Fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 391 , 31/12/1992 s. 0036 - 0045 Finsk specialutgåva Område 3 Volym 47 s. 0107 Svensk specialutgåva Område 3 Volym 47 s. 0107

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat system för förvaltning och kontroll av vissa av gemenskapens stödordningar(1) (nedan kallat "integrerat system"), särskilt artikel 12 i denna, och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 229/95 · förordning (EG) nr 1648/95 · förordning (EG) nr 2015/95 · förordning (EG) nr 1103/97 · förordning (EG) nr 1678/98 · förordning (EG) nr 2801/1999 · förordning (EG) nr 2419/2001.

Syftet med det integrerade systemet är först och främst att göra det möjligt att genomföra reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken på ett effektivt sätt. Systemet skall särskilt lösa de administrativa problem som reformen orsakar genom att den inför flera arealbaserade stödsystem. Vissa klargöranden är nödvändiga för tillämpningen av begreppen jordbruksskifte och grovfoderareal.

Jordbruksföretaget utgör den referensenhet som används vid administrationen av ovannämnda system. För att undvika att reformens stabiliserande effekt på jordbruksproduktionen kringgås genom att befintliga företag uppdelas på ett konstlat sätt eller att nya företag bildas, bör medlemsstaterna åläggas att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra detta, med beaktande särskilt av domstolens rättspraxis vad avser begreppet jordbruksföretag och den allmänna principen om förbud mot missbruk av rättigheter.

Mot bakgrund av det befintliga identifikationssystemet bör medlemsstaterna bemyndigas att upprätta system för arealidentifiering som baseras på andra enheter än jordbruksskiften. Denna möjlighet bör dock åtföljas av vissa förpliktelser så att identifieringen blir pålitlig.

Det bör fastställas vilka uppgifter som ansökan om arealstöd skall innehålla och på vilka villkor den får ändras efter det att ansökningstiden gått ut. Det bör vidare fastställas att anmälan om arealuttag och anmälan vad avser icke-livsmedelsprodukter skall inlämnas samtidigt med ansökan om arealstöd. Kravet på att en sådan ansökan skall inlämnas bör inte gälla jordbrukare som endast ansöker om stöd som inte är arealberoende, och den administrativa behandlingen av producentgrupper inom får- och getköttssektorn bör klargöras. Vidare förutsätter en effektiv kontroll att varje medlemsstat bestämmer hur stort ett jordbruksskifte minst skall vara för att få ingå i ansökan.

För att förenkla arbetet så mycket som möjligt för jordbrukarna bör det i vissa fall vara möjligt att inlämna ansökan om arealstöd tillsammans med ansökan om djurbidrag förutsatt att det inte försämrar kontrollmöjligheterna.

Det bör även fastställas generellt vilka uppgifter som ansökningarna om djurbidrag skall innehålla, med beaktande av kraven på administration av de berörda bidragssystemen.

Det måste kontrolleras på ett effektivt sätt att bestämmelserna för gemenskapsstöd uppfylls. För detta ändamål är det nödvändigt att närmare ange vilka kriterier och tekniska förfaranden som skall användas vid administrativa kontroller och kontroller på plats både vad avser djurbidrag och arealstöd. Erfarenheten med kontroll på plats visar att riskanalyser bör tillämpas när det avgörs hur ofta kontroller minst skall ske samtidigt som det bör anges närmare vilka faktorer som skall beaktas. I kontrollsyfte bör det för kompensationsbidrag även fastställas en djurhållningsperiod.

Villkoren bör fastställas för användningen av fjärranalys som hjälpmedel vid kontroller på plats och det bör föreskrivas att fysiska kontroller skall ske i tveksamma fall. För att uppmuntra medlemsstaterna i deras ansträngningar att utveckla fjärranalys och att använda denna teknik praktiskt i kontrollsyfte, bör det fastställas att gemenskapen bidrar ekonomiskt till kostnaderna för bildanalys liksom villkoren för detta. Detta finansiella bidrag påverkar inte den delfinansiering som fastställs i artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92.

På grundval av vunnen erfarenhet och med beaktande av principen om proportionalitet och de speciella problemen i samband med force majeure och naturliga omständigheter, bör bestämmelser antas som effektivt förhindrar och bestraffar oegentligheter och bedrägeri. För detta ändamål och med beaktande av de särskilda förhållanden som gäller för systemen för arealstöd och djurbidrag, bör sanktioner fastställas som är anpassade till hur allvarlig oegentligheten i fråga är, och som kan leda så långt som till uteslutning från systemet för året i fråga och det påföljande året.

Det bör fastställas att stödmottagaren skall återbetala med ränta de belopp som felaktigt utbetalats. De belopp som återvinns och räntan skall krediteras EUGFJ i enlighet med de principer som fastställs i artikel 8.2 i rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken(2), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2048/88(3).

Administrationen av små belopp är självklart en betungande uppgift för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Dessa myndigheter bör därför ha möjlighet att inte utbetala stödbelopp som understiger ett visst minimibelopp och att avstå från att kräva återbetalning av felaktigt utbetalade belopp om dessa är obetydliga.

Det är nödvändigt att upprätta en administrativ ram för den medfinansiering som fastställs i artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92 och att fastställa procedurreglerna för förskottsbetalning, för slutligt godkännande av de utgifter som medlemsstaterna deklarerar och för omfördelning av belopp som medlemsstaterna tilldelas men inte utnyttjar.

Det integrerade systemet blir inte tillämpligt i sin helhet förrän senast den 1 januari 1996. Utan att det påverkar de förpliktelser som tillämpningen av artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 729/70 medför, är det därför nödvändigt att kräva av medlemsstaterna att de under tiden beslutar om åtgärder på det nationella planet för att undvika brister i administration och kontroll. Medlemsstaterna skall regelbundet underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtagit för att sätta i verket det integrerade systemet och de resultat de uppnår.

Mot bakgrund av tidpunkten för ikraftträdandet av denna förordning bör det fastställas att bidraget för tackor och getter och kompensationsbidraget inte omfattas av det integrerade systemet under 1993.

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från EUGFJ-kommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3508/92 av den 27 november 1992 om ett integrerat system för förvaltning och kontroll av vissa av gemenskapens stödordningar (nedan kallat ”integrerat system”), särskilt artikel 12 i denna, och

Syftet med det integrerade systemet är först och främst att göra det möjligt att genomföra reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken på ett effektivt sätt. Systemet skall särskilt lösa de administrativa problem som reformen orsakar genom att den inför flera arealbaserade stödsystem. Vissa klargöranden är nödvändiga för tillämpningen av begreppen jordbruksskifte och grovfoderareal.

Jordbruksföretaget utgör den referensenhet som används vid administrationen av ovannämnda system. För att undvika att reformens stabiliserande effekt på jordbruksproduktionen kringgås genom att befintliga företag uppdelas på ett konstlat sätt eller att nya företag bildas, bör medlemsstaterna åläggas att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra detta, med beaktande särskilt av domstolens rättspraxis vad avser begreppet jordbruksföretag och den allmänna principen om förbud mot missbruk av rättigheter.

Mot bakgrund av det befintliga identifikationssystemet bör medlemsstaterna bemyndigas att upprätta system för arealidentifiering som baseras på andra enheter än jordbruksskiften. Denna möjlighet bör dock åtföljas av vissa förpliktelser så att identifieringen blir pålitlig.

Det bör fastställas vilka uppgifter som ansökan om arealstöd skall innehålla och på vilka villkor den får ändras efter det att ansökningstiden gått ut. Det bör vidare fastställas att anmälan om arealuttag och anmälan vad avser icke-livsmedelsprodukter skall inlämnas samtidigt med ansökan om arealstöd. Kravet på att en sådan ansökan skall inlämnas bör inte gälla jordbrukare som endast ansöker om stöd som inte är arealberoende, och den administrativa behandlingen av producentgrupper inom får- och getköttsektorn bör klargöras. Vidare förutsätter en effektiv kontroll att varje medlemsstat bestämmer hur stort ett jordbruksskifte minst skall vara för att få ingå i ansökan.

För att förenkla arbetet så mycket som möjligt för jordbrukarna bör det i vissa fall vara möjligt att inlämna ansökan om arealstöd tillsammans med ansökan om djurbidrag förutsatt att det inte försämrar kontrollmöjligheterna.

Det bör även fastställas generellt vilka uppgifter som ansökningarna om djurbidrag skall innehålla, med beaktande av kraven på administration av de berörda bidragssystemen.

