Allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker
Avis juridique important
Rådets förordning (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 160 , 12/06/1989 s. 0001 - 0017 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 29 s. 0124 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 29 s. 0124
RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1576/89 av den 29 maj 1989 om allmänna bestämmelser för definition, beskrivning och presentation av spritdrycker
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 43 och 100 a i detta,
med beaktande av kommissionens förslag(1),
i samarbete med Europaparlamentet(2),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och
med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EEG) nr 3280/92 · förordning (EG) nr 3378/94 · förordning (EG) nr 1882/2003 · förordning (EG) nr 110/2008.
För närvarande finns inga särskilda gemenskapsbestämmelser för spritdrycker; framför allt saknas en definition av sådana varor och krav på hur de skall beskrivas och presenteras. Med tanke på varornas ekonomiska betydelse är det nödvändigt att fastställa gemensamma bestämmelser på området för att bidra till den gemensamma marknadens funktion.
Spritdrycker utgör en viktig jordbruksprodukt inom gemenskapen på grund av de betydande avsättningsmöjligheterna. Avsättningsmöjligheterna är till stor del en följd av det anseende, som varorna fått inom hela gemenskapen och på världsmarknaden. Det goda ryktet kan hänföras till kvaliteten hos de traditionella varorna. En viss kvalitetsnivå bör därför upprätthållas hos dessa varor om avsättningsmöjligheterna skall kunna bevaras. En lämplig metod för att bibehålla kvalitetsnivån är att definiera varorna med hänsyn till de traditionella tillverkningsmetoder som utgör grunden för deras anseende. Dessutom bör de termer som definieras på detta sätt endast användas för varor med samma kvalitet som de traditionella så att deras värde inte minskas.
Bruket av geografiska beteckningar som hänvisar till vissa områden och - undantagsvis - vissa länder bör genom gemenskapsregler reserveras för dessa områden och länder, under förutsättning att den fas i tillverkningen då den färdiga varan får sina karakteristika och slutliga egenskaper, fullbordas i det geografiska området i fråga. Genom att på så sätt ge de berörda producenterna exklusiva rättigheter kommer gemenskapsreglerna att säkerställa att beteckningarna i fråga fortsätter att tjäna som ursprungsbeteckningar och hindra att beteckningarna blir allmän egendom och samlingsnamn. Beteckningarna i fråga fyller också funktionen att informera konsumenten om ursprunget för produkter som kännetecknas av de råvaror som använts eller av speciella processer som används vid tillverkningen.
Det normala, brukliga sättet att informera konsumenten är att ge viss information på etiketten. Märkning av spritdrycker omfattas av de allmänna bestämmelser som fastställs i rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel(4), senast ändrat genom direktiv 86/197/EEG(5). Med hänsyn till ifrågavarande varors art och för att konsumenten skall kunna få utförligare information, bör speciella bestämmelser antas som tillägg till dessa allmänna bestämmelser. Särskilt bör begrepp som rör mognadstid och lägsta alkoholhalt ingå i definitioner av varorna när dessa tillhandahålls konsumenten.
Även om direktiv 79/112/EEG kräver att vissa närmare upplysningar trycks på etiketterna brister det i klarhet när det gäller tillverkningsorten. Denna uppgift är av speciell betydelse när det gäller de berörda dryckerna, beroende på det faktum att konsumenten ofta associerar dessa med deras tillverkningsort. Frånvaron av en sådan angivelse kan ge konsumenten intryck av att drycken har ett felaktigt ursprung. Denna risk bör undvikas genom att det i vissa fall blir obligatoriskt att ange tillverkningsorten på etiketterna.
I vissa fall bör ytterligare krav fastställas. I synnerhet bör det vara ett krav när etanol används att den uteslutande härstammar från jordbruksprodukter. Det är redan det vanliga inom gemenskapen och detta innebär en fortsatt betydande avsättningsmöjlighet för basråvaror från jordbruket.
Rådets direktiv 80/778/EEG av den 15 juli 1980 om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten(6) och rådets direktiv 80/777/EEG av den 15 juli 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utvinning och saluföring av naturliga mineralvatten(7), senast ändrade genom Anslutningsakten för Spanien och Portugal, fastställer egenskaperna hos vatten som får användas i livsmedel. Hänvisning bör göras till dessa.
Rådets direktiv 88/388/EEG av den 22 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aromer för användning i livsmedel och om ursprungsmaterial vid framställning av sådana aromer(8) definierar olika termer som kan användas i samband med aromämnen och samma terminologi bör användas i denna förordning.
Särskilda bestämmelser bör antas om beskrivning och presentation av importerade spritdrycker med hänsyn till gemenskapens förpliktelser i dess förbindelser med tredje land.
För att slå vakt om det anseende gemenskapens varor har på världsmarknaden bör samma bestämmelser utsträckas till att gälla exportvaror, utom i fall då något annat är föreskrivet med hänsyn till traditionellt skick och bruk.
För att säkerställa ett enhetligt och samtidigt genomförande av åtgärderna i fråga bör en förordning antas.
För att förenkla och påskynda förfarandet bör kommissionen få uppgiften att besluta om genomförandeåtgärder av teknisk natur. För detta ändamål bör det föreskrivas ett förfarande för ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen inom en genomförandekommitté.
Övergångsbestämmelser är nödvändiga för att underlätta övergången till det system som införs genom denna förordning.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artiklarna 43 och 100 a i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
i samarbete med Europaparlamentet,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och
För närvarande finns inga särskilda gemenskapsbestämmelser för spritdrycker; framför allt saknas en definition av sådana varor och krav på hur de skall beskrivas och presenteras. Med tanke på varornas ekonomiska betydelse är det nödvändigt att fastställa gemensamma bestämmelser på området för att bidra till den gemensamma marknadens funktion.
Spritdrycker utgör en viktig jordbruksprodukt inom gemenskapen på grund av de betydande avsättningsmöjligheterna. Avsättningsmöjligheterna är till stor del en följd av det anseende, som varorna fått inom hela gemenskapen och på världsmarknaden. Det goda ryktet kan hänföras till kvaliteten hos de traditionella varorna. En viss kvalitetsnivå bör därför upprätthållas hos dessa varor om avsättningsmöjligheterna skall kunna bevaras. En lämplig metod för att bibehålla kvalitetsnivån är att definiera varorna med hänsyn till de traditionella tillverkningsmetoder som utgör grunden för deras anseende. Dessutom bör de termer som definieras på detta sätt endast användas för varor med samma kvalitet som de traditionella så att deras värde inte minskas.
Bruket av geografiska beteckningar som hänvisar till vissa områden och — undantagsvis — vissa länder bör genom gemenskapsregler reserveras för dessa områden och länder, under förutsättning att den fas i tillverkningen då den färdiga varan får sina karakteristika och slutliga egenskaper, fullbordas i det geografiska området i fråga. Genom att på så sätt ge de berörda producenterna exklusiva rättigheter kommer gemenskapsreglerna att säkerställa att beteckningarna i fråga fortsätter att tjäna som ursprungsbeteckningar och hindra att beteckningarna blir allmän egendom och samlingsnamn. Beteckningarna i fråga fyller också funktionen att informera konsumenten om ursprunget för produkter som kännetecknas av de råvaror som använts eller av speciella processer som används vid tillverkningen.
Det normala, brukliga sättet att informera konsumenten är att ge viss information på etiketten. Märkning av spritdrycker omfattas av de allmänna bestämmelser som fastställs i rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel, senast ändrat genom direktiv 86/197/EEG. Med hänsyn till ifrågavarande varors art och för att konsumenten skall kunna få utförligare information, bör speciella bestämmelser antas som tillägg till dessa allmänna bestämmelser. Särskilt bör begrepp som rör mognadstid och lägsta alkoholhalt ingå i definitioner av varorna när dessa tillhandahålls konsumenten.
Även om direktiv 79/112/EEG kräver att vissa närmare upplysningar trycks på etiketterna brister det i klarhet när det gäller tillverkningsorten. Denna uppgift är av speciell betydelse när det gäller de berörda dryckerna, beroende på det faktum att konsumenten ofta associerar dessa med deras tillverkningsort. Frånvaron av en sådan angivelse kan ge konsumenten intryck av att drycken har ett felaktigt ursprung. Denna risk bör undvikas genom att det i vissa fall blir obligatoriskt att ange tillverkningsorten på etiketterna.
I vissa fall bör ytterligare krav fastställas. I synnerhet bör det vara ett krav när etanol används att den uteslutande härstammar från jordbruksprodukter. Det är redan det vanliga inom gemenskapen och detta innebär en fortsatt betydande avsättningsmöjlighet för basråvaror från jordbruket.
