Vissa bevarande- och kontrollåtgärder som skall tillämpas vid fiskeverksamhet i Antarktis

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 2113/96 av den 25 oktober 1996 om vissa bevarande- och kontrollåtgärder som skall tillämpas vid fiskeverksamhet i Antarktis Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 283 , 05/11/1996 s. 0001 - 0014

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2113/96 av den 25 oktober 1996 om vissa bevarande- och kontrollåtgärder som skall tillämpas vid fiskeverksamhet i Antarktis

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 43 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2), och

med beaktande av följande:

(1) Enligt artikel 4 i rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk (3), får rådet fastställa vissa villkor för att gemenskapens fiskefartyg skall få tillgång till vatten och resurser.

(2) Rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om inrättande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (4), gäller all fiskeverksamhet och därtill hörande verksamheter som utförs inom det territorium och de marina farvatten som lyder under medlemsstaternas suveränitet eller jurisdiktion, och all verksamhet som bedrivs av gemenskapens fiskefartyg som opererar i vatten som tillhör icke-medlemsstater samt på det fria havet, utan att det påverkar tillämpningen av särskilda bestämmelser i fiskeavtal mellan gemenskapen och tredje land eller internationella konventioner i vilka gemenskapen är avtalspart.

(3) Konventionen om bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis, nedan kallad "konventionen" godkändes genom rådets beslut 81/691/EEG (5) och trädde i kraft i gemenskapen den 21 maj 1982.

(4) Kommissionen för bevarande av marina levande tillgångar i Antarktis, nedan kallad "Antarktiskommissionen" (CCAMLR), som inrättades genom konventionen, antog på rekommendation av sin vetenskapliga kommitté vissa bevarandeåtgärder som framför allt är tillämpliga på fiskbestånd i vattnen utanför Sydgeorgien.

(5) Dessa bevarandeåtgärder har genomförts genom rådets förordning (EEG) nr 2245/85 av den 2 augusti 1985 om vissa tekniska åtgärder för att bevara fiskbestånden i Antarktis (6) och har varit föremål för årliga ändringar, vilket har gjort lagstiftningen mindre tydlig.

(6) Det är därför nödvändigt att ersätta förordning (EEG) nr 2245/85 med en ny förordning som avspeglar CCAMLR gällande bevarandeåtgärder.

(7) Ledamöterna i CCAMLR har givit uttryck för sin avsikt att provisoriskt tillämpa de senaste bevarandeåtgärderna, som antogs den 4 november 1995, utan att vänta på att de blir tvingande, detta mot bakgrund av att vissa skyddsåtgärder gäller fiskesäsonger som börjar den 1 juli 1995 eller senare.

(8) Europeiska gemenskapen är, i egenskap av avtalsslutande part i konventionen, skyldig att se till att de åtgärder som har antagits av denna tillämpas av gemenskapens fiskare från och med de beslutande tidpunkterna.

(9) Det är nödvändigt att meddela föreskrifter om ett system som gör det möjligt för rådet att efter kommissionens förslag och enligt ett förenklat förfarande genomföra de ytterligare bevarandeåtgärder som CCAMLR har antagit.

(10) Antarktis är ett område med känslig miljö som till stora delar är orört av människan och är som sådant av stor betydelse för hela världen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

1. Den här förordningen skall tillämpas på gemenskapens fiskefartyg som fångar och ombord behåller fisk från levande marina tillgångar i området söder om sextionde breddgraden sydlig bredd och i området mellan den breddgraden och den antarktiska konvergensen, som utgör en del av det antarktiska marina ekosystemet, med undantag för tillgångar som finns i sådana vatten som är föremål för en kuststats jurisdiktion i enlighet med internationell rätt.

2. Den här förordningen skall gälla utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i konventionen och skall tillämpas under beaktande av de mål och principer från slutakten från den konferens där konventionen antogs.

3. Den antarktiska konvergensen enligt punkt 1 definieras som den linje som binder samman följande punkter längs bredd- och längdgrader: 50°S, 0°-50°S, 30°Ö-45°S, 30°Ö-45°S, 80°Ö-55°S, 80°Ö-55°S, 150°Ö-60°S, 150°Ö-60°S, 50°V-50°S, 50°V-50°S, 0°.

Artikel2¶

1. Endast de fiskefartyg som nämns i förteckningen i punkt 2 äger rätt att utöva fiskeverksamhet i det område som definieras i artikel 1.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen anmäla en förteckning över alla fartyg som för deras flagg och är registrerade inom gemenskapen och som vill bedriva fiske i det område som definieras i artikel 1 tjugo dagar efter det att denna förordning träder i kraft och, därefter, åtminstone trettio dagar innan fisket påbörjas.

3. I den till kommissionen översända förteckningen skall anges det interna numret i flottförteckningen enligt artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 109/94 av den 19 januari 1994 om gemenskapens register över fiskefartyg (7).

Artikel3¶

En medlemsstat skall till kommissionen anmäla ett fiskefartygs avsikt att bedriva krabbfiske i FAO-delområde 48.3 Antarktis. Denna anmälan skall göras fyra månader före det datum då fisket skall påbörjas. Kommissionen skall granska anmälan, kontrollera att den överensstämmer med tillämpliga regler samt informera medlemsstaten om sina slutsatser. Medlemsstaten får utfärda det särskilda fisketillståndet när den erhåller kommissionens slutsatser eller tio arbetsdagar efter anmälan. Kommissionen skall därefter rapportera till CCAMLR, senast tre månader innan fisket påbörjas.

Artikel4¶

1. Riktat fiske efter Notothenia rossii i FAO-delområde 48.1 Antarktis i området kring halvön, i FAO-delområde 48.2 Antarktis runt södra Orkneyöarna och i FAO-delområde 48.3 Antarktis runt Sydgeorgien är förbjudet.

2. Riktat fiske efter fisk i FAO-delområden 48.1 och 48.2 Antarktis är, med undantag för forskningsändamål, förbjudet.

3. Riktat fiske efter Gobionothen gibberifrons, Chaenocephalus aceratus, Pseudochaenichthys georgianus, Lepidonotothen squamifrons och Patagonotothen guntheri är förbjudet till den 2 november 1996 i FAO-delområdet 48.3 Antarktis.

