Ändring av förordning (EEG) nr 2887/93 genom införande av en ytterligare antidumpningstull på import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Singapore

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 2937/95 av den 20 december 1995 om ändring av förordning (EEG) nr 2887/93 genom införande av en ytterligare antidumpningstull på import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Singapore Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 307 , 20/12/1995 s. 0030 - 0033

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2937/95 av den 20 december 1995 om ändring av förordning (EEG) nr 2887/93 genom införande av en ytterligare antidumpningstull på import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Singapore

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3283/94 av den 22 december 1994 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), särskilt artikel 23 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen (2), särskilt artiklarna 12, 13.11 och 14 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd i rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

(1) Genom rådets förordning (EEG) nr 2887/93 (3) infördes en slutgiltig antidumpningstull på 10,8 % på import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Singapore.

(2) Kommissionen mottog därefter ett klagomål, enligt vilket det gjordes gällande att kostnaden för antidumpningstullen helt eller delvis hade burits av den ende kände exportören, Teraoka Weigh System PTE Ltd. Beviset för detta påstående utgjordes av prislistor från importörer som sålde varan ifråga vilket enligt den klagande visade att återförsäljningspriserna för de flesta modeller hade förblivit oförändrade eller faktiskt sänkts sedan antidumpningstullen infördes, och att kostnaden för antidumpningstullen därför hade burits av exportören ifråga.

(3) Klagomålet ingavs av de gemenskapstillverkare, som också hade ingett det ursprungliga antidumpningsklagomålet.

(4) Eftersom klagomålet innehöll bevis för att exportören skulle ha absorberat kostnaden för antidumpningstullen tillkännagav kommissionen inledandet av en undersökning enligt artikel 13.11 i förordning (EEG) nr 2423/88 (nedan kallad "grundförordningen"), genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (4).

(5) Kommissionen underrättade officiellt den exportör och de importörer som man visste berördes och gav berörda parter tillfälle att skriftligen tillkännage sina synpunkter.

(6) Den exportör som omfattades av undersökningen och sex oberoende importörer besvarade kommissionens frågeformulär.

(7) Utredningen av exportörens påstådda absorption av kostnaden för antidumpningstullen omfattade den ursprungliga undersökningsperioden från den 1 januari till den 31 december 1991 (nedan kallad "referensperioden") på grundval av vilken antidumpningstullen hade beräknats, och den tid som följde efter det att den slutgiltiga antidumpningstullen hade införts och före inledandet av denna undersökning, dvs. från den 23 oktober 1993 till den 30 april 1994 (nedan kallad "undersökningsperioden").

B. VARA

(8) Den vara som berörs av utredningen är en elektronisk våg som används i detaljhandeln och som digitalt visar vikt, enhetspris och det pris som skall betalas (med eller utan möjlighet att skriva ut dessa uppgifter) och som omfattas av KN-nummer 8423 81 50 (Taric-nummer 842 381 50 10).

C. EXPORTÖRENS ABSORPTION AV KOSTNADEN FÖR ANTIDUMPNINGSTULL

I. Absorption av tullkostnad

(9) För att fastställa om exportören absorberat kostnaden för tullen undersökte kommissionen om importpriserna fritt gemenskapens gräns (innan tull och antidumpningstull betalats) hade sjunkit sedan den slutgiltiga antidumpningstullen infördes. Importpriserna fastställdes på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för varan när den såldes för export till gemenskapen, eftersom all exportförsäljning gjordes direkt till oberoende importörer i gemenskapen. Kommissionen grundade sina slutsatser på de uppgifter om exportpriser som tillhandahållits av de exportörer som besvarat kommissionens frågeformulär.

(10) En modell var, vad tillverkning i Singapore beträffar, fullständigt ny och exporterades inte till gemenskapen under referensperioden. Denna modell har därför inte tagits med i beräkningarna.

(11) Under referensperioden fakturerades importen huvudsakligen i yen, medan importen under undersökningsperioden skedde i USA-dollar. Exportören började fakturera i USA-dollar ungefär samtidigt som den slutgiltiga tullen infördes. När det gäller prisjämförelsen har importpriserna omräknats till singaporedollar (vilket var den valuta som användes vid beräkningen av dumpningsmarginalen) på grundval av de omräkningskurser som gällde under de respektive perioderna.