Rådets direktiv 80/778/EEG av den 15 juli 1980 om kvaliteten på vatten avsett att användas som dricksvatten och rådets direktiv 80/777/EEG av den 15 juli 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om utvinning och saluföring av naturliga mineralvatten, senast ändrade genom Anslutningsakten för Spanien och Portugal, fastställer egenskaperna hos vatten som får användas i livsmedel. Hänvisning bör göras till dessa.
Rådets direktiv 88/388/EEG av den 22 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om aromer för användning i livsmedel och om ursprungsmaterial vid framställning av sådana aromer definierar olika termer som kan användas i samband med aromämnen och samma terminologi bör användas i denna förordning.
Särskilda bestämmelser bör antas om beskrivning och presentation av importerade spritdrycker med hänsyn till gemenskapens förpliktelser i dess förbindelser med tredje land.
För att slå vakt om det anseende gemenskapens varor har på världsmarknaden bör samma bestämmelser utsträckas till att gälla exportvaror, utom i fall då något annat är föreskrivet med hänsyn till traditionellt skick och bruk.
För att säkerställa ett enhetligt och samtidigt genomförande av åtgärderna i fråga bör en förordning antas.
För att förenkla och påskynda förfarandet bör kommissionen få uppgiften att besluta om genomförandeåtgärder av teknisk natur. För detta ändamål bör det föreskrivas ett förfarande för ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen inom en genomförandekommitté.
Övergångsbestämmelser är nödvändiga för att underlätta övergången till det system som införs genom denna förordning.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008, 12003T, 12005S, 11994N och beslut (EU) nr 1/1995.
1. Denna förordning fastställer allmänna bestämmelser för definition, beteckning och presentation av spritdrycker.
2. I denna förordning avses med spritdryck en alkoholhaltig vätska
som är avsedd att konsumeras av människor,
som har speciella organoleptiska egenskaper och - utom för de produkter som anges under punkt 1 i bilaga 3 - en lägsta alkoholhalt av 15 volymprocent, och
som har framställts
antingen direkt genom destillation av naturligt jästa produkter, med och/eller utan tillsats av aromämnen, eller genom lakning av vegetabiliska ämnen eller tillsats av aromämnen, socker och/eller andra sötningsmedel upptagna i punkt 3 a eller andra jordbruksprodukter till jordbruksalkohol eller till destillat, som härrör från jordbruksprodukter, eller till sprit som den definieras i denna förordning, eller
genom att en spritdryck blandas med
en eller flera andra spritdrycker,
jordbruksalkohol, destillat som härrör från jordbruksprodukter eller sprit,
en eller flera alkoholdrycker, eller
en eller flera drycker.
Drycker som omfattas av KN-nummer 220300, 2204, 2205, 220600 och 2207 skall inte anses vara spritdrycker.
3. Grundläggande definitioner
I denna förordning används följande termer med de betydelser som här anges:
a) Sötning: Användning av en eller flera av följande produkter vid framställning av spritdrycker: Halvvitt socker, vitt socker, raffinerat vitt socker, dextros, fruktos, glykossirap, flytande socker, flytande invertsocker, invertsockersirap, renad koncentrerad druvmust, koncentrerad druvmust, färsk druvmust, bränt socker, honung, johannesbrödsirap eller andra, naturliga kolhydrater som har en liknande effekt som ovan nämnda ämnen. Bränt socker är den produkt som erhålls uteslutande genom kontrollerad uppvärmning av sackaros utan baser, mineralsyror eller andra kemiska tillsatser.
b) Blandning: Två eller flera olika drycker kombineras för framställning av en ny dryck.
c) Tillsats av alkohol: Tillsats av jordbruksalkohol till en spritdryck.
d) Egalisering: Kombination av två eller flera spritdrycker som tillhör samma kategori och som skiljer sig från varandra endast genom mindre olikheter i fråga om sammansättning, beroende på en eller flera av följande faktorer, nämligen Spritdrycker som produceras på detta sätt tillhör samma kategori som de ursprungliga spritdryckerna före egaliseringen.
själva framställningsmetoderna,
vilka destillationsapparater som använts,
tiden för mognadslagring eller åldring,
i vilket geografiskt område produktionen ägt rum.
e) Mognadslagring eller åldring: En behandling som gör att vissa reaktioner kan utvecklas på naturlig väg i lämpliga behållare och därigenom ge spritdrycken i fråga organoleptiska egen-skaper som den tidigare inte haft.
f) Aromatisering: Användning av ett eller flera av de aromämnen som anges i artikel 1.2 a i direktiv 88/388/EEG vid framställning av spritdrycker.
g) Färgning: Användning av ett eller flera färgämnen vid framställning av spritdrycker.
h) Jordbruksalkohol: Etanol som har de egenskaper som anges i bilaga 1 till denna förordning och som har framställts genom destillation efter alkoholjäsning av sådana jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga 2 i fördraget, med undantag av spritdrycker som anges i punkt 2. Då hänvisning görs till den använda råvaran måste alkoholen ha utvunnits uteslutande ur denna råvara.
i) Destillat av jordbruksprodukter: En alkoholhaltig vätska som erhålls genom destillation efter alkoholjäsning av sådana jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga 2 till fördraget. Den har inte de egenskaper som finns hos etanol enligt h ovan eller hos en spritdryck, men har fortfarande kvar arom och smak av de råvaror som använts. Då hänvisning görs till den använda råvaran måste destillatet ha utvunnits uteslutande ur denna råvara.
j) Alkoholhalt uttryckt i volymprocent: Den andel, uttryckt i volym, av ren alkohol som finns i produkten i fråga vid 20 °C i förhållande till den totala volymen av denna produkt vid samma temperatur.
k) Halt av flyktiga ämnen: Den mängd flyktiga ämnen — bortsett från etanol och metanol — som finns i en spritdryck, som erhållits uteslutande genom destillation, och som endast härrör från destillationen eller omdestillationen av de använda råvarorna.
l) Tillverkningsort: Platsen eller området där den fas i tillverkningen av den färdiga produkten ägde rum som gav spritdrycken dess karaktär och väsentliga, slutliga egenskaper.
m) Kategori av spritdrycker: Alla de spritdrycker som omfattas av samma definition.
4. Definition av olika kategorier av spritdrycker
I denna förordning används följande termer med de betydelser som här anges:
a) Rom:
1) En spritdryck som framställts uteslutande genom alkoholjäsning och destillation, antingen av melass eller sirap som framställts vid tillverkning av rörsocker eller av själva rörsockersaften, och som destillerats till mindre än 96 volymprocent, så att destillatet i märkbar grad har de specifika organoleptiska kännetecknen för rom.
2) Sprit som framställts uteslutande genom alkoholjäsning och destillation av rörsockersaft, som har de aromatiska kännetecken som är specifika för rom och som har ett innehåll av flyktiga substanser som är lika med eller större än 225 gram per hektoliter 100-procentig alkohol. Denna sprit får marknadsföras med beteckningen ”jordbruks-” som tillägg till beteckningen ”rom” tillsammans med någon av de geografiska beteckningar från franska utomeuropeiska departement som finns i bilaga 2.
b) Whisky eller whiskey: En spritdryck som framställts genom destillation av mäsk från spannmål och som lagrats i minst tre år i träfat med en kapacitet som inte överstiger 700 liter.
försockrad genom diastas från malten som används med eller utan andra naturliga enzymer,
förjäst genom inverkan av jäst,
destillerad till mindre än 94,8 volymprocent, så att destillatet har en arom och smak, som härrör från de råvaror som använts,
c) Sädessprit:
1) En spritdryck som framställts genom destillation av jäst mäsk från spannmål och som har organoleptiska egenskaper, som härrör från de råvaror som använts. Beteckningen ”sädessprit” får ersättas av Korn eller Kornbrand för de drycker som tillverkas i Tyskland och i områden inom gemenskapen, där tyska är ett av de officiella språken, under förutsättning att de traditionellt framställs inom dessa områden och att sädesspriten framställs där utan tillsatser,
antingen uteslutande genom destillation av en förjäst mäsk av hela korn av vete, korn, havre, råg eller bovete med alla delar som ingår i kornen,
eller genom omdestillation av ett destillat som erhållits i enlighet med första stycket.
2) För att ett sädesdestillat ska få betecknas som ”sädesbrandy” måste det ha erhållits genom destillation till mindre än 95 volymprocent av en jäst mäsk från spannmål, som uppvisar organoleptiska egenskaper, som härrör från de råvaror som använts.
d) Vinsprit: En spritdryck som När denna dryck har blivit mognadslagrad får den fortsätta att säljas som ”vinsprit”, om den har lagrats lika länge eller längre än den period som är föreskriven för de varor som anges i e.
