Införande av en tillfällig antidumpningstull på import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, Kroatien och Thailand och om avslutande av antidumpningsförfarandet i fråga om import av sådana delar med ursprung i Slovakien och Taiwan

Avis juridique important

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2318/95 av den 27 september 1995 om införande av en tillfällig antidumpningstull på import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, Kroatien och Thailand och om avslutande av antidumpningsförfarandet i fråga om import av sådana delar med ursprung i Slovakien och Taiwan Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 234 , 03/10/1995 s. 0004 - 0015

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2318/95 av den 27 september 1995 om införande av en tillfällig antidumpningstull på import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, Kroatien och Thailand och om avslutande av antidumpningsförfarandet i fråga om import av sådana delar med ursprung i Slovakien och Taiwan

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3283/94 av den 22 december 1994 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1251/95 (2), särskilt artikel 23 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen (3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 522/94 (4), särskilt artiklarna 9 och 11 i denna,

efter samråd med Rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

(1) I februari 1994 tillkännagav kommissionen genom ett meddelande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (5) att ett antidumpningsförfarande i fråga om import av vissa rördelar av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, Kroatien, Slovakien, Taiwan och Thailand skulle inledas.

Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål från försvarskommittén vid Defence Committee of the EEC Steel Butt-Welding Fittings Industry som agerade på uppdrag av tillverkare vars sammantagna produktion av de berörda rördelarna påstods utgöra huvuddelen av gemenskapens produktion av sådana rördelar.

Klagomålet innehöll bevis för dumpning i fråga om de berörda produkterna med ursprung i de länder som anges ovan och för väsentlig skada som orsakats av denna. Bevisen ansågs vara tillräckliga för att motivera att ett förfarande inleddes.

(2) Kommissionen underrättade officiellt de producenter, exportörer och importörer som den visste var berörda, liksom företrädare för exportländerna och de klagande. Direkt berörda parter gavs tillfälle att lämna synpunkter skriftligen och att begära att bli hörda.

(3) Samtliga klagande producenter inom gemenskapen liksom de flesta producenter och exportörer i de berörda länderna och några importörer lämnade synpunkter skriftligen. De parter som ville höras bereddes tillfälle till det.

(4) Inga synpunkter lämnades av eller på uppdrag av inköpare eller bearbetare av de berörda produkterna inom gemenskapen.

(5) Kommissionen samlade in och kontrollerade alla de uppgifter som den bedömde vara nödvändiga för att göra en preliminär bedömning och vidtog undersökningar i lokalerna hos följande företag:

a) Klagande gemenskapsproducenter:

Tyskland:

- Wilhelm Geldbach GmbH & Co. KG, Gelsenkirchen

Frankrike:

- Interfit S.A., Maubeuge

Förenade kungariket:

- BKL Fittings Ltd., Redditch

Italien:

- Virgilio Cena & Figli S.p.A., Brescia

- Technobend, Arena

- Tectubi S.r.l., Podenzano

b) Producenter/exportörer i de berörda länderna:

Kroatien:

- Zeljezara Sisak "Metaflex" (Femark), Zagreb

Slovakien:

- Zeleziarne Podbrezova A.S., Podbrezova

Taiwan:

- C.M. Pipe Fittings Mfg, Ltd., Kaohsiung Hsien

- Rigid Industries Co. Ltd., Kaohsiung Hsien

Thailand:

- Awaji Sangyo (Thailand) Co. Ltd., Samutprakarn

- Thai Benkan Co. Ltd., Prapadaeng-Samutprakarn

- TTU Industrial Corp. Ltd., Bangkok

c) Importörer i gemenskapen:

Förenade kungariket:

- Burton Delingpole Flanges and Fittings Ltd., Warley

Italien:

- Continental Flanges & Fittings, Carpanca di Inverigo

- IRC S.p.A., Cortemaggiore

(6) Undersökningen av dumpning omfattade perioden 1 juli 1993-31 december 1993 ("undersökningsperioden").

B. DEN GRANSKADE PRODUKTEN OCH LIKADANA PRODUKTER

1. Beskrivning av den berörda produkten

(7) Rördelar av stål används för att sammankoppla rör och finns i flera grundläggande former, av vilka de vanligaste är knärör, T-rör, reducerstycken och toppanslutningar. De framställs av kolhaltigt stål, legerat stål och rostfritt stål och används huvudsakligen inom primärindustrin, t.ex. kemisk industri, oljeraffinaderier, kraftverk, byggnadsindustri och varvsindustri.

(8) De produkter som omfattas av klagomålet och i fråga om vilka förfarandet inleddes är rördelar av järn eller stål, inbegripet rostfritt stål, som omfattas av KN-nummer ex 7307 23 10, ex 7307 23 90, ex 7307 29 30, ex 7307 29 90, 7307 93 11, 7307 93 19, ex 7307 99 30 och ex 7307 99 90.

(9) Under loppet av undersökningen konstaterades dock att även om samtliga produkter som omfattas av och klassificeras enligt ovan angivna KN-nummer har vissa likheter så uppvisar rördelar av rostfritt stål väsentliga skillnader i fråga om grundläggande fysiska och tekniska egenskaper, användning och priser och är vad gäller de flesta ändamål inte utbytbara med andra rördelar av stål. Följaktligen bör rördelar av rostfritt stål och andra rördelar av stål anses vara skilda produkter, och eftersom de kvantiteter rördelar av rostfritt stål som importeras från de berörda tredje länderna är relativt små beslöts att rördelar av rostfritt stål enligt KN-nummer ex 7307 23 10, ex 7307 23 90, ex 7307 29 30 och ex 7307 29 90 inte skulle omfattas av undersökningen.

De klagande gemenskapsproducenterna informerades om väsentliga fakta och överväganden i fråga om uteslutningen av dessa produkter och samtyckte enhälligt.

