Rådets direktiv av den 19 september 1983 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (andra särdirektivet enligt artikel 8 i direktiv 80/1107/EEG) (83/477/EEG)
Avis juridique important
Rådets direktiv 83/477/EEG av den 19 september 1983 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (andra särdirektivet enligt artikel 8 i direktiv 80/1107/EEG) Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 263 , 24/09/1983 s. 0025 - 0032 Finsk specialutgåva Område 5 Volym 4 s. 0003 Spansk specialutgåva: Område 05 Volym 4 s. 0014 Svensk specialutgåva Område 5 Volym 4 s. 0003 Portugisisk specialutgåva: Område 05 Volym 4 s. 0014
RÅDETS DIREKTIV av den 19 september 1983 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för asbest i arbetet (andra särdirektivet enligt artikel 8 i direktiv 80/1107/EEG) (83/477/EEG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och särskilt artikel 100 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag(1),
med beaktande av Europaparlamentets yttrande(2),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och
med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 83/477/ · direktiv 98/24/ · direktiv 2003/18/ · direktiv 2007/30/ · direktiv 2009/148/.
Rådets resolution av den 29 juni 1978 om ett åtgärdsprogram på gemenskapsnivå rörande hälsa och säkerhet i arbetet(4) avser inrättande av specifika harmoniserade förfaranden för att skydda arbetstagarna mot asbest.
Rådets direktiv 80/1107/EEG av den 27 november 1980 om skydd av arbetstagarna mot risker beroende på exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i arbetet(5) fastställer vissa bestämmelser, som skall tas i beaktande för detta skydd. Enligt nämnda direktiv skall man i särdirektiv fastställa gränsvärden och specifika krav för de agenser, som räknas upp i bilaga 1 i vilken asbest ingår.
Asbest är ett skadligt ämne som återfinns i ett stort antal olika sammanhang i samband med arbete. Många arbetstagare utsätts därför för en potentiell hälsorisk. Krokidolit anses vara en speciellt farlig typ av asbest.
Fastän nuvarande kunskaper inom vetenskapen inte är sådana att man kan fastställa en nivå under vilken det inte finns några hälsorisker, kommer en minskning av exponeringen för asbest ändå att reducera risken för att sjukdomar orsakade av asbest skall utvecklas. Detta direktiv innehåller minimikrav, som skall revideras på basis av erfarenhet och teknisk utveckling inom detta område.
Den mest använda metoden för mätning av asbest är optisk mikroskopi, även om man med den inte kan räkna de allra minsta fibrerna som är skadliga för hälsan.
Förebyggande åtgärder för att skydda hälsan hos de arbetstagare som exponeras för asbest samt medlemsstaternas åtagande beträffande läkarundersökningar för arbetstagarna är därför viktiga.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och särskilt artikel 100 i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Europaparlamentets yttrande,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och
Rådets resolution av den 29 juni 1978 om ett åtgärdsprogram på gemenskapsnivå rörande hälsa och säkerhet i arbetet avser inrättande av specifika harmoniserade förfaranden för att skydda arbetstagarna mot asbest.
Rådets direktiv 80/1107/EEG av den 27 november 1980 om skydd av arbetstagarna mot risker beroende på exponering för kemiska, fysikaliska och biologiska agenser i arbetet fastställer vissa bestämmelser, som skall tas i beaktande för detta skydd. Enligt nämnda direktiv skall man i särdirektiv fastställa gränsvärden och specifika krav för de agenser, som räknas upp i bilaga 1 i vilken asbest ingår.
Asbest är ett skadligt ämne som återfinns i ett stort antal olika sammanhang i samband med arbete. Många arbetstagare utsätts därför för en potentiell hälsorisk. Krokidolit anses vara en speciellt farlig typ av asbest.
Fastän nuvarande kunskaper inom vetenskapen inte är sådana att man kan fastställa en nivå under vilken det inte finns några hälsorisker, kommer en minskning av exponeringen för asbest ändå att reducera risken för att sjukdomar orsakade av asbest skall utvecklas. Detta direktiv innehåller minimikrav, som skall revideras på basis av erfarenhet och teknisk utveckling inom detta område.
