(EG) nr 3051/95

Ro-ro-fartyg

Titel: Rådets förordning (EG) nr 3051/95 av den 8 december 1995 om säkerhetsorganisation för roll-on/roll-off-passagerarfartyg (ro-ro-fartyg)
CELEX: 31995R3051
Datum: 1995-12-08
Konsoliderad t.o.m.: 2006-03-24
Källa: eur-lex.europa.eu

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 3051/95 av den 8 december 1995 om säkerhetsorganisation för roll-on/roll-off-passagerarfartyg (ro-ro-fartyg) Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 320 , 30/12/1995 s. 0014 - 0024

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 3051/95 av den 8 december 1995 om säkerhetsorganisation för roll-on/roll-off-passagerarfartyg (ro-ro-fartyg)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 84.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med det i artikel 189c i fördraget angivna förfarandet (3), och

med beaktande av följande:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 179/98 · förordning (EG) nr 1970/2002 · förordning (EG) nr 2099/2002 · förordning (EG) nr 336/2006.

Gemenskapen är allvarligt oroad över fartygsolyckor där människoliv går till spillo.

Internationella säkerhetsorganisationskoden för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening (hädanefter kallad "ISM-koden") antogs av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) genom församlingens resolution A.741(18) av den 4 november 1993 i medlemsstaternas närvaro och kommer, genom att den införlivas med 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, att från och med den 1 juli 1998 tillämpas på ro-ro-passagerarfartyg.

Detta utgör en av en serie åtgärder för att förbättra säkerheten till sjöss. ISM-koden har ännu inte tvingande utan endast rekommenderande karaktär.

Människors säkerhet till sjöss kan förbättras avsevärt om ISM-koden tillämpas strikt och tvingande.

Den mest brådskande angelägenheten för gemenskapen utgörs av säkerhetsorganisationen på ro-ro-passagerarfartyg. Ett enhetligt och sammanhängande genomförande av ISM-koden i alla medlemsstater kan utgöra ett steg i riktning mot en säkerhetsorganisation för ro-ro-passagerarfartyg.

I sin resolution av den 22 december 1994 om säkerheten på ro-ro-passagerarfartyg (4) uppmanade rådet kommissionen att lägga fram ett förslag om ett påskyndat tvingande genomförande av ISM-koden för alla ro-ro-passagerarfartyg som bedriver reguljär trafik till eller från europeiska hamnar, i överensstämmelse med internationell rätt.

En strikt och tvingande tillämpning av ISM-koden är nödvändig för att säkerställa att säkerhetsorganisationssystem inrättas och bibehålls på vederbörligt sätt på både företags- och fartygsnivå av företag som bedriver havsgående trafik med ro-ro-passagerarfartyg.

Åtgärder på gemenskapsnivå är det bästa sättet att säkerställa ett påskyndat, tvingande genomförande av bestämmelserna i ISM-koden och en effektiv kontroll av tillämpningen av denna, samtidigt som en snedvridning av konkurrensen mellan olika gemenskapshamnar och ro-ro-passagerarfartyg undviks. Endast en förordning som är direkt tillämplig kan säkerställa ett sådant genomförande. För ett påskyndat genomförande krävs att förordningen tillämpas från och med den 1 juli 1996.

För det tvingande och påskyndade genomförandet av ISM-koden för alla ro-ro-passagerarfartyg, oavsett deras flagg, beaktas även anmodan enligt punkt 2 i IMO:s resolution A.741(18), vilken är en kraftfull uppmaning till regeringarna att införa ISM-koden snarast möjligt, i första hand för passagerarfartyg.

Fartygssäkerheten är flaggstaternas huvudansvar, och medlemsstaterna kan säkerställa att adekvata bestämmelser om säkerhetsorganisation följs av de fartyg som för deras flagg och de företag som bedriver trafik med dessa. Det enda sättet att garantera säkerheten på alla ro-ro-passagerarfartyg, oberoende av flagg, som bedriver eller önskar bedriva reguljär trafik från medlemsstaternas hamnar är att medlemsstaterna, som villkor för att bedriva reguljär trafik från deras hamnar, kräver att säkerhetsbestämmelserna verkligen följs.

Företag som endast bedriver trafik med ro-ro-passagerarfartyg i skyddade vatten mellan hamnar i samma medlemsstat utgör en mera begränsad risk och kommer att behöva utföra en proportionellt sett större mängd administrativt arbete än andra företag och bör därför beviljas ett temporärt undantag.

Det är nödvändigt att ange de krav som uppställs för att säkerställa genomförandet av ISM-koden och att definiera villkoren för utfärdande och kontroll av dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation och av certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation.

