Varumärken och mönster
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken, ändrad genom förordning (EG) nr 3288/94, särskilt artikel 140.3 i denna, och
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 2082/2004 · förordning (EU) 2017/1430.
Genom förordning (EG) nr 40/94 (nedan kallas ”förordningen”) införs ett nytt varumärkessystem som gör det möjligt att, på grundval av en ansökan till Byrån för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster) (nedan kallad ”byrån”), förvärva ett varumärke med rättsverkan inom hela gemenskapen.
I detta syfte innehåller förordningen framförallt de nödvändiga bestämmelserna avseende förfarandet vid registrering av ett gemenskapsvarumärke, administrationen av gemenskapsvarumärken, överklaganden av byråns beslut och förfarandet för att upphäva eller ogiltigförklara ett gemenskapsvarumärke.
Enligt artikel 130 i förordningen ankommer det på överklagningsnämnderna att besluta om överklaganden av beslut av granskarna, invändningsavdelningarna, avdelningen för varumärkesrätt och övriga juridiska frågor och annulleringsavdelningarna.
Avdelning VII i förordningen innehåller grundprinciper för överklaganden av beslut av granskare, invändningsavdelningarna, avdelningen för varumärkesrätt och övriga juridiska frågor och annuleringsavdelningarna.
Avdelning X i kommissionens förordning (EG) nr 2868/95 av den 13 december 1995 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärke innehåller genomförandebestämmelser till avdelning VII i förordningen.
Den här förordningen kompletterar de övriga bestämmelserna, framförallt dem som gäller nämndernas organisation och muntliga förhandlingar.
Före varje verksamhetsår bör en plan för fördelning av ärenden mellan överklagningsnämnderna fastställas av ett organ som inrättats i detta syfte. Nämnda organ bör tillämpa objektiva kriterier, såsom varu- och tjänsteklasser eller begynnelsebokstäverna i de sökandes namn.
För att underlätta handläggningen och expedieringen av överklaganden bör för varje ärende en referent utses som skall vara ansvarig bl.a. för att förbereda meddelanden till parterna och utarbeta förslag till beslut.
Parterna inför överklagningsnämnderna har kanske inte förutsättningarna eller viljan att göra överklagningsnämnderna uppmärksamma på frågor av allmänt intresse för ett pågående ärende. Överklagningsnämnderna bör därför ha befogenhet att, på eget initiativ eller på begäran av byråns direktör, ge direktören tillfälle att framföra synpunkter på frågor av allmänt intresse som rör pågående ärenden vid överklagningsnämnderna.
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats enligt artikel 141 i förordningen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶Presidium för överklagandenämnderna
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430 och förordning (EG) nr 2082/2004.
1. Den särskilda funktion som avses i artiklarna 130 och 131 i förordningen skall benämnas presidiet för överklagandenämnderna (nedan kallat ”presidiet”).
2. Presidiet skall omfatta överklagandenämndernas direktör, som skall vara dess ordförande, nämndordförandena och ett antal ledamöter i nämnderna, vilka för varje kalenderår skall väljas av och bland samtliga ledamöter i nämnderna utom nämndernas direktör och nämndordförandena. Det valda antalet skall vara en fjärdedel av alla andra ledamöter i nämnderna än nämndernas direktör och nämndordförandena, om det behövs efter avrundning uppåt till hela enheter.
3. Om överklagandenämndernas direktör har förhinder eller om befattningen är vakant, skall ordföranden i presidiet vara
a) den nämndordförande som har längst tjänstgöringstid i överklagandenämnderna, eller
b) om flera nämndordförande har tjänstgjort lika länge, den äldste av dem.
4. Presidiet skall vara beslutsmässigt om minst två tredjedelar av ledamöterna, däribland ordföranden och två nämndordförande, är närvarande. Presidiet skall fatta beslut med enkel majoritet; vid jämnt röstetal skall ordförandens röst fälla avgörandet.
5. Före varje nytt kalenderår och utan att tillämpningen av artikel 1.2 påverkas skall presidiet ange objektiva grunder för fördelningen av ärenden på nämnderna under det kalenderåret och utnämna ordinarie ledamöter och suppleanter i varje nämnd för det kalenderåret. Varje ledamot i överklagandenämnderna kan placeras i flera nämnder som ordinarie ledamot eller suppleant. Om det behövs kan besluten ändras under kalenderåret. De beslut presidiet fattar i kraft av denna punkt skall offentliggöras i kontorets officiella tidning.
