Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG av den 17 juni 1997 om vissa komponenter och karakteristiska egenskaper hos två- eller trehjuliga motorfordon
Viktigt rättsligt meddelande
Europaparlamentets och rådets direktiv 97/24/EG av den 17 juni 1997 om vissa komponenter och karakteristiska egenskaper hos två- eller trehjuliga motorfordon Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 226 , 18/08/1997 s. 0001 - 0454
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 97/24/EG av den 17 juni 1997 om vissa komponenter och karakteristiska egenskaper hos två- eller trehjuliga motorfordon
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,
med beaktande av kommissionens förslag (1),
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),
i enlighet med det i artikel 189b i fördraget (3) angivna förfarandet, mot bakgrund av det gemensamma utkast som godkändes av förlikningskommittén den 4 februari 1997, och med beaktande av följande:
Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 2002/51/ · direktiv 2003/77/ · direktiv 2005/30/ · direktiv 2006/27/ · direktiv 2006/72/ · direktiv 2009/108/ · förordning (EU) nr 168/2013 · direktiv 2013/60/.
(1) Det är viktigt att anta åtgärder för att säkerställa den inre marknadens funktion.
(2) I varje medlemsstat måste två- eller trehjuliga motorfordon - vad gäller de komponenter och karakteristiska egenskaper som avses i detta direktiv - uppfylla vissa tekniska krav, som regleras av tvingande föreskrifter som skiljer sig från en medlemsstat till en annan. Genom sin olikhet hindrar de handeln inom gemenskapen. Dessa hinder för den inre marknadens upprättande och funktion kan undanröjas om samma föreskrifter antas av alla medlemsstater i stället för deras nationella bestämmelser.
(3) Upprättandet av harmoniserade föreskrifter för komponenter och egenskaper hos två- eller trehjuliga motorfordon är nödvändigt för att det skall bli möjligt att för alla typer av nämnda fordon sätta igång de förfaranden för antagande och typgodkännande som behandlas i rådets direktiv 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon (4).
(4) För att underlätta tillträde till marknaden för tredje land synes det nödvändigt att åstadkomma likvärdighet mellan föreskrifterna i kapitel 1 (däck), 2 (belysningsanordningar och ljussignaler), 4 (backspeglar) och 11 (säkerhetsbälten) i bilagan till det här direktivet och FN:s ekonomiska kommission för Europa föreskrifter nr 30, 54, 64 och 75 (däck) nr 3, 19, 20, 37, 38, 50, 56, 57, 72 och 82 (belysningsanordningar och ljussignaler), 81 (backspeglar) och 16 (säkerhetsbälten).
(5) Beträffande miljöskyddsaspekterna, nämligen luftföroreningar och buller, är det nödvändigt att sträva efter en varaktig förbättring av miljön. För det ändamålet måste gränsvärden för föroreningar och bullernivå bestämmas för att kunna tillämpas så snart som möjligt. Framtida minskningar av gränsvärdena och ändringar i försöksförfarandet kan endast beslutas på grundval av studier och forskning som bedrivs eller fullföljs om befintliga eller tänkbara tekniska möjligheter och av en lönsamhetsanalys för att möjliggöra tillverkning i industriell skala av fordon som kan klara de skärpta gränserna. Beslutet om denna framtida minskning måste fattas av Europaparlamentet och rådet åtminstone tre år innan dessa gränsvärden börjar tillämpas så att industrin kan vidta nödvändiga åtgärder så att dess produktion vid föreskrivet datum kan uppfylla de nya gemenskapsreglerna. Europaparlamentets och rådets beslut skall grundas på förslag som kommissionen i god tid skall förelägga dem.
(6) Enligt bestämmelserna i direktiv 92/61/EEG får komponenter och karakteristiska egenskaper som omfattas av det här direktivet släppas ut på marknaden och säljas i medlemsstaterna endast om de uppfyller bestämmelserna i det här direktivet. Medlemsstaterna måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att förpliktelserna enligt det här direktivet kan genomföras.
(7) Det är lämpligt att medlemsstaterna genom skattestimulanser gynnar utsläppande på marknaden av fordon som på förhand uppfyller de krav som på gemenskapsnivå antagits när det gäller åtgärder mot luftföroreningar och buller.
(8) Metoderna för mätning av fordonens och de enskilda tekniska enheternas skydd mot elektromagnetisk strålning för att kontrollera att bestämmelserna om elektromagnetisk kompatibilitet (kapitel 8) iakttas, kräver komplicerade och dyra installationer. För att medlemsstaterna skall kunna få dessa installationer på plats är det lämpligt att tillämpningen av dessa mätmetoder skjuts upp i tre år räknat från den tidpunkt då detta direktiv träder i kraft.