Medlemsstaterna kan komma att anse det nödvändigt att delegera eller att förlita sig på specialiserade organ för att uppfylla sina förpliktelser enligt denna förordning. Det lämpliga sättet att säkerställa en enhetlig och tillräcklig kontrollnivå är att kräva att dessa organ endast får vara sådana som uppfyller kraven i rådets direktiv 94/57/EG av den 22 november 1994 om gemensamma regler och standarder för organisationer som utför inspektioner och utövar tillsyn av fartyg och för sjöfartsadministrationernas verksamhet i förbindelse därmed (5).

En medlemsstat måste under förutsättning av att ett för medlemsstaterna bindande beslut fattas inom ramen för en föreskrivande kommitté ha rätt att tillfälligt dra in rätten att bedriva trafik med vissa ro-ro-passagerarfartyg från dess hamnar när den anser att det föreligger risk för allvarlig fara för säkerheten för liv eller egendom eller för miljön.

Ett förenklat förfarande som omfattar en kommitté med föreskrivande uppgifter är nödvändigt för att ändra denna förordning under beaktande av utvecklingen på internationell nivå.

Ett snabbt införande av dessa säkerhetsregler medför särskilda tekniska och administrativa problem för Grekland på grund av det mycket stora antal företag som är etablerade i Grekland och bedriver färjetrafik under grekisk flagg och uteslutande mellan grekiska hamnar. Ett undantag under begränsad tid för att hantera denna situation bör därför beviljas under beaktande även av att reguljär passagerar- och färjetrafik mellan grekiska hamnar fram till och med den 1 januari 2004 undantagits från tillämpningen av rådets förordning (EEG) nr 3577/92 av den 7 december 1992 om tillämpning av principen om frihet att tillhandahålla tjänster på sjötransportområdet inom medlemsstaterna (cabotage) (6).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 84.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

i enlighet med det i artikel 189c i fördraget angivna förfarandet, och

Gemenskapen är allvarligt oroad över fartygsolyckor där människoliv går till spillo.

Internationella säkerhetsorganisationskoden för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening (hädanefter kallad ”ISM-koden”) antogs av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) genom församlingens resolution A.741(18) av den 4 november 1993 i medlemsstaternas närvaro och kommer, genom att den införlivas med 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, att från och med den 1 juli 1998 tillämpas på ro-ro-passagerarfartyg.

Detta utgör en av en serie åtgärder för att förbättra säkerheten till sjöss. ISM-koden har ännu inte tvingande utan endast rekommenderande karaktär.

Människors säkerhet till sjöss kan förbättras avsevärt om ISM-koden tillämpas strikt och tvingande.

I sin resolution av den 22 december 1994 om säkerheten på ro-ro-passagerarfartyg uppmanade rådet kommissionen att lägga fram ett förslag om ett påskyndat tvingande genomförande av ISM-koden för alla ro-ro-passagerarfartyg som bedriver reguljär trafik till eller från europeiska hamnar, i överensstämmelse med internationell rätt.

Ett förenklat förfarande som omfattar en kommitté med föreskrivande uppgifter är nödvändigt för att ändra denna förordning under beaktande av utvecklingen på internationell nivå.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 336/2006.

Syftet med denna förordning är att öka säkerheten vid ledning och drift av ro-ro-passagerarfartyg samt att förhindra förorening som orsakas av sådana fartyg i reguljär trafik till eller från hamnar i medlemsstater inom Europeiska gemenskapen, genom att säkerställa att företag som bedriver trafik med ro-ro-passagerarfartyg följer bestämmelserna i ISM-koden genom

att företagen inrättar och på lämpligt vis upprätthåller ombordbaserade och landbaserade säkerhetsorganisationssystem, och

att administrationerna i flagg- och hamnstaterna kontrollerar dessa.

Artikel2¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 336/2006, förordning (EG) nr 179/98 och förordning (EG) nr 1970/2002.

I denna förordning och för genomförandet av ISM-koden avses med

a) ro-ro-passagerarfartyg: ett havsgående passagerarfartyg som är utrustat med anordningar som gör det möjligt för väg- eller järnvägsfordon att rulla på och av fartyget, och som medför fler än 12 passagerare,

b) reguljär trafik: en serie av resor med ett ro-ro-passagerarfartyg som upprätthåller trafik mellan två eller flera platser, antingen

1) enligt en offentliggjord tidtabell, eller

2) med resor som företas så regelbundet eller så ofta att de utgör en uppenbar, systematisk serie.

c) företag: ro-ro-passagerarfartygets ägare eller någon annan organisation eller person, t.ex. redaren eller den som hyr fartyget utan besättning, som har övertagit fartygsägarens ansvar för ro-ro-passagerarfartygets drift.

d) erkänd organisation: ett organ som erkänts i enlighet med bestämmelserna i direktiv 94/57/EG i dess genom kommissionens direktiv 97/58/EG ändrade lydelse.