är framställd uteslutande genom destillation till mindre än 86 volymprocent av vin eller vin som är uppspritat för destillation eller genom omdestillation av ett vindestillat till mindre än 86 volymprocent,
innehåller en kvantitet av flyktiga ämnen som motsvarar eller överstiger 125 gram per hektoliter, räknat på 100-procentig alkohol, samt
har en högsta halt av metanol på 200 gram per hektoliter, räknat på 100-procentig alkohol.
e) Brandy eller Weinbrand: En spritdryck som
är framställd av vinsprit, vare sig den är blandad med ett vindestillat som är destillerat till mindre än 94,8 volymprocent eller inte, under förutsättning att detta destillat inte överskrider en högsta alkoholhalt på 50 volymprocent av den färdiga produkten,
är mognadslagrad under minst ett år i ekbehållare eller i minst sex månader i ekfat med en kapacitet på mindre än 1000 liter,
innehåller en kvantitet av flyktiga ämnen som är lika med eller överstiger 125 gram per hektoliter räknat på 100-procentig alkohol och som uteslutande härrör från destillation eller omdestillation av de råvaror som använts,
har en högsta metanolhalt av 200 gram per hektoliter räknat på 100-procentig alkohol.
f) Druvsprit eller sprit av druvrester:
a) En spritdryck som uppfyller följande krav:
Den är framställd av druvrester som jästs och destillerats, antingen direkt genom vattenånga eller sedan vatten tillsatts. En viss procentuell andel jäsningsrester, vilken skall bestämmas enligt det förfarande som fastställs i artikel 15, kan tillsättas till druvresterna, och destillationen genomförs till mindre än 86 volymprocent i närvaro av själva druvresterna. Omdestillation till samma alkoholhalt är tillåten.
Den innehåller en kvantitet flyktiga ämnen som är lika stor som eller överskrider 140 gram per hektoliter räknat på 100-procentig alkohol och som har en högsta metanolhalt av 1000 gram per hektoliter räknat på 100-procentig alkohol.
b) Under den övergångsperiod som bestämts för Portugal i 1985 års anslutningsakt skall emellertid bestämmelsen i a inte hindra saluföring i Portugal av sprit av druvrester som tillverkats i Portugal och som har en högsta metanolhalt av 1500 gram per hektoliter räknat på 100-procentig alkohol.
2) Namnet ”mars” eller ”sprit av druvrester” får ersättas av beteckningen grappa endast för spritdrycker som är framställda i Italien.
3) Benämningen druvrester eller sprit av druvrester får ersättas med beteckningen Zivania endast för den spritdryck som framställs i Cypern.
4) Benämningen druvrester eller sprit av druvrester får ersättas med beteckningen Pálinka endast för den spritdryck som framställs i Ungern.
g) Sprit av fruktrester: En spritdryck som är framställd genom jäsning och destillation av fruktrester. Destillationsförhållanden, produktegenskaper och andra bestämmelser skall fastställas enligt förfarandet i artikel 15.
h) Russinsprit eller raisin brandy: En spritdryck som är framställd genom destillation av den produkt som erhållits vid alkoholjäsning av extrakt av torkade druvor av typerna ”Corinth Black” eller ”Malaga muscat” och som är destillerad till mindre än 94,5 volymprocent, så att destillatet har en arom och smak som härrör från de råvaror som använts.
i) Fruktsprit:
a) Spritdrycker som
är framställda uteslutande genom alkoholjäsning och destillation av frukter med fruktkött eller saft av sådana frukter med eller utan kärnor,
destillerats till mindre än 86 volymprocent, så att destillatet har en arom och smak som härrör från de frukter som destillerats,
har en halt av flyktiga substanser på 200 gram per hektoliter 100-procentig alkohol eller mer
har en högsta metanolhalt av 1000 gram per hektoliter räknat på 100-procentig alkohol, och
i fråga om stenfruktsprit har en cyanvätesyrahalt som inte överstiger 10 gram per hektoliter räknat på 100-procentig alkohol.
b) Avvikelser från bestämmelserna i a tredje till femte strecksatserna får beslutas enligt det förfarande som fastställs i artikel 15, i synnerhet för traditionella varor vars framställning och försäljning ger en avsevärd del av inkomsterna för vissa fruktproducenter i gemenskapen.
c) Dryckerna skall kallas ”sprit”, och den benämningen skall föregås av namnet på frukten, t. ex. körsbärssprit eller kirsch, plommonsprit eller slivovits, mirabell-, persiko-, äppel-, päron-, aprikos-, fikon-, citrus- eller druvsprit eller annan fruktsprit. De får också kallas wasser, tillsammans med namnet på frukten. Namnet ”Williams” får användas endast för päronsprit som uteslutande är framställd av päron av päronsorten Williams. Om två eller flera frukter destilleras tillsammans skall produkten kallas ”fruktsprit”. Dessutom kan namnen på alla frukter som ingår anges i fallande ordning efter den kvantitet som använts.
d) Med tillämpning av förfarandet i artikel 15 skall det fastställas i vilka fall och på vilka villkor fruktnamnet som sådant kan ersätta namnet ”sprit” föregånget av fruktnamnet.
2) Namnet ”sprit” föregånget av fruktnamnet får också - under förutsättning att den minsta mängden frukt är 100 kilo per 20 liter 100-procentig alkohol - användas för sprit som framställts av vissa bär och andra frukter såsom hallon, björnbär, blåbär med flera, vare sig de är delvis jästa eller ojästa, genom lakning i jordbruksalkohol eller i sprit eller destillat som definieras i denna förordning, och genom efterföljande destillation. De villkor för användning av namnet ”sprit” föregånget av fruktnamnet som behövs för att undvika förväxlingar med fruktsprit enligt 1 ovan och med frukten i fråga skall fastställas enligt förfarandet i artikel 15.
3) Sprit som erhålls genom lakning i jordbruksalkohol av sådan ojäst hel frukt, som anges i 2 ovan, med efterföljande destillation, får kallas ”geist” i förbindelse med namnet på frukten.
4) Benämningen fruktsprit får ersättas med beteckningen Pálinka endast för den spritdryck som framställs i Ungern och för aprikosdestillat som framställs uteslutande i följande delstater i Österrike: Niederösterreich, Burgenland, Steiermark och Wien.
5) Benämningen fruktsprit får ersättas med beteckningen Pălincă endast för den spritdryck som framställs i Rumänien.
j) Cidersprit, ciderbrandy eller päronsprit: Sprit som
är framställd uteslutande genom destillation av cider eller päronvin, och
uppfyller kraven för fruktsprit enligt i 1 a andra till fjärde strecksatserna.
k) Gentianasprit: Sprit som framställs av ett destillat av gentiana, som i sin tur erhållits genom jäsning av gentianarot med eller utan tillsats av jordbruksalkohol.
l) Fruktbrännvin:
1) Brännvin som erhållits genom lakning av frukt i jordbruksalkohol, jordbruksdestillat eller sprit som definieras i denna förordning och med minimiproportioner, som skall bestämmas genom det förfarande som fastställs i artikel 15. Smaksättningen av dessa spritdrycker kan kompletteras genom att man tillför aromämnen eller andra smaktillsatser än de som kommer från den frukt som använts. Dessa smakämnen och smaktillsatser anges i direktiv 88/388/EEG artikel 1.2 b i och 1.2 c. Den karakteristiska smaken hos drycken och dess färg måste emellertid uteslutande härröra från den frukt som använts.