(9) Omfattningen och effekterna av de föreslagna åtgärderna inom det berörda området gör de gemenskapsåtgärder som anges i detta direktiv nödvändiga, eller rent av oundgängliga, för att man skall kunna uppnå uppsatta mål, nämligen ett gemenskapstypgodkännande för olika fordonstyper. Dessa kan inte i tillräcklig utsträckning förverkligas av medlemsstaterna var för sig.
(10) Teknikens framsteg nödvändiggör en snabb anpassning av de tekniska föreskrifter som anges i bilagan till detta direktiv. Med undantag för gränsvärdena för luftföroreningar och buller är det lämpligt att anförtro denna uppgift åt kommissionen i syfte att förenkla och påskynda förfarandet. I samtliga fall där Europaparlamentet och rådet ger kommissionen behörighet att genomföra regler som antagits på området för två- eller trehjuliga motorfordon, är det lämpligt att planera ett förfarande för förberedande samråd mellan kommissionen och medlemsstaterna inom en kommitté.
(11) Kraven beträffande säkerhet och miljö nödvändiggör restriktioner med avseende på ändringar på vissa två- eller trehjuliga motorfordon. För att inte hindra ägarna från att underhålla och sköta fordonen måste sådana restriktioner strikt begränsas till ändringar som på ett märkbart sätt förändrar fordonets prestanda och dess utsläpp av föroreningar och bulleremissioner.
(12) Medlemsstaterna får inte vägra registrering eller användning av fordon, så länge dessa överensstämmer med kraven i det här direktivet. Föreskrifterna i detta direktiv får inte ha till syfte att tvinga de medlemsstater att ändra sina regler som på sitt område inte tillåter två- eller trehjuliga motorfordon att ha släpvagn.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,
med beaktande av kommissionens förslag,
med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,
i enlighet med det i artikel 189b i fördraget angivna förfarandet, mot bakgrund av det gemensamma utkast som godkändes av förlikningskommittén den 4 februari 1997, och med beaktande av följande:
(1.) Det är viktigt att anta åtgärder för att säkerställa den inre marknadens funktion.
(2.) I varje medlemsstat måste två- eller trehjuliga motorfordon — vad gäller de komponenter och karakteristiska egenskaper som avses i detta direktiv — uppfylla vissa tekniska krav, som regleras av tvingande föreskrifter som skiljer sig från en medlemsstat till en annan. Genom sin olikhet hindrar de handeln inom gemenskapen. Dessa hinder för den inre marknadens upprättande och funktion kan undanröjas om samma föreskrifter antas av alla medlemsstater i stället för deras nationella bestämmelser.
(3.) Upprättandet av harmoniserade föreskrifter för komponenter och egenskaper hos två- eller trehjuliga motorfordon är nödvändigt för att det skall bli möjligt att för alla typer av nännda fordon sätta igång de förfaranden för antagande och typgodkännande som behandlas i rådets direktiv 92/61/EEG av den 30 juni 1992 om typgodkännande av två- och trehjuliga motorfordon.
(4.) För att underlätta tillträde till marknaden för tredje land synes det nödvändigt att åstadkomma likvärdighet mellan föreskrifterna i kapitel 1 (däck), 2 (belysningsanordningar och ljussignaler), 4 (backspeglar) och 11 (säkerhetsbälten) i bilagan till det här direktivet och FN:s ekonomiska kommission för Europa föreskrifter nr 30, 54, 64 och 75 (däck) nr 3, 19, 20, 37, 38, 50, 56, 57, 72 och 82 (belysningsanordningar och ljussignaler), 81 (backspeglar) och 16 (säkerhetsbälten).
(5.) Beträffande miljöskyddsaspekterna, nämligen luftföroreningar och buller, är det nödvändigt att sträva efter en varaktig förbättring av miljön. För det ändamålet måste gränsvärden för föroreningar och bullernivå bestämmas för att kunna tillämpas så snart som möjligt. Framtida minskningar av gränsvärdena och ändringar i försöksförfarandet kan endast beslutas på grundval av studier och forskning som bedrivs eller fullföljs om befintliga eller tänkbara tekniska möjligheter och av en lönsamhetsanalys för att möjliggöra tillverkning i industriell skala av fordon som kan klara de skärpta gränserna. Beslutet om denna framtida minskning måste fattas av Europaparlamentet och rådet åtminstone tre år innan dessa gränsvärden börjar tillämpas så att industrin kan vidta nödvändiga åtgärder så att dess produktion vid föreskrivet datum kan uppfylla de nya gemenskapsreglerna. Europaparlamentets och rådets beslut skall grundas på förslag som kommissionen i god tid skall förelägga dem.