Det måste kontrolleras på ett effektivt sätt att bestämmelserna för gemenskapsstöd uppfylls. För detta ändamål är det nödvändigt att närmare ange vilka kriterier och tekniska förfaranden som skall användas vid administrativa kontroller och kontroller på plats både vad avser djurbidrag och arealstöd. Erfarenheten med kontroll på plats visar att riskanalyser bör tillämpas när det avgörs hur ofta kontroller minst skall ske samtidigt som det bör anges närmare vilka faktorer som skall beaktas. I kontrollsyfte bör det för kompensationsbidrag även fastställas en djurhållningsperiod.

Villkoren bör fastställas för användningen av fjärranalys som hjälpmedel vid kontroller på plats och det bör föreskrivas att fysiska kontroller skall ske i tveksamma fall. För att uppmuntra medlemsstaterna i deras ansträngningar att utveckla fjärranalys och att använda denna teknik praktiskt i kontrollsyfte, bör det fastställas att gemenskapen bidrar ekonomiskt till kostnaderna för bildanalys liksom villkoren för detta. Detta finansiella bidrag påverkar inte den delfinansiering som fastställs i artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92.

På grundval av vunnen erfarenhet och med beaktande av principen om proportionalitet och de speciella problemen i samband med force majeure och naturliga omständigheter, bör bestämmelser antas som effektivt förhindrar och bestraffar oegentligheter och bedrägeri. För detta ändamål och med beaktande av de särskilda förhållanden som gäller för systemen för arealstöd och djurbidrag, bör sanktioner fastställas som är anpassade till hur allvarlig oegentligheten i fråga är, och som kan leda så långt som till uteslutning från systemet för året i fråga och det påföljande året.

Det bör fastställas att stödmottagaren skall återbetala med ränta de belopp som felaktigt utbetalats. De belopp som återvinns och räntan skall krediteras EUGFJ i enlighet med de principer som fastställs i artikel 8.2 i rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken, senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2048/88.

Administrationen av små belopp är självklart en betungande uppgift för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna. Dessa myndigheter bör därför ha möjlighet att inte utbetala stödbelopp som understiger ett visst minimibelopp och att avstå från att kräva återbetalning av felaktigt utbetalade belopp om dessa är obetydliga.

Det är nödvändigt att upprätta en administrativ ram för den medfinansiering som fastställs i artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92 och att fastställa procedurreglerna för förskottsbetalning, för slutligt godkännande av de utgifter som medlemsstaterna deklarerar och för omfördelning av belopp som medlemsstaterna tilldelas men inte utnyttjar.

Det integrerade systemet blir inte tillämpligt i sin helhet förrän senast den 1 januari 1996. Utan att det påverkar de förpliktelser som tillämpningen av artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 729/70 medför, är det därför nödvändigt att kräva av medlemsstaterna att de under tiden beslutar om åtgärder på det nationella planet för att undvika brister i administration och kontroll. Medlemsstaterna skall regelbundet underrätta kommissionen om de åtgärder de vidtagit för att sätta i verket det integrerade systemet och de resultat de uppnår.

Mot bakgrund av tidpunkten för ikraftträdandet av denna förordning bör det fastställas att bidraget för tackor och getter och kompensationbidraget inte omfattas av det integrerade systemet under 1993.

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från EUGFJ-kommittén.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning 1 Allmänt

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001.

Genom denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystem som infördes genom förordning (EEG) nr 3508/92. Den påverkar inte de särskilda bestämmelser som antagits i de förordningar som omfattar de individuella stödsystemen.

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001, förordning (EG) nr 2801/1999 och förordning (EG) nr 1648/95.

1. Vid tillämpningen av denna förordning gäller att

a) ett skifte som både är trädbevuxet och används för vegetabilieproduktion enligt artikel 1 i förordning (EEG) nr 3508/92, skall betraktas som ett jordbruksskifte förutsatt att den planerade produktionen kan genomföras på ett likartat sätt som på skiften utan träd i samma område,

b) om grovfoderarealer används gemensamt skall de behöriga myndigheterna fördela dessa arealer mellan de enskilda jordbrukarna i förhållande till deras användning av arealerna eller rätten till sådan användning,

c) varje grovfoderareal skall vara tillgänglig för uppfödning av djur under en period på minst sju månader som börjar vid en tidpunkt som medlemsstaten beslutar och som infaller mellan den 1 januari och den 31 mars.

2. Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra att ombildning av befintliga jordbruksföretag eller bildandet av nya jordbruksföretag efter den 30 juni 1992, leder till ett klart och otillbörligt kringgående av bestämmelserna för de individuella gränserna för rätt till bidrag eller kraven för uttag av jordbruksmark, som fastställs enligt de system som anges i artikel 1 i förordning (EEG) nr 3508/92.

3. Om en grovfoderareal är belägen i en annan medlemsstat än den där jordbrukaren som använder foderarealen har sin huvudsakliga verksamhet, skall denna areal vid tillämpningen av det integrerade systemet anses utgöra en del av denne jordbrukarens företag om den sökande begär detta och förutsatt att

grovfoderarealen är belägen i omedelbar närhet av jordbruksföretaget, och

en väsentlig del den sammanlagda jordbruksareal som jordbrukaren brukar är belägen i den medlemsstat där han har sin huvudsakliga verksamhet.

4. Medlemsstaterna får besluta att inte bevilja stöd om beloppet för den enskilda stödansökan är 50 euro eller mindre.

5. En medlemsstat kan besluta att från tillämpningen av vissa delar av det integrerade systemet utesluta de särskilda åtgärder som fastställs genom förordning (EEG) nr 2328/91, som behandlar kompensationsbetalningar till producenter i små områden definierade i artikel 3.5 i rådets direktiv nr 75/268/EEG, och som genomförs genom kontrakt gjorda i förening med miljöåtgärder i jordbruket, införda i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning (EEG) nr 2078/92.

Avdelning 2 Identifiering

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001.

Det identifikationssystem som anges i artikel 4 i förordning (EEG) nr 3508/92 skall utformas så att de enskilda jordbruksskiftena kan identifieras. Medlemsstaterna får fastställa att en annan enhet än jordbruksskifte används, till exempel fastighetsskifte eller en sammanhängande odlingssenhet. I sådana fall skall medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att jordbruksskiftena identifieras på ett tillförlitligt sätt och särskilt kräva att ansökningar om arealstöd förses med de uppgifter eller åtföljs av de handlingar som den behöriga myndigheten fastställer och som gör det möjligt att lokalisera och uppmäta varje enskilt jordbruksskifte.

Avdelning 3 Stödansökningar

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001, förordning (EG) nr 1678/98, förordning (EG) nr 2801/1999, förordning (EG) nr 2015/95 och förordning (EG) nr 229/95.

1. Utan att det inverkar på de krav som fastställs i förordningar för enskilda stödsystem, skall ansökningar om arealstöd innehålla alla nödvändiga uppgifter och särskilt

jordbrukarens identitet,

uppgifter som möjliggör identifiering av jordbruksföretagets samtliga jordbruksskiften, deras areal uttryckt i hektar med två decimaler, lokalisering, användning, och om jordbruksskiftena är konstbevattnade, samt det berörda stödsystemet,

ett utlåtande från producenten att han är medveten om villkoren för stöden i fråga.

Med användning avses typ av gröda, marktäcke eller frånvaro av gröda.

Användningsområden som inte omfattas av det integrerade systemet skall föras in under en eller flera rubriker ”Annan användning”. Följande användningsområden skall dock anges separat:

Produktion av djurfoder avsett för torkning, antingen genom konstgjord dehydrering eller soltorkning som avses i rådets förordning (EG) nr 603/95

Stöd för miljövänligt jordbruk (avdelning II kapitel VI och artikel 55.3 i rådets förordning (EG) nr 1257/1999)

Arealbaserat stöd för beskogning (avdelning II kapitel VIII och artikel 55.3 i förordning (EG) nr 1257/1999)

Bomull enligt rådets förordning (EG) nr 1554/95

Humle enligt rådets förordning (EEG) nr 1696/71

Spånadslin och hampa enligt rådets förordning (EEG) nr 1308/70.

