Vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 3528/86 om skydd av skogarna i gemenskapen mot luftföroreningar

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1091/94 av den 29 april 1994 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 3528/86 om skydd av skogarna i gemenskapen mot luftföroreningar Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 125 , 18/05/1994 s. 0001 - 0044 Finsk specialutgåva Område 15 Volym 13 s. 0141 Svensk specialutgåva Område 15 Volym 13 s. 0141

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1091/94 av den 29 april 1994 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 3528/86 om skydd av skogarna i gemenskapen mot luftföroreningar

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3528/86 av den 17 november 1986 om skydd av skogarna i gemenskapen mot luftföroreningar(1), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2157/92(2), särskilt artikel 3 i denna,

med beaktande av resolution nr 1 från den första ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europar(3) och den därpå följande resolutionen, och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 690/95 · förordning (EG) nr 1390/97 · förordning (EG) nr 1545/1999 · förordning (EG) nr 2278/1999 · förordning (EG) nr 1737/2006.

Enligt artikel 2.1 tredje och fjärde strecksatsen i förordning (EEG) nr 3528/86 är målet med gemenskapsprogrammet att hjälpa medlemsstaterna att

- genomföra en intensiv och fortlöpande övervakning av skogsekosystemen,

- på ett samordnat och enhetligt sätt utarbeta eller utöka ett nät av permanenta observationsområden, vilket behövs för en sådan intensiv och fortlöpande övervakning.

Enligt artikel 2.2 i förordning (EEG) nr 3528/86 skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna de uppgifter som samlats in genom nätet av observationsområden för intensiv och fortlöpande övervakning.

Detta nät av observationsområden upprättas för att göra det möjligt att få fram detaljerade upplysningar om utvecklingen hos skogens ekosystem i gemenskapen. På detta sätt blir det möjligt att fastställa sambanden mellan förändringen i de miljömässiga faktorerna, särskilt luftförorening, och reaktionen hos skogens ekosystem på sådan förändring.

Upplysningarna från nätet möjliggör en bättre tolkning av resultaten från det systematiska nät av observationsområden som föreskrivs i kommissionens förordning (EEG) nr 1696/87(4)enast ändrad genom förordning (EEG) nr 836/94(5).

Ansökningar om stöd som görs i enlighet med förordning (EEG) nr 3528/86 i syfte att genomföra en sådan intensiv och fortlöpande övervakning som avses i artikel 2.1 bör innehålla all den information som behövs för en granskning av dessa åtgärder mot bakgrund av målsättningarna och kriterierna i den förordningen. Denna information bör lämnas i standardiserad form för att underlätta granskning och jämförelse av ansökningarna.

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för skogsbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 3528/86 av den 17 november 1986 om skydd av skogarna i gemenskapen mot luftföroreningar, senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2157/92, särskilt artikel 3 i denna,

med beaktande av resolution nr 1 från den första ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europar och den därpå följande resolutionen, och

Enligt artikel 2.1 tredje och fjärde strecksatsen i förordning (EEG) nr 3528/86 är målet med gemenskapsprogrammet att hjälpa medlemsstaterna att genomföra en intensiv och fortlöpande övervakning av skogsekosystemen, på ett samordnat och enhetligt sätt utarbeta eller utöka ett nät av permanenta observationsområden, vilket behövs för en sådan intensiv och fortlöpande övervakning.

Enligt artikel 2.2 i förordning (EEG) nr 3528/86 skall medlemsstaterna till kommissionen överlämna de uppgifter som samlats in genom nätet av observationsområden för intensiv och fortlöpande övervakning.

Detta nät av observationsområden upprättas för att göra det möjligt att få fram detaljerade upplysningar om utvecklingen hos skogens ekosystem i gemenskapen. På detta sätt blir det möjligt att fastställa sambanden mellan förändringen i de miljömässiga faktorerna, särskilt luftförorening, och reaktionen hos skogens ekosystem på sådan förändring.

Upplysningarna från nätet möjliggör en bättre tolkning av resultaten från det systematiska nät av observationsområden som föreskrivs i kommissionens förordning (EEG) nr 1696/87 enast ändrad genom förordning (EEG) nr 836/94.

Ansökningar om stöd som görs i enlighet med förordning (EEG) nr 3528/86 i syfte att genomföra en sådan intensiv och fortlöpande övervakning som avses i artikel 2.1 bör innehålla all den information som behövs för en granskning av dessa åtgärder mot bakgrund av målsättningarna och kriterierna i den förordningen. Denna information bör lämnas i standardiserad form för att underlätta granskning och jämförelse av ansökningarna.

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för skogsbruk.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1737/2006, förordning (EG) nr 1545/1999 och förordning (EG) nr 1390/97.

1. Ett nät av permanenta observationsområden skall upprättas av medlemsstaterna. Senast den 30 juni 1994 skall valet av områden vara avslutat och över 50 % av områdena skall ha upprättats i enlighet med de gemensamma metoderna för upprättande av ett nät av permanenta observationsområden för intensiv och fortlöpande övervakning (se bilaga 1). De sista områdena skall ha upprättats före den 30 juni 1995. Medlemsstaterna skall för alla områden senast den 15 december 1994 till kommissionen sända en översikt över urvalskriterierna och en fullständig förteckning över de utvalda områdena, vilken skall innehålla grundläggande upplysningar såsom läge (longitud, latitud, altitud) och arter, samt allmänna upplysningar om varje upprättat observationsområde i standardiserad form enligt bilaga 7a.

2. I de permanenta observationsområdena skall en intensiv och kontinuerlig övervakning av skogens ekosystem genomföras. Övervakningen omfattar en fortlöpande inventering av tillståndet för kronor, jordmån, blad och barr, liksom mätningar av tillväxtförändringar, nedfallshastighet och meteorologiska förhållanden samt provtagning från mark- och grundvatten jämte analys av däri lösta ämnen, liksom undersökningar av markvegetationen, i enlighet med objektiva provtagningsmetoder och etablerade analysmetoder.

3. Medlemsstaterna skall senast den 31 december varje år till kommissionen i standardiserad form sända minst de data som samlats in vid den övervakning som genomförts under det närmast föregående året för varje permanent observationsområde som anges i bilaga VIIa och bifoga den tolkningsrapport som avses i bilaga VIIb. Dessutom skall de före den 31 december varje år till kommissionen sända den årliga lägesrapport om utvärdering och tolkning av resultaten på nationell nivå som avses i bilaga VIIb.

4. De tekniska upplysningar som rör bestämmelserna i denna artikel anges i bilagorna III-XI.

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 1737/2006.

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

BILAGA 1

I. Allmänt

Syftet med det program som avses i artikel 2.1 i förordning (EEG) nr 3528/86 med ändringar är att upprätta ett nät av permanenta observationsområden i gemenskapens medlemsstater och att samla in data genom intensiv och fortlöpande övervakning.

Målen för programmet är

att genomföra en intensiv och fortlöpande övervakning av skogens ekosystem avseende skador som orsakas av luftföroreningar och andra faktorer som påverkar skogens tillstånd,

att öka förståelsen av sambandet mellan förändringar i skogens ekosystem och de faktorer som påverkar det, särskilt luftföroreningar, genom att på en och samma plats utföra olika mätningar samt övervakning av skogens ekosystem och dess beståndsdelar, och

att få fram relevant information om utvecklingen hos ett antal skogsekosystem i gemenskapen.

II. Upprättande av nätet av permanenta observationsområden

II.1 Val av områden

Alla medlemsstater valde före den 30 juni 1994 ut ett tillräckligt stort antal observationsområden på sina territorier. Efter detta datum har en del medlemsstater utökat sina nationella övervakningsprogram genom att tillföra ytterligare områden. Det maximala antalet sådana områden bör i princip vara femton per medlemsstat, men medlemsstaterna får välja ett större antal områden på villkor att antalet inte överstiger 20 % av antalet nationella områden i gemenskapens rutsystem på 16 * 16 km (förordning (EEG) nr 1696/87).

Urvalet av dessa områden är medlemsstaternas ansvar, men följande urvalskriterier bör tillämpas:

Områdena bör ha ett sådant läge att de viktigaste skogslevande arterna och de vanligaste växtförhållandena inom respektive land finns representerade.

Varje område skall vara minst 0,25 hektar, mätt i horisontalplanet.

För att i möjligaste mån reducera effekterna av olika typer av verksamhet på intilliggande områden skall observationsområdet omges av en buffertzon. Zonens faktiska bredd kan variera, beroende på skogens typ och ålder. Om observationsområdet och dess omgivningar är likartade vad gäller höjd och åldersstruktur kan buffertzonens bredd begränsas till 5 eller 10 meter. Om det skogsområde i vilket observationsområdet ligger består av blandade bestånd, olika arter eller bestånd med olika åldersstruktur, skall buffertzonen utvidgas till en bredd på upp till fem gånger den potentiella maximihöjden på skogen i observationsområdet.

Eftersom observationsområdet måste vara tillgängligt för övervakning under lång tid, skall hörnen eller gränserna vara tydligt utmärkta och varje provträd i området vara försett med en nummermärkning som inte försvinner.

Observationsområdena bör vara lätta att nå vid alla tidpunkter, och det bör inte finnas några begränsningar vad gäller tillgänglighet och provtagning.

Observationsområdet, buffertzonen och den omgivande skogen bör förvaltas på samma sätt (dvs. de åtgärder som vidtas bör vara jämförbara), och störningar till följd av övervakningen bör reduceras så långt det är möjligt.

Områden som utsätts för direkta föroreningar från kända lokala källor bör undvikas. Områdena bör inte ligga i närheten av jordbruksanläggningar, mycket nära större vägar eller i omedelbar närhet av förorenande industrier.

Ett tillräckligt antal träd bör finnas tillgängliga för provtagning i eller i närheten av området.

Observationsområdena och buffertzonerna bör vara så likartade som möjligt vad gäller t. ex. artsammansättning, ålder, storlek, jordmån och lutning.

Områdena bör ligga tillräckligt långt från skogskanten.

Medlemsstaterna rekommenderas att välja områden som under de senaste åren har övervakats inom ramen för förordning (EEG) nr 3528/86 eller andra program. Om ytterligare områden måste väljas ut rekommenderas sådana som är identiska med eller ligger nära de områden som redan ingår i gemenskapens rutnät (16 * 16 km). Dessa ytterligare områden bör också vara så belägna att det är möjligt att utnyttja information från andra källor (t.ex. meteorologiska stationer).

II.2 Upprättande och beskrivning av observationsområdet

Medlemsstaterna lämnade under 1994 in allmänna uppgifter och en detaljerad beskrivning av varje område till kommissionen.

Den detaljerade beskrivningen av ett område skall omfatta områdets exakta läge, en kartskiss som visar den permanenta märkningen av områdets hörn eller gränser, antalet träd i området och alla andra bestående och relevanta geografiska element i eller i närheten av området (t.ex. tillfartsvägar, floder). I framtiden skall även provtagningsplatsernas exakta läge markeras på denna karta (för t.ex. jordprover).

II.3 Definition av ett delområde

I princip skall alla träd i observationsområdet ingå i det prov som tas för bedömning av träden (t.ex. kronundersökning, tillväxtbedömning). Om området har många träd (dvs. täta bestånd), kan ett delområde avgränsas och användas för dessa undersökningar. Delområdet bör, när observationsområdet upprättas, vara tillräckligt stort för att möjliggöra tillförlitliga uppskattningar för dessa undersökningar under minst 20 år och helst under beståndets hela livstid. Det bör finnas minst 20 träd i delområdet under denna period.

II.4 Allmänna uppgifter om varje observationsområde

Följande allmänna uppgifter om varje permanent observationsområde avsett för intensiv och fortlöpande övervakning skall samlas in då området upprättas och i samband med de första undersökningarna:

Om ytterligare områden upprättas för att komplettera det nationella programmet för intensiv övervakning skall medlemsstaten i fråga för varje nytt område överlämna till kommissionen de upplysningar som samlats in under upprättandet i form av en datafil (se bilaga VIIa, formulär 1a) samt rapporter (se bilaga VIIa, formulär 1b). Upplysningarna skall lämnas in under det år som upprättandet skedde. Viktig information som erhålls under de år då övervakningen äger rum skall varje år föras in på formulär 1a och 1b (bilaga VII) och överlämnas till kommissionen. Övrig information skall lämnas direkt efter det att den första relevanta undersökningen har genomförts och uppdateras vid behov.

III. Utbyte av förstörda observationsområden

III.1 Allmänt

Medlemsstaterna skall själva välja ut områden för intensiv övervakning. Urvalet skall styras av de kriterier som fastställs i denna bilaga. De flesta medlemsstater har utvecklat en egen strategi för övervakning av sina nationella skogsekosystem i syfte att samla in uppgifter om de viktigaste trädarterna och odlingsförhållandena.

Även om områdena väljs ut för att vara tillgängliga för övervakning under en längre tid kan ett område naturligtvis förstöras innan denna tid gått ut, t.ex. som en följd av bränder. I vissa fall kan ett antal slutliga provtagningar ändå utföras innan alla träd i området har försvunnit. Nästa steg är att göra en översyn av den strategi som ligger bakom selektionskriterierna och sedan avgöra vilka kriterier som skall tillämpas då ett nytt område väljs ut.

III.2 Avslutande mätningar

Möjligheten att göra vissa avslutande mätningar eller bedömningar bör utnyttjas. Till exempel kan, innan området (slutligt) förstörs, en (förstörande) provtagning utföras på de träd som övervakas i området, om så är möjligt. Efter det att träden fällts kan deras exakta längd mätas, stamtrissor sågas ut och exakta provtagningar av blad och barr göras.