2) Dryckerna skall kallas ”brännvin” eller ”sprit” och dessa benämningar skall föregås av namnet på frukten. Med tillämpning av förfarandet i artikel 15 skall det fastställas i vilka fall och på vilka villkor fruktnamnet som sådant kan ersätta dessa namn. Namnet ”Pacharán” får emellertid uteslutande användas för det ”fruktbrännvin” som tillverkas i Spanien och framställs genom lakning av slånbär (Prunus espinosa) med en minsta fruktandel av 250 gram per liter ren alkohol.
m) Enbärskryddat brännvin:
a) Brännvin framställt genom smaksättning av jordbruksalkohol, sädessprit eller sädesdestillat med enbär (Juniperus communis). Andra naturliga eller naturidentiska smakämnen som anges i artikel 1.2 b i och 1.2 b ii i direktiv 88/388/EEG och/eller smaktillsatser som anges i artikel 1.2 c i det direktivet och/eller aromatiska växter eller delar av aromatiska växter får dessutom användas, men de organoleptiska kännetecknen för enbär skall kunna urskiljas, även om de ibland är försvagade.
b) Dryckerna får kallas ”Wacholder”, ”ginebra” eller ”genebra”. Beslut om användningen av dessa namn skall fattas enligt det förfarande som fastställs i artikel 15.
c) Alkohol som används för brännvin som kallas ”genièvre”, ”jenever”, ”genever” och ”peket” måste vara organoleptiskt lämpliga för tillverkning av de nämnda varorna och ha en högsta metanolhalt av 5 gram per hektoliter räknat på 100-procentig alkohol och en högsta aldehydhalt, uttryckt som acetaldehyd, av 0,2 gram per hektoliter 100-procentig alkohol. När det gäller sådana varor behöver smaken av enbär inte kunna urskiljas.
a) Drycken får kallas”gin” om den är framställd genom smaksättning av organoleptiskt lämplig jordbruksalkohol med naturliga eller naturidentiska aromämnen som anges i artikel 1.2 b i och 1.2 b ii i direktiv 88/388/EEG och/eller smaktillsatser som anges i det direktivets artikel 1.2 c, så att smaken till övervägande del är enbärssmak.
b) Drycken får kallas ”destillerad gin” om den är framställd uteslutande genom omdestillation av organoleptiskt lämplig jordbruksalkohol av passande kvalitet med en ursprunglig alkoholhalt av lägst 96 volymprocent i destillationsapparater, som traditionellt används för gin, tillsammans med enbär och andra naturliga växter eller växtdelar, under förutsättning att enbärssmaken överväger. Termen ”destillerad gin” får också användas för en blandning av produkten från en sådan destillation och jordbruksalkohol med samma sammansättning, renhet och alkoholhalt. Naturliga eller naturidentiska aromämnen eller smaktillsatser som specificeras i a får också användas för att smaksätta destillerad gin. ”London gin” är en typ av destillerad gin. Gin som erhållits genom att man helt enkelt tillsatt essenser eller aromämnen till jordbruksalkohol får inte betecknas som ”destillerad gin”.
n) Kumminkryddat brännvin:
1) Brännvin framställt genom smaksättning av jordbruksalkohol med kummin (Carum carvi L.). Andra naturliga eller naturidentiska aromämnen som anges i artikel 1.2 b i och 1.2 b ii i direktiv 88/388/EEG och/eller smaktillsatser som anges i det direktivets artikel 1.2 c får dessutom användas, men smaken av kummin måste överväga.
a) Brännvin som anges i 1 får också kallas ”akvavit”eller ”aquavit”, om det är smaksatt med ett destillat av växter eller kryddor. Andra aromämnen som anges i andra stycket i 1 får också användas, men smaken hos dessa drycker skall till stor del härröra från destillat av kummin- eller dillfrön (Anethum graveolens L.). Användning av eteriska oljor är förbjuden.
b) De bittra ämnena får inte tydligt dominera smaken. Torrsubstansen får inte överstiga 1,5 gram per 100 milliliter.
o) Aniskryddat brännvin:
1) Brännvin framställt genom smaksättning av jordbruksalkohol med naturliga extrakt av stjärnanis (Illicium verum), anis (Pimpinella anisum), fänkål (Foeniculum vulgare) eller andra växter som innehåller samma aromatiska huvudbeståndsdelar enligt någon av följande metoder: Andra naturliga växtextrakt eller aromatiska frön får också användas, men anissmaken måste förbli dominerande.
Lakning och/eller destillation.
Omdestillation av alkohol i närvaro av frön eller andra delar av de växter som anges ovan.
Tillsats av naturliga, destillerade extrakt av växter med smak av anisfrön.
En kombination av dessa tre metoder.
2) För att ett brännvin som smaksatts med anisfrön skall få kallas ”pastis” måste det också innehålla naturliga extrakt av lakritsrot (Glycyrrhiza glabra), vilket gör att det också ingår sådana färgämnen, som kallas ”chalcones” samt glycyrrisinsyra, vars minimi- och maximihalt måste vara 0,05 respektive 0,5 gram per liter. Pastis innehåller mindre än 100 gram socker per liter och har en minimi- och maximihalt av anetol om 1,5 respektive 2 gram per liter.
3) För att ett brännvin som smaksatts med anisfrön skall få kallas ”ouzo” måste det Detta destillat måste Ouzo skall vara färglös och ha en sockerhalt av högst 50 gram per liter.
uteslutande vara framställt antingen i Grekland eller i Cypern,
ha framställts genom blandning av alkoholer som är smaksatta med hjälp av destillation eller lakning av anisfrön och möjligen fänkålsfrön, mastix från ett mastixträd som växer på ön Theos (Pistacia lentiscus Chia eller latifolia) och andra aromatiska frön, växter och frukter. Alkoholen som smaksatts genom destillation måste utgöra minst 20 % av alkoholhalten i ouzo.
ha framställts genom destillation i traditionella kopparpannor för satsvis destillation med en kapacitet på 1000 liter eller mindre,
ha en alkoholhalt som inte understiger 55 volymprocent och inte överstiger 80 volymprocent.
4) För att en spritdryck som är smaksatt med anisfrön skall få kallas anis, måste dess karaktäristiska arom komma uteslutande från anis (Pimpinella anisum), stjärnanis (Illicium verum) eller fänkål (Foeniculum vulgare). Namnet ”destillerad anis” får användas, om drycken innehåller alkohol, destillerad i närvaro av sådana frön, under förutsättning att denna alkohol utgör minst 20 % av dryckens alkoholhalt.
p) Bittert brännvin eller bitter: Brännvin, med en övervägande bitter smak, som framställts genom smaksättning av jordbruksalkohol med naturliga eller naturidentiska aromämnen som anges i artikel 1.2 b i och 1.2 b ii i direktiv 88/388/EEG eller smaktillsatser som anges i det direktivets artikel 1.2 c. Dryckerna får också marknadsföras som ”amer” eller bitter med eller utan någon annan term. Denna bestämmelse skall inte påverka möjligheterna att använda termen ”amer” eller bitter i fråga om varor som inte omfattas av denna artikel.
q) Vodka: Ett brännvin som framställts antingen genom omdestillation av jordbruksalkohol eller genom filtrering av jordbruksalkohol genom aktivt kol, eventuellt med en efterföljande ren destillation eller motsvarande behandling, så att de organoleptiska kännetecknen för de använda råvarorna selektivt minskas. Produkten får ges speciella organoleptiska kännetecken, t. ex. mjukare smak, genom tillsats av aromämnen.
r) Likör:
1) En spritdryck som
har en lägsta sockerhalt av 100 gram per liter, uttryckt som invertsocker, om något annat inte har beslutats enligt det förfarande som fastställs i artikel 15,
är framställd genom smaksättning av jordbruksalkohol eller ett jordbruksdestillat eller en eller flera spritdrycker som definieras i denna förordning eller en blandning av ovannämnda varor, sötad och eventuellt med tillsats av jordbruksprodukter som grädde, mjölk eller andra mjölkprodukter, frukt, vin eller smaksatt vin.
2) Namnet ”crème de”, följt av namnet på en frukt eller på den råvara som använts med undantag av mjölkprodukter, skall reserveras för likörer med en lägsta sockerhalt av 250 gram per liter, uttryckt som invertsocker. Namnet ”crème de cassis” skall emellertid reserveras för svartvinbärslikörer, som innehåller minst 400 gram socker, uttryckt som invertsocker per liter.
3) Beteckningarna ”Jägertee”, ”Jagertee” och ”Jagatee”skall reserveras för den likör med ursprung i Österrike som är framställd av jordbruksalkohol, essens från vissa alkoholdrycker eller te med tillsats av ett flertal naturliga aromatiska ämnen som anges i artikel 1.2 b i direktiv 88/388/EEG. Alkoholhalten skall vara lägst 22,5 volymprocent. Sockerhalten uttryckt i invertsocker skall vara lägst 100 g per liter.
s) Ägglikör/advocaat/avocat/Advokat: En spritdryck, smaksatt eller icke smaksatt, som har erhållits från jordbruksalkohol och vars ingredienser är kvalitetsäggula, äggvita och socker eller honung. Lägsta halten av socker eller honung skall vara 150 gram per liter. Lägsta halten av äggula skall vara 140 gram per liter i den färdiga produkten.
t) Likör med ägg: En spritdryck, smaksatt eller icke smaksatt, som erhållits av jordbruksalkohol och vars ingredienser är kvalitetsäggula, äggvita och socker eller honung. Lägsta halten av socker eller honung skall vara 150 gram per liter. Lägsta halten av äggula skall vara 70 gram per liter i den färdiga produkten.
u) Väkevä glögi Spritglögg : En spritdryck som är framställd genom smaksättning av jordbruksalkohol med naturliga eller naturidentiska aromämnen av kryddnejlika och/eller kanel och genom något av följande förfaranden: maceration och/eller destillering, redestillering av alkoholen tillsammans med de ovan nämnda kryddorna, tillsats av naturliga eller naturidentiska aromämnen av kryddnejlika eller kanel eller genom en kombination av dessa metoder. Andra naturliga eller naturidentiska aromämnen av plantextrakter i enlighet med direktiv 88/388/EEG får också användas men aromen av de nämnda kryddorna måste vara framträdande. Innehållet av vin eller vinprodukter får inte överstiga 50 %.