Den mest använda metoden för mätning av asbest är optisk mikroskopi, även om man med den inte kan räkna de allra minsta fibrerna som är skadliga för hälsan.
Förebyggande åtgärder för att skydda hälsan hos de arbetstagare som exponeras för asbest samt medlemsstaternas åtagande beträffande läkarundersökningar för arbetstagarna är därför viktiga.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/, direktiv 98/24/ och direktiv 2003/18/.
1. Detta direktiv, som är det andra särdirektivet enligt artikel 8 i direktiv 80/1107/EEG, har till syfte att skydda arbetstagarna mot hälsorisker inklusive att förebygga sådana risker, som uppstår eller kan uppstå vid exponering för asbest i arbetet. Det fastställer gränsvärden och andra specifika krav.
2. Detta direktiv skall inte tillämpas på
sjötransporter,
lufttransporter.
3. Detta direktiv skall inte inskränka rätten för medlemsstaterna att tillämpa eller införa lagar och andra författningar, som garanterar en högre skyddsnivå för arbetstagarna, i synnerhet vad gäller att ersätta asbest med andra mindre farliga material.
Artikel2¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
I detta direktiv avses med asbest följande fibrösa silikat:
Aktinolit, CAS-nr 77536-66-4.
Asbest grunerit (amosit), CAS-nr 12172-73-5.
Antofyllit, CAS-nr 77536-67-5.
Krysotil, CAS-nr 12001-29-5.
Krokidolit, CAS-nr 12001-28-4.
Tremolit, CAS-nr 77536-68-6.
Artikel3¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
1. Detta direktiv skall tillämpas på verksamheter i vilken arbetstagarna i arbetet är eller kan bli exponerade för damm från asbest eller asbesthaltiga material.
2. När det gäller en verksamhet, som sannolikt kan innebära en risk för exponering för damm från asbest eller asbesthaltiga material, skall denna risk bedömas på så sätt att man fastställer arten och graden av arbetstagarnas exponering för damm från asbest eller asbesthaltiga material.
3. Om arbetstagarna utsätts för sporadisk exponering av låg intensitet och om riskbedömningen enligt punkt 2 klart visar att gränsvärdet för exponering för asbest i luften inom arbetsområdet inte överskrids, behöver artiklarna 4, 15 och 16 inte tillämpas om arbetet innefattar
a) kortvariga icke fortlöpande underhållsarbeten, vid vilka arbetet endast berör icke spröda material,
b) avlägsnande av oskadade material, i vilka asbestfibrerna är fast bundna i en form, utan att materialet tar skada,
c) inkapsling och förseglad kapsling av material i gott skick som innehåller asbest,
d) övervakning av luften och luftmätningar samt provtagning för att upptäcka om det i ett visst material förekommer asbest.
3a. Medlemsstaterna skall efter samråd med arbetsmarknadens parter i enlighet med nationell lagstiftning och praxis utarbeta praktiska riktlinjer för att fastställa vad som är sådan sporadisk exponering av låg intensitet som avses i punkt 3.
4. Bedömningen som avses i punkt 2 skall bli föremål för samråd med arbetstagarna och/eller deras representanter på företaget eller i verksamheten och skall revideras om det finns anledning att tro att den inte är riktig eller det sker en väsentlig förändring av arbetet.
Artikel4¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
Med förbehåll för artikel 3.3 skall följande åtgärder vidtas:
1. Den verksamhet som avses i artikel 3.1 skall omfattas av ett anmälningssystem, som administreras av medlemsstatens behöriga myndighet.
2. Anmälan skall lämnas in av arbetsgivaren till behörig myndighet i medlemsstaten, innan arbetet påbörjas, i överensstämmelse med bestämmelser i nationella lagar och andra författningar. Den skall minst innefatta en kort beskrivning av
a) arbetsplatsens läge,
b) typer och kvantiteter av asbest som används eller hanteras,
c) verksamheter och tillverkningsprocesser,
d) antal berörda arbetstagare,
e) datum när arbetet skall påbörjas och hur länge det kommer att pågå,
f) åtgärder som vidtagits för att begränsa arbetstagarnas exponering för asbest.