e) ISM-koden: de internationella organisationsreglerna för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening, som antogs av Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) genom församlingens resolution A.741 (18) av den 4 november 1993, ändrad genom IMO:s resolution MSC.104 (73) av den 5 december 2000 och som utgör en bilaga till denna förordning,

f) administration: regeringen i den stat vars flagg ro-ro-passagerarfartyget har rätt att föra,

g) dokument om godkänd säkerhetsorganisation: det dokument som i enlighet med punkt 13.2 i ISM-koden utfärdas till företag,

h) certifikat om godkänd säkerhetsorganisation: det certifikat i enlighet med punkt 13.7 i ISM-koden som utfärdas till ro-ro-passagerarfartyg,

i) skyddade vatten: områden där sannolikheten per år för att det bildas vågor med en signifikant våghöjd över 1,5 m är mindre än 10 % och inom vilka ett ro-ro-passagerarfartyg aldrig befinner sig på större avstånd än 6 nautiska mil från en plats där fartyg kan söka skydd och där nödställda kan ta sig iland.

Artikel3¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 336/2006.

Denna förordning skall tillämpas på alla företag som bedriver reguljär trafik med minst ett ro-ro-passagerarfartyg till eller från en hamn i en medlemsstat inom den Europeiska gemenskapen, oavsett fartygets flagg.

Artikel4¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 336/2006 och förordning (EG) nr 1970/2002.

1. Alla företag skall följa samtliga bestämmelser i punkterna 1.2–13.1 och 13.6 i ISM-koden, som om dessa bestämmelser vore tvingande, som ett villkor för att deras fartyg skall få bedriva reguljär trafik till eller från en hamn i en medlemsstat inom den Europeiska gemenskapen.

2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1 får företag som bedriver reguljär trafik med ett eller flera ro-ro-passagerarfartyg enbart i skyddade vatten mellan hamnar som är belägna i en och samma medlemsstat uppskjuta efterlevnaden av bestämmelserna i denna förordning till den 1 juli 1997.

Artikel5¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 336/2006 och förordning (EG) nr 1970/2002.

1. Medlemsstaterna skall, med avseende på företag och ro-ro-passagerarfartyg, följa bestämmelserna i punkterna 13.2, 13.4, 13.5, 13.7–13.11 samt punkterna 14 och 16 i ISM-koden som om dessa bestämmelser vore tvingande.

2. För tillämpningen av punkt 1 får medlemsstaterna endast godkänna, eller helt eller delvis förlita sig på, en erkänd organisation.

För tillämpningen av punkt 13.2 i ISM-koden får en medlemsstat endast utfärda dokument om godkänd säkerhetsorganisation för ett företag som har sin huvudsakliga verksamhetsort på dess eget territorium. Före ett sådant utfärdande skall medlemsstaterna samråda med administrationen i de stater vars flagg ifrågavarande företags ro-ro-passagerarfartyg har rätt att föra, om denna administration inte är den utfärdande medlemsstatens.

3. Dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation skall endast gälla i fem år från dagen för dess utfärdande, under förutsättning att en kontroll görs en gång om året, för att bekräfta att säkerhetsorganisationssystemet fungerar väl, och att eventuella ändringar som gjorts sedan den senaste kontrollen uppfyller ISM-kodens bestämmelser.

4. Certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation skall endast gälla i fem år från dagen för dess utfärdande, under förutsättning att en mellanliggande kontroll görs åtminstone var trettionde månad eller oftare för att bekräfta att säkerhetsorganisationssystemet fungerar väl och att eventuella ändringar som gjorts sedan den senaste kontrollen överensstämmer med ISM-kodens bestämmelser.

5. För tillämpningen av denna förordning och särskilt artikel 6 skall varje medlemsstat godkänna ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation eller ett certifikat om godkänd säkerhetsorganisation som utfärdats av administrationen i någon annan medlemsstat eller av en erkänd organisation som handlar på dess vägnar.

6. En medlemsstat skall erkänna dokument om godkänd säkerhetsorganisation och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation som utfärdats av administrationerna i tredje land, eller för dessas räkning, om det kan visas att de följer bestämmelserna i denna förordning.

Dokument om godkänd säkerhetsorganisation och certifikat om godkänd säkerhetsorganisation som utfärdats för administrationer i tredje land får endast erkännas om de har utfärdats av en erkänd organisation.

Artikel6¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 336/2006.

Medlemsstaterna skall förvissa sig om att bestämmelserna i denna förordning följs av alla företag som bedriver reguljär färjetrafik med ro-ro-passagerarfartyg till eller från deras hamnar.

Artikel7¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 336/2006.

Om en medlemsstat anser att ett företag, trots att det har ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation, inte kan bedriva reguljär trafik med ett ro-ro-passagerarfartyg till eller från dess hamnar på grund av risk för allvarlig fara för säkerheten för liv eller egendom eller för miljön får rätten att bedriva denna trafik dras in tills faran har undanröjts.