Artikel2¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008.
Enligt artiklarna 3, 4 och 12 skall en spritdryck för att få marknadsföras för konsumtionsändamål under något av de namn som anges i artikel 1.4 överensstämma med den definition och de krav som gäller för den kategori som drycken hör till.
Artikel3¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008.
1. Med undantag av enbärskryddat brännvin enligt artikel 1.4 m 1 skall de spritdrycker som anges nedan och som får tillhandahållas för konsumtion i gemenskapen under ett av de namn som anges i artikel 1.4, med undantag av vissa specifika produkter vars alkoholhalt anges i bilaga 3, ha en lägsta alkoholhalt enligt följande: — 40 % whisky/whiskey pastis — 37,5 % rom Rum-Verschnitt vinsprit sprit av druvrester sprit av fruktrester russinsprit fruktsprit cidersprit, ciderbrandy och päronsprit gentianabrännvin gin/destillerad gin akvavit/aquavit vodka grappa ouzo Kornbrand — 36 % brandy/Weinbrand — 35 % sädessprit/sädesbrandy anis — 32 % Korn — 30 % kumminkryddat brännvin (med undantag av akvavit/aquavit) — 25 % fruktbrännvin — 15 % aniskryddat brännvin (med undantag av ouzo, pastis, anis) övriga produkter som anges i artikel 1.4 och som inte finns angivna ovan.
2. Nationella bestämmelser får ange en lägsta alkoholhalt i volymprocent som är högre än de värden som anges i punkt 1 för spritdrycker upptagna i bilaga 2. Medlemsstaterna skall anmäla sådana alkoholhalter till kommissionen inom tre månader räknat från
den dag då denna förordning träder i kraft, i fall då nationella bestämmelser redan finns,
beslutets dag, i fall då nationella bestämmelser beslutas efter det att denna förordning trätt i kraft.
Kommissionen skall se till att de anmälda uppgifterna publiceras i C-serien av Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
3. Rådet kan med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen fastställa lägsta alkoholhalt i volymprocent för andra kategorier av spritdrycker än de som anges i punkt 1.
4. Före den 31 december 1992 skall rådet se över den lägsta alkoholhalten för whisky/whiskey på grundval av en marknadsstudie som kommissionen skall göra.
Artikel4¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008, 11994N och beslut (EU) nr 1/1995.
1. Utan att det påverkar tillämpningen av de bestämmelser som antagits enligt punkt 2-5 skall en spritdryck förlora rätten till ett reserverat namn, om något annat ämne tillsätts än de som är tillåtna enligt gemenskapslagstiftningen eller, i fall då sådan lagstiftning inte finns, enligt nationella bestämmelser.
2. En förteckning över godkända livsmedelstillsatser, anvisningar för deras användning och vilka spritdrycker som berörs skall beslutas enligt det förfarande som fastställs i rådets direktiv 89/107/EEG av den 21 december 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om livsmedelstillsatser som är godkända för användning i livsmedel.
3. En förteckning över tillåtna produktionshjälpmedel, anvisningar för deras användning och vilka spritdrycker som berörs kan beslutas enligt det förfarande som fastställs i artikel 15.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av de mera restriktiva bestämmelserna i artikel 1.4 skall färgning av spritdrycker vara tillåten enligt nationella regler som följer rådets direktiv av den 23 oktober 1962 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om färgämnen som är godkända för användning i livsmedel, senast ändrat genom Anslutningsakten för Spanien och Portugal.
5. Endast naturliga aromämnen och smaktillsatser enligt artikel 1.2 b i och 1.2 c i direktiv 88/388/EEG får användas vid framställning av de spritdrycker som anges i artikel 1.4, med undantag av dem som anges i artikel 1.4 m, n och p.
Naturidentiska aromämnen och smaktillsatser som anges i artikel 1.2 b ii i direktiv 88/388/EEG är emellertid tillåtna i andra likörer än följande:
a) Fruktlikörer (eller crèmes), nämligen
ananas,
svarta vinbär,
körsbär,
hallon,
mullbär,
blåbär,
citrusfrukter,
hjortron,
åkerbär,
tranbär,
lingon,
havtorn.
b) Örtlikörer, nämligen
mynta,
gentiana,
anisfrö,
malört
getväppling.
6. Vid framställning av spritdrycker är det tillåtet att tillsätta vatten. Vattnet kan vara destillerat eller demineraliserat, under förutsättning att kvaliteten överensstämmer med de nationella bestämmelser som antagits vid genomförandet av direktiv 80/777/EEG och 80/778/EEG. Det tillsatta vattnet får inte ändra produktens karaktär.
a) Den etanol som används vid framställningen av spritdrycker får inte ha något annat ursprung än jordbruksprodukter.
b) Den etanol som används för att späda ut eller lösa färgämnen, aromämnen eller andra godkända tillsatser, som används vid tillverkning av spritdrycker, måste vara jordbruksalkohol.
c) Utan att det påverkar tillämpningen av de mera restriktiva bestämmelserna i artikel 1.4 m 1 skall kvaliteten på jordbruksalkoholen uppfylla kraven i bilaga 1.
8. Närmare föreskrifter om bl. a. de metoder som skall användas för analys av spritdrycker skall antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 14.
Den förteckning över likörer som finns i punkt 5 andra stycket kan kompletteras genom beslut som rådet fattar med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen.
Artikel5¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008 och 12003T.
1. Utan att det påverkar åtgärder som beslutats enligt artikel 6, skall användningen av de namn som anges i artikel 1.4 begränsas till de spritdrycker som är definierade där, varvid de krav som fastställs i artikel 2, 3, 4 och 12 skall beaktas. Dessa namn måste användas för att beteckna de nämnda dryckerna.
Spritdrycker som inte uppfyller kraven för de produkter som definieras i artikel 1.4 får inte bära de namn som anges där. De måste betecknas som ”brännvin” eller ”sprit”.
2. De namn som anges i punkt 1 får kompletteras med andra geografiska benämningar än de som anges i punkt 3, under förutsättning att det inte vilseleder konsumenterna.
a) De geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga 2 får användas i stället för de beteckningar som anges i punkt 1 eller användas som ett komplement till dem i sammansatta beteckningar. Beteckningarna får, vare sig de är sammansatta eller inte, vid behov åtföljas av ytterligare angivelser, om den medlemsstat där tillverkningen äger rum har föreskrivit detta. För de spritdrycker i bilaga 2 som framställs i Luxemburg gäller att orden marque nationale luxembourgeoise skall användas som en geografisk beteckning och får utgöra ett komplement trots bestämmelserna i föregående stycke.
b) Dessa geografiska beteckningar skall reserveras för spritdrycker, som fick sin karaktär och sina slutliga egenskaper under ett tillverkningsstadium som ägde rum i det angivna geografiska området.
c) Medlemsstaterna får tillämpa särskilda nationella regler om tillverkning, rörlighet inom en medlemsstat, beskrivning och presentation av de varor som tillverkats inom det egna territoriet, under förutsättning att reglerna är förenliga med gemenskapsrätten. Som ett led i en kvalitetspolicy, får sådana regler i ett visst geografiskt område begränsa produktionen till kvalitetsvaror som överensstämmer med dessa särskilda regler. Polen får kräva att det vid framställning på dess territorium av vodka med beteckningen ”Vodka/Polska Wódka” endast används särskilda råvaror av polskt ursprung eller enligt traditionella specifikationer, som ett led i Polens kvalitetspolitik.
Artikel6¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008.
1. Särskilda bestämmelser får antas om beteckningar som används som tillägg till försäljningsbeteckningen, nämligen bestämmelser om
användning av uttryck, förkortningar eller symboler,
användning av sammansättningar där någon av de kategoribeteckningar ingår som definieras i artikel 1.2 och 1.4.
2. Särskilda bestämmelser får antas om namn på blandningar av spritdrycker och på blandningar av drycker och spritdrycker.