Artikel5¶

1. Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) av Euphausia superba är under alla fiskesäsonger begränsad till

a) 1 500 000 ton i FAO-område 48 Antarktis,

b) 450 000 ton i FAO-område 58.4.2 Antarktis.

En fiskesäsong börjar den 1 juli och slutar den 30 juni påföljande år.

2. Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) av Dissostichus eleginoides är begränsad till

a) 4 000 ton i FAO-delområde 48.3 Antarktis under perioden 1 mars-31 augusti 1996,

b) 28 ton i FAO-delområde 48.4 Antarktis under perioden 1 mars 1996-31 augusti 1996, eller tills dess art den TAC som anges i punkt a har uppnåtts,

c) 297 ton i FAO-område 58.5.2 Antarktis under perioden 4 november 1995-30 juni 1996.

3. Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) av Champsocephalus gunnari är begränsad till

a) 311 ton i FAO-område 58.5.2 Antarktis under perioden 4 november 1995-30 juni 1996,

b) 1 000 ton i FAO-delområde 48.3 Antarktis under perioden 4 november 1995-31 mars 1996.

Det riktade fisket efter Champsocephalus gunnari i FAO-delområdet 48.3 Antarktis och i området Shag Rocks skall upphöra om bifångsten av någon av de arter som anges i punkt 6 i överskrider de fastställda gränserna.

Om bifångsten av någon av de arter som anges i punkt 6 i överstiger 5 % i ett enskilt drag skall fiskefartyget flytta sig till ett annat fångstområde minst 5 nautiska mil därifrån. Fiskefartyget får inte bedriva fiske inom ett område på 5 nautiska mil från den plats där bifångsten översteg 5 % under en period av fem dagar.

4. Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) av krabba, arter av släktet Paralomis (Decapoda, underordning Reptantia), är begränsad till

- 1 600 ton i FAO-delområde 48.3 Antarktis under perioden 4 november 1995-2 november 1996.

5. Den totala tillåtna fångsten av Electrona carlsbergi är begränsad till

- 109 000 ton i FAO-delområde 48.3 Antarktis från den 4 november 1995-2 november 1996, varav högst 14 500 ton i området Shag Rocks, som definieras som området inom 52° 30' S, 40° v; 52° 30' S, 44° v; 54° 30' S, 40° v och 54° 30' S, 44° v.

Det riktade fisket av Electrona carlsbergi i FAO-delområde 48.3 Antarktis och i området Shag Rocks skall upphöra om bifångsten av någon av de arter som anges i punkt 6 i överskrider de fastställda gränserna.

Om bifångsten av någon av de arter som anges i punkt 6 nedan överstiger 5 % i ett enskilt drag vid riktat fiske efter Electrona carlsbergi skall fiskefartygen flytta sig till ett annat fångstområde minst 5 nautiska mil därifrån. Fiskefartygen får inte bedriva fiske inom ett område på 5 nautiska mil från den plats där bifångsten översteg 5 % under en period av minst fem dagar.

6. i) Under fiske i FAO-delområde 48.3 Antarktis, skall bifångsten av Gobiotonothen gibberrifrons begränsas till 1 470 ton, bifångsten av Chaenocephalus aceratus begränsas till 2 200 ton och bifångsten av Pseudochaenichthys georgianus, Notothenia rossii och Lepidonotothen squamifrons begränsas till 300 ton av varje art.

ii) Om bifångsten av någon av arterna Lepidonotothen squamifrons, Notothenia rossii, Channichthys rhinoceratus eller av arter av släktet Bathyrajja överstiger 5 % i ett enskilt drag under riktat fiske efter Dissostichus eleginoides eller Champsocephalus gunnari i FAO-område 58.5.2 Antarktis, skall fiskefartygen flytta sig till ett annat fångstområde minst 5 nautiska mil därifrån. Fiskefartyget får inte bedriva fiske inom ett område på 5 nautiska mil från den plats där bifångsten översteg 5 % under en period av minst fem dagar.

7. Den totala tillåtna fångstmängden (TAC) av Lepidonotothen squamifrons under tvåårsperioden från och med den 5 november 1994 till och med den 2 november 1996 i FAO-område 58.4.4 Antarktis (Ob- och Lenabankarna) är fastställd till

- 715 ton vid Lenabankarna och 435 ton vid Ob-bankarna.

8. Fångster av ovan nämnda arter som görs av gemenskapsfartyg för forskningsändamål skall beträffande varje fångad art enligt punkterna 1-7 anses ingå i gällande fångstbegränsningar.

Artikel6¶

1. Fiske efter Dissostichus eleginoides i område 58.5.2 Antarktis är förbjudet med undantag för trålfiske.

2. Beträffande krabbfiske enligt artikel 5.4 godkänns bara krabbtinor. Detta fiske skall begränsas till fullvuxna hankrabbor. Alla honkrabbor och icke- fullvuxna hankrabbor skall släppas. När det gäller Paralomis spinosissima och P. formosa får hanar med en minsta bredd på ryggskölden av 102 mm respektive 90 mm behållas ombord. Krabba som bearbetas till havs skall frysas ned i delar (den minsta storleken av krabba kan bestämmas utifrån delarna).

3. Fiske efter Dossistichus eleginoides i FAO-delområde 48.3 och 48.4 Antarktis är förbjudet med undantag för fiske med långrev.

4. Fiske efter Champsocephalus gunnari i FAO-delområde 48.3 Antarktis är förbjudet med undantag för fiske med bottentrål.

Artikel7¶

Gemenskapens fartyg skall vara föremål för tre olika rapportsystem för fångster och fiskeansträngningar:

1. Beträffande rapportsystemet över månatliga fångster och fiskeansträngningar definieras rapportperioden som en kalendermånad.

2. Beträffande rapportsystemet för fångster och fiskeansträngningar under tiodagarsperioder är kalendermånaden uppdelad i tre rapportperioder som betecknas med bokstäverna A, B och C och som löper från första till tionde dagen, från elfte till tjugonde dagen och från tjugoförsta till sista dagen i månaden.