(12) De uppgifter om exportpriser som exportören tillhandahållit visar tydligt att exportpriserna för de flesta modeller sjönk avsevärt sedan den slutgiltiga tullen infördes.

(13) Exportören av elektroniska vågar med ursprung i Singapore har därför genom att sänka sina exportpriser till gemenskapen, sedan den slutgiltiga antidumpningstullen infördes, helt eller delvis absorberat verkan av antidumpningstullen. Nivån på absorptionen av tullkostnaden.

II. Nivån på absorptionen av tullkostnaden

(14) Nivån på absorptionen av kostnaden för antidumpningstullen har beräknats genom jämförelse av skillnaden mellan det vägda genomsnittspriset fritt gemenskapens gräns per modell under referensperioden och det vägda genomsnittspriset fritt gemenskapens gräns per modell under undersökningsperioden.

(15) För att komma fram till omfattningen av denna absorption räknade kommissionen ut absorptionens omfattning per modell, vilket motsvarar minskningen av exportpriset, plus det tullbelopp som ursprungligen skulle ha tagits ut (motsvarande dumpningsmarginalen) under referensperioden, minus den antidumpningstull som faktiskt betalades på det sänkta exportpriset under undersökningsperioden.

(16) I de fall då sänkningen av exportpriset var större än den tull som ursprungligen avsetts (dumpningsmarginalen) har ett tak satts för det belopp som exportören burit för att detta inte skulle bli större än tullen.

(17) Uttryckt som en procentsats av det sammanlagda priset fritt gemenskapens gräns för alla exporterade modeller utgör absorptionen 4,6 %, vilket utgör storleken på den ytterligare antidumpningstull som erfordras.

D. ANDRA ÖVERVÄGANDEN

(18) Kommissionen har inga uppgifter som tyder på att normalvärdet såsom det fastställts för referensperioden skulle ha ändrats. Man kan därför dra slutsatsen att dumpningsmarginalen ökat proportionerligt med sänkningen av exportpriserna och följaktligen motsvarar åtminstone summan av den ursprungliga tullen och det belopp som absorberats.

E. MOTTAGNA YTTRANDEN

(19) Den singaporianske exportören hävdade att kommissionen när den undersökte påståendet om absorption borde göra prisjämförelsen i en gemenskapsvaluta och inte i ett tredje lands valuta, eftersom en prissänkning uttryckt i ett tredje lands valuta inte nödvändigtvis innebär att en motsvarande prissänkning äger rum på gemenskapsmarknaden.

Vid sin bedömning av påståendet om absorption var kommissionen tvungen att jämföra den singaporianske exportörens priser till den förste oberoende kunden under referensperioden med priserna under undersökningsperioden för att kunna fastställa om exportören hade burit kostnaden för tullen. Man bör ha i åtanke att exportörens priser uttrycktes i yen under referensperioden och i USA-dollar under undersökningsperioden. För att lösa problemet med att jämföra exportpriser i olika valutor räknade kommissionen om dem till exportörens valuta, singaporedollar, vilket även, som redan påpekats, var den valuta som ursprungligen använts för att beräkna dumpningsmarginalen. Det finns inget skäl till att det skulle vara lämpligare att göra jämförelsen i någon annan valuta än singaporedollar.

Vad beträffar invändningen att en prissänkning i en utländsk valuta inte nödvändigtvis skulle medföra en prissänkning på gemenskapsmarknaden med en absorption av tull som följd, anser kommissionen att denna invändning saknar grund. Av artikel 13.11 a i grundförordningen framgår tydligt, att det vid fastställande om absorption av kostnader för antidumpningstull förekommer, är det exportörens beteende som skall undersökas och att om, som i detta fall, exportörens priser har sjunkit, är detta bevis (som kan motbevisas) för att exportören burit kostnaden för tullen.

(20) Den singaporianske exportören hävdade vidare att eftersom kommissionen tog i beaktande olika fysiska egenskaper hos olika varianter av en modell under referensperioden och eftersom på så sätt skilda dumpningsmarginaler fastställdes för de olika varianterna, samma tillvägagångssätt borde användas under denna utredning. Dessutom påstods det att importörerna sedan tullen införts visade sig benägna att anskaffa de enklaste varianterna och att detta var anledningen till att exportörens priser sjunkit.