III.3 Strategi

Övervakningsstrategin i de flesta medlemsstaterna omfattar faktorer som skogsareal, typ av ekosystem och artsammansättning samt ofta även jordmån, meteorologi och omfattningen av nedfallet. Om ett område måste ersättas, bör detta tillfälle utnyttjas för att kontrollera om den ursprungliga strategin fortfarande är användbar och hur avbrottet bäst kan kompenseras. Man bör i detta sammanhang vara medveten om att, utöver de ursprungliga parametrarna (kronornas tillstånd, jordmån, blad och barr samt tillväxt), ytterligare parametrar tillkommit inom programmet under de senaste åren (nedfall, meteorologi, lösta ämnen i mark- och grundvattnet, markvegetation samt fjärranalys). Hänsyn bör därför tas till hur programmet för intensiv övervakning har utvecklats då ersättningen av områden förbereds.

I allmänhet kan det dock vara lämpligt att de nya områdena är belägna inom samma region och har samma marktyp, nedfallsnivå och trädarter som de förstörda områdena.

III.4 Upprättande av nya ersättningsområden

Vid urvalet av nya områden skall samma kriterier användas som för de förstörda områdena. Efter det att nya områden upprättats bör vissa undersökningar, dvs. sådana som inte skall upprepas kort därefter, utföras så snart som möjligt (undersökning av jordmånen samt fjärranalys). Eftersom undersökningen av kronor, blad och barr görs varje eller vartannat år behövs inga extra undersökningar av dessa direkt efter det att ett område har upprättats. Om nästa ordinarie undersökning av tillväxten planeras äga rum mer än tre år efter det att ett område har upprättats bör tillväxtmätningar göras direkt efter det att området upprättats.

III.5 Viktiga aspekter

Ersättningsområden skall ges nya nummer. Medlemsstaterna skall, utöver den regelbundna informationen, underrätta kommissionen om skälen till att ett område ersatts, liksom resultaten från de senast gjorda observationerna eller mätningarna samt vilka kriterier som använts vid urvalet av nya områden.

BILAGA 2

ANSÖKAN OM STÖD FRÅN GEMENSKAPEN FÖR DE ÅTGÄRDER SOM SKALL VIDTAS I ENLIGHET MED ARTIKEL 2 I FÖRORDNING (EEG) nr 3528/86 MED ÄNDRINGAR

Ansökningar om stöd skall lämnas i enlighet med bilaga A till kommissionens förordning (EEG) nr 526/87 tillsammans med en sammanfattning av de upplysningar som anges nedan och den tabell (ifylld) som ingår i denna bilaga som formulär 2a.

För varje åtgärd som skall vidtas i enlighet med artikel 2 skall information lämnas om följande:

1) Kort beskrivning av åtgärderna

2) Sökande Kopplingen mellan den sökande och åtgärderna.

3) Organ som ansvarar för genomförandet av åtgärderna Målet för och omfattningen av organets huvudverksamhet.

4) Detaljerad beskrivning av åtgärderna

a) Om åtgärderna rör upprättande eller utvidgning av nätet av permanenta observationsområden för intensiv och fortlöpande övervakning:

1) Beskrivning av den nuvarande situationen.

2) Det berörda områdets eller de berörda områdenas geografiska läge och storlek (samt kartmaterial).

3) Antal permanenta observationsområden.

b) Om åtgärderna rör utformning och genomförande av en undersökning av kronorna inom de permanenta observationsområdena:

1) Beskrivning av den nuvarande situationen.

2) Antal permanenta observationsområden som skall ingå i undersökningen av kronornas tillstånd (formulär 2a).

3) Detaljerad beskrivning av de provtagningsmetoder som används i observationsområdena (antal träd, markeringar etc.).

4) Tidsplan för genomförandet av de planerade åtgärderna (formulär 2b).

c) Om åtgärderna rör utformning och genomförande av en undersökning av jordmånen i de permanenta observationsområdena:

1) Beskrivning av den nuvarande situationen.

2) Antal permanenta observationsområden som skall ingå i undersökningen av jordmånens tillstånd (formulär 2a).

3) Detaljerad beskrivning av de provtagningsmetoder som används i observationsområdena (antal enskilda prover, beskrivning av markprofiler etc.).

4) Detaljerad beskrivning av de parametrar som skall bestämmas och de analysmetoder som skall användas, inbegripet en utförlig redogörelse för eventuella kalibreringar, korrigeringar eller omräkningar som är nödvändiga för att göra resultaten jämförbara med de analysresultat som uppnås med de godkända metoderna.

5) Tidsplan för genomförandet av de planerade åtgärderna (formulä;r 2b).

d) Om åtgärderna rör utformning och genomförande av en undersökning av blad och barr i de permanenta observationsområdena:

1) Beskrivning av den nuvarande situationen.

2) Antal permanenta observationsområden som skall ingå i undersökningen av bladens/barrens tillstånd (formulär 2a).

3) Detaljerad beskrivning av de provtagningsmetoder som används i observationsområdena (antal enskilda prover, beskrivning etc.).

4) Detaljerad beskrivning av de parametrar som skall bestämmas och de analysmetoder som skall användas, inbegripet en utförlig redogörelse för eventuella kalibreringar, korrigeringar eller omräkningar som är nödvändiga för att göra resultaten jämförbara med de analysresultat som uppnås med de godkända metoderna.

5) Tidsplan för genomförandet av de planerade åtgärderna (formulär 2b).

e) Om åtgärderna rör utformning och genomförande av mätningar av tillväxtförändringar i de permanenta observationsområdena:

1) Beskrivning av den nuvarande situationen.

2) Antal permanenta observationsområden som skall ingå i tillväxtmätningarna (formulär 2a).

3) Detaljerad beskrivning av de mätmetoder som används i observationsområdena (antal mätningar, beskrivning etc.).

4) Detaljerad beskrivning av de parametrar som skall bestämmas och de analysmetoder som skall användas, inbegripet en utförlig redogörelse för eventuella kalibreringar, korrigeringar eller omräkningar som är nödvändiga för att göra resultaten jämförbara med de analysresultat som uppnås med de godkända metoderna.

5) Tidsplan för genomförandet av de planerade åtgärderna (formulär 2b).

f) Om åtgärderna rör utformning och genomförande av mätningar av nedfallet i de permanenta observationsområdena:

1) Beskrivning av den nuvarande situationen.

2) Antal permanenta observationsområden som skall ingå i mätningarna av nedfallet (formulär 2a).

3) Detaljerad beskrivning av de mätmetoder som används i observationsområdena (antal mätningar, beskrivning etc.).

4) Detaljerad beskrivning av de parametrar som skall bestämmas och de analysmetoder som skall användas, inbegripet en utförlig redogörelse för eventuella kalibreringar, korrigeringar eller omräkningar som är nödvändiga för att göra resultaten jämförbara med de analysresultat som uppnås med de godkända metoderna.

5) Tidsplan för genomförandet av de planerade åtgärderna (formulär 2b).

g) Om åtgärderna rör utformning och genomförande av meteorologiska mätningar i de permanenta observationsområdena:

1) Beskrivning av den nuvarande situationen.

2) Antal permanenta observationsområden som skall ingå i de meteorologiska mätningarna (formulär 2a).

3) Detaljerad beskrivning av de mätmetoder som används i observationsområdena (antal mätningar, beskrivning etc.).

4) Detaljerad beskrivning av de parametrar som skall bestämmas och de analysmetoder som skall användas, inbegripet en utförlig redogörelse för eventuella kalibreringar, korrigeringar eller omräkningar som är nödvändiga för att göra resultaten jämförbara med de analysresultat som uppnås med de godkända metoderna.

5) Tidsplan för genomförandet av de planerade åtgärderna (formulär 2b).

h) Om åtgärderna rör utformning och genomförande av mätningar av lösta ämnen i mark- och grundvatten i de permanenta observationsområdena:

1) Beskrivning av den nuvarande situationen.

2) Antal permanenta observationsområden som skall ingå i mätningarna av lösta ämnen i mark- och grundvatten (formulär 2a).

3) Detaljerad beskrivning av de mätmetoder som används i observationsområdena (antal mätningar, beskrivning etc.).

4) Detaljerad beskrivning av de parametrar som skall bestämmas och de analysmetoder som skall användas, inbegripet en utförlig redogörelse för eventuella kalibreringar, korrigeringar eller omräkningar som är nödvändiga för att göra resultaten jämförbara med de analysresultat som uppnås med de godkända metoderna.

5) Tidsplan för genomförandet av de planerade åtgärderna (formulär 2b).

i) Om åtgärderna rör utformning och genomförande av en undersökning av markvegetationen inom de permanenta observationsområdena:

1) Beskrivning av den nuvarande situationen.

2) Antal permanenta observationsområden som skall ingå i undersökningen av markvegetationen (formulär 2a).

3) Detaljerad beskrivning av de provtagningsmetoder som används i observationsområdena (antal delprover, beskrivning etc.).

4) Detaljerad beskrivning av de parametrar som skall bestämmas och de analysmetoder som skall användas, inbegripet en utförlig redogörelse för eventuella kalibreringar, korrigeringar eller omräkningar som är nödvändiga för att göra resultaten jämförbara med de analysresultat som uppnås med de godkända metoderna.

5) Tidsplan för genomförandet av de planerade åtgärderna (formulär 2b).

5) Kostnader för åtgärder enligt 4 a-4 i (formulär 2a)

1) Kostnader för upprättande eller utvidgning av nätet (4 a)

1.1) Kostnad per observationsområde.

1.2) Totalkostnad.

1.3) Stöd som sökts från gemenskapen.

2) Kostnader för utformning, övervakning eller provtagning för varje undersökning (4 b-4 i)

2.1) Kostnad per observationsområde.

2.2) Totalkostnad.

2.3) Stöd som sökts från gemenskapen.

3) Kostnader för analys och utvärdering för varje undersökning (4 b-4 i)

3.1) Kostnad per observationsområde.

3.2) Totalkostnad.

3.3) Stöd som sökts från gemenskapen.

4) Total projektkostnad (summan av kostnaderna för 1.2 [upprättande], 2.2 [övervakning eller provtagning] och 3.2 [analys och utvärdering])

5) Totalt stöd som sökts från gemenskapen (summan av kostnaderna för 1.3 [upprättande], 2.3 [övervakning eller provtagning] och 3.3 [analys och utvärdering])

6) Fyll i formulären 2a och 2b

…

Datum och namnteckning

BILAGA 3

I. Allmänt

Undersökningen skall genomföras i samtliga permanenta observationsområden år 1994 och upprepas årligen.

II. Undersökningsmetodik

II.1 Urval av provträd

I princip alla förhärskande, härskande och samhärskande träd (Kraft: klass 1-3) i hela observationsområdet skall övervakas. Om observationsområdet har många träd (t. ex. täta bestånd) kan antalet provträd för kronbedömningen minskas genom användning av ett delområde (se bilaga 1, 2.3). I fråga om ett delområde skall samtliga förhärskande, härskande och samhärskande träd (Kraft: klass 1-3) övervakas. I vissa fall kan ett annat, men objektivt och neutralt system användas för att minska antalet provträd. Samma metoder skall tillämpas varje år och minst 20 träd skall bedömas i varje undersökning.

II.2 Bedömningsdag

Undersökningen skall genomföras mellan slutet av den period då nya blad/barr bildas och före höstens missfärgning av bladen.

II.3 Allmän bakgrundsinformation

Följande uppgifter om observationsområden och träden skall samlas in:

Observationsområdets nummer.

Exponering.

Provträdens nummer.

Uppgifter om borttagna och döda träd.

Trädarter.

Statusklass.

Kronans skuggning.

Synlighet.

Bedömningsdag.

II.4 Bedömning av provträd

1) Visuell bedömning av blad- eller barravfall Blad-/barrförlust skall beräknas i 5 %-steg i förhållande till ett träd med fullt bladverk/barrskrud enligt förhållandena på orten. Klassificeringen av träd i grader av blad-/barrförlust skall utföras under observationen och registreras i 5 %-steg. Träd med blad-/barrförlust på mellan 95 % och 100 % som inte är döda skall få noteringen 99. Noteringen 100 skall användas endast för döda träd.

2) Visuell bedömning av missfärgning Klassificeringen av träd i grader av missfärgning skall utföras efter det att observationerna har gjorts. Graderna av missfärgning är följande: Klass Missfärgning Vägledande procentandel av missfärgade blad/barr 0 Ingen eller försumbar 0-10 1 Lätt missfärgning 11-25 2 Måttlig missfärgning 26-60 3 Stark missfärgning > 60 4 Dött

3) Tilläggsparametrar Tilläggsparametrarna är följande:

Skada beroende på lätt identifierbara orsaker (insekter, svamp, abiotisk påverkan).

Identifiering av skadeslag.

Observationer på trädet i området.

II.5 Metoder

Tillägget till handledningen om visuell bedömning av trädens tillstånd i områden för intensiv övervakning (ICP-skog) innehåller kompletterande uppgifter vad gäller val av provträd och genomförande av bedömningar. Tillägget innehåller dessutom tekniska uppgifter om de tilläggsparametrar som skall bedömas och om hur dessa skall inrapporteras. Det är lämpligt att följa de tekniska uppgifter som finns i detta tillägg och att på frivillig basis sända resultaten från bedömningen av dessa valfria parametrar till kommissionen med hjälp av de relevanta detaljuppgifterna i tillägget.

II.6 Överföring av uppgifter

Medlemsstaterna skall med användning av standardiserade blanketter sända dessa uppgifter till kommissionen för varje observationsområde (se bilaga VII, blankett 3 a och 3 b).

BILAGA 4

I. Allmänt

Undersökningen skall utföras i samtliga permanenta observationsområden under perioden 1994-1996. Uppgifter om jordmånen som samlades in och analyserades före år 1994 men efter den 1 januari 1991 kan också användas om de metoder som beskrivs nedan har använts. Undersökningen skall upprepas i varje enskilt provtagningsområde vart 10:e år. Denna bilaga grundar sig på resultaten från jordexpertpanelen vid FN-ECE:s Internationella program för samarbete vid bedömning och övervakning av luftföroreningarnas effekt på skogen (ICP-Skog). Hänvisning görs till den manual (1992) som förbereddes av denna panel. Efter två provtagningsperioder skall en översyn av de parametrar som skall analyseras vid framtida jordmånsprovtagningar göras.

