Införande av en preliminär antidumpningstull på import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland

Avis juridique important

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 394/96 av den 4 mars 1996 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 054 , 05/03/1996 s. 0010 - 0019

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 394/96 av den 4 mars 1996 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 3283/94 av den 22 december 1994 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 1251/95 (2), särskilt artikel 23 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen (3), senast ändrad genom förordning (EG) nr 522/94 (4), särskilt artikel 11 i denna,

efter samråd i rådgivande kommittén, och,

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

(1) I augusti 1994 tillkännagav kommissionen i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (5) att det skulle inledas ett antidumpningsförfarande avseende import av polyesterstapelfibrer med ursprung i Vitryssland.

(2) Förfarandet inleddes med anledning av ett klagomål som ingivits av International Committee of Rayon and Synthetic Fibres (CIRFS) på vägnar av gemenskapsproducenter som enligt klagomålet representerade en större andel av den totala produktionen av polyesterstapelfibrer i gemenskapen.

Klagomålet innehöll bevis för att produkten i fråga dumpades och att detta vållade väsentlig skada, vilket ansågs motivera att ett förfarande inleddes.

(3) Kommissionen underrättade officiellt de producenter, exportörer och importörer som den visste var berörda, företrädarna för exportlandet och de klagande. De direkt berörda parterna gavs tillfälle att skriftligt yttra sig och begära muntlig utfrågning.

(4) En producent i det berörda landet, ett flertal importörer och den klagande gemenskapsindustrin tillkännagav skriftligen sina synpunkter. De parter som så begärt beviljades muntlig utfrågning.

(5) Kommissionen sände frågeformulär till de parter som den visste var berörda och mottog upplysningar från de klagande gemenskapsproducenterna, en vitrysk exportör och två samarbetsvilliga importörer i gemenskapen.

(6) Uppgifter lämnades också av köpare eller bearbetare i gemenskapen av produkten i fråga, eller på dessas vägnar.

(7) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla upplysningar som ansågs nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumping och skada och genomförde undersökningar på plats hos följande företag:

a) klagande gemenskapsproducenter:

- Hoechst AG, Frankfurt am Main, Tyskland.

- Du Pont de Nemours, Bad Homburg, Tyskland.

- Montefibre SpA Enichem, Milano, Italien.

- Akzo Fibres and Polymers Division, Arnheim, Nederländerna.

- Wellman International Ltd, Co. Meath, Irland.

- La Seda de Barcelona SA, El Prat de Llobrega, Spanien.

- Nurel SA, Hospitalet de Llobrega, Spanien.

b) Tre producenter i två marknadsekonomiländer:

- Shinkong Synthetic Fibers Cooperation, Taiwan.

- Tuntex Distinct Cooperation, Taiwan.

- Zaklady Wlokien Chemicznych Elana SA, Polen.

(8) Dumpningsundersökningen omfattade perioden från 1 juli 1993 till 30 juni 1994 (nedan kallad "undersökningsperioden").

(9) På grund av undersökningens komplicerade natur och särskilt svårigheterna att få tillförlitliga uppgifter i ett lämpligt referensland med marknadsekonomi (nedan kallat "jämförbart land") överskred undersökningen den normala tidsperiod på ett år som fastställs i artikel 7.9 i rådets förordning (EEG) nr 2423/88 (nedan kallad "den grundläggande förordningen").

Kommissionen följde den klagandes förslag att kontakta en producent av polyesterstapelfibrer i Polen, vilken gav vissa upplysningar men samtyckte till att samarbeta först vid ett sent skede av förfarandet. Därefter kontaktade kommissionen ett flertal koreanska tillverkare, vilka inte var samarbetsvilliga. Slutligen besvarade två taiwanesiska producenter av polyesterstapelfibrer kommissionens förfrågan och samtyckte till att samarbeta i detta förfarande (se punkterna 24 till 28 nedan).

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Beskrivning av den berörda produkten och dess användning

(10) Den produkt som är föremål för undersökning är syntetstapelfibrer av polyester, okardade, okammade och ej heller på annat sätt beredda för spinning. De utgör råmaterial som används under olika skeden av textilproduktion, beroende på vilken typ av textil som produceras.

(11) Produkten kan delas upp i två kategorier: för spinning och inte för spinning.

Cirka 60 % av polyestersyntetstapelfibrer som förbrukas i gemenskapen används för att spinna garn för framställning av vävnader, och blandas vid behov med andra fibrer som ull eller bomull. Resten användas som vadd till vissa textilprodukter (kuddar, bilsäten, anoraker och liknande), inklusive andra icke-spinningsanvändningsområden som mattillverkning. Inom dessa två kategorier finns det olika storlekar eller typer av polyestersyntetstapelfibrer, huvudsakligen bestämda av denier och skärlängd.

(12) Det finns dock inga skillnader mellan de två huvudkategoriernas grundläggande fysiska egenskaper, och ej heller mellan de olika typerna inom dessa kategorier. Under dessa omständigheter och i enlighet med tidigare undersökningar måste inom ramen för detta förfarande polyestersyntetstapelfibrer betraktas som en enda produkt.