(10) På grundval av ovanstående omfattar förfarandet rördelar (med undantag av gjutna rördelar, flänsar samt rör avsedda för gängning) av järn eller stål (med undantag av rostfritt stål) med en yttre diameter på högst 609,6 mm, av det slag som används som stumsvetsrördelar och för andra ändamål och som omfattas av KN-nummer ex 7307 93 11, ex 7307 93 19, ex 7307 99 30 och ex 7307 99 90.

2. Likadana produkter

(11) De rördelar som beaktas finns tillgängliga i ett stort antal typer som varierar i fråga om särskilda egenskaper, t.ex. form, storlek och väggtjocklek. Emellertid visar resultaten av undersökningen att de olika rördelstyperna produceras enligt samma tillverkningsprocess och saluförs enligt liknande distributionskanaler. Deras grundläggande användning är identisk och de är i hög grad utbytbara. På dessa grunder och med avseende på detta förfarande ansågs därför samtliga typer av rördelar vara en och samma produkt.

(12) Kommissionen konstaterade också att de rördelar som saluförs av exportländerna på deras hemma marknader och de rördelar som exporteras till gemenskapen utgör en likadan serie av rördelstyper och att deras grundläggande tekniska och fysiska egenskaper och slutanvändning var identiska med eller starkt påminde om dem för de olika rördelar som produceras och saluförs inom gemenskapen.

Följaktligen ansågs de berörda produkterna vara likadana produkter i enlighet med artikel 2.12 i förordning (EEG) nr 2423/88 (nedan kallad "grundförordningen").

C. DUMPNING

1. Normalvärde

a) Kina

(13) I Folkrepubliken Kina, som inte har marknadsekonomi, fastställdes normalvärdet på grundval av information från ett tredje land med marknadsekonomi. Den klagande föreslog för detta ändamål att normalvärdet skulle fastställas på grundval av inhemska försäljningspriser för likadana produkter i Thailand, dvs. ett jämförbart land i enlighet med relevanta bestämmelser i grundförordningen.

(14) Vid valet av ett land med marknadsekonomi ansågs Thailand vara en lämplig och rimlig marknad, där de inhemska priserna styrs av normala marknadskrafter och flera producenter konkurrerar om försäljningen av den berörda produkten. Den produktionsteknik och -process som används för att tillverka de berörda produkterna är i stor utsträckning desamma i Folkrepubliken Kina och i Thailand. Därutöver ansågs den kvantitet som producerades av de tre undersökta thailändska företagen vara tillräckligt representativ i förhållande till den kvantitet som Folkrepubliken Kina exporterar till gemenskapen för att en korrekt beräkning av normalvärdet skulle kunna göras. Slutligen hade ingen part i detta förfarande några invändningar mot valet av Thailand som jämförbart land.

(15) I enlighet med grundförordningens artikel 2.5 a i fastställdes därför normalvärdet i Kina på grundval av det vägda genomsnittspriset fritt fabrik för varje rördelstyp som såldes av de tre berörda thailändska producenterna vid normal handel på den thailändska marknaden under undersökningsperioden eller, under de omständigheter som anges i punkt 24, på grundval av det konstruerade värde som avses i grundförordningens artikel 2.3 b ii.

b) Kroatien

(16) Den enda producenten i Kroatien av de berörda produkterna har samarbetat och lämnat information genom att besvara frågeformuläret. Uppgifterna i fråga om inhemsk försäljning var dock ofullständiga och möjliggjorde inte att normalvärdet kunde fastställas på ett tillfredsställande sätt.

(17) Det ansågs därför nödvändigt att åberopa artikel 7.7 b i grundförordningen och att fastställa normalvärdet på grundval av tillgängliga fakta. Eftersom inga tillförlitliga uppgifter om produktionskostnaden för varje rördelstyp lämnades ansågs den rimligaste grundvalen för normalvärdet vara den kroatiske producentens inhemska prislista. Följaktligen fastställdes normalvärdet för varje typ av den berörda produkten på grundval av de detaljerade inhemska prislistor som utfärdades och tillämpades av den berörde producenten under undersökningsperioden. Av tillgängliga bevis framgår att den inhemska försäljningen skedde i representativa kvantiteter till oberoende kunder. Det har bekräftats att den inhemska försäljningen generellt var lönsam, att den fakturerades enligt den officiella prislistan och att identiska försäljnings- och betalningsvillkor tillämpades i fråga om samtliga kunder.

c) Slovakien

(18) Kommissionen fastställde normalvärdet på grundval av de uppgifter som tillhandahölls av den ende producenten av de berörda produkterna i Slovakien vilken samarbetade med kommissionen.

(19) I syfte att fastställa normalvärdet för den slovakiske producenten analyserade kommissionen i första hand försäljningen till oberoende kunder av likadana produkter som var avsedda att användas på den inhemska marknaden. Det konstaterades att denna försäljning skedde i representativa kvantiteter men till priser som inte möjliggjorde täckning av samtliga kostnader som rimligtvis kunde hänföras till referensperioden. Eftersom priserna på huvuddelen av denna försäljning individuellt sett också var lägre än produktionskostnaderna drogs slutsatsen att försäljningen inte kunde ha skett vid normal handel.

(20) Ett konstruerat värde fastställdes därför enligt grundförordningens artikel 2.3 b ii för varje typ av den berörda produkten som exporterades till gemenskapen, dvs. på grundval av den fasta och rörliga råmaterials- och tillverkningskostnaden ökat med ett skäligt belopp motsvarande försäljningskostnader, administrativa och andra allmänna omkostnader och en vinstmarginal som anses skälig under rådande marknadsförhållanden i det berörda landet.

d) Taiwan

(21) I fråga om två av de fyra taiwanesiska producenter som besvarade frågeformuläret ansåg kommissionen att vidare undersökningar var överflödiga. En av dem producerade uteslutande rördelar av rostfritt stål som är undantagna från denna undersökning (se punkt 9). I fråga om den andre producenten konstaterades att detta företag inte exporterade de berörda produkterna till gemenskapen under undersökningsperioden. Dessutom hade företaget varken slutit några exportkontrakt under den perioden eller visat att man hade bestämda avsikter att exportera till gemenskapen.