II. Undersökningsmetodik

II.1 Val av provtagningsplats

Jordmånsproven skall vara statistiskt representativa för förhållandena i observationsområdet. Jordmånsprov tas från en profilgrop eller ett borrhål. Man bör undvika att skada rötterna på provträden.

II.2 Allmän bakgrundsinformation

Följande allmänna uppgifter skall samlas in:

Områdets nummer.

Dag för provtagning och analys.

II.3 Pedologisk och fysisk beskrivning av provtagningsplatserna

En pedologisk beskrivning skall göras av varje provtagningsplats. Det är tillrådligt att göra profilbeskrivningen i enlighet med FAO:s riktlinjer (FAO guidelines for soil description, tredje reviderade utgåvan, Rom 1990) i buffertzonen. Man bör vara noga med att profilbeskrivningen eller -beskrivningarna görs på en plats som är representativ för hela provtagningsområdet. Det rekommenderas att torrskrymdensiteten bestäms på grundval av orörd jord för att möjliggöra beräkning av det totala innehållet näringsämnen. Om torrskrymdensiteten inte bestäms bör en rimlig beräkning av denna parameter göras. Bestämningen av jordens kornstorlek är obligatorisk. Partikel-storleksfraktionerna är: < 2 μm, 2-63 μm, 63-2000 μm (FAO). Om 50 μm används för att separera silt- och sandfraktioner måste en omräkning till 63 μm göras.

II.4 Provtagningsmetod

Jordmånsproven skall samlas in på bestämda djup eller horisonter. För varje provtaget lager eller horisont skall minst ett representativt sammansatt prov eller flera delprover samlas in. Antalet delprover som samlas in för det sammansatta provet och provtagningsdag skall anges. De organiska lagren (O- och H-) provtas separat. Om provtagningen görs på bestämda djup skall följande lager användas:

0-10 cm (det rekommenderas att provta 0-5 och 5-10 separat),

10-20 cm,

20-40 cm,

40-80 cm.

II.5 Transport, lagring och behandling

Proven skall transporteras och lagras på ett sådant sätt att de kemiska förändringarna minimeras. Förfarandena för sådan transport och lagring (inbegripet väntetider) skall anges. I tillämpliga fall skall problemen med ochavvikelserna från dessa förfaranden anges detaljerat. Det rekommenderas att en del av provet förvaras i en jordprovsbank för att användas till jämförelse med framtida provtagningar (t. ex. om 10 år). Innan proven analyseras skall de behandlas. Stora ämnen (2 mm) skall tas bort och proven skall torkas (vid högst 40 °C) och malas eller siktas.

II.6 Analysmetoder

I ”Manual on methodologies of forest soil sampling and analysis” av jordexpertpanelen vid ICP-Skog beskrivs de godkända metoderna för analys av de olika jordparametrarna. Det rekommenderas att de godkända metoderna används. Om andra (nationella) metoder tillämpas skall analysens jämförbarhet detaljerat anges tillsammans med presentationen av analysresultaten. Undersökningen av skogens jordmånstillstånd skiljer mellan obligatoriska och frivilliga parametrar (se förteckningen).

Obligatoriska och frivilliga parametrar och deras respektive godkända analysmetod:

Det står medlemsstaterna fritt att analysera alla eller del av de frivilliga parametrarna.

II.7 Överföring av uppgifter

Medlemsstaterna skall med användning av standardiserade blanketter årligen sända dessa uppgifter till kommissionen för varje observationsområde (se bilaga 7, blankett 4a-c).

BILAGA 5

I. Allmänt

Undersökningen skall utföras i alla permanenta observationsområden. Den första gemensamma undersökningen skall vara avslutad före sommaren 1996. Det rekommenderas att undersökningen av bladen/barren utförs under de angivna perioderna sommaren 1995 och vintern 1995/96, men det kan dock tillåtas att den delas upp på två år. Undersökningen upprepas med två års mellanrum i varje enskilt område. Följande tekniska upplysningar grundar sig på resultaten från expertpanelen för analys av blad/barr vid ICP-Skog. Det hänvisas till den manual (1993) som utarbetats av denna expertpanel.

II. Undersökningsmetodik

II.1 Tidpunkter för provtagning

Lövfällande arter (inklusive lärkträd): provtagningen skall utföras när de nya löven är fullt utvecklade, och innan bladen börjat gulna och åldras på hösten. Vintergröna arter: provtagningen skall utföras under viloperioden. Medlemsstaterna ombeds att för varje region, och inom varje region för slättland och bergsområden, ange den lämpligaste tidsperioden för provtagning och analys av de olika arterna och att hålla sig till denna period.

II.2 Urval av träd

Vartannat år tas prov från åtminstone fem träd från var och en av huvudarterna inom observationsområdet.

Vid urval av de träd som skall användas för provtagning iakttas följande:

Att inte samma träd används som vid bedömningen av kronorna för att undvika att flera på varandra följande provtagningar orsakar blad- eller barrförlust.

Om vitalitetsbedömningen begränsas till träden i delområdet skall träden för provtagning av blad/barr väljas ut i den återstående delen av det totala observationsområdet. Om inget delområde används skall provträden väljas bland träd i buffertzonen. I så fall skall de träd som valts ut i buffertzonen ges ett särskilt nummer (se bilaga 7).

Att träden tillhör de förhärskande eller härskande klasserna (skog med slutet trädtak) eller inte avviker med mer än +/- 20 % från genomsnittshöjden (skog med öppet trädtak).

Att träden befinner sig i närheten av de platser där jordmånsprover för analys tagits. Det måste dock ges akt på att provträdens huvudrötter inte skadats av jordmånsproverna.

Att träden är representativa för observationsområdets genomsnittliga blad- eller barrförlust (I 5 % avvikelse).

Att träden är representativa för observationsområdets hälsostatus.

Samma provträd skall användas varje år och träden skall numreras. För arter med små kronor och alltför få blad/barr per år är det tillåtet (men inte rekommenderat) att växla mellan två bestånd med vart och ett fem träd, om risk föreligger för skada på provträden. Varje bestånd skall uppfylla villkoren ovan.

Endast träd som tillhör huvudarterna i gemenskapen skall provtas (se bilaga 7, punkt 15).

För träd som används för provtagning av blad/barr skall kronornas tillstånd bedömas (se bilaga 3) varvid de existerande eller särskilt tilldelade numren används.

II.3 Allmän bakgrundsinformation

Följande uppgifter skall samlas in:

områdesnummer,

dag för provtagning och analys,

trädart.

II.4 Urval och kvantitet av blad och barr

Träden i observationsområdet får inte fällas vilket kan påverka metoden för provtagning av blad eller barr. Det är viktigt att de provtagna bladen eller barren har utvecklats i fullt ljus. Allmänt sett är det lämpligast att använda det innevarande årets blad eller barr från vintergröna arter för att bedöma näringsämnesinnehållet, men för ett antal grundämnen kan det vara intressant att jämföra årets koncentrationer med koncentrationen av grundämnen i äldre barr.

Bladen eller barren skall tas från kronans övre tredjedel, men inte från det sista grenvarvet vad gäller barrträd. I bestånd där olika grenvarv klart kan identifieras rekommenderas det att provta mellan det sjunde och det femtonde grenvarvet. På lövfällande arter tas proverna på innevarande års blad eller barr.

På vintergröna arter rekommenderas det att proverna tas både på de blad eller barr som bildats innevarande år och på de som bildats föregående år.

För alla arter är det nödvändigt att tillse att de provtagna bladen eller barren är fullt utvecklade, särskilt för arter som skjuter skott flera gånger per år (t. ex. Pinus halepensis, Pseudotsuga menziesii, Eucalyptus sp., Quercus sp.). Vad gäller Larix sp. och Cedrus sp. tas proven från föregående års korta grenar.

I allmänhet skall provtagning utföras så att alla väderstreck är representerade i beståndet med provträd. Om nödvändigt kan provtagningen utföras från olika sidor av varje träd i provtagningsbeståndet. På särskilda växtplatser med tydlig påverkan från ett väderstreck (t. ex. branta sluttningar eller stark vind från en viss riktning) tas prov endast i ett väderstreck, som alltid skall vara detsamma. I detta fall är det nödvändigt att ange väderstrecket.

För att analysera viktigare grundämnen samt för Fe, Mn, Zn, Cu är den rekommenderade kvantiteten 30 gram färska blad eller barr för varje provtagen åldersklass.

Varje land får besluta att provta en större kvantitet om dess egna analytiska metoder så kräver eller för att bevara prov för framtiden.

II.5 Provtagningsmetoder

Eftersom träden inte får fällas kan varje lämpligt provtagningssätt med hänsyn tagen till slag av och storlek på bestånd etc användas, förutsatt att det inte medför förorening av proven, kraftiga skador på träden eller risker för provtagningsgruppen.

II.6 Behandling av proven innan de skickas till laboratorium för analys

Prov tas från minst fem träd av var och en av de huvudarter som förekommer i observationsområdet. Proven bevaras var och en för sig i påsar. För analysen prepareras ett sammansatt prov genom att blanda lika kvantiteter av vart och ett av de fem proven (om de fem proven analyseras separat beräknas medelvärdet för varje grundämne).

För lövträd kan det vara tillrådligt att avlägsna bladen från kvistarna (och för vissa arter dessutom de små bladen från bladaxeln) men motsvarande förfarande är inte nödvändigt för barrträd. Årets skott och det föregående årets skott skiljs åt och förvaras i separata påsar. Perforerade kraftiga polyetylenpåsar bör användas. Om möjligt torkas proverna i ett rent rum och lagras på en kylig plats i perforerade polyetylenpåsar. Varje prov skall noggrant och tydligt märkas (skog, observationsområdets nummer, art, barrens ålder, etc.) innan det skickas till laboratoriet för analys. Märkningen skall göras utanpå påsen (direkt på påsen med outplånligt bläck, eller genom att sätta fast en etikett på påsen). Märkningen bör upprepas med outplånligt bläck på en pappersetikett inuti påsen. Etiketten bör vikas för att undvika att bladen eller barren förorenas genom kontakt med bläcket.

II.7 Behandling före analys

För den intensiva och kontinuerliga övervakningen av de permanenta observationsområdena och årets skott bör massan av 100 blad eller 1000 barr liksom skottens massa fastställas.

Det är inte nödvändigt att skära av skaften från bladen men för sammansatta blad kan det vara tillrådligt att avlägsna de små bladen från bladaxeln om detta inte redan gjorts i skogen. För att undvika föroreningar skall pudrade plasthandskar inte användas.

Det är inte nödvändigt att systematiskt tvätta proverna, men det kan vara lämpligt i regioner med en hög halt av luftföroreningar eller som ligger i närheten av havet. Proverna tvättas med vatten utan några tillsatser.

Torkning i ugn skall ske vid högst 80 °C i minst 24 timmar. Barren skall avlägsnas från kvistarna med samma försiktighet som vid avlägsnandet av de små bladen från bladaxeln.

Torrprover skall malas för att få ett fint och så homogent pulver som möjligt. Lite fibrer kommer alltid att finnas kvar beroende på trädart, men det innebär inga större olägenheter om de är små och om pulvret blandas noggrant innan prover tas för analys. För bestämning av Mn, Fe, Cu, Cd, Al och Pb måste det säkerställas att kvarnen inte förorenar proverna. Kvarnen kan kontrolleras genom att mala torkad fibrös cellulosa och analysera cellulosan med avseende på dessa grundämnen före och efter malningen.

II.8 Kemisk analys

För vart och ett av grundämnena är det enbart den totala koncentrationen som fastställs.

I ”Manual on methodologies for leaf and needle sampling and analyses”, som utarbetats av expertpanelen för analys av blad/barr vid ICP-Skog, beskrivs modellförfaranden för analys av de olika parametrarna för blad/barr.

Varje land får använda sina egna inhemska metoder. Det är dock nödvändigt att jämföra den totala koncentration av grundämnen enligt den inhemska metoden med den koncentration som referensstandardproven visat. Vid undersökningen av blad/barr skiljs det mellan obligatoriska och frivilliga parametrar (se förteckningen nedan).

Parametrar:

Det står medlemsstaterna fritt att analysera alla eller del av de frivilliga parametrarna.

II.9 Överföring av uppgifter

Medlemsstaterna skall med användning av standardiserade blanketter sända dessa uppgifter till kommissionen för varje observationsområde (se bilaga 7, blankett 5a, b och c).

BILAGA 6

I. Allmänt

De första mätningarna skall utföras i alla observationsområden under perioden 1994 till 1996.

Mätning av tillväxtparametrarna består av två delar:

Periodiska mätningar av trädparametrar.

Analys av årsringar med hjälp av borrkärnor och stamskivor (frivillig).

De periodiska mätningarna upprepas i varje enskilt område under viloperioden 1999-2000 och upprepas sedan med fem års mellanrum. Provtagning och analys av borrkärnor och stamskivor kan utföras en gång, företrädesvis under upprättandet av området eller snart därefter.

Följande tekniska upplysningar grundar sig på resultaten från expertpanelen för tillväxt vid ICP-Skog. Det hänvisas till den manual som utarbetats av denna expertpanel.

De metoder som beskrivs här är inte lämpade för maquis och liknande vegetationstyper.

II. Undersökningsmetodik

II.1 Tidpunkt för mätningarna

Mätningarna bör utföras under viloperioden.

II.2 Urval av provträd

I princip skall alla träd övervakas. Om det finns många träd i området (t. ex. täta bestånd), kan ett delområde ha avgränsats för bedömning av träden (t. ex. bedömning av kronor och tillväxt). I så fall skall alla träd i delområdet övervakas. Storleken på delområdet vid tidpunkten för undersökningen bör vara tillräckligt stor för att ge tillförlitliga skattningar för beståndstillväxten över hela mätperioden. Delområdets exakta storlek skall fastställas och rapporteras.

