Rådets direktiv 92/23/eeg av den 31 mars 1992 om däck och däckmontering på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon

Avis juridique important

Rådets direktiv 92/23/EEG av den 31 mars 1992 om däck och däckmontering på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 129 , 14/05/1992 s. 0095 - 0153 Finsk specialutgåva Område 13 Volym 22 s. 0136 Svensk specialutgåva Område 13 Volym 22 s. 0136

RÅDETS DIREKTIV 92/23/EEG av den 31 mars 1992 om däck och däckmontering på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(1),

i samarbete med Europaparlamentet(2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(3), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 2001/43/ · direktiv 2005/11/.

Åtgärder bör vidtas för att gradvis upprätta den inre marknaden under en period som löper ut den 31 december 1992. Den inre marknaden utgör ett område utan inre gränser, inom vilket fri rörlighet av varor, personer, tjänster och kapital skall säkerställas.

Det är nödvändigt att använda en fullständig harmoniseringsmetod för att den inre marknaden skall uppnås.

Denna metod kommer att behöva användas då hela EEG-typgodkännandeförfarandet skall revideras, med beaktande av rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny inriktning när det gäller teknisk harmonisering och standardisering.

De tekniska krav som motorfordon och släpvagnar till dessa fordon skall uppfylla i enlighet med nationell lagstiftning avser bland annat däck.

Dessa krav skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att samtliga medlemsstater antar samma krav antingen som tillägg till eller i stället för sina nuvarande regler, för att möjliggöra att varje fordonstyp genomgår det EEG-typgodkännandeförfarande, som fastställs i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon(4) senast ändrat genom direktiv 87/403/EEG(5).

Bestämmelserna om däck bör fastställa gemensamma krav inte bara för däckens egenskaper utan också för däckutrustningen på fordon och släpvagnar.

Följaktligen bör ett gemensamt förfarande fastställas för EEG-märkning av varje däcktyp som uppfyller de gemensamma kraven när det gäller egenskaper och provning. För att säkerställa fria varurörelser när det gäller däck inom gemenskapen skall däckens överensstämmelse med de gemensamma kraven markeras genom att varje däck förses med ett EEG-märke, som lämnats till däcktillverkaren i enlighet med ovannämnda förfarande. Varje medlemsstat får när som helst kontrollera att däcken överensstämmer med de gemensamma kraven. Om brist på överensstämmelse konstateras skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att däcken uppfyller kraven. Dessa åtgärder kan innefatta att ovannämnda EEG-märkning dras in.

Det är önskvärt att beakta de tekniska krav som antagits av Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa i förordning nr 30 ("Enhetliga bestämmelser för godkännande av luftfyllda däck för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon") i dess ändrade lydelse(6), i förordning nr 54 ("Enhetliga bestämmelser för godkännande av luftfyllda däck för nyttofordon och släpvagnar till dessa fordon")(7) och i förordning nr 64 ("Enhetliga bestämmelser för godkännande av fordon utrustade med tillfälliga reservhjul/-däck")(8), som bifogas överenskommelsen av den 20 mars 1958 om antagande av enhetliga godkännandevillkor och ömsesidigt erkännande av godkännande för motorfordonsutrustning och -delar.

Tillnärmningen av nationell lagstiftning rörande motorfordon för med sig att medlemsstaterna ömsesidigt erkänner de kontroller som utförs av var och en av dem med utgångspunkt från de gemensamma kraven.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

i samarbete med Europaparlamentet,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

Åtgärder bör vidtas för att gradvis upprätta den inre marknaden under en period som löper ut den 31 december 1992. Den inre marknaden utgör ett område utan inre gränser, inom vilket fri rörlighet av varor, personer, tjänster och kapital skall säkerställas.

Det är nödvändigt att använda en fullständig harmoniseringsmetod för att den inre marknaden skall uppnås.

Denna metod kommer att behöva användas då hela EG-typgodkännandeförfarandet skall revideras, med beaktande av rådets resolution av den 7 maj 1985 om en ny inriktning när det gäller teknisk harmonisering och standardisering.

De tekniska krav som motorfordon och släpvagnar till dessa fordon skall uppfylla i enlighet med nationell lagstiftning avser bland annat däck.

Dessa krav skiljer sig åt i de olika medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att samtliga medlemsstater antar samma krav antingen som tillägg till eller i stället för sina nuvarande regler, för att möjliggöra att varje fordonstyp genomgår det EG-typgodkännandeförfarande, som fastställs i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon senast ändrat genom direktiv 87/403/EEG.

Bestämmelserna om däck bör fastställa gemensamma krav inte bara för däckens egenskaper utan också för däckutrustningen på fordon och släpvagnar.

Följaktligen bör ett gemensamt förfarande fastställas för EEG-märkning av varje däcktyp som uppfyller de gemensamma kraven när det gäller egenskaper och provning. För att säkerställa fria varurörelser när det gäller däck inom gemenskapen skall däckens överensstämmelse med de gemensamma kraven markeras genom att varje däck förses med ett EEG-märke, som lämnats till däcktillverkaren i enlighet med ovannämnda förfarande. Varje medlemsstat får när som helst kontrollera att däcken överensstämmer med de gemensamma kraven. Om brist på överensstämmelse konstateras skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att däcken uppfyller kraven. Dessa åtgärder kan innefatta att ovannämnda EEG-märkning dras in.

Det är önskvärt att beakta de tekniska krav som antagits av Förenta Nationernas ekonomiska kommission för Europa i förordning nr 30 (”Enhetliga bestämmelser för godkännande av luftfyllda däck för motorfordon och släpvagnar till dessa fordon”) i dess ändrade lydelse, i förordning nr 54 (”Enhetliga bestämmelser för godkännande av luftfyllda däck för nyttofordon och släpvagnar till dessa fordon”) och i förordning nr 64 (”Enhetliga bestämmelser för godkännande av fordon utrustade med tillfälliga reservhjul/-däck”), som bifogas överenskommelsen av den 20 mars 1958 om antagande av enhetliga godkännandevillkor och ömsesidigt erkännande av godkännande för motorfordonsutrustning och -delar.

Tillnärmningen av nationell lagstiftning rörande motorfordon för med sig att medlemsstaterna ömsesidigt erkänner de kontroller som utförs av var och en av dem med utgångspunkt från de gemensamma kraven.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom direktiv 2001/43/.

I detta direktiv avses med

däck: varje nytt luftfyllt däck, även vinterdäck med hål för dubbar, i original eller som reservdäck, som är avsedda för montering på fordon som omfattas av direktiv 70/156/EEG. Denna definition omfattar inte vinterdäck med dubbar,

fordon: varje fordon som omfattas av rådets direktiv 70/156/EEG,

tillverkare: innehavaren av handelsbeteckningen- eller varumärket för fordon eller däck.

Artikel1a¶

Införd genom direktiv 2001/43/.

1. Kraven i bilaga 5 skall tillämpas på däck avsedda för montering på fordon som togs i bruk den 1 oktober 1980 eller senare.

2. Kraven i bilaga 5 skall inte tillämpas på

a) däck avsedda för hastigheter under 80 km/h,

b) däck med en nominell fälgdiameter som är högst 254 mm (eller kod 10) eller minst 635 mm (kod 25),

c) reservdäck av T-typ för tillfälligt bruk enligt definitionen i punkt 2.3.6 i bilaga 2,

d) däck som är konstruerade endast för montering på fordon som registrerats för första gången före den 1 oktober 1980.

Artikel2¶

Ändrad genom direktiv 2001/43/.

1. Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande enligt de villkor som anges i bilaga 1 med avseende på varje däcktyp som uppfyller kraven i bilaga 2 och skall tilldela dessa EG-typgodkännandenummer som anges i bilaga 1.

2. Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande enligt de villkor som anges i bilaga 1 med avseende på varje däcktyp som uppfyller kraven i bilaga 5 och skall tilldela dessa EG-typgodkännandenummer som anges i bilaga 1.

3. Medlemsstaterna skall bevilja EG-typgodkännande för alla fordon, med avseende på deras däck, i enlighet med villkoren i bilaga 3 när dessa däck (även reservdäck, om tillämpligt) uppfyller kraven i bilaga 2 samt kraven avseende fordon i bilaga 4, och tilldela varje sådant fordon ett EG-typgodkännandenummer som anges i bilaga 3.

Artikel3¶

Ändrad genom direktiv 2001/43/.

Den godkännande myndigheten i en medlemsstat skall inom en månad från beviljandet eller vägran av ett EG-typgodkännande (däck) eller fordon sända en kopia på tillämpligt intyg, för vilka mallar visas i tilläggen till bilaga 1 och bilaga 3, till övriga medlemsstater och på begäran provrapport för varje godkänd däcktyp.

Artikel4¶

Ändrad genom direktiv 2001/43/.

Ingen medlemsstat får förbjuda eller begränsa utsläppandet på marknaden av däck försedda med EG-typgodkännandemärke.

Artikel5¶

Ändrad genom direktiv 2001/43/.

Ingen medlemsstat får vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt EG-typgodkännande för ett fordon av skäl som hänför sig till dess däck om dessa är försedda med EG-typgodkännandemärke och har monterats i enlighet med kraven i bilaga 4.

Artikel6¶

Ändrad genom direktiv 2001/43/.

Ingen medlemsstat får vägra eller förbjuda att ett fordon saluförs, registreras, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig dess däck om dessa är försedda med EG-typgodkännandemärke och har monterats i enlighet med kraven i bilaga 4.

Artikel7¶

1. Om en medlemsstat på sannolika grunder anser att en däcktyp eller en fordonstyp är farlig, trots att den uppfyller kraven i detta direktiv, kan den inom sitt eget territorium tillfälligt förbjuda att produkten släpps ut på marknaden eller införa särskilda villkor för detta. Den skall genast underrätta övriga medlemsstater och kommissionen om detta samt ange skälen för sitt beslut.

2. Kommissionen skall inom sex veckor rådgöra med berörda medlemsstater och därefter utan dröjsmål avge sitt yttrande och vidta nödvändiga åtgärder.

3. Om kommissionen anser att direktivet behöver anpassas tekniskt skall sådana anpassningar beslutas antingen av kommissionen eller av rådet i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 10. I detta fall får den medlemsstat som vidtagit förebyggande åtgärder behålla dem till dess att anpassningarna träder i kraft.