(22) I fråga om den ene av de två återstående taiwanesiska producenterna som samarbetade med kommissionen fastställdes att all försäljning som företaget gjorde på den inhemska marknaden under undersökningsperioden skedde till förlust. Den ansågs därför inte ha skett vid normal handel. Normalvärdet fastställdes därför i enlighet med bestämmelserna i grundförordningens artikel 2.3 b ii, dvs. på grundval av ett konstruerat värde som fastställdes genom att lägga samman produktionskostnaden och en vinstmarginal som ansågs rimlig under rådande marknadsförhållanden i det berörda landet.

(23) Den andre taiwanesiske producent som också besvarade frågeformuläret överlämnade vid två tillfällen långtgående ändringar av sina svar på frågeformuläret på grund av ett stort antal fel och inkonsekvenser i de dokument som lämnats in tidigare. Den sista reviderade versionen innehöll en stor mängd nya uppgifter och mottogs av kommissionen kort före det att kontrollbesöket var planerat att äga rum. Kommissionen drog därför slutsatsen att de uppgifter som tillhandahölls av detta företag i fråga om normalvärdet, i enlighet med bestämmelserna i artikel 7.7 b i grundförordningen inte skulle beaktas, eftersom uppgifterna inte hade lämnats inom en rimlig tidsfrist, och kommissionen beslöt därför att de preliminära resultaten skulle baseras på grundval av tillgängliga fakta. Den rimligaste grundvalen för normalvärdet ansågs vara de uppgifter som lämnats av den andre taiwanesiske producenten som helt och fullt samarbetade med kommissionen (se punkt 22).

e) Thailand

(24) Samtliga tre thailändska producenter som samarbetade sålde med vinst på den inhemska marknaden över 5 % av de kvantiteter som exporterades till gemenskapen under undersökningsperioden. Dessa försäljningar ansågs därför vara tillräckligt representativa för att utgöra grundvalen för beräkningen av normalvärdet.

Eftersom vissa produkttyper som exporterades till gemenskapen antingen såldes med förlust eller inte såldes alls på den inhemska marknaden, fastställdes normalvärdet för dessa på grundval av det konstruerade värdet i enlighet med artikel 2.3 b ii i grundförordningen. Detta konstruerade värde inbegrep varje företags egen tillverkningskostnad för varje produkttyp och därtill lades deras egna inhemska försäljningskostnader, generella och administrativa kostnader liksom en vinstmarginal motsvarande den normala vinstnivån i Thailand för försäljning av de berörda produkterna.

(25) En av de thailändska producenterna sålde huvuddelen av sina inhemska leveranser till oberoende grossister via en närstående distributör. I detta fall grundades normalvärdet på försäljningarna från den närstående distributören till de oberoende grossistkunderna.

(26) I fråga om de två andra thailändska producenterna konstaterades att alla deras inhemska försäljningar gick till oberoende kunder.

(27) Normalvärdet i fråga om de tre thailändska producenterna fastställdes därför på grundval av deras vägda genomsnittspriser för varje rördelstyp som såldes på den inhemska marknaden vid normal handel eller på grundval av det konstruerade värdet som förklarats i punkt 24.

2. Exportpris

(28) I fråga om samtliga producenter och exportörer i de berörda fem länderna fastställdes exportpriserna på grundval av de priser som faktiskt betalades eller skulle betalas för likadana produkter som såldes för export till gemenskapen under undersökningsperioden.

(29) En av de thailändska exportörerna sålde en viss kvantitet av de berörda produkterna till en närstående part i Förenade kungariket. Under undersökningen konstaterades och bekräftades det dock att priserna på denna export, som avsåg små kvantiteter och särskilda typer av likadana produkter, var jämförbara med priserna på produkter som såldes till oberoende parter i gemenskapen. Dessutom visade en jämförelse mellan försäljningskontrakten för de närstående och de oberoende företagen inga väsentliga skillnader i fråga om försäljningsvillkor. Därför beaktades priserna på dessa försäljningar vid det preliminära fastställandet av dumpningsberäkningen.

(30) Under den aktuella perioden hade en av de kinesiska exportörerna ekonomiska intressen i importföretag i Frankrike och Tyskland. En granskning av exportpriserna visade dock att dessa var jämförbara med priserna på samma produkter som såldes till oberoende kunder i gemenskapen. Trots den kinesiske exportörens ekonomiska intressen i dessa bolag var därför de exportpriser som beaktades vid det preliminära fastställandet de priser som avsåg de berörda transaktionerna.

(31) Samtliga försäljningar från övriga producenter och exportörer i de berörda länderna gjordes till oberoende importörer i gemenskapen och utgjorde således normal handel.

3. Jämförelse

(32) Normalvärdet per produkttyp jämfördes i skedet efter fabriksstadiet med exportpriset från fabrik för motsvarande typ, baserat på det vägda genomsnittet för hela undersökningsperioden. Med tanke på det stora antalet olika produkttyper och de många transaktionerna per typ ansågs ett viktat genomsnittligt exportpris lämpligt. För att jämförelsen skulle bli rättvisande gjordes korrigeringar av olikheter som påverkar prisernas jämförbarhet, t.ex. i fråga om importavgifter och indirekta skatter, frakt-, försäkrings-, hanterings- och omkostnader liksom förpackning, betalningsvillkor och löner till försäljare, när det var befogat och i den mån som bekräftade uppgifter fanns tillgängliga.

4. Dumpningsmarginal

(33) Jämförelsen visade att dumpning förekom hos alla samarbetande företag, varvid dumpningsmarginalerna motsvarar det belopp med vilket det fastställda normalvärdet överskrider priset på export till gemenskapen.