3. De bestämmelser som anges i punkt 1 och 2 skall antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 15. De skall syfta till att hindra att de namn som anges i dessa punkter ger upphov till förväxlingar, i synnerhet när det gäller varor som redan finns när denna förordning träder i kraft.
Artikel7¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008, förordning (EEG) nr 3280/92 och 12003T.
1. För de spritdrycker som definieras i artikel 1.4 och som är avsedda för konsumenter skall märkning, presentation och reklam, förutom att följa nationell lagstiftning som antagits i enlighet med direktiv 79/112/EEG, överensstämma med punkt 2 och 3.
a) Det namn som används vid försäljningen av de varor som anges i artikel 1.2 och 1.4, skall vara något av de namn som är reserverade för sådana varor enligt artikel 5 och 6.2.
b) Då märkningen anger råvaror som använts för framställning av jordbruksalkohol måste varje använd sort nämnas i fallande ordning efter den mängd som använts.
c) Det namn som används vid försäljning av spritdrycker som anges i punkt 1 kan kompletteras med termen ”blend”, då produkten har blandats.
d) Om något annat inte har föreskrivits får en mognadslagringstid anges endast då den avser den yngsta beståndsdelen i alkoholen och under förutsättning att produkten åldrats under kontroll av uppbördsmyndigheterna eller en kontroll som ger likvärdiga garantier.
e) Från och med den 1 januari 1993 får spritdrycker som omfattas av denna förordning inte saluhållas eller släppas ut på marknaden i förpackningar med förslutningar som täckts med blybaserade kapsyler eller blybaserad folie. Dock får spritdrycker som före detta datum tappats på flaskor med detta slag av kapsyler eller folie säljas till dess att lagren tömts.
3. För de varor som anges i artikel 1.4 får följande beslutas enligt det förfarande som fastställs i artikel 14:
a) de villkor enligt vilka etiketten får ange mognadslagringstiden och de råvaror som använts,
b) villkor för användningen av försäljningsbeteckningar, som antyder att produkten har mognadslagrats, tillsammans med eventuella undantag och förutsättningar för likvärdiga kontroller,
c) särskilda bestämmelser om användning av termer som hänvisar till en viss egenskap hos produkten, t. ex. dess historia eller den metod som används vid framställningen,
d) bestämmelser om märkning av varor i behållare som inte är avsedda för konsumenten, inklusive de avvikelser från etiketteringsreglerna som kan behövas framför allt vid lagring och transport.
4. De upplysningar som avses i denna förordning skall lämnas på ett eller flera av gemenskapernas officiella språk, så att konsumenten lätt kan förstå alla uppgifter, såvida inte köparna får informationen på något annat sätt.
5. De geografiska beteckningar som anges i bilaga 2, termerna med kursiv stil i artikel 1.4 och beteckningar”Rum-Verschnittoch Slivovice” får inte översättas.
På begäran av den medlemsstat där produkten skall konsumeras får det emellertid genom det förfarande som fastställs i artikel 14 beslutas att de nämnda kursiverade termerna och i synnerhet ”raisin brandy” skall kompletteras med motsvarande termer, så att konsumenterna i den staten inte blir vilseledda.
6. För produkter med ursprung i ett tredje land är det tillåtet att använda ett språk som är officiellt i det tredje land där produkten har tillverkats, om de upplysningar som föreskrivs i denna förordning lämnas även på ett av gemenskapens officiella språk, så att konsumenten lätt kan förstå alla uppgifter.
7. För produkter som har sitt ursprung i gemenskapen och är avsedda för export får, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12, de upplysningar som föreskrivs i denna förordning upprepas på ett annat språk. Detta gäller dock inte de uppgifter som anges i punkt 5.
8. Enligt det förfarande som fastställs i artikel 15 får kommissionen bestämma i vilka fall och/eller för vilka spritdrycker det skall vara obligatoriskt med en hänvisning till tillverkningsplats, ursprung eller härkomst samt besluta närmare föreskrifter om detta.
Artikel8¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008.
Spritdrycker som framställts i gemenskapen får inte marknadsföras för konsumtion med beteckningar där ord och uttryck som ”typ”, ”sort”, ”stil”, ”märke”, ”smak” eller några andra liknande angivelser används tillsammans med någon av de försäljningsbeteckningar som nämns i denna förordning.
Artikel9¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008 och 12003T.
1. Följande spritdrycker, nämligen
rom,
whisky och whiskey,
sädessprit/sädesbrandy,
vinsprit och brandy,
sprit av druvrester,
russinsprit,
annan fruktsprit än de produkter som anges i artikel 1.4 i 2,
cidersprit, ciderbrandy och päronsprit
får inte i någon som helst form presenteras under den kategoribeteckning som reserverats för dessa drycker, om de innehåller tillsatt jordbruksalkohol.
2. Punkt 1 skall emellertid inte hindra marknadsföring för konsumtion i gemenskapen av en produkt som tillverkas i Tyskland och som erhålls genom att rom och alkohol blandas. En minsta andel på 5 % av den alkohol som finns i slutprodukten kallad ”Rum-Verschnitt” måste komma från rom. Då denna produkt säljs utanför den tyska marknaden måste alkoholsammansättningen framgå av etiketten.
Vad beträffar märkning och presentation av produkten ”Rum-Verschnitt”, skall ordet ”Verschnitt” finnas på förpackningen (på flaskan eller omslaget) med bokstäver av samma typ, storlek och färg samt på samma rad som ordet ”Rum” och, när det gäller flaskor, på framsidans etikett.
3. Punkt 1 skall emellertid inte hindra saluföring av den spritdryck som benämns ”Slivovice” och framställs i Tjeckien och som erhålls genom tillägg av plommondestillat före den slutliga destilleringen, med en maximal andel på 30 volymprocent av etanol som framställts av jordbruksprodukter. Denna dryck måste betecknas som ”sprit” eller ”spritdryck” i den mening som avses i artikel 5 och får även benämnas Slivovice på samma ställe på framsidans etikett. Om denna tjeckiska Slivovice saluförs i gemenskapen skall dess alkoholsammansättning framgå av etiketten. Denna bestämmelse påverkar inte användningen av namnet Slivovice för fruktspritdrycker enligt artikel 1.4 i.
Artikel10¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008.
1. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att gemenskapens bestämmelser om spritdrycker följs. De skall utse ett eller flera organ för att övervaka att dessa bestämmelser följs.
För de produkter som förtecknas i bilaga 2 får det beslutas enligt förfarandet i artikel 14 att denna kontroll och detta skydd vid varurörelser inom gemenskapen skall åstadkommas genom handelsdokument som bestyrkts av myndigheterna och genom att lämpliga register förs.
2. För de spritdrycker som finns förtecknade i bilaga 2 och som exporteras skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen upprätta ett system av äkthetsdokument för att hindra bedrägerier och förfalskningar. Systemet är avsett att ersätta befintliga nationella system. Det måste erbjuda minst samma grad av säkerhet som de nationella systemen, om något annat inte följer av gemenskapsreglerna och då särskilt konkurrensreglerna.
Tills det system som anges i föregående stycke har införts får medlemsstaterna behålla sina egna system för att säkerställa äktheten, under förutsättning att dessa följer gemenskapsreglerna.
3. Rådet skall med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen besluta om de åtgärder som krävs för en enhetlig tillämpning av gemenskapsbestämmelserna inom sektorn spritdrycker, särskilt i fråga om kontroller och relationer mellan medlemsstaternas behöriga organ.
4. Medlemsstaterna och kommissionen skall lämna varandra de upplysningar som krävs för att genomföra denna förordning. Närmare föreskrifter om hur sådana upplysningar skall lämnas och spridas skall antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 14.
Artikel11¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008.
1. Om inte annat följer av punkt 2, kan sådana spritdrycker som importeras till gemenskapen för att marknadsföras för konsumtion där och som bär andra geografiska beteckningar eller namn än de som anges i artikel 1.4, under förutsättning av ömsesidighet, underkastas övervakning och få skydd enligt artikel 10.
Första stycket skall genomföras genom avtal som förhandlas fram och sluts med de berörda tredje länderna enligt det förfarande som fastställs i artikel 113 i fördraget.
Närmare föreskrifter och en förteckning över sådana produkter som avses i första stycket skall antas enligt det förfarande som fastställs i artikel 15.
2. Denna förordning skall inte påverka import och marknadsföring för konsumtion inom gemenskapen av specifika spritdrycker under deras ursprungliga namn, om spritdryckerna har sitt ursprung i ett tredje land, om gemenskapen beviljat tullkoncessioner för dem antingen i GATT-överenskommelser eller genom bilaterala avtal och om villkoren för införsel fastställts i gemenskapsförordningar.
