Rådets direktiv av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen (tredje särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (89/656/EEG)
Avis juridique important
Rådets direktiv 89/656/EEG av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen (tredje särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 393 , 30/12/1989 s. 0018 - 0028 Finsk specialutgåva Område 5 Volym 4 s. 0187 Svensk specialutgåva Område 5 Volym 4 s. 0187
RÅDETS DIREKTIV av den 30 november 1989 om minimikrav för säkerhet och hälsa vid arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning på arbetsplatsen (tredje särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (89/656/EEG)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 118a i detta,
med beaktande av kommissionens förslag(1), som framlagts efter samråd med Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor,
i samarbete med Europaparlamentet(2),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och
med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 2007/30/ · förordning (EU) 2019/1243 · direktiv (EU) 2019/1832.
Enligt artikel 118a i fördraget skall rådet, genom direktiv, fastställa minimikrav för att främja förbättringar, särskilt på arbetsmiljöns område, för att garantera en högre skyddsnivå för arbetstagarnas säkerhet och hälsa.
Enligt samma artikel får sådana direktiv inte medföra administrativa, ekonomiska och rättsliga hinder av sådan art att de motverkar bildande och utveckling av små och medelstora företag.
Kommissionen förutsätter i sitt meddelande om programmet för arbetarskyddsfrågor(4) att ett direktiv om användning av personlig skyddsutrustning i arbetet antas.
Rådet uppmärksammade i sin resolution den 21 december 1987 om arbetarskyddsfrågor(5) att kommissionen avsåg att inom en snar framtid föreslå rådet minimikrav om organisationen av verksamheten för säkerhet och hälsa i arbetet.
En förutsättning för att arbetstagarnas säkerhet och hälsa skall kunna tryggas är att de minimikrav uppfylls som är avsedda att garantera bättre säkerhet och hälsa för användare av personlig skyddsutrustning.
Detta direktiv är ett särdirektiv enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringen av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet(6). Bestämmelserna i nämnda direktiv skall därför tillämpas helt och fullt på arbetsplatsen utan att det hindrar strängare och/eller mer specifika bestämmelser i detta direktiv.
Detta direktiv utgör ett konkret led i förverkligandet av den sociala dimensionen på den inre marknaden.
Allmänna skyddsåtgärder skall prioriteras framför individuella. Arbetsgivaren skall bli skyldig att tillhandahålla skyddsutrustning och att vidta skyddsåtgärder.
Kraven enligt detta direktiv får inte innebära några ändringar av personliga skyddsutrustningar som följer gemenskapens direktiv om utformning och tillverkning med avseende på säkerhet och hälsa i arbetet.
Åtgärder skall vidtas för att ta fram beskrivningar som medlemsstaterna kan använda för att fastställa allmänna regler för användningen av personlig skyddsutrustning.
Enligt beslut 74/325/EEG(7) i dess lydelse enligt anslutningsakten 1985, skall kommissionen höra Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor för att utarbeta förslag på detta område.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Avsnitt I Allmänna bestämmelser
Artikel1¶Tillämpningsområde
1. Detta direktiv, som är det tredje särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG, fastställer minimikrav för arbetstagares användning av personlig skyddsutrustning i arbetet.
2. Bestämmelserna i direktiv 89/391/EEG skall tillämpas fullt ut inom hela det område som avses i punkt 1 utan att hindra tillämpningen av de strängare och/eller mer specifika bestämmelser som finns i detta direktiv.
Artikel2¶Definition
1. Med personlig skyddsutrustning menas i detta direktiv all utrustning som är avsedd att bäras eller hållas av arbetstagaren till skydd mot en eller flera risker som skulle kunna hota hans säkerhet eller hälsa under arbetet samt varje tillbehör, som är avsett för detta ändamål.
2. Definitionen i punkt 1 omfattar inte
a) vanliga arbetskläder och uniformer, som inte är särskilt utformade för att skydda arbetstagarens säkerhet och hälsa,
b) utrustning som används av ambulans- och räddningstjänsten,
c) personlig skyddsutrustning som bärs eller används av militärer, poliser och andra som skall upprätthålla allmän ordning,
d) personlig skyddsutrustning som har samband med användningen av vägtransportmedel,
e) sportutrustning,
f) utrustning som används i självförsvarssyfte eller i avskräckande syfte,
g) bärbara anordningar för att upptäcka och signalera risker och skador.
Artikel3¶Allmän regel
Personlig skyddsutrustning skall användas när risker inte kan undvikas eller inte kan begränsas tillräckligt mycket genom allmänna tekniska skyddsåtgärder eller genom arbetsorganisatoriska åtgärder.
Avsnitt II Arbetsgivarnas skyldigheter
Artikel4¶Allmänna bestämmelser
1. Personlig skyddsutrustning skall uppfylla tillämpliga gemenskapsbestämmelser om utformning och tillverkning av personlig skyddsutrustning med hänsyn till säkerhet och hälsa.