3. Beträffande rapportsystemet för fångster och fiskeansträngningar under femdagarsperioder, är kalendermånaden uppdelad i sex rapportperioder som betecknas med bokstäverna A, B, C, D, E och F och som löper från första till femte dagen, från sjätte till tionde dagen, från elfte till femtonde dagen, från sextonde till tjugonde dagen, från tjugoförsta till tjugofemte dagen och från tjugosjätte till sista dagen i månaden.

Artikel8¶

1. Rapportsystemet för fångster och fiskeansträngningar under femdagarsperioder gäller

- fiske efter Dissosticus eleginoides i FAO-delområden 48.3 och 48.4 Antarktis från och med den 1 mars 1996,

- fiske efter Champsocephalus gunnari och Dissostichus eleginoides i FAO-område 48.3 Antarktis,

- fiske efter Lepidonotothen squamifrons i FAO-område 58.4.4 Antarktis.

2. Rapportsystemet för fångster och fiskeansträngningar under tiodagarsperioder gäller

- fiske efter krabba av släktet Paralomis (Decapoda, underordning Reptantia) i FAO-delområde 48.3 Antarktis; uppgifter om fångster mellan den 31 juli och den 25 augusti 1996 skall rapporteras till kommissionen senast den 25 september 1996,

- fiske efter Champsocephalus och Dissostichus eleginoides och andra djuphavsarter i FAO-område 58.5.2 Antarktis.

3. Rapportsystemet över månatliga fångster och fiskeansträngningar som anges i artikel 7.1 gäller

- fiske efter Electrona carlsbergi i FAO-delområde 48.3 Antarktis,

- fiske efter Euphausia superba i FAO-område 48 Antarktis och FAO-område 58.4.2 Antarktis.

4. Rapportsystemet för fångster och fiskeansträngningar skall gälla alla arter som fångas för vetenskapliga forskningsändamål om fångsten inom en given period överskrider 5 ton.

Artikel9¶

1. Befälhavare på gemenskapens fiskefartyg skall översända en rapport över fångster och fiskeansträngningar till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars flagg fartyget för senast dagen efter slutet av den aktuella rapportperioden.

2. En medlemsstat skall senast inom varje rapportperiods tre första dagar anmäla den fångst- och fiskeansträngningsrapport som har översänts av varje fiskefartyg som för medlemsstatens flagg och som är registrerat i dess territorium. Varje fångst- och fiskeansträngningsrapport skall ange den berörda rapportperioden.

3. Kommissionen skall till CCAMLR senast inom fem dagar efter utgången av varje rapportperiod anmäla vilka fångst- och fiskeansträngningsrapporter som har mottagits i enlighet med punkt 2.

Artikel10¶

Fångst- och fiskeansträngningsrapporten skall innehålla följande upplysningar:

- Namn och yttre identifikationsmärkning av det berörda fartyget.

- Den totala fångsten av den berörda arten.

- Totalt antal dagar och timmar som fisket har bedrivits.

- Total fångst av arter och bifångst som behållits ombord under rapporteringsperioden.

- Vid fiske med långrev; antal krokar.

Artikel11¶

1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om de totala fångster, uppdelade på fartyg, som har gjorts av fiskefartyg som för deras flagg och som var registerade på dess territorium under perioden mellan den 1 juli 1995 och utgången av den första månad som följer efter den månad då denna förordning träder i kraft. Denna underrättelse skall göras inom 10 dagar efter utgången av denna tidsperiod.

2. Alla fartyg som fiskar krabba (släktet Paralomis) i FAO-delområde 48.3 Antarktis och i FAO-område 58.4.2 Antarktis skall, i fråga om krabbor som fångats före den 31 juli 1996, senast den 25 augusti 1996 rapportera följande till kommissionen:

- Antal tinor och avstånd mellan dem, plats, datum, djup och nedsänkningstid, uppgifter rörande fångst (antal och vikt) av krabbor av kommersiell storlek (rapporteras så exakt som möjligt, men som längst 0,5° breddgrad och 1,0° längdgrad) för varje tiodagarsperiod.

- Art, storlek och kön av ett representativt stickprov av krabbor som tagits enligt förfarandet i bilaga I (ett stickprov på 35-50 krabbor skall tas varje dag från det redskap som tagits upp strax före middagstid) och från bifångster i fällor.

- Om möjligt, andra tillgängliga, relevanta uppgifter enligt de krav som anges i bilaga I.

Artikel12¶

1. Fartyg från gemenskapen som fiskar Dissostichus eleginoides och Electrona carlsbergi i FAO:s antarktiska underområden 48.3 och 48.4 och fartyg som fiskar i 48.3 under 1995/96 års fiskesäsong skall, senast den femtonde i varje månad efter fiskemånaden, till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars flagg de för inge en rapport enligt rapportsystemet för fiskeansträngningar och biologiska data.

2. I slutet av varje månad skall medlemsstaterna översända de sålunda erhållna upplysningarna till kommissionen, som omedelbart skall vidarebefordra dem till CCAMLR.

3. Upplysningarna i rapportsystemet för fiskeansträngningar och biologiska data skall omfatta följande:

- De uppgifter om varje drag som krävs för ifyllande av CCAMLR:s finskaliga formulär för detaljerade uppgifter om fångst- och fiskeansträngningar såvitt avses fiske med långrev (senaste versionen av blankett C2 för Dissostichus eleginoides och Electrona carlsbergi och blankett C1 för Champsocephalus gunnari). Dessa uppgifter skall ange antalet havsfåglar eller havsdäggdjur av varje art som fångas och dödas.

- Ett representativt urval från mätningar av längdsammansättningen vid fisket (senaste versionen av blankett B2). Vid längdmätning av fisk bör mätningen omfatta hela längden (avrundas nedåt till närmast hela centimeter) och representativa stickprov av längdsammansättningen bör tas från ett enda fångstområde. Om ett fartyg flyttar sig från ett fångstområde till ett annat under en månad, bör separata mätningar av längdsammansättningen göras för varje fångstområde.