6. Presidiet skall också ha behörighet att
a) fastställa de förfaranderegler som krävs för att handlägga de ärenden som hänskjuts till nämnderna och de regler som krävs för att organisera arbetet i nämnderna,
b) lösa eventuella konflikter om fördelningen av ärenden på överklagandenämnderna,
c) fastställa arbetsordningen,
d) ge parterna i ärenden vid överklagandenämnderna praktiska anvisningar om förfarandet, t.ex. hur skrivelser lämnas in och om hur muntliga förhandlingar går till,
e) utöva andra befogenheter som åligger presidiet enligt denna förordning.
7. Överklagandenämndernas direktör skall rådgöra med presidiet om nämndernas ekonomiska behov och göra en anslagsframställan till kontorets direktör inför budgetbehandlingen samt även när det är lämpligt ta upp andra frågor om administrationen av överklagandenämnderna med denne.
Artikel1a¶Stornämnd
Införd genom förordning (EU) 2017/1430 och förordning (EG) nr 2082/2004.
1. Den utökade sammansättning som föreskrivs enligt artikel 130.3 i förordningen skall benämnas stornämnden.
2. Stornämnden skall omfatta nio ledamöter, varav överklagandenämndernas direktör, som skall vara ordförande, nämndordförandena, den föredragande som utsetts före hänskjutningen till stornämnden, om sådan finns, och övriga ledamöter tagna i turordning från en förteckning över samtliga ledamöter i överklagandenämnderna utom nämndernas direktör och nämndordförandena.
Presidiet skall på objektiva grunder upprätta den förteckning som nämns i första stycket och ange enligt vilka regler ledamöterna till stornämnden skall väljas från förteckningen. Förteckningen och reglerna skall offentliggöras i kontorets officiella tidning. Om det inte finns någon föredragande, skall stornämndens ordförande utse en föredragande bland ledamöterna i stornämnden.
3. Om överklagandenämndernas direktör har förhinder, befattningen är vakant eller jäv föreligger enligt artikel 132 i förordningen, skall ordföranden i stornämnden vara
a) den nämndordförande som har längst tjänstgöringstid i överklagandenämnderna, eller
b) om flera nämndordförande har tjänstgjort lika länge, den äldste av dem.
4. Om någon annan ledamot i stornämnden har förhinder eller omfattas av jäv enligt artikel 132 i förordningen skall ledamoten ersättas i turordning enligt den förteckning som avses i punkt 2 i denna artikel.
5. Stornämnden skall vara beslutsmässig och hålla behöriga förhandlingar endast om minst sju ledamöter, däribland ordföranden och föredraganden, är närvarande.
Om stornämnden sammanträder med endast åtta ledamöter skall den ledamot som har kortast tjänstgöringstid i överklagandenämnderna avstå från att rösta, utom om detta är ordföranden eller föredraganden, då den ledamot vars tjänstgöringstid ligger närmast i tid över ordföranden eller föredraganden skall avstå från att rösta.
Artikel1b¶Hänskjutning av ärenden till stornämnden
Införd genom förordning (EU) 2017/1430 och förordning (EG) nr 2082/2004.
1. Ett ärende får hänskjutas till stornämnden av den överklagandenämnd som handlägger det, om den anser att det är motiverat med hänsyn till den juridiska svårighetsgraden, ärendets betydelse eller andra särskilda omständigheter, exempelvis om olika överklagandenämnder har meddelat motstridiga beslut i en rättsfråga som aktualiseras av ärendet.
2. Ett ärende skall hänskjutas till stornämnden av den överklagandenämnd som handlägger det, om den anser att ärendet kräver ett avsteg från den tolkning av gällande rätt som stornämnden gjort i ett tidigare avgörande.
3. Ett ärende som handläggs av en överklagandenämnd får, på förslag av överklagandenämndernas direktör eller på begäran av en ledamot i presidiet, hänskjutas till stornämnden av presidiet, om det anser att det är motiverat med hänsyn till den juridiska svårighetsgraden, ärendets betydelse eller andra särskilda omständigheter, exempelvis om olika överklagandenämnder har meddelat motstridiga beslut i en rättsfråga som aktualiseras av ärendet.
4. Stornämnden skall utan dröjsmål återföra ärendet till den överklagandenämnd där det tidigare handlades om kraven för att hänskjuta det inte är uppfyllda.
5. Alla beslut om att hänskjuta ärenden till stornämnden skall motiveras. De skall meddelas parterna.
Artikel1c¶Beslut av en ledamot
Införd genom förordning (EU) 2017/1430 och förordning (EG) nr 2082/2004.
1. Presidiet skall upprätta en vägledande förteckning över typer av ärenden som överklagandenämnderna, om det inte finns särskilda omständigheter, får anförtro åt en ledamot, t.ex. beslut att avsluta förfarandet efter en överenskommelse mellan parterna, beslut om kostnader eller beslut om prövning av ett överklagande.
Presidiet får också upprätta en förteckning över typer av ärenden som inte får anförtros åt en ledamot.
