lagen.nu
(EG) nr 2738/95

Införande av särskilda regler för förvaltningen och fördelningen av vissa kvantitativa textilkvoter som genom rådets förordning (EG) nr 517/94 upprättas för 1996

Titel
Kommissionens förordning (EG) nr 2738/95 av den 28 november 1995 om införande av särskilda regler för förvaltningen och fördelningen av vissa kvantitativa textilkvoter som genom rådets förordning (EG) nr 517/94 upprättas för 1996
CELEX
31995R2738
Datum
1995-11-28
Källa
eur-lex.europa.eu
Rättsakten gäller inte längreEUR-Lex anger att rättsakten upphörde att gälla 1996-12-31.

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 2738/95 av den 28 november 1995 om införande av särskilda regler för förvaltningen och fördelningen av vissa kvantitativa textilkvoter som genom rådets förordning (EG) nr 517/94 upprättas för 1996 Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 285 , 29/11/1995 s. 0005 - 0010

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 2738/95 av den 28 november 1995 om införande av särskilda regler för förvaltningen och fördelningen av vissa kvantitativa textilkvoter som genom rådets förordning (EG) nr 517/94 upprättas för 1996

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 517/94 av den 7 mars 1994 om en gemensam ordning för import av textilvaror med ursprung i vissa tredje länder som inte omfattas av avtal, protokoll eller andra bilaterala ordningar eller andra särskilda gemenskapsordningar för import (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1325/95 (2), särskilt artiklarna 17.3, 17.6, 21.2 och 21.3 tillsammans med artikel 25.3 i denna, och

med beaktande av följande:

Genom rådets förordning (EG) nr 517/94 infördes kvantitativa importkvoter för vissa textilvaror med ursprung i vissa tredje länder och föreskrevs, i artikel 17.2 i den förordningen, att dessa kvoter enligt principen "först till kvarn får först mala" skulle fördelas i den kronologiska ordning i vilken anmälningarna från medlemsstaterna mottagits.

Erfarenheten har visat att de årliga kvantiteter som fastställts var otillräckliga för att täcka de kvantiteter som det ansökts om i de ansökningar om tillstånd som riktas till medlemsstaterna. Med beaktande av detta finns det allvarliga skäl att tro att för de kvantiteter som infördes genom förordning (EG) nr 517/94 kommer de ansökningar om tillstånd som medlemsstaterna skall anmäla att överstiga de kvantitativa gränser som fastställts för 1996.

I artikel 17.3 i förordning (EG) nr 517/94 föreskrivs det att det är möjligt att under sådana förhållanden begagna sig av fördelningsmetoder som skiljer sig från den metod som bygger uteslutande på den kronologiska ordning i vilken anmälningarna från medlemsstaterna mottagits och även att föreskriva att kvoterna delas upp i delar.

För att inte otillbörligt störa kontinuiteten i handelsutbytet är det dessutom önskvärt att före kvotårets början anta regler för förvaltningen och fördelningen av de kvoter som genom förordning (EG) nr 517/94 införs för 1996.

För en stor andel av kvoterna verkar det lämpligt att göra den fördelningsmetod som bygger på den kronologiska ordning i vilken anmälningarna från medlemsstaterna mottagits enligt principen "först till kvarn får först mala" mera flexibel i syfte att kunna tillgodose största möjliga antal näringsidkare genom att begränsa de kvantiteter som på grundval av denna metod tilldelas varje näringsidkare till en maximal kvantitet som skall vara tillräcklig för att vara ekonomiskt försvarbar för de berörda näringsidkarna.

Beträffande de kvoter vars otillräcklighet förefaller mera uppenbar verkar det lämpligt att använda en fördelningsmetod enligt vilken det tas hänsyn till traditionella handelsmönster och att i detta syfte dela upp de kvoter som skall tilldelas i två delar, av vilka den ena reserveras för traditionella importörer och den andra för andra sökande, samt att fastställa storleken på respektive del som reserveras för dessa två kategorier av näringsidkare på en nivå som både garanterar att hänsyn tas till traditionella handelsmönster och säkerställer att de icke-traditionella importörerna får tillräckligt stor tillgång till kvoterna. Begreppet traditionella importörer bör definieras med avseende på 1992, eftersom 1993 inte var representativt på grund av vissa förvrängningar som utmärkte importen under denna tid i gemenskapen.