Under ovannämnda förhållanden skall följande förfarande tillämpas:

a) Medlemsstaten skall utan dröjsmål underrätta kommissionen och andra medlemsstater om sitt beslut och ange grundade skäl för detta.

b) Kommissionen skall undersöka om indragningen av trafiken är befogad på grund av allvarlig fara för säkerheten och miljön.

c) Det skall, i enlighet med förfarandet i artikel 10.2, fastställas om medlemsstatens beslut att dra in tillståndet för trafiken i fråga är berättigat med hänsyn till allvarlig fara för säkerheten för liv eller egendom eller för miljön och om indragningen inte är berättigad skall medlemsstaten anmodas att upphäva beslutet om indragning.

Artikel8¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 336/2006.

För att kunna beakta ISM-kodens allmänna begrepp skall kommissionen tre år efter denna förordnings ikraftträdande se över genomförandet av förordningen och föreslå lämpliga åtgärder.

Artikel9¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 336/2006 och förordning (EG) nr 2099/2002.

För att ta hänsyn till utvecklingen på det internationella planet och särskilt inom IMO får följande ändras, särskilt för att i bilagan införa riktlinjer för administrationer för genomförande av ISM-koden, i enlighet med förfarandet i artikel 10.2:

a) Definitionen av ISM-koden i artikel 2.

b) Giltighetstiden för dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation och/eller certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation och intervallen mellan kontrollerna av dem i artikel 5.3 och 5.4.

c) Bilagan.

d) Definitionen av erkänd organisation i artikel 2.

Ändringarna av de internationella instrument som avses i artikel 2 får undantas från denna förordnings tillämpningsområde i enlighet med artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr…/2002 av den 5 november 2002 om inrättande av en kommitté för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (COSS).

Artikel10¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 336/2006 och förordning (EG) nr 2099/2002.

1. Kommissionen skall biträdas av Kommittén för sjösäkerhet och förhindrande av förorening från fartyg (COSS), inrättad genom artikel 3 i förordning (EG) nr 2099/2002.

2. När det hänvisas till denna punkt skall artiklarna 5 och 7 i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara två månader.

3. Kommittén skall själv anta sin arbetsordning.

Artikel11¶

Ändrad genom förordning (EG) nr 336/2006.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1996.

Den skall tillämpas från och med den 1 juli 1996.

Utan att det påverkar första stycket skall denna förordning inte tillämpas före den 31 december 1997 på företag som lyder under grekisk lag, har sin huvudsakliga verksamhetsort i Grekland och bedriver färjetrafik med ro-ro-passagerarfartyg som är registrerade i Grekland, för grekisk flagg och bedriver reguljär trafik endast mellan hamnar som är belägna i Grekland.

BILAGA

RUBRIK I Internationella organisationsregler för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening (Internationella säkerhetsorganisationskoden – ISM-koden)

DEL A – GENOMFÖRANDE

1. Allmänt

1.1 Definitioner

I delarna A och B i denna kod används följande definitioner:

1.1.1) Internationella säkerhetsorganisationskoden (International Safety Management (ISM) Code): de internationella organisationsregler för säker drift av fartyg och för förhindrande av förorening som antagits av församlingen, med de ändringar som IMO kan komma att anta.

1.1.2) företag: fartygets ägare eller någon annan organisation eller person, såsom redaren eller den som hyr fartyget utan besättning, som har övertagit fartygsägarens ansvar för fartygets drift och som därvid gått med på att överta de skyldigheter och det ansvar som koden föreskriver.

1.1.3) administration: regeringen i det land vars flagg fartyget har rätt att föra.

1.1.4) säkerhetsorganisationssystem (sms): ett strukturerat och dokumenterat system som gör det möjligt för företagets personal att effektivt genomföra företagets säkerhets- och miljöskyddspolicy.

1.1.5) dokument om godkänd säkerhetsorganisation: ett dokument som utfärdats till ett företag som uppfyller kraven enligt denna kod.

1.1.6) certifikat om godkänd säkerhetsorganisation: ett dokument som utfärdats till ett fartyg, vilket innebär att företaget och fartygsledningen arbetar enligt godkänt säkerhetsorganisationssystem.

1.1.7) objektiva bevis: en kvantitativ eller kvalitativ information, protokoll eller uppgifter om sakförhållanden som gäller säkerhet eller förekomst och genomförande av en del av säkerhetsorganisationssystemet, grundad på iakttagelser, mätning eller test och som kan verifieras.

1.1.8) iakttagelse: ett yttrande om sakförhållanden som gjorts under en inspektion av säkerhetsorganisationen och som styrks av objektiva bevis.

1.1.9) avvikelse: en noterad situation där objektiva bevis påvisar att specificerade krav inte uppfyllts.

1.1.10) allvarlig avvikelse: en identifierbar avvikelse som utgör ett allvarligt hot mot personalens eller fartygets säkerhet eller en betydande miljörisk, vilken kräver omedelbara korrigerande åtgärder. Avsaknaden av ett effektivt och systematiskt genomförande av ett av kodens krav skall också betraktas som en allvarlig avvikelse.