Artikel8¶

Ändrad genom direktiv 2001/43/.

1. Den medlemsstat som har beviljat EG-typgodkännande (däck) eller fordon skall om det är nödvändigt vidta de åtgärder som krävs för att kontrollera att produktionsexemplaren överensstämmer med den typ som godkänts, vid behov i samarbete med godkännandemyndigheterna i de andra medlemsstaterna. I detta syfte får denna medlemsstat när som helst kontrollera att däcken eller fordonen överensstämmer med kraven i detta direktiv. Sådana kontroller skall begränsas till stickprov.

2. Om denna medlemsstat finner att ett antal däck eller fordon med samma godkännandemärkning inte överensstämmer med den godkända typen skall den vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa denna överensstämmelse hos produktionsexemplaren. Om bristen på överensstämmelse visar sig vara genomgående skall dessa åtgärder utsträckas till att EG-typgodkännandet dras in. Nämnda myndigheter skall vidta samma åtgärder om de av godkännandemyndigheterna i en annan medlemsstat underrättas om sådan brist på överensstämmelse.

3. godkännandemyndigheterna i medlemsstaterna skall inom en månad underrätta varandra om varje sådan indragning av ett EG-typgodkännande och ange orsakerna till åtgärden, med användning av tillämpligt formulär i tilläggen till bilaga 1 och bilaga 3.

Artikel9¶

Ändrad genom direktiv 2001/43/.

Varje beslut som fattas enligt föreskrifter meddelade vid tillämpningen av detta direktiv och som innebär att ett EG-typgodkännande för ett däck eller EG-typgodkännande för ett fordon beträffande montering av däck vägras eller återkallas och som innebär förbud mot utsläppande på marknaden eller användning, skall ange i detalj de skäl på vilka beslutet grundas. Den berörda parten skall underrättas om beslutet och samtidigt upplysas om vilka möjligheter till prövning av beslutet som står till buds inom ramen för medlemsstaternas lagstiftning och inom vilken tid prövning skall begäras.

Artikel10¶

Sådana ändringar som krävs för att anpassa kraven i bilagorna till den tekniska utvecklingen skall antas i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel 13 i direktiv 70/156/EEG.

Artikel10a¶

Införd genom direktiv 2001/43/.

1. Från och med den 4 februari 2003 får medlemsstaterna inte

a) vägra att bevilja EG-typgodkännande eller nationellt typgodkännande för en fordonstyp eller däcktyp, eller

b) förbjuda att fordon registreras, saluförs eller tas i bruk eller att däck saluförs, tas i bruk eller används

av skäl som hänför sig till däcken och monteringen av dem på nya fordon, om fordonen eller däcken uppfyller kraven i detta direktiv, ändrat enligt direktiv 2001/43/EG.

2. Från och med den 4 augusti 2003 får medlemsstaterna inte längre bevilja EG-typgodkännande och skall vägra att bevilja nationellt typgodkännande för sådana däcktyper som omfattas av det här direktivet och som inte uppfyller kraven i detta direktiv, ändrat genom direktiv 2001/43/EG.

3. Från och med den 4 februari 2004 får medlemsstaterna inte längre bevilja EG-typgodkännande eller nationellt godkännande för någon typ av fordon, av skäl som hänför sig till dess däck eller monteringen av dem, om kraven i detta direktiv, ändrat genom direktiv 2001/43/EG, inte är uppfyllda.

4. Från och med den 4 februari 2005 skall medlemsstaterna

a) betrakta intyg om överensstämmelse som åtföljer nya fordon i enlighet med bestämmelserna i direktiv 70/156/EEG som inte längre giltiga med avseende på artikel 7.1 i det direktivet, om kraven i detta direktiv, ändrat genom direktiv 2001/43/EG, inte är uppfyllda, och

b) vägra att registrera nya fordon som inte uppfyller kraven i detta direktiv, ändrat genom direktiv 2001/43/EG, eller förbjuda att de saluförs eller tas i bruk.

5. Från och med den 1 oktober 2009 skall bestämmelserna i detta direktiv, ändrat genom direktiv 2001/43/EG, tillämpas, med avseende på artikel 7.2 i direktiv 70/156/EEG, för alla däck som omfattas av det här direktivets tillämpningsområde, med undantag för däck i klass C1d och C1e för vilka bestämmelserna skall tillämpas från och med den 1 oktober 2010 respektive från och med den 1 oktober 2011.

Artikel11¶

1. Medlemsstaterna skall införa och offentliggöra de bestämmelser som krävs för att följa detta direktiv före den 1 juli 1992 och skall genast underrätta kommissionen om detta.

När medlemsstaterna vidtar dessa åtgärder skall bestämmelserna innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning då de offentliggörs. Tillvägagångssättet vid sådan hänvisning skall fastställas av medlemsstaterna.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 1993.

2. Medlemsstaterna skall se till att till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel12¶

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

LISTA ÖVER BILAGOR

BILAGA I

1. ANSÖKAN OM EG-TYPGODKÄNNANDE FÖR DEN DÄCKTYP

Ansökan om EG-typgodkännande för en däcktyp i enlighet med artikel 3.4 i direktiv 70/156/EEG skall lämnas in av däcktillverkaren.

Ansökan om EG-typgodkännande i enlighet med bilaga II skall åtföljas av en beskrivning i tre exemplar av däcktypen enligt informationshandlingen i tillägg 1.

Ansökan skall åtföljas av en ritning eller ett representativt fotografi, båda i tre exemplar, som visar däcktypens slitbanemönster, och en ritning av en genomskärning på det luftfyllda däcket monterat på mätfälgen där de relevanta dimensionerna för däcktypen framgår (se punkterna 6.1.1 och 6.1.2 i bilaga II).

Ansökan skall åtföljas antingen av provningsrapporten från den utsedda tekniska tjänsten eller av provexemplar till ett antal som godkännandemyndigheten får avgöra.

Ansökan om EG-typgodkännande i enlighet med bilaga V skall åtföljas av en beskrivning i tre exemplar av däcktypen enligt informationshandlingen i tillägg 3.

Ansökan skall åtföljas av ritningar, skisser eller fotografier (alla i tre exemplar) av de slitbanemönster som är representativa för däcktypen.

Ansökan skall även åtföljas antingen av provningsrapporten från den utsedda tekniska tjänsten eller av provexemplar till ett antal som godkännandemyndigheten får avgöra.

Tillverkaren kan ansöka om att EG-typgodkännandet utvidgas till att även.

1.2.1) omfatta ändrade däcktyper för typgodkännande enligt bilaga II och/eller.

1.2.2) omfatta ytterligare däckdimensionsbeteckningar och/eller ändrade varubeteckningar eller tillverkarens handelsbeteckningar och/eller slitbanemönster för typgodkännanden enligt bilaga V.

Godkännandemyndigheten får godkänna däcktillverkarens laboratorier som godkända provlaboratorier i enlighet med artikel 14.1 i direktiv 70/156/EEG.

2. MÄRKNINGAR

2.1 De provexemplar av en däcktyp som lämnas in för EG-typgodkännande skall vara tydligt och outplånligt märkta med sökandens varumärke eller firmabeteckning och skall ha tillräckligt utrymme för inspektionen av EG-typgodkännandemärket enligt kraven i punkt 4 i denna bilaga.

3. EG-TYPGODKÄNNANDE

EG-typgodkännande enligt artikel 4 i direktiv 70/156/EEG beviljas och ett EG-typgodkännandenummer tilldelas varje däcktyp som lämnas in för godkännande i enlighet med punkt 1.1.1 ovan om den uppfyller kraven i bilaga II.

Godkännande, utvidgning, vägran att bevilja eller återkallande av godkännande samt definitivt upphörande av tillverkningen av en däcktyp enligt bilaga II skall meddelas medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.6 i direktiv 70/156/EEG.

EG-typgodkännande enligt artikel 4 i direktiv 70/156/EEG beviljas och ett EG-typgodkännandenummer tilldelas varje däcktyp som lämnas in för godkännande i enlighet med punkt 1.1.2 ovan om den uppfyller kraven i bilaga V.

Godkännande, utvidgning, vägran att bevilja eller återkallande av godkännande samt definitivt upphörande av tillverkningen av en däcktyp enligt bilaga V skall meddelas medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.6 i direktiv 70/156/EEG.

Ett EG-typgodkännandenummer tilldelas varje godkänd däcktyp. En och samma medlemsstat får inte tilldela en annan däcktyp samma nummer. I synnerhet skall EG-typgodkännandenummer som tilldelats enligt bilaga II skilja sig från dem som tilldelats enligt bilaga V.

4. EG-TYPGODKÄNNANDEMÄRKNING

Varje däck som överensstämmer med en däcktyp för vilken EG-typgodkännande har beviljats enligt detta direktiv skall vara försett med EG-typgodkännandemärke.

EG-typgodkännandemärkningen utgörs av en rektangel som omger den gemena bokstaven ”e” följd av de siffror som anger vilken medlemsstat som har utfärdat typgodkännandet enligt bilaga VII till direktiv 70/156/EEG. EG-typgodkännandenumret består av det typgodkännandenummer som framgår av det ifyllda intyget för denna typ, föregånget av två siffror: ”00” för däck för nyttofordon och ”02” för personbilsdäck.

Den rektangel som utgör EG-typgodkännandemärkningen skall vara minst 12 mm lång och minst 8 mm hög. Bokstäver och siffror skall vara minst 4 mm höga.

EG-typgodkännandemärket och -numret, liksom ytterligare märkning enligt kraven i avsnitt 3 i bilaga II, det senare för typgodkännande i enlighet med bilaga II, skall placeras i enlighet med föreskrifterna i den punkten.

Typgodkännandenummer som tilldelats enligt bilaga V skall följas av bokstaven ”s”, där ”s” betecknar ”sound” (ljud).

Ett exempel på EG-märkning ges nedan:

Ett däck med den EG-typgodkännandemärkning som visas ovan är ett nyttofordon (00), som uppfyller EG-kraven (e) för vilket EG-typgodkännandemärkning har beviljats i Irland (24) med numret 479 enligt bilaga 2 och Italien (3) med numret 687-s enligt bilaga V.