2. Likadan produkt

(13) Kommissionen fastställde att de polyestersyntetstapelfibrer som exporteras till gemenskapen från Vitryssland har grundläggande egenskaper och användningsområden som liknar dem som gäller för den produkt som tillverkas och säljs i gemenskapen. De polyestersyntetstapelfibrer som har sitt ursprung i Vitryssland har också samma grundläggande egenskaper och användningsområden som de polyestersyntetstapelfibrer som tillverkas och säljs i jämförbart land (se punkterna 24 till 28).

(14) Eurofibrefill, en sammanslutning bildad av en grupp användare av polyestersyntetstapelfibrer, hävdade att den produkt som exporteras från Vitryssland inte är jämförbar med det enligt vad som påstås finare material av högre kvalitet som produceras och säljs av tillverkarna i gemenskapen.

(15) Detta argument kan inte godtas eftersom produkternas fysiska egenskaper i hög grad liknar varandra och eftersom användningen av de polyestersyntetstapelfibrer som påstås ha lägre kvalitet inte på ett avgörande sätt skiljer sig från användningen av den produkt som antas ha högre kvalitet. I samband med undersökningen konstaterades att de vitryska produkterna på köporder och fakturor klassificerades på samma sätt som gemenskapens produkter och såldes till slutanvändare som också köpte gemenskapstillverkade produkter för samma användningsområden. Följaktligen är en påstådd skillnad i kvalitet om denna överhuvudtaget finns, inte tillräcklig för att motivera att man skiljer på dessa produkter.

(16) I detta sammanhang ifrågasatte också en vitrysk exportör och Eurofibrefill huruvida de polyestersyntetstapelfibrer som säljs i Taiwan, vilket valdes som jämförbart land, utgör en likadan produkt som de polyestersyntetstapelfibrer som exporteras från Vitryssland till gemenskapen, och hävdade att det skulle finnas en skillnad i fasthet som på ett avgörande sätt upphäver de argument som antyder att produkterna skulle vara likadana produkter.

(17) Trots eventuella mindre skillnader i fibrernas utseende och egenskaper, som t.ex. fasthet, vilka beror på olika kemisk sammansättningar eller tillverkningsprocesser för de fibrer som säljs på de båda marknaderna, kom kommissionen till slutsatsen att dessa skillnader inte är väsentliga i förhållande till faktorer som produktens grundläggande egenskaper, marknadsföring, kund-/konsumentuppfattning och användning.

(18) Följaktligen ansågs att de polyestersyntetstapelfibrer som exporteras från Vitryssland till gemenskapen, de som säljs på Taiwans inhemska marknad och de som tillverkas och säljs i gemenskapen är likadana produkter i den mening som avses i artikel 2.12 i den grundläggande förordningen.

C. DUMPING

1. Normalvärde - val av jämförbart land

(19) Eftersom Vitryssland med en årlig produktion av polyestersyntetstapelfibrer på cirka 130 000 ton är ett land som inte har marknadsekonomi måste normalvärdet enligt artikel 2.5 i den grundläggande förordningen fastställas på grundval av uppgifter från hemmamarknaden i ett tredje land med marknadsekonomi.

(20) I detta syfte föreslog den klagande att Polen skulle användas som jämförbart land. Kommissionen utverkade samarbete från den ende tillverkaren av polyestersyntetstapelfibrer på den polska marknaden.

(21) Efter granskning av erhållna upplysningar och analys av de allmänna marknadsvillkoren i Polen för produkten i fråga drogs följande slutsatser, som ledde till att Polen avvisades som jämförbart land:

(22) Polen har en relativt låg inhemsk förbrukning på cirka 25 000 ton och den ende polske producenten, vars produktionsvolym är liten, har en marknadsandel på över 90 %. Det finns inte någon priskonkurrens, vilket har sin grund i att importen från tredje land (Vitryssland, Tyskland och Slovakien) på grund av höga importtullar på upp till 26 % är försumbar. Den låga inhemska förbrukningen innebär också att antalet kunder på marknaden är relativt begränsat.

(23) Under dessa omständigheter drogs slutsatsen att en öppen, marknadsorienterad miljö för polyestersyntetstapelfibrer inte existerade i Polen under undersökningsperioden. Efter att ha kontrollerat det samarbetsvilliga företagets produktionskostnad och inhemska försäljningspriser fastställde kommissionen att ett normalvärde bestämt under dessa marknadsförhållanden inte skulle avspegla normala marknadsvillkor och skulle leda till resultat som på ett oskäligt sätt skulle påverka den vitryske exportören.

(24) Därefter granskade kommissionen huruvida Taiwan var ett lämpligt jämförbart land och noterade även att de två taiwanesiska samarbetsvilliga producenterna redan hade deltagit i tidigare antidumpningsförfaranden med Taiwan som jämförbart land. Den vitryske exportören hade inte några invändningar mot detta förslag förutom frågan om produkten var jämförbar (se punkt 34), och berörda statliga myndigheter invände inte heller. För det slutliga beslutet föreslogs Taiwan och därvid beaktades följande omständigheter:

- Den taiwanesiska marknaden är öppen och representativ

(25) De två taiwanesiska tillverkare som samtyckte till att samarbeta tillverkar på ett effektivt sätt höga produktionsvolymer och deras produkter saluförs på en öppen och konkurrensutsatt hemmamarknad med nio lokala tillverkare. Den inhemska förbrukningen av polyestersyntetstapelfibrer uppgår till mer än 400 000 ton, vilket innefattar import från olika länder, med importtullar på cirka 1 %.