2.

a) En ansökan om arealstöd kan kompletteras efter ansökningstidens utgång, förutsatt att den behöriga myndigheten erhåller de nya uppgifterna senast det datum för sådd som anges i eller som fastställts i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1251/1999 och under förutsättning att följande villkor är uppfyllda: Genom undantag från första stycket får en medlemsstat tillåta att en areal tas bort från ansökan om arealstöd även efter det datum som fastställts för sådd enligt förordning (EG) nr 1251/1999. Ändringen måste göras skriftligen innan den behöriga myndigheten har lämnat en rapport om, för det första, resultaten av de administrativa kontroller som gjorts av skiftena i fråga och, för det andra, utförandet av kontroller på plats på det berörda jordbruksföretaget.

i) Ändringar som rör jordbruksskiften får endast göras under särskilda omständigheter som kan styrkas med intyg, t.ex. vid dödsfall, giftermål, köp, försäljning eller ingående av ett arrendeavtal. Närmare villkor för detta skall fastställas av medlemsstaterna. Ett skifte som består av mark som tagits ur produktion eller av grovfoderareal får dock inte läggas till skiften som redan tagits ur produktion, utom då detta kan motiveras enligt gällande bestämmelser och på villkor att skiftet redan betecknats som mark som tagits ur produktion eller som grovfoderareal i en stödansökan från en annan jordbrukare, samt under förutsättning att nämnda ansökan korrigerats i enlighet med de nya förhållandena.

ii) Det skall vara tillåtet att byta användningsområde och stödsystem. Ett skifte får dock inte läggas till sådana skiften som tagits ur produktion.

b) Om ett skifte används för en gröda som inte omfattas av det integrerade systemet och jordbrukaren bestämmer sig för att ersätta denna med en gröda som omfattas av systemet under den period då ändringar får göras, får en ansökan om arealstöd fortfarande inlämnas under nämnda period.

3. Om en ansökan om arealstöd endast gäller permanent betesmark, får medlemsstaten föreskriva att den får inlämnas vid samma tidpunkt som den första ansökan om djurbidrag som den berörda jordbrukaren inlämnar efter den tidpunkt som fastställts för de övriga ansökningarna om arealstöd i den berörda medlemsstaten, dock senast den 1 juli.

4. Deklaration om uttagning av jordbruksmark och anmälan om grödor enligt systemet för grödor som är avsedda för framställning av icke-livsmedelsprodukter, skall inlämnas tillsammans med ansökan om arealstöd eller utgöra en del av denna. För 1993 får dock medlemsstaterna fastställa en tidigare tidpunkt för dessa ansökningar.

5. Ansökan om arealstöd behöver inte inlämnas av jordbrukare som endast ansöker om

det särskilda stödet för nötkreatur av hankön och/eller am- och dikor för sådana djur som inte omfattas av kravet beträffande djurtäthet och för vilka bestämmelserna om extensifieringsbidrag inte kan tillämpas,

slaktbidrag enligt artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 1254/1999,

säsongsutjämningsbidrag,

bidraget för tackor och getter.

6. Ansökan om arealstöd från en producent som är medlem i en producentgrupp enligt definitionen i artikel 1.2 i rådets förordning (EEG) nr 3493/90 och som under ett och samma kalenderår ansöker om både tack- eller hongetsbidrag och stöd enligt något annat gemenskapssystem, skall omfatta samtliga skiften som ingår i gruppens verksamhet. I sådana fall skall grovfoderarealen fördelas på de berörda producenterna i proportion till de individuella tak som anges i artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 2467/98 och som gäller den 1 januari året i fråga.

7. För att kontrollen skall bli effektiv skall varje medlemsstat fastställa den minsta areal ett jordbruksskifte skall ha för att kunna omfattas av en ansökan. Den minsta arealstorleken får dock högst vara 0,3 ha.

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

1. Utan att påverka de krav som gäller för ansökningar om stöd enligt de sektorsvisa förordningarna, skall ansökningarna om djurbidrag innehålla alla nödvändiga uppgifter och särskilt

jordbrukarens identitet,

en hänvisning till ansökan om arealstöd om denna redan lämnats in, utom i de fall som omfattas av artikel 4.5,

antalet djur av varje djurslag som stödansökan gäller för,

i tillämpliga fall en förbindelse av jordbrukaren om att hålla djuren på företaget under djurhållningsperioden och uppgifter om var djuren kommer att hållas, i tillämpliga fall den period eller de perioder som är aktuella och för nötkreatur djurens identitetsnummer. Om djuren flyttas under denna period skall jordbrukaren på förhand skriftligen underrätta den behöriga myndigheten om detta,

i tillämpliga fall den individuella gränsen eller det individuella taket för de aktuella djuren,

i förekommande fall: den referenskvantitet för mjölk som producenten beviljats den 31 mars före början av den 12-månadersperiod för ansökningar rörande det tilläggsavgiftssystem som börjar tillämpas under kalenderåret i fråga. Om det inte finns några uppgifter om denna kvantitet då ansökan görs skall den behöriga myndigheten få besked om kvantiteten så snart denna är känd,

en försäkran från jordbrukaren att han är medveten om villkoren för stöden i fråga.

Medlemsstaterna får besluta att en del av dessa uppgifter inte behöver tas med i ansökan om stöd om de redan meddelats den behöriga myndigheten. Medlemsstaterna får också besluta att en del av uppgifterna kan eller skall anmälas via ett eller flera organ som godkänts för detta syfte av medlemsstaten i fråga.

Den sökande ansvarar dock alltid inför de behöriga myndigheterna för de uppgifter som lämnats. Medlemsstaterna skall föreskriva att jordbrukaren har rätt att få till stånd korrigeringar om de uppgifter som överförts är felaktiga eller ofullständiga och detta inte beror på den sökande.

2. Ansökan om det kompensationsbidrag som fastställs i artikel 19.1 a i rådets förordning (EEG) nr 2328/91 skall inlämnas senast vid en tidpunkt eller under en period som medlemsstaten fastställer.

Artikel5a¶

Införd genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

Medlemsstaterna får tillåta, under förutsättning att vissa säkerhetsåtgärder vidtagits, att ansökningar enligt artiklarna 4 och 5 skickas elektroniskt. I sådana fall måste följande villkor vara uppfyllda:

a) Samtliga krav som avses i artiklarna 4 och 5 skall vara uppfyllda och den sökande måste kunna identifieras på ett säkert sätt.

b) Alla kompletterande dokument som krävs måste vara de behöriga myndigheterna till handa inom de tidsfrister som gäller för ansökningar som lämnats in på traditionellt sätt.

c) Det får inte göras någon åtskillnad mellan producenter som lämnar in sin ansökan på traditionellt sätt och producenter som använder sig av elektronisk överföring.

d) Europeiska gemenskapens finansiella intressen enligt artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 1258/1999 skall säkerställas på ett godtagbart sätt.

Artikel5b¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 4, 5 och 5a får en ansökan om bidrag ändras när som helst efter det att den lämnats in om den behöriga myndigheten upptäckt uppenbara misstag.

Avdelning 4 Kontroll

Artikel6¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001, förordning (EG) nr 2801/1999 och förordning (EG) nr 1678/98.

1. Den administrativa kontrollen och kontrollen på plats skall genomföras på ett sådant sätt att en effektiv prövning säkerställs av att villkoren för att stöd och bidrag skall beviljas är uppfyllda.

2. De administrativa kontroller som avses i artikel 8.1 i förordning (EEG) nr 3508/92 skall omfatta följande:

a) Dubbelkontroller av de angivna uppgifterna om skiften och djur för att förhindra att samma stöd beviljas mer än en gång under ett och samma kalenderår/regleringsår och för att förhindra otillbörlig kumulering av stöd som beviljats i enlighet med gemenskapsstödsystem för vilka uppgifter om arealer lämnas in.

b) Dubbelkontroller, efter det att databasen är fullt fungerande i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 820/97, för att kontrollera att gemenskapsstöd endast beviljas för nötkreatur för vilka födelse, förflyttningar och dödsfall har anmälts till den behöriga myndighet som avses i artikel 7.1 i rådets förordning (EG) nr 820/97.

c) Dubbelkontroller, efter det att databasen är fullt fungerande i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 820/97, för att kontrollera att bidrag i enlighet med stödsystemen i artiklarna 4.6 och 11 i förordning (EG) nr 1254/1999 endast betalas till producenter som har uppfyllt sina åtaganden när det gäller djurhållningsperioder enligt kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999.

3. Kontrollen på plats skall minst täcka en betydande andel av ansökningarna. Denna andel skall minst omfatta

10 % av ansökningarna om djurbidrag eller anmälningarna om deltagande,

5 % av antalet ansökningar om arealstöd.

Om det vid kontrollen på plats visar sig att betydande oegentligheter förekommer inom en region eller en del av en region skall den behöriga myndigheten genomföra ytterligare kontroller under innevarande år inom regionen och öka den andel ansökningar som skall kontrolleras under påföljande år.

3a. När det gäller ansökningar om djurbidrag eller anmälningar om deltagande får medlemsstaten besluta att reducera den nivå för kontroller på plats som avses i punkt 3 från 10 % till 5 % om det sedan minst ett år finns en fullt fungerande elektronisk databas enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 820/97 som gör det möjligt för medlemsstaten att göra effektiva dubbelkontroller inom ramen för det integrerade systemet. Databasen skall vara utformad på ett sådant sätt att det finns godtagbara garantier för att de inmatade uppgifterna är tillförlitliga när det gäller olika djurstöd och därtill knutna utbetalningar.