Artikel11a¶
Införd genom förordning (EG) nr 110/2008 och förordning (EG) nr 3378/94.
1. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att de berörda parterna på de villkor som fastställs i artiklarna 23 och 24 i Avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätt skall kunna förhindra att en geografisk benämning som identifierar produkter som omfattas av denna förordning används inom gemenskapen för en produkt som inte har sitt ursprung på den plats som den geografiska benämningen hänvisar till, även om produktens verkliga ursprung är angivet eller den geografiska benämningen anges i översättning eller tillsammans med uttryck som ”motsvarande”, ”typ”, ”stil”, ”imitation” eller liknande.
I denna artikel avses med geografisk benämning en beteckning som identifierar en produkt som har sitt ursprung inom territoriet för ett tredje land som är medlem av Världshandelsorganisationen eller i ett område eller en ort inom detta territorium, om produktens kvalitet eller anseende eller något annat kännetecken huvudsakligen kan hänföras till detta geografiska ursprung.
2. Punkt 1 skall tillämpas trots artikel 11 i denna förordning och andra gemenskapsbestämmelser om beskrivning och presentation av de produkter som omfattas av denna förordning.
3. Tillämpningsföreskrifter till denna artikel skall vid behov antas i enlighet med förfarandet i artikel 15.
Artikel12¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008.
1. Spritdrycker som är avsedda för export skall uppfylla kraven i denna förordning.
2. Medlemsstaterna får emellertid besluta om avvikelser från artikel 4.2, 4.3, 4.4 och 4.6 men inte då det gäller de spritdrycker som förtecknas i bilagorna 2 och 3 eller spritdrycker med reserverade beteckningar.
3. Avvikelser från bestämmelserna i artikel 3 om alkoholhalten vid tillhandahållande för konsumtion får också beslutas då det gäller
spritdrycker som omfattas av artikel 1.2 och 1.4,
spritdrycker som omfattas av bilaga 2, i synnerhet om lagstiftningen i det importerande tredje landet kräver det,
på begäran av den producerande medlemsstaten och enligt det förfarande som fastställs i artikel 14.
4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 och 9 får medlemsstaterna tillåta avvikelser från bestämmelserna om beteckning och presentation vid användande av andra namn än de som anges i artikel 1.2 och 1.4 och i bilagorna 2 och 3
ifall gällande lagstiftning i ett importerande tredje land kräver detta,
i andra fall, med undantag av sådana som skall prövas enligt förfarandet i artikel 14.
5. De avvikelser som medlemsstaterna tillåter skall anmälas till kommissionen och de andra medlemsstaterna.
Artikel13¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008 och förordning (EG) nr 1882/2003.
1. Härmed inrättas en kommitté för genomförande av bestämmelserna om spritdrycker, nedan kallad ”kommittén”.
2. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.
Artikel14¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008 och förordning (EG) nr 1882/2003.
1. När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG skall vara en månad.
Artikel15¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008 och förordning (EG) nr 1882/2003.
När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader.
Artikel16¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008.
Kommittén kan behandla varje annan fråga som föreläggs den av ordföranden, antingen på hans eget initiativ eller på begäran av en företrädare för en medlemsstat.
Artikel17¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008.
1. För att underlätta övergången från nuvarande ordning till den som införs genom denna förordning skall beslut fattas om övergångsåtgärder enligt det förfarande som fastställs i artikel 14.
2. Sådana övergångsåtgärder skall vara tillämpliga under högst två år från och med den dag då denna förordning införs.
Artikel18¶
Ändrad genom förordning (EG) nr 110/2008.
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Den skall tillämpas från och med den 15 december 1989 med undantag för artikel 13-16, som skall tillämpas från ikraftträdandet.
BILAGA 1
| 1. Organoleptiska egenskaper | Ingenannanpåvisbarsmakändensområvaranhar |
| 2. Lägsta alkoholhalt i volymprocent | 96,0 |
| 3. Högsta halt av föroreningar | |
| — Total syrahalt uttryckt i gram ättiksyra per hektoliter 100-procentig alkohol | 1,5 |
| — Estrar, uttryckta i gram etylacetat per hektoliter 100-procentig alkohol | 1,3 |
| — Aldehyder, uttryckta i gram acetaldehyd per hektoliter 100-procentig alkohol | 0,5 |
| — Högre alkoholer, uttryckta i gram metyl-2-propanol-1 per hektoliter 100-procentig alkohol | 0,5 |
| — Metanol, uttryckt i gram per hektoliter 100-procentig alkohol | 50 |
| — Torrsubstans, uttryckt i gram per hektoliter 100-procentig alkohol | 1,5 |
| — Flyktiga baser innehållande kväve, uttryckt i gram kväve per hektoliter 100-procentig alkohol | 0,1 |
| — Furfural | Ejpåvisbart |
BILAGA 2
| Kategori | Geografisk beteckning |
|---|---|
| 1. Rom | Rhum de la Martinique Rhum de la Guadeloupe Rhum de la Réunion Rhum de la Guyane (dessa namn får kompletteras med ordet ”traditionnel”) Ron de Malaga Ron de Granada Rum da Madeira |
| 2. a) Whisky | Scotch Whisky Irish Whisky Whisky español (dessa beteckningar får kompletteras med orden ”Malt” eller ”Grain”) |
| b) Whiskey | Irish Whiskey Uisce Beatha Eireannach/Irish Whiskey (dessa beteckningar får kompletteras med orden ”Pot Still”) |
| 3. Sädessprit | Eau-de-vie de seigle, marque nationale luxembourgeoise |
| 4. Vinsprit | Eau-de-vie de Cognac Eau-de-vie des Charentes Cognac (denna beteckning får åtföljas av någon av följande: — Fine — Grande Fine Champagne — Grande Champagne — Petite Fine Champagne — Petite Champagne — Fine Champagne — Borderies — Fins Bois — Bons Bois) Fine Bordeaux Armagnac Bas-Armagnac Haut-Armagnac Ténarèse Eau-de-vie de vin de la Marne Eau-de-vie de vin originaire d'Aquitaine Eau-de-vie de vin de Bourgogne Eau-de-vie de vin originaire du Centre-Est Eau-de-vie de vin originaire de Franche-Comté Eau-de-vie de vin originaire du Bugey Eau-de-vie de vin de Savoie Eau-de-vie de vin originaire des Coteaux de la Loire Eau-de-vie de vin des Côtes-du-Rhône Eau-de-vie de vin originaire de Provence Faugères eller eau-de-vie de Faugères Eau-de-vie de vin originaire du Languedoc Aguardente do Minho Aguardente do Douro Aguardente da Beira Interior Aguardente da Bairrada Aguardente do Oeste Aguardente do Ribatejo Aguardente do Alentejo Aguardente do Algarve Vinars Târnave Vinars Vaslui Vinars Murfatlar Vinars Vrancea Vinars Segarcea |
| 5. Brandy | Brandy de Jerez Brandy de Penedés Brandy italiano Brandy Αττικής/Attica Brandy Brandy Πελοποννήσου/Peloponnese Brandy Brandy Κεντρικής Ελλάδας/Brandy från centrala Grekland Deutscher Weinbrand Wachauer Weinbrand Weinbrand Dürnstein Karpatské brandy špeciál |