All personlig skyddsutrustning skall
a) vara ändamålsenlig i förhållande till de risker den är avsedd för utan att den i sig leder till en ökad risk,
b) vara anpassad till förhållandena på arbetsplatsen,
c) vara anpassad till ergonomiska krav och till arbetstagarens hälsotillstånd,
d) passa bäraren efter nödvändig justering.
2. När det finns mer än en risk som gör det nödvändigt för en arbetstagare att samtidigt bära mer än en personlig skyddsutrustning, skall dessa utrustningar kunna kombineras och fortfarande vara effektiva mot risken eller riskerna ifråga.
3. De förhållanden under vilka en personlig skyddsutrustning skall användas, bl.a. under hur lång tid den skall bäras, skall bestämmas i förhållande till hur allvarlig risken är, till den frekvens med vilken man utsätts för risken och till de särskilda förhållandena på den enskilda arbetstagarens arbetsplats samt till prestandan hos den personliga skyddsutrustningen.
4. Den personliga skyddsutrustningen skall i princip vara avsedd för personligt bruk.
Om omständigheterna kräver att personlig skyddsutrustning används av mer än en person, skall man vidta de åtgärder som behövs för att se till att sådan användning inte skapar några hälso- eller hygienproblem för de olika användarna.
5. Lämplig information för varje personlig skyddsutrustning som krävs i punkterna 1 och 2, skall tillhandahållas och vara tillgänglig inom företaget och/eller verksamheten.
6. Personlig skyddsutrustning skall tillhandahållas utan kostnad av arbetsgivaren, som med hjälp av nödvändigt underhåll, reparation och utbyten skall se till att den fungerar väl och håller tillfredsställande hygienisk standard.
Medlemsstaterna kan dock bestämma, enligt nationell praxis, att det begärs av arbetstagaren att han bidrar till kostnaden för viss personlig skyddsutrustning i de fall användningen av utrustningen inte bara äger rum på arbetsplatsen.
7. Arbetsgivaren skall på förhand informera arbetstagaren om de risker som den den personliga skyddsutrustningen skall skydda mot.
8. Arbetsgivaren skall ordna med utbildning och om det behövs demonstrera hur den personliga skyddsutrustningen skall användas.
9. Den personliga skyddsutrustningen får utom i speciella undantagsfall endast användas för angivet ändamål.
Den skall användas enligt bruksanvisningarna.
Sådana bruksanvisningar skall vara begripliga för arbetstagarna.
Artikel5¶Bedömning av personlig skyddsutrustning
1. Arbetsgivaren skall innan han väljer personlig skyddsutrustning se till att den personliga skyddsutrustning han avser att använda uppfyller kraven i artikel 4 punkterna 1 och 2.
Denna bedömning skall omfatta
a) analys och värdering av risker som inte kan förhindras på annat sätt,
b) definition av de egenskaper den personliga skyddsutrustningen skall ha för att skydda mot de risker som avses i a, med hänsyn även till de eventuella risker som utrustningen i sig kan orsaka,
c) jämförelse av egenskaperna hos den tillgängliga skyddsutrustningen med de som avses i b.
2. Bedömningen enligt punkt 1 skall revideras om någon förändring skett i något avseende av betydelse för den.
Artikel6¶Användningsregler
1. Utöver vad som sägs i artiklarna 3, 4 och 5 skall medlemsstaterna, med hänsyn tagen till gemenskapens lagstiftning om fri rörlighet för personlig skyddsutrustning, säkerställa att allmänna regler införs om användning av sådan skyddsutrustning och/eller regler som täcker fall och situationer i vilka arbetsgivaren skall tillhandahålla personlig skyddsutrustning.
Utan att det inskränker kravet på att man skall prioritera gemensamma skyddsanordningar, skall dessa regler särskilt ange de omständigheter och risksituationer i vilka det är nödvändigt att använda personlig skyddsutrustning.
Bilagorna 1, 2 och 3 ger värdefull information och vägledning i regelarbetet.
2. När medlemsstaterna utformar regler enligt punkt 1, skall de ta hänsyn till alla betydelsefulla förändringar som den tekniska utveckligen medför beträffande risker, gemensamma skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning.
3. Medlemsstaterna skall samråda med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna innan de utfärdar sådana regler som avses i punkterna 1 och 2.
Artikel7¶Information till arbetstagarna
Utöver vad som sägs i artikel 10 i direktiv 89/391/EEG skall arbetstagarna och/eller deras representanter informeras om alla åtgärder som skall vidtas och som gäller deras säkerhet och hälsa när de använder personlig skyddsutrustning i arbetet.
Artikel8¶Samråd med och medverkan av arbetstagarna
Arbetstagarna och/eller deras representanter skall enligt artikel 11 i direktiv 89/391/EEG delta i samråd om och behandling av frågor som omfattas av detta direktiv och dess bilagor.
Avsnitt III Övriga bestämmelser
Artikel9¶Ändringar av bilagorna
Ändrad genom förordning (EU) 2019/1243.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 9a med avseende på rent tekniska ändringar av bilagorna i syfte att ta hänsyn till teknisk harmonisering och standardisering av personlig skyddsutrustning, den tekniska utvecklingen, ändringar i internationella regler och specifikationer eller nya rön inom området personlig skyddsutrustning.