Från och med det år då kontrollerna på plats utförs på miniminivån 5 % skall samtliga kontroller göras under djurhållningsperioden till dess att de avvikelser som upptäcks vid kontrollerna på plats, uttryckt i antal djur, motsvarar högst 2 % av de kontrollerade djuren. Föregående mening skall inte tillämpas på kontroller av djur som omfattas av stödsystemen enligt artikel 4.6 och artikel 11 i förordning (EG) nr 1254/1999.

4. Myndigheterna skall fastställa vilka ansökningar som skall omfattas av kontrollen på plats på grundval av en riskanalys och genom att tillse att de utvalda ansökningarna är representativa för de inlämnade stödansökningarna. Vid riskanalysen skall hänsyn tas till

storleken av stödbeloppen,

det antal jordbruksskiften, den areal eller det antal djur för vilka stöd söks,

förändringar jämfört med föregående år,

resultaten av de kontroller som genomförts under de föregående åren,

andra faktorer som medlemsstaterna fastställer,

överträdelser av förordning (EG) nr 820/97.

5. Kontroller på plats skall normalt sett genomföras utan förvarning. Det är dock tillåtet med förvarning om den tidsfrist som ges inte är längre än vad som anses nödvändigt, vilket i allmänhet är 48 timmar eller mindre.

Kontrollerna på plats skall omfatta alla jordbruksskiften för vilka ansökningar om stöd lämnats in enligt de gemenskapssystem som avses i artikel 1.1 i förordning (EG) nr 3508/92. Den faktiska kontrollen på plats får dock begränsas till ett stickprov som omfattar minst hälften av de skiften för vilka ansökningar lämnats in. Medlemsstaterna skall fastställa vilka kriterier som skall gälla för urvalet av prover och se till att dessa kriterier också tillämpas. Om avvikelser upptäcks skall fler stickprover tas.

Kontroller på plats beträffande djurbidrag skall omfatta alla djur för vilka stödsystemet anger att kontroller skall göras. Minst 50 % av minimikontrollerna för djurbidrag skall göras under djurhållningsperioden. Det som föreskrivs i föregående mening gäller dock inte kontroller av djur enligt stödsystemen i artikel 4.6 och artikel 11 i förordning (EG) nr 1254/1999. Kontroller får göras utanför djurhållningsperioden under förutsättning att de register som föreskrivs i artikel 4 i direktiv 92/102/EEG eller artikel 3 d i förordning (EG) nr 820/97 finns tillgängliga.

Kontroller på plats enligt denna förordning skall, när så är lämpligt, utföras tillsammans med kontroller som fastställs i gemenskapens övriga lagstiftning.

6. Kontroll på plats av boskap inom ramen för det berörda stödsystemet skall särskilt omfatta följande:

a) En kontroll av att det totala antalet djur på jordbruksföretaget som är bidragsberättigande inom systemet i fråga motsvarar antalet bidragsberättigande djur av samma slag som finns införda i jordbrukarens register och som anmälts till den elektroniska databasen i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 820/97.

b) En kontroll utifrån producentens register av att alla djur för vilka ansökningar om bidrag lämnats in under de 12 månader som föregått kontrollen på plats har behållits under hela djurhållningsperioden och att uppgifterna är identiska med dem som anmälts till databasen. När medlemsstaten tilllämpar artikel 6.3a och redan har kontrollerat att djurhållningsperioden har följts genom en kontroll av uppgifterna i den databas som upprättats i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 820/97 får denna del av kontrollen på plats göras genom stickprov.

c) En kontroll av registret genom stickprovsundersökningar av relevanta dokument, t.ex. köp- och säljfakturor, slaktintyg, veterinärintyg och djurpass, enligt bestämmelserna i artikel 6 i förordning (EG) nr 820/97.

d) En kontroll av att alla nötkreatur på jordbruksföretaget för vilka ansökningar om stöd har lämnats in eller som kan komma att omfattas av framtida stödansökningar kan identifieras med hjälp av öronmärken och djurpass och att de finns upptagna i jordbrukarens register och anmälts till den elektroniska databasen enligt förordning (EG) nr 820/97.

Den kontroll som föreskrivs i punkt d första stycket skall göras individuellt i fråga om samtliga nötkreatur av hankön för vilka en ansökan om handjursbidrag lämnats in. För alla andra nötkreatur som är stödberättigande enligt gemenskapens bidragssystem och som vistas på nämnda jordbruksföretag får dock kontrollen av att uppgifterna i registret och databasen är korrekta göras genom stickprov, förutsatt att resultatet är tillförlitligt och representativt.

6a. När det gäller det handjursbidrag som avses i artikel 4.6 och det slaktbidrag som avses i artikel 11 i förordning (EG) nr 1254/1999 skall kontrollerna på plats i slakterierna göras i minst 30 % av de berörda slakterier som valts ut på grundval av en riskanalys. Kontrollerna i slakterierna skall omfatta en granskning av dokument och av fysiska förhållanden. Samtidigt skall en jämförelse göras med de uppgifter som matats in i databasen i enlighet med artikel 7 i förordning (EG) nr 820/97. Kontrollerna på plats i slakthuset skall även omfatta de sammanfattningar som är kopplade till slaktintyg (eller de uppgifter som ersätter dessa) och som skickats till övriga medlemsstater i enlighet med artikel 35.3 i kommissionens förordning (EG) nr 2342/1999.

Kontrollerna i slakterierna skall omfatta minst 5 % av det totala antalet djur för vilka en bidragsansökan har gjorts under ett visst år.

Vid behov skall de fysiska kontrollerna i slakterierna innefatta en kontroll av att de slaktkroppar som vägs är bidragsberättigande. Den behöriga kontrollmyndigheten skall göra noteringar om dessa kontroller, och då registrera bland annat identifieringsnummer och slaktkroppsvikter för alla djur som slaktats och kontrollerats under den ifrågavarande kontrollen på plats.

När det gäller bidraget för djur som exporteras till tredje land skall medlemsstaterna se till att minst 10 % av de djur för vilka en bidragsansökan har lämnats in eller förväntas lämnas in blir föremål för en identitetskontroll vid tidpunkten för lastning för export samt då de lämnar gemenskapens territorium.

De stickprov som tas på 5 % eller 10 % av djuren enligt andra och fjärde stycket skall vara representativa. Medlemsstaten får bara reducera den nivå på 30 % som föreskrivs i första stycket till 15 % om de villkor som anges i punkt 3a är uppfyllda.

6b. När det gäller det extensifieringsbidrag som fastställs i artikel 13 i förordning (EG) nr 1254/1999 skall kontrollerna på plats omfatta alla djur som anges i artikel 13.3 a i den förordningen. Kontrollerna skall innefatta en bekräftelse på att det totala antalet djur som finns på jordbruksföretaget motsvarar antalet djur som tagits med i jordbrukarens register och som anmälts till den elektroniska databasen enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 820/97. En kontroll skall göras av att uppgifterna i registret och databasen är korrekta, och om så krävs och det är lämpligt skall en stickprovundersökning göras av bestyrkande handlingar såsom köp- och säljnotor, slaktintyg, veterinärintyg och pass enligt vad som föreskrivs i artikel 6 i förordning (EG) nr 820/97.

6c. Om det vid stickprovskontrollerna framkommer allvarliga avvikelser skall kontrollernas omfattning och räckvidd utökas så att en godtagbar kontrollnivå kan garanteras.

7. Jordbruksskiftenas areal skall bestämmas med lämpliga medel som anges av den behöriga myndigheten och som säkerställer mätning med en noggrannhet som minst motsvarar den som krävs för officiella mätningar enligt nationella regler. Den behöriga myndigheten skall fastställa en toleransgräns med beaktande av den använda mätmetoden, noggrannheten på de officiella handlingar som finns att tillgå, de lokala förhållandena (markens lutning, skiftenas form) och bestämmelserna i följande stycke.

Jordbruksskiftenas totala areal får endast beaktas om den fullt ut används i enlighet med vad som är brukligt i den medlemsstaten eller området i fråga. I övriga fall skall den faktiskt utnyttjade arealen beaktas.

8. Kontrollen av att skiftena är stödberättigade skall ske med lämpliga hjälpmedel. För detta ändamål skall vid behov ytterligare bevismaterial begäras in.

9. När det gäller de tilläggsbelopp som avses i artikel 15 i förordning (EG) nr 1254/1999 skall medlemsstaten, om så är lämpligt, tillämpa kontrollbestämmelserna i punkterna 1-6 c. Om det inte är lämpligt att använda sig av dessa bestämmelser på grund av utformningen av systemet med tilläggsbelopp skall medlemsstaten i fråga ändå se till att kontrollnivån motsvarar vad som föreskrivs i den här förordningen.