1.1.11) årsdagen: den dag och månad varje år som motsvarar det datum då aktuellt dokument eller certifikat upphör att gälla.

1.1.12) konvention: 1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss, i dess ändrade lydelse.

1.2 Mål

1.2.1 Målsättningarna med koden är att säkerställa säkerheten till sjöss, förhindra att människor skadas eller omkommer samt undvika skador på miljön, i synnerhet på den marina miljön, och på egendom.

1.2.2 Företagets målsättningar för säkerhetsorganisationen bör bl.a.:

1.2.2.1) sörja för säkra rutiner för fartygs drift och en säker arbetsmiljö,

1.2.2.2) skydda mot alla identifierade risker, och

1.2.2.3) kontinuerligt öka den landbaserade personalens och sjöpersonalens kompetens i säkerhetsledning, inklusive beredskap för nödsituationer både vad gäller säkerhet och miljöskydd.

1.2.3 Säkerhetsorganisationssystemet bör säkerställa

1.2.3.1) att obligatoriska regler och föreskrifter efterlevs, och

1.2.3.2) att tillämpliga koder, riktlinjer och standarder, rekommenderade av IMO, administrationer, klassificeringssällskap och andra organisationer inom sjöfartsbranschen beaktas.

1.3 Tillämpning

Kraven i denna kod får tillämpas på alla fartyg.

1.4 Funktionskrav avseende säkerhetsorganisationssystem

Alla företag bör utarbeta, genomföra och upprätthålla ett säkerhetsorganisationssystem som innefattar följande funktionskrav:

1.4.1) En policy för säkerhet och miljöskydd.

1.4.2) Instruktioner och förfaranden för att säkerställa säker drift av fartyg samt skydd av miljön i enlighet med relevant internationell lagstiftning och flaggstatens lagstiftning.

1.4.3) En klar ansvarsfördelning och bestämda kommunikationskanaler mellan landbaserad personal och sjöpersonal samt inom dessa grupper.

1.4.4) Rutiner för rapportering av olyckor och avvikelser från bestämmelserna i denna kod.

1.4.5) En handlingsplan för nödsituationer.

1.4.6) Rutiner för interna kontroller och översyn av organisationen.

2. Säkerhets- och miljöskyddspolicy

2.1 Företaget bör fastställa en policy för säkerhet och miljöskydd som beskriver hur målsättningarna i punkt 1.2 kommer att uppnås.

2.2 Företaget bör säkerställa att denna policy genomförs och upprätthålls på alla nivåer i organisationen, både på land och till sjöss.

3. Företags ansvar och befogenheter

3.1 Om den fysiska eller juridiska person som ansvarar för driften av fartyget är en annan än ägaren, måste ägaren anmäla denna persons fullständiga namn och annan relevant information till administrationen.

3.2 Företaget bör definiera och dokumentera ansvar, befogenheter och samverkan för all personal som leder, utför och verifierar arbete som avser och påverkar säkerheten och förhindrandet av föroreningar.

3.3 Företaget ansvarar för och skall tillse att erforderliga resurser och landbaserat stöd ges den eller de personer som tilldelats ansvar, så att de kan utföra sina uppgifter.

4. Personer med tilldelat ansvar

För att säkerställa säker drift av alla fartyg och för att ha en koppling mellan företaget och de ombordanställda bör alla företag, när så är lämpligt, utse en eller flera personer i land som har direktkontakt med den högsta företagsledningen. I dessa personers skyldigheter och befogenheter bör ingå att övervaka säkerhets- och miljöaspekterna vad gäller varje fartygs drift och att se till att erforderliga resurser och landbaserat stöd avdelas efter behov.

5. Befälhavares ansvar och befogenheter

5.1 Företaget bör klart definiera och dokumentera befälhavarens ansvar när det gäller

5.1.1) att genomföra företagets policy för säkerhet och miljöskydd,

5.1.2) att motivera besättningen så att den iakttar denna policy,

5.1.3) att ge lämpliga order och instruktioner på ett tydligt och lättbegripligt sätt,

5.1.4) att kontrollera att specifika krav iakttas, och

5.1.5) att se över säkerhetsorganisationssystemet och rapportera förekommande brister till den landbaserade ledningen.

5.2 Företaget bör se till att befälhavarens befogenheter är klart formulerade i det säkerhetsorganisationssystem som gäller ombord på fartyget. Företaget bör i säkerhetsorganisationssystemet tydligt ange att befälhavaren har det övergripande ansvaret och befogenheten att fatta beslut om säkerhet och förhindrande av förorening och att efter behov begära företagets hjälp.