II.3 Metoder

Periodiska mätningar.

Alla träd i (del)området skall mätas vart femte år.

Analys av årsringar (borrkärnor och stamskivor). Eftersom uttag av borrkärnor kan påverka andra mätningar bör dessa prover tas från träd utanför området. Eftersom de träd från vilka det tas prov i form av stamskivor måste fällas, skall de utvalda träden befinna sig så långt bort från området att fällningen inte på något sätt kan påverka de träd som övervakas inom området. De provtagna träden skall samtidigt vara representativa för träden inom området. Så långt möjligt skall träd som fälls inom ramen för den normala verksamheten användas.

II.4 Allmän bakgrundsinformation

Följande uppgifter skall samlas in:

områdesnummer,

dag för provtagning och analys,

trädnummer

II.5 Parametrar som skall mätas

Obligatoriska parametrar Frivilliga parametrar Periodiska mätningar Trädarter Diameter i brösthöjd (DBH) Information om förvaltningen Bark Trädhöjd Kronhöjd Kronbredd Uppskattad volym Årsringsanalys Ringbredd Redogörelse för utvecklingen av trädets diameter under barken med femårsintervall Grundyta och uppskattad volym

Det står medlemsstaterna fritt att analysera alla eller del av de frivilliga parametrarna.

Medlemsstaterna får använda sina egna inhemska system och metoder. Förslag till metoder och uppgifter om mätningsförfaranden beskrivs i ”Submanual on increment” som utarbetats av expertpanelen för tillväxt vid ICP-Skog.

II.6 Överföring av uppgifter

Medlemsstaterna skall med användning av standardiserade blanketter årligen sända dessa uppgifter till kommissionen för varje observationsområde (se bilaga 7, blankett 6a, b, c och d).

BILAGA 7

I. Allmänt

Syftet med nätet av permanenta observationsområden är att få detaljerade uppgifter om utvecklingen av skogsekosystemen i gemenskapen och att försöka finna samband mellan förändringar i omvärldsfaktorer, särskilt luftföroreningar, och reaktioner hos skogsekosystemen.

Detta syfte kan endast uppnås genom att utvärdera resultaten på områdesnivå. Jämförelser mellan resultaten från olika permanenta observationsområden på regional nivå eller gemenskapsnivå måste göras med största försiktighet.

Så snart de verifierade uppgifterna från varje undersökning (eller avslutad del därav) blivit tillgängliga skall de överlämnas till kommissionen med användande av de standardiserade blanketterna i denna bilaga. Medlemsstaterna skall, för varje permanent observationsområde, till kommissionen sända de uppgifter som samlats in från de olika undersökningar som utförts mellan 1991 och 1996 tillsammans med en tolkning av resultaten för varje område.

Senast den 31 december 1996 skall alla data och den nationella tolkningen finnas tillgängliga i standardiserad form hos kommissionen för vidare utvärdering.

De verifierade uppgifterna från undersökningarna efter 1996 sänds till kommissionen när de är avslutade, med nya tidsfrister vart femte år (t. ex. den 31 december 2001, 2006, etc.).

I denna bilaga ges upplysningar om överlämnande av undersökningsresultaten och tolkningen av dessa.

II. Allmänna tekniska upplysningar om överlämnande av data

II.1 Krav på maskinvaran

Som medium för dataöverföringen har valts en 3,5“ diskett (DSDD eller HD). Denna diskett har blivit världsstandard och den är billig och hållbar. Disketter av god kvalitet skall användas.

II.2 Krav på programvaran

Disketterna skall vara formaterade på disketter med lämplig densitet (DSDD = låg densitet och HD = hög densitet) med hjälp av DOS 2,1 eller högre och skall vara 100 % IBM-kompatibla. Teckenuppsättningen ASCII skall användas för all information på disketten.

II.3 Datafiler

Varje diskett (eller uppsättning disketter) skall innehålla områdesfil och resultatfil, dvs. filen med sammanfattningen av uppgifterna om observationsområdena (områdesfil) och en eller flera filer med undersökningsresultaten för varje undersökning (resultatfiler). Närmare upplysningar om namn och innehåll för dessa filer anges i bilaga 7a.

II.4 Diskettmall

På begäran kan en diskett med ett exempel på filernas uppbyggnad och innehåll ställas till förfogande.

BILAGA 7a

ÖVERLÄMNANDE AV DATA I DIGITALT FORMAT FÖR VARJE ENSKILT PERMANENT OBSERVATIONSOMRÅDE

Översikt av filnamnen för de enskilda undersökningarna

I föregående bilagor har de enskilda delarna i undersökningsmetoderna beskrivits. Efter bedömning, provtagning/analys, verifikation och utvärdering skall uppgifterna sändas till kommissionen i standardiserad form. I denna bilaga beskrivs den standardiserade formen för varje bedömning.

För varje bedömning skall de verifierade uppgifterna framläggas i en eller flera filer med standardformat.

Bedömning Bilaga Frekvens Filnamn Upprättande I En gång XXGENER. PLT Kronbedömning III Årligen XX1995. PLT,XX1995. TRE Jordmånsundersökning IV Vart femte eller vart tionde år XX1995. PLS,XX1995. SOM,XX1995. SOO Undersökning av blad/barr V Vartannat år XX1995. PLF,XX1995. FOM,XX1995. FOO Tillväxt VI Vart femte år XX1995. PLI,XX1995. IPM,XX1995. IRA,XX1995. IEV Deposition VIII Fortlöpande XX1995.PLD, XX1995.DEM, XX1995.DEO, XX1995.DEA Meteorologi IX Fortlöpande XX1995.PLM, XX1995.MEM, XX1995.MEC, blankett 8d, XX1995.MEO och XX1995.MED Jordlösning X Kontinuerlig XX1996.PSS, XX1996.SSM, XX1996.SSO Markvegetation XI Vart 5:e år XX1996.PLV, XX1996.VEM

Varje filnamn består av en landskod på två bokstäver (motsvarande ”XX” i namnkolumnen), följd av undersökningsåret (i exemplet: 1996), eller beteckningen ”GENER” när uppgifterna lämnas endast en gång. Därefter kommer en punkt (.) följd av en kod på tre bokstäver. När det gäller områdesfilen utgörs denna trebokstavskombination av bokstäverna PL (eller P), följda av någon av följande beteckningar: S (= soil) för jordmån, F (= foliage) för blad/barr, I (= increment) för tillväxt, D (= deposition) för nedfall, M (= meteorology) för meteorologiska uppgifter, SS (= soil solution) för lösta ämnen i mark- och grundvatten och GV (= ground vegetation) för markvegetation. Vad gäller resultatfilerna utgörs trebokstavskoden av en första del bestående av någon av följande beteckningar: S (= soil) för jordmån, F (= foliage) för blad/barr, I (= increment) för tillväxt, D (= deposition) för nedfall, M (= meteorology) för meteorologiska uppgifter, SS (= soil solution) för lösta ämnen i mark- och grundvatten och GV (= ground vegetation) för markvegetation. Trebokstavskodens andra del utgörs av någon av förkortningarna M (= mandatory) för obligatorisk eller O ( = optional) för valfri, alternativt en beteckning för de olika delarna av tillväxtbedömningen: (E = evaluation) eller nedfallsbedömningen (A = air).

Blankett 1b

Blankett 4a XX1993.PLS

Blankett 4b XX1993.SOM

Blankett 4 c XX1993.500 Innehåll i filen med uppgifter från jordmånsanalysen (frivillig)

Blankett 5a XX1993.PLF

Blankett 5c XX1993.FOO Innehåll i filen med uppgifter från blad-/barranalysen (frivillig)

Blankett 6a XX1993.PLI Innehåll i den reducerade omradesfil som skall användas för tillväxt (se bilaga 6)

Blankett 6b XX1993.IPM

Blankett 6c XX1993.IRA

Blankett 6d XX1993.IEV

Blankett 7a XX1995.PLD Innehåll i den reducerade områdesfilen som skall användas i samband med depositionsmätningarna

Blankett 7b XX1995.DEM Innehåll i datafilen med depositionsmätningar (Obligatoriska parametrar)

Formular 7c XX1995.DEO Innehållet i datafilen med depositionsmätningar (frivillig)

Blankett 7d XX1995.DEA Innehåll i datafilen med mätningar av luftkoncentrationen (Frivillig)

Blankett 8d

Blankett 8e XX1995.MEO Innehåll i datafilen med de identifierade händelserna/fenomenen

Blankett 8f XX1995.MED Innehåll i områdesfilen med observerade skador från meteorologiska fenomen

FÖRTECKNINGAR ÖVER KODER FÖR DE UNDERSÖKNINGSDATA FRÅN DE PERMANENTA OBSERVATIONSOMRÅDENA SOM SKALL VIDAREBEFORDRAS TILL KOMMISSIONEN

Vid ifyllandet av de gemensamma blanketterna för undersökningsdata skall följande instruktioner och koder följas respektive användas:

Upplysningar om observationsområdena

1. Land

01: Frankrike

02: Belgien

03: Nederländerna

04: Tyskland

05: Italien

06: Förenade kungariket

07: Irland

08: Danmark

09: Grekland

10: Portugal

11: Spanien

12: Luxemburg

13: Sverige

14: Österreich

15: Suomi-Finland

2. Observationsområdesnummer

Observationsområdets nummer är ett individuellt nummer som tilldelas området då det väljs ut eller upprättas.

3. Observationsdag, bedömningsdag, analysdag

Datum skall anges enligt ordningsföljden dag, månad, år:

4. Latitud-/longitudkoordinater

Latitud- och longitudkoordinaterna för centrum av observationsområdet anges med sex siffror.

Exempel:

Den första kolumnen används för att markera + eller - koordinat.

5. Tillgång till vatten för huvudarterna (uppskattning)

1: Otillräcklig

2: Tillräcklig

3: I överflöd

6. Humusform

1: Mull

2: Moder

3: Mår

4: ”Anmor”

5: Torv

6: Annan

7: ”Raw”