Artikel7¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

1. Om en medlemsstat beslutar att använda fjärranalys vid kontrollen av hela eller en del av det urval av ansökningar som anges i artikel 6.3 skall den

utföra bildanalys av satellit- eller flygbilder över samtliga skiften som skall kontrolleras för att bestämma marktäcket och för att mäta arealen,

utföra kontroller på plats av samtliga ansökningar för vilka bildanalysen inte bekräftar deklarationens riktighet på ett för den behöriga myndigheten godtagbart sätt.

Om medlemsstaterna vid sina analyser använder sig av fjärranalys och kontrollerna med denna teknik inte kan upprepas under samma år, bör medlemsstaterna se till att extrakontrollerna görs på traditionellt sätt, dvs. direkt på plats.

2. Utan att det påverkar den medfinansiering som fastställs i artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92 får gemenskapen inom ramen för de anslag som avsatts för detta ändamål, bidra till finansieringen av de åtgärder som föreskrivs i punkt 1 första strecksatsen, förutsatt att åtgärderna planeras i samarbete med kommissionen. De tillgängliga medlen kommer att fördelas enligt fördelningsnyckeln i bilagan.

Artikel7a¶

Införd genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

1. Varje kontroll på plats skall redovisas i en rapport.

2. När det gäller sådana kontroller på plats som är kopplade till ansökningar om stöd skall följande uppgifter anges i rapporten:

a) Anledningen till besöket.

b) Vilka stödsystem och ansökningar som kontrollen gällde.

c) Vilka personer som var närvarande.

d) Antalet skiften som kontrollerats, antalet skiften som mätts samt resultatet för varje skifte, liksom en angivelse av vilka mätmetoder som använts.

e) Antalet djur av varje art som noterats och, i förekommande fall, numren på öronmärkena och de uppgifter i registret och i den elektroniska databasen som kontrollerats samt resultaten från dessa kontroller och, i förekommande fall, särskilda observationer beträffande enskilda identifieringsnummer.

Rapporten får undertecknas av jordbrukaren eller hans företrädare. Förutom att jordbrukaren kan bekräfta att han var närvarande vid kontrollen har han också möjlighet att lägga till sina egna observationer.

Då medlemsstaterna utför kontroller på plats enligt denna förordning parallellt med inspektioner i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 2630/97 skall rapporten kompletteras med de rapporter som anges i artikel 2.5 i den förordningen.

3. De kontroller i slakterier som fastställs i artikel 6.6 a första stycket kan bestå av en notering i slakteriets redovisningssystem av vilka djur som kontrollerats.

När det gäller kontrollen enligt artikel 6.6a fjärde stycket av enskilda djurs identitet då de lastas för export och då de lämnar gemenskapens territorium räcker det med en enklare rapport som anger vilka djur som kontrollerats.

4. Om det vid de kontroller på plats som anges i artikel 6.5 i denna förordning framkommer att bestämmelserna i förordning (EG) nr 820/97 inte följts, skall kopior av rapporterna om kontrollerna på plats enligt denna förordning utan dröjsmål skickas till de myndigheter som ansvarar för genomförandet av förordning (EG) nr 2630/97.

Artikel7b¶

Införd genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

Utom i fall av force majeure skall en ansökan avslås om en kontroll på platsen inte kan utföras och detta beror på jordbrukaren eller hans företrädare.

Artikel8¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001, förordning (EG) nr 1648/95 och förordning (EG) nr 2801/1999.

1. Utom vid fall av force majeure medför en för sent inlämnad stödansökan att det stödbelopp som ansökan gäller och som jordbrukaren skulle ha beviljats om ansökan inlämnats i rätt tid, reduceras med 1 % per arbetsdag. Om förseningen uppgår till mer än 25 dagar skall ansökan inte godtas och inget stöd skall beviljas.

I denna artikel avses med ansökan en ansökan om arealstöd, djurbidrag eller en sådan komplettering av en ansökan om arealstöd som avses i artikel 4.2.

2. För sent inlämnad eller utebliven annan ansökan än den aktuella ansökan om djurbidrag skall inte medföra reduktion av eller uteslutning från de stödsystem som anges i artikel 4.5.

Artikel9¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001, förordning (EG) nr 1648/95, förordning (EG) nr 2801/1999 och förordning (EG) nr 1678/98.

1. Om det konstateras att den faktiskt fastställda arealen är större än den areal som anges i ansökan om arealstöd, skall den deklarerade arealen användas när stödet beräknas.

2. Om det konstateras att den faktiskt fastställda arealen är mindre än den areal som anges i ansökan om arealstöd, skall den vid kontrollen faktiskt fastställda arealen användas vid stödberäkningen. Utom vid fall av vid force majeure skall dock den vid kontroll faktiskt fastställda arealen reduceras med två gånger den överskjutande areal som konstateras om denna utgör mer än 3 % eller två hektar men högst 20 % av den fastställda arealen.

Om den överskjutande arealen utgör mer än 20 % av den fastställda arealen skall inget arealbaserat stöd beviljas.

Om det rör sig om oriktiga uppgifter som lämnats uppsåtligen eller till följd av grov oaktsamhet gäller dock att

jordbrukaren i fråga skall uteslutas från det berörda stödsystemet under kalenderåret i fråga, och

om oriktiga uppgifter lämnats uppsåtligen, skall jordbrukaren i fråga uteslutas från samtliga stödsystem som anges i artikel 1.1 i förordning (EEG) nr 3508/92 för påföljande kalenderår för en areal som motsvarar den för vilken stödansökan avvisades.

Dessa reduktioner skall inte tillämpas om jordbrukaren kan bevisa att hans bestämning av arealen på ett riktigt sätt baseras på uppgifter som den behöriga myndigheten godkänt.

Vid tillämpningen av punkt 1 och 2 skall hänsyn endast tas till grovfoderarealer, arealer tagna ur produktion och arealer med jordbruksgrödor för vilka olika stödbelopp tillämpas och vilka skall behandlas var för sig.

Vid tillämpningen av denna artikel gäller att om en jordbrukare inte har uppfyllt de skyldigheter han ålagts vad avser jordbruksskiften som lagts i träda för produktion av råvaror för framställning av icke-livsmedelsprodukter, skall dessa vid kontrollen betraktas som arealer som inte kunnat hittas.

Vid tillämpningen av denna artikel avses med fastställd areal den areal för vilken samtliga villkor som fastställs i reglerna är uppfyllda, inbegripet följande bestämmelser:

för rapsfrön och solrosor: artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 2316/1999,

för oljelin: den direkta utbetalningen skall beviljas bara om det frö som användes vid sådd var av en annan sort än de sorter som huvudsakligen är avsedda för produktion av fiber och som avses i artikel 1 i förordning (EEG) nr 1308/70,

durumvete: artikel 6.4 och 6.5 i förordning (EG) nr 2316/1999.

Om avvikelser upptäcks mellan den minimikvantitet certifierat utsäde som fastställts av medlemsstaten och den kvantitet som faktiskt använts beträffande arealer som besåtts med durumvete och anmälts i enlighet med detta, skall fastställd areal avse den areal som erhålls då den totala kvantiteten certifierat utsäde som producenten kan styrka att han använt divideras med den minimikvantitet per hektar som medlemsstaten fastställt för den region där producenten bedriver sin verksamhet. Den areal som då erhålls skall, efter de avdrag som anges ovan, användas vid beräkningen av det tillägg och det särskilda stöd som föreskrivs i artikel 5 i förordning (EG) nr 1251/1999.

3. När det gäller sådana oriktiga uppgifter som lämnats avsiktligt eller på grund av allvarliga försummelser skall följande gälla:

a) Jordbrukaren skall uteslutas från det stödsystem som avses i artikel 1.1 i förordning (EEG) nr 3508/92 under kalenderåret i fråga.

b) När det gäller avsiktligt oriktiga uppgifter skall jordbrukaren dessutom uteslutas från samtliga de stödsystem som avses i artikel 1.1 i förordning (EEG) nr 3508/92 under följande kalenderår för en areal som motsvarar den areal för vilken hans ansökan om stöd avslogs.

3. Vid tillämpningen av punkt 1 och 2 skall hänsyn endast tas till grovfoderarealer, arealer tagna ur produktion och arealer med jordbruksgrödor för vilka olika stödbelopp tillämpas och vilka skall behandlas var för sig.

4. De arealer som fastställts för beräkning av stödet enligt punkterna 1-3 skall användas vid beräkning av det tak för stödet som avses i artikel 12 i förordning (EG) nr 1254/1999.

Beräkningen av den maximiareal som är bidragsberättigande för arealstöd till producenter av jordbruksgrödor skall göras på basis av den uttagna areal som faktiskt konstaterats och i proportion till arealen för respektive gröda.