Anmärkning:

Numren ”479” och ”687” (EG-typgodkännandenummer), numret 24 och siffran 3 (bokstäver och nummer för den medlemsstat som har beviljat EG-godkännandet) är enbart vägledande.

Godkännandenumret skall placeras nära rektangeln och får vara ovanför, under, till vänster eller till höger. Tecknen i godkännandenumret skall alla stå på samma sida om ”e” och vara riktade åt samma håll.

5. ÄNDRING AV EN DÄCKTYP

5.1 Om en däcktyp som godkänts enligt bilaga II eller bilaga V har ändrats gäller bestämmelserna i artikel 5 i direktiv 70/156/EEG.

5.2 En ändring i ett däcks slitbanemönster, när det gäller typgodkännande enligt bilaga II, kräver inte att de provningar som föreskrivs i bilaga II görs om.

5.3 I det fall då tillägg av däckdimensionsbeteckningar eller varumärken görs till en däckserie som typgodkänts enligt bilaga V, skall krav på omprovning avgöras av typgodkännandemyndigheten.

5.4 I det fall då en ändring görs av ett däcks slitbanemönster i en däckserie som godkänts enligt bilaga 5, skall ett representativt urval provas om, såvida inte typgodkännandemyndigheten är övertygad om att ändringen inte påverkar däck/vägbanebullret.

6. ÖVERENSSTÄMMELSE MED GODKÄND TYP

6.1 De allmänna reglerna för kontroll av överensstämmelse med godkänd typ skall antas i enlighet med bestämmelserna i artikel 10 i direktiv 70/156/EEG.

6.2 Särskilt när kontroller som utförs enligt tillägg 1 till bilaga V för att kontrollera överensstämmelsen med godkänd typ visar att bullret från det provade däcket inte överskrider gränsvärdena i punkt 4.2 i bilaga V med mer än 1 dB(A) skall tillverkningen anses överensstämma med kraven i punkt 4 i bilaga V.

BILAGA 2

1. DEFINITIONER

2. I detta direktiv avses med

däcktyp: en däckkategori som inte skiljer sig i sådana väsentliga avseenden som:

tillverkarens namn eller varumärke,

däckdimensionsangivelse,

användningsområde

— normal: för normal användning på väg,

— special: för speciella ändamål, t.ex. däck för blandad användning (på väg och i terräng) och vid begränsad hastighet,

vinterdäck,

reservdäck för tillfälligt bruk,

uppbyggnad (diagonaldäck, diagonalbältdäck, radialdäck),

hastighetskategori,

belastningsindex,

däckprofil,

vinterdäck: ett däck vars slitbanemönster och uppbyggnad i huvudsak är utformade för att ge bättre prestanda i modd och nysnö eller smältande snö än ett normalt däck. Mönstret hos ett vinterdäck består i allmänhet av spår och/eller mönsterblock, som ligger längre isär än på ett normalt däck,

uppbyggnad: däckstommens tekniska egenskaper. I huvudsak kan följande uppbyggnader särskiljas:

diagonaldäck: en däckuppbyggnad där kordlagren löper fram till vulsten och i alternerande vinklar som avsevärt understiger 90o mot slitbanans centrumlinje,

diagonalbältdäck: en däckuppbyggnad av diagonaltyp där stommen hålls samman av ett bälte som består av två eller flera lager av stabilt icke-elastiskt kordmaterial och som lagts i alternerande vinklar som ligger nära vinklarna i stommen,

radialdäck: en däckuppbyggnad där kordlagren löper fram till vulsterna och i huvudsak ligger i 90o vinkel mot däckmönstrets centrumlinje, och där stommen stabiliseras av ett i stort sett icke-elastiskt längs omkretsen löpande bälte,

förstärkt: en däckuppbyggnad där stommen har större motståndskraft än ett motsvarande standarddäck,

reservdäck för tillfälligt bruk: ett däck som skiljer sig från de däck som normalt är avsedda för fordonet under normala körförhållanden och som bara är avsett för tillfälligt bruk under begränsade körförhållanden,

reservdäck av T-typ för tillfälligt bruk: en typ av reservdäck för tillfälligt bruk som är avsett att köras med högre tryck än de som fastställts för standarddäck och förstärkta däck,

vulst: den del av ett däck som har sådan form och uppbyggnad att den passar mot fälgen och håller kvar däcket på den,

kord: de trådar som bildar väven i däckstommens lager,

lager: ett parallellt gummitäckt kordlager,

stomme: den del av ett däck, bortsett från slitbanan och däcksidorna av gummi, som när den är luftfylld bär upp belastningen,

mönster/slitbana: den del av ett däck som har kontakt med marken,

däcksida: den del av däcket mellan slitbanan och fälgen som syns från sidan när däcket monterats på en fälg,

nedre däcksida: den yta under mittpunkten på däckprofilen som syns från sidan när däcket monterats på en fälg,

mönsterspår: utrymmet mellan närliggande ribbor eller block i däckmönstret,

profilbredd: det linjära avståndet mellan ytterkanterna på däcksidorna hos ett luftfyllt däck, exklusive förhöjningar på grund av märkning, utsmyckning, skyddsband eller -ribbor,

total profilbredd: det linjära avståndet mellan ytterkanterna på däcksidorna hos ett luftfyllt däck, inklusive märkning, utsmyckning, skyddsband eller -ribbor;

profilhöjd: ett avstånd motsvarande halva skillnaden mellan däckets ytterdiameter och den nominella fälgdiametern,

nominell däckprofil Ra: etthundra gånger det tal som erhålls när det tal som uttrycker den nominella profilhöjden i millimeter divideras med det tal som uttrycker den nominella profilbredden i millimeter,

ytterdiameter: den totala diametern hos ett nytt luftfyllt däck,

däckdimension:

en beteckning som visar

den nominella profilbredden; denna bredd skall uttryckas i mm, utom för de däck vars dimensioner visas i första kolumnen av tabellerna i tillägg 5,

den nominella däckprofilen, utom för de däck vars dimensioner visas i första kolumnen av tabellerna i tillägg 5,

ett konventionellt ”d”-nummer (”d”-symbolen) som anger den nominella fälgdiametern och som motsvarar fälgens diameter antingen uttryckt i tum (tal under 100 - se tabell) eller i mm (tal över 100), men inte bägge delarna.

Den kompletta uppsättningen värden framgår av följande tabell:

Nominell fälgdiameter (”d”-symbolen) Uttryckt i tum (kod) Motsvarighet i mm (se avsnitt 6.1.2.1) 10 254 11 279 12 305 13 330 14 356 15 381 16 406 17 432 18 457 19 483 20 508 21 533 22 559 24 610 25 635 14,5 368 16,5 419 17,5 445 19,5 495 20,5 521 22,5 572 24,5 622

bokstaven ”T” framför den nominella profilbredden för reservhjul av T-typ för tillfälligt bruk,

nominell fälgdiameter (d): diametern hos den fälg däcket är avsett att monteras på,

fälg: stödet för en däck- och slangenhet, eller för ett slanglöst däck de stöd mot vilka däckets vulster vilar,

teoretisk fälg: den tänkta fälg, vars bredd vore x gånger däckets nominella profilbredd, värdet ”x” skall anges av däcktillverkaren,

mätfälg: den fälg som däcket skall monteras på vid bestämning av dimensioner,

provfälg: den fälg som däcket skall monteras på vid provning,

slitbanelösrivning: bitar av gummi lossnar från däckmönstret,

kordseparering: korden separerar från sitt gummihölje,

lagerseparering: närliggande lager separerar,

slitbaneseparering: slitbanan lossnar från stommen,

mönsterdjupsmarkeringar: upphöjningar i mönstrets spår avsedda att ge en visuell varning om däckets förslitning,

belastningsindex: en eller två siffror som anger den belastning däcket tål i enkelmontage eller enkel- och dubbelmontage vid en hastighet som motsvarar tillhörande hastighetskategori när det används enligt tillverkarens anvisningar. En förteckning över dessa index och motsvarande massor ges i bilaga 2 tillägg 2,

på personbilsdäck skall bara ett belastningsindex anges,

på nyttofordonsdäck kan två belastningsindex anges, det första för enkelmontage och det andra, när det förekommer, för dubbelmontage, i vilket fall dessa bägge index skiljs med ett snedstreck (/),

en däcktyp kan ha antingen en eller två uppsättningar belastningsindex beroende på om bestämmelserna i avsnitt 6.2.5 tillämpas eller inte,

hastighetskategori: uttrycks av hastighetskategorisymbolen enligt tabellen under punkt 2.29.3,

för personbilsdäck, den högsta hastighet däcket tål,

för nyttofordonsdäck, den hastighet vid vilken däcket kan bära upp den massa som motsvarar belastningsindex,

Hastighetskategorierna framgår av följande tabell:

Hastighetskategori Motsvarande hastighet (km/tim) F 80 G 90 J 100 K 110 L 120 M 130 N 140 P 150 Q 160 R 170 S 180 T 190 U 200 H 210 V 240

däck anpassade för hastigheter över 240 km/tim märks med bokstavskoden ”Z” placerad inom däckets dimensionsbeteckning,

en däcktyp kan antingen ha en eller två uppsättningar hastighetskategorisymboler beroende på om bestämmelserna i avsnitt 6.2.5 tillämpas eller inte,

Belastningsförmåga beroende av hastigheten: tabellen i bilaga 2 tillägg 8 visar de belastningsvariationer som ett däck tål när det används vid andra hastigheter än den som motsvarar dess hastighetskategorisymbol, som en funktion av belastningsindex och hastighetskategori,

belastningsvariationerna gäller inte personbilsdäck, inte heller för nyttofordonsdäck beträffande de ytterligare belastningsindex och den ytterligare hastighetskategori när bestämmelserna i avsnitt 6.2.5 tillämpas,

maxbelastning: den största massa däcket är avsett att bära upp,

för personbilsdäck som inte är lämpade för hastigheter över 210 km/tim får inte maxbelastningen överstiga värdet för däckets belastningsindex;

för personbilsdäck som är lämpade för hastigheter över 210 km/tim, men inte över 240 km/tim (däck i hastighetskategori ”V”) får inte den procentandel av däckets belastningsindex, som anges i maxbelastningen överstiga värdet i följande tabell, med hänvisning till hastighetsresurserna hos det fordon som däcket monterats på.