Rörande frågan om fysiska egenskaper var det inte alltid möjligt att exakt jämföra varje variant av samma modell under referensperioden och undersökningsperioden, eftersom dessa varianter och försäljningsmönster med tiden förändrats. Vad beträffar påståendet att importörerna visade sig benägna att anskaffa de enklaste varianterna sedan antidumpningstullen införts, bör det påpekas att 30 % av försäljningen (65 % av värdet av den sammanlagda exporten) under undersökningsperioden utgjordes av de mest avancerade och dyraste modellerna, vilka inte hade exporterats under referensperioden. Vidare upphörde exportören att exportera en variant som var mindre dyr än varianterna av den modell som importerats under undersökningsperioden. Under alla omständigheter kan påståendet att importörerna övergått till billigare varianter inte med säkerhet bekräftas med tanke på den uppgång i importen som ägde rum omedelbart före införandet av den preliminära tullen, såsom förklaras i punkt 27.

Undersökningen visade sålunda att situationen var mera komplicerad än exportören hävdat, och att det samtidigt som det fanns vissa faktorer kunde förklara varför priserna fallit, även fanns andra faktorer som pressade upp priserna. Under dessa omständigheter föreföll det rättvisare och lämpligare att göra jämförelsen modell för modell. Kommissionen beräknade det vägda genomsnittspriset för varje modell snarare än för varje enskild variant under de två ovan nämda perioderna, vilket får anses vara ett rimligt tillvägagångssätt i samband med en undersökning enligt artikel 13.11 i grundförordningen, vars syfte inte är att fastställa någon dumpningsmarginal utan att fastställa om exportörens priser har ändrats.

Man bör dessutom bära i åtanke att vid den tidpunkten fastställdes och infördes en enda antidumpningstull för alla modeller och varianter av den likadana varan. Eftersom denna utredning gäller huruvida kostnaden för denna tull har burits av exportören eller ej, finns det inga tvingande skäl att göra en detaljerad prisjämförelse på det sätt som gjordes då normalvärdena fastställdes under referensperioden.

(21) Det gjordes vidare gällande att de hänsyn som tagits till fysiska olikheter när exportpriserna fastställdes under referensperioden borde påverkas av den ytterligare anledningen att kostnaden för samma modell kunde variera beroende på dess bestämmelseort på grund av att kunderna i olika segment av gemenskapsmarknaden hade efterfrågat olika alternativ. Återigen hävdades det, att importörerna sedan tullen införts visade sig benägna att anskaffa de enklaste och därför billigaste varianterna.

Bortsett från svårigheten att särskilja denna invändning från den som behandlats och avvisats i punkt 20 är det oklart hur angeläget det är att i samband med en utredning enligt artikel 13.11 i grundförordningen beakta olika marknadssegment inom gemenskapen och de påstått olika kostnadsstrukturerna för de olika modeller av den likadana vara som exporteras dit. Syftet med en sådan undersökning är ju inte att kontrollera och jämföra kostnadsstrukturen för de berörda modellerna vid olika tidpunkter, utan att fastställa huruvida den singaporianske exportören sänkt sina exportpriser mellan de två perioderna ifråga eller ej.

(22) Den singaporianske exportören fann det oberättigat att kommissionen i sin jämförelse inbegrep en modell som inte hade exporterats under referensperioden, fastän man medgav att modellen hörde till samma serie som den modell som använts i jämförelsen. Det påstods också att det var en större skillnad i pris mellan de två modellerna.

Kommissionen ansåg med beaktande av denna modells egenskaper att den ersatte en tidigare modell i samma serie (även om den har ett annat artikelnummer). Detta bekräftades i samband med kontrollbesök i importörernas lokaler. Det ansågs därför lämpligt att inkludera denna modell i jämförelsen.

F. SLUTSATSER

(23) På grundval av dessa utredningsresultat drar rådet slutsatsen att exportören faktiskt har burit en del av kostnaden för antidumpningstullen genom en motsvarande sänkning av exportpriset och att dumpningsmarginalen inte är lägre än summan av den ursprungliga tullen och det belopp som exportören burit.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

(24) Syftet med en ytterligare antidumpningstull enligt artikel 13.11 i grundförordningen är att kompensera för den del av kostnaden av antidumpningstullen som exportören burit.