7. Altitud

1: ≤ 50 m

2: 51-100 m

3: 101-150 m

4: 151-200 m

5: 201-250 m

6: 251-300 m

7: 301-350 m

8: 351-400 m

9: 401-450 m

10: 451-500 m

11: 501-550 m

12: 551-600 m

13: 601-650 m

14: 651-700 m

15: 701-750 m

16: 751-800 m

17: 801-850 m

18: 851- 900 m

19: 901- 950 m

20: 951-1000 m

21: 1001-1050 m

22: 1051-1100 m

23: 1101-1150 m

24: 1151-1200 m

25: 1201-1250 m

26: 1251-1300 m

27: 1301-1350 m

28: 1351-1400 m

29: 1401-1450 m

30: 1451-1500 m

31: 1501-1550 m

32: 1551-1600 m

33: 1601-1650 m

34: 1651-1700 m

35: 1701-1750 m

36: 1751-1800 m

37: 1801-1850 m

38: 1851-1900 m

39: 1901-1950 m

40: 1951-2000 m

41: 2001-2050 m

42: 2051-2100 m

43: 2101-2150 m

44: 2151-2200 m

45: 2201-2250 m

46: 2251-2300 m

47: 2301-2350 m

48: 2351-2400 m

49: 2401-2450 m

50: 2451-2500 m

51: > 2500 m

8. Väderstreck

1: N

2: NÖ

3: Ö

4: SÖ

5: S

6: SV

7: V

8: NÖ

9: flack

9. Genomsnittsålder för det härskande skiktet (år)

1: ≤ 20

2: 21-40

3: 41-60

4: 61-80

5: 81-100

6: 101-120

7: > 20

8: oregelbundna bestånd

10. Jordmånstyp

Fluvisols

101: Eutric Fluvisols

102: Calcaric Fluvisols

103: Dystric Fluvisols

104: Mollic Fluvisols

105: Umbric Fluvisols

106: Thionic Fluvisols

107: Salic Fluvisols

Gleysols

108: Eutric Gleysols

109: Calcic Gleysols

110: Dystric Gleysols

111: Andic Gleysols

112: Mollic Gleysols

113: Umbric Gleysols

114: Thionic Gleysols

115: Gelic Gleysols

Regosols

116: Eutric Regosols

117: Calcaric Regosols

118: Gypsic Regosols

119: Dystric Regosols

120: Umbric Regosols

121: Gelic Regosols

Leptosols

122: Eutric Leptosols

123: Dystric Leptosols

124: Rendzic Leptosols

125: Mollic Leptosols

126: Umbric Leptosols

127: Lithic Leptosols

128: Gelic Leptosols

Arenosols

129: Haplic Arenosols

130: Cambic Arenosols

131: Luvic Arenosols

132: Ferralic Arenosols

133: Albic Arenosols

134: Calcaric Arenosols

135: Gleyic Arenosols

Andosols

136: Haplic Andosols

137: Mollic Andosols

138: Umbric Andosols

139: Vitric Andosols

140: Gleyic Andosols

141: Gelic Andosols

Vertisols

142: Eutric Vertisols

143: Dystric Vertisols

144: Calcic Vertisols

145: Gypsic Vertisols

Cambisols

146: Eutric Cambisols

147: Dystric Cambisols

148: Humic Cambisols

149: CalcaricCambisols

150: Chromic Cambisols

151: Vertic Cambisols

152: Ferralic Cambisols

153: Gleyic Cambisols

154: Gelic Cambisols

Calcisols

155: Haplic Calcisols

156: Luvic Calcisols

157: Petric Calcisols

Gypsisols

158: Haplic Gypsisols

159: Calcic Gypsisols

160: Luvic Gypsisols

161: Petric Gypsisols

Solonetz

162: Haplic Solonetz

163: Mollic Solonetz

164: Calcic Solonetz

165: Gypsic Solonetz

166: Stagnic Solonetz

167: Gleyic Solonetz

Solonchaks

168: Haplic Solonchaks

169: Mollic Solonchaks

170: Calcic Solonchaks

171: Gypsic Solonchaks

172: Sodic Solonchaks

173: Gleyic Solonchaks

174: Gelic Solonchaks

Kastanozems

175: Haplic Kastanozems

176: Luvic Kastanozems

177: Calcic Kastanozems

178: Gypsic Kastanozems

Chernozems

179: Haplic Chernozems

180: Calcic Chernozems

181: Luvic Chernozems

182: Glossic Chernozems

183: Gleyic Chernozems

Phaeozems

184: Haplic Phaeozems

185: Calcaric Phaeozems

186: Luvic Phaeozems

187: Stagnic Phaeozems

188: Gleyic Phaeozems

Greyzems

189: Haplic Greyzems

190: Gleyic Greyzems

Luvisols

191: Haplic Luvisols

192: Ferric Luvisols

193: Chromic Luvisols

194: Calcic Luvisols

195: Vertic Luvisols

196: Albic Luvisols

197: Stagnic Luvisols

198: Gleyic Luvisols

Lixisols

199: Haplic Lixisols

200: Ferric Lixisols

201: Plinthic Lixisols

202: Albic Lixisols

203: Stagnic Lixisols

204: Gleyic Lixisols

Planosols

205: Eutric Planosols

206: Dystric Planosols

207: Mollic Planosols

208: Umbric Planosols

209: Gelic Planosols

Podzoluvisols

210: Eutric Podzoluvisols

211: Dystric Podzoluvisols

212: Stagnic Podzoluvisols

213: Gleyic Podzoluvisols

214: Gelic Podzoluvisols

Podzols

215: Haplic Podzols

216: Cambic Podzols

217: Ferric Podzols

218: Carbic Podzols

219: Gleyic Podzols

220: Gelic Podzols

Acrisols

221: Haplic Acrisols

222: Ferric Acrisols

223: Humic Acrisols

224: Plinthic Acrisols

225: Gleyic Acrisols

Alisols

226: Haplic Alisols

227: Ferric Alisols

228: Humic Alisols

229: Plinthic Alisols

230: Stagnic Alisols

231: Gleyic Alisols

Nitisols

232: Haplic Nitisols

233: Rhodic Nitisols

234: Humic Nitisols

Ferralsols

235: Haplic Ferralsols

236: Xanthic Ferralsols

237: Rhodic Ferralsols

238: Humic Ferralsols

239: Geric Ferralsols

240: Plinthic Ferralsols

Plinthosols

241: Eutric Plinthosols

242: Dystric Plinthosols

243: Humic Plinthosols

244: Albic Plinthosols

Histosols

245: Folic Histosols

246: Terric Histosols

247: Fibric Histosols

248: Thionic Histosols

249: Gelic Histosols

Anthrosols

250: Aric Anthrosols

251: Fimic Anthrosols

252: Cumulic Anthrosols

253: Urbic Anthrosols

11. Observationsområdets totala storlek, delområdets storlek

Områdets eller delområdets totala storlek skall anges i 0,0001 ha.

12. Antal träd i hela området

Alla träd i hela området. Samtliga träd från 5 cm (DBH) och uppåt skall räknas.

13. Avkastningsuppskattningar

Avkastningsuppskattningarna består av en uppskattning av den absoluta och av den relativa avkastningen. Uppskattningen av den absoluta avkastningen motsvarar den uppskattade genomsnittsavkastningen över beståndets totala livslängd. Uppskattningen av den relativa avkastningen anger om uppskattningen av den absoluta avkastningen betraktas som låg, normal eller hög för beståndet i fråga. Följande koder skall användas:

99. Övriga observationer

Övriga relevanta uppgifter om området anges här.

Uppgifter om träd

För användning vid kronbedömningen.

14. Provträdsnummer

Trädnumret är det nummer som tilldelats trädet vid områdets upprättande.

15. Arter (Referens: Flora Europea)

Lövträd (* = arter som skall användas för undersökning av blad)

001: Acer campestre *

002: Acer monspessulanum *

003: Acer opalus

004: Acer platanoides

005: Acer pseudoplatanus *

006: Alnus cordata

007: Alnus glutinosa *

008: Alnus incana

009: Alnus viridis

010: Betula pendula *

011: Betula pubescens *

012: Buxus sempervirens

013: Carpinus betulus *

014: Carpinus orientalis

015: Castanea sativa (C. vesca) *

016: Corylus avellana *

017: Eucalyptus sp. *

018: Fagus moesiaca *

019: Fagus orientalis

020: Fagus sylvatica *

021: Fraxinus angustifolia spp spp.oxycarpa (F oxyphylla) *

022: Fraxinus excelsior *

023: Fraxius ornus *

024: Ilex aquifolium

025: Juglans nigra

026: Juglans regia

027: Malus domestica

028: Olea europaea *

029: Ostrya carpinifolia *

030: Platanus orientalis

031: Populus alba

032: Populus canescens

033: Populus hybrides *

034: Populus nigra *

035: Populus tremula *

036: Prunus avium *

037: Prunus dulcis (Amygdalus communis)

038: Prunus padus

039: Prunus serotina

040: Pyrus communis

041: Quercus cerris *

042: Quercus coccifera (Q. calliprinos) *

043: Quercus faginea *

044: Quercus frainetto (Q. conferta) *

045: Quercus fruticosa (Q. lusitanica)

046: Quercus ilex *

047: Quercus macrolepis (Q. aegilops)

048: Quercus petraea *

049: Quercus pubescens *

050: Quercus pyrenaica (Q. toza) *

051: Quercus robur (Q. peduculata) *

052: Quercus rotundifolia *

053: Quercus rubra *

054: Quercus suber *

055: Quercus trojana

056: Robinia pseudoacacia *

057: Salix alba

058: Salix caprea

059: Salix cinerea

060: Salix eleagnos

061: Salix fragilis

062: Salix sp.

063: Sorbus aria

064: Sorbus aucuparia

065: Sorbus domestica

066: Sorbus torminalis

067: Tamarix africana

068: Tilia cordata

069: Tilia platyphyllos

070: Ulmus glabra (U. scabra, U. montana)

071: Ulmus laevis (U. effusa)

072: Ulmus minor (U. campestris, U. carpinifolia)

073: Arbutus unedo

074: Arbutus andrachne

075: Ceratonia siliqua

076: Cercis siliquastrum

077: Erica arborea

078: Erica scoparia

079: Erica manipuliflora

080: Laurus nobilis

081: Myrtus communis

082: Phillyrea latifolia

083: Phillyrea angustifolia

084: Pistacia lentiscus

085: Pistacia terebinthus

086: Rhamnus oleoides

087: Rhamnus alaternus

099: Muut lehtipuut

Barrträd (* = arter som skall användas för undersökning av barr)

100: Abies alba *

101: Abies borisii-regis *

102: Abies cephalonica *

103: Abies grandis

104: Abies nordmanniana

105: Abies pinsapo

106: Abies procera

107: Cedrus atlantica

108: Cedrus deodara

109: Cupressus lusitanica

110: Cupressus sempervirens

111: Juniperus communis

112: Juniperus oxycedrus *

113: Juniperus phoenicea

114: Juniperus sabina

115: Juniperus thurifera *

116: Larix decidua *

117: Larix kaempferi (L. leptolepis)

118: Picea abies (P. excelsa) *

119: Picea omorika

120: Picea sitchensis *

121: Pinus brutia *

122: Pinus canariensis

123: Pinus cembra

124: Pinus contorta *

125: Pinus halepensis *

126: Pinus heldreichii

127: Pinus leucodermis

128: Pinus mugo (P. montana)

129: Pinus nigra *

130: Pinus pinaster *

131: Pinus pinea *

132: Pinus radiata (P. insignis) *

133: Pinus strobus

134: Pinus sylvestris *

135: Pinus uncinata *

136: Pseudotsuga menziesii *

137: Taxus baccata

138: Thuya sp.

139: Tsuga sp.

199: Muut havupuut

16. Blad-/barrförlust

Blad-/barrförlusten för varje provträd uttryckt i procent (i 5 %-steg) jämfört med ett träd med fullständigt bladverk/barrskrud. Den faktiska procentsatsen anges.

0 = 0 %

5 = 1-5 %

10 = 6-10 %

15 = 11-15 %

osv.

17. Koder för missfärgning

0: Ingen missfärgning (0-10 %)

1: Lätt missfärgning (11-25 %)

2: Måttlig missfärgning (26-60 %)

3: Stark missfärgning (> 60 %)

4: Dött

18. Lätt identifierbara skadeorsaker

Ange (1) i motsvarande kolumn(er)

T1 = Vilt och bete

T2 = Närvaro eller spår av ett alltför stort antal insekter

T3 = Svamp

T4 = Abiotisk påverkan (vind, snö, frost, torka, …)

T5 = Direkt påverkan av människa

T6 = Eld

T7 = Känd lokal/regional föroreningskälla

T8 = Annat

19. Identifikation av skadeslag

Om möjligt specificeras skadeslaget ytterligare, t. ex. för insekter: art eller grupp (exempelvis ”barkborrar”).

20. Övriga observationer beträffande träd

Eventuella ytterligare observationer som kan vara av intresse skall anges tydligt på blanketten (t. ex. möjliga påverkande faktorer [torka nära tillbaka i tiden, extrema temperaturer] eller andra skade- eller stressymptom).

att använda vid undersökningen av jordmånens tillstånd

21. Kod för djupnivå

O = Organiskt lager (se fotnoten till punkt II.4 för definition)

H = Organiskt lager (se fotnoten till punkt II.4 för definition)

M05 = Mineralisk jordmån mellan 0 och 5 cm (frivillig)

M51 = Mineralisk jordmån mellan 5 och 10 cm (frivillig)

M01 = Mineralisk jordmån mellan 0 och 10 cm (obligatorisk)

M12 = Mineralisk jordmån mellan 10 och 20 cm (obligatorisk)

M24 = Mineralisk jordmån mellan 20 och 40 cm (obligatorisk)

M48 = Mineralisk jordmån mellan 40 och 80 cm (obligatorisk)

22. Kod för provanalysmetod (SAM)

För varje parameter som bestämts i ett eller flera jordmånsprover skall en av följande koder föras in på den första raden och användas för att ange provanalysmetod i spalten provkod.

0 = Ingen avvikelse från godkänd metod

1 = Parametrarna har bestämts genom en alternativ metod (närmare upplysningar skall lämnas i bilaga till rapporten om jordmånstillståndet), eller första (del)prov

2-8 = Koder som skall användas för efterföljande delprover

9 = Parametrarna har bestämts genom omräkning av data som uppnåtts genom en annan metod (närmare upplysningar skall lämnas i bilaga till rapporten om jordmånstillståndet)

att använda vid undersökningen av blad/barr

23. Provkod

Provkoden för undersökningen av blad/barr består av koden för trädart (se förklaring punkt 15) följt av koden för innevarande års blad/barr (= 0) eller för föregående års blad/barr (1) (t. ex. betecknas provet för föregående års barr (1) av Picea abies (118): 118.1).

24. Provträdens nummer

Eftersom träd utanför det normala området (eller delområdet) måste användas vid en del provtagningar (blad/barr, tillväxt) är det nödvändigt att använda särskilda nummer. Numren för dessa träd skall börja med en bokstav (F = blad/barr, R = analys av årsringar genom borrkärnor, S = analys av stamskivor) följt av ett löpnummer (t. ex. F001). Numren skall rapporteras.

25. Massa av 100 blad eller 1000 barr

Massan för 100 blad eller 1000 barr skall bestämmas i gram (ugnstorr vikt).

26. Skottmassa

Skottens massa skall bestämmas i gram (ugnstorr vikt).

att använda vid bedömningen av tillväxt

27. Diameter i brösthöjd (DBH)

Diameter i brösthöjd (1,30 m) med bark, i 0,1 cm. Om måttband används är ett värde tillräckligt. Om klave används skall maximi- och minimidiametern (med bark) bestämmas och rapporteras (diameter 1 och diameter 2).

28. Bark

Barkens tjocklek på 1,30 m höjd, i cm med en decimals noggrannhet.

29. Trädhöjd

Trädets höjd i meter och avrundat till närmaste 0,5 meter.

30. Trädvolym

På grundval av den/de uppmätta diametern/diametrarna samt höjd kan trädvolymen beräknas genom att använda lokalt kända formtal eller genom att använda giltiga volymtabeller. Trädvolymen skall uttryckas i kubikmeter (m3) med tre decimaler.

31. Kronlängd

Kronlängden avrundat till närmaste 0,5 meter bestäms från toppen på stammen till den lägsta levande grenen med undantag för vattenskott.

32. Kronbredd

Den genomsnittliga kronbredden bestäms av genomsnittet av minst fyra kronradier, multiplicerat med två och avrundat till närmaste 0,5 meter.

33. Diameter utan bark

Den faktiska diametern utan bark beräknas som diametern med bark minus barkens tjocklek på bägge sidorna. Diametern utan bark för fem år sedan beräknas som den faktiska diametern utan bark minus tillväxten de senaste fem åren på trädets båda sidor. Diametern utan bark uttrycks i 0,1 cm.

34. Grundyta per område

Den faktiska grundytan per område beräknas som den samlade grundytan för samtliga träd i området. Grundytan per område för fem år sedan beräknas på grundval av den uppskattade diametern utan bark för samtliga träd i området fem år tillbaka i tiden. Grundytan per område uttrycks i 0,1 m2.

35. Volym per område

Den faktiska volymen per område beräknas som den samlade volymen för samtliga träd i området. Volymen per område för fem år sedan beräknas på grundval av den uppskattade diametern utan bark för samtliga träd i området fem år tillbaka i tiden. Volymen per område uttrycks i 0,1 m3.

36. Gallring

Om en gallring har ägt rum i femårsperioden mellan de två år då diameter, grundyta per område och volym per område bestämts, skall detta anges (ja = 1, nej = 0). Gallringen beskrivs så utförligt som möjligt i ett tillägg (inklusive gallringsmetod, gallringsår, gallringsintensitet uttryckt i antal träd, grundyta/ha, volym/ha).