| 6. Sprit av druvrester | Eau-de-vie de marc de Champagne eller marc de Champagne Eau-de-vie de marc originaire d'Aquitaine Eau-de-vie de marc de Bourgogne Eau-de-vie de marc originaire du Centre-Est Eau-de-vie de marc originaire de Franche-Comté Eau-de-vie de marc originaire de Bugey Eau-de-vie de marc originaire de Savoie Marc de Bourgogne Marc de Savoie Marc d'Auvergne Eau-de-vie de marc originaire des Coteaux de la Loire Eau-de-vie de marc des Côtes du Rhône Eau-de-vie de marc originaire de Provence Eau-de-vie de marc originaire du Languedoc Marc d'Alsace Gewürztraminer Marc de Lorraine Bagaceira do Minho Bagaceira do Douro Bagaceira da Beira Interior Bagaceira da Bairrada Bagaceira do Oeste Bagaceira do Ribatejo Bagaceira do Alentejo Bagaceira do Algarve Orujo gallego Grappa di Barolo Grappa piemontese eller del Piemonte Grappa lombarda eller di Lombardia Grappa trentina eller del Trentino Grappa friulana eller del Friuli Grappa veneta eller del Veneto Südtiroler Grappa/Grappa dell'Alto Adige Τσικουδιά Κρήτης/Tsikoudia från Kreta Τσίπουρο Μακεδονίας/Tsipouro från Makedonien Τσίπουρο Θεσσαλίας/Tsipouro från Thessalien Τσίπουρο Τυρνάβου/Tsipouro från Tyrnavos Eau-de-vie de marc marque nationale luxembourgeoise Сунгурларска гроздова ракия/Гроздова ракия от Сунгурларе/Sungurlarska grozdova rakija/Grozdova rakija från Sungurlare Сливенска перла (Сливенска гроздова ракия/Гроздова ракия от Сливен)/Slivenska perla (Slivenska grozdova rakija/Grozdova rakija från Sliven) Стралджанска мускатова ракия/мускатова ракия от Стралджа/Straldzjanska Muskatova rakija/Muskatova rakija från Straldzja Поморийска гроздова ракия/Гроздова ракия от Поморие/Pomorijska grozdova rakija/Grozdova rakija från Pomorie Русенска бисерна гроздова ракия/Бисерна гроздова ракия от Русе/Rusenska biserna grozdova rakija/Biserna grozdova rakija från Ruse Бургаска мускатова ракия/Мускатова ракия от Бургас/Burgaska muskatova rakija/Muskatova rakija från Burgas Добруджанска мускатова ракия/Мускатова ракия от Добруджа/Dobrudzjanska muskatova rakija/Muskatova rakija från Dobrudzja Сухиндолска гроздова ракия/Гроздова ракия от Сухиндол/Suchindolska grozdova rakija/Grozdova rakija från Suchindol Карловска гроздова ракия/Гроздова pакия от Карлово/Karlovska grozdova rakija/Grozdova rakija från Karlovo |
| 7. Fruktsprit | Schwarzwälder Kirschwasser Schwarzwälder Himbeergeist Schwarzwälder Mirabellenwasser Schwarzwälder Williamsbirne Schwarzwälder Zwetschgenwasser Fränkisches Zwetschgenwasser Fränkisches Kirschwasser Fränkischer Obstler Mirabelle de Lorraine Kirsch d'Alsace Quetsch d'Alsace Framboise d'Alsace Mirabelle d'Alsace Kirsch de Fougerolles Südtiroler Williams/Williams dell'Alto Adige Südtiroler Aprikot eller Südtiroler Marille/Aprikot dell'Alto Adige eller Marille dell'Alto Adige Südtiroler Kirsch/Kirsch dell'Alto Adige Südtiroler Zwetschgeler/Zwetschgeler dell'Alto Adige Südtiroler Obstler/Obstler dell'Alto Adige Südtiroler Gravensteiner/Gravensteiner dell'Alto Adige Südtiroler Golden Delicious/Golden delicious dell'Alto Adige Williams friulano eller del Friuli Sliwovitz del Veneto Sliwovitz del Friuli-Venezia Giulia Sliwovitz del Trentino-Alto Adige Distillato di mele trentino eller del Trentino Williams trentino eller del Trentino Sliwovitz trentino eller del Trentino Aprikot trentino eller del Trentino Medronheira do Algarve Medronheira do Buçaco Kirsch eller Kirschwasser Friulano Kirsch eller Kirschwasser Trentino Kirsch eller Kirschwasser Veneto Aguardente de pêra da Lousa Eau-de-vie de pommes marque nationale luxembourgeoise Eau-de-vie de poires marque nationale luxembourgeoise Eau-de-vie de kirsch marque nationale luxembourgeoise Eau-de-vie de quetsch marque nationale luxembourgeoise Eau-de-vie de mirabelles marque nationale luxembourgeoise Eau-de-vie de prunelles marque nationale luxembourgeoise Wachauer Marillenbrand Szatmári zilvapálinka Kecskeméti barackpálinka Békési szilvapálinka Szabolcsi almapálinka Bošácka Slivovica Троянска сливова ракия/Сливова ракия от Троян/Trojanska slivova rakija/Slivova rakija från Trojan Силистренска кайсиева ракия/Кайсиева ракия от Силистра/Silistrenska kajsieva rakija/Kajsieva rakija från Silistra Тервелска кайсиева ракия/Кайсиева ракия от Тервел/Tervelska kajsieva rakija/Kajsieva rakija från Tervel Ловешка сливова ракия/Сливова ракия от Ловеч/Lovesjka slivova rakija/Slivova rakija från Lovetj Țuică Zetea de Medieșu Aurit Țuică de Valea Milcovului Țuică de Buzău Țuică de Argeș Țuică de Zalău Țuică ardelenească de Bistrița Horincă de Maramureș Horincă de Cămârzan Horincă de Seini Horincă de Chioar Horincă de Lăpuș Turț de Oaș Turț de Maramureș |
| 8. Cidersprit och päronsprit | Calvados du Pays d'Auge Calvados Eau-de-vie de cidre de Bretagne Eau-de-vie de poiré de Bretagne Eau-de-vie de cidre de Normandie Eau-de-vie de poiré de Normandie Eau-de-vie de cidre du Maine Aquardiente de sidra de Asturias Eau-de-vie de poiré du Maine |
| 9. Gentianasprit | Bayerischer Gebirgsenzian Südtiroler Enzian/Genziana dell'Alto Adige Genziana trentina eller del Trentino |
| 10. Fruktbrännvin | Pacharán navarro |
| 11. Enbärskryddat brännvin | Ostfriesischer Korngenever Genièvre Flandres Artois Hasseltse jenever Balegemse jenever Péket de Wallonie Steinhäger Plymouth Gin Gin de Mahón Vilniaus džinas Spišská borovička Slovenská borovička Juniperus Slovenská borovička Inovecká borovička Liptovská borovička |
| 12. Kumminkryddat brännvin | Dansk Akvavit/Dansk Aquavit Svensk Aquavit/Svensk Akvavit/Swedish Aquavit |
| 13. Aniskryddat brännvin | Anís español Évora anisada Chinchón Ojén Rute |
| 14. Likör | Berliner Kümmel Hamburger Kümmel Münchener Kümmel Chiemseer Klosterlikör Bayerischer Kräuterlikör Cassis de Dijon Cassis de Beaufort Irish Cream Palo de Mallorca Ginjinha portuguesa Licor de Singeverga Benediktbeurer Klosterlikör Ettaler Klosterlikör Ratafía de Champagne Ratafía catalana Anís português Finsk bär- eller fruktlikör Großglockner Alpenbitter Mariazeller Magenlikör Mariazeller Jagasaftl Puchheimer Bitter Puchheimer Schloßgeist Steinfelder Magenbitter Wachauer Marillenlikör Allažu Ķimelis Čepkelių Demänovka bylinný likér Polish Cherry Karlovarská hořká |
| 15. Spritdrycker | Pommeau de Bretagne Pommeau du Maine Pommeau de Normandie Svensk Punsch Swedish Punsch |
| 16. Vodka | Svensk Vodka Swedish Vodka Suomalainen Vodka Finsk Vodka Vodka of Finland Latvijas Dzidrais Rīgas degvīns LB degvīns LB vodka Originali Lietuviška degtinė Laugarício vodka Polska Wódka/Polish Vodka Örtvodka från norra Podlasie-lågländerna, smaksatt med extrakt av visentgräs Wódka ziołowa z Niziny Północnopodlaskiej aromatyzowana ekstraktem z trawy żubrowej |
| 17. Spritdryck med bitter smak | Riga Black Balsam eller Rīgas melnais Balzāms Demänovka bylinná horká |
BILAGA 3
Undantag fran de allmänna bestämmelserna
1) Artikel 1.2:
ägglikör/advocaat/avocat/Advokat:lägsta alkoholhalt: 14 volymprocent.
2) Artikel 5.3 (geografiska beteckningar som inte överensstämmer):
Königsberger Bärenfang,
Ostpreussischer Bärenfang.
1 EGT nr C 189, 23.7.1982, s. 7 och. EGT nr C 269, 25.10.1986, s. 4.
2 Yttrande publicerat i EGT nr C 127, 14.5.1984, s. 175 och beslut av den 24 maj 1989.
3 EGT nr C 124, 9.5.1983, s. 16.
4 EGT nr L 33, 8.2.1979, s. 1.
5 EGT nr L 144, 29.5.1986, s. 38.
6 EGT nr L 229, 30.8.1980, s. 11.
7 EGT nr L 229, 30.8.1980, s. 1.
8 EGT nr L 184, 15.7.1988, s. 61.
9 EGT nr L 40, 11.2.1989, s. 27.
10 EGT nr 115, 11.11.1962, s. 2645/62.
11 Rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, 17.7.1999, s. 23).