Artikel13¶

Efter meddelande från CCALMR till kommissionen om att de högsta tillåtna fångstmängderna för ett bestånd eller en grupp av bestånd enligt artikel 5 är förbrukade, eller efter utgången av den fiskesäsong som anges i artikel 5, skall det vara förbjudet för gemenskapens fiskefartyg att efter denna tidpunkt fiska, ombord behålla, lasta om eller ta i land sådan fisk.

Artikel14¶

1. Inga trålar, danska snurrevadar eller liknande redskap med maskor som är mindre än den norm som avses i bilaga III får användas vid riktat fiske av följande arter eller grupper av arter: Notothenia rossii, Dissostichus eleginoides, Gobionotothen gibberifrons, Notothenia kempi, Lepidonotothen squamifrons och Champsochephalus gunnari. Det är förbjudet att använda några hjälpmedel eller anordningar för att täppa till maskorna eller minska maskstorleken.

2. När det gäller de nät som anges i föregående punkt skall den minsta storlek som anges i bilaga III bestämmas enligt följande regler:

A. Beskrivning av mätredskapen

a) De mätstickor som används för att bestämma maskstorlek skall vara 2 mm tjocka, plana och gjorda av ett hållbart och formbeständigt material. De skall ha antingen en serie parallellsidiga sidor som förbinds genom mellanliggande sidor som smalnar av i förhållandet 1:8 på varje sida eller enbart sidor som smalnar av enligt samma förhållande. De skall vara försedda med ett hål i den smalaste änden.

b) På mätstickans översida skall bredden i mm vara angiven på båda parallellsidiga sektioner, om sådana finns, och på den avsmalnande sektionen. I det senare fallet skall bredden vara angiven i mm och med jämna mellanrum.

B. Mätstickans användning

a) Nätredskapet skall hållas utsträckt i maskornas diagonalriktning.

b) Den i punkt A beskrivna mätstickans smalaste ände skall föras in i maskans öppning vinkelrätt mot nätets plan.

c) Mätstickan skall föras in i maskans öppning antingen manuellt eller med hjälp av en vikt eller dynamometer tills den stoppas av maskans motstånd vid de avsmalnande sidorna.

C. Urval av maskor som skall mätas

a) De maskor som skall mätas skall utgöra en rad av 20 på varandra följande maskor i nätets längdriktning.

b) Maskor på ett avstånd av mindre än 50 cm från linor, lister eller knytstropp skall inte mätas. Avståndet skall mätas vinkelrätt mot linorna, listerna eller knytstroppen med nätet sträckt i mätningens riktning. Maskor som lagats eller rivits sönder eller i vilka tillbehör till nätet är fastsatta skall inte heller mätas.

c) Trots vad som sägs i a behöver de maskor som skall mätas inte följa på varandra om detta hindras genom tillämpningen av b.

d) Näten skall mätas endast när de är våta och inte nedfrysta.

D. Mätning av varje maska

En maskas storlek definieras som den bredd som mätstickan har på det ställe där den på sätt som anges i punkt B inte går att föra in längre.

E. Fastställande av nätredskapets maskstorlek

Nätredskapets maskstorlek skall anses vara det aritmetiska medelvärdet, uttryckt i millimeter, av alla maskor som valts ut och mätts i enlighet med punkterna C och D. Medelvärdet skall avrundas till närmaste millimetertal.

Det sammanlagda antalet maskor som skall mätas anges i punkt F.

F. Förfarandet vid inspektion

a) Inspektören skall mäta en serie om 20 maskor, utvalda i enlighet med punkt C, genom att föra in mätstickan manuellt utan att använda någon vikt eller dynamometer. Maskstorleken skall sedan bestämmas enligt punkt E ovan.

Om beräkningen av maskstorleken visar att denna inte stämmer överens med gällande bestämmelser skall ytterligare två serier om 20 maskor, utvalda i enlighet med punkt C ovan, mätas.

Maskstorleken skall sedan beräknas ytterligare en gång på grundval av de 60 maskor som nu mätts. Utan att det påverkar tillämpningen av b anses detta vara nätredskapets maskstorlek.

b) Om befälhavaren på fartyget inte godtar den maskstorlek som fastställts i enlighet med a får denna mätning inte ligga till grund för bestämmandet av maskstorleken utan nätredskapet skall mätas på nytt. En vikt eller dynamometer som är fastsatt vid mätinstrumentet skall användas vid den nya mätningen. Valet mellan vikt och dynamometer ankommer på inspektören. Vikten skall fästas med en krok i hålet vid mätstickans smalaste ände. Dynamometern kan fästas antingen i hålet vid mätstickans smalaste ände eller vid dess bredaste del. Viktens eller dynamometerns precision skall intygas av den behöriga nationella myndigheten.

För nätredskap med en maskstorlek på 35 mm eller mindre som fastställs i enlighet med a skall en kraft på 19,61 newton (motsvarande en vikt på två kilo) användas och för andra nätredskap skall en kraft på 49,03 newton (motsvarande en vikt på fem kilo) användas.

När en vikt eller dynamometer används skall endast en serie om 20 maskor mätas för att fastställa maskstorleken i enlighet med punkt E.

3. Tillämpliga åtgärder för att minska dödligheten bland sjöfåglar på grund av olyckshändelser under fiske med långrev anges i bilaga IV.

Artikel15¶

1. Med nytt fiske avses i denna artikel fiske av en art med användande av en bestämd fångstmetod i ett FAO-delområde i Antarktis, med undantag av FAO-delområdena 58.6 och 58.7 Antarktis och FAO-område 58.5.1 Antarktis, om vilket

a) varken uppgifter om utbredning, mängd, demografi, potentiell avkastning och beståndens identitet baserade på omfattande forskning/kartläggning eller försöksfiske, eller

b) uppgifter om fångster och fiskeanträngningar, eller

c) uppgifter om fångster och fiskeansträngningar under de två närmast föregående säsonger då fiske bedrivits överlämnats till CCAMLR.