Om det, i vederbörligen motiverade undantagsfall där omedelbara, direkta och allvarliga risker föreligger för arbetstagares och andra personers fysiska hälsa och säkerhet, är nödvändigt av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 9b tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.
Artikel9a¶Utövande av delegeringen
Införd genom förordning (EU) 2019/1243.
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 9 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 26 juli 2019. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 9 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6. En delegerad akt som antas enligt artikel 9 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel9b¶Skyndsamt förfarande
Införd genom förordning (EU) 2019/1243.
1. Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.
2. Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 9a.6. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.
Artikel10¶Slutbestämmelser
Ändrad genom direktiv 2007/30/.
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som behövs för att följa detta direktiv senast den 31 december 1992. De skall genast underrätta kommissionen om detta.
2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de redan har antagit eller antar på det område som omfattas av detta direktiv.
3. Medlemsstaterna skall vart femte år rapportera till kommissionen om den praktiska tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv och om arbetsgivarnas och arbetstagarnas synpunkter.
Kommissionen skall informera Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Rådgivande kommittén för arbetarskyddsfrågor.
4. Kommissionen skall regelbundet överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och Ekonomiska och-sociala kommittén om tillämpningen av direktivet med avseende på punkterna 1, 2 och 3.
Artikel11¶
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
BILAGA I
RISKER I FÖRHÅLLANDE TILL DE KROPPSDELAR SOM SKA SKYDDAS AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING (*) (*) Denna förteckning över risker/kroppsdelar kan inte antas vara uttömmande. Riskbedömningen kommer att avgöra om det är nödvändigt att tillhandahålla en personlig skyddsutrustning och dessegenskaper enligt bestämmelserna i detta direktiv.
BILAGA II
ICKE UTTÖMMANDE FÖRTECKNING ÖVER TYPER AV PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING MED BEAKTANDE AV DE RISKER DE GER SKYDD MOT
Utrustning för HUVUDSKYDD
Hjälmar och/eller mössor/huvor/huvudbonader mot:
Islag av fallande eller flygande föremål
Kollision med ett hinder
Mekaniska risker (perforering, skrapning)
Statisk kompression (sidokross)
Termiska risker (brand, värme, kyla, heta fasta ämnen inklusive smält metall
Elchock och arbete med spänning
Kemiska risker
Icke-joniserande strålning (UV, IR, sol- eller svetsstrålning)
Hårnät mot risk för insnärjning
Utrustning för HÖRSELSKYDD
Hörselkåpor (exempelvis fästa till en hjälm, hörselkåpor med aktiv bullerdämpning, hörselkåpor med elektrisk ljudingång)
Öronproppar (t.ex. nivåberoende öronproppar, individuellt anpassade öronproppar)
Utrustning för ÖGON- OCH ANSIKTSSKYDD
Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir (förskrivna linser i förekommande fall) mot:
Mekaniska risker
Termiska risker
Icke-joniserande strålning (UV, IR, sol- eller svetsstrålning)
Joniserande strålning
Fasta aerosoler och vätskor av kemiska och biologiska agens
Utrustning för ANDNINGSSKYDD
Filteranordningar mot:
Partiklar
Gaser
Partiklar och gaser
Fasta aerosoler och/eller vätskeaerosoler
Isolerande utrustning, inbegripet med lufttillförsel
Hjälpmedel för självräddning
Dykutrustning
Utrustning för HAND- OCH ARMSKYDD
Handskar (inklusive tumvantar och armskydd) mot:
Mekaniska risker
Termiska risker (värme, flammor och kyla)
Elchock och arbete med spänning (antistatiska, ledande, isolerande)
Kemiska risker
Biologiska agens
Joniserande strålning och radioaktiv kontamination
Icke-joniserande strålning (UV, IR, sol- eller svetsstrålning)
Vibrationsrisker
Fingerhättor
Utrustning för FOT- OCH BENSKYDD och halkskydd
Skodon (t.ex. skor, inklusive under vissa omständigheter träskor, stövlar som kan ha tåhättor i stål) för skydd mot:
Mekaniska risker
Halkrisker
Termiska risker (värme, flammor och kyla)
Elchock och arbete med spänning (antistatiska, ledande, isolerande)
Kemiska risker
Vibrationsrisker
Biologiska risker
Avtagbara vristskydd mot mekaniska risker
Knäskydd mot mekaniska risker
Damasker mot mekaniska, termiska och kemiska risker och biologiska agens
Tillbehör (t.ex. dubbar, broddar)
HUDSKYDD – SKYDDSKRÄMER
Det kan finnas skyddskrämer mot:
Icke-joniserande strålning (UV, IR, sol- eller svetsstrålning)
Joniserande strålning
Kemikalier
Biologiska agens
Termiska risker (värme, flammor och kyla)
Utrustning för KROPPSKYDD/ANDRA HUDSKYDD