3. Arbetstagarna och/eller deras representanter på företagen eller i verksamheten skall i överensstämmelse med nationell lagstiftning ha tillgång till de handlingar som är föremål för anmälan och som gäller deras eget företag eller verksamhet.
4. Varje gång det sker en förändring av arbetsförhållandena som kan leda till en betydande ökning av exponeringen för damm från asbest eller asbesthaltigt material skall en ny anmälan lämnas in.
Artikel5¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/, direktiv 83/477/ och direktiv 2003/18/.
Anbringande av asbest genom sprutning samt arbetsmetoder som innefattar användning av isolerings- och ljudisolerande material med låg täthet (mindre än 1 g/cm3) som innehåller asbest skall förbjudas.
Utan att det påverkar tillämpningen av andra gemenskapsbestämmelser om saluföring och användning av asbest, skall sådan verksamhet som exponerar arbetstagare för asbestfibrer vid utvinning av asbest, framställning och bearbetning av asbestprodukter eller framställning och bearbetning av produkter som innehåller asbest som har tillförts avsiktligt vara förbjuden, med undantag för behandling och deponi av produkter som härrör från rivningsarbete och asbestsanering.
Artikel6¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
Vid allt arbete som avses i artikel 3.1 skall arbetstagarnas exponering för damm från asbest eller asbesthaltigt material på arbetsplatsen reduceras till en så låg nivå som möjligt, dock alltid under det gränsvärde som fastställs i artikel 8, bl.a. genom följande åtgärder:
1. Antalet arbetstagare som exponeras eller kan exponeras för damm från asbest eller asbesthaltigt material skall vara så lågt som möjligt.
2. Arbetsprocesserna skall vara utformade så att de inte ger upphov till asbestdamm eller, om detta visar sig omöjligt, så att spridning av asbestdamm i luften undviks.
3. Alla lokaler och utrustningar som används vid behandling av asbest skall kunna rengöras och underhållas regelbundet och effektivt.
4. Asbest, material som avger asbestdamm eller asbesthaltigt material skall förvaras och transporteras i lämplig sluten förpackning.
5. Avfall skall samlas ihop och avlägsnas från arbetsplatsen så snart som möjligt i lämplig sluten förpackning med etiketter som anger att den innehåller asbest. Denna åtgärd skall inte gälla vid brytning av asbesthaltigt bergmaterial. Detta avfall skall sedan tas om hand i enlighet med rådets direktiv 91/689/EEG av den 12 december 1991 om farligt avfall.
Artikel7¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
1. Beroende på resultaten av den första riskbedömningen, och för att säkerställa att bestämmelsen om gränsvärde i artikel 8 följs, skall halten av asbestfibrer i luften på arbetsplatsen mätas regelbundet.
2. Provtagningen skall vara representativ för arbetstagarens individuella exponering för damm från asbest eller asbesthaltiga material.
3. Provtagning skall göras efter samråd med arbetstagarna och/eller deras representanter på företaget.
4. Provtagningen skall utföras av tillräckligt kvalificerade personer. Proverna skall därefter analyseras i enlighet med punkt 6 i laboratorier som är utrustade för fiberräkning.
5. Varaktigheten på provtagningen skall vara sådan att en representativ exponering kan fastställas för en referensperiod på åtta timmar (ett skift) genom mätningar eller tidsvägda beräkningar.
6. Fiberräkning skall där så är möjligt utföras med hjälp av faskontrastmikroskop i enlighet med den metod som Världshälsoorganisationen rekommenderade 1997 eller annan metod som ger likvärdiga resultat.
För mätningen av asbest i luften enligt första stycket skall endast fibrer med en längd av mer än 5 mikrometer, en bredd av mindre än 3 mikrometer och ett längd-bredd-förhållande som är större än 3:1 beaktas.
Artikel8¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
Arbetsgivarna skall se till att inga arbetstagare exponeras för en asbesthalt i luften som överskrider 0,1 fibrer per cm3, som tidsvägt genomsnitt under åtta timmar (TWA).