2. Nytt fiske är förbjudet inom konventionsområdet om det inte har fått tillstånd enligt punkt 6.

3. Varje ägare till ett fiskefartyg som avser att påbörja nytt fiske i konventionsområdet skall underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat vars flagg fartyget för om denna sin avsikt och förse dessa myndigheter med all den information enligt punkt 4 som han kan uppbringa.

4. En medlemsstat som underrättats om en sådan avsikt att bedriva nytt fiske i konventionsområdet skall till kommissionen anmäla detta utan dröjsmål och minst fyra månader före CCAMLR:s årsmöte.

Medlemsstaten skall till anmälan foga så mycket som möjligt av följande information:

a) Vilket slags fiske som planeras, inbegripet vilka arter som utgör målgrupp, fångstmetoder, tänkt område och vilken minimifångst som krävs för att utveckla ett bärkraftigt fiske.

b) Biologisk information baserad på omfattande forsknings- och kartläggningsresor rörande t.ex. utbredning, mängd, demografiska data och uppgifter om beståndens identitet.

c) Närmare uppgifter om beroende och närstående arter och om hur sannolikt det är att dessa kan komma att påverkas av det föreslagna fisket.

d) Uppgifter om annat fiske i området eller om liknande fiske i andra områden som kan bidra till bedömningen av den potentiella avkastningen.

5. Kommissionen skall till CCAMLR överlämna informationen enligt punkt 4 samt övrig relevant information för bedömning som kommissionen förfogar över.

6. Så snart CCAMLR har fattat ett beslut, skall det nya fisket tillåtas

- av kommissionen, om CCAMLR inte har vidtagit några bevarandeåtgärder i samband med det nya fisket, eller

- av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen i alla övriga fall.

Artikel16¶

Provfiske definieras som sådant fiske som tidigare klassificerades som nytt fiske enligt definitionen i artikel 15. Provfiske skall fortsätta att klassificeras som sådant fiske tills tillräcklig information finns till hands

a) för att kunna utvärdera utbredning, mängd och demografi av den aktuella arten,

b) för att granska fiskets potentiella inverkan på beroende och närstående arter, och

c) för att den vetenskapliga kommitté som inrättas enligt konventionen skall få tillfälle att formulera och ge råd om lämpliga fångstnivåer samt i tillämpliga fall om grad av fiskeansträngningar och fiskeredskap.

Den information som skall ges i samband med provfiske anges i bilaga V.

Artikel17¶

1. Den medlemsstat vars fartyg har för avsikt att bedriva forskning när den beräknade fångsten förväntas understiga 50 ton, skall direkt till CCAMLR översända följande uppgifter, samt sända en kopia till kommissionen:

- Namn och yttre identifieringsmärkning på fartyget.

- Område och delområde där forskningen utförs.

- Beräknade tidpunkter då fartyget inträder i och lämnar konventionsområdet.

- Syfte med forskningen.

- Fiskeutrustning som sannolikt kommer att användas.

2. De gemenskapsfartyg som avses i punkt 1 skall undantas från skyddsåtgärder rörande bestämmelser om maskstorlek, förbud mot vissa typer av fiskeredskap, stängda områden, fiskesäsonger och storleksbegränsningar samt krav på rapportsystem utöver dem som anges i artiklarna 5.8 och 8.4.

3. Den medlemsstat vars fartyg har för avsikt att bedriva forskning när den beräknade fångsten förväntas överstiga 50 ton, skall till CCAMLR minst sex månader innan den tänkta forskningen påbörjas inge sina forskningsplaner enligt det formulär som tillhandahålls av CCAMLR för granskning, och en kopia av formuläret skall samtidigt inges till kommissionen. Innan granskningsförfarandet är genomfört av CCAMLR och innan dess beslut meddelats, får det planerade fisket för forskningsändamål inte utföras.

4. Medlemsstaterna skall till CCAMLR rapportera alla uppgifter om fångst och fiskeansträngningar drag för drag på blankett C4 i samband med allt fiske för forskningsändamål som omfattas av dessa bestämmelser, samt översända en kopia till kommissionen. En sammanfattning av forskningsresultaten skall inges av medlemsstaten till CCAMLR inom 180 dagar efter det att forskningsfisket har avslutats och en kopia av sammanfattningen skall översändas till kommissionen. En fullständig rapport om forskningsresultaten skall lämnas till CCAMLR inom tolv månader, och en kopia skall översändas till kommissionen.

Artikel18¶

I bilaga II fastställs bestämmelserna för provfångstsystemet för krabbfiske i FAO-delområde 48.3 Antarktis under säsongerna 1995/1996 till 1997/1998 samt de godkända fiskeområdena.

Artikel19¶

Gemenskapens fiskefartyg skall ha minst en vetenskaplig observatör som utsetts av CCAMLR ombord när ovan nämnda fartyg fiskar

- Lepidonotothen squamifrons i FAO-delområde 58.4.4 Antarktis under perioden 5 november 1995-2 november 1996,

- Diossostichus eleginoides i FAO-delområde 48.3 och 48.4 under perioden 1 mars-31 augusti 1996,

- Champsocephalus gunnari i FAO-delområde 48.3 under perioden 4 november 1995-31 mars 1996. Fartyg som avser att delta i fisket måste åta sig att genomföra en vetenskaplig undersökning enligt undersökningsbeslutet. Den berörda medlemsstaten skall lämna in en förteckning över föreslagna positioner för undersökning med trål till CCAMLR och kommissionen, minst en månad innan undersökningen påbörjas.

Artikel20¶

Fiskefartygens användning av packningsband av plast för att försegla beteslådorna skall förbjudas från och med säsongen 1996/1997.

Användning av packningsband för andra ändamål på fiskefartyg som inte använder förbränningsugnar ombord, skall förbjudas från och med säsongen 1996/1997.

Artikel21¶

De ändringar av denna förordning som är nödvändiga för att genomföra de rekommendationer som antagits av CCAMLR skall göras av rådet genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen.

Artikel22¶

Förordning (EEG) nr 2245/85 upphävs.