(34) Eftersom inga uppgifter lämnades som kunde ha motiverat beviljande av individuell behandling fastställde kommissionen i fråga om alla berörda producenter och exportörer i Folkrepubliken Kina en enhetlig dumpningsmarginal, beräknad som den genomsnittliga vägda dumpningsmarginalen för de två samarbetande kinesiska exportörerna tillsammans.

(35) De genomsnittliga vägda dumpningsmarginalerna för Folkrepubliken Kina och för företagen i övriga berörda länder, uttryckta som procentandelar av priserna cif gemenskapens gräns, tull ej medräknad, är följande:

>Plats för tabell>

(36) I fråga om de företag som varken besvarade kommissionens frågeformulär eller tog kontakt på annat sätt ansåg kommissionen att dumpningen skulle fastställas på grundval av tillgängliga fakta i enlighet med artikel 7.7.b i grundförordningen.

I detta avseende ansågs de rimligaste och mest tillgängliga fakta vara de som kommissionen fastställt och fått bekräftade under undersökningen. Eftersom kommissionen inte hade någon anledning att anta att de icke samarbetande företagen skulle ha utövat dumpning till lägre nivåer än de högsta konstaterade nivåerna och för att inte belöna de företag som inte samarbetade, ansågs det lämpligt att tillämpa den högsta dumpningsmarginal som konstaterats i fråga om en exportör i det berörda landet.

D. GEMENSKAPSINDUSTRI

(37) Eftersom inte alla producenter som är etablerade inom gemenskapen deltog i undersökningen och det konstaterades att en gemenskapsproducent tillverkar speciella rördelar som inte omfattas av förfarandet, måste kommissionen undersöka huruvida de klagande representerar större delen av den totala produktionen i gemenskapen av likadana produkter. Att en av de klagande gemenskapsproducenterna i Förenade kungariket importerade de påstått dumpade produkterna från en exportör i Thailand, som dessutom är närstående, måste också beaktas.

(38) Vad gäller importen till den klagande producenten i Förenade kungariket visade en genomgång av fakta att nästan alla producenter inom denna speciella industrisektor i viss grad förlitar sig på att kunna köpa in rördelar som ligger utanför deras eget tillverkningsprogram. Rördelsproducenter måste kunna erbjuda en fullständig serie av produkttyper för att kunna uppfylla kundernas krav och därmed konkurrera på marknaden.

Det konstaterades att den klagande producenten i Förenade kungariket under undersökningsperioden hade importerat den undersökta produkten från en närstående exportör i Thailand som konstaterades tillämpa dumping. De konstaterades dock att volymen på denna import inte överskred 2 % av den totala försäljningen på gemenskapsmarknaden från producenten i Förenade kungariket. Dessutom bestod de importerade kvantiteterna huvudsakligen av produkttyer som inte tillverkades av denne producent, för att komplettera hans produktserie som importerades således endast för att försvara hans position på marknaden. Trots att det är fråga om närstående parter görs därför bedömningen att en sådan låg importnivå inte kan ha skyddat producenten i Förenade kungariket från dumpningseffekterna och inte heller kan ha gett honom en väsentlig fördel, och att det därför inte föreligger några rimliga skäl till att undanta denne producent från definitionen "gemenskapsindustri".

(39) Under undersökningens gång tog en av de klagande italienska producenterna tillbaka sitt klagomål med förklaringen att de produkter som han tillverkade inte exporterades av de berörda exportländerna.

(40) Vad gäller fastställandet av den produktionsandel som de klagande producenterna representerade använde kommissionen de uppgifter som lämnats in tillsammans med ytterligare uppgifter som lämnades vid stickprovskontroller hos de klagande producenterna, som utan vidare är de största producenterna som är etablerade inom gemenskapen. Kommissionen använde också tillförliga uppgifter från marknadsundersökningar.

På grundval av ovan angivna överväganden beräknades den andel av den totala gemenskapsproduktionen som de klagande producenterna representerade under undersökningsperioden till 85 %, dvs. huvuddelen av den sammanlagda gemenskapsproduktionen.

E. SKADA

1. Kumulation av effekterna av den dumpade importen

(41) Vid fastställandet av inverkan av den dumpade importen på gemenskapsindustrin har kommissionen i denna undersökning beaktat effekten av all dumpad import från de berörda länderna. I syfte att fastställa huruvida en sådan kumulation är lämplig undersöktes det om den berörda kvantiteten från respektive exportland var betydande och om importen från dessa länder konkurrerade sinsemellan

(42) En av de berörda exportörerna i Thailand hävdade att då skadan skulle beräknas importen från Thailand inte skulle kumuleras med import från de övriga exportländer som berörs av förfarandet eftersom den andel av gemenskapsmarknaden som består av import från Thailand inte bidrar till någon väsentlig skada för gemenskapsindustrin. Det anfördes vidare att dennas marknadsandel minskar.

Kommissionen har granskat dessa argument. Det konstaterades att den volym av de ifrågavarande produkterna som under undersökningsperioden importerades från Thailand uppgick till 2,6 % av gemenskapskonsumtionen. Med en sådan procentandel kan Thailands marknadsandel inte anses vara försumbar. Utvecklingen av Thailands marknadsandelar visar en konstant ökning från 0,4 % 1989 till 1,6 % 1991, till 2,6 % 1993 och under undersökningsperioden. Argumenten från den berörda exportören i Thailand måste därför avvisas.

(43) I fråga om Slovakien och Taiwan fastställde kommissionen att de marknadsandelar som motsvarade import från dessa två länder mellan 1992 och undersökningsperioden sjönk från 3,2 % till 1,5 % respektive från 3,4 % till 1,6 %. Däremot ökade under samma period de marknadsandelar som innehas av de övriga tre länderna, dvs. för Kina från 6,8 % till 8,5 % för Kroatien från 1,6 % till 3,2 % och för Thailand från 2,4 % till 2,6 %.

Mot bakgrund av den låga och snabbt sjunkande importnivån från Slovakien och Taiwan i motsats till de ökade marknadsandelarna för de övriga berörda länderna ansågs denna import inte orsaka någon väsentlig skada för gemenskapsindustrin. Den kumulerades därför inte med importen från de övriga tre berörda länderna och beaktades således inte vid beräkningen av skadan.