(6.) Enligt bestämmelserna i direktiv 92/61/EEG får komponenter och karakteristiska egenskaper som omfattas av det här direktivet släppas ut på marknaden och säljas i medlemsstaterna endast om de uppfyller bestämmelserna i det här direktivet. Medlemsstaterna måste vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att förpliktelserna enligt det här direktivet kan genomföras.
(7.) Det är lämpligt att medlemsstaterna genom skattestimulanser gynnar utsläppande på marknaden av fordon som på förhand uppfyller de krav som på gemenskapsnivå antagits när det gäller åtgärder mot luftföroreningar och buller.
(8.) Metoderna för mätning av fordonens och de enskilda tekniska enheternas skydd mot elektromagnetisk strålning för att kontrollera att bestämmelserna om elektromagnetisk kompatibilitet (kapitel 8) iakttas, kräver komplicerade och dyra installationer. För att medlemsstaterna skall kunna få dessa installationer på plats är det lämpligt att tillämpningen av dessa mätmetoder skjuts upp i tre år räknat från den tidpunkt då detta direktiv träder i kraft.
(9.) Omfattningen och effekterna av de föreslagna åtgärderna inom det berörda området gör de gemenskapsåtgärder som anges i detta direktiv nödvändiga, eller rent av oundgängliga, för att man skall kunna uppnå uppsatta mål, nämligen ett gemenskapstypgodkännande för olika fordonstyper. Dessa kan inte i tillräcklig utsträckning förverkligas av medlemsstaterna var för sig.
(10.) Teknikens framsteg nödvändiggör en snabb anpassning av de tekniska föreskrifter som anges i bilagan till detta direktiv. Med undantag för gränsvärdena för luftföroreningar och buller är det lämpligt att anförtro denna uppgift åt kommissionen i syfte att förenkla och påskynda förfarandet. I samtliga fall där Europaparlamentet och rådet ger kommissionen behörighet att genomföra regler som antagits på området för två- eller trehjuliga motorfordon, är det lämpligt att planera ett förfarande för förberedande samråd mellan kommissionen och medlemsstaterna inom en kommitté.
(11.) Kraven beträffande säkerhet och miljö nödvändiggör restriktioner med avseende på ändringar på vissa två- eller trehjuliga motorfordon. För att inte hindra ägarna från att underhålla och sköta fordonen måste sådana restriktioner strikt begränsas till ändringar som på ett märkbart sätt förändrar fordonets prestanda och dess utsläpp av föroreningar och bulleremissioner.
(12.) Medlemsstaterna får inte vägra registrering eller användning av fordon, så länge dessa överensstämmer med kraven i det här direktivet. Föreskrifterna i detta direktiv får inte ha till syfte att tvinga de medlemsstater att ändra sina regler som på sitt område inte tillåter två- eller trehjuliga motorfordon att ha släpvagn.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel1¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 168/2013.
Detta direktiv och dess bilaga gäller för:
däck,
anordningar för belysning och ljussignaler,
utvändiga utskjutande delar,
backspeglar,
åtgärder mot luftföroreningar,
bränsletankar,
åtgärder mot ändringar,
elektromagnetisk kompatibilitet,
tillåten bullernivå och avgasanordningar,
kopplings- och fastgöringsanordningar,
förankring av säkerhetsbälten och säkerhetsbälten,
glasrutor, vindrutetorkare och vindrutespolare liksom anordningar för avfrostning och avlägsnande av imma,
för alla slags fordon som definieras i artikel 1 i direktiv 92/61/EEG.
Artikel2¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 168/2013.
Inom tre år från det datum till vilket det hänvisas i artikel 8.1 tredje stycket skall kommissionen utföra en fördjupad studie för att konstatera huruvida åtgärderna mot ändring av fordon, särskilt fordon av kategorierna A och B som avses i kapitel VII i bilagan till detta direktiv, kan anses lämpliga, otillräckliga eller alltför långtgående mot bakgrund av de avsedda syftena. Kommissionen skall om nödvändigt föreslå nya lagstiftningsåtgärder på grundval av slutsatserna i studien.