Artikel23¶

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 25 oktober 1996.

På rådets vägnar

E. KENNY

Ordförande

(1) EGT nr C 8, 13.1.1996, s. 5, och EGT nr C 156, 31.5.1996, s. 10.

(2) EGT nr C 198, 8.7.1996, s. 111.

(3) EGT nr L 389, 31.12.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom 1994 års anslutningsakt.

(4) EGT nr L 261, 20.10.1993, s. 1.

(5) EGT nr L 252, 5.9.1981, s. 26.

(6) EGT nr L 210, 7.8.1985, s. 2. Förordningen senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1210/93 (EGT nr L 123, 19.5.1993, s. 1).

(7) EGT nr L 19, 22.1.1994, s. 5.

BILAGA I

UPPGIFTER SOM SKALL LÄMNAS OM PROVFISKE AV KRABBA I FAO-DELOMRÅDE 48.3 ANTARKTIS

Fångst- och ansträngningsuppgifter:

- Beskrivning av fångstresan:

- Fångstresekod, fartygskod, tillståndets nummer, år.

- Beskrivning av krabbtinorna:

- Diagram och andra uppgifter, däribland tinornas form, dimensioner, maskstorlek, trattens placering, öppning och riktning, antal sektioner och om det finns en möjlighet för krabborna att ta sig ut.

- Beskrivning av fiskeansträngningen:

- Dag, tid, latitud och longitud när redskapet sattes ut, linans position, totalt antal tinor som nedsänkts, avstånd mellan tinorna på linan, antal förlorade tinor, djup, utsättningstid, typ av bete.

- Beskrivning av fångst:

- Fångst som behållits ombord: antal och vikt per art (jfr tabell 1), löpande registreringsnummer för koppling till stickprovsinformation.

>Plats för tabell>

Biologiska uppgifter:

För insamling av dessa uppgifter skall stickprov av krabborna tas från den lina som togs upp strax före middagstid genom att hela innehållet samlas in från ett antal tinor som placeras med jämna mellanrum på linan så att mellan 35 och 50 exemplar finns representerade i delprovet.

Beskrivning av fångstresan:

Fångstresekod, fartygskod, tillståndets nummer.

Beskrivning av stickprovet:

Dag, position när redskapet sattes ut, redskapets riktning, linans nummer.

Uppgifter:

Art, kön, längd för minst 35 individer, närvaro/frånvaro av Rhizocephalan-parasiter, notering om användningsområde för krabban (behållen ombord, kastad överbord, förstörd), notering av numret på den tina som krabban kommer från.

BILAGA II

PROVFÅNGSTSYSTEM FÖR KRABBFISKE I FAO-DELOMRÅDE 48.3 ANTARKTIS UNDER SÄSONGEN 1995/1996

Följande åtgärder gäller allt krabbfiske i det statistiska delområdet 48.3 under fiskesäsongen 1995/1996. Varje fartyg som deltar i krabbfiske i delområde 48.3 skall utföra fiskeoperationer enligt det provfångstsystem som anges nedan:

1. Provfångstsystemet skall bestå av tre moment och varje fartyg som deltar i fiske skall utföra alla tre momenten. Moment 1 skall genomföras under den första säsongen då ett fartyg deltar i provfångstsystemet. moment 2 och 3 skall genomföras under påföljande fiskesäsong.

2. Fartygen skall genomföra moment 1 i provfångstsystemet när de påbörjar den första säsongen som medverkande i provfångstsystemet. För moment 1 gäller följande villkor:

i) Moment 1 skall definieras som fartygets första 200 000 burtimmar av fiskeansträngningar när dess första fiskesäsong påbörjas.

ii) Varje fartyg som genomför moment 1 skall ägna sina första 200 000 burtimmar av fiskeansträngningar inom ett totalt område som utgöras av tolv sektioner som är 0,5° breddgrader och 1° längdgrad. För varje rad skall burtimmarna beräknas genom att det totala antalet burar i raden multipliceras med blötläggningstiden (i timmar) för den raden. Med blötläggningstid för varje rad menas tiden från det att nedsänkningen påbörjas till dess att upptagningen påbörjas.

iii) Fartygen får inte fiska utanför det område som utgörs av de tolv sektionerna på 0,5° breddgrader och 1° längdgrad innan moment 1 är fullgjort.

iv) Under moment 1 får inget fartyg lägga ned mer än 30 000 burtimmar i någon sektion på 0,5° breddgrader och 1° längdgrad.

v) Om ett fartyg återvänder till hamn innan det har ägnat 200 000 burtimmar åt moment 1, skall de återstående burtimmarna fullgöras innan moment 1 kan anses fullgjort.

vi) Då 200 000 timmars provfiske har fullgjorts skall fartygen anse att moment 1 är fullgjort och kan inleda fiske på vanligt sätt.

3. Normala fiskeoperationer skall genomföras enligt de föreskrifter som anges i artiklarna 3, 5.4, 6.2 och 8.2.

4. Vid övergång till normala fiskeoperationer efter moment 1 i provfångstsystemet gäller det rapportsystem för fångster och fiskeansträngningar under 10-dagarsperioder som anges i artikel 7.2.