Artikel9¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/, direktiv 83/477/, direktiv 2003/18/ och direktiv 98/24/.
1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.1 tredje stycket skall rådet se över bestämmelserna i detta direktiv senast den 31 december 1995 i enlighet med artikel 118a i fördraget och med beaktande av bl.a de framsteg som gjorts på vetenskapens och teknologins område och av den erfarenhet som förvärvats vid tillämpningen av detta direktiv.
2. De ändringar som krävs för att anpassa bilagorna till detta direktiv till de tekniska framstegen skall göras i enlighet med förfarandet i artikel 17 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar i arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet.
Artikel10¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
1. Om det gränsvärde som fastställs i artikel 8 överskrids, skall anledningen till detta klarläggas och lämpliga åtgärder för att lösa problemet skall vidtas så snart som möjligt.
Arbetet får inte fortsätta på det berörda området så länge lämpliga åtgärder inte har vidtagits för att skydda de berörda arbetstagarna.
2. För att kontrollera effektiviteten hos de metoder som omnämns i punkt 1 första stycket, skall en ytterligare bestämning av halterna asbest i luften utföras omedelbart.
3. Om exponeringen inte kan reduceras med andra medel och om det med beaktande av gränsvärdet visar sig nödvändigt att bära personligt andningsskydd, får denna lösning inte vara permanent och skall för varje enskild arbetstagare utnyttjas i minsta möjliga mån. Under den tid av arbetet då personligt andningsskydd krävs, skall nödvändiga pauser, som motiveras av den fysiska och klimatologiska belastningen, läggas in, i tillämpliga fall efter samråd med arbetstagarna och/eller deras representanter, i överensstämmelse med nationell lagstiftning och praxis.
Artikel10a¶
Införd genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
Innan rivnings- eller underhållsarbete påbörjas, skall arbetsgivarna, om så behövs genom att erhålla information från ägarna till lokalerna, vidta alla de åtgärder som är nödvändiga för att identifiera de material som kan tänkas innehålla asbest.
Om minsta tveksamhet råder när det gäller förekomst av asbest i ett material eller en konstruktion, skall tillämpliga bestämmelser i detta direktiv följas.
Artikel11¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
1. När det gäller viss verksamhet, såsom rivningsarbete, asbestsanering, reparation och underhåll, där det går att förutsäga att det fastställda gränsvärdet i artikel 8 kommer att överskridas trots tekniska förebyggande åtgärder för att begränsa halterna av asbest i luften, skall arbetsgivaren vidta särskilt följande åtgärder för att säkerställa skydd av arbetstagarna medan de är sysselsatta i sådan verksamhet:
a) Arbetstagarna skall förses med lämpligt andningsskydd och annan personlig skyddsutrustning, som de skall bära.
b) Varningsskyltar skall sättas upp, av vilka det framgår att det kan förutsägas att gränsvärdet i artikel 8 kommer att överskridas.
c) Spridning av damm från asbest eller asbesthaltiga material utanför lokalerna/platsen där arbetet utförs skall förhindras.
2. Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagarna och/eller deras representanter på företaget eller i verksamheten angående dessa åtgärder innan det aktuella arbetet börjar.
Artikel12¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/, direktiv 2003/18/ och direktiv 83/477/.
1. En arbetsplan skall upprättas innan man påbörjar rivningsarbeten eller arbete med att ta bort produkter av asbest och/eller asbesthaltiga material från byggnader, konstruktioner, anläggningar eller installationer eller från fartyg.
2. I den plan som avses i punkt 1 skall de åtgärder föreskrivas som behövs för att säkerställa arbetstagarnas hälsa och säkerhet i arbetet.
I planen skall det särskilt föreskrivas att
asbest och/eller asbesthaltiga material skall avlägsnas innan rivningsarbete påbörjas, utom i de fall då detta skulle medföra en större risk för arbetstagarna än om asbest och/eller asbesthaltiga material lämnades kvar,
personlig skyddsutrustning enligt artikel 11.1 a skall tillhandahållas vid behov,
man, sedan rivningsarbeten eller asbestsanering avslutats, i enlighet med nationell lagstiftning och praxis måste förvissa sig om att det på arbetsplatsen inte finns några risker för exponering för asbest.