99. Övriga observationer

Övriga relevanta uppgifter anges här och förklaras i motsvarande utvärderingsrapport (se bilaga 7b).

Uppgifter angående depositionsövervakningen

(37) Provkod

Följande koder skall användas av depositionsprovtagarna:

1: Krondropp

2: Nederbörd på fritt fält

3: Enbart våtdeposition

4: Stamrinning

5: Dimma

6: Frostdimma (rimfrost)

7: Luftkoncentration

9: Övrigt

Detaljer rörande den utrustning som använts skall anges i en bilaga till dokumentet med bakgrundsinformation.

(37a) Provmängd

Den totala mängden insamlat provmaterial skall delas med mätarens/mätarnas upptagningsområde och anges i mm.

(38) Datum för övervakningsperiodens början och slut

Datum då varje övervakningsperiod börjar och slutar skall anges på blanketterna i samma omfattning som datum för observation, bedömning och analys (se punkt 3).

En övervakningsperiod skall bestå av minst en mätperiod. Mätperioder inom samma övervakningsperiod bör vara av lika längd. Minimilängd för en mätperiod är en vecka, maximilängd är en månad.

När det är nödvändigt att använda olika mätperioder under året (till exempel veckovis på sommaren och månadsvis på vintern) skall de olika övervakningsperioderna specificeras och resultaten skall redovisas var för sig på blanketterna.

(39) Antal mätperioder

Antalet mätperioder för varje enskild övervakningsperiod skall anges på blanketterna.

(40) Period

Numret på den mätperiod inom vilket provet inhämtats skall anges. En ny rad mätperioder startar varje år (den 1 januari eller däromkring). När prover från flera olika mätperioder blandas före analysen skall de exakta detaljerna kring blandningen anges i bilagan till dokumentet med bakgrundsinformation. Numret på den första mätperioden skall användas för att ange hela analysperioden (ett analysprov som blandats ihop av prover från perioderna 9, 10, 11 och 12, till exempel, får periodnummer 9).

Uppgifter angående den meteorologiska övervakningen

(41) Områdes- och instrumentkod

Alla instrument som placeras i eller i närheten av observationsområdet skall märkas med en områdes- och instrumentkod. Denna kod skall bestå av områdets nummer (upp till fyra siffror) och ett serienummer som betecknar själva instrumentet (upp till 99). Då instrument byts ut eller då nya instrument kommer till skall nya koder användas (det femte instrumentet i område 1234 får alltså kod 1234.05).

(42) Geografiskt läge

Instrumentens geografiska läge skall anges på följande sätt:

S: Instrumentet finns på platsen, dvs. i området eller i buffertzonen. Instrumentet kan vara placerat under trädkronorna, ovanför trädkronorna eller i marken.

F: Instrumentet är placerat på ett (intilliggande) öppet fält i skogsområdet.

W: Instrumentet finns på en väderleksstation (i allmänhet utanför skogsområdet).

O: Instrumentet är placerat någon annanstans.

(43) Parametrar

Beteckning som anger vilken parameter som instrumentet mäter.

AT = lufttemperatur

PR = nederbörd

RH = relativ fuktighet

WS = vindhastighet

WD = vindriktning

SR = solstrålning

UR = UV b-strålning

TF = krondropp

SF = stamrinning

ST = marktemperatur

MP = markens matrixpotential

WC = markens vatteninnehåll

XX = andra koder för ytterligare parametrar får användas, men de bör förklaras i utvärderingsrapporten.

(44) Allmänt

Vertikalt läge

Instrumentets vertikala läge (höjd eller djup) skall anges i meter. Ett plustecken framför siffran anger höjd ovanför markytan, ett minustecken anger djup under markytan. Två siffror och två decimaler skall användas.

Instrumentkod

Följande koder skall användas för de olika metoderna för insamling och registrering av data:

10: manuell avläsning och registrering på papper

20: mekanisk registrering (manuell avläsning och registrering på papper)

30: Registrering på papper

40: Digital registrering (fristående)

50: Digital registrering (integrerad datalogger)

Detaljer rörande den utrustning som använts skall anges i den rapport som åtföljer resultaten.

Mätintervall (endast automatiska instrument)

Intervallet mellan två på varandra följande mätningar skall anges i sekunder.

Lagringsintervall (endast automatiska instrument)

Intervallet mellan två på varandra följande mätningar skall anges i minuter.

(45) Parametrar som skall användas vid den meteorologiska övervakningen

Nederbörd och krondropp

Nederbörden skall anges i form av total nederbörd per dag. Värdet skall anges med upp till fyra siffror och en decimal.

Temperatur (luft och jord)

Temperaturen skall anges i °C med två siffror och en decimal. Värdet skall föregås av ett plus- eller minustecken. För varje dygn skall medel-, minimi- och maximivärdet anges.

Relativ fuktighet

Den relativa fuktigheten skall anges som medel-, minimi- och maximivärdet för varje dygn, i form av två siffror och en decimal.

Vindhastighet

Vindhastigheten skall anges som medel- och maximivärdet för varje dygn, i form av två siffror och en decimal.

Vindriktning

Den förhärskande vindriktningen skall anges för varje dygn. Vindrosen delas upp i åtta delar på vardera 45° med början på 22,5° (NO [= 45°], O [= 90°], SO [= 135°],…, N [= 0°]). Den vanligaste vindriktningen anges i form av ett medelvärde.

Solstrålning och UV b-strålning

Solstrålningen och UV b-strålningen skall anges som medelvärden för varje form av upp till fyra siffror och en decimal.

Stamrivning

Stamrivningen skall beräknas utifrån nederbörden (i mm) och anges som totalvärdet per dygn med användande av upp till fyra siffror och en decimal.

Markens matrixpotential

Markens matrixpotential skall anges som medel-, minimi- och maximivärdet per dygn (hPa). Upp till fyra siffror och en decimal skall användas.

Markens vatteninnehåll

Markens vatteninnehåll skall anges som medel-, minimi- och maximivärdet per dygn (i volymprocent). Upp till fyra siffror och en decimal skall användas.

(46) Fullständighet

Fullständigheten hos mätnings- och lagringsförfarandena skall anges i procent med upp till tre siffror (100 % = komplett).

(47) Solstrålning

Globalstrålningen under perioden anges i watt per sekund och per kvadratmeter (W/m2).

(48) Förekomst

Händelsernas förekomst anges i veckor med standardnumrering av veckorna. Vecka 1 börjar den 1 januari eller däromkring. När en händelse förekommer under en enda dag är veckonumret ”från” och ”till” detsamma.

(49) Ytterligheter

Ytterlighetsvärden för en händelse anges med en kod.

1: (Mycket) nära enligt definitionen av händelsen/fenomenet

2: Extremt lång varaktighet

3: Extremt intensiv

4: Extremt lång och extremt intensiv

(50) Observerad skada

Det nummer och namn under vilka skadan nämns på blankett 8d (i tillämpliga fall) eller en kort anvisning och hänvisning till en utförligare förklaring i undersökningen eller utvärderingsrapporten (se bilaga IX II.8) skall anges. Samma rapport bör också innehålla detaljer om ytterligheter, symptom på och utbredning av skadan.

Uppgifter om övervakning av jordlösningar

(51) Provtagningsinstrumentets nummer

Provtagningsinstrumenten skall tilldelas ett fast nummer (1—99).

(52) Typ

Följande koder skall användas för de olika typerna av prov med jordlösningar:

1: Spänningslysimeter

2: Nollspänningslysimeter

3: Centrifugering

4: Mättnadsextraktion

(53) Provtagningsdjup

Provtagningsdjup uttryckt i meter under ytan (t.ex. -0,40).

Uppgifter om övervakning av jordlösningar

(51) Provtagningsinstrumentets nummer

Provtagningsinstrumenten skall tilldelas ett fast nummer (1—99).

(52) Typ

Följande koder skall användas för de olika typerna av prov med jordlösningar:

1: Spänningslysimeter

2: Nollspänningslysimeter

3: Centrifugering

4: Mättnadsextraktion

(53) Provtagningsdjup

Provtagningsdjup uttryckt i meter under ytan (t.ex. -0,40).

Uppgifter rörande bedömningen av trädets tillstånd

(54) Exponering

1: Ingen särskild exponering (observationsområdet ligger inom ett större platt eller endast mjukt kuperat skogsparti)

2: Begränsad exponering (områden nära skogskanten, på sluttningar, etc.)

3: Stor exponering (på bergstoppar, etc.)

(55) Borttagningar och dödlighet

Trädet har huggits ner och tagits bort, endast stubben är kvar

11: Planerat ingrepp, t.ex. gallring

12: Biotisk påverkan, t.ex. insektangrepp

13: Abiotisk påverkan, t.ex. stormskada

18: Okänd anledning

Trädet står fortfarande upp och är levande, men parametrarna för bedömning av tillståndet tillämpas inte längre

21: Lutande eller hängande träd

22: Allvarligt brott av trädkronan (mer än 50 % av kronan) eller bruten trädstam

23: Trädet omfattas inte längre av Kraft-klass 1, 2 eller 3 (ej tillämpligt vid första undersökningen av ett observationsområde)

29: Andra skäl (preciseras)

På rot stående dött träd

31: Biotiska skäl, t.ex. angrepp av barkborre

32: Abiotiska skäl, t.ex. torka, blixtnedslag

38: Okända anledningar

Fällda träd (levande eller döda)

41: Abiotiska skäl, t.ex. storm

42: Biotiska skäl, t.ex. bävrar

48: Okända anledningar

(56) Trädets rangklass

1: Framträdande — träd (inbegripet fritt stående träd) vars krontopp sticker ut över det allmänna lövtaket

2: Dominerande — träd vars kronor bildar det allmänna lövtaket

3: Samdominerande — träd som sträcker sig upp mot lövtaket och får visst ljus ovanifrån men som är kortare än träden enligt 1 eller 2

4: Undertryckta — träd vars krona inte når upp till det allmänna lövtaket och som inte får direktljus ovanifrån

(57) Kronans skuggning

1: Krona som är betydligt påverkad (skuggad eller fysiska påverkningar) på en sida

2: Krona som är betydligt påverkad (skuggad eller fysiska påverkningar) på två sidor

3: Krona som är betydligt påverkad (skuggad eller fysiska påverkningar) på tre sidor

4: Krona som är betydligt påverkad (skuggad eller fysiska påverkningar) på fyra sidor

5: Friväxt krona eller krona utan skuggningseffekter

6: Undertryckta träd

(58) Synlighet

1: Hela kronan är synlig

2: Kronan är endast delvis synlig

3: Kronan är synlig endast i motljus (dvs. i konturerna)

4: Kronan är inte synlig

Information om undersökningen av markvegetationen

(61) Områdes-/undersökningsnummer

Vid varje tidpunkt (dag) eller moment (innanför eller utanför inhägnaden) som en undersökning görs av markvegetationen i ett givet område, skall ett undersökningsnummer tilldelas. Genom att kombinera områdesnumret med undersökningsnumret erhålls en unik sifferkombination.

(62) Inhägnad

Eftersom vegetationen innanför inhägnaden kan skilja sig mycket från den utanför, beslutades att markvegetationen i princip alltid skall undersökas utanför inhägnaden. Om mätningar görs även innanför inhägnaden bör detta ske i form av en separat undersökning varvid koden för inhägnaden skall anges enligt följande:

1 = Ja, undersökning utfördes innanför inhägnaden.

2 = Nej, undersökningen gjordes utanför inhägnaden.

(63) Total undersökningsareal

Den totala undersökningsarealen skall anges i m2 med upp till fyra siffror. I den rapport som åtföljer resultaten (DAR-Q) skall exakta angivelser göras av antalet mätningar, markvegetationsområdenas geografiska läge och orientering samt områdenas storlek.

(64) Skiktens höjd och täckning

Den genomsnittliga höjden och uppskattade täckningsgraden hos det totala markvegetationsskiktet, buskskiktet, fältskiktet och bottenskiktet skall anges som följer:

Skiktens genomsnittliga höjd skall anges i meter med en siffra och två decimaler. Den uppskattade täckningsgraden skall anges i procent av den undersökta arealen totalt.

(65) Skikt

Följande skikt är definierade

(66) Artkod

En särskild artkod skall användas. Denna består av tre sifferkoder - motsvarande familj, släkte och artepitet - åtskilda av punkter (.). De flesta koder består av ett tresiffrigt nummer, men tyvärr har ett släkte förutom detta nummer också fått bokstavsbeteckningen ”bis”. Artkoden kan även förlängas med en bokstav för att ange varietet. Den fullständiga förteckningen omfattar mer än 11000 arter, och kommissionen kommer att göra denna förteckning tillgänglig i digitalt format så att den kan användas av NFC.

I de fall där Flora Europaea inte är tillräckligt komplett kan NFC utarbeta en särskild förteckning över nationellt viktiga arter. De nationella artkoderna i en sådan förteckning skall bestå av ett nytt kodnummer (familj, släkte och artepitet) följt av landskoden (2 bokstäver) med punkter (.) emellan. På varje NFC skall det finnas en komplett förteckning med alla koder och med olika relevanta uppgifter om de listade arterna (fullständigt namn, alternativa namn etc.). NFC skall också föra in denna förteckning i DAR.

(67) Växtarternas täckning

Länderna har rätt att själva bedöma växtarternas vanlighet och täckningsgrad. Angivelserna beträffande täckningsgrad skall göras i procent med upp till fem siffror och två decimaler (999,99). Alla metoder liksom omvandlingen till procent skall anges i DAR.