Maxhastighet (km/tim) Belastning (%) 215 98,5 220 97 225 95,5 230 94 235 92,5 240 91

För mellanliggande maxhastigheter tillåts linjär interpolation mellan maxbelastningarna,

för hastigheter över 240 km/tim (”Z”-däck) får inte maxbelastningen överstiga det värde som anges av däcktillverkaren, med hänvisning till hastighetsresurserna hos det fordon som däcket monterats på,

för nyttofordonsdäck får inte maxbelastningen vare sig för singel- eller dubbelmontage överstiga den procentandel av däckets belastningsindex, som anges i tabellen ”Belastningsförmåga beroende av hastigheten” (se 2.30), med hänvisning till däckets hastighetskategori och hastighetsresurserna hos det fordon som däcket monterats på; om ytterligare belastningsindex och hastighetskategorier gäller anses även dessa bestämma däckets maxbelastning,

personbilsdäck: ett däck som i första hand, men inte enbart, är avsett för personbilar (motorfordon i kategori M1) och släpvagnar till dessa fordon (01 och 02);

nyttofordonsdäck: ett däck som i första hand, men inte enbart, är avsett för andra fordon än personbilar (motorfordon i kategori M2, M3, N) och släpvagnar till dessa fordon (03, 04);

däckets marktryck (F/Ac): den medelbelastning som däcket genom sin kontaktyta utövar på marken uttryckt som förhållandet mellan den vertikala kraften (F) på hjulets axel under statiska förhållanden och däckets kontaktyta (Ac) uppmätt med ett däck som pumpats till det kalla ringtryck som rekommenderas för avsett användningsområde; det uttrycks i kN/m2,

däckets kontaktyta (Ac): ytan hos den plana yta som begränsas av den virtuella omkretsen hos däckavtrycket mot marken; den uttrycks i m2,

virtuell omkrets hos däckavtrycket mot marken: den konvexa polygona kurva som omskriver den minsta yta som innehåller alla kontaktpunkter mellan däcket och marken,

kallt ringtryck: det inre trycket i ett däck av omgivningstemperatur exklusive den tryckökning som uppstår vid användning. Det uttrycks i kPa.

3. MÄRKNINGSKRAV

Däck skall vara försedda med

tillverkarens namn eller varumärke,

däckdimension enligt definition i avsnitt 2.17,

en angivelse av däckets uppbyggnad enligt följande

på diagonaldäck, ingen märkning eller bokstaven ”D”,

på radialdäck, bokstaven ”R” placerad framför den nominella fälgdiametern eller, valfritt, ordet ”RADIAL”,

på diagonalbältdäck, bokstaven ”B” placerad framför den nominella fälgdiametern och, dessutom, ordet ”BIAS-BELTED”,

en angivelse av däckets hastighetskategori med den symbol som framgår av avsnitt 2.29; för däck som är lämpliga för hastigheter över 240 km/tim skall däckets hastighetskategori anges med koden ”Z” framför angivelsen av uppbyggnaden (se avsnitt 3.1.3),

på vinterdäck, inskriptionen ”M+S” eller ”M. S.” eller ”M & S”,

belastningsindex enligt definition i avsnitt 2.28,

angivelsen av belastningsindex får dock utelämnas för däck som är lämpliga för hastigheter över 240 km/tim,

ordet ”TUBELESS” om däcket är avsett att användas utan innerslang,

ordet ”REINFORCED” om det är ett förstärkt däck,

tillverkningsdatum i form av en tresiffrig kod, där de första två anger veckan och den sista tillverkningsåret,

på ett nyttofordonsdäck där mönstret kan fördjupas genom urfräsning symbolen ”_” minst 20 mm i diameter eller ordet ”REGROOVABLE” präglat i eller på bägge däcksidorna,

på ett nyttofordonsdäck en angivelse intill ”PSI” -index (se tillägg 4) av det ringtryck som skall användas vid belastnings- och hastighetsproven enligt tillägg 7 del B,

det/de extra belastningindex och den extra hastighetskategorisymbolen om bestämmelserna i avsnitt 6.2.5 tillämpas.

I tillägg 3 ges exempel på däckmärkningen.

Däcket skall också vara försett med EG-typgodkännandemärke, för vilket en mall ges i bilaga 1 avsnitt 4.5.

MÄRKNINGENS PLACERING

Den märkning som anges i avsnitt 3.1 och 3.3 skall vara klart och läsligt vulkaniserade på eller inpräglad i bägge däcksidorna och åtminstone på den ena nedre däcksidan enligt följande:

på symmetriska däck, skall alla ovan nämnda märkningar vara placerade på bägge däcksidorna, utom de märkningar som anges i avsnitt 3.1.9, 3.1.11 och 3.3, vilka får placeras endast på en däcksida,

på asymmetriska däck skall all märkning vara placerad åtminstone på den yttre däcksidan.

Dimensionskrav

Däckets profilbredd

Förutom det som anges i avsnitt 6.1.1.2, beräknas profilbredden med följande formel:

S = S1 + K (A - A1),

där:

S = ”profilbredden” uttryckt i mm och uppmätt på mätfälgen;

S1 = ”nominell profilbredd” i mm enligt angivelse på däcksidan i enlighet med föreskrifterna för dimensionsangivelsen,

A = mätfälgens bredd (uttryckt i mm) enligt tillverkarens uppgifter (se avsnitt 6.11 i tillägg a bilaga 1),

A1 = teoretisk fälgbredd (uttryckt i mm), den antas vara lika med S1 multiplicerad med faktorn x enligt angivelse av däcktillverkaren (se avsnitt 6.15 tillägg 1 till bilaga 1),

K = sätts till 0,4.

För de däcktyper vars däckdimension anges i den första kolumnen i tabellerna i tillägg 5 A eller 5 B är dock mätfälgens bredd (A) och profilbredden (S) de som anges invid däckdimensionerna i dessa tabeller.

Däckets ytterdiameter

Förutom vad som anges i avsnitt 6.1.2.2 beräknas ett däcks ytterdiameter med följande formel:

D = d + 0,02 H

där:

D: är ytterdiametern uttryckt i mm,

d: är det vanliga mått uttryckt i mm som definieras i avsnitt 2.17.1.3,

H: är den nominella profilhöjden i mm som är lika med S1 × 0,01 Ra;

där:

Ra: är den nominella däckprofilen,

samtliga enligt dimensionsangivelse på däcksidan enligt kraven i avsnitt 3.

För de däcktyper vars däckdimension anges i den första kolumnen i tabellerna i tillägg 5 är dock ytterdiametern den som anges invid däckdimensionerna i dessa tabeller.

Metod för mätning av däckdimensioner

Mätning av däckdimensioner skall utföras enligt bestämmelser i tillägg 6.

Däckets profilbredd: toleransangivelse

Den totala profilbredden hos ett däck kan understiga den profilbredd som bestäms i enlighet med avsnitt 6.1.1 eller som visas i tillägg 5.

Det värdet får inte överskridas med mer än följande:

för diagonaldäck: 6 % för personbilsdäck, 8 % för nyttofordonsdäck,

för radialdäck: 4 %, och

dessutom, om däcket är försett med en speciell skyddskant får ovan nämnda toleranser överskridas med 8 mm,

för däck med en profilbredd som överstiger 305 mm och som är avsedda för dubbelmontage får dock inte det nominella värdet överskridas med mer än 2 % för radialdäck och 4 % för diagonaldäck.

Däckets ytterdiameter: toleransangivelse

Däckets ytterdiameter skall inte ligga utanför värdena för Dmin och Dmax som erhålls med följande formler:

Dmin = d + (2H × a)

Dmax = d + (2H × b)

för dimensioner som förtecknas i tillägg 5:

H = 0,5 (D - d) (se förklaringar i avsnitt 6.1.2.2).

för dimensioner som inte förtecknas i tillägg 5:

”H” och ”d” definieras enligt avsnitt 6.1.2.1.

koefficienterna ”a” respektive ”b” är:

koefficient ”a” = 0,97,

koefficient ”b” för normala däck, specialdäck, vinterdäck eller reservdäck för tillfälligt bruk

Användning Personbilsdäck Däck för nyttofordon Radialdäck Diagonaldäck Radialdäck Diagonaldäck Normal 1,04 1,08 1,04 1,07 Special — — 1,06 1,09 Vinter 1,04 1,08 1,04 1,07 Tillfälligt bruk 1,04 1,08 — —

ytterdiametern (Dmax) för vinterdäck fastställd enligt ovanstående får överskridas med 1 %.

Krav vid belastnings- och hastighetsprov

Däcket skall genomgå belastnings- och hastighetsprov enligt anvisning i tillägg 7.

Ett däck som efter belastnings- och hastighetsprov inte uppvisar någon slitbaneseparation, lagerseparation, kordseparation, slitbanelösrivning eller något brott i korden skall anses ha klarat provet.

Däckets ytterdiameter uppmätt sex timmar efter belastnings- och hastighetsprovet får inte med mer än 3,5 % överstiga den ytterdiameter som uppmättes före provet.

Om ansökan om godkännande avser en typ av nyttofordonsdäck gäller de belastnings- och hastighetskombinationer som anges i tabellen i tillägg 8 och då behöver inte de belastnings- och hastighetsprov som föreskrivs i avsnitt 6.2.1 utföras för andra belastningar och hastigheter än de nominella.

Om ansökan om godkännande (se avsnitt 6.13 i bilaga 1 tillägg 1) avser en typ av nyttofordonsdäck med en belastnings- och hastighetskombination utöver den variation av belastning med hastigheten, som anges i tabellen i tillägg 8, skall de belastnings- och hastighetsprov som föreskrivs i avsnitt 6.2.1 även utföras på ett andra däck av samma typ vid den tillkommande belastnings- och hastighetskombinationen.

Om en däcktillverkare framställer en serie däcktyper behöver inte belastnings- och hastighetsprov utföras på samtliga däcktyper i serien. Det sämsta fallet kan väljas ut enligt typgodkännandemyndighetens bedömning.