6. Resurser och personal

Företaget bör säkerställa att befälhavaren

6.1.1) är väl kvalificerad att föra befäl,

6.1.2) är helt insatt i företagets säkerhetsorganisationssystem, och

6.1.3) har nödvändigt stöd så att hans uppgifter kan utföras på ett betryggande sätt.

Företaget bör säkerställa att varje fartyg är bemannat med kvalificerad, behörig och frisk besättning i enlighet med nationella och internationella krav.

Företaget bör fastställa rutiner för att säkerställa att ny personal och personal som förflyttats till nya befattningar som berör säkerhet och miljöskydd blir ordentligt insatta i sina uppgifter.

De instruktioner som det är viktigt att de ombordanställda får före avfärden bör bestämmas, dokumenteras och överlämnas.

Företaget bör säkerställa att all personal som berörs av företagets säkerhetsorganisationssystem förstår relevanta regler, föreskrifter, koder och riktlinjer.

Företaget bör fastställa och upprätthålla rutiner som anger vilken utbildning som krävs för säkerhetsorganisationssystemet och se till att sådan utbildning ges för all berörd personal.

Företaget bör fastställa rutiner som ger fartygets personal relevant information om säkerhetsorganisationssystemet på ett arbetsspråk eller ett språk som de förstår.

Företaget bör se till att fartygets personal kan kommunicera effektivt med varandra när de utför sina uppgifter som anknyter till säkerhetsorganisationssystemet.

7. Utveckling av planer för funktionerna ombord

Företaget bör fastställa rutiner för utarbetandet av planer och instruktioner, även checklistor i tillämpliga fall, för de nyckelfunktioner ombord som rör fartygets säkerhet samt förhindrande av förorening. De olika uppgifterna bör fastställas och kvalificerad personal utses för att utföra dem.

8. Beredskap för nödsituationer

8.1 Företaget bör fastställa rutiner för att identifiera, beskriva och ingripa vid tänkbara nödsituationer ombord.

8.2 Företaget bör fastställa program för övningar av åtgärder i samband med nödsituationer.

8.3 Säkerhetsorganisationssystemet bör ange åtgärder som säkerställer att företagets organisation alltid kan hantera de faror, olyckor och nödsituationer där dess fartyg är inblandade.

9. Rapporter och analyser vid avvikelser, olyckor och olyckstillbud

9.1 I säkerhetsorganisationssystemet bör ingå rutiner som säkerställer att avvikelser, olyckor och olyckstillbud rapporteras till företaget, utreds och analyseras, i syfte att förbättra säkerheten och förhindra förorening.

9.2 Företaget bör fastställa rutiner för att se till att rättelse görs.

10. Underhåll av fartyget och dess utrustning

10.1 Företaget bör fastställa rutiner för att säkerställa att fartyget underhålls i enlighet med bestämmelserna i relevanta regler och föreskrifter och enligt de ytterligare krav som kan komma att fastställas av företaget.

10.2 För att uppfylla dessa krav bör företaget se till att

10.2.1) inspektioner genomförs med lämpliga mellanrum,

10.2.2) alla fall av avvikelser rapporteras med angivande av möjlig orsak, om denna är känd,

10.2.3) lämplig rättelse vidtas, och

10.2.4) dessa åtgärder dokumenteras.

10.3 Företaget bör fastställa rutiner i säkerhetsorganisationssystemet för att identifiera sådan utrustning och sådana tekniska system vilka, om de plötsligt upphör att fungera, kan orsaka farliga situationer. I säkerhetsorganisationssystemet bör anges specifika åtgärder som syftar till att göra sådan utrustning eller sådana system tillförlitliga. I dessa åtgärder bör ingå regelbunden provning av alternativa förfaranden och av utrustning eller tekniska system som inte är i kontinuerlig drift.

10.4 De inspektioner som nämns i 10.2 liksom åtgärderna i 10.3 bör ingå i fartygets rutinmässiga driftunderhåll.

11. Dokumentation

11.1 Företaget bör fastställa och vidmakthålla rutiner för kontroll av alla dokument och all information som är relevant för säkerhetsorganisationssystemet.

11.2 Företaget bör se till att:

11.2.1) giltiga dokument finns på alla relevanta ställen,

11.2.2) ändringar i dokument granskas och godkänns av behörig personal, och

11.2.3) dokument som inte längre gäller dras in omedelbart.

11.3 Den dokumentation som används för att beskriva och genomföra säkerhetsorganisationssystemet kan kallas Handbok för säkerhetsorganisation. Dokumentering bör ske i den form som företaget finner mest effektiv. All dokumentation som är relevant för ett fartyg bör finnas ombord på fartyget.

12. Av företaget utförd verifiering, översyn och utvärdering

12.1 Företaget bör genomföra interna säkerhetskontroller för att kontrollera om säkerhetsåtgärderna och åtgärderna för att förhindra förorening uppfyller kraven i säkerhetsorganisationssystemet.