BILAGA 7b

I. Allmänt

Vid överlämnandet till kommissionen av resultaten från den intensiva övervakningen av skogsekosystemen skall medlemsstaterna bifoga en förklarande rapport med bakgrundsinformation om de undersökningsmetoder som tillämpats (Data Accompanying Report, DAR-rapport) och en årsrapport om utvecklingen av tolkningen/bedömningen av resultaten på nationell nivå (årlig lägesrapport)

Den förklarande rapporten består av två avsnitt: ett som beskriver de metoder som faktiskt tillämpats vid planering av provtagningarna, den använda utrustningen, bedömningen, resultatanalysen, osv. och ett som beskriver undantag och störningar som uppstått under arbetet (för närmare upplysningar se punkt II.2).

Medlemsstaterna skall från och med 1997 varje år lämna en rapport till kommissionen om utvecklingen rörande tolkning/utvärdering av resultaten på nationell nivå. Denna rapport skall innehålla följande:

Uppgifter om den nationella centralen (NFC, National Focal Centre).

En (aktualiserad) beskrivning av den nationella utvärderingsstrategin.

En sammanfattning av de resultat som åstadkommits på nationell nivå.

Uppgifter om de publikationer på nationell eller internationell nivå som gjorts inom detta område av NFC eller andra berörda institutioner.

I punkt III ges rekommendationer vad gäller tolkning och utvärdering av resultaten på nationell nivå.

II. Den förklarande rapporten

II.1 Avsnitt om beskrivning av de metoder som tillämpats, osv.

Denna del skall innehålla en beskrivning av de metoder som faktiskt tillämpats vid planering av provtagningarna, den använda utrustningen, bedömningen, resultatanalysen, osv. Följande detaljuppgifter skall ingå:

Undersöknings-/provtagningsmetoder

I många undersökningar som ingår i den intensiva övervakningen av skogsekosystemen råder stor frihet vid val av utrustning, djup, tidpunkt och intensitet. Närmare upplysningar om använd utrustning, registrerade djup, tidpunkter och frekvens för undersökningen/provtagningen skall därför anges. När prover har tagits skall upplysningarna om dessa prover inkludera lagringen och transporten.

Eventuella kontrollmätningar skall kortfattat beskrivas.

Metoder för analys och beräkning av resultaten

Vad gäller provanalyser skall närmare upplysningar ges om preparering av proverna och om vilka analysmetoder som använts. I de flesta fall rekommenderas bestämda metoder för preparering och analys av proverna. Om andra metoder än de rekommenderade använts skall exakta uppgifter om dessa metoder anges, inklusive möjligheter för omräkning eller beräkning av data. De kontrollmätningar som tillämpats skall kortfattat beskrivas.

Som utgångspunkt för metodbeskrivning kan vid den allmänna beskrivningen av databedömningen de DAR-frågeformulär användas som framtagits av kommissionens Samordnande institut för intensiv övervakning av skogen i nära samarbete med ordföranden för expertpaneler vid FN-ECE:s Internationella program för samarbete vid bedömning och övervakning av luftföroreningarnas effekt på skogen (ICP-Skog).

Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt att observera och dokumentera ändrade metoder som tillämpas på undersökning, transport och analys. Regionala skillnader skall anges och förklaras (t.ex. olika laboratorier för analyser).

II.2 Avsnitt om undantag och störningar (årlig DAR-rapport)

Utöver den allmänna beskrivningen av tillämpade metoder med användning av DAR-frågeformuläret skall även en beskrivning ges av särskilda svårigheter, undantag, störningar och valideringsproblem som gäller sådana data som skall lämnas in varje år.

Undantag och störningar

Exceptionella situationer och allvarliga störningar av rutiner skall rapporteras. Utöver beskrivningen av de metoder som tillämpats vid provtagning, analys, osv., enligt DAR-frågeformulären, behöver även undantag, exceptionella situationer och störningar dokumenteras på tillfredsställande sätt. Detta skall ske i en årlig DAR-rapport som lämnas till kommissionen samtidigt med undersökningsresultaten.

Validering och hantering av data

De metoder som använts för att kontrollera datans kvalitet skall anges, inklusive vilka gränser som tillämpats för att godkänna data (rimlighetskontroll) och vilka förfaranden som följts för att utföra konsekvenskontroll mot andra nationella datasamlingar.

Om det förekommer glapp i uppgifterna kan uppskattningar ibland göras. Det skall anges att det handlar om uppskattade data och antaganden skall noggrant dokumenteras.

III. Årlig lägesrapport om tolkning och utvärdering av resultaten på nationell nivå

Rapporten skall informera om utvecklingen vad gäller tolkning och utvärdering av resultat på nationell nivå.

Allmänt

Medlemsstaterna skall göra en utvärdering och tolkning av undersökningsresultaten på nationell nivå.

Medlemsstaterna får själva bestämma vilken tolkning och utvärdering som skall genomföras på nationell nivå och inrapporteras till kommissionen. Vad gäller utvärderingen görs dock följande rekommendationer.

Tolkning och utvärdering av enskilda undersökningar

Om resultat från tidigare undersökningar finns bör man försöka fastställa tendenser. Resultat av enskilda undersökningar bör granskas och jämföras med resultaten från andra (liknande) undersökningar som utförts i samma region/land. Likheter och skillnader bör anges och i tillämpliga fall bör skillnaderna utvärderas. Data från andra källor som kan förklara relationer mellan parametrarna bör också inkluderas här.

Integrerad utvärdering och tolkning

När ett antal undersökningar har genomförts finns möjlighet att genomföra en integrerad utvärdering. Alla undersökningsresultat och värderingsrapporter bör samlas i den nationella centralen (NFC). Den nationella centralen skall samordna den integrerade utvärderingen och tolkningen av dessa olika undersökningsresultat på nationell nivå.

Utvärdering och tolkning med ledning av externa data

Resultaten från den integrerade utvärderingen och tolkningen bör granskas och jämföras med resultaten från andra källor. Likheter och skillnader bör anges och såvitt möjligt förklaras.

IV. Tidpunkt för överlämnande av DAR-rapporten och lägesrapporten om utvärdering och tolkning av resultaten på nationell nivå

IV.1 Tidpunkt för inlämning av DAR-rapporten

DAR-frågeformuläret skall fyllas i och överlämnas till kommissionen tillsammans med de första undersökningsresultaten. Om metoder har ändrats skall uppgifter om dessa ändringar lämnas. Avsnittet i DAR-rapporten om undantag och störningar skall överlämnas till kommissionen tillsammans med de undersökningsresultat som skall skickas in årligen.

IV.2 Tidpunkt för inlämning av den årliga lägesrapporten om utvärdering och tolkning av resultaten på nationell nivå

Den årliga lägesrapporten om utvärdering och tolkning av resultaten på nationell nivå skall överlämnas till kommissionen före den 31 december varje år.

BILAGA VIII

I. Allmänt

Mätningarna skall utföras fortlöpande i ett urval av de permanenta observationsområdena. Medlemsstaterna skall välja ut minst 10 % av de permanenta observationsområdena för övervakning av depositionen. Mätningar av krondropp (under trädtaket), stamrinning (under trädtaket för bok) och enbart våtdeposition eller nederbörd (på fritt fält i skogen) kommer att vara obligatoriska. Installation av utrustning för de obligatoriska delarna skall vara klara senast i december 1995. Alla andra mätningar, som stamrinning (för andra arter än bok), dimma och luftkoncentration är frivilliga.

Depositionsövervakningen görs under särskilda förutbestämda perioder (till exempel månadsvis eller veckovis). För att minska kostnaderna för analyserna kan prover från flera på varandra följande perioder kombineras.

De tekniska detaljer som följer grundar sig på resultaten från Expertpanelen för deposition vid ICP-Skog. Speciellt när det gäller specifika detaljer om provtagningsutrustning, provtagningsteknik, kvalitetsförsäkran och databehandling refereras till denna expertpanel.

II. Metod för övervakning

II.1. Övervakning under skogens trädtak

Om möjligt skall mätutrustning för krondropp installeras i själva observationsområdet. För att undvika skador på rotsystemen, är det möjligt att installera de delar som måste installeras i gropar (uppsamlingskärl, registreringsapparater, osv) i buffertzonen utanför det aktuella området. Utrustning för uppsamling av stamrinning skall även installeras i bokskog. Eftersom även dessa uppsamligskärl kan ställas i en (eller samma) grop, bör träd utanför det aktuella området väljas, till exempel i buffertzonen.

Mätningar av krondropp och stamrinning bör göras på ett sådant sätt att resultaten blir representativa för hela området. Det betyder att ett tillräckligt antal provtagningsapparater bör användas.

II.2. Övervakning av ett fritt fält i skogen

På ett ställe i närheten av det aktuella observationsområdet (inom 2 km), skall uppsamlingskärl av enbart våtdeposition och/eller av nederbörd på fritt fält installeras. Placeringen bör göras så att avståndet till närmast omgivande föremål inte är mindre än uppsamlingskärlens dubbla höjd.

II.3. Mätperiod

Mätningen görs månadsvis, veckovis eller i en tidsintervall däremellan, till exempel varannan eller var tredje vecka, huvudsakligen beroende på de allmänna väderförhållandena i det aktuella området (avdunstning och algväxt bör undvikas i provtagningsbehållarna).

När det är nödvändigt att använda olika mätperioder under året (till exempel veckovis under sommaren och månadsvis under vintern) skall två separata övervakningsperioder redovisas och resultaten skall rapporteras var för sig på blanketterna. Mätperiodens längd inom en övervakningsperiod skall vara konstant. Samma mätperiod skall användas både för övervakning under skogens trädtak och på fritt fält.

II.4. Provtagning, hantering av prover

Uppsamlingsinstrument och behållare som används för provtagning skall vara rena. Avjoniserat vatten skall användas för att skölja utrustningen. Det är viktigt att behållarna hålls borta från ljus och att de hålls svala under provtagning och transport. Under soliga och varma förhållanden är det möjligt att tillsätta konserveringsmedel för att undvika algväxt. I sådana fall skall sådana konserveringsmedel användas som inte inverkar på analysen av väsentliga joner.

II.5. Förbehandling av prover, transport och förvaring

Volymen för varje uppsamlat prov från varje enskild uppsamlingsapparat för krondropp, stamrinning och på fritt fält skall fastställas. Proven kan analyseras antingen var för sig eller blandas med prover från utrustning av samma typ som installerats samtidigt. Prover från krondropp, stammrinning och från fritt fält skall analyseras var för sig. Prover från stamrinningsmätningar bör endast blandas med prover från träd av samma art och likartad storlek och förekomst. Prover från korta perioder kan antingen analyseras som de är eller blandas med månadsprover före analysen. Om proverna blandas skall de blandas i proportion till den totala provvolymen.

Proverna skall transporteras till laboratoriet så snart som möjligt (helst i kylboxar) och förvaras kallt (4 °C) och mörkt tills de analyserats.

II.6. Allmän bakgrundsinformation

Följande uppgifter skall samlas in:

Områdets nummer

Provkod

Datum då övervakningsperioden börjar

Datum då övervakningsperioden upphör

Antal (likvärdiga) mätperioder under övervakningsperioden.

Eventuella ytterligare uppgifter som kan vara användbara för tolkning av resultaten kan samlas in, som trädtakets grovlek, index för lövområdet, osv.

II.7. Kemisk analys

För varje prov skall följande parametrar definieras som obligatoriska (Obl.) eller frivilliga (Fri.):

II.8. Överföring av uppgifter

Medlemsstaterna skall sända dessa uppgifter på standardiserade blanketter till kommissionen för varje observationsområder där depositionen har övervakats (se bilaga VII, Blankett 7a, 7b, 7c och 7d).

BILAGA 9

GEMENSAMMA METODER FÖR METEOROLOGISKA MÄTNINGAR I DE PERMANENTA OBSERVATIONSOMRÅDENA

I. Allmänt

Meteorologiska mätningar skall utföras i åtminstone 10 % av de permanenta observationsområdena. I områden där mätningar av nedfallet görs bör också meteorologiska mätningar utföras. Installationen av utrustning för meteorologiska mätningar skall vara klar den 30 juni 1999.

Denna bilaga grundar sig på tekniska rekommendationer från en särskilt inrättad meteorologisk expertgrupp (EU/ICP Skogar). Den innehåller också hänvisningar till den handledning (1996/97) som utarbetats av denna expertgrupp.

II. Undersökningsmetoder

II.1 Placering av provtagningsutrustning

För att de erhållna mätvärdena skall vara representativa för de särskilda klimatförhållanden som råder i skogsmark, bör mätningarna utföras inom skogsområdet i fråga. I allmänhet får mätningar utföras antingen ovanför trädkronorna i området (gäller ej marktemperatur, markfuktighet och nederbörd) eller på en mätstation på ett öppet fält i eller i närheten av skogsområdet (i allmänhet inte längre än 2 km bort). Avståndet från en mätpunkt på ett öppet fält till de omgivande bestånden eller till andra hinder skall vara åtminstone två gånger hindrets eller det fullväxta trädets höjd. Marktemperatur, markfuktighet och nederbörden i beståndet skall mätas inom beståndet i det permanenta observationsområdet.

Om möjligt bör utrustningen kombineras med utrustningen för mätning av nedfall. För att undvika påverkan på rötter och jordmån bör utrustningen placeras så att den kan nås och underhållas utan det är nödvändigt att passera igenom området.

II.2 Metoder för mätning av de faktiska meteorologiska förhållandena i eller i närheten av området

Vädret bör övervakas kontinuerligt genom att en meteorologisk station inrättas på ett öppet fält i närheten av området eller genom att ett torn byggs upp i beståndet nära observationsområdet. Teknisk utrustning, sensorer samt placeringen av dessa skall överensstämma med meteorologiska världsorganisationens normer och bör också kunna anslutas till den nationella vädertjänstens nät. Följande parametrar skall mätas:

Det rekommenderas att man använder sig av automatiska stationer med kvasikontinuerliga (≈ 1 s) mätmetoder och elektronisk lagring av mätvärden för perioder på en timme eller delar av en timme.

II.3 Insamling, sammanställning, lagring och överföring av information

Mätdata skall ställas samman till dygnsvärden (summor eller medel-, minimi- respektive maximivärden) innan de skickas vidare.