(26) Det finns följaktligen utbud och efterfrågan som innebär konkurrens. Med tanke på att de två taiwanesiska företagen är effektiva kunde kommissionen bekräfta att deras kostnader och faktiska försäljningspriser på den öppna inhemska marknaden utgör en tillförlitlig grund för fastställande av normalvärde. Det fastställdes också att de båda taiwanesiska producenterna, vilka regelbundet och i stora kvantiteter sålde sina produkter på den inhemska marknaden till ett stort antal oberoende kunder, hade en representativ inhemsk försäljningsvolym jämfört med den totala vitryska exporten till gemenskapen under undersökningsperioden.

- Tillgång till de viktigaste råmaterialen

(27) De taiwanesiska producenterna hade obegränsad tillgång till råmaterial till världsmarknadspriser under undersökningsperioden, och det fanns inga tecken på att inhemska försäljningspriser inte skulle styras av de oreglerade, fria marknadsekonomiska krafterna.

(28) På grundval av ovannämnda faktorer och enligt artikel 2.5 i den grundläggande förordningen anses följaktligen Taiwan vara ett lämpligt och icke oskäligt val som jämförbart land för fastställande av normalvärde för den produkt som är föremål för undersökning.

2. Beräkning av normalvärde

(29) Mot bakgrund av det omöjliga i att fastställa exportpriser efter kategori och typ av polyestersyntetstapelfibrer (se punkt 30) fastställdes normalvärdet för de preliminära slutsatserna på grundval av det vägda genomsnittet av de två samarbetsvilliga producenternas försäljning av polyestersyntetstapelfibrer under undersökningsperioden (oavsett kategori och kvalitet) på den taiwanesiska marknaden. Med tanke på den markanta prisutvecklingen både på den taiwanesiska marknaden och vad gäller den vitryska exporten samt den betydande ökningen av exportkvantiteterna under undersökningsperiodens andra hälft fastställdes två normalvärden, ett för den första hälften av undersökningsperioden och ett för den andra. De på detta sätt vägda genomsnittliga priserna var högre än de relevanta vägda genomsnittliga kostnaderna och följaktligen ansågs taiwanesisk försäljning ha skett vid normal handel i den mening som avses i artikel 2.3 i den grundläggande förordningen. Detta tillvägagångssätt ansågs inte vara oskäligt mot bakgrund av tillgängliga uppgifter om de kategorier och typer som såldes i Taiwan och de som såldes för export av den vitryske exportören.

3. Exportpris

(30) I enlighet med artikel 7.7 b i den grundläggande förordningen fastställde kommissionen exportpriserna på grundval av tillgängliga uppgifter, eftersom den användbara information som erhållits inom en rimlig tid från den enda samarbetsvilliga vitryske exportören endast omfattade en bråkdel av den totala exporten av polyestersyntetstapelfibrer från Vitryssland till gemenskapen under undersökningsperioden (700 ton av 32 000 ton), och mot bakgrund av den låga samarbetsviljan hos importörer/distributörer som konstaterats stå för den stora majoriteten av importen från Vitryssland.

(31) I detta avseende ansågs uppgifter från Eurostat vara den bästa grundvalen. Det var dock inte möjligt att fastställa priser per kategori och typ. Det på detta sätt erhållna genomsnittliga exportpriset var jämförbart med det som den samarbetsvillige exportören uppgav. Mot bakgrund av utvecklingen av priser och kvantiteter under undersökningsperioden (se punkt 29) beräknades ett separat vägt genomsnittligt exportpris för den första respektive andra hälften av perioden.

4. Jämförelse

(32) Normalvärdet jämfördes med exportpriset fritt nationens gräns fob.

(33) Vid behov (och när tillräcklig information fanns tillgänglig) justerades normalvärde och exportpris med hänsyn till vissa försäljningskostnader som anges i artikel 2.9 i den grundläggande förordningen. Dessa justeringar för olikheter som påverkar priset innefattade kostnader för transport, försäkring, hantering och kredit.

(34) Den vitryske exportören hävdade att justeringar borde göras för kvalitetsskillnader orsakade av olika fasthet i de polyestersyntetstapelfibrer som exporteras från Vitryssland till gemenskapen och de som säljs på Taiwans inhemska marknad.

Det framfördes att den taiwanesiska produkten hade högre kvalitet på grund av dess större fasthet. Den vitryske exportören lade dock inte fram några bevis för detta, trots att kommissionen informerats om att detta skulle göras, och i vilket fall som helst hade kommissionen inga uppgifter som tydde på att exportörens begäran var berättigad. Begäran måste därför avvisas.

5. Dumpningsmarginal

(35) En jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset visade att det förekom dumpning, varvid dumpningsmarginalen var lika med det belopp med vilket normalvärdet överskred priset för export till gemenskapen.