12.2 Företaget bör periodiskt utvärdera säkerhetsorganisationssystemets effektivitet och när så krävs revidera det i enlighet med av företaget fastställda rutiner.

12.3 Kontrollerna och eventuella rättelser bör utföras i enlighet med dokumenterade rutiner.

12.4 Den personal som genomför kontroller bör ha en oberoende ställning i förhållande till de områden som kontrolleras, om detta går att genomföra med hänsyn till företagets storlek eller karaktär.

12.5 All ansvarig personal på det berörda området bör meddelas resultaten av kontrollerna och översynen.

12.6 Personal i ledande ställning med ansvar för det berörda området bör utan dröjsmål rätta till påträffade felaktigheter.

DEL B – CERTIFIERING, VERIFIERING OCH KONTROLL

13. Certifiering och periodiskt återkommande kontroller

Fartyget bör drivas av ett företag för vilket ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation eller ett interimistiskt dokument om godkänd säkerhetsorganisation för det berörda fartyget har utfärdats i enlighet med punkt 14.1.

Dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation bör utfärdas av administrationen, en av administrationen erkänd organisation eller, på administrationens begäran, av en annan fördragsslutande regering inom konventionen till alla företag som uppfyller kraven enligt denna kod för en av administrationen angiven period, som inte bör vara längre än fem år. Ett sådant dokument bör godtas som ett bevis för att företaget uppfyller kraven enligt denna kod.

Dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation gäller endast för de fartygstyper som uttryckligen anges i dokumentet. En sådan angivelse bör grundas på de fartygstyper på vilka den första kontrollen grundades. Andra fartygstyper bör endast läggas till efter kontroll av att företaget uppfyller de krav enligt denna kod som gäller för sådana fartygstyper. Fartygstyper innebär i detta sammanhang de typer som det hänvisas till i regel IX/1 i konventionen.

Giltigheten för ett dokument om godkänd säkerhetsorganisation bör grundas på en årlig kontroll som utförs av administrationen, en av administrationen erkänd organisation eller, på administrationens begäran, en annan fördragsslutande regering senast tre månader före eller efter årsdagen.

Dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation bör återkallas av administrationen eller, på dess begäran, av den fördragsslutande regering som har utfärdat dokumentet, om den årliga kontroll som krävs enligt punkt 13.4 inte begärs eller om det finns bevis på att allvarlig avvikelse från denna kod föreligger.

Alla certifikat om godkänd säkerhetsorganisation och interimistiska certifikat om godkänd säkerhetsorganisation som är förbundna med dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation bör också återkallas om dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation återkallas.

En kopia av dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation bör finnas ombord, så att fartygets befälhavare på begäran kan uppvisa den för kontroll av administrationen eller en av administrationen erkänd organisation, eller vid sådan kontroll som avses i regel IX/6.2 i konventionen. Kopian av dokumentet behöver inte vara försedd med äkthetsbevis eller vara bestyrkt.

Certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation för fartyg bör gälla i högst fem år och utfärdas av administrationen, en av administrationen erkänd organisation eller, på administrationens begäran, en annan fördragsslutande regering. Certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation bör utfärdas efter att man kontrollerat att företaget och fartygsledningen arbetar i enlighet med godkänt säkerhetsorganisationssystem. Ett sådant certifikat bör godtas som bevis på att fartyget uppfyller kraven enligt denna kod.

Giltigheten för certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation bör bli föremål för åtminstone en mellanliggande kontroll av administrationen, en av administrationen erkänd organisation eller, på administrationens begäran, en annan fördragsslutande regering. Om endast en mellanliggande kontroll skall utföras och giltighetstiden för certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation är fem år bör kontrollen ske mellan certifikatets andra och tredje årsdag.

Utöver bestämmelserna i punkt 13.5.1 bör certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation återkallas av administrationen eller, på administrationens begäran, av den fördragsslutande regering som har utfärdat det, om den mellanliggande kontroll som krävs enligt punkt 13.8 inte har begärts eller om det finns bevis på att det föreligger allvarlig avvikelse från denna kod.

Utan hänsyn till kraven i punkt 13.2 och 13.7 gäller att när den förnyade kontrollen är slutförd inom tre månader före utgångsdatum av det aktuella dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation eller certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation bör det nya dokumentet eller certifikatet vara gällande från den dag den förnyade kontrollen är slutförd under en period ej längre än fem år från utgångsdatumet för det aktuella dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation eller certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation.

Om den förnyade kontrollen är slutförd mer än tre månader före utgångsdatumet för ett aktuellt dokument om godkänd säkerhetsorganisation eller certifikat om godkänd säkerhetsorganisation, bör det nya dokumentet eller certifikatet gälla från dagen för slutförd förnyad kontroll under en period ej längre än fem år från dagen för slutförd förnyad kontroll.