(44) Vad gäller importen från Kina, Kroatien och Thailand konstaterades att de produkter som under undersökningsperioden importerades från vart och ett av dessa länder typ för typ och i fråga om dimension var likadana och utbytbara i alla avseenden och salufördes inom gemenskapen under en jämförig period och enligt liknande kommersiella principer. De importerade produkterna konkurrerade sinsemellan och även med de produkter som tillverkades inom gemenskapsindustrin. Importvolymerna från vart och ett av dessa länder var under undersökningsperioden betydande och prisutvecklingen likartad. Under dessa omständigheter och i enlighet med praxis hos gemenskapens institutioner ansågs det därför att det förelåg tillräckliga skäl för att analysera import med ursprung i Kina, Kroatien och Thailand kumulerat (med begreppet "de berörda exportländerna" avses nedan endast Kina, Kroatien och Thailand).

2. Gemenskapskonsumtion, volym, marknadsandelar och priser på dumpad import

a) Gemenskapskonsumtion

(45) Uppgifter om gemenskapens förbrukning av de produkter som omfattas av förfarandet har räknats fram på grundval av uppgifter om den totala försäljningen inom gemenskapen från samarbetande gemenskapsproducenter, varvid resultatet har lagts till en uppskattning av försäljningen från icke samarbetande producenter och till den totala importen med ursprung i tredje land, inbegripet importen från de berörda exportländerna. På dessa grunder förblev förbrukningsvolymen i gemenskapen generellt stabil mellan 1989 och 1993, med en liten ökning från 53 132 ton 1989 till 53 406 ton 1993 och under undersökningsperiodens sex månader till 27 189 ton.

b) Volym på den dumpade importen

(46) Den kumulerade importen till gemenskapen från de berörda exportländerna ökade konstant från 1 304 ton 1989 till 7 309 ton 1993 och nådde under undersökningsperioden 3 854 ton, vilket motsvarar en ökning med 491 % på årsbasis jämfört med 1989.

c) Marknadsandelar

(47) Mellan 1989 och undersökningsperioden ökade de kumulerade marknadsandelar i gemenskapen som innehas av de berörda exportländerna från 2,5 % till 14,3 % och utvecklades individuellt enligt följande:

>Plats för tabell>

d) Priser på dumpad import

(48) Priserna på den dumpade importen från de berörda exportländerna låg väsentligt under de priser som togs ut av gemenskapsproducenterna under undersökningsperioden. I syfte att fastställa prisdumpningen jämförde kommissionen de berörda exportörernas priser med de försäljningspriser på gemenskapsmarknaden som tas ut av de klagande producenterna som är etablerade i Tyskland, Frankrike, Italien och Förenade kungariket. Dessa medlemsstater representerar större delen av gemenskapsmarknaden för de berörda produkterna och absorberar över 85 % av den berörda dumpade importen.

(49) Prisjämförelsen gjordes på grundval av försäljningen till den första oberoende kunden i jämförbart handelsled och, om tillräckliga bevis fanns tillgängliga, per produkttyp i fråga om dimensioner och väggtjocklek för huvuddelen av den import som beaktades vid det preliminära dumpningsfastställandet.

(50) Justeringar gjordes för att säkerställa jämförbarheten vad gäller fraktkostnader vilka drogs av från gemenskapsproducenternas försäljningspriser liksom vad gäller tull som i tillämpliga fall lades till importpriset. Dessutom justerades importpriserna med en importörmarginal som omfattar tullklarering, hanteringskostnader, bankavgifter och en vinstmarginal i den omfattning som ansågs lämplig.

(51) Baserat på jämförbara produkttyper jämfördes det vägda genomsnittliga försäljningspriset från varje individuell exportör med de klagande producenternas motsvarande försäljningspriser på gemenskapsmarknaden. I procent av gemenskapsproducenternas faktiska försäljningspriser fritt fabrik under undersökningsperioden motsvarade dumpningen 24,5 %-40,7 % i fråga om Kina, 21,3 %-37,8 % för Thailand och 21,9 % för Kroatien.

3. Situationen för gemenskapsindustrin

a) Gemenskapsproduktion

(52) Produktionsvolymen för de berörda produkterna från gemenskapsindustrin sjönk från 54 104 ton 1989 till 45 402 ton 1993 och till 22 432 ton under undersökningsperioden (sex månader), motsvarande en nedgång med 17,1 % på årsbasis jämfört med 1989. Produktionsnedgången var särskilt kännbar i Tyskland, Frankrike och Italien som tillsammans absorberade ca 78 % av den dumpade importen från de berörda exportländerna under referensperioden.

b) Kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(53) Eftersom produktionsanläggningar för rördelar också utformas och används för tillverkning av andra produkttyper som inte omfattas av detta förfarande är det inte möjligt att exakt fastställa kapaciteten för de berörda produkterna och dess utnyttjandegrad. Det konstaterades dock att volymen av övriga produkter som tillverkades med samma basutrustning hade minskat i en andel motsvarande den för de berörda produkterna. De nivåer för kapacitetsutnyttjande som fastställts till följd av undersökningen kan därför sägas vara representativa.