(36) Den vägda genomsnittliga dumpningsmarginalen, uttryckt i procent av priset fritt gemenskapens gräns, oförtullat, uppgår till 43,5 %.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(37) Undersökningen visade att de klagande gemenskapsproducenternas andel av den totala produktionen i gemenskapen under undersökningsperioden uppgick till mer än 90 % av gemenskapens produktion av den likadana produkten. De klagande kan därför i enlighet med artikel 4.5 i den grundläggande förordningen betraktas som utgörande en "gemenskapsindustri".

E. SKADA

1. Gemenskapens förbrukning av polyestersyntetstapelfibrer

(38) Den påvisbara förbrukningen av polyestersyntetstapelfibrer i gemenskapen har under de senaste fyra åren allmänt haft en svagt stigande tendens: den steg från 455 000 ton under 1991 till 475 000 ton under 1992 och, efter en tillfällig nedgång till 450 000 ton under 1993, till en halvårsförbrukning under undersökningsperioden på 215 000 ton under andra halvåret 1993 och 250 000 ton under första halvåret 1994.

2. Faktorer som avser den dumpade importen

a) Den dumpade importens volym och marknadsandel

(39) Eurostats uppgifter från före 1992 avser det tidigare Sovjetunionen. Separata siffror för Vitryssland finns tillgängliga från 1992. Den totala importen 1991 till gemenskapen från Sovjetunionen var 1 524 ton. Enligt vad som rapporterats var importen av polyestersyntetstapelfibrer från Vitryssland 5 863 ton 1992, 22 101 ton 1993 och 32 063 ton under undersökningsperioden. Tillgängliga uppgifter tyder på att importen från Sovjetunionen för det mesta hade sitt ursprung i Vitryssland och importen har betraktats som sådan i skadeanalysen. Importen har följaktligen ökat med 2 100 % mellan 1991 och undersökningsperioden.

(40) Marknadsandelen i gemenskapen för import av polyestersyntetstapelfibrer från Vitryssland ökade från 0,3 % 1991 till 1,2 % 4,9 % 1993 och 6,9 % under undersökningsperioden. Den ökande trenden accelererade också under den perioden: under andra hälften av 1993 var exporten (11 788 ton) dubbelt så stor som under 1992, och under de första sex månaderna av 1994 var exporten (20 275 ton) nästan fyra gånger större än under 1992, vilket för den sexmånadersperioden innebär en marknadsandel på 8 %.

b) Priserna för den dumpade importen

(41) En jämförelse mellan gemenskapsindustrins vägda genomsnittliga priser fritt fabrik och de vitryska vägda genomsnittliga exportpriserna vid gemenskapens gräns CIF (efter tull), erhållna från Eurostat, visade att det förekom underprissättningsmarginaler under hela undersökningsperioden. För perioden från juni till december 1993 uppgick underprissättningen till 37,4 %, och för den andra hälften av undersökningsperioden (januari till juni 1994) var underprissättningsmarginalen 34,7 %, i båda fallen uttryckt som en procentandel av gemenskapsproducenternas priser. Den vägda genomsnittliga underprissättningsmarginalen för hela undersökningsperioden var 35,7 %. Detta resultat bekräftades av en särskild jämförelse baserad på den begränsade mängd upplysningar som erhållits från den vitryske exportören (se punkt 30).

3. Faktorer som avser gemenskapsindustrins situation

(42) Gemenskapsindustrins situation granskas mot bakgrund av följande två gällande antidumpningsåtgärder:

- Efter en översyn av gällande antidumpningsåtgärder, införda genom rådets förordning (EEG) nr 3946/88 (6), ändrade rådet den 22 oktober 1992 genom förordning (EEG) nr 3017/92 (7) nivåerna på de antidumpningstullar som var tillämpliga på import av polyestersyntetstapelfibrer med ursprung i Rumänien, Taiwan, Turkiet, Serbien och Montenegro och före detta jugoslaviska republiken Makedonien, samt avslutade förfarandet vad gäller import med ursprung i Mexico och USA.

- Den 15 januari 1993 införde rådet genom förordning (EEG) nr 54/93 (8) slutgiltiga antidumpningstullar på import av polyestersyntetstapelfibrer med ursprung i Indien och Sydkorea.

a) Produktion

(43) Gemenskapens produktion av polyestersyntetstapelfibrer har varit relativt stabil under de senaste fyra åren: under 1991 var de 370 000 ton, 1992 noterades en tillfällig topp på 390 000 ton, 1993 var den 365 000 ton och under undersökningsperioden var den 370 000 ton.

b) Produktionskapacitet, kapacitetsutnyttjande

(44) Produktionskapaciteten för polyestersyntetstapelfibrer har som helhet minskat från 485 000 ton 1991 till 478 000 ton under undersökningsperioden. Under samma period varierade kapacitetsutnyttjandegraden mellan 76 % 1991 och 78 %. Den försumbara förbättringen av utnyttjandegraden under undersökningsperioden måste ses mot bakgrund av sänkningen av gemenskapsproducenternas tillverkningskapacitet.

c) Lager

(45) Lagervolymen minskade från 33 000 ton 1991 till 30 000 ton vid utgången av 1993, men förblev, med tanke på att det rör sig om en råvara, på en beaktansvärd nivå på cirka 6-8 % av gemenskapens årsproduktion.

d) Gemenskapsindustrins försäljningsvolym och marknadsandel

(46) Samtidigt som importen av polyestersyntetstapelfibrer med ursprung i Vitryssland under de senaste fyra åren ökade påtagligt och i en jämn takt (se punkterna 39 och 40), sjönk gemenskapsproducenternas försäljningsvolym från 373 000 ton 1991 till 355 000 ton 1993 och 358 000 ton för undersökningsperioden. Utvecklingen av marknadsandelen sammanföll med denna trend i det att andelen minskade från 82,1 % 1991 till 80,2 % 1992 och 1993 och till 78,3 % för undersökningsperioden.