2. En överklagandenämnd får överlåta åt sin ordförande att fatta beslut om att anförtro ärenden som hör till de typer av ärenden som presidiet definierat enligt punkt 1 åt en ledamot.
3. Beslutet att anförtro ett ärende åt en ledamot skall meddelas parterna.
Den ledamot som utsetts att själv avgöra ett ärende skall återföra det till nämnden om han finner att kraven för att anförtro det till en ledamot inte längre är uppfyllda.
Artikel1d¶Handläggning av ett ärende efter beslut av domstolen
Införd genom förordning (EU) 2017/1430 och förordning (EG) nr 2082/2004.
1. Om det till följd av ett beslut av domstolen som helt eller delvis ogiltigförklarar ett beslut av en överklagandenämnd eller stornämnden blir nödvändigt enligt artikel 63.6 i förordningen att ompröva ärendet i någon av överklagandenämnderna, skall presidiet bestämma om ärendet skall handläggas av den nämnd som fattade beslutet, av en annan nämnd eller av stornämnden.
2. Om ärendet underställs en annan nämnd, får inte någon av de ledamöter som fattade det ifrågasatta beslutet ingå. Denna bestämmelse är inte tillämplig om ärendet underställs stornämnden.
Artikel2¶Ersättande av ledamöter
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430.
1. En ledamot kan ersättas av en suppleant bl.a. vid ledighet, sjukdom och åtaganden som måste fullgöras samt vid de jävsgrunder som avses i artikel 132 i förordningen.
2. Varje ledamot som begär att ersättas av en suppleant skall genast underrätta ordföranden i den berörda nämnden om sitt förhinder.
Artikel3¶Jäv och jävsanmälan
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430.
1. Om en nämnd har kännedom om en möjlig grund för jäv eller jävsanmälan enligt artikel 132.3 i förordningen och denna grund inte har åberopats av ledamoten själv eller av någon av parterna skall förfarandet i artikel 132.4 i förordningen tillämpas.
2. Den berörda ledamoten skall beredas tillfälle att yttra sig om huruvida det finns grund för jäv eller jävsanmälan.
3. Handläggningen skall ställas in till dess att ett beslut om vilka åtgärder som skall vidtas har fattats i enlighet med artikel 132.4 i förordningen.
Artikel4¶Referent
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430 och förordning (EG) nr 2082/2004.
1. Ordföranden i varje nämnd skall för varje överklagande utse en ledamot i sin egen nämnd eller sig själv som referent.
2. Referenten skall genomföra en preliminär undersökning av överklagandet. Han kan avfatta meddelanden till parterna enligt ordförandens instruktioner. Meddelanden skall undertecknas av referenten för nämndens räkning.
3. Referenten skall förbereda nämndens egna sammanträden och de muntliga förhandlingarna.
3. Referenten skall utarbeta förslag till beslut.
Artikel5¶Registratorskontor
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430 och förordning (EG) nr 2082/2004.
1. Ett registratorskontor skall inrättas vid överklagandenämnderna och, under ledning av överklagandenämndernas direktör, framför allt ha till uppgift att ta emot, vidarebefordra, arkivera och delge alla handlingar under förfarandet vid överklagandenämnderna och att sammanställa akter.
2. Registratorskontoret skall ledas av en registrator. Överklagandenämndernas direktör skall utse en anställd vid registratorskontoret som skall ersätta registratorn vid frånvaro eller förhinder eller om befattningen är vakant.
3. Registratorskontoret skall särskilt se till att frister hålls och att andra formkrav när det gäller utformningen av överklagandet och sammanställningen av grunderna för överklagandet uppfylls.
Om ett fel som kan leda till att överklagandet inte kan tas upp till prövning upptäcks, skall registratorn utan dröjsmål via ett skriftligt yttrande underrätta ordföranden för den berörda överklagandenämnden om detta.
4. Protokoll över muntliga förhandlingar och bevisupptagning skall föras av registratorn eller, efter medgivande av överklagandenämndernas direktör, av någon annan av överklagandenämndernas anställda, som har utsetts av den berörda överklagandenämndens ordförande.
5. Överklagandenämndernas direktör får anförtro registratorn uppgiften att fördela ärendena på överklagandenämnderna med tillämpning av de fördelningsregler som presidiet har fastställt.
Presidiet får, på förslag av överklagandenämndernas direktör, anförtro registratorskontoret andra uppgifter knutna till förfarandet vid överklagandenämnderna.
Artikel6¶Ändring av en överklagningsnämnds sammansättning
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430.
1. Om en nämnds sammansättning ändras efter muntliga förhandlingar, skall parterna underrättas om att, på begäran av någon part, nya muntliga förhandlingar skall hållas inför nämnden i dess nya sammansättning. Nya muntliga förhandlingar skall även hållas om den nya ledamoten begär detta och de övriga ledamöterna i nämnden har samtyckt till detta.