På begäran av behöriga myndigheter skall planen omfatta information om
arbetets art och troliga varaktighet,
platsen där arbetet utförs,
de metoder som tillämpas om arbetet innefattar hantering av asbest eller av material som innehåller asbest,
karaktäristika för utrustning som används för
skydd och sanering av dem som utför arbetet,
skydd av andra personer som finns på eller i närheten av arbetsplatsen.
3. På begäran av behöriga myndigheter skall den plan som avses i punkt 1 anmälas till dessa innan det projekterade arbetet påbörjas.
Artikel12a¶
Införd genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
1. Arbetsgivarna skall tillhandahålla lämplig utbildning för alla de arbetstagare som exponeras eller kan komma att exponeras för damm som innehåller asbest. Sådan utbildning måste tillhandahållas med regelbundna mellanrum och utan kostnad för arbetstagarna.
2. Utbildningens innehåll bör vara lättförståeligt för arbetstagarna. Det bör ge dem möjlighet att förvärva de kunskaper och kvalifikationer som behövs i fråga om förebyggande åtgärder och skydd bland annat när det gäller
a) asbestens egenskaper och dess effekter på hälsan samt synergism med rökning,
b) de typer av produkt eller material som kan innehålla asbest,
c) verksamhet som kan medföra exponering för asbest och vikten av förebyggande kontroller för att minimera exponeringen,
d) säkra arbetsmetoder, kontrollåtgärder och skyddsutrustning,
e) syftet med och valet av andningsskydd, deras begränsningar och riktiga användning,
f) nödfallsåtgärder,
g) saneringsåtgärder,
h) avfallshantering,
i) bestämmelser om hälsokontroll.
3. Praktiska riktlinjer för utbildning av arbetstagare som utför asbestsanering skall utarbetas på gemenskapsnivå.
Artikel12b¶
Införd genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
Innan rivningsarbete eller asbestsanering påbörjas, skall företagen förete bevis för att de är kvalificerade inom detta område. Dessa bevis skall ha utfärdats i enlighet med nationell lagstiftning och/eller praxis.
Artikel13¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/.
1. Vid alla typer av verksamhet enligt artikel 3.1 och med förbehåll för artikel 3.3 skall lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa följande:
a) De platser där ovanstående verksamhet skall äga rum
i) skall vara klart avgränsade och försedda med varningsskyltar,
ii) skall inte vara tillgängliga för andra arbetstagare än de som i sitt arbete skall gå in där,
iii) skall omfattas av rökförbud.
b) Områden skall finnas tillgängliga där arbetstagarna kan äta och dricka utan att riskera förorening från asbestdamm.
i) Arbetstagarna skall förses med lämpliga arbets- eller skyddskläder.
ii) Dessa arbets- eller skyddskläder skall bli kvar på företaget. De kan dock tvättas på inrättningar utanför företaget, vilka har utrustning för sådant arbete, om inte tvätten görs inom företaget. I så fall skall kläderna transporteras i slutna behållare.
iii) Separata förvaringsplatser skall finnas för arbets- eller skyddskläder och för gångkläder.
iv) Arbetstagarna skall ha tillfredsställande tvätt- och toalettutrymmen till sitt förfogande inklusive duschar i arbete där mycket damm förekommer.
v) Skyddsutrustningen skall placeras på en bestämd plats och den skall kontrolleras och rengöras efter varje användning. Man skall vidta lämpliga åtgärder för att reparera eller ersätta defekt utrustning innan man använder den igen.
2. Arbetstagarna får inte påföras kostnader för de åtgärder som vidtagits enligt punkt 1.
Artikel14¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
1. I fråga om alla typer av verksamhet enligt artikel 3.1, skall lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att arbetstagarna och deras representanter på företaget eller i verksamheten får tillfredsställande information rörande
de potentiella hälsorisker som uppstår vid exponering för asbestdamm eller damm från asbesthaltigt material,
förekomsten av lagstadgade gränsvärden och behovet av luftundersökningar,
hygieniska krav inklusive kravet på att undvika rökning,
de skyddsåtgärder som skall vidtas beträffande bärandet och användningen av skyddsutrustning och skyddskläder,
speciella skyddsåtgärder avsedda att minimera exponeringen för asbest.