Under den första hälften av 1994 sjönk gemenskapsindustrins marknadsandel till 76,5 % samtidigt som förbrukningen ökade något.

e) Prisutveckingen på gemenskapens marknad

(47) Totalt sett sjönk gemenskapsproducenternas priser för polyestersyntetstapelfibrer, mätt som ett vägt genomsnitt, i nationella valutor och på gemenskapsproducenternas hemmamarknader med cirka 15 % mellan 1991 och december 1993.

(48) Det bör noteras att priserna på polyestersyntetstapelfibrer för alla aktörer på marknaden har påverkats av prisutvecklingen på viktiga råmaterial som ren tereftalsyra, dimetyltereftalat och glykol, vilka står för cirka 60-70 % av produktionskostnaden för den färdiga produkten. På grund av den världsomfattande brist på dessa råmaterial som började i slutet av 1993 och fortsatte under 1994 har priserna i själva verket ökat, och således har priserna på polyestersyntetstapelfibrer följt denna trend från och med början av 1994, avspeglande den motsvarande ökningen av produktionskostnaden.

f) Gemenskapsindustrins lönsamhet

(49) Polyestersyntetstapelfibrer har dumpats länge (se punkt 42 ovan). Detta förklarar varför undersökningen visade att gemenskapsindustrin totalt sett har noterat dåliga ekonomiska resultat, en situation som förelåg redan före 1991. Denna situation har försämrats avsevärt sedan 1991 (förlust på 7,9 %) av omsättningen). En svag återhämtning ägde rum 1992 (förlust på 6,4 % av omsättningen), då antidumpningsåtgärder vidtogs. Förlusterna ökade dock igen 1993 (förlust på 14,9 % av omsättningen), med en särskild försämring under andra hälften av 1993 (förlust på 18,9 % av omsättningen). Den svaga förbättringen av den ekonomiska situationen under första hälften av 1994 (förlust på 13 % av omsättningen) hade delvis sin grund i att alla aktörer på gemenskapens marknad tvingades höja sina priser för att kompensera ökningen av produktionskostnaden (se punkt 48), och gemenskapsindustrin kunde i denna situation i någon mån begränsa sina förluster.

Totalt sett försämrades dock den ekonomiska situationen klart under den period som granskats.

g) Sysselsättning

(50) Även om polyestersyntetstapelfibrer inte är arbetsintensiv har sysselsättningen minskat med 25 % (vilket motsvarar 1 200 personer) mellan 1991 och juni 1994, vilket delvis har sin grund i en minskning av produktionskapaciteten, men huvudsakligen i personalnedskärningar inom områden utanför själva tillverkningen, såsom försäljning, administration och andra omkostnader. Dessa åtgärder vidtogs för att motverka låga försäljningspriser och den otillräckliga lönsamhet dessa skapade.

4. Slutsats om skada

(51) Mot bakgrund av denna analys och i synnerhet försämringen av de ekonomiska resultaten, minskningen av försäljningen och marknadsandelar och personalnedskärningar har kommissionen fastställt preliminära avgöranden om att gemenskapsindustrin har vållats väsentlig skada enligt den mening som avses i artikel 4.1 i den grundläggande förordningen.

F. ORSAKSSAMBAND

1. Den dumpade importens verkan

(52) I sin undersökning av huruvida den väsentliga skada som vållats gemenskapsindustrin har sin grund i dumpningen har kommissionen funnit att den snabba ökningen av importen av dumpade polyestersyntetstapelfibrer från Vitryssland, som samtidigt ledde till den enda betydande ökningen av marknadsandelar för ett importland på gemenskapens marknad under undersökningsperioden, sammanföll med förluster av marknadsandelar och minskad lönsamhet för gemenskapsindustrin, trots den ökade förbrukningen på gemenskapens marknad. Gemenskapsindustrins försämrade ekonomiska situation är orsakad av prisfallet på gemenskapens marknad, som uppenbar påverkades av den betydande underprissättning som den vitryska importen utsatte gemenskapsindustrin för.

(53) Det bör noteras att eftersom denna produkt är en råvara är marknaden öppen och i hög grad priskänslig och följaktligen har underprissättning av vissa försäljare med höga marknadsandelar en skadlig effekt på priserna på hela marknaden. Sedan 1993 har Vitryssland uppnått den största marknadsandelen bland alla exportländer, något som endast kan förklaras av en aggressiv prispolitik.