Personlig skyddsutrustning för fallskydd, t.ex. fallskyddsblock, helselar, sittselar, bälten för arbetspositionering och fallhindrande kopplingslinor och kopplingslinor för arbetspositionering, falldämpare, styrda glidlås som inkluderar en förankringslina, repjusteringsanordningar, förankringsanordningar som inte är utformade för att vara permanent fästa och som inte kräver något fastsättningsarbete innan de används, kopplingsanordningar, kopplingslinor, räddningsselar
Skyddskläder, inbegripet skydd för hela kroppen (t.ex. dräkter, overaller) och delar av kroppen (dvs. damasker, byxor, jackor, västar, förkläden, knäskydd, huvor) mot:
Mekaniska risker
Termiska risker (värme, flammor och kyla)
Kemikalier
Biologiska agens
Joniserande strålning och radioaktiv kontamination
Icke-joniserande strålning (UV, IR, sol- eller svetsstrålning)
Elchock och arbete med spänning (antistatiska, ledande, isolerande)
Insnärjning och fastnande
Flytvästar för förebyggande av drunkningsolyckor och flythjälpmedel
Personlig skyddsutrustning som visuellt varslar om att användaren är närvarande
BILAGA III
ICKE UTTÖMMANDE FÖRTECKNING ÖVER VERKSAMHETER OCH SEKTORER DÄR DET KAN VARA NÖDVÄNDIGT ATT ANVÄNDA PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING (*) (*) Riskbedömningen kommer att avgöra om det är nödvändigt att tillhandahålla en personlig skyddsutrustning och dess egenskaper enligt bestämmelserna i detta direktiv.
I. FYSISKA RISKER
| Risker | Berörd kroppsdel Typ av personlig skyddsutrustning | Exempel på verksamheter där användningen av motsvarande typ av personlig skyddsutrustning kan behövas (*) | Branscher och sektorer |
|---|---|---|---|
| Islag av fallande eller flygande föremål, kollision med hinder och högtrycksstrålar | Kraniet Skyddshjälm | — Arbete på, under eller i närheten av byggnadsställningar och högt belägna arbetsplatser — Arbete med byggnadsstommar och vägarbeten — Uppsättning och nedtagning av formar — Montering och installation av byggnadsställningar — Montering och installation — Rivning — Sprängning — Arbete i gruvor, diken, schakt och tunnlar — Arbete i närheten av hissar, lyftdon, kranar och transportörer — Arbete under jord, i stenbrott, i grustäkter — Arbete med industriugnar, behållare, maskiner, silon och rörledningar — Slakt och styckning vid slakterier — Hantering av last eller transport och lagring — Skogsarbete — Arbete på stålbroar, på stålbyggnadskonstruktioner, hydrauliska stålkonstruktioner, masugnar, stålverk och valsverk, stora behållare, stora rörledningar, ångpanneanläggningar och kraftstationer — Jord- och bergarbete — Arbete med bultpistol — Arbete med masugnar, direktreduktionsanläggningar, stålverk, valsverk, metallsmältverk, smide, hammarsmide och gjuterier — Arbete som innebär färd med cyklar och cyklar med mekanisk framdrivningsanordning | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Tillverkning, installation och underhåll av maskiner — Varvsindustri — Gruvindustri — Energiproduktion — Uppbyggnad och underhåll av infrastruktur — Järn- och stålindustrin — Slakterier — Tågrangering — Hamnar, transport och logistik — Skogsindustri |
| Ögon och/eller ansikte Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir | — Svetsning, slipning, skärningsarbete — Manuellt hamrande — Borrning och mejsling — Huggning och bearbetning av sten — Arbete med bultpistol — Användning av svarv, fräs och borr — Hammarsmide — Slipning och slaggning — Blästring — Användning av röjsåg eller motorsåg — Tandvård och kirurgiska ingrepp | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Tillverkning, installation och underhåll av maskiner — Varvsindustri — Gruvindustri — Energiproduktion — Uppbyggnad och underhåll av infrastruktur — Järn- och stålindustrier — Metall- och träindustrier — Stenhuggning — Trädgårdsskötsel — Hälso- och sjukvård — Skogsbruk | |
| Fot och ben (delar) Skodon (skor/stövlar, etc.) med skyddståhättor Skodon med mellanfotsskydd | — Arbete med byggnadsstommar och vägarbeten — Uppsättning och nedtagning av formar — Montering och installation av byggnadsställningar — Rivning — Sprängning — Bearbetning av sten — Slakt och styckning — Transport och lagring — Hantering av formar inom keramisk industri — Hantering av fryst kött och förpackningar med konserverad mat — Tillverkning, hantering och bearbetning av planglas och glaskärl — Ombyggnads- och underhållsarbete — Skogsarbete — Arbete med betong och prefabricerade element inklusive montering och nedtagning av formar — Arbete på byggarbetsplatser och lager — Takarbete — Arbete på stålbroar, stålbyggnader, master, torn, hissar, vattenbyggnadskonstruktioner av stålkraftsstationer, masugnar, stålverk och valsverk, stora behållare, stora rörledningar, kranar, ångpannor och kraftstationer — Konstruktion av ugnar, installation av värme- och ventilationsanläggningar och metallkonstruktioner — Arbete vid masugnar, direktreduktionsanläggningar, stålverk, valsverk, metallsmältverk, smide, hammarsmide, anläggningar för varmpressning och kalldragning. — Arbete i stenbrott och grustäkter — Hantering av formar inom keramisk industri — Arbete med infodring av ugn inom keramisk industri — Tågrangering | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Tillverkning, installation och underhåll av maskiner — Varvsindustri — Gruvindustri — Energiproduktion — Uppbyggnad och underhåll av infrastruktur — Järn- och stålindustrin — Slakterier — Logistikföretag — Tillverkningsindustrin — Glasindustri — Skogsindustri | |