2. Utöver de åtgärder som avses i punkt 1 skall, med förbehåll för artikel 3.3, lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa följande:
a) Arbetstagare och/eller deras representanter på företaget eller i verksamheten skall ha tillgång till resultaten från mätningarna av halten asbest i luften och de skall kunna få förklaringar om betydelsen av dessa resultat.
b) Om resultaten överskrider gränsvärdet enligt artikel 8, skall de berörda arbetstagarna och deras representanter på företaget eller i verksamheten informeras så snart som möjligt om överskridandet och anledningen till det. Samråd skall ske med arbetstagarna och/eller deras representanter på företaget eller i verksamheten om de åtgärder som skall vidtas eller, i brådskande fall, skall de informeras om de åtgärder som har vidtagits.
Artikel15¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/, direktiv 98/24/ och direktiv 2003/18/.
Med förbehåll för artikel 3.3 skall följande åtgärder vidtas:
1. Innan arbetstagaren exponeras för damm från asbetst eller asbesthaltiga material på arbetsplatsen, skall en bedömning av hans hälsa finnas tillgänglig. Denna bedömning skall omfatta en särskild undersökning av bröstet. I bilaga 2 finns praktisk vägledning som medlemsstaterna kan använda beträffande den kliniska undersökningen av arbetstagarna. Denna vägledning skall anpassas till de tekniska framstegen i överensstämmelse med förfarandet i artikel 17 i direktiv 89/391/EEG. Bedömningen skall upprepas åtminstone vart tredje år så länge exponeringen fortsätter. En individuell hälsojournal skall upprättas i överensstämmelse med nationella bestämmelser och praxis för varje arbetstagare som avses i första stycket.
2. Efter den kliniska undersökningen som avses i punkt 1, bör den läkare eller det organ, som ansvarar för läkarundersökningarna av arbetstagarna i överensstämmelse med nationella bestämmelser, ge råd om och bestämma vilka individuella skyddsåtgärder eller förebyggande åtgärder som skall vidtas. Åtgärderna kan vid behov omfatta att arbetstagaren upphör med arbete, som innebär exponering för asbest.
3. Information och råd skall ges till arbetstagarna om de hälsokontroller som de kan genomgå efter det att exponeringen har upphört. Den läkare eller den myndighet som är ansvarig för läkarkontrollerna får ange att kontrollerna skall fortsätta efter det att exponeringen har upphört, så länge som de anser vara nödvändigt för att skydda den berörda personen hälsa. Dessa fortsatta kontroller skall ske i överensstämmelse med nationell lagstiftning och/eller praxis.
4. Den berörde arbetstagaren eller arbetsgivaren kan i överensstämmelse med nationella bestämmelser begära en granskning av de bedömningar som avses i punkt 2.
Artikel16¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
Med förbehåll för artikel 3.3 skall följande åtgärder vidtas:
1. Arbetsgivaren skall föra ett register över de arbetstagare som utför sådant arbete som avses i artikel 3.1. Registret skall innehålla uppgifter om arten och varaktigheten av arbetet samt den exponering som arbetstagaren varit utsatt för. Den läkare och/eller det organ som ansvarar för hälsokontroller skall ha tillgång till detta register. Varje arbetstagare skall ha tillgång till de resultat i registret som berör honom personligen. Arbetstagarna och/eller deras representanter skall ha tillgång till avidentifierad kollektiv information i registret.
2. Det register som avses i punkt 1 och läkarjournalerna enligt artikel 15.1 skall i överensstämmelse med nationella bestämmelser och/eller nationell praxis bevaras under minst 40 år efter det att exponeringen upphört.
3. Den behöriga myndigheten skall i enlighet med nationella bestämmelser och/eller nationell praxis ges tillgång till de dokument som avses i punkt 2, om företaget lägger ner sin verksamhet.
Artikel16a¶
Införd genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2003/18/.