Mönsterdjupsmarkeringar

För personbilsdäck skall slitbanan innehålla minst sex tvärgående rader av mönsterdjupsmarkeringar, som är ungefär jämnt utspridda och placerade i de breda spåren i mittdelen av slitbanan, vilken omfattar ungefär tre fjärdedelar av slitbanans bredd. Mönsterdjupsmarkeringarna skall vara utförda så att de inte kan förväxlas med de gummiåsar som löper mellan ribborna eller blocken i slitbanan.

För däck med dimensioner avsedda för montering på fälgar med en nominell diameter av 12” eller mindre skall fyra rader av mönsterdjupsmarkeringar vara godtagbart.

Mönsterdjupsmarkeringarna skall ge visuell varning när djupet hos motsvarande spår i slitbanan minskat till 1,6 mm med en tolerans av + 0,6/-0 mm.

BILAGA 3

1. ANSÖKAN OM EG-TYPGODKÄNNANDE FÖR EN FORDONSTYP

Ansökan om EG-typgodkännande för en fordonstyp med avseende på dess däck inlämnas av fordonstillverkaren eller dennes representant.

Ansökan skall åtföljas av en beskrivning i tre exemplar av fordonstypen och av dess däck med dimensionsangivelse, hastighetskategori och belastningsindex, inklusive reservdäck (ett eller flera) för tillfälligt bruk, som fordonet kan vara utrustat med enligt beskrivning i informationshandlingen i tillägg 1.

Ett fordon som är representativt för den fordonstyp som skall typprovas skall inlämnas till den tekniska tjänst som svarar för typprovningen.

Fordonstillverkaren eller dennes representant kan ansöka om att EG-typgodkännandet för fordon utvidgas till att även omfatta däck med andra dimensionsbeteckningar, hastighetskategorier och belastningsindex eller extra reservdäck (ett eller flera) för tillfälligt bruk.

2. EEG-TYPPROVNING AV ETT FORDON

EG-typgodkännande beviljas och EG-typgodkännandenummer utfärdas för varje fordonstyp som lämnas in i enlighet med avsnitt 1 och som uppfyller kraven i detta direktiv.

Medlemsstaterna underrättas om godkännande eller utvidgat eller vägrat godkännande för en fordonstyp enligt detta direktiv i form av ett formulär som överensstämmer med mallen i tillägg 2

Ett typgodkännandenummer utfärdas för varje typgodkänd fordonstyp. En och samma medlemsstat får inte utfärda samma nummer för en annan fordonstyp.

3. ÄNDRING AV FORDONSTYP

godkännandemyndigheten skall underrättas om varje ändring av en fordonstyp. godkännandemyndigheten kan då antingen:

anse att de ändringar som gjorts troligen inte har någon märkbar negativ inverkan och att fordonet ändå uppfyller kraven eller

vägra att godkänna ändringen.

Övriga medlemsstater skall underrättas om bekräftat eller vägrat godkännande, med angivande av ändringarna enligt det förfarande som anges i avsnitt 2.2.

4. ÖVERENSSTÄMMELSE MED GODKÄND TYP

Varje fordon i produktion som omfattas av detta direktiv skall vara tillverkat på ett sådant sätt att det uppfyller alla tillämpliga krav i detta direktiv.

För att kontrollera att kraven i avsnitt 4.1 följs skall lämpliga kontroller utföras i produktionen.

Innehavaren av godkännandet skall särskilt säkerställa att effektiva metoder finns för att kontrollera att specifikationerna för fordonet och de däck som monteras överensstämmer med de krav som fastlagts i detta direktiv.

Myndigheten som har beviljat godkännandet får när som helst kontrollera de metoder som används när överensstämmelsen med godkänd typ kontrolleras vid varje produktionsenhet.

Vid varje inspektion skall provhandlingar och redogörelser för produktionskontroller överlämnas till inspektören.

Normala intervaller för inspektioner av godkännandemyndigheten är en gång per år. Om negativa resultat framkommer vid en av dessa inspektioner skall godkännandemyndigheten säkerställa att alla nödvändiga åtgärder vidtas för att så snabbt som möjligt återställa överensstämmelsen mellan produktionen och den godkända typen.

5. PRODUKTIONENS DEFINITIVA UPPHÖRANDE

Om innehavaren av ett godkännande helt upphör med tillverkningen av en fordonstyp som godkänts i enlighet med detta direktiv skall denne underrätta den myndighet som utfärdat godkännandet. När informationen når myndigheten skall den underrätta övriga godkännandemyndigheter genom att sända en kopia av godkännandeintyget, som i slutet försetts med en signerad och daterad påskrift med stora bokstäver lydande PRODUKTIONEN HAR UPPHÖRT.

BILAGA 4

1. DEFINITIONER

2. I detta direktiv avses med

godkännande av fordon: typgodkännande av ett fordon med avseende på dess däck, inklusive reservdäck för tillfälligt bruk,

fordonstyp: en modellserie av ett fordon som inte skiljer sig påtagligt, åtminstone vad gäller varianterna av fordonstypen, i sådana avgörande avseenden så att det påverkar däckdimensionen, hastighetskategorisymbolen eller belastningsindex,

hjul: ett komplett hjul omfattande fälg och hjulplatta,

reservhjul för tillfälligt bruk: ett hjul som skiljer sig från de normala hjulen hos fordonstypen,

enhet: enheten hjul och däck,

normal enhet: en enhet som kan monteras på fordonet för normal körning,

reservenhet: en enhet som är avsedd att ersätta en normal enhet i händelse av fel på den senare. En reservenhet kan vara något av följande:

normal reservenhet: en enhet som motsvarar fordonets normala enhet,

reservenhet för tillfälligt bruk: en enhet som skiljer sig från de normala enheterna för fordonstypen med avseende på deras främsta egenskaper (t. ex. däckdimensioner, funktionella mått, villkor för användning eller konstruktion). Avsedd för tillfälligt bruk under begränsade omständigheter. Reservenheter för tillfälligt bruk kan vara av följande kategorier:

2.7.1.1. kategori 1

en enhet bestående av ett hjul som överensstämmer med en normal hjulenhet samt ett däck vars främsta egenskaper (t. ex. dimension, konstruktion) skiljer sig från det normala däckets,

2.7.1.2. kategori 2

en enhet bestående av ett hjul och ett däck där egenskaperna för bägge skiljer sig från den normala enhetens och som skall medföras i fordonet pumpat till det tryck som anges för tillfälligt bruk,

2.7.1.3. kategori 3

en enhet bestående av ett normalt hjul och ett däck vars främsta egenskaper skiljer sig från ett normalt däcks och som skall medföras i fordonet med däcket vikt och opumpat,

2.7.1.4. kategori 4

en enhet bestående av ett hjul och ett däck där egenskaperna för bägge skiljer sig från den normala enhetens och som skall medföras i fordonet med däcket vikt och opumpat,

totalvikt: det högsta tekniskt tillåtna värde på fordonets massa som anges av fordonstillverkaren,

högsta axeltryck: det högsta tekniskt tillåtna värde på den totala lodräta kraften mellan kontaktytan på däcken på ifrågavarande axel och marken och som uppstår genom den del av fordonets massa som belastar denna axel. Summan av axeltrycken kan överstiga det värde som motsvarar fordonets totalvikt,

funktionella mått: mått som härletts av dimensionsangivelserna hos hjulen och/eller däcken (t. ex. diametern, bredden, profilen) samt från monteringen av enheten på fordonet (t. ex. hjulets förskjutning),

högsta konstruktiva hastigheten: den maxhastighet som godkänts för fordonstypen inklusive de toleranser som tillåts vid kontroll av överensstämmelse mellan serietillverkning och godkänd typ.

3. KRAV PÅ FORDON MED AVSEENDE PÅ DÄCKMONTERINGEN

3.1. Allmänt

Om inte annat följer av bestämmelserna i punkt 3.7.4 skall varje däck som monteras på ett fordon, ingebripet i förekommande fall varje reservdäck, vara försett med EG-typgodkännandemärke(n) enligt avsnitt 4 i bilaga I eller det typgodkännandemärke som anger att däcket uppfyller FN-ECE-föreskrifter nr 30 eller 54. FN-ECE-typgodkännandemärken betraktas endast som likvärdiga med EG-typgodkännandemärken som beviljats enligt bilaga II.

3.2. Däckmontering

Samtliga däck som monteras på ett fordon, exklusive reservdäck för tillfälligt bruk, skall ha samma uppbyggnad (se avsnitt 2.3 i bilaga 2).

Samtliga däck som monteras på en axel skall vara av samma typ (se avsnitt 2.1 i bilaga 2).

Det utrymme där hjulet roterar skall medge ohindrad rörelse när största tillåtna däckstorlek används inom de begränsningar som anges av fordonstillverkaren med hänsyn till hjulupphängning och styrning.

3.3. Belastningsförmåga

Enligt bestämmelserna i avsnitt 3.7 skall den högsta tillåtna belastningen på varje däck som monteras på ett fordon (se avsnitt 2.31 i bilaga 2), inklusive reservdäck, om sådant finns, vara:

för ett fordon med enkelmonterade däck av samma typ: minst lika med halva det maximala axeltrycket (se avsnitt 2.9) för den mest belastade axeln, enligt fordonstillverkarens angivelse;

för ett fordon med enkelmonterade däck av mer än en typ: minst lika med halva det maximala axeltrycket (se avsnitt 2.9) för den aktuella axeln, enligt fordonstillverkarens angivelse;

för ett fordon med dubbelmonterade personbilsdäck: minst lika med 0,27 gånger det maximala axeltrycket för den aktuella axeln, enligt fordonstillverkarens angivelse;

för ett fordon med dubbelmonterade nyttofordonsdäck: minst lika med 0,25 gånger det maximala axeltrycket för den aktuella axeln, med hänsyn till belastningsindex för dubbelmonterade däck och enligt fordonstillverkarens angivelse;

3.4. Hastighetskapacitet

Varje däck som normalt monteras på ett fordon skall vara försett med en hastighetskategorisymbol (se avsnitt 2.29 i bilaga 2) som överensstämmer med fordonets högsta konstruktiva hastighet (enligt fordonstillverkarens angivelse) eller gällande kombination av belastning och hastighet (se avsnitt 2.30 i bilaga 2).