5. Inget stöd beviljas för den eller de aktuella jordbruksskiftena om det konstateras att de sådda grödorna inte uppfyller villkoren i respektive bestämmelser:

raps: artikel 3 i förordning (EEG) nr 2294/92

solrosfrö: artikel 3 a i förordning (EEG) nr 2294/92

linfrö: artikel 6 a fjärde stycket i förordning (EEG) nr 1765/92.

Artikel10¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

1. Om ett individuellt tak tillämpas skall antalet djur som anges i stödansökan minskas så att det motsvarar taket för jordbrukaren i fråga.

2. Stöd får under inga omständigheter beviljas för ett större antal djur än vad som anges i stödansökan.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10b, om det antal djur som anges i stödansökan överstiger det antal som fastställs vid en administrativ kontroll eller en kontroll på platsen utförd enligt artikel 6, skall stödet beräknas utifrån det antal bidragsberättigande djur som kunnat fastställas.

4. Om en jordbrukare på grund av force majeure inte har kunnat fullgöra sitt åtagande att behålla djuren, skall han ändå ha rätt att erhålla stöd för det antal djur som faktiskt var stödberättigande vid den tidpunkt då force majeure-händelsen inträffade.

5. Om en jordbrukare på grund av naturliga omständigheter som drabbat besättningen inte kan uppfylla sitt åtagande att under hela den obligatoriska djurhållningsperioden behålla de djur för vilka en ansökan om bidrag lämnats in, skall han ha rätt att erhålla bidrag för det antal bidragsberättigande djur som faktiskt behållits under hela djurhållningsperioden, under förutsättning att han skriftligen informerar den behöriga myndigheten inom 10 arbetsdagar från det att han upptäckt att antalet djur minskat. Utan att det påverkar bedömningen av de faktiska omständigheter som måste beaktas i det enskilda fallet får den behöriga myndigheten särskilt ta hänsyn till följande naturliga omständigheter som en besättning kan drabbas av:

a) Djur som dör på grund av sjukdom.

b) Djur som dör på grund av olyckor för vilka jordbrukaren inte kan ställas till ansvar.

Artikel10a¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

1. Stöd kan bara beviljas för sådana nötkreatur på jordbruksföretaget som tagits med i stödansökan.

2. En am- och diko eller kviga för vilken bidrag sökts enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 1254/1999 får ersättas med en annan am- och diko eller kviga på de villkor som anges i artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1254/1999.

3. När det gäller sådana am- och dikor samt kvigor som hålls i bergsområden i enlighet med artikel 10 i förordning (EG) nr 1254/1999, får en am- och diko endast ersättas med en annan am- och diko och en kviga bara med en annan kviga.

4. Sådana mjölkkor som avses i artikel 13.4 i förordning (EG) nr 1254/1999 får endast ersättas med andra mjölkkor.

5. Djuren skall ersättas inom 20 dagar från det att de lämnat jordbruksföretaget, och en notering om detta skall göras i jordbrukarens register senast tre dagar efter det att djuren ersattes. Den behöriga myndighet som tagit emot ansökan om bidrag skall informeras inom 10 arbetsdagar efter det att djuren ersatts.

6. Medlemsstaten får besluta att inte tillämpa den anmälningsskyldighet som fastställs i punkt 5 ovan om det finns garantier för att de elektroniska databaser som medlemsstaterna inrättat enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 820/97 innehåller korrekta uppgifter som är lämpliga att använda vid kontrollen av de ersättningar av djur som görs. Medlemsstaterna skall beakta det faktum att djur ersatts då ansökningar om stöd väljs ut för kontroller på plats.

Artikel10b¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

1. Om det vid en administrativ kontroll eller en kontroll på plats framkommer en skillnad mellan det faktiska antalet stödberättigande djur och det antal djur som angetts i stödansökan, skall stödet, utom i fall av force majeure eller vid tillämpning av artikel 10.5 om naturliga omständigheter, reduceras enligt punkt 2.

2. Om ansökan omfattar högst 20 djur skall stödbeloppet minskas

a) med en procentandel som motsvarar skillnaden i antal djur, om denna skillnad inte är större än två djur, eller

b) med en procentandel som motsvarar dubbla skillnaden i antal djur,, om denna skillnad är större än två men inte större än fyra djur.

Om skillnaden är större än fyra djur skall inget stöd beviljas.

I övriga fall skall stödet minskas

a) med en procentandel som motsvarar skillnaden i antal djur, om denna skillnad inte är större än 5 %, eller

b) med en procentandel som motsvarar dubbla skillnaden i antal djur, om denna skillnad är större än 5 % men inte större än 20 %.

Om skillnaden är större än 20 % skall inget stöd beviljas.

De procentsatser som anges i a och b i första stycket skall beräknas utifrån antalet djur som uppges i ansökan och de som anges i a och b i tredje stycket utifrån det antal djur som fastställs vid kontrollen.

Artikel10c¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

1. Om det vid en kontroll på platsen visar sig att det antal nötkreatur, andra än sådana som omfattas av artikel 10b, som kan fastställas på jordbruksföretaget och som är stödberättigande eller på annat sätt av betydelse inom ett eller flera av gemenskapens stödsystem, inte motsvarar det antal som anges nedan skall, utom vid force majeure, det totala stöd som beviljas den sökande inom stödsystemet i fråga reduceras proportionellt under de 12 månader som föregår den kontroll på plats där dessa skillnader påvisas:

a) Djur som anmälts till den elektroniska databasen enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 820/97.

b) Djur som förts in i jordbrukarens register enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 820/97.

c) Passen från djur som hålls på jordbruksföretaget enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 820/97.

Minskningen av stödet skall beräknas utifrån det antal djur inom stödsystemet i fråga som kan fastställas på jordbruksföretaget eller som anges i den elektroniska databasen enligt artikel 5 i förordning (EG) nr 820/97 eller utifrån djurens pass eller uppgifterna i jordbrukarens register. Vid denna beräkning skall den källa som anger lägst antal djur användas.

2. Om uppgifter i en jordbrukares register eller passen visar sig vara felaktiga eller ofullständiga skall en minskning av stödet enligt punkt 1 bara göras om bristerna i fråga påträffas vid minst två kontroller inom en 24-månadersperiod.

3. Om det uppgivna antalet djur avviker med mer än 20 % från det antal bidragsberättigande djur som fastställs vid en kontroll på plats skall inget stöd beviljas för den 12-månadersperiod som föregår kontrollen.

Artikel10d¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

För att nötkreatur skall omfattas av bestämmelserna i artiklarna 10 och 10b skall de vid en kontroll på plats uppfylla följande krav:

a) Varje enskilt djur skall kunna identifieras med ett pass som utfärdats enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 820/97 och som innehåller uppgifter om åtminstone födelsedatum, kön, förflyttningar och död i den betydelse som avses i artikel 7.1 andra strecksatsen i förordning (EG) nr 820/97.

b) Djuret skall ha registrerats i den elektroniska databasen i enlighet med artikel 5 i förordning (EG) nr 820/97 och vara korrekt infört i jordbrukarens register enligt artikel 7 i den förordningen.

c) Varje enskilt djur skall vara märkt med de öronmärken som föreskrivs i artikel 4 i förordning (EG) nr 820/97.

d) När det gäller djur för vilka ansökningar om gemenskapsstöd har lämnats in: djuren skall finnas på den plats som den sökande har angett, i enlighet med artikel 5.1 fjärde strecksatsen i den här förordningen:

Ett nötkreatur som förlorat ett av sina båda öronmärken skall ändå anses uppfylla kraven om det enskilda djuret tydligt kan identifieras genom övriga tillämpliga kriterier i första stycket. När det gäller nötkreatur vars uppgifter inte är korrekt införda i den elektroniska databas som inrättats genom artikel 5 i förordning (EG) nr 820/97 eller i jordbrukarens register eller nötkreatur vars pass innehåller felaktiga uppgifter om födelsedatum, kön, förflyttningar och död, och dessa brister kan hänföras till den sökande, skall stödet från gemenskapen reduceras enligt artiklarna 10, 10b eller 10c bara i de fall bristerna kan konstateras vid minst två kontroller inom en 24-månadersperiod.

Artikel10e¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

1. Om det i samband med en ansökan om djurbidrag framkommer att allvarliga försummelser har gjorts och att dessa lett till att en uppgift i stödansökan, jordbrukarens register eller i ett djurpass är felaktig eller att en felaktig uppgift anmälts till den databas som avses i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 820/97 eller att en felaktig uppgift lämnats om antalet djurenheter eller djur enligt artikel 32.3 tredje stycket första strecksatsen i förordning (EG) nr 2342/1999, skall jordbrukaren i fråga uteslutas från det stödsystem det gäller under kalenderåret i fråga. Om jordbrukaren med avsikt har lämnat en felaktig uppgift skall han uteslutas från stödsystemet i fråga även under det följande kalenderåret.