Medlemsstaterna skall fastställa lämpliga påföljder för överträdelser av nationell lagstiftning som antagits i enlighet med detta direktiv. Dessa påföljder skall vara effektiva, proportionella och avskräckande.
Artikel17¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/.
Medlemsstaterna skall föra ett register över upptäckta fall av asbestos och mesoteliom.
Artikel17a¶Genomföranderapport
Införd genom direktiv 2009/148/ och direktiv 2007/30/.
Vart femte år skall medlemsstaterna rapportera till kommissionen om det praktiska genomförandet av detta direktiv genom ett särskilt kapitel i den samlade rapport som avses i artikel 17a.1–17a.3 i direktiv 89/391/EEG och som skall tjäna som underlag till kommissionens utvärdering i enlighet med artikel 17a.4 i det direktivet.
Artikel18¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/.
1. Medlemsstaterna skall före den 1 januari 1987 anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen om detta. Beträffande brytning av asbesthaltigt bergmaterial gäller dock 1 januari 1990 som datum för ikraftträdande.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel19¶
Ändrad genom direktiv 2009/148/.
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA 1
Prover skall tas i den enskilde arbetstagarens andningszon, d.v.s. inom en halvcirkel med 300 mm radie som går framför ansiktet och mäts från medelpunkten på en linje som går mellan öronen.
Membranfilter med tryckt rutmönster (blandade estrar av cellulosa eller cellulosanitrat) med porstorlek 0,8 till 1,2 mikrometer och en diameter på 25 mm skall användas.
En öppen filterhållare med en cylinderformad förlängare på 33 till 44 mm framför filtret skall användas. Förlängaren skall ge ett cirkulärt beläggningsområde på minst 20 mm. Vid provtagning skall förlängaren peka nedåt.
En bärbar batteridriven pump buren i arbetstagarens bälte eller ficka skall användas. Flödet skall vara jämnt och hastigheten i början inställd på 1,0 liter per minut ± 5 %. Flödeshastigheten skall hållas inom ± 10 % av ursprungshastigheten under provtagningsperioden.
Provtagningstiden skall mätas med en tolerans på 2 procent.
Den optimala fiberbeläggningen på filtren skall vara mellan 100 och 400 fibrer/mm2.
Helst skall hela filtret eller en del av filtret placeras på ett objektglas, som gjorts genomskinligt med hjälp av aceton-triacetinmetoden och täckts med ett täckglas.
Ett binokulärt mikroskop med följande utseende skall användas för fiberräkning:
Köhlers belysningssystem.
Kondensorsystemet skall innefatta en Abbe eller en akromatisk faskontrastkondensor i en centrerad och fokuserande uppsättning. Justeringen av faskontrastcentreringen skall vara oberoende av kondensorns centreringsmekanism.
Ett 40 ggr's akromatiskt objektiv med positiv faskontrast och med en numerisk apertur mellan 0,65 till 0,70. Fasringsabsorptionen skall vara mellan 65 och 85 procent.
12,5 ggr's okular. I minst ett okular skall det vara möjligt att montera in en gratikul (okulargitter). Detta okular skall vara av fokuserande typ.
En cirkulär gratikul från Walton-Beckett med en synbar diameter i objektplanet för denna uppsättning av objektiv och okular på 100 mikrometer ± 2 mikrometer. Detta kontrolleras med hjälp av en objektmikrometer.
Mikroskopet skall ställas in enligt tillverkarens anvisningar. Detektionsgränsen kontrolleras med en testskiva för faskontrast. Upp till kod 5 på testskivan från AIA eller fram till minst linjeblock 5 på testskivan HSE/NPL mark 2 skall vara synligt när dessa används. Denna procedur skall utföras i början av den dag man använder mikroskopet.
Prover skall räknas enligt följande regler:
De fibrer som avses i artikel 7.1 andra stycket skall räknas, vilket innebär att en partikel med en maximal diameter större än tre mikrometer inte räknas.
Varje fiber, som skall räknas, skall räknas som en fiber om bägge ändar finns inom gratikularean (räknefältet). Varje fiber med bara en ände inom arean skall räknas som en halv.