(54) I detta sammanhang kan det vara värt att nämna att situationen på Vitrysslands inhemska marknad, med stagnerande inhemsk förbrukning och dålig lönsamhet på grund av ekonomiska svårigheter efter politiska förändringar och den betydande produktionskapacitet som fortfarande finns tillgänglig, driver exportören att expandera på andra marknader. Detta bekräftades också under undersökningen av uppgifter från den vitryske exportören, som redan under undersökningsperioden visade en ihållande minskning av den inhemska försäljningen och stigande exportsiffror. Denna utveckling står inte i proportion till normala ekonomiska förhållanden, vilket visas av storleken på de konstaterade dumpnings- och underprissättningsmarginalerna, vilka vållar gemenskapsindustrin skada.

2. Andra faktorers verkan

a) Annan import

(55) Kommissionen övervägde också huruvida import från andra länder kan ha bidragit till den skada som vållats gemenskapsindustrin, med beaktande av att import från andra länder - Taiwan, Turkiet, Rumänien, Serbien och Montenegro och före detta jugoslaviska republiken Makedonien, Indien och Korea - redan omfattas av antidumpningsåtgärder.

(56) I detta avseende kan det noteras att importen från ovannämnda länder (med en marknadsandel på omkring 5 % under undersökningsperioden) förblev relativt stabil, med en sjunkande trend sedan 1992. Enligt uppgifter från Eurostat (se punkt 31) verkade importpriser för polyestersyntetstapelfibrer med ursprung i dessa länder och som omfattats av antidumpningsåtgärder förbli oförändrade på en nivå som var avsevärt högre än de vitryska exportpriserna till gemenskapen.

(57) Vad gäller import från andra länder som inte omfattas av antidumpningsåtgärder, men som dock från början omfattades av åtgärder som senare har upphört att gälla, eller import från länder som sker till betydande volymer, har marknadsandelarna för USA och Polen - med en marknadsandel på 1,4 % var under undersökningsperioden - ökat något under de senaste fyra åren, medan deras priser har bibehållit sig på en avsevärt högre nivå än de vitryska exportpriserna. Importen från Schweiz har däremot under samma period sjunkit till en marknadsandel på 1,6 % under undersökningsperioden, och skedde också till en högre prisnivå än de andra exporterande länderna.

(58) Vad gäller alla andra källor för import av polyestersyntetstapelfibrer till gemenskapens marknad, omfattande över 15 länder, steg deras samlade marknadsandel från 3,4 % 1991 till nästan 7 % 1992 och sjönk till 5,2 % under undersökningsperioden, samtidigt som priserna totalt sett har sjunkit något under de senaste fyra åren men ändå legat kvar på en nivå som klart överskrider de vitryska exportpriserna. Med tanke också på den lilla importvolym som varje enskilt land står för framstår verkningarna på gemenskapens marknad av varje enskilt lands import som försumbar.

(59) Följaktligen kan import från andra länder inte anses ha haft en märkbar verkan på gemenskapsindustrins resultat.

b) Konjunkturnedgång

(60) Eurofibrefill, sammanslutningen av europeiska användare av polyestersyntetstapelfibrer, hävdade att gemenskapsindustrins utsatta situation inte hade orsakats av import av polyestersyntetstapelfibrer från Vitryssland utan direkt var att hänföra till låg efterfrågan på grund av en allmän ekonomisk nedgång och därav följande minskning av gemenskapens produktion, förbrukning och priser under undersökningsperioden.

(61) Även om den svaga ekonomiska situation som avspeglas i låga priser vid början av 1993 kan förväntas ha påverkat gemenskapsindustrins resultat kan denna situation inte förklara ökningen i marknadsandelar för den vitryska importen (se punkt 40). Förlusten av marknadsandelar för gemenskapens polyestersytetstapelfiberindustri återspeglas faktiskt i ökningen av marknadsandelar för den vitryske exportören. Om nedgången för gemenskapsindustrin skulle ha orsakats endast av den ogynnsamma allmänna ekonomiska situationen, skulle den vitryska importen också ha påverkats av den dåliga ekonomin och skulle således inte kunna ha registrerat den ökning av marknadsandelar som konstaterats.

c) Produktivitet för gemenskapens producenter av polyestersyntetstapelfibrer

(62) Enligt Eurofibrefill förvärrades situationen för gemenskapens polyestersyntetstapelfiberindustri av ineffektivitet kännetecknad av överkapacitet och strukturella obalanser som lett till förluster.

(63) Påståendena om strukturobalanser och bristande konkurrenskraft, vilka aldrig dokumenterades av Eurofibrefill, har ingen grund med tanke på gemenskapsindustrins moderna utrustning och dess ständiga investeringar i nya maskiner, vilket visar dess ihållande strävan att skära kostnader. Vidare bör det noteras att polyestersyntetstapelfiberproducenter över hela världen använder utrustning tillverkad i Europa, som anses vara mycket pålitlig. Vidare är gemenskapens förbrukning så stor att man inte kan säga att det finns en strukturell överkapacitet i gemenskapsindustrin.

d) Slutsats om orsakssamband

(64) Kommissionen kunde inte finna några faktorer förutom de ovannämnda som skulle ha kunnat bidra till den skada som vållats gemenskapens polyestersyntetstapelfiberindustri.