| Fall orsakade av halka | Fot Halkfria skodon | — Arbeten på hala ytor — Arbeten i miljöer med hög luftfuktighet | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Slakteri — Rengöring — Livsmedelsbranschen — Trädgårdsskötsel — Fiskerinäringen |
| Fall från hög höjd | Hel kropp Personlig skyddsutrustning som är avsedd att hindra eller dämpa fall från hög höjd | — Arbete på byggnadsställningar — Montering av prefabricerade element — Arbete i master — Takarbete — Arbete på vertikala eller lutande ytor — Arbete i högt belägna kranskötarhytter — Arbete i högt belägna kranförarhytter till gaffeltruckar — Arbete högt uppe i borrtorn — Arbete i schakt och avloppsbrunnar | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Underhåll av infrastruktur |
| Vibrationer | Händer Skyddshandskar | — Arbete med handstyrda verktyg | — Tillverkningsindustrin — Byggnadsarbete — Anläggningsarbeten |
| Statisk kompression av delar av kroppen | Knä (delar av ben) Knäskydd | — Installation av block, plattor och marktegel på golvet | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten |
| Fot Skodon med tåhättor | — Rivning — Lasthantering | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Transport och lagring — Underhåll | |
| Mekaniska skador (skrap-, stick- och skärsår, sår eller huggskador) | Ögon och/eller ansikte Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir | — Arbete med handstyrda verktyg — Svetsning och smide — Sllipning och skärningsarbete — Mejsling — Huggning och bearbetning av sten — Användning av svarv, fräs och borr — Hammarsmide — Slipning och slaggning — Blästring — Användning av röjsåg eller motorsåg | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Energiproduktion — Underhåll av infrastruktur — Järn- och stålindustrier — Metall- och träindustrier — Stenhuggning — Trädgårdsskötsel — Skogsbruk |
| Händer Skyddshandskar mot mekaniska risker | — Arbete med stålramar — Hantering av vassa föremål, dock inte vid maskinarbete där det finns risk att handsken fastnar i maskinen. — Normalt förekommande arbete med kniv inom tillverkning och styckning — Byte av knivar i skärmaskiner — Skogsarbete — Trädgårdsarbete | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Underhåll av infrastruktur — Tillverkningsindustrin — Livsmedelsindustri — Slakt — Skogsindustri | |
| Underarmar Armskydd | — Urbenings- och styckningsarbete | — Livsmedelsindustri — Slakt | |
| Bål/Underkropp/Ben Skyddsförkläden, damasker Byxor med penetrationsskydd (byxor med skydd mot skärskador) | — Normalt förekommande arbete med kniv inom tillverkning och styckning — Skogsarbete | — Livsmedelsindustri — Slakt — Skogsindustri | |
| Fot Skodon med penetrationsskydd | — Arbete med byggnadsstommar och vägarbeten — Rivning — Uppsättning och nedtagning av formar — Skogsarbete | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Skogsindustri | |
| Insnärjning och fastnande | Hel kropp Skyddskläder som används där risk föreligger att fastna i rörliga delar | — Snärja in sig i delar av maskiner — Fastna i delar av maskiner — Fastna med kläder i delar av maskiner — Svepas iväg | — Maskintillverkning — Tillverkning av tunga maskiner — Anläggningsarbeten — Byggarbeten — Jordbruk |
| Buller | Öron Hörselskydd | — Arbete vid metallpressar — Arbete med tryckluftsborrar — Markpersonalens arbete på flygplatser — Arbete med motordrivna verktyg — Sprängning — Pålningsarbete — Trä- och textilarbete | — Metallindustri — Tillverkningsindustri — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Flygindustri — Gruvindustri |
| Hetta och/eller brand | Ansikte/Hela huvudet Huvudskydd för svetsning, hjälmar/mössor mot hetta eller brand, skyddshuvor mot hetta och/eller flammor | — Förekomst av höga temperaturer, utstrålande värme eller brand i arbetet — Arbete med och i närheten av smält material — Arbete med plastsvetsningspistoler | — Järn- och stålindustri — Metallindustri — Underhållstjänster — Tillverkningsindustrin |
| Bål/Underkropp/Ben Skyddsförkläden, damasker | — Svetsning och smide — Gjutning | — Järn- och stålindustri — Metallindustri — Underhållstjänster — Tillverkningsindustri | |