(54) Sedan 1985 har rördelsindustrin inom gemenskapen genomgått en omstruktureringsprocess som minskat dess årliga kapacitet på 120 000 ton till under 100 000 ton år 1993 genom att anläggningar moderniserats och flera produktionsanläggningar stängts. Trots dessa ansträngningar sjönk gemenskapsproducenternas utnyttjande av den totala kapaciteten starkt mellan 1989 och undersökningsperioden, med undantag för en producent som fram till 1990 i högre grad förlitade sig på inköp men som därefter beslutade att själv tillverka en större andel av sin rördelsserie. Utnyttjandegraden för alla gemenskapsproducenter var det oaktat lägre än 55 % under undersökningsperioden vilket i de flesta fall var otillräckligt för att möjliggöra en rimlig fördelning och täckning av fasta kostnader.

c) Försäljningsvolymer och marknadsandelar

(55) Gemenskapsproducenternas totala försäljning av de berörda produkterna på EG-marknaden sjönk från 41 006 ton 1989 till 34 937 ton 1993 och var 17 889 ton under undersökningsperioden juli-december 1993. Jämfört med 1989 motsvarar försäljningen under undersökningsperioden på årsbasis en nedgång med 12,7 %. Samtidigt som den årliga förbrukningen inom gemenskapen förblev generellt stabil mellan 1989 och undersökningsperioden sjönk gemenskapsproducenternas marknadsandel från 77,2 % till 65,7 % under motsvarande tid. Till följd av detta har gemenskapsindustrin förlorat marknadsandelar i nästan samma utsträckning som de berörda exportländerna vunnit dessa (från 2,5 % till 14,3 %).

d) Försäljningspriser

(56) Som en följd av de berörda exportländernas väsentliga prisdumpning föll de klagande producenternas försäljningspriser på hemmamarknaden och den övriga EG-marknaden starkt mellan 1989 och undersökningsperioden, särskilt för de produkttyper som direkt konkurrerade med den berörda dumpade importen.

e) Lönsamhet

(57) Trots betydande kostnadsminskningar genom fortlöpande rationaliseringsåtgärder har den ekonomiska situationen försämrats för huvuddelen av gemenskapsindustrin, särskilt efter det att mycket stora kvantiteter dumpad import kom ut på gemenskapsmarknaden 1992. Under undersökningsperioden drabbades samtliga klagande gemenskapsproducenter av ekonomiska förluster eller av sänkta vinster.

f) Sysselsättning

(58) Vad gäller sysselsättningssituationen för hela rördelsindustrin inom gemenskapen konstaterade kommissionen att till följd av omstruktureringsåtgärderna och stängning av tre fabriker sjönk gemenskapsproducenternas totala arbetsstyrka med ca 15 % mellan 1989 och undersökningsperioden. Den stora ordernedgången i beställningar som ledde till otillräckligt kapacitetsutnyttjande tvingade i några fall gemenskapsproducenterna att införa åtgärder som förkortad arbetstid och i ett fall till beslut om en drastisk minskning med en tredjedel av alla anställda.

4. Slutsats om skada

(59) Den preliminära granskningen av skadefaktorerna visar att gemenskapsindustrin särskilt har drabbats av en nedgång i produktion och försäljningsvolym, en väsentlig förlust av marknadsandelar och att industrin inte kunnat höja priserna för att täcka ökade produktionskostnader, kombinerat med en försämring av det ekonomiska resultatet.

(60) Mot bakgrund av betydelsen av dessa negativa ekonomiska faktorer drar kommissionen slutsatsen att gemenskapsindustrin har lidit väsentlig skada i enlighet med artikel 4.1 i grundförordningen.

F. ORSAK TILL SKADAN

(61) Kommissionen har undersökt om den väsentliga skada som gemenskapsindustrin drabbats av vållats av den dumpade importen och om andra faktorer kan ha orsakat eller bidragit till skadan.

1. Effekt av den dumpade importen

(62) Vid sin granskning fann kommissionen att utvecklingen av importen från de berörda exportländerna, deras ökande marknadsandel och den prispress som denna import utövade, sammanföll med nedgången i gemenskapens produktion, kapacitetsutnyttjande, marknadsandelar, lönsamhet och sysselsättning som särskilt 1992 ledde till en försämring av gemenskapsindustrins konkurrenssituation och ekonomiska läge.

(63) Samtidigt som förbrukningen av de berörda produkterna förblivit relativt stabil ökade importens marknadsandel från 2,5 % 1989 till 14,3 % under undersökningsperioden medan gemenskapsproducenternas marknadsandel sjönk från 77,2 % till 65,7 %. Därmed återspeglas gemenskapsindustrins förlorade marknadsandelar av exportländernas vunna andelar.

(64) Vad gäller priserna på den dumpade importen konstaterades väsentliga dumpningsmarginaler. Med tanke på priskänsligheten på marknaden för rördelar har de stora dumpningsmarginalerna tvingat gemenskapsindustrin att sänka sina priser i ett försök att uppnå ett rimligt kapacitetsutnyttjande och rimliga marknadsandelar. Prisnedgången har lett till en allmän brist på lönsamhet som framgår av de ekonomiska förlusterna för huvuddelen av gemenskapsproducenterna.

2. Inverkan av andra faktorer

(65) Det övervägdes också huruvida andra faktorer än den dumpade importen från de berörda länderna skulle ha kunnat orsaka eller bidra till den skada som gemenskapsindustrin lidit. Kommissionen granskade särskilt utvecklingen och inverkan av importen av de berörda produkterna från tredje länder som inte omfattas av detta förfarande, utvecklingen hos den synliga förbrukningen på gemenskapsmarknaden och effekten av den import som gjorts av en av de klagande gemenskapsproducenterna.

(66) Importvolymen från andra tredje länder, inbegripet Taiwan och Slovakien, var generellt relativt stabil och uppgick 1989 till 10 822 ton och under undersökningsperioden till 10 892 ton på årsbasis, vilket motsvarar marknadsandelar på 20,3 % respektive 20,0 %. Sett i förhållande till en ökning med 6 400 ton av importen från de exportländer som berörs av förfarandet tillsammans med en ökning av deras marknadsandel på 12 % under samma period görs bedömningen att dessa exportländer uppenbarligen var de som gynnades i fråga om försäljningsvolym och marknadsandelar. Enligt uppgifter från Eurostat hade priserna på importen från de flesta övriga tredje länder varit klart högre än priserna på den dumpade importen, och inget tyder på att importen från tredje länder som inte omfattas av förfarandet hade dumpats.