Artikel3¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 168/2013.
1. Förfarandena för beviljande av komponenttypgodkännande beträffande däck, anordningar för belysning och ljussignaler, backspeglar, bränsletankar, avgasanordningar, säkerhetsbälten och glasrutor hos en typ av två- eller trehjuligt motorfordon och komponenttypgodkännande av en typ av däck, anordningar för belysning och ljussignaler, backspeglar, bränsletank, avgasanordning, säkerhetsbälte och glasrutor i form av komponenter, liksom villkoren för dessa fordons fria rörlighet och för fritt utsläppande på marknaden av komponenter är de som fastställs i kapitel II respektive III i direktiv 92/61/EEG.
2. Förfarandena för beviljande av komponenttypgodkännande med avseende på utvändiga utskjutande delar, åtgärder mot luftföroreningar, åtgärder mot ändringar, elektromagnetisk kompatibilitet, tillåten bullernivå, anordningar för påkoppling av släp och montering av sidvagn, förankring av säkerhetsbälten, vindrutetorkare och vindrutespolare liksom anordningar för avfrostning och avlägsnande av imma hos en typ av två- eller trehjuliga motorfordon liksom villkoren för fri rörlighet för dessa fordon är de som fastställs i kapitel II respektive III i direktiv 92/61/EEG.
Artikel4¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 168/2013 och direktiv 2013/60/.
1. I enlighet med bestämmelserna i artikel 11 i direktiv 2002/24/EG erkänns likvärdighet mellan föreskrifterna i kapitel 1 (däck), kapitel 2 (belysnings- och ljussignalanordningar), kapitel 4 (backspeglar), bilaga III till kapitel 9 (krav som avser godtagbar bullernivå och avgassystem för motorcyklar) och kapitel 11 (säkerhetsbälten) i bilagan till det här direktivet och dem i Uneces föreskrifter nr 30, 54, 64 och 75 när det gäller däck, 3, 19, 20, 37, 38, 50, 53, 56, 57, 72, 74 och 82 när det gäller belysnings- och ljussignalanordningar, 81 när det gäller backspeglar, 16 när det gäller säkerhetsbälten och 41 när det gäller bulleremissioner från motorcyklar.
2. Myndigheterna i de medlemsstater som beviljar komponenttypgodkännande skall godta de komponenttypgodkännanden som utfärdas i enlighet med vad som föreskrivs i de bestämmelser till vilka hänvisning sker i punkt 1 och komponenttypgodkännandemärken i stället för motsvarande komponenttypgodkännanden och komponenttypgodkännandemärken som utfärdas i enlighet med föreskrifterna i detta direktiv.
Artikel5¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 168/2013.
1. Kommissionen skall inom 24 månader från och med den dag då detta direktiv antas förelägga Europaparlamentet och rådet ett förslag som har utarbetats på grundval av undersökningar och en utvärdering av de kostnader och fördelar som följer av tillämpningen av skärpta gränsvärden, och som lägger fast en kommande etapp under vilken åtgärder skall antas som syftar till att ytterligare skärpa de gränsvärden för föroreningar och bullernivån för berörda fordon som fastställs i kapitel 5 tabellerna I och II i bilaga II respektive i kapitel 9 i bilaga I. I sitt förslag skall kommissionen beakta och utvärdera de olika åtgärdernas kostnadseffektivitet med avseende på minskning av förorenande utsläpp och bulleremissioner och i enlighet med angivna syften lägga fram förslag till proportionella och rimliga åtgärder.
2. Det beslut som Europaparlamentet och rådet antar på grundval av kommissionens förslag enligt punkt 1 och som skall antas före den 1 januari 2001 skall beakta nödvändigheten av att med dessa åtgärder införliva andra faktorer än endast skärpta gränsvärden. De kostnader och fördelar som följer av tillämpningen av dessa åtgärder skall undersökas och utvärderas gemensamt av intresserade parter såsom industrin, användare och grupper som företräder konsumenter och allmänhet, och dessa kostnader och fördelar skall vara proportionella och rimliga mot bakgrund av uppställda mål.
Artikel6¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 168/2013.
1. Medlemsstaterna får endast anta bestämmelser om skattestimulanser för motorfordon som överensstämmer med de krav med avseende på luftföroreningar och buller som fastställs i bilaga I kapitel 5 punkt 2.2.1.1.3 respektive bilaga II tabellerna I och II samt bilaga I kapitel 9 i detta direktiv.