Ovanstående angivelse gäller inte:

för reservenheter för tillfälligt bruk, för vilka avsnitt 3.8 är tillämpligt;

för fordon som normalt utrustas med normala däck och som ibland levereras med vinterdäck.

I detta fall skall emellertid hastighetskategorisymbolen för vinterdäcken motsvara en hastighet som antingen överstiger fordonets högsta konstruktiva hastighet (enligt fordonstillverkarens angivelse) eller lägst 160 km/tim (eller bådadera).

Om fordonet högsta konstruktiva hastighet likväl överstiger den hastighet som motsvarar vinterdäckens hastighetskategorisymbol, skall en varningsskylt med vinterdäckens högsta möjliga hastighet anbringas inuti fordonet på en plats som är väl synlig för föraren.

3.5. Reservdäck

För fordon som förses med reservhjul skall dess däck:

vara av samma typ som ett av de däck som monteras på eller typgodkänts för fordonet, eller

vara ett reservdäck för tillfälligt bruk av en typ som är lämpligt att användas på fordonet i varje läge. Bara på fordon i kategori M1 får reservhjul för tillfälligt bruk monteras.

Varje fordon som förses med reservenhet för tillfälligt bruk skall förses med ytterligare information som är permanent synlig på reservenheten för tillfälligt bruk eller på fordonet i närheten av reservenheten eller i förarens instruktionsbok. Minst följande information skall lämnas:

en instruktion om att föraren skall köra försiktigt när reservenheten för tillfälligt bruk är monterad, samt att en normal enhet skall monteras så snart som möjligt,

en angivelse att fordonet inte får köras med mer än en reservenhet för tillfälligt bruk monterad åt gången;

en tydlig angivelse av det ringtryck för däcket på reservenheten för tillfälligt bruk som anges av fordonstillverkaren,

för fordon utrustade med reservenheter för tillfälligt bruk av kategori 3 eller 4, en beskrivning av förfarandet vid pumpning av däcket till det tryck som anges för tillfälligt bruk med hjälp av den anordning som anges i avsnitt 3.6.

3.6. Pumpningsanordning för reservenhet för tillfälligt bruk

Om fordonet är försett med en reservenhet för tillfälligt bruk av kategori 3 eller 4 skall fordonet vara försett med en anordning, varmed däcket pumpas upp till det ringtryck som anges för tillfälligt bruk inom högst fem minuter.

3.7. Särskilda fall

För släpfordon av kategori 01 och 02 med en hastighet begränsad till 100 km/tim eller lägre och försedda med enkelmonterade personbilsdäck skall maxbelastningen för varje däck minst vara lika med 0,45 gånger totalvikten på den mest belastade axeln, enligt släptillverkarens angivelse. För dubbelmonterade däck är denna faktor 0,24.

För vissa specialfordon utrustade med nyttofordonsdäck gäller inte tabellen ”Belastningsförmåga beroende av hastigheten”(se avsnitt 2.30 och tillägg 8 till bilaga 2). I sådana fall bestäms de maxbelastningar som skall kontrolleras mot de maximala axeltrycken (se avsnitt 3.3.1.2 och 3.3.1.4 i denna bilaga) genom att den belastning som motsvarar belastningsindex multipliceras med en lämplig koefficient, som är relaterad till fordonstypen och dess användning, snarare än till fordonets högsta konstruktiva hastighet. I sådana fall gäller inte avsnitt 3.4.1 i denna bilaga. Koefficienter är följande:

1,10 för fordon av kategori M3 när fordonet befordrar stående passagerare och fordonets hastighet inte överstiger 60 km/tim. Av körtekniska skäl kan emellertid medlemsstaterna medge att hastigheten ökas till 80 km/tim;

1,15 för sådana fordon av kategori M3 som enbart är avsedda för trafik i tättbebyggt område med täta stopp;

1,10 för allmänna nyttofordon av kategori N som används vid låga hastigheter under korta sträckor i tättbebyggda områden och förortsområden, exempelvis sopmaskiner och sopbilar.

När ett motorfordon av kategori M1 drar ett släpfordon får den extra belastningen på släpets kopplingsanordning förorsaka att maxbelastningen överskrids, men inte med mer än 15 %, under förutsättning att hastigheten begränsas till 100 km/tim eller lägre samt att ringtrycket ökas med minst 0,2 bar.

För ett fordon som utrustas med däck som varken är personbilsdäck eller nyttofordonsdäck beroende på speciella användningsområden (t. ex. jordbruksdäck, däck för industritruck, motorcykeldäck), gäller inte kraven enligt bilaga 2 under förutsättning att godkännandemyndigheten anser att de monterade däcken är lämpliga för fordonets användningsområde.

3.8. Specifikation för reservenheter för tillfälligt bruk

Hastighetskategorin för varje reservdäck för tillfälligt bruk skall minst motsvara 120 km/tim (hastighetskategorisymbol L).

När det monteras för tillfälligt bruk på ett fordon skall den hjulsida som vetter utåt uppvisa en speciell färg eller färgmönster, som klart avviker från den/de på de normala enheterna. Om det är möjligt att fästa en hjultallrik på reservenheten för tillfälligt bruk får inte det speciella färgmönstret skylas av denna hjultallrik.

En varning om hogsta hastighet skall finnas permanent anbrigad på val synlig plats på utsidan av hjulet i enlighet med nedanstående diagram:

BILAGA V

1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Denna bilaga tillämpas på EG-typgodkännande av däck som komponenter, med avseende på däck/vägbanebuller.

2. DEFINITIONER

För tillämpningen av denna bilaga skall definitionerna i bilaga II tillämpas, med undantag för definitionen i avsnitt 2.1 som skall ha följande lydelse:

2.1 Däcktyp När det gäller typgodkännande enligt denna bilaga (däck/vägbanebuller) avses med däcktyp en däckserie bestående av en lista över däckdimensionsbeteckningar (se punkt 2.17 i bilaga II), varubeteckning, varumärken och handelsbeteckningar som inte skiljer sig åt på sådana viktiga punkter som Anmärkning: Effekterna av smärre ändringar av slitbanorna eller uppbyggnaden på däck/vägbanebuller kommer att avgöras vid kontroll av överensstämmelse med den godkända typen.

tillverkarens namn,

däckkategori (se punkt 2.4 i denna bilaga),

däckuppbyggnad (se punkt 2.1.4 i bilaga II),

användningsområde (se punkt 2.1.3 i bilaga II),

för däck i klass C1, ”Reinforced” eller ”Extra Load”,

slitbanemönster (se punkt 2.3. i informationshandlingen i tillägg 3 till bilaga I.

Dessutom gäller följande definitioner:

2.2 Varubeteckning eller handelsbeteckning

Med varubeteckning eller handelsbeteckning avses däcktillverkarens märke för identifiering av däcket. Varubeteckningen kan vara densamma som tillverkarens namn, och handelsbeteckningen kan vara densamma som varumärket.

2.3 Däck/vägbanebuller

Med däck/vägbanebuller avses buller som uppstår vid kontakten mellan rullande däck och vägbanans yta.

2.4 Vid tillämpningen av denna bilaga gäller följande klassificering: Klass C1 däck personbilsdäck (se punkt 2.32 i bilaga II). Klass C2 däck nyttofordonsdäck (se punkt 2.33 i bilaga II) med belastningsindex i enkelmontage ≤ 121 och hastighetskategori ≥ ”N” (se punkt 2.29.3 i bilaga II). Klass C3 däck nyttofordonsdäck (se punkt 2.33 i bilaga II) med belastningsindex i enkelmontage ≤ 121 och hastighetskategori ≤ ”M” (se avsnitt 2.29.3 i bilaga II) eller nyttofordonsdäck (se avsnitt 2.33 i bilaga II) med belastningsindex i enkelmontage ≥ 122.

3. MÄRKNINGSKRAV

Utöver andra märkningskrav enligt punkt 4 i bilaga I och punkt 3 i bilaga II skall däck vara märkta med följande:

3.1.1) Tillverkarens namn eller varumärke; varubeteckning, handelsbeteckning eller varumärke.

4. KRAV NÄR DET GÄLLER DÄCK/VÄGBANEBULLER

4.1 Allmänna krav

En uppsättning med fyra däck med samma däckdimensionsbeteckning och slitbanemönster som är representativ för däckserien skall genomgå en provning med avseende på däck/vägbanebullernivå enligt tillägg 1.

De bullernivåer som fastställs enlig avsnitt 4.5 i tillägg 1 får inte överskrida följande gränsvärden:

4.2.1) Däck i klass C1 med hänsyn till det provade däckets nominella sektionsbredd (se avsnitt 2.17.1.1 i bilaga II): Gränsvärde – dB(A) Däckkategor Nominell sektionsbredd (mm) A B C C1a ≤ 145 72 71 70 C1b > 145 ≤ 165 73 72 71 C1c > 165 ≤ 185 74 73 72 C1d > 185 ≤ 215 75 74 74 C1e > 215 76 75 75

4.2.1.1) För förstärkta (eller Extra Load) däck (se punkt 3.1.8 i bilaga II) skall gränsvärdena i punkt 4.2.1 ökas med 1 dB(A).

4.2.1.2) För specialdäck (se punkt 2.1.3 i bilaga II) skall gränsvärdena i punkt 6.3.1 ökas med 2 dB(A).

4.2.2) Däck i klass C2 med hänsyn till däckseriens användningsområde (se punkt 2.1.3 i bilaga II): Användningsområde Gränsvärde uttryckt i dB(A) Normal 75 Snö 77 Special 78

4.2.3) Däck i klass C3 med hänsyn till däckseriens användningsområde (se punkt 2.1.3 i bilaga II): Användnigsområde Gränsvärde uttryckt i dB(A) Normal 76 Snö 78 Special 79

BILAGA VI

1. Inledning

I denna bilaga beskrivs specifikationerna för provningsbanans fysiska kännetecken och utformning. I dessa specifikationer, som bygger på en särskild norm, anges vilka fysiska egenskaper som krävs samt metoder för att pröva dessa egenskaper.