(67) Beträffande utvecklingen av efterfrågan ökade den synliga förbrukningen av de berörda produkterna inom gemenskapen mellan 1989 och undersökningsperioden något från 53 132 ton till 54 378 ton på årsbasis.

(68) Vad gäller effekten av den import av de berörda produkterna som gjordes av en av de klagande gemenskapsproducenterna konstaterades att nivån på denna import under undersökningsperioden inte överskred 2 % av producentens totala försäljning inom gemenskapen, att huvuddelen av importen bestod av produkttyper som var avsedda att komplettera produktserien med produkter som producenten inte tillverkade själv och att de priser till vilka de importerade produkterna såldes vidare av den berörde producenten eller andra gemenskapsproducenter själva tillverkade. Det anses därför att den importerande producenten inte deltog i dumpningen och att han varken skyddades från effekterna av dumpningen eller gynnades av denna.

3. Slutsats

(69) Mot bakgrund av dessa överväganden har kommissionen dragit slutsatsen utifrån sina preliminära rön att den dumpade importen av de berörda produkterna med ursprung i Kina. Kroatien och Thailand har orsakat väsentlig skada för gemenskapsindustrin.

G. GEMENSKAPSINTRESSET

1. Allmänna överväganden

(70) Vid en uppskattning av gemenskapsintresset måste man särskilt beakta behovet av att undanröja de snedvridande effekter på handeln som uppstår till följd av illojala affärsmetoder och av att återställa en effektiv konkurrens mellan de berörda produkterna på gemenskapsmarknaden. Antidumpningsåtgärder bör ha till effekt att höja prisnivån på exporten och därmed påverka dess relativa konkurrenskraft.

Sådana åtgärder är således nödvändiga för att avstyra dumpningens skadliga effekter; att avstå från sådana åtgärder skulle omvänt kunna ha en negativ effekt på konkurrenssituationen på gemenskapsmarknaden om det innebar att gemenskapsproducenterna försvann. Ett undanröjande av de orättvisa fördelar som uppnås genom dumpning bör förhindra en ytterligare försämring för gemenskapsindustrin. Under dessa omständigheter bör inga väsentliga negativa effekter för konkurrenssituationen på gemenskapsmarknaden kunna förväntas genom att åtgärder vidtas. Mot denna bakgrund har kommissionen granskat effekterna av antidumpningsåtgärder på importen av rördelar av stål från de berörda exportländerna i förhållande till gemenskapindustrins och slutanvändarnas särskilda intressen.

2. Gemenskapsindustrins intresse

(71) Inom ramen för detta förfarande har det konstaterats att med tanke på de väsentliga och ökande ekonomiska förluster som drabbat gemenskapsindustrin skulle den redan känsliga situationen förvärras och lönsamheten hotas inom gemenskapens rördelsindustri om inga antidumpningsåtgärder vidtas. Denna utveckling måste ses särskilt mot bakgrund av de stora ansträngningar som gemenskapsproducenterna gjort i fråga om modernisering och automatisering av produktionsanläggningarna i sådan utsträckning att de kan konkurrera med alla producenter som agerar enligt rättvisa marknadsvillkor. Om dessa producenter tvingades bort från marknaden skulle alla dessa investeringar vara bortkastade.

(72) Det fastställdes också att gemenskapens rördelsindustri för att vara i stånd att tillverka hela produktserien till konkurrenskraftiga priser är beroende av en rimlig utnyttjandegrad av sin utrustning som i grunden uppnås genom produktion av standardiserade kommersiella kvalitetsrördelar som direkt konkurrerar med de dumpade produkter som importeras från de berörda exportländerna och som motsvarar en stor del av den avkastning som genereras inom denna industrisektor. En nedgång i denna produktion skulle också inverka på produktionen av andra kategorier av högkvalitetsprodukter genom att höja deras kostnad och priserna för konsumenterna i gemenskapen.

3. Användarnas intresse

(73) Som framgår av punkt 70 kommer användarna av de rördelar som importeras från de berörda exportländerna att bli tvungna att betala reguljära marknadspriser om tullar införs. De berörda köparna är företag inom byggbranschen, varv, kemikaliefabriker, oljeraffinaderier och energiproducenter. Inga synpunkter på följderna av antidumpningsåtgärder lämnades till kommissionen från sådana köpare eller användare under undersökningsperioden. Följderna kan skilja sig från fall till fall, beroende på den kvantitet rördelar som krävs för det berörda byggnadsföretaget. Införandet av antidumpningsåtgärder i fråga om rördelar kommer dock att ha en begränsad effekt för dessa användarindustrier eftersom de tillkommande kostnaderna är mycket små i förhållande till den totala kostnaden för den byggnation rördelarna skall användas till. I alla händelser har undersökningen visat att högre priser på rördelar av stål kan godtas på marknaden, eftersom priserna på den import från tredje land som inte omfattas av förfarandet konstaterades vara väsentligt högre än priserna på den dumpade importen.

(74) Slutligen bör man ha i åtanke att den prisökning som blir följden av antidumpningsåtgärder syftar till att möjliggöra undanröjandet av prisfördelar till följd av illojala affärsmetoder som är skadliga för gemenskapsindustrin vars situation oundvikligen förefaller att försämras om inga åtgärder vidtas. Om en sådan försämring skulle leda till att gemenskapsindustrin försvann skulle konkurrensen på gemenskapsmarknaden i fråga om rördelar av stål allvarligt minska; en situation som inte är förenlig med köparnas eller användarnas intressen.

(75) Efter att noggrant ha utvärderat alla ovanstående aspekter anser kommissionen därför att det ligger i gemenskapens intresse att införa preliminära antidumpningsåtgärder på import av de berörda produkterna med ursprung i Kina, Kroatien och Thailand i syfte att förhindra att ytterligare skada orsakas av den aktuella dumpade importen under återstoden av undersökningen.

Mot bakgrund av detta bör åtgärder i form av en tillfällig tull på värdet införas.