Räknefälten skall väljas slumpvis inom filtrets exponerade yta.
Ett fiberagglomerat som i längdriktningen ser homogent och odelat ut i en eller flera punkter men i andra punkter är splittrat (fiberändar sticker ut - splittrad fiber) räknas som en enskild fiber om det överensstämmer med beskrivningen i artikel 7.1 andra stycket och första strecksatsen i den här punkten. Den uppmätta diametern är då densamma som hos den hela delen och inte den hos den splittrade delen.
I varje annat fiberagglomerat i vilket individuella fibrer berör eller korsar varandra (ett knippe), skall fibrerna räknas individuellt om de kan särskiljas tillräckligt mycket för att fastställa om de överensstämmer med beskrivningen i artikel 7.1 andra stycket och första strecksatsen i den här punkten. Om inga individuella fibrer som motsvarar definitionen kan urskiljas, skall knippet räknas som en fiber om det, taget som en helhet, överenstämmer med beskrivningen i artikel 7.1 andra stycket och första strecksatsen i den här punkten.
Om mer än en åttondel av ett räknefält täcks av ett fiber- och/eller partikelagglomerat, skall räknefältet inte användas och ett annat räknas i stället.
Antingen skall 100 fibrer räknas, vilket innebär att minst 20 räknefält kommer att undersökas eller så skall 100 räknefält undersökas.
Medeltalet fibrer per räknefält beräknas genom att antalet räknade fibrer divideras med antalet undersökta räknefält. Detekteringsnivån på filtret och föroreningarna skall hållas under 3 fibrer/100 räknefält och skall kontrolleras genom användning av blanka filter.
Halten i luften = (antal fibrer per räknefält × exponerat filterområde) / räknefält × samlad luftvolym).
BILAGA 2
Nuvarande kunskaper ger vid handen att exponering för fria asbestfibrer kan ge upphov till följande sjukdomar:
Asbestos.
Mesoteliom.
Bronkialcancer.
Cancer i magtarmkanalen.
Den läkare och/eller det organ som ansvarar för läkarundersökningen av arbetstagare som exponeras för asbest skall känna till varje arbetstagares exponeringsförhållanden eller exponeringsomständigheter.
Hälsokontroll av arbetstagarna skall utföras enligt rådande principer och rutiner inom yrkesmedicinen. Undersökningen skall inkludera åtminstone följande åtgärder:
Upprättande av arbetstagarens läkar- och yrkesjournal.
Personligt samtal.
Allmän klinisk undersökning, särskilt av bröstkorgen.
Undersökning av andningsfunktionen (spirometri och flöde-volym-kurva).
Läkaren och/eller den myndighet som ansvarar för hälsokontrollen skall besluta om ytterligare undersökningar, såsom cytologprov av sputum, röntgenundersökning av bröstkorgen eller datortomografi, med hänsyn till de senaste rönen inom yrkesmedicinen.
1 EGT nr C 262, 9.10.1980, s. 7 och EGT nr C 301, 18.11.1982, s. 6.
2 EGT nr C 310, 30.11.1981, s. 43.
3 EGT nr C 125, 17.5.1982, s. 155.
4 EGT nr C 165, 11.7.1978, s. 1.
5 EGT nr L 327, 3.12.1980, s. 8.
6 Nummer i registret för Chemical Abstracts Service (CAS).
7 Nummer i registret för Chemical Abstracts Service (CAS).
8 Nummer i registret för Chemical Abstracts Service (CAS).
9 Nummer i registret för Chemical Abstracts Service (CAS).
10 Nummer i registret för Chemical Abstracts Service (CAS).
11 Nummer i registret för Chemical Abstracts Service (CAS).
12 EGT L 377, 31.12.1991, s. 20. Direktivet senast ändrat genom direktiv 94/31/EG (EGT L 168, 2.7.1994, s. 28).
13 Determination of airborne fibre number concentrations. A recommended method, by phase contrast optical microscopy (membrane filter method). WHO, Genève 1997 (ISBN 92-4-154496-1).
14 EGT L 183, 29.6.1989, s. 1.