| Hand Skyddshandskar mot hetta och/eller flammor | — Svetsning och smide — Förekomst av höga temperaturer, utstrålande värme eller brand i arbetet — Arbete med och i närheten av smält material | — Järn- och stålindustri — Metallindustri — Underhållstjänster — Tillverkningsindustri | |
| Underarmar Armskydd | — Svetsning och smide — Arbete med och i närheten av smält material | — Järn- och stålindustri — Metallindustri — Underhållstjänster — Tillverkningsindustri | |
| Fot Skodon mot hetta och/eller flammor | — Arbete med och i närheten av smält material | — Järn- och stålindustri — Metallindustri — Underhållstjänster — Tillverkningsindustri | |
| Hela kroppen/delar av kroppen Kläder för skydd mot hetta och/eller flammor | — Förekomst av höga temperaturer, utstrålande värme eller brand i arbetet | — Järn- och stålindustri — Metallindustri — Skogsindustri | |
| Kyla | Hand Skyddshandskar mot kyla Fot Skodon mot kyla | — Arbete utomhus i extrem kyla — Arbete i frysrum — Arbete med kryogena vätskor | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Livsmedelsbranschen — Jordbruk och fiskeri |
| Hela kroppen/delar av kroppen inklusive huvudet Skyddsklädsel mot kyla | — Arbete utomhus i kyla — Arbete i frysrum | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Livsmedelsbranschen — Jordbruk och fiskeri — Transport och lagring | |
| Elektrisk stöt (direkt eller indirekt) | Hela huvudet Elektriskt isolerande hjälmar Händer Elektriskt isolerande handskar Fot Elektriskt isolerande skodon Hela kroppen/Händer/Fot Konduktiv personlig skyddsutrustning avsedd att bäras av kompetent personal under arbete med en nominell spänning upp till 800 kV AC och 600 kV DC | — Arbete med spänning eller nära spänningsförande delar under elektrisk spänning — Arbete med elektriska system | — Energiproduktion — Överföring och distribution av elenergi — Underhåll av industrianläggningar — Byggarbeten — Anläggningsarbeten |
| Statisk elektricitet | Händer Antistatiska handskar Hantering av plast och gummi Ihällning, insamling eller påfyllning i behållare Arbete i närheten av delar med hög laddning, som transportbälten Hantering av sprängämnen | — Tillverkningsindustri — Foderindustri — Förpacknings- och emballeringsanläggningar — Tillverkning, lagring eller transport av sprängämnen | — Fot — Antistatiska/ledande skodon — Hel kropp — Antistatiska kläder |
| Icke-joniserande strålning, inklusive solljus (förutom direkt observation) | Huvud Mössor och hjälmar | — Arbete utomhus | — Fiske och jordbruk — Byggarbeten — Anläggningsarbeten |
| Ögon Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir | — Arbete vid värmestrålning — Ugnsverksamhet — Arbete med laser — Arbete utomhus — Svetsning och skärning med gas — Glasblåsning — Bakteriedödande lampor | — Järn- och stålindustri — Tillverkningsindustri — Fiske och jordbruk | |
| Hela kroppen (hud) Personlig skyddsutrustning mot naturlig och artificiell UV-ljus | — Arbete utomhus — Elektrisk svetsning — Bakteriedödande lampor — Xenonlampor | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Energiproduktion — Underhåll av infrastruktur — Fiske och jordbruk — Skogsindustri — Trädgårdsskötsel — Livsmedelsindustri — Plastindustri — Grafisk industri | |
| Joniserande strålning | Ögon Glasögon/skyddsglasögon mot joniserande strålning Händer Skyddshandskar mot joniserande strålning | — Verksamhet i röntgenanläggningar — Verksamhet på området för medicinsk radiodiagnos — Arbete med radioaktiva produkter | — Hälso- och sjukvård — Veterinärvård — Anläggning för hantering av radioaktivt avfall — Energiproduktion |
| Bål/underkropp/del av kropp Skyddsförkläde mot röntgenstrålning /Jacka/Väst/Kjol mot röntgenstrålning | — Verksamhet i röntgenanläggningar — Verksamhet på området för medicinsk radiodiagnos | — Hälso- och sjukvård — Veterinärvård — Tandvård — Urologi — Kirurgi — Interventionell radiologi — Laboratorier | |
| Huvud Huvudbonader & Mössor Personlig skyddsutrustning för skydd mot t.ex. utveckling av hjärntumörer | — Arbetsplatser och anläggningar för medicinsk röntgen | — Hälso- och sjukvård — Veterinärvård — Tandvård — Urologi — Kirurgi — Interventionell radiologi | |
| Del av kropp Personlig skyddsutrustning för skydd av sköldkörteln Personlig skyddsutrustning för skydd av könskörtlar | — Verksamhet i röntgenanläggningar — Verksamhet på området för medicinsk radiodiagnos | — Hälso- och sjukvård — Veterinärvård | |
| Hel kropp Skyddskläder mot joniserande strålning | — Verksamhet på området för medicinsk radiodiagnos — Arbete med radioaktiva produkter | — Energiproduktion — Anläggning för hantering av radioaktivt avfall |
II. KEMISKA RISKER (inklusive nanomaterial) *
| Risker | Berörd kroppsdel Typ av personlig skyddsutrustning | Exempel på verksamheter där användningen av motsvarande typ av personlig skyddsutrustning kan behövas (*) | Branscher och sektorer |