2. Krav på beläggningens egenskaper

En beläggning anses uppfylla normen förutsatt att texturen och hålrumsinnehållet eller ljudabsorptionskoefficienten har uppmätts och visat sig uppfylla kraven i avsnitten 2.1–2.4 och förutsatt att konstruktionskraven (avsnitt 3.2) har uppfyllts.

2.1 Resterande hålrumsinnehåll

Det resterande hålrumsinnehållet, VC (voids content), i provningsbanans beläggningsblandning får inte överstiga 8 %. För tillvägagångssättet vid mätning, se avsnitt 4.1.

2.2 Ljudabsorptionskoefficient

Om beläggningen inte uppfyller föreskrifterna om resterande hålrumsinnehåll är beläggningen acceptabel bara om dess ljudabsorptionskoefficient α ≤ 0,10. För tillvägagångssättet vid mätning, se avsnitt 4.2. Kraven i avsnitten 2.1 och 2.2 är även uppfyllda om endast ljudabsorptionen har uppmätts och visat sig vara α ≤ 0,10.

Anmärkning:

Den vitkigaste egenskapen är ljudabsorption, även om resterande hålrumsinnehåll är mer välkänt för vägbyggare. Ljudabsorptionen behöver emellertid endast mätas om beläggningen inte uppfyller föreskrifterna om hålrumsinnehåll. Detta motiveras av att resterande hålrumsinnehåll har relativt stora osäkerhetsmoment i fråga om både mätresultat och relevans och beläggningen följaktligen riskerar att felaktigt förkastas om enbart mätningen av hålrumsinnehåll beaktas.

2.3 Texturdjup

Texturdjupet (TD) mäts enligt den volumetriska metoden (se avsnitt 4.3) och skall vara

TD ≥ 0,4 mm

2.4 Beläggningens homogenitet

Alla praktiska åtgärder skall vidtas för att säkerställa att beläggningen görs så homogen som möjligt inom provningsområdet. Detta inbegriper texturen och hålrumsinnehållet, men det bör också noteras att om vältningsprocessen resulterar i effektivare vältning på vissa platser än på andra, kan texturen bli annorlunda och ojämnheter som orsakar gupp kan också uppkomma.

2.5 Periodisk provning

För att kontrollera om beläggningen fortsätter att uppfylla de krav på textur- och hålrumsinnehåll eller ljudabsorption som fastställs i denna bilaga skall periodisk provning av beläggningen utföras med följande intervall:

a) För resterande hålrumsinnehåll (VC) eller ljudabsorption (α):

när beläggningen är ny

om beläggningen uppfyller kraven när den är ny krävs ingen ytterligare periodisk provning. Om den inte uppfyller kraven när den är ny kan den göra det senare därför att beläggningar har en tendens att bli igenfyllda och kompakta med tiden.

b) För texturdjup (TD)

när beläggningen är ny.

När ljudprovningen börjar (Observera: inte förrän fyra veckor efter läggning),

Sedan var tolfte månad.

3. Provningsytans utformning

3.1 Område

Vid utformningen av provbanan är det viktigt att som minimikrav säkerställa att området som genomkorsas av fordon som kör genom provningsbanan är belagt med provmaterial enligt specifikation och med lämpliga marginaler för säker och praktisk körning. Detta kräver att bredden på banan är åtminstone 3 m och att längden på banan sträcker sig förbi linjerna AA och BB med åtminstone 10 m i varje ände. Figur 1 visar en plan för ett lämpligt provningsområde och anger det minimiområde som skall maskinbeläggas och maskinvältas med det specificerade materialet för provningsytan. Enligt punkt 3.2 i tillägg 1 till bilaga V skall mätningar göras på båda sidor om fordonet. Det finns två olika tillvägagångssätt; mätningarna kan göras antingen med hjälp av mikrofoner som är utplacerade på två ställen (en på vardera sida om banan), medan fordonet kör åt ett håll, eller med bara en mikrofon som är placerad på ena sidan av abanan, varvid fordonet kör åt båda hållen. Vid användning av den andra metoden finns det inga föreskrifter om ytan på den sida av banan som saknar mikrofon.

Figur 1 Minimikrav på området med provningsyta Det skuggade området kallas ”provningsområde”)

3.2 Utformning och behandling av beläggningen

3.2.1 Grundkrav på utformningen

Provningsytan skall uppfylla fyra krav när gäller utformningen:

3.2.1.1) Den skall vara tät asfaltbetong.

3.2.1.2) Den maximala stenstorleken skall vara 8 mm (toleranser tillåts från 6,3 till 10 mm).

3.2.1.3) Tjockleken på slitlagret skall vara ≥ 30 mm.

3.2.1.4) Bindemedlet skall vara bitumen med normal genomträngningsgrad utan modifiering.

3.2.2 Riktlinjer för utformningen

Som vägledning för utföraren av provningsbeläggningen visas i figur 2 en kornstorleksfördelning som anger de önskade egenskaperna. Dessutom ger tabell 1 några riktlinjer för att uppnå den önskade texturen och livslängden. Kornstorleksfördelningen passar på följande formel:

P (% passerande) = 100.(d/d max)1/2

där

d = sikt med maskvidd, i mm

dmax = 8 mm för medelvärdeskurvan 10 mm för den lägre toleranskurvan 6,3 mm för den övre toleranskurvan.

Figur 2: Kornstorleksfördelning hos stenmaterialet i asfaltblandningen, med toleranser

Förutom det som anges ovan ges följande rekommendationer:

a) Sandfraktionen (0,063 mm < sikt med maskvidd < 2 mm) får inte innehålla mer än 55 % natursand och skall innehålla minst 45 % krossad sand.

b) Bärlagret och förstärkningslagret skall garantera god stabilitet och jämnhet, i enlighet med bästa vägbyggnadsmetoder.

c) Makadamen skall bestå av stenkross (100 % krossyta) och av ett material med god krossbeständighet.

d) Den makadam som används i blandningen skall vara tvättad.

e) Ingen ytterligare makadam får läggas till ytbeläggningen.

f) Bindemedlets hårdhet uttryckt i PEN-värde skall vara 40–60, 60–80 eller till och med 80–100, beroende på landets klimatförhållanden. I regel skall ett så hårt bindemedel som möjligt användas, förutsatt att detta följer gängse praxis.

g) Blandingens temperatur före vältning skall väljas så att erforderligt hålrumsinnehåll uppnås under vältningen. För at öka sannolikheten för att uppfylla bestämmelserna i avsnitten 2.1–2.4 skall packningsgraden undersökas inte enbart genom lämpligt val av temperatur hos blandningen, utan även genom ett lämpligt antal vältningsomgångar och val av vältningsfordon.

Tabell 1 Riktlinjer för utformningen Målvärden Toleranser Per total massa blandning Per massa stenmaterial Stenmassa, sikt med kvadratiska maskor (SM) > 2 mm 47,6 % 50,5 % ± 5 Sandmassa 0,063 < SM < 2 mm 38,0 % 40,2 % ± 5 Fyllningsmassa SM < 0,063 mm 8,8 % 9,3 % ± 2 Bindemedelsmassa (bitumen) 5,8 % ej tillämpligt ± 0,5 Maximikornstorlek (makadam) 8 mm 6,3–10 Bindemedlets hårdhet (se punkt 3.2.2 f) Stenens slitvärde (PSV) > 50 Packningsgrad i förhållande till Marshall-packningsgrad 98 %

4. Provningsmetod

4.1 Mätning av resterande hålrumsinnehåll

För att utföra denna mätning skall borrkärnor tas från banan på åtminstone fyra olika ställen jämnt fördelade över provningsområdet mellan linjerna AA och BB (se figur 1). För att undvika bristande homogenitet och ojämnheter i hjulspåren bör inte borrkärnor tas i själva hjulspåren utan nära dem. Två borrkärnor (minimum) bör tas nära hjulspåren och en borrkärna (minimum) bör tas ungefär halvvägs mellan hjulspåren och varje mikrofonplacering.

Om det kan misstänkas att homogenitetsvillkoret inte är uppfyllt (se avsnitt 2.4) skall borrkärnor tas från fler ställen inom provningsområdet.

Resterande hålrumsinnehåll skall bestämmas för varje borrkärna, därefter skall medelvärdet beräknas för alla borrkärnor och jämföras med kraven i avsnitt 2.1. Vidare får ingen borrkärna ha ett hålrumsvärde som är högre än 10 %.

Konstruktören av provningsytan bör observera de problem som kan uppstå när provningsområdet värms upp av rör eller elektriska ledningar och borrkärnör måste tas från detta område. Sådana installationer måste planeras noggrant och med hänsyn till framtida borrningsställen. Det rekommenderas att några ställen av en storlek på cirka 200 mm × 300 mm lämnas fria från ledningar eller rör, eller att dessa ledningar eller rör läggs tillräckligt djupt så att de inte skadas av borrkärnor som tas från beläggningen till slitlagret.

4.2 Ljudabsorptionskoefficient

Ljudabsorptionskoefficienten (vinkelrätt infall) skall mätas genom rörmetoden med hjälp av det tillvägagångssätt som specificeras i ISO 10534-1: ”Akustik — Bestämming av ljudabsorptionskoefficient och impedans med rörmetoden”.

I fråga om provningsexemplaren skall samma krav följas som för det resterande hålrumsinnehållet (se avsnitt 4.1). Ljudabsorptionen skall mätas i intervallet 400–800 Hz och i intervallet 800–1600 Hz (åtminstone i mittfrekvenserna på tredje oktavbanden) och maximivärdena skall fastställas för båda dessa frekvensområden. Därefter skall medelvärdet av värdena för alla borrkärnor beräknas för att utgöra slutresultatet.

4.3 Mätning av texturdjupet (volumetric measurement)

För denna standard skall texturdjupmätningar utföras på åtminstone 10 ställen, jämnt fördelade längs hjulspåren på provningsbanan, och medelvärdet skall beräknas för att jämföras med det specificerade minimitexturdjupet. Se Standard ISO 10844:1994 för en beskrivning av förfarandet.

5. Underhålls- och tidsstabilitet

5.1 Tidspåverkan

I likhet med många andra beläggningar kan det förväntas att de nivåer på däck/vägbanebuller som uppmäts på provningsytan kan öka något under de första sex till tolv månaderna efter läggningen.