I fråga om fördelningen av den del som är reserverad för andra importörer än de traditionella importörerna framgår det av tidigare erfarenhet att den metod som bygger på den kronologiska ordning i vilken anmälningarna från medlemsstaterna mottagits endast gjorde det möjligt att tillgodose ett begränsat antal näringsidkare och att tillämpningen av en metod med fördelning i förhållande till de begärda kvantiteterna genom en samtidig behandling av samtliga kvantiteter som meddelats kommissionen skulle kunna tillgodose ett större antal näringsidkare. Av samma skäl bör det dessutom föreskrivas att de kvantiteter som varje individuell näringsidkare ansöker om inte får vara större än en förutbestämd kvantitet som fastställts till en ekonomiskt rimlig nivå.

Det är möjligt att det i vissa fall för vissa kategorier och länder fortfarande efter tillämpning av de kvantitativa kriterierna finns outnyttjade kvantiteter i en reserverad del. För att säkerställa ett optimalt utnyttjande av varje kvot bör man föreskriva att det skall vara möjligt att överföra kvantiteter mellan de delar som reserverats för de två kategorierna av importörer.

Med tanke på deltagandet vid tilldelningen av kvoter är det lämpligt att fastställa en sista ansökningsdag för importlicenser för de traditionella importörerna och de andra importörerna.

För att uppnå ett så fullständigt utnyttjande som möjligt av kvoterna bör det föreskrivas att de kvantiteter som finns tillgängliga efter fördelningen enligt de regler som anges ovan skall fördelas till alla näringsidkare enligt principen "först till kvarn får först mala" inom gränserna för de förutbestämda maximikvantiteterna.

I syfte att säkerställa ett optimalt utnyttjande av kvoterna bör det föreskrivas att alla näringsidkare sedan de utnyttjat 50 % av en licens kan komma med en ny ansökan som inte får överstiga en förutbestämd kvantitet, under förutsättning att det fortfarande finns outnyttjade kvantiteter i kvoterna.

I syfte att sörja för en god förvaltning bör giltighetstiden för importtillstånd fastställas till nio månader från och med dagen för utfärdandet, dock inte längre än till och med den 31 december 1996, och medlemsstaterna bemyndigas att utfärda detta tillstånd, sedan de mottagit kommissionens beslut, endast om näringsidkaren kan bevisa att det finns ett kontrakt och att han intygar, utom i de fall där detta särskilt förutses, att han inte redan enligt denna förordning har utnyttjat ett importtillstånd i gemenskapen för de berörda kategorierna och länderna. De behöriga nationella myndigheterna är dock bemyndigade att på berörda importörers begäran förlänga giltighetstiden för licenser som den 30 september 1996 utnyttjats till minst 60 % till den 31 december 1996.

Dessa åtgärder är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättades genom förordning (EG) nr 517/94.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1

I denna förordning anges vissa särskilda regler för förvaltningen av de kvantitativa kvoter som infördes genom förordning (EG) nr 517/94 och som skall tillämpas 1996.

AVDELNING I

Artikel2

De kvoter som avses i artikel 1 och i bilaga I skall tilldelas i den kronologiska ordning i vilken kommissionen mottar anmälningar från medlemsstaterna om individuella näringsidkares ansökningar om kvantiteter som för varje enskild näringsidkare inte får överstiga de maximikvantiteter som anges i bilaga III, enligt principen "först till kvarn får först mala".

Näringsidkarna kan lämna in sina ansökningar till medlemsstaternas behöriga myndigheter från och med den tionde dagen efter den dag då denna förordning trädde i kraft.

AVDELNING II

Artikel3

De kvantitativa kvoter som avses i artikel 1 och i bilaga II är uppdelade i två delar, varav den ena skall vara reserverad för traditionella importörer och den andra för andra importörer och detta avser de kvantiteter som anges i bilaga II. Dessa kvantiteter skall fördelas enligt de närmare bestämmelser som anges i artikel 4-7 och på grundval av de ansökningar om importtillstånd som lämnas av importörerna till de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna från och med den dag som denna förordning träder i kraft och senast den tionde dagen efter detta ikraftträdande.

Artikel4

Med traditionell importör av en viss kategori produkter med ursprung i ett av de länder som anges i bilaga II avses sådana importörer som för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna kan styrka att de under 1992 har importerat produkter av samma kategori och med ursprung i samma land.