|---|---|---|---|
| Fasta (damm, ångor, rök, fiber och nanomaterial) | Andningsorganen Andningsskydd mot partiklar | — Rivning — Sprängning — Slipning och polering av ytor — Förekomst av asbest i arbetet — Användning av material som består av eller som innehåller nanopartiklar — Svetsning — Skorstensfejning — Arbete med infodring av masugnar och skänkar där det kan finnas damm — Arbete i närheten av masugnstappning där det kan finnas ångor av tungmetall — Arbete i närheten av en masugns chargeringsutrustning | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Järn- och stålindustrier — Metall- och träindustrier — Bilindustrin — Stenhuggning — Läkemedelsindustrin — Sjukvårdstjänster — Beredning av läkemedel för cytostatikabehandling |
| Händer Skyddshandskar mot kemikalier och skyddskrämer som tillbehör till skydd | — Förekomst av asbest i arbetet — Användning av material som består av eller som innehåller nanopartiklar | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Underhåll av industrianläggningar | |
| Hel kropp Skyddskläder mot fasta partiklar | — Rivning — Förekomst av asbest i arbetet — Användning av material som består av eller som innehåller nanopartiklar — Skorstensfejning — Beredning av växtskyddsmedel | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Underhåll av industrianläggningar — Jordbruk | |
| Ögon Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir | — Träarbeten — Vägarbeten | — Gruvindustri — Metall- och träindustri — Anläggningsarbeten | |
| Vätska (dimmor och ångor) | Andningsorganen Andningsskydd mot partiklar | — Ytbehandling (t.ex. lackering/målning, blästring) — Ytrengöring | — Metallindustri — Tillverkningsindustri — Bilindustri |
| Händer Skyddshandskar mot kemikalier | — Ytbehandling — Ytrengöring — Arbete med sprutande vätskor — Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel | — Metallindustri — Tillverkningsindustri — Bilindustri | |
| Hel kropp Skyddskläder mot kemikalier | — Ytbehandling — Ytrengöring | — Metallindustri — Tillverkningsindustri — Bilindustri | |
| Nedsänkning Stänk, duschar och strålar | Händer Skyddshandskar mot kemikalier | — Arbete med sprutande vätskor — Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel — Arbete med ytbeläggningar — Garvning — Arbete i frisörsalonger och skönhetssalonger | — Textil- och konfektionsindustri — Rengöringsindustri — Bilindustri — Skönhetsvård och hårvård |
| Underarmar Armskydd mot kemikalier | — Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel | — Rengöring — Kemisk industri — Rengöringsindustri — Bilindustri | |
| Fot Skyddsskor mot kemikalier | — Arbete med sprutande vätskor — Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel | — Textil- och konfektionsindustri — Rengöringsindustri — Bilindustri | |
| Hel kropp Skyddskläder mot kemikalier | — Arbete med sprutande vätskor — Arbete med syror och lut, desinfektionsmedel och frätande rengörningsmedel | — Rengöring — Kemisk industri — Rengöringsindustri — Bilindustri — Jordbruk | |
| Gaser och ångor | Andningsorganen Andningsskydd mot gaser | — Ytbehandling (t.ex. lackering/målning, blästring) — Ytrengöring — Arbete i lokaler för fermentering och destillering — Arbete inne i tankar och rötkammare — Arbete i behållare, små utrymmen och vid gaseldade industriugnar där det kan vara risk för gasutsläpp eller syrebrist — Skorstensfejning — Desinfektionsmedel och frätande rengöringsmedel — Arbete i närheten av gaskonvertrar och gasledningar på masugnar | — Metallindustri — Bilindustri — Tillverkningsindustri — Rengöringsindustri — Tillverkning av alkoholhaltiga drycker — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Kemisk industri — Petrokemisk industri |
| Händer Kemiska skyddshandskar | — Ytbehandling — Ytrengöring — Arbete i lokaler för fermentering och destillering — Arbete inne i tankar och rötkammare — Arbete i behållare, små utrymmen och vid gaseldade industriugnar där det kan vara risk för gasutsläpp eller syrebrist | — Metallindustri — Bilindustri — Tillverkningsindustri — Tillverkning av alkoholhaltiga drycker — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Kemisk industri — Petrokemisk industri | |
| Hel kropp Skyddskläder mot kemikalier | — Ytbehandling — Ytrengöring — Arbete i lokaler för fermentering och destillering — Arbete inne i tankar och rötkammare — Arbete i behållare, små utrymmen och vid gaseldade industriugnar där det kan vara risk för gasutsläpp eller syrebrist | — Metallindustri — Bilindustri — Tillverkningsindustri — Tillverkning av alkoholhaltiga drycker — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Kemisk industri — Petrokemisk industri | |