14. Interimistisk certifiering

Ett interimistiskt dokument om godkänd säkerhetsorganisation kan utfärdas för att möjliggöra införandet av denna kod när

1) ett företag är nyetablerat, eller

2) nya fartygstyper skall inkluderas i ett befintligt dokument om godkänd säkerhetsorganisation,

efter att man kontrollerat att företaget har ett säkerhetsorganisationssystem som uppfyller målen enligt punkt 1.2.3 i denna kod, förutsatt att företaget kan uppvisa planer på att införa ett säkerhetsorganisationssystem som fullständigt uppfyller kraven enligt denna kod inom giltighetstiden för det interimistiska dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation. Ett sådant interimistiskt dokument om godkänd säkerhetsorganisation bör utfärdas för en period ej längre än tolv månader av administrationen, en av administrationen erkänd organisation eller, på administrationens begäran, en annan fördragsslutande regering. En kopia av det interimistiska dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation bör finnas ombord så att fartygets befälhavare på begäran kan visa upp den för kontroll av administrationen eller en av administrationen erkänd organisation eller vid sådan kontroll som avses i regel IX/6.2 i konventionen. Kopian av dokumentet behöver inte vara försedd med äkthetsbevis eller vara bestyrkt.

Ett interimistiskt certifikat om godkänd säkerhetsorganisation kan utfärdas i följande fall:

1) Till nya fartyg vid leverans.

2) När ett företag övertar ansvaret för driften av ett fartyg som är nytt för företaget.

3) När ett fartyg byter flagg.

Ett sådant interimistiskt certifikat om godkänd säkerhetsorganisation bör ej utfärdas för en period längre än sex månader av administrationen, en av administrationen erkänd organisation eller, på administrationens begäran, en annan fördragsslutande regering.

En administration eller, på administrationens begäran, en annan fördragsslutande regering, får i särskilda fall förlänga giltighetstiden för ett interimistiskt certifikat om godkänd säkerhetsorganisation under ytterligare en period, vilken ej bör vara längre än sex månader från utgångsdatum.

Ett interimistiskt certifikat om godkänd säkerhetsorganisation får utfärdas efter att följande kontroller har utförts:

1) Dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation, eller det interimistiska dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation, gäller det berörda fartyget.

2) Företagets säkerhetsorganisationssystem för det berörda fartyget inbegriper grundläggande delar av denna kod och det har utvärderats under en inspektion inför utfärdandet av dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation eller demonstrerats inför utfärdandet av dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation eller inför utfärdandet av det interimistiska dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation.

3) Företaget har planerat en inspektion av fartyget inom tre månader.

4) Befälhavaren och övriga befäl är förtrogna med säkerhetsorganisationssystemet och de planerade åtgärderna för dess genomförande.

5) De instruktioner som bedömts vara nödvändiga har tillhandahållits före avseglingen.

6) Relevant information om säkerhetsorganisationssystemet har tillhandahållits på ett arbetsspråk eller ett språk som ro-ro-passagerarfartygets personal förstår.

15. Kontroller

15.1 Alla kontroller som krävs enligt denna kod måste utföras enligt de förfaranden som är godtagbara för administrationen med beaktande av de riktlinjer som utarbetats av IMO.

16. Certifikatens utformning

16.1 Dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation, certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation, det interimistiska dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation och det interimistiska certifikatet om godkänd säkerhetsorganisation bör utformas i enlighet med de modeller som finns i tillägget till denna kod. Om det språk som används varken är engelska eller franska bör texten innehålla en översättning till något av dessa två språk.

16.2 Utöver bestämmelserna i punkt 13.3 kan en påteckning för fartygstyperna enligt dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation och det interimistiska dokumentet om godkänd säkerhetsorganisation återspegla alla de begränsningar i driften av de fartyg som beskrivs i säkerhetsorganisationssystemet.

1 EGT nr C 298, 11.11.1995, s. 23, och ändrat förslag avgivet den 15 juni 1995 (EGT nr C 298, 11.11.1995, s. 31.)

2 EGT nr C 236, 11.9.1995, s. 42.

3 Europaparlamentets yttrande av den 14 juni 1995 (EGT nr C 166, 3.7.1995, s. 55), rådets gemensamma ståndpunkt av den 28 september 1995 (EGT nr C 297, 10.11.1995, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 29 november 1995 (ännu inte offentliggjort i EGT).

4 EGT nr C 379, 31.12.1994, s. 8.

5 EGT nr L 319, 12.12.1994, s. 20.

6 EGT nr L 364, 12.12.1994, s. 7.

7 EGT L 274, 7.10.1997, s. 8.

8 EGT L 324, 29.11.2002, s. 1.

9 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

10 Med hänvisning till de riktlinjer om administrationers genomförande av ISM-koden som antagits genom IMO:s resolution A.913(22).

11 EGT L 157, 7.7.1995, s. 1.