2. Den nya ledamoten skall i samma utsträckning som de övriga ledamöterna vara bunden av ett redan fattat interimistiskt beslut.
3. Om en ledamot, när en nämnd redan har fattat ett slutgiltigt beslut, är förhindrad att delta, skall denne inte ersättas av en suppleant. Om ordföranden är förhindrad att delta skall den ledamot av den berörda nämnden som har tjänstgjort längst i nämnden eller, om ledamöterna har samma tjänstgöringstid, den äldsta ledamoten underteckna beslutet för ordförandens räkning.
Artikel7¶Sammanförande av överklaganden
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430.
1. Om flera överklaganden görs av samma beslut, skall dessa överklaganden handläggas gemensamt.
2. Om överklagandena gäller olika beslut och om alla överklaganden skall handläggas av en nämnd bestående av samma ledamöter, kan den nämnden med parternas samtycke behandla dessa överklaganden gemensamt.
Artikel8¶Förfarandet
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430 och förordning (EG) nr 2082/2004.
1. Om registratorn enligt artikel 5.3 andra stycket lämnar ett skriftligt yttrande till ordföranden i en överklagandenämnd om ett överklagandes utsikter att bli upptaget till prövning kan nämndordföranden antingen uppskjuta handläggningen av ärendet tills nämnden har avgjort om överklagandet kan prövas eller låta nämnden avgöra denna fråga samtidigt med det slutliga avgörandet i ärendet.
2. I tvåpartsförfaranden och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 61.2 i förordningen får sammanställningen av grunderna för överklagandet och motpartens svar på denna kompletteras med ett genmäle från klaganden som skall inkomma inom två månader efter det att klaganden underrättats om svaret på överklagandet samt ett genmäle från motparten som skall inkomma inom två månader efter det att motparten underrättats om klagandens genmäle.
3. I tvåpartsförfaranden får svaranden i sitt svar på överklagandet begära att en del i det omtvistade beslutet som inte berörs i överklagandet ogiltigförklaras eller ändras. En sådan begäran skall förfalla om klaganden drar tillbaka överklagandet.
Artikel9¶Muntlig förhandling
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430.
1. Om muntlig förhandling skall hållas, skall nämnden sörja för att parterna har lämnat alla relevanta uppgifter och handlingar före förhandlingen.
2. Nämnden kan, tillsammans med kallelsen till muntlig förhandling, underrätta parterna om frågor som kan vara av särskild vikt eller om den omständigheten att vissa frågor inte längre verkar vara tvistiga eller ge andra upplysningar som kan bidra till att den muntliga förhandlingen kan koncentreras på de viktigaste frågorna.
3. Nämnden skall sörja för att beslut i ärendet kan fattas efter det att den muntliga förhandlingen har avslutats, om inte särskilda skäl talar mot detta.
Artikel10¶Meddelanden till parterna
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430.
Om en nämnd anser det lämpligt att meddela parterna hur nämnden kan komma att bedöma vissa sakfrågor eller rättsliga frågor skall ett sådant meddelande utformas så att det inte kan tolkas som att nämnden på något sätt är bunden av det.
Artikel11¶Synpunkter på frågor av allmänt intresse
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430.
Nämnden kan på eget initiativ eller på en skriftlig motiverad begäran av byråns direktör ge denne tillfälle att skriftligen eller muntligen framföra sina synpunkter på frågor av allmänt intresse som uppkommer i samband med handläggningen av ett ärende i nämnden. Parterna skall ha rätt att yttra sig över direktörens synpunkter.
Artikel12¶Överläggningar inför beslut
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430.
Referenten skall överlämna ett förslag till beslut till nämndens övriga ledamöter och ange en rimlig tidsfrist inom vilken invändningar kan göras eller ändringar kan föreslås. Nämnden skall sammanträda för att överlägga om det beslut som skall fattas, om det visar sig att inte alla ledamöter i nämnden har samma uppfattning. Endast nämndens ledamöter skall delta i överläggningarna. Ordföranden i den berörda nämnden kan dock tillåta andra anställda, såsom registratorer eler tolkar att närvara. Överläggningarna skall vara hemliga.
Artikel13¶Omröstningsförfarande
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430.
1. Under överläggningarna mellan en nämnds ledamöter skall referenten yttra sig först och ordföranden, såvida han själv inte är referent, sist.
2. Om omröstning är nödvändig skall rösterna avges i samma ordning, men om ordföranden även är referent skall han rösta sist. Det är inte tillåtet att avstå från att rösta.
Artikel14¶Ikraftträdande
Ändrad genom förordning (EU) 2017/1430.
Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.