| Ögon Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir | — Sprutmålning — Träarbeten — Gruvdrift | — Bilindustri — Tillverkningsindustri — Gruvindustri — Kemisk industri — Petrokemisk industri |
III. BIOLOGISKA AGENS
| Risker | Berörd kroppsdel Typ av personlig skyddsutrustning | Exempel på verksamheter där användningen av motsvarande typ av personlig skyddsutrustning kan behövas (*) | Branscher och sektorer |
|---|---|---|---|
| Fasta ämnen och vätskor | Andningsorganen Andningsskydd mot partiklar | — Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur — Förekomst av biologiska agens i arbetet | — Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen — Biokemisk produktion |
| Händer Skyddshandskar mot mikroorganismer Hela kroppen/delar av kroppen Skyddskläder mot biologiska agens Ögon och/eller ansikte Glasögon, skyddsglasögon och ansiktsvisir | — Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur — Förekomst av biologiska agens i arbetet | — Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen | |
| Direkt och indirekt kontakt | Händer Skyddshandskar mot mikroorganismer Hela kroppen/delar av kroppen Skyddskläder mot biologiska agens Ögon och/eller ansikte Skyddsglasögon och ansiktsvisir | — Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur (bett och stick) — Förekomst av biologiska agens i arbetet | — Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen — Skogsindustri |
| Stänk, duschar och strålar | Händer Skyddshandskar mot mikroorganismer | — Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur — Förekomst av biologiska agens i arbetet | — Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen |
| Underarmar Armskydd mot mikroorganismer | — Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur — Förekomst av biologiska agens i arbetet | — Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen | |
| Fot/ben Skyddande överdragsstövlar och damasker | — Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur — Förekomst av biologiska agens i arbetet | — Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen | |
| Hel kropp Skyddskläder mot biologiska agens | — Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur — Förekomst av biologiska agens i arbetet | — Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen | |
| Direkt och indirekt kontakt | Händer Skyddshandskar mot mikroorganismer Hela kroppen/delar av kroppen Skyddskläder mot biologiska agens Ögon och/eller ansikte Skyddsglasögon och ansiktsvisir | — Arbete som innebär kontakt med vätskor och vävnader från människor och djur (bett och stick) — Förekomst av biologiska agens i arbetet | — Hälso- och sjukvård — Veterinärmottagningar — Kliniska laboratorier — Forskningslaboratorier. — Ålderdomshem — Servicehem — Avloppsreningsverk — Avfallsbehandlingsanläggning — Livsmedelsbranschen — Skogsindustri |
IV. ÖVRIGA RISKER
| Risker | Berörd kroppsdel Typ av personlig skyddsutrustning | Exempel på verksamheter där användningen av motsvarande typ av personlig skyddsutrustning kan behövas (*) | Branscher och sektorer |
|---|---|---|---|
| Icke-synlighet | Hel kropp Personlig skyddsutrustning som visuellt varslar om att användaren är närvarande | — Arbete i närheten av fordon i rörelse — Asfaltering och vägmarkering — Järnvägsarbeten — Framförande av transportmedel — Markpersonalens arbete på flygplatser | — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Gruvindustri — Transporttjänster och passagerartransporter |
| Syrebrist | Andningsorganen Isolerande andningsskydd | — Arbete i slutna utrymmen — Arbete i lokaler för fermentering och destillering — Arbete inne i tankar och rötkammare — Arbete i behållare, små utrymmen och vid gaseldade industriugnar där det kan vara risk för gasutsläpp eller syrebrist — Arbete i brunnar, kanaler och andra platser under jord i anslutning till avloppssystemet | — Tillverkning av alkoholhaltiga drycker — Anläggningsarbeten — Kemisk industri — Petrokemisk industri |
| Andningsorganen Dykutrustning | — Undervattensarbeten | — Anläggningsarbeten | |
| Drunkning | Hel kropp Flytväst | — Arbete på eller vid vatten — Arbete i havet — Arbete i flygplan | — Fiskerinäringen — Flygteknikindustri — Byggarbeten — Anläggningsarbeten — Varvsindustri — Hamnar |
1 Se kommissionens skrivelse (EGT nr C 328, 30.12.1989, s. 3).
2 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
3 Som ett resultat av riskbedömningen kan under vissa omständigheter skyddskrämer användas tillsammans med annan personlig skyddsutrustning i syfte att skydda arbetstagares hud från risker. Skyddskrämer är personlig skyddsutrustning som omfattas av direktiv 89/656/EEG, eftersom denna typ av utrustning under vissa omständigheter kan betraktas som tillbehör i den mening som avses i artikel 2 i direktiv 89/656/EEG. Skyddskrämer är emellertid inte personlig skyddsutrustning enligt definitionen i artikel 3.1 i förordning (EU) 2016/425.