5. Fartygen skall genomföra moment 2 av provfångstsystemet då de påbörjar sin andra säsong i provfångstsystemet. För moment 2 gäller följande villkor:

i) Varje fartyg som genomför moment 2 skall fiska i tre små kvadrater som mäter cirka 26 nautiska kvadratmil till ytan (storleken på dessa kvadrater skall vara 6,0° breddgrader och 7,5° längdgrader). Dessa kvadrater skall utgöra delområden av de sektioner som avbildats i moment 1 av provfångstsystemet.

ii) Fartygens befälhavare skall fastställa läget för de tre kvadrater som de skall fiska i, men de utvalda kvadraterna får inte angränsa till varandra och avståndet mellan två kvadraters gränser måste vara minst fyra nautiska mil.

iii) Fartygen skall utan uppehåll (med undantag för nödlagen eller dåliga väderförhållanden) fiska inom en enda kvadrat tills den genomsnittliga fångsten per bur har gått ned till 25 procent eller lägre av sitt ursprungliga värde och sedan fiska under ytterligare 7 500 burtirnmar. Högst 50 000 totala burtimmar skall läggas ned på varje kvadrat. Beträffande moment 2 skall det första fångstgenomsnittet för en viss kvadrat definieras som fångstgenomsnittet per bur beräknad från de första fem nedsänkningar som görs i den kvadraten. Blötläggningstiden för dessa första nedsänkningar skall vara minst 24 timmar.

iv) Fartygen skall avsluta fisket inom en kvadrat innan de påbörjar operationer i en annan kvadrat.

v) Fartygen skall försöka fördela sina fiskeansträngningar över hela kvadraten och inte använda sina redskap på samma ställe vid varje nedsänkning.

vi) Då fiskeoperationerna i den tredje kvadraten är avslutade, skall fiskefartygen anse att moment 2 är utfört och kan påbörja fiske på vanligt sätt.

6. Vid övergång till normala fiskeoperationer efter moment 2 av provfångstsystemet gäller rapportsystemet för fångster och fiskeansträngningar under 10-dagarsperioder.

7. Fartygen skall genomföra moment 3 i provfångstsystemet när de påbörjar sin andra säsong i systemet. För moment 3 gäller följande villkor:

i) Ett fartyg skall påbörja moment 3 i provfångstsystemet cirka en vecka före avslutningen av dess andra fiskesäsong. Ett fartygs fiskesäsong skall avslutas om fartygen frivilligt lämnar fisket eller om fiskeområdet stängs på grund av att de högsta tillåtna fångstmängderna har uppnåtts.

ii) Om en fartygskapten frivilligt avslutar fiskeoperationerna skall fartyget påbörja moment 3 en vecka innan det avslutar sina fiskeoperationer.

iii) Antarktiskommissionen skall (enligt de vägledningar som finns för rapportsystemet för fångst- och fiskeansträngningar under 10-dagarsperioder) underrätta alla avtalsslutande parter som genomför operationer under sin andra provfiskesäsong att det skall påbörja moment 3 när cirka en vecka återstår innan de högsta gränserna för tillåtet fiske uppnås och fiskeområdet stängs.

iv) När moment 3 utförs skall varje fartyg återvända till de tre kvadrater som de tömde under moment 2 av provfångstsystemet och lägga ned mellan 10 000 och 15 000 burtimmar på varje kvadrat.

8. För att underlätta analysen av de uppgifter som har insamlats under moment 2 och 3, skall fartygen rapportera de koordinater som definierar gränserna för den kvadrat där fisket utfördes, tidspunkt, antal och mellanrum mellan burarna och blötläggningstid, och fångst (antal och vikt) vid varje drag.

9. Uppgifter som har insamlats under provfångstsystemet till och med den 30 juni varje brutet år skall inges till CCAMLR senast den 31 augusti påföljande brutna år. Med brutet år avses perioden 1 juli - 30 juni påföljande år.

10. De fartyg som fullgör alla tre faserna i provfångstsystemet är inte tvungna att utföra provfiske under följande säsonger. Dessa fartyg skall emellertid följa de vägledningar som fastställs i artiklarna 3, 5.4, 6.2 och 8.2.

11. Fiskefartygen skall självständigt delta i provet (fartyget får t.ex. inte samarbeta för att fullborda moment av provet).

12. Krabbor som fångas under provfångstsystemet skall anses ingå i den högsta tillåtna fångstmängd som gäller under den innevarande fiskesäsongen (för 1995/1996 skall provfångster till exempel anses ingå i de 1 600 ton som är högsta tillåtna fångstmängd enligt artikel 5.4).

13. Provfångstsystemet skall införas under en tidsperiod av tre brutna år (1995/1996 till 1997/1998) och uppgifterna i systemet får ändras av kommissionen under denna tidsperiod. Fiskefartyg som påbörjar provfiske under det brutna året 1996/1997 skall fullgöra systemet under det brutna året 1998/1999. Med brutet år avses perioden 1 juli - 30 juni påföljande år.

BILAGA III

MINSTA MASKSTORLEK SOM AVSES I ARTIKEL 14

>Plats för tabell>

BILAGA IV

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA DÖDLIGHETEN GENOM OLYCKSHÄNDELSE HOS SJÖFÅGLAR UNDER FISKE MED LÅNGREV INOM KONVENTIONSOMRÅDET, MED UNDANTAG AV FAO-DELOMRÅDENA 58.6 OCH 58.7 ANTARKTIS OCH FAO-OMRÅDE 58.5.1 ANTARKTIS

a) Fiskeoperationer skall genomföras på ett sådant sätt att agnade krokar sjunker så snart som möjligt efter att ha nedsänkts i vatten. Enbart upptinat bete skall användas.

b) Långlinor skall sättas ut enbart nattetid (tiden mellan den nautiska solnedgången och soluppgången). Under nattligt fiske med långrev skall bara minsta möjliga fartygsljus som påkallas av säkerhetsskäl användas.

c) Fiskavfall bör inte dumpas så länge långrev läggs ut eller tas upp. Om det inte går att undvika tömning av avfall, skall detta ske så långt bort som möjligt och/eller på motsatt sida av det fartygsområde där långreven läggs ut eller tas upp.

d) Alla ansträngningar skall göras för att se till att fåglar som infångas under arbetet med långrev och som är levande släpps i levande skick och att krokar i möjligaste mån tas bort utan att fåglarnas liv riskeras.

e) En lina med remsor gjord för att avhålla fåglar från att landa på betet medan långrev läggs ut skall släpa efter fartyget. En närmare beskrivning av linan och hur den skall läggas ut görs i tillägget till den här bilagan. Detaljer om konstruktionen som rör antal och placering av svängtappar kan variera så länge den effektiva vattenyta som täcks av remsorna inte är mindre än den yta som täcks av här beskriven konstruktion. Detaljerna i den anordning som fungerar som dragg i vattnet för att spänna linan får också variera.

f) Användning av nätstyrkablar på fångstfartyg är förbjuden i konventionsområdet, från och med fiskesäsongen 1994/1995.

g) Uppgifter om antal för varje art av sjöfåglar som har dödats eller skadats i incidenter med nätstyrkabeln i samband med riktat fiske af Lepidonotothen squamifrons i FAO-delområde 58.4.4 Antarktis under säsongen 1995/1996 skall också inrapporteras.

h) Andra varianter av utformning av linan får prövas på fartyg som har två observatörer ombord, varav minst en skall vara utsedd enligt CCAMLR:s system för internationell vetenskaplig observation.