2. Om ett slakteri genom allvarlig försummelse eller med avsikt lämnar felaktiga uppgifter eller utfärdar ett felaktigt intyg i samband med slaktbidraget, enligt vad som framgår av artikel 35 i förordning (EG) nr 2342/1999, skall medlemsstaten tillämpa lämpliga nationella påföljder. Om sådana felaktigheter upptäcks en andra gång skall slakteriet under minst ett år fråntas rätten att lämna sådana uppgifter och utfärda sådana intyg som kan användas för bidragsändamål.

Artikel10f¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

När det gäller artiklarna 10-10e skall djur som är bidragsberättigande enligt olika system för gemenskapsstöd behandlas åtskilt.

Artikel10g¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

När det gäller de tilläggsbetalningar som avses i artikel 14 i förordning (EG) nr 1254/1999 skall medlemsstaterna i förekommande fall tillämpa påföljder enligt artiklarna 9-10f. Om det på grund av strukturen hos medlemsstatens system för tilläggsbetalningar inte är lämpligt att använda sådana påföljder vid bristande efterlevnad av ovannämnda bestämmelser, skall medlemsstaten tillämpa påföljder av motsvarande slag som står i lämplig proportion till producentens försummelser.

Artikel11¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 1678/98.

1. De sanktioner som fastställs i denna förordning skall inte påverka de ytterligare sanktioner som fastställts på nationell nivå.

1a. De sanktioner som skall tillämpas enligt artiklarna 9 och 10 skall inte tillgripas då jordbrukaren, efter det att han har konstaterat att den inlämnade ansökan innehåller andra felaktigheter än sådana som gjorts avsiktligen eller av grov oaktsamhet och som kan komma att innebära att en eller flera av de föreskrivna sanktionerna tillämpas, skriftligen inom tio arbetsdagar från detta konstaterande meddelar den behöriga myndigheten, förutsatt att denna inte har meddelat jordbrukaren att den har för avsikt att utföra en kontroll på plats, att jordbrukaren inte på något annat sätt har kunnat få kännedom om detta och att myndigheten inte redan har informerat jordbrukaren om att den inlämnade ansökan är oriktig.

2. Fall av force majeure skall tillsammans med bevismaterial som godkänts av den behöriga myndigheten skriftligen meddelas till myndigheten inom 10 arbetsdagar från den tidpunkt då jordbrukaren är i stånd att göra detta.

3. Utan att det påverkar de faktiska omständigheter som beaktas i individuella fall, får de behöriga myndigheterna godkänna följande fall av force majeure:

a) Att jordbrukaren avlider.

b) Att jordbrukaren under en längre tid inte är arbetsför.

c) Att en väsentlig del av den jordbruksareal som jordbrukaren förvaltar exproprieras och denna expropriation inte kunde förutses vid den tidpunkt då ansökan inlämnades.

d) Att en allvarlig naturkatastrof inträffar som i väsentlig grad påverkar jordbruksföretagets jordbruksareal.

e) Att djurstallar vid jordbruksföretaget förstörs genom olyckshändelse.

f) Att en epizooti berör hela jordbrukarens djurbesättning eller en del av denna.

Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla de fall som de godkänner som force majeure.

Artikel12¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001, förordning (EG) nr 2801/1999 och förordning (EG) nr 1678/98.

För varje kontroll på plats skall en rapport upprättas som särskilt skall ange skälen för besöket, vilka stödsystem och ansökningar som kontrollerats de närvarande personerna, det antal jordbruksskiften som besöktes, vilka som uppmättes, de mätmetoder som användes, antalet djur fördelade på djurslag som konstaterades och vid behov, öronmärkesnummer och registeruppgifter som kontrollerats samt resultaten från kontrollerna, och vid behov, särskilda undersökningsresultat som rör bestämda identifieringsnummer. Jordbrukaren eller hans företrädare skall ha möjlighet att underteckna rapporten. Han kan nöja sig med att bekräfta sin närvaro vid kontrollen, eller lämna synpunkter i anledning av denna.

Om medlemsstaterna utför kontroller på plats enligt denna förordning i samband med inspektioner enligt kommissionens förordning (EG) nr 2630/97 skall ovannämnda rapport kompletteras med den rapport som avses i artikel 2.5 i förordning (EG) nr 2630/97.

Om kontroller på plats enligt artikel 6.5 i denna förordning avslöjar överträdelser av förordning (EG) nr 820/97, skall kopior av rapporterna från kontrollerna på plats enligt den här förordningen utan dröjsmål översändas till de myndigheter som ansvarar för att genomföra förordning (EG) nr 2630/97.

Artikel14¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 1678/98.

1. Om en felaktig utbetalning har gjorts skall jordbrukaren betala tillbaka beloppet i fråga jämte ränta, som beräknas enligt punkt 3.

2. Medlemsstaterna får besluta att en felaktig utbetalning krävs tillbaka genom avdrag för det belopp som skall betalas tillbaka från det första förskottet eller den första utbetalningen som görs till den berörde jordbrukaren efter beslutet om återkrav. Jordbrukaren får dock göra återbetalningen utan att invänta avdraget.

3. Räntan skall beräknas på grundval av den tid som förflyter mellan utbetalningen och återbetalningen eller mellan utbetalningen och avdraget.

Den räntesats som skall tillämpas skall beräknas enligt bestämmelserna i nationell rätt och den skall inte vara lägre än den räntesats som tillämpas när nationella belopp krävs tillbaka.

Ingen ränta skall betalas om den felaktiga utbetalningen orsakats av ett fel som kan tillskrivas den behöriga myndigheten.

4. Den skyldighet att betala tillbaka som avses i punkt 1 skall inte tillämpas om utbetalningen gjordes av misstag av den behöriga myndigheten eller av någon annan myndighet och det inte är rimligt att anta att jordbrukaren kunde upptäcka felet och denne har handlat i god tro och iakttagit alla gällande bestämmelser.

Om felet kan hänföras till faktiska omständigheter som är av betydelse för beräkningen av utbetalningen i fråga, skall emellertid första stycket endast tillämpas om beslutet om återkrav inte har meddelats inom tolv månader efter utbetalningen.

Vid tillämpningen av första och andra stycket skall eventuella tredje parter, vars handlingar kan tillskrivas jordbrukaren, behandlas som om de vore jordbrukaren.

5. Punkt 4 skall inte tillämpas i samband med förskott eller utbetalningar för vilka återbetalning har begärts med tillämpning av någon av de sanktioner som följer av artiklarna 8, 9 och 10 eller någon annan gemenskapsbestämmelse eller nationell bestämmelse.

6. Medlemsstaterna får besluta att inte kräva återbetalning av belopp som utan ränta uppgår till 100 ecu eller mindre per jordbruksföretag och per ansökan som gäller återkrav av stöd, förutsatt att den nationella lagstiftningen omfattar regler om motsvarande avkall på återbetalning under liknande omständigheter.

7. För stöd och bidrag som finansieras av garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) skall de utbetalande myndigheterna dra av de återbetalade beloppen jämte räntor från utgifterna för garantisektionen vid fonden, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i förordning (EEG) nr 595/91.

Artikel14a¶

Införd genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

1. Om en ansökan om stöd har lämnats in avseende ett jordbruksföretag och alla villkor för beviljande av stöd ännu inte är uppfyllda då företaget i sin helhet överlåts av en jordbrukare till en annan, skall inget stöd beviljas den överlåtande parten för jordbruksföretaget i fråga.

2. Det stöd som den överlåtande parten ansökt om skall betalas ut till den övertagande parten på följande två villkor:

a) Den övertagande parten skall inom en av medlemsstaterna fastställd period efter det att överlåtelsen ägt rum informera den behöriga myndigheten om detta och åta sig att lägga fram alla belägg som den behöriga myndigheten kräver samt begära att stödet betalas ut.

b) Det jordbruksföretag som överlåts skall uppfylla alla villkor som stödet är förenat med.

3. När den övertagande parten har informerat den behöriga myndigheten om överlåtelsen av jordbruksföretaget och begärt utbetalning av stödet enligt punkt 2 a gäller följande:

a) Den överlåtande partens alla juridiska rättigheter och skyldigheter gentemot den behöriga myndigheten som uppkommit genom stödansökan skall överföras till den övertagande parten.

b) När det gäller tillämpningen av gemenskapslagstiftningen på området i fråga, skall den övertagande parten överta ansvaret för alla åligganden som måste uppfyllas för att stödet skall beviljas och för alla uppgifter som lämnats av den överlåtande parten före överlåtelsen.

c) Genom undantag från artikel 1.4. andra strecksatsen i förordning (EEG) nr 3508/92 skall, i förekommande fall, det jordbruksföretag som överlåtits betraktas som ett separat jordbruksföretag under regleringsåret eller bidragsperioden i fråga.