(65) Även om den ekonomiska nedgången tillsammans med annan import till en viss del negativt kan ha påverkat situationen för gemenskapens industri, kan detta inte till fullo förklara försämringen av dess situation vad gäller sjunkande lönsamhet och nedgång i marknadsandel. Det kan klart konstateras att den vitryska dumpade importen, beaktad separat, genom sina låga priser och betydande och ökande volym har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Allmänna kommentarer

(66) Ett fastställande av huruvida gemenskapens intresse motiverar intervention i form av antidumpningsåtgärder bör baseras på en helhetsbedömning av alla olika intressen, inbegripet den inhemska industrins, användarnas och konsumenternas intressen. Vid denna bedömning bör särskild uppmärksamhet ges åt behovet av att avskaffa handelssnedvridande effekter av skadevållande dumpning samt av att återupprätta verklig konkurrens.

2. Gemenskapsindustrins intresse och inverkan på konkurrensen

(67) Inom ramen för undersökningen har det fastställts att gemenskapsindustrin har vållats skada i form av minskad försäljning och marknadsandel, som sammantaget har lett till stora ekonomiska förluster. Dessutom har industrin tvingats till betydande personalnedskärningar. Ett undanröjande av de orättvisa fördelar som dumpning ger skulle kunna förhindra en ytterligare försämring av gemenskapsindustrins situation, vars konkurrenskraft förutsätter att man finner en lösning. I denna sektor är konkurrenskraften till stor del avhängig av en regelbunden modernisering av produktionsutrustningen, en investering som gemenskapsindustrin kanske inte kan göra i framtiden med tanke på dess mycket svaga ekonomiska situation.

(68) Vid undersökningen av eventuella antidumpningsåtgärders inverkan på konkurrensen i detta fall måste hänsyn tas till att gemenskapens polyestersyntetstapelfiberindustri fortfarande har en betydande marknadsandel (78 % under undersökningsperioden). I detta avseende bör följande beaktas:

(69) Antidumpningsåtgärder syftar till att öka prisnivåerna för den vitryska exporten till gemenskapen. I ett senare skede kan detta ha en viss inverkan på deras produkters relativa konkurrenskraft.

Det förväntas dock inte att sådana åtgärder kommer att minska konkurrensen på gemenskapens marknad. Trots gemenskapsproducenternas höga marknadsandel kunde de inte motstå den prispress som den dumpade importen skapade. Det anses att antidumpningsåtgärder varken som en allmän princip eller i detta särskilda fall nödvändigtvis skulle medföra att importen från det berörda landet kommer att utestängas från gemenskapens marknad. Tvärtom syftar ett undanröjande av de orättvisa fördelar som uppnås av dumpning till att förhindra en ytterligare nedgång för gemenskapsindustrin och således bidra till att bevara ett brett urval av polyestersyntetstapelfiberproducenter och även stärka konkurrensen. Det finns övertygande skäl för att situationen för gemenskapens industri skulle förvärras ytterligare om sådana åtgärder inte införs.

3. Andra särskilda intressen som berörs

(70) Man måste också beakta effekterna av antidumpningsåtgärder mot import av polyestersyntetstapelfibrer från Vitryssland för andra särskilda intressen än gemenskapsindustrin, inklusive bearbetningsindustrin och konsumenter.

(71) Eurofibrefill och den vitryske exportören hävdade att den utbudsbrist som rådde 1994 visar att gemenskapens förbrukare är beroende av import till låga priser.

(72) Kommissionen bekräftar att efterfrågan på polyestersyntetstapelfibrer i gemenskapen ökade 1994. Denna ökning har lett till vissa svårigheter med försörjningen på gemenskapens marknad. Det tycks dock inte finnas en strukturell utbudsbrist. Den årliga förbrukningen av polyestersyntetstapelfibrer på gemenskapens marknad uppgår till mellan cirka 480 000 och 500 000 ton, medan gemenskapens industri har en årlig produktionskapacitet på cirka 530 000 ton.

(73) Vidare hävdade den vitryske exportören att antidumpningsåtgärder mot dess export till gemenskapens sannolikt skulle försvaga dess ställning som producent och kunde tvinga företaget att lägga ner sin produktion, vilket skulle minska antalet externa försörjningskällor för gemenskapens slutanvändare och således bidra till ett högre beroende av andra externa leverantörer.

(74) Med hänvisning till de argument som redan nämnts i punkt 69 måste kommissionen ånyo bekräfta att antidumpningsåtgärder syftar till att eliminera verkan av orättvisa handelsmetoder. Det berörda exporterande landets metoder har stört marknaden för polyestersyntetstapelfibrer i gemenskapen och har lett till minskade marknadsandelar och sjunkande priser för gemenskapens producenter. Om åtgärder inte vidtas för att rätta till denna störning kan situationen för gemenskapens industri förvärras ytterligare, vilket inte skulle ske om verklig konkurrens rådde.

(75) Enligt tillgängliga uppgifter från exportören och Eurostat är det vidare uppenbart att exportören sedan 1993 beslutsamt har inriktat sin försäljning på exportmarknader, dvs. Europeiska gemenskapen och annat tredje land (se punkt 54). Det är därför inte alls sannolikt att denne producent skulle tvingas lägga ner sin produktion av polyestersyntetstapelfibrer som ett resultat av att antidumpningsåtgärder införs mot dess skadevållande dumpade export till gemenskapen.