Den här bilagan innefattar ett tillägg.

Tillägg till bilaga IV

1. Linan med remsor skall hängas upp i aktern vid en punkt cirka 4,5 m ovanför vattnet så att linan befinner sig direkt ovanför den punkt där betet träffar i vattnet.

2. Linan skall vara ungefär 3 mm i diameter, minst 150 lång samt försedd med en anordning i ändan som spänner linan så att större delen av den sträcks ut rakt bakom fartyget även i sidvind.

3. Med 5 m intervaller med början från fästpunkten vid fartyget skall fem remsor som var och en består av två reptrådar som är cirka 3 mm i diameter fästsas. Remsornas längd skall variera mellan cirka 3,5 m närmast fartyget till cirka 1,25 m för den femte remsan. När linan är sträckt skall remsorna nå vattenytan och då och då doppas ned i vattnet när fartyget häver sig. Svängtapparna skall placeras i linan vid bogseringspunkten, före och efter den punkt där varje remsa är fäst och omdelbart före den vikt som sätts i ändan av linan. Varje remsa skall också ha en svängtapp vid den punkt där den är fäst vid linan.

Bogseringspunkt

>Hänvisning till film>

Svängtappar remsor lina vikt eller annan anordning som spänner linan

BILAGA V

UPPLYSNINGAR SOM SKALL LÄMNAS FÖR PROVFISKE

1. För att säkerställa att tillräcklig information ges till CCAMLR:s vetenskapliga kommitté för utvärdering under den period då ett fiske klassificeras som provfiske skall följande göras:

i) Vetenskapliga kommittén skall utveckla (och vid behov årligen uppdatera) en plan för insamling av uppgifter som skall fastställa vilka uppgifter som behövs samt beskriva de åtgärder som krävs för att få fram relevanta uppgifter från provfisket.

ii) Varje medlem som aktivt bedriver fiske skall årligen inom viss tid till CCAMLR inge de uppgifter som anges av den plan för datainsamling som har utvecklats av vetenskapliga kommittén.

iii) Varje medlem som aktivt bedriver fiske eller avser att ge tillstånd för ett fartyg att börja fiska, skall årligen iordningställa, och före en bestämd tidpunkt till CCAMLR inge, en plan för forsknings- och fiskeoperationer som skall granskas av vetenskapliga kommittén och kommissionen.

iv) Medlemsstaten skall, innan den ger tillstånd till sina fartyg att delta i ett provfiske som redan pågår, underrätta kommissionen senast tre månader innan nästa reguljära sammanträde i kommissionen, och medlemmen först sedan sammanträdet hållits påbörja verksamheten.

v) Fortsatt provfiske av den medlemsstat som inte har ingett uppgifter skall förbjudas, om de uppgifter som anges i planen för insamling och uppgifter inte har ingetts till CCAMLR avseende den senaste säsongen som fiske bedrivits, vilket gäller tills aktuella uppgifter har ingivits till CCAMLR och vetenskapliga kommittén har fått tillfälle att granska den.

vi) Fiskekapacitet och fiskeansträngningar skall begränsas genom en förebyggande fångstgräns på en nivå som inte befinner sig avsevärt ovanför den nivå som krävs för att få fram den information som anges i planen för insamling av uppgifter och som krävs för att utföra de granskningar som anges i artikel 16.

vii) Namn, typ, storlek, registreringsnummer och radioanropssignal för varje fartyg som deltar i provfisket skall registreras av CCAMLR:s sekretariat minst tre månader innan varje fiskesäsong inleds.

viii) Varje fartyg som deltar i provfisket skall medta en vetenskaplig observatör som skall garantera att uppgifter insamlas i enlighet med den överenskomna planen för insamling av uppgifter samt för att stå till tjänst vid insamling av biologiska och övriga relevanta uppgifter.

2. Den plan för insamling av uppgifter som skall upprättas och uppdateras av vetenskapliga kommittén skall vid behov omfatta

i) en beskrivning av fiskeansträngningen och därmed sammanfogade biologiska och ekologiska data samt miljödata som erfordras för att utföra,

ii) en plan för riktade fiskeansträngningar under provfasen för att ge utrymme för möjligheten att kunna erhålla relevanta data för utvärdering av fiskepotentialen och de ekologiska förhållandena med fångade, beroende samt närstående, bestånd och sannolikhet för ogynnsamma effekter, och

iii) en utvärdering av de tidsindelningar som gäller vid fastställande av fångade, beroende samt närstående, bestånds reaktioner på fiskeverksamheten.

3. Den plan för forsknings- och fiskeoperationer som skall iordningställas av medlemsstater som deltar eller tänker delta i provfiske skall omfatta så mycket av följande upplysningar som medlemmen kan lämna:

i) En beskrivning av på vilket sätt medlemsstatens verksamheter kommer att följa den plan för insamling av uppgifter som har utvecklats av vetenskapliga kommittén.

ii) Provfiskets inriktning, inbegripet målarter, fångstmetoder, tänkt område och högsta fångstgränser som föreslås för den kommande säsongen.

iii) Biologisk information baserad på jämförande forsknings- och kartläggningsresor rörande t.ex. utbredning, mängd, demografiska data och uppgifter om beståndens identitet.

iv) Närmare uppgifter om beroende och närstående arter och om hur sannolikt det är att dessa kan komma att påverkas av det avsedda fisket.

v) Uppgifter om annat fiske i området eller om liknande fiske i andra områden som kan bidra till bedömningen av den potentiella avkastningen.