4. Om en ansökan om stöd skall lämnas in först efter det att de åtaganden som är nödvändiga för beviljande av stödet har fullgjorts, och ett jordbruksföretag överlåts i sin helhet från en jordbrukare till en annan efter det att åtagandena har påbörjats men innan alla villkor för beviljande av stöd har uppfyllts, får stödet beviljas den övertagande parten om villkoren i punkt 2 a-b är uppfyllda. I detta fall skall punkt 3 b tillämpas.

5. Medlemsstaten får vid behov besluta att bevilja stödet till den överlåtande parten. I sådant fall gäller följande:

a) Inget stöd skall beviljas den övertagande parten.

b) Medlemsstaterna skall tillämpa kraven i punkterna 1-4 på ett analogt sätt.

6. Vid överlåtelse av delar av ett jordbruksföretag skall punkterna 1-5 inte tillämpas. I stället skall de generella bestämmelserna om beviljande av stöd tillämpas.

7. I denna artikel avses med

a) överlåtelse av ett jordbruksföretag: det faktum att ledningen för produktionsenheterna i fråga övergår från en part till en annan,

b) överlåtande part: den jordbrukare vars jordbruksföretag överlåts till en annan jordbrukare, övertagande part: den jordbrukare som jordbruksföretaget överlåts till.

c) ansökan om stöd:

i) en ansökan om arealstöd när det gäller de stödsystem som avses i artikel 1.1 a i förordning (EEG) nr 3508/92,

ii) en ansökan om djurbidrag när det gäller de stödsystem som avses i artikel 1.1 b i förordning (EEG) nr 3508/92.

Artikel15¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

Medlemsstaterna skall vidta alla övriga åtgärder som krävs för att tillämpa denna förordning och de skall ge varandra den ömsesidiga hjälp som krävs vid de kontroller som fastställs i denna förordning. Medlemsstaterna får också i detta sammanhang tillämpa nationella påföljder mot producenter eller andra marknadsaktörer, t.ex. slakterier eller organisationer som är delaktiga i beviljandet av stöd, för att se till att kraven avseende kontroller är uppfyllda, exempelvis när det gäller jordbruksföretagets djurregister eller skyldigheten att anmäla vissa uppgifter.

Medlemsstaterna skall, så långt det är nödvändigt eller påbjudet, ge varandra ömsesidig hjälp för att säkerställa effektiva kontroller och för att garantera att äktheten kontrolleras för de dokument som lämnas in och/eller att de uppgifter som lämnas är korrekta.

Avdelning 5 Medfinansiering

Artikel16¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 229/95.

1. Varje år före den 31 januari skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om huruvida de tänker utnyttja den möjlighet till medfinansiering som fastställs i artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92 och före den 31 mars lämna en detaljerad utgiftsprognos för kalenderåret i fråga och en ansökan om förskottsutbetalning. För 1993 skall medlemsstaterna göra den sistnämnda anmälan senast den 31 maj 1993.

2. Inom tre månader från den tidpunkt då kommissionen tog emot den prognos som anges i punkt 1, skall den granska innehållet och på grundval av detta göra en förskottsbetalning till medlemsstaten som skall dras av från det slutliga belopp som gemenskapen skall bidra med.

Vid behov underrättar kommissionen berörda medlemsstater om vilka utgifter som inte kan täckas av medfinansieringen.

3. Senast den 15 maj varje år skall varje medlemsstat till kommissionen överlämna en uppdelning av utgifterna för föregående år.

4. Inom sex månader efter det att kommissionen mottagit uppdelningen av utgifterna skall den besluta om de utgiftsbelopp som skall finansieras av gemenskapen. Beloppet skall utbetalas till medlemsstaten efter avdrag för den förskottsbetalning som anges i punkt 2.Det belopp som ligger till grund för beräkningen av de utgifter som skall finansieras av gemenskapens budget får inte överskrida den utgiftsprognos som medlemsstaten har anmält för det aktuella kalenderåret.

5. Om det förskott som utbetalas enligt punkt 2 är större än det totala belopp som gemenskapen skall finansiera, skall det överskjutande beloppet återbetalas av medlemsstaten antingen genom avdrag från förskottet för påföljande år eller genom återbetalning.

6. Om en medlemsstat särskilt har underrättat kommissionen enligt punkt 1 om att den inte tänker utnyttja möjligheten till gemenskapens medfinansiering, skall kommissionen fördela det outnyttjade beloppet i enlighet med artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92 mellan de medlemsstater som har uppgett att de tänker utnyttja denna möjlighet.

7. Medlemsstaterna skall under minst tre år efter det aktuella året förvara samtliga betalningsakter och bestyrkande handlingar för de utgifter som uppstått i enlighet med artikel 10 i förordning (EEG) nr 3508/92.

Avdelning 6 Övergångsåtgärder

Artikel17¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

1. Om delar av det integrerade systemet ännu inte är i tillämpning på grund av artikel 13 i förordning (EEG) nr 3508/92, skall varje medlemsstat vidta de administrativa åtgärder och kontrollåtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att villkoren för beviljande av de berörda stöden är uppfyllda.

2. Till dess att det integrerade systemet tillämpas fullständigt och slutgiltigt, skall varje medlemsstat varje år före den 31 januari underrätta kommissionen om

de åtgärder som vidtagits enligt punkt 1,

planerna för att sätta det integrerade systemet i tillämpning för det aktuella kalenderåret,

de framsteg som gjordes under föregående kalenderår.

För 1993 skall medlemsstaterna underrätta kommissionen senast den 31 mars 1993.

På begäran av kommissionen skall medlemsstaterna genomföra de ändringar som kommissionen bedömer som nödvändiga i ovannämnda åtgärder eller planer.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 skall medlemsstaterna, i enlighet med bestämmelser som skall antas av kommissionen, senast den 31 mars varje år för jordbruksgrödor och senast den 31 augusti varje år när det gäller djurbidrag, till kommissionen överlämna en rapport som omfattar föregående kalenderår och som särskilt behandlar följande områden:

a) En redogörelse för hur det integrerade systemet tillämpas.

b) En uppgift om antal ansökningar, sammanlagd areal och totalt antal djur, fördelade på de olika stödsystemen i enlighet med artikel 1 i förordning (EEG) nr 3508/92.

c) En uppgift om hur många ansökningar, hur stor sammanlagd areal och hur många djur som totalt omfattas av kontrollerna.

d) Resultatet av de kontroller som utförts, med en uppgift om de avdrag som gjorts enligt artiklarna 9 och 10.

Avdelning 7 Underrättelse

Artikel18¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001.

1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de nationella åtgärder de vidtagit för tillämpningen av denna förordning.

2. Den datoriserade databas som upprättas som ett led i det integrerade systemet skall användas som stöd för de uppgifter som fastställs inom ramen för sektorsvisa förordningar som medlemsstaterna skall sända till kommissionen.

Avdelning 8 Slutbestämmelser

Artikel19¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 2419/2001 och förordning (EG) nr 2801/1999.

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 februari 1993.

För bidrag för tackor och getter samt för det kompensationsbidrag som fastställs i artikel 19.1 a i förordning (EEG) nr 2328/91, skall dock det integrerade systemet tillämpas första gången för ansökningar som inlämnas för regleringsåret respektive kalenderåret 1994.

BILAGA

1 EGT nr L 355, 5.12.1992, s. 1.

2 EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 13.

3 EGT nr L 185, 15.7.1988, s. 1.

4 EGT nr L 128, 19.5.1975, s. 1.

5 EGT nr L 215, 30.7.1992, s. 85.

6 EGT nr L 63, 21.3.1995, s. 1.

7 EGT L 160, 26.6.1999, s. 80.

8 EGT L 148, 30.6.1995, s. 48.

9 EGT L 175, 4.8.1971, s. 1.

10 EGT L 146, 4.7.1970, s. 1.

11 EGT L 160, 26.6.1999, s. 1.

12 EGT L 160, 26.6.1999, s. 21.

13 EGT nr L 337, 4.12.1990, s. 7.

14 EGT L 312, 20.11.1998, s. 1.

15 EGT nr L 218, 6.8.1991, s. 1.

16 EGT L 160, 26.6.1999, s. 103.

17 EGT L 117, 7.5.1997, s. 1.

18 EGT L 281, 4.11.1999, s. 30.

19 EGT L 354, 30.12.1997, s. 23.

20 EGT L 280, 30.10.1999, s. 43.

21 EGT L 354, 30.12.1997, s. 23.