H. TULL

(76) För att fastställa nivån på den tillfälliga tullen har kommissionen beaktat nivån på den konstaterade dumpningen och det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skada som drabbar gemenskapsindustrin.

(77) Eftersom skadan huvudsakligen består av prispress, förlorade marknadsandelar och i synnerhet ekonomiska förluster kräver undanröjandet av skadan att exportpriserna från de berörda exportörerna går upp i en utsträckning som gör det möjligt för gemenskapsindustrin att höja sina priser till lönsamma nivåer utan att förlora försäljningsvolym.

Vid beräkningen av den nödvändiga prishöjningen ansåg kommissionen att priset på den dumpade importen måste jämföras med försäljningspriser som avspeglar gemenskapsindustrins produktionskostnader plus en skälig vinst.

(78) På dessa grunder jämfördes de vägda genomsnittliga exportpriserna fritt gemenskapens gräns på de produkttyper som beaktades för fastställande av dumpning under undersökningsperioden, vid behov justerade till nivån gemenskapsproducenternas pris fritt fabrik, med de aktuella vägda genomsnittliga försäljningspriser som tas ut av de berörda gemenskapsproducenterna, i tillämpliga fall höjda för att täcka produktionskostnaden plus en vinstmarginal på 5 %. För det preliminära fastställandet ansågs denna vinstmarginal vara rimlig jämfört med den som skulle kunna förväntas i avsaknad av dumpad import.

Denna jämförelse visade följande skademarginaler:

>Plats för tabell>

(79) Eftersom skademarginalen i fråga om den kroatiska producenten, Zeljezara Sisak, och den thailändska producenten TTU är lägre än respektive konstaterade dumpningsmarginaler, bör de preliminära antidumpningstullarna baseras på denna lägre nivå enligt artikel 13.3 i grundförordningen.

I alla andra fall bör den preliminära tullen begränsas till den fastställda dumpningsmarginalen.

(80) Av de skäl som anges i punkt 34 har en enhetlig tull fastställts för de två samarbetande producenterna/exportörerna i Kina.

(81) Vid fastställandet av nivån på den preliminära tullen för exportörer i respektive berört exportland som varken besvarat kommissionens frågeformulär eller tagit kontakt på annat sätt anser kommissionen att tullarna bör fastställas på grundval av tillgängliga fakta i enlighet med artikel 7.7 b i grundförordningen. Det ansågs att de rimligaste fakta var de som konstaterats under undersökningen och att det inte fanns något skäl att anta att tullar som var lägre än de högsta tullar som bedöms nödvändiga skulle vara tillräckliga för att undanröja den skada som denna import orsakat. I syfte att undvika kringgående av tullar och för att inte belöna icke-samarbete anses det därför lämpligt att införa den högsta fastställda tullen för exportörer i detta land.

(82) På grundval av ovanstående bör de tillfälliga antidumpningstullarna vara följande:

>Plats för tabell>

I. AVSLUTANDE AV FÖRFARANDET I FRÅGA OM SLOVAKIEN OCH TAIWAN

(83) Som förklarats i punkt 43 ansågs importen av de berörda produkterna med ursprung i Slovakien och Taiwan inte bidra väsentligt till den skada som orsakades gemenskapsindustrin. Kommissionen anser därför att skyddsåtgärder är onödiga och att antidumpningsförfarandet i fråga om dessa båda länder bör avslutas.

(84) Inom Rådgivande kommittén restes inga invändningar mot detta.

(85) Intresserade parter som berörs direkt har informerats om de väsentliga fakta och överväganden som ligger till grund för kommissionens avsikt att avsluta förfarandet i fråga om Slovakien och Taiwan och de har beretts tillfälle att lämna synpunkter.

J. SLUTBESTÄMMELSE

(86) Enligt god förvaltningssed bör en period bestämmas inom vilken de berörda parterna får lämna synpunkter skriftligen och även höras. Dessutom bör det konstateras att alla slutsatser som dras i denna förordning är preliminära och kan behöva omprövas vid fastställandet av en slutgiltig tull som kommissionen kan komma att föreslå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

1. En tillfällig antidumpningstull införs härmed på import av rördelar (med undantag av gjutna rördelar, flänsar samt rör avsedda för gängning) av järn eller stål (med undantag av rostfritt stål) med en yttre diameter på högst 609,6 mm, av det slag som används som stumsvetsrördelar och för andra ändamål och som omfattas av KN-nummer ex 7307 93 11 (TARIC-nr 7307 93 11*91), ex 7307 93 19 (TARIC-nr ex 7307 93 19*91), ex 7307 99 30 (TARIC-nr 7307 99 30*91) och ex 7307 99 90 (TARIC-nr ex 7307 99 90*91) med ursprung i Kina, Kroatien och Thailand.

2. Den tullsats som tillämpas på priset fritt gemenskapens gräns netto före tull skall vara följande:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser i fråga om tullar tillämpas.

4. För övergång till fri omsättning inom gemenskapen av de varor som anges i punkt 1 krävs att en säkerhet ställs som motsvarar beloppet på den tillfälliga tullen.

Artikel2¶

Antidumpningsförfarandet i fråga om import av rördelar som omfattas av KN-nummer ex 7307 93 11, ex 7307 93 19, ex 7307 99 30 och ex 7307 99 90 med ursprung i Slovakien och Taiwan avslutas härmed.

Artikel3¶

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.4 b i förordning (EEG) nr 2423/88 får de berörda parterna lämna synpunkter och begära att bli hörda muntligen av kommissionen inom en månad från och med dagen för den här förordningens ikraftträdande.

Artikel4¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 september 1995.

På kommissionens vägnar

Leon BRITTAN

Vice ordförande

(1) EGT nr L 349, 31.12.1994, s. 1.

(2) EGT nr L 122, 2.6.1995, s. 1.

(3) EGT nr L 209, 2.8.1988, s. 1.

(4) EGT nr L 66, 10.3.1994, s. 10.

(5) EGT nr C 35, 3.2.1994, s. 4.