Följande uppgifter från observationsområdena skall samlas in och skickas vidare:

Områdets nummer.

Exakta detaljer om den utrustning som använts.

Områdets läge (longitud, latitud, höjd) och utrustningens läge (i förhållande till området).

Datum då mätningarna börjar och slutar.

Frekvens (antal perioder).

Uppgifterna skall skickas vidare varje dag.

FÖRTECKNING ÖVER PARAMETER * skall skickas vidare. Parameter Enhet Medelvärde Summa Minimivärde Maximivärde Anmärkningar Nederbörd mm * Total nederbörd (inklusive snö, etc.) Lufttemperatur °C * * * Relativ fuktighet % * * * Vindhastighet m/s * * Vindriktning ° * Förhärskande vindriktning Solstrålning W/m2 * UV b-strålning W/m2 * Marktemperatur °C * * * Markfuktighet (matrixpotential, vattenhalt) hPa * * * Nederbörd i beståndet mm * Övrigt Skall anges i den rapport som åtföljer resultaten

För varje område där mätningar utförs, skall en årlig sammanfattning av resultaten göras och överlämnas till kommissionen. De formulär som skall användas för detta ändamål är XX1996.PLM, XX1996.MEM och XX1996.MEO (formulär 8a-c).

BILAGA 10

I. Allmänt

Undersökning av jordlösningar skall utföras i minst 10 % av de permanenta observationsområdena. Att undersökningar av jordlösningar utförs i områden där även nedfallsmätningar utförs rekommenderas: Installationen av undersökningsutrustningen skall vara genomförd senast den 30 juni 1998.

Denna bilaga grundar sig på tekniska rekommendationer från jordexpertpanelen vid ICP-Skog. Hänvisning görs till den handledning (1996) som förbereddes av denna panel.

II. Undersökningsmetodik

II.1 Val av provtagningsplats

Utrustningen för provtagning av jordlösningar skall installeras nära platsen där kronornas tillstånd undersöks. Fördelning av lysimetrarna slumpvis eller systematiskt över hela observationsområdet även om detta kan vara svårt att genomföra på grund av stenar eller trädstammar (det finns inga uppgifter om avstånd från trädet) rekommenderas. På grund av ingrepp i jorden bör nollspänningslysimetrar inte installeras i områdets centrala delar där undersökning av trädparametrar pågår. Av praktiska skäl kan ett representativt underområde användas. Redan installerade lysimetrar får stå kvar. Nya installationer bör dock utföras enligt ovan.

II.2 Provtagningsdjup

Installation av lysimetrarna på bestämda djup rekommenderas, men även horisonter kan godkännas.

Samlare av jordlösningar Placering av lysimetrarna på minst två olika djupnivåer rekommenderas: en nivå inom rotområdet (förslagsvis på 10 — 20 cm djup) och en nivå under rotområdet (förslagsvis på 40 — 80 cm djup) för att mäta de grundämnen som frigjorts (mål 2). Det rekommenderas även att placera en tredje lysimeter omedelbart under humuslagret.

Jordprov Vid användning av centrifugerings- eller satureringsmetoden skall de jordlager som provtas vara de som anges i jordexpertpanelens manual: 0 — 10, 10 — 20, 20 — 40 och 40 — 80 cm. Ett antal lager kan väljas ut eller sammanföras.

II.3 Provtagningsfrekvens

I områden där intensiva undersökningsprogram pågår, t.ex. mätning av nedfall och meteoroligiska uppgifter, bör prov av jordlösningar utföras varje månad eller varannan vecka. Jordprovtagning följd av extraktion av jordlösningen bör inte ske mer än fyra gånger om året på grund av de skador som förorsakas av själva provtagningsförfarandet. Provtagandet bör ske samma månad varje år.

II.4 Transport, lagring och behandling

Proven skall transporteras och lagras på ett sådant sätt att de kemiska förändringarna minimeras. Genom lagring på en kall (4 °C) och mörk plats minskas den biologiska aktiviteten i jordlösningen i lysimetersystemet. I många fall, särskilt under den kalla årstiden, räcker det att förvara kärlet i mörker. Konserveringskärl av organiskt eller oorganiskt material kan användas, men dessa kan påverka analysen. För att minska eventuella effekter på proven bör jordlösningen tas upp snarast möjligt efter det att uppsugningen genomförts.

Förfarandena för transport och lagring skall anges. I tillämpliga fall skall problemen med och avvikelserna från dessa förfaranden anges detaljerat.

För fastställande av spårmetaller bör lika delar av proven transporteras till laboratoriet i syratvättade behållare.

När jordprov samlas in bör dessa förvaras kallt i polyetylen- eller plastpåsar och lagras vid 4 °C till dess att centrifugering sker eller satureringsextraktet prepareras. Centrifugering eller extraktion bör äga rum senast dagen (18 — 30 timmar) efter insamling av jordproven.

II.5 Allmän bakgrundsinformation

Följande uppgifter skall samlas in:

Områdesnummer.

Uppgifter om provtagningsinstrumentet (typ, djup).

Datum för undersökningsperiodens början.

Datum för undersökningsperiodens slut.

Antal (lika många) mätperioder under undersökningsperioden.

II.6 Analysmetoder

I ”Submanual on soil solution collection and analysis” av jordexpertpanelen vid ICP-Skog beskrivs de godkända metoderna för analys av de olika jordlösningsparametrarna.

Det är tillrådligt att använda dessa godkända metoder. Om andra (nationella) metoder används skall analysens jämförbarhet detaljerat anges tillsammans med presentationen av analysresultaten. Vid undersökningen av skogens jordlösning skall man skilja mellan obligatoriska och frivilliga parametrar (se förteckningen).

Parameterförteckning

II.7 Överföring av uppgifter

Medlemsstaterna skall med användning av standardiserade blanketter årligen sända dessa uppgifter till kommissionen för varje observationsområde (se bilaga VIIa, blanketterna 9a, 9b och 9c).

BILAGA 11

GEMENSAMMA METODER FÖR UNDERSÖKNING AV MARKVEGETATIONEN I DE PERMANENTA OBSERVATIONSOMRÅDENA

I. Allmänt

Undersökning av markvegetationen skall utföras i minst 10 % av de permanenta observationsområdena. Den första gemensamma undersökningen skall vara avslutad före hösten 1999. Undersökningen har två syften:

Karaktärisering av skogsekosystemens nuvarande tillstånd på grundval av deras sammansättning,

Övervakning av vegetationsförändringar på grund av naturliga faktorer eller mänsklig inverkan.

Data om markvegetationen som samlats in och analyserats före 1997 kan också användas om de metoder som beskrivs nedan har tillämpats.

Bilagan grundar sig på tekniska rekommendationer från den särskilt inrättade expertgruppen för undersökningar av markvegetationen (EU/ICP Skogar). Den innehåller också hänvisningar till den handledning (1997) som utarbetats av denna expertgrupp.

II. Undersökningsmetoder

II.1 Val av provtagningsplats

Undersökningen av markvegetationen skall utföras i de permanenta observationsområdena. De områden som väljs ut för markvegetationsundersökningar skall vara representativa för området i fråga. Flera provtagningsenheter kan användas för att uppnå statistisk repetition. Medlemsstaterna får själva bestämma antalet provtagningsenheter och provtagningsenheternas form. Om området har inhägnats skall provtagningsenheterna förläggas utanför inhägnaden. Utöver detta kan också provtagningsenheter innanför inhägnaden bedömas. Områden som utsätts för störningar bör undvikas (t.ex. jordtäkter, övervakningsområden för mark- och grundvatten och hjulspår). Provtagningsområdets gränser måste märkas ut på ett bestående sätt. Det faller på medlemsstaterna att välja vilken metod som skall användas för detta, men det material som används bör vara inert för att undvika kontaminering.

II.2 Allmän bakgrundsinformation

Följande allmänna uppgifter skall samlas in:

Områdets nummer.

Dag för provtagning och analys.

Inhägnad.

Provtagningsområdets totala yta.

Information om den totala markvegetationsskiktet (täckning), buskskiktet och fältskiktet (täckning och genomsnittshöjd) samt bottenskiktet (täckning).

II.3 Mätningar av arternas förekomst eller täckningsgrad

Medlemsstaterna får tillämpa sina egna graderingssystem vid mätningarna, så länge som dessa direkt kan omvandlas till procentandelar, dvs. från 0,01 % täckning (mycket sällsynt) till 100 % (fullständig täckning).

II.4 Arter

Alla fanerogamer, kärlkryptogamer och de viktigaste arterna marklevande mossor (bryofyter) skall ingå i undersökningen. Marklevande lavar bör också tas med. Icke marklevande arter och svampar får tas med, men detta är frivilligt. Den nomenklatur som används skall följa Flora Europaea. I de fall en uppgift i Flora Europaea inte är tillförlitlig, och en säkrare taxonomisk identifiering kan utföras på annat sätt, får tillägg till artförteckningen göras av respektive NFC. Kommissionen skall informeras om sådana utökade artförteckningar.

II.5 Undersökningarnas frekvens och tidsmässiga omfattning

Undersökningar av vegetationen i alla områden skall äga rum vart femte år. Den årliga markvegetationsundersökningen bör utföras i ett mindre antal områden (t.ex. 10 %). Om vegetationen varierar mycket mellan olika årstider, kan två undersökningar behöva göras under ett och samma år för att hela vegetationstäcket skall kunna mätas. De följande undersökningarna av markvegetationen skall utföras vid ungefär samma tidpunkt på året.

II.6 Analys och vidarebefordran

Den uppgifter som erhållits från provtagningsenheterna skall sammanställas områdesvis. Om provtagningsenheter har undersökts både innanför och utanför en inhägnad skall två sammanställningar göras. Resultaten från undersökningen av markvegetationen skall varje år vidarebefordras till kommissionen i det standardformat som framgår av formulären 10a och 10b (filnamn: XX1996.PLV och XX1996.VEM).

De vidarebefordrade resultaten från markvegetationsundersökningarna skall innefatta, på områdesnivå: områdets/undersökningens nummer, områdets geografiska läge, förekomst av inhägnad samt uppgifter om de viktigaste vegetationsskikten. Informationen på undersökningsnivå skall innefatta: områdets/undersökningens nummer, artens standardkod på åtta bokstäver enligt den bifogade förteckningen eller enligt en utökad förteckning med ytterligare arter, liksom en uppgift om täckningsgraden på områdesnivå, i procent.

III. Tilläggsinformation till mätdata

III.1 Tilläggsinformation om tillämpade metoder (DAR-Q)

Ett separat dokument skall innehålla uppgifter om

utformning av provtagningen i provtagningsområdena (delområdenas antal och storlek),

definitioner av de skikt som omnämns (botten-, fält-, busk- och trädskiktet),

tillämpade skalor och omvandling av dessa skalor till procentvärden,

avvikelser från standardförteckningen över arter samt arternas koder,

sammanställningsmetoder som använts för att ta fram uppgifter på områdesnivå.

Denna information bör lämnas till kommissionen på det frågeformulär (tillhörande den rapport som åtföljer resultaten) som avses i bilaga C.

III.2 Avvikelser från standardmetoder enligt den rapport som åtföljer resultaten

Avvikelser från standardmetoderna som kan ha påverkat undersökningen, liksom alla betydande störningar skall noteras och reporteras separat.

III.3 Tilläggsinformation om utvärdering och tolkning (den årliga framstegsrapporten)

Information om utvärderingen och tolkningen av data rörande markvegetationen (tillsammans med andra mätdata, eller separat) skall lämnas till kommissionen i den årliga framstegsrapporten.

1 EGT nr L 326, 21.11.1986, s. 2.

2 EGT nr L 217, 31.7.1992, s. 1.

3 December 1990, Strasbourg.

4 EGT nr L 161, 10.6.1987, s. 1.

5 EGT nr L 97, 15.4.1994, s. 4.

6 De tekniska detaljerna rörande den frivilliga användningen av flygfotografering vid intensiv övervakning av olika områden fastställs i den handbok om fjärranalysanvändning som sammanställts av Europeiska kommissionen.

7 EGT L 53, 21.2.1987, s. 14.

8 Jordexpertpanelen vid FN-ECE/ICP har enats om att använda de definitioner som anges i FAO:s riktlinjer för jordmånbeskrivning (1990) och definitionerna för de organiska lagren (O- och H-) är följande: H-horisonter eller H-lager: Lager som domineras av organiskt material, formade genom ansamling av icke nedbrutet eller delvis nedbrutet organiskt material vid markytan som kan ligga under vatten. Alla H-lager mättas med vatten under längre perioder eller mättades en gång i tiden men är nu artificiellt torrlagda. Ett H-lager kan ligga ovanpå mineralisk jordmån eller på varje djup under ytan om det är täckt. O-horisonter eller O-lager: Lager som domineras av organiskt material, bestående av icke nedbruten eller delvis nedbruten förna, t. ex. blad, barr, kvistar, mossa och lavar som har ansamlats på ytan. De kan ligga ovanpå antingen mineralisk eller organisk jordmån. O-lager är under långa perioder inte mättade med vatten. Andelen mineral i sådant material är endast en liten procentandel av materialets volym och i allmänhet betydligt mindre än halva vikten. Ett O-lager kan ligga på ytan eller på varje djup under ytan om det är täckt. En horisont skapad genom anrikning av organiskt material till underliggande mineraljord är inte ett O-lager, även om vissa lager som formats på detta sätt innehåller mycket organiskt material.

9 Om det uppstår lokala tekniska problem i de permanenta observationsområdena får parametrarna vindhastighet, vindriktning och solstrålning utelämnas för dessa områden.

13 Mätning rekommenderas vid beräkning av syrabasmängder

14 Mätning av NH4 rekommenderas i områden med högt nedfall av NHx (mer än 20 kg NHx per år)

15 Rekommenderas eftersom dessa är närsalter.