Beläggningen kommer inte att uppnå de begärda egenskaperna förrän tidigast fyra veckor efter läggningen. Tidens inverkan på buller från lastbilar är allmänt sett mindre än på buller från personbilar.

Stabiliteten över tiden bestäms huvudsakligen av poleringen och sammanpressningen från fordon som kör på beläggningen. Den skall periodiskt kontrolleras i enlighet med avsnitt 2.5.

5.2 Underhåll av beläggningen

Löst skräp och damm som i betydande utsträckning minskar det effektiva texturdjupet måste tas bort från beläggningen. I länder med vinterklimat används ibland salt för avisning. Saltet kan förändra beläggningen tillfälligt eller till och med permanent på ett sådant sätt att bullret ökar, varför det inte rekommenderas.

5.3 Återbeläggning av provningsområdet

Om det är nödvändigt att åter belägga provbanan är det vanligtvis onödigt att belägga mer än provbanespåret (3 m brett i figur 1) där fordonen kör, förutsatt att provningsområdet utanför banan uppfyllde kraven på resterande hålrumsinnehåll eller ljudabsorption när de uppmättes.

6. Dokumentation av provningsytan och provningar utförda på den

6.1 Dokumentation av provningsytan

Följande uppgifter skall anges i ett dokument som beskriver provningsytan:

6.1.1) Provbanans belägenhet.

6.1.2) Typ av bindemedel, bindemedlets hårdhet, typ av stenmaterial, maximal teoretisk täthet på betongen (DR), tjockleken på slitlagret och kornstorleksfördelningen bestämd genom borrkärnor från provningsbanan.

6.1.3) Metod för sammanpressning (t.ex. typ av vält, vältvikt och antal vältningar).

6.1.4) Temperaturen på blandningen, lufttemperaturen och vindhastigheten under spridningen av beläggningen.

6.1.5) Datum när beläggningen lades samt entreprenör.

6.1.6) Alla eller åtminstone de senaste provningsresultaten, inbegripet följande:

6.1.6.1) Återstående hålrumsinnehåll för varje borrkärna.

6.1.6.2) De ställen på provningsområdet där borrkärnorna för hålrumsmätning har tagits.

6.1.6.3) Ljudabsorptionskoefficienten för varje borrkärna (om den har uppmätts). Specificera resultaten både för varje borrkärna och för varje frekvensområde samt det totala medelvärdet.

6.1.6.4) De ställen på provningsområdet där borrkärnorna för absorptionsmätning har tagits.

6.1.6.5) Texturdjupet, inklusive antalet provningar och standardavvikkelse.

6.1.6.6) Det organ som är ansvarigt för provningarna enligt avsnitten 6.1.6.1 och 6.1.6.2 samt typ av använd utrustning.

6.1.6.7) Datum för provningen eller provningarna och datum när borrkärnorna togs från provbanan.

6.2 Dokumentation för provningar av fordonsbuller utförda på beläggningen

I dokumentet där provningen eller provningarna beskrivs skall det anges om samtliga krav i denna norm var uppfyllda eller inte. Hänvisning skall göras till ett dokument enligt punkt 6.1, med beskrivning av de resultat som innehåller belägg för detta.

1 EGT nr C 95, 12.4.1990, s. 101.

2 EGT nr C 284, 12.11.1990, s. 81 och beslut den 12 februari 1992.

3 EGT nr C 225, 10.9.1990, s. 9.

4 EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1.

5 EGT nr L 220, 8.8.1987, s. 44.

6 Ekonomiska kommissionen för Europa, dokument E/ECE/324 (E3/ECE/TRANS/505) REV 1 - ADD 29, 1.4.1975 och dess ändringar 01, 02 och tillägg.

7 Ekonomiska kommissionen för Europa, dokument E/ECE/324 (E3/ECE/TRANS/505) REV 1 - ADD 53 och tillägg.

8 Ekonomiska kommissionen för Europa, dokument E/ECE/324 (E3/ECE/TRANS/505) REV 1 - ADD 63 och tillägg.

9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/43/EG av den 27 juni 2001 om ändring av rådets direktiv 92/23/EEG om däck och däckmontering på motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT L 211, 4.8.2001, s. 25).

10 De tekniska kraven för däck motsvarar dem i förordning nr 30 och 54 från Ekonomiska kommissionen för Europa (UN/ECE).

12 Se förklarande figur i tillägg 1.

13 Se förklarande figur i tillägg 1.

14 Se förklarande figur i tillägg 1.

15 Se förklarande figur i tillägg 1.

16 Se förklarande figur i tillägg 1.

17 Se förklarande figur i tillägg 1.

18 Se förklarande figur i tillägg 1.

19 Se förklarande figur i tillägg 1.

20 Se förklarande figur i tillägg 1.

21 Se förklarande figur i tillägg 1.

22 Se förklarande figur i tillägg 1.

23 Se förklarande figur i tillägg 1.

24 Se förklarande figur i tillägg 1.

25 Se förklarande figur i tillägg 1.

26 Omräkningsfaktorn från tum till mm är 25,4.

27 Toleranser: se avsnitt 6.1.4 och 6.1.5 i bilaga 2.

28 Följande dimensioner accepteras: 185-14/7.35-14 eller 185-14 eller 7.35-14 eller 7.35-14/185-14.

32 Toleranser: se avsnitt 6.1.4 och 6.1.5 i bilaga 2.

35 Toleranser: se avsnitt 6.1.4 och 6.1.5 i bilaga 2.

36 På vissa däck kan fälgdiametern uttryckas i mm: 10“ = 255 12” = 305 13“ = 330 14” = 355 15“ = 380 16” = 405 (exempel: 125 R225).

41 Dimensionsangivelser gäller för vissa befintliga däcktyper. För nya godkännanden gäller dimensioner beräknade enligt avsnitt 6.1.1.1 och 6.1.2.1 i bilaga 2.

42 Toleranser: se avsnitt 6.1.4 och 6.1.5 i bilaga 2.

47 Dimensionsangivelser gäller för vissa befintliga däcktyper. För nya godkännanden gäller beräknande dimensioner enligt avsnitt 6.1.1.1 och 6.1.2.1 i bilaga 3.

48 Toleranser: se avsnitt 6.1.4 och 6.1.5 i bilaga 2.

51 Toleranser: se avsnitt 6.1.4 och 6.1.5 i bilaga 2.

54 Även märkta 18 × 7.

56 Totala däckbredden får överstiga ovanstående profilbredder med 8 %.

57 Tolerans + 8 % av skillnaden mellan ovanstående ytterdiameter och den nominella fälgdiametern.

61 Totala däckbredden får överstiga ovanstående profilbredder med 8 %.

62 Tolerans + 8 % av skillnaden mellan ovanstående ytterdiameter och den nominella fälgdiametern.

66 Totala däckbredden får överstiga ovanstående profilbredder med 7 %.

67 Tolerans + 8 % av skillnaden mellan ovanstående ytterdiameter och den nominella fälgdiametern.

71 Totala däckbredden får överstiga ovanstående profilbredder med 6 %.

72 Tolerans + 5 % av skillnaden mellan ovanstående ytterdiameter och den nominella fälgdiametern.

77 Totala däckbredden får överstiga ovanstående profilbredder med 6 %.

78 Tolerans + 6 % av skillnaden mellan ovanstående ytterdiameter och den nominella fälgdiametern.

83 Totala däckbredden får överstiga ovanstående profilbredder med 6 %.

84 Tolerans + 6 % av skillnaden mellan ovanstående ytterdiameter och den nominella fälgdiametern.

89 Totala däckbredden får överstiga ovanstående profilbredder med 6 %.

90 Tolerans + 6 % av skillnaden mellan ovanstående ytterdiameter och den nominella fälgdiametern.

94 Totala däckbredden får överstiga ovanstående profilbredder med 8 %.

95 Tolerans + 8 % av skillnaden mellan ovanstående ytterdiameter och den nominella fälgdiametern.

98 Totala däckbredden får överstiga ovanstående profilbredder med 8 %.

99 Tolerans + 6 % av skillnaden mellan ovanstående ytterdiameter och den nominella fälgdiametern.

103 I fråga om personbilsdäck för fordon avsedda för högre maxhastighet än 240 km/tim (däckkategori Z), skall tillverkaren i väntan på att enhetliga provförfaranden fastställs övertyga den tekniska tjänsten om att tillämpat provförfarande och provresultat är godtagbara

104 I fråga om nyttofordonsdäck för fordon avsedda för högre maxhastighet än 150 km/tim, skall tillverkaren i väntan på att enhetliga provförfaranden fastställs övertyga den tekniska tjänst om att tillämpat provförfarande och provresultat är godtagbara.

105 Specialdäck (se avsnitt 2.1.3 i bilaga 2) skall provas vid en hastighet som motsvarar 85 % av den hastighet på provrullen som föreskrivs ovan för motsvarande normala däck.

107 Belastningsindex gäller prov med enkelmonterade hjul (se avsnitt 2.28.2 i bilaga 2).

108 Belastningsförändringar tillåts inte över 160 km/tim. För hastighetskategori Q och högre motsvarar däckets högsta tillåtna hastighet den på däcket angivna hastighetskategorin (se avsnitt 2.29.3 i bilaga 2).

112 Gränsvärden i kolumn A skall tillämpas till och med den 30 juni 2007. Gränsvärden i kolumn B skall tillämpas till och med den 1 juli 2007.

113 Gränsvärden i kolumn A skall tillämpas till och med den 30 juni 2008. Gränsvärden i kolumn B skall tillämpas till och med den 1 juli 2008.

114 Gränsvärden i kolumn A skall tillämpas till och med den 30 juni 2009. Gränsvärden i kolumn B skall tillämpas till och med den 1 juli 2009.

115 Endast preliminära siffror. De definitiva siffrorna beror på de ändringar av direktivet som sker på grundval av den rapport som krävs enligt artikel 3.2 i direktiv 2001/43/EG.

116 Gränsvärden för kolumn C följer av de ändringar av direktivet som sker på grundval av den rapport som krävs enligt artikel 3.2 i direktiv 2001/43/EG.

130 ISO 10844: 1994. Om en annan provningsyta fastställs av ISO i framtiden kommer det att medföra motsvarande ändring av referensnormen.

131 Ännu ej offentliggjord.