(76) Det måste också erinras om att gemenskapsindustrin har påverkats av import från andra tredje länder, dvs. Rumänien, Taiwan, Turkiet, Serbien och Montenegro, före detta jugoslaviska republiken Makedonien, Indien och Sydkorea, vilka för närvarande omfattas av antidumpningsåtgärder. Om det inte vidtas några åtgärder mot lågprisimporten från Vitryssland skulle alla dessa länder behandlas på ett diskriminerande sätt och verkan av åtgärderna mot dem skulle undermineras.

(77) Efter granskning av de olika berörda intressena drar kommissionen slutsatsen att det inte skulle vara i gemenskapens intresse att lämna gemenskapens polyestersyntetstapelfiberindustri oskyddad mot denna skadevållande dumpning. Det anses vidare nödvändigt att säkerställa att polyestersyntetstapelfibrer med ursprung i Vitryssland inte diskrimineras jämfört med import av polyestersyntetstapelfibrer från annat tredje land, i synnerhet dem som för närvarande omfattas av antidumpningsåtgärder.

(78) Följaktligen anser kommissionen att gemenskapens intresse motiverar att det införs antidumpningsåtgärder för att förhindra att ytterligare skada under undersökningen vållas av den berörda dumpade importen.

H. INFÖRANDE AV PRELIMINÄRA TULLAR

(79) Kommissionen anser att återgärderna bör utformas som en preliminär värdetull. Vid fastställandet av tullnivån beaktade kommissionen den konstaterade dumpningsmarginalen och den tull som var nödvändig för att undanröja den skada som vållas gemenskapens industri.

(80) Eftersom skadan i första hand består i prisnedgång, minskad av marknadsandel och särskilt ekonomiska förluster, kräver ett undanröjande av denna skada att gemenskapsindustrin bör kunna höja sina priser till lönsamma nivåer utan minskad försäljningsvolym. För att uppnå detta bör priserna på den berörda dumpade importen öka så att skadevållande dumpning upphör.

(81) Följaktligen beräknade kommissionen vid vilken prisnivå gemenskapsindustrin skulle kunna täcka sin kostnader och få en rimlig avkastning. I syfte att uppnå en skadeundanröjande nivå adderades en vinstmarginal på 6 % till de vägda genomsnittliga produktionskostnaderna fritt fabrik för gemenskapens producenter av polyestersyntetstapelfibrer. I samband med de preliminära avgörandena ansågs vinstmarginalen på 6 % av kostnaderna vara rimlig för att säkerställa industrins investeringar på lång sikt. Kommissionen jämförde, för samma handelsled, genomsnittliga CIF-priser för den dumpade importen enligt uppgifter från Eurostat (se punkt 31), tull betald, med motsvarande skadeundanröjande prisnivå. Den beräknade skillnaden har uttryckts i procent av priset fritt gemenskapens gräns, tull obetald, för den dumpade importen. Eftersom denna procentsats är högre än den fastställda dumpningsmarginalen bör nivån på den preliminära antidumpningstull som bör införas i detta fall i enlighet med artikel 13.3 i den grundläggande förordningen baseras på den lägre konstaterade dumpningsnivån, dvs. 43,5 %.

I. BERÖRDA PARTERS RÄTTIGHETER

(82) Av administrativa skäl bör en tidsfrist fastställas inom vilken berörda parter kan ge sina synpunkter tillkänna och begära att bli hörda. Vidare bör det noteras att alla avgöranden i denna förordning är preliminära och kan omprövas med tanke på kommissionens fastställande av en eventuell slutgiltig tull.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

1. Härmed införs en preliminär antidumpningstull på import av syntetiska stapelfibrer av polyester, vilka omfattas av KN-nummer 5503 20 00 och har sitt ursprung i Vitryssland.

2. Tullsatsen för denna preliminära antidumpningstull skall vara 43,5 % av nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull.

3. Övergång till fri omsättning inom gemenskapen för de produkter som avses i punkt 1 skall förutsätta att det ställs en säkerhet som motsvarar den preliminära tullen.

4. Om inte annat sägs skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel2¶

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7.4 b och c i förordning (EEG) nr 2423/88 får berörda parter, inom en månad efter det att denna förordning träder i kraft, skriftligt tillkännage sina synpunkter och ansöka om att bli hörda av kommissionen.

Artikel3¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 4 mars 1996.

På kommissionens vägnar

Leon BRITTAN

Vice ordförande

(1) EGT nr L 349, 31.12.1994, s. 1.

(2) EGT nr L 122, 2.6.1995, s. 1.

(3) EGT nr L 209, 2.8.1988, s. 1.

(4) EGT nr L 66, 10.3.1994, s. 10.

(5) EGT nr C 212, 3.8.1994, s. 5.

(6) EGT nr L 348, 17.12.1988, s. 49.

(7) EGT nr L 306, 22.10.1992, s. 1.

(8) EGT nr L 9, 15.1.1993, s. 2.