Artikel5

Medlemsstaterna skall senast den femtonde dagen efter denna förordnings ikraftträdande meddela kommissionen vilka kvantiteter ansökningarna avser och hur de fördelar sig på de kategorier och länder som anges i bilaga II. De skall även ange antalet näringsidkare och i förekommande fall uppge hur stora kvantiteter som var och en av de traditionella importörerna importerat under 1992.

På grundval av samtliga uppgifter som meddelats skall kommissionen fastställa de kvantitativa kriterier enligt vilka de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna i enlighet med bestämmelserna i denna avdelning får utfärda importtillstånd.

Artikel6

1. Det belopp som individuellt kan tilldelas varje traditionell importör för varje berörd produktkategori och varje berört land får inte överstiga de kvantiteter som faktiskt importerats under 1992 av den berörde importören med avseende på samma kategorier och länder.

Om den totala kvantitet som skall tilldelas de traditionella importörerna på grundval av de kvantiteter som anmälts till medlemsstaterna överstiger den del som reserverats för dem skall de kvantiteter som tilldelas var och en minskas proportionellt.

2. Den del som reserverats för andra importörer än de som avses i artikel 4 skall fördelas genom tillämpning av metoden med fördelning i förhållande till de begärda kvantiteterna, varvid den kvantitet som varje enskild importör kan ansöka om inte får överskrida den kvantitet som anges i bilaga III.

3. Om det för en viss produkt och ett visst land återstår outnyttjade kvantiteter i en del som reserverats för en kategori importörer kan kommissionen i enlighet med det förfarande som anges i artikel 25 i förordning (EG) nr 517/94 överföra dessa kvantiteter till den del som reserverats för den andra kategorin importörer. Fördelningen av de kvantiteter som överförs på detta sätt skall verkställas enligt de kvantitativa kriterier som är tillämpliga för denna kategori näringsidkare.

Artikel7

De kvantiteter som fortfarande är outnyttjade efter fördelning enligt bestämmelserna i artiklarna 4 till och med 6 skall inom gränserna för de maximikvantiteter som avses i bilaga III från och med den 2 januari 1996 klockan 10.00 Brysseltid fördelas i den kronologiska ordning i vilken kommissionen mottagit anmälningarna från medlemsstaterna enligt principen "först till kvarn får först mala", och detta oberoende av vilken kategori importörer som berörs.

AVDELNING III

Artikel8

Utan hinder av bestämmelserna i avdelningarna I och II kan varje importör som utnyttjat en licens till minst 50 % av den kvantitet som han i kraft av denna förordning tilldelats inkomma med en ny licensansökan för samma produktkategori och samma ursprungsland avseende kvantiteter som inte får överstiga de maximikvantiteter som anges i bilaga III, under förutsättning att det återstår disponibla kvantiteter i kvoten.

Artikel9

De importtillstånd som av medlemsstaternas behöriga myndigheter utfärdas enligt denna förordning är inte giltiga före den 1 januari 1996. Giltighetstiden för importtillstånden är nio månader från och med utfärdandedagen eller från och med den 1 januari 1996 om denna dag infaller tidigare. De behöriga nationella myndigheterna är emellertid bemyndigade att på berörda importörers begäran förlänga en licens giltighetstid till den 31 december 1996 om dess utnyttjandegrad den 30 september 1996 är minst 60 %.

Medlemsstaternas behöriga myndigheter skall utfärda importtillstånd efter meddelande om kommissionens beslut endast under förutsättning att näringsidkaren i fråga kan bevisa att det finns ett kontrakt och, utan att det påverkar tillämpningen av det som står i artikel 8, genom en skriftlig försäkran intygar att han inte redan för kategorin och landet i fråga har utnyttjat ett importtillstånd i gemenskapen vilket utfärdats i enlighet med denna förordning.

Artikel10

Denna förordning skall träda i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 28 november 1995.

På kommissionens vägnar

Leon BRITTAN

Vice ordförande

(1) EGT nr L 67, 10.3.1994, s. 1.

(2) EGT nr L 128, 13.6.1995, s. 1.

BILAGA I

Kvantitativa begränsningar enligt artikel 2 för 1996

>Plats för tabell>

BILAGA II

Kvantitativa begränsningar enligt artikel 3 för 1996

>Plats för tabell>

BILAGA III

Maximal mängd för 1996 att fördela till operatörer andra än traditionella importörer för den berörda kategorin och landet

>Plats för tabell>