(25) Kommissionen har ingen anledning att tro att dess utredningsresultat, vad beträffar gemenskapens intresse som det anges i punkterna 53 och 54 i förordning (EEG) nr 1103/93 (5) om införande av en preliminär antidumpningstull, som bekräftas av punkterna 18 och 19 i förordning (EEG) nr 2887/93, som inför en slutlig antidumpningstull på import av produkten ifråga, behöver ändras.

(26) Eftersom exportörens absorption av kostnaden för antidumpningstullen upphäver verkan av antidumpningstullen och därmed förhindrar att en skada som vållas av dumpning undanröjs och eftersom införandet av en antidumpningstull ansågs ligga i gemenskapens intresse, ligger en åtgärd som syftar till att återställa verkan av tullen i fråga i gemenskapens intresse.

(27) Den singaporianske exportören påpekade att företagets export till gemenskapen avsevärt minskat från 4 543 enheter under kalenderåret 1991 till 963 enheter under den sju månader långa undersökningsperioden och ifrågasatte huruvida det mot bakgrund av företagets minskade andel av gemenskapsmarknaden ligger i gemenskapens intresse att införa en ytterligare tull.

Eftersom antidumpningstullen emellertid infördes på grund av konstaterad skadlig dumpning, är det uppenbart att exportvolymen under 1991 hade uppnåtts genom dumpning. Man kunde följaktligen vänta sig att denna volym skulle minska sedan antidumpningstullen införts, även om kostnaden för tullen delvis absorberades av exportören. Denna omständighet utgör därför inte ensam någon giltig anledning att betrakta en ytterligare tull som olämplig i ett sammanhang där man konstaterat att kostnaden för den ursprungliga tullen helt eller delvis burits av exportören. Det faktum att antidumpningstullen kan ha haft en viss verkan utesluter inte i sig att absorption har ägt rum och om inte helt upphävt, åtminstone minskat verkan av den tullen.

Dessutom bör det i samband med denna invändning påpekas att väldig import av exportörens produkter ägde rum innan den preliminära antidumpningstullen infördes. Importörerna hade följaktligen tillräckligt stora lager för att täcka sin försäljning under undersökningsperioden utan att behöva importera några mängder som tillnärmelsevis motsvarade den faktiska försäljningen. Vid slutet av referensperioden fanns det faktiskt fortfarande ett stot antal vågar i lager. Av de skäl som anförts ovan anses det därför lämpligt att införa en ytterligare antidumpningstull.

H. YTTERLIGARE ANTIDUMPNINGSTULL

(28) Det krävs en ytterligare tull på 4,6 % för att höja det nuvarande exportpriset till den nivå som förutses i förordning (EEG) nr 2887/93 och för att kompensera för absorptionsnivån och återställa verkan av den ursprungliga tullen.

(29) Satsen för den nu gällande antidumpningstullen är 10,8 % av nettopriset fritt gemenskapens gräns. En ytterligare tull på 4,6 % bör införas för att kompensera för omfattningen av absorptionsnivån vilket höjer den sammanlagda antidumpningstullen till 15,4 %.

(30) Av praktiska skäl ges införandet av denna ytterligare tull formen av en ändring av förordning (EEG) nr 2887/93. Detta utgör inte någon ändring av antidumpningstullen enligt innebörden i artikel 15.1 av grundförordningen och därför förblir sista giltighetsdagen för antidumpningstullen, inbegripet den ytterligare tullen oförändrad om inte annat följer av de tillämpliga bestämmelserna i förordning (EG) nr 3283/94.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Artikel 1.2 b i förordning (EEG) nr 2887/93 skall ersättas med följande:

"b) Singapore

Produkter som tillverkas av följande företag:

>Plats för tabell>

Artikel2¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 december 1995.

På rådets vägnar

J. BORRELL FONTELLES

Ordförande

(1) EGT nr L 349, 31.12.1994, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1251/95 (EGT nr L 122, 2.6.1995, s. 1).

(2) EGT nr L 209, 2.8.1988, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 522/94 (EGT nr L 66, 10.3.1994, s. 10).

(3) EGT nr L 263, 22.10.1993, s. 1.

(4) EGT nr C 129, 11.5.1994, s. 6.

(5) EGT nr L 112, 6.5.1993, s. 20.