2. De stimulanser som avses i punkt 1 måste stämma överens med föreskrifterna i fördraget och uppfylla följande villkor:
De skall gälla för alla nya fordon som släpps ut på marknaden inom ett medlemsland och som på förhand uppfyller föreskrifterna i punkt 1 i detta direktiv.
De skall upphöra i och med den obligatoriska tilllämpningen av de krav som anges i punkt 1.
De skall för alla typer av motorfordon uppgå till ett belopp som är lägre än merkostnaderna för de tillämpade tekniska lösningarna och deras installation i motorfordonet för att de fastställda värdena skall kunna iakttas.
3. För att den skall kunna framlägga sina iakttagelser skall kommissionen i god tid underrättas om planer på att införa eller ändra sådana skattestimulanser till vilka hänvisning sker i punkt 1.
Artikel7¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 168/2013.
Beslut om ändringar som är nödvändiga
för att beakta ändringarna i FN:s ekonomiska kommissions för Europa bestämmelser, till vilka hänvisning sker i artikel 4,
för att anpassa bilagan till den tekniska utvecklingen — med undantag för de gränsvärden som rör luftföroreningar och buller, vilka framgår av bilaga I kapitel 5 punkt 2.2.1.1.3 och bilaga II tabellerna I och II respektive bilaga I kapitel 9,
skall fattas i enlighet med det förfarande som anges i artikel 13 i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon.
Artikel8¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 168/2013.
1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 18 december 1998. De skall omedelbart underrätta kommissionen om detta.
Från och med det datum som anges i första stycket får medlemsstaterna inte längre förbjuda det första ibruktagandet av fordon som uppfyller bestämmelserna i detta direktiv eller i vissa av dess kapitel.
De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 17 juni 1999.
Dock skall tillämpningen av vissa bestämmelser i kapitlen 5, 8 och 9 uppskjutas i enlighet med vad som särskilt anges i nämnda kapitel.
2. När medlemsstaterna antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.
Artikel9¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 168/2013 och rättelse till direktiv 1997/24/EU.
1. När detta direktiv börjar tillämpas skall rådets direktiv 80/780/EEG av den 22 juni 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om backspeglar för tvåhjuliga motorfordon med eller utan sidvagn, samt backspeglarnas montering på sådana fordon, upphävas.
2. Dock får komponenter för vilka typgodkännanden beviljats enligt bilaga I till det direktiv som anges i punkt 1 fortsätta att användas.
3. Rådets direktiv 78/1015/EEG av den 23 november 1978 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om tillåten bullernivå och avgasanordningar för motorcyklar skall upphävas från och med det datum som anges i artikel 8.1 första stycket.
4. Fram till och med det datum som anges i artikel 8.1 första stycket skall typgodkännanden av det slag som avses i direktiv 78/1015/EEG kunna beviljas för fordon som avses i direktiv 92/61/EEG. De gränsvärden som med avseende på bullernivå fastställs i bilaga I punkt 2.1.1 i direktiv 78/1015/EEG skall tillämpas.
Med avseende på det första ibruktagandet av dessa fordon skall artikel 15.4 c i direktiv 92/61/EEG tillämpas.
5. Från och med detta direktivs ikraftträdande skall bestämmelserna i rådets direktiv 89/336/EEG av den 3 maj 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet inte längre tillämpas på fordon som omfattas av detta direktiv.
Artikel10¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 168/2013.
Detta direktiv träder i kraft den dag då det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.
Artikel11¶
Ändrad genom förordning (EU) nr 168/2013.
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
KAPITEL 1
| BILAGA I | Administrativa bestämmelser för komponenttypgodkännande av däck |
| Tillägg 1 | Informationsdokument för viss typ av däck avsedd för två- eller trehjuliga motorfordon |
| Tillägg 2 | Intyg på komponenttypgodkännande för viss typ av däck avsett för två- eller trehjuliga motorfordon |
| BILAGA II | Definitioner, märkningar och krav |
| Tillägg 1 | Förklarande diagram |
| Tillägg 2 | Ordningsföljd för däckmärkning |
| Tillägg 3 | Förteckning över belastningsindex och motsvarande tillåtna maximimassa |
| Tillägg 4 | Märkning och dimensioner av vissa däcktyper |
| Tillägg 5 | Tillvägagångssätt för mätning av däckdimensioner |
| Tillägg 6 | Förfarande för provning av belastnings-/hastighetsprestanda |
| Tillägg 7 | Förändring i bärförmåga som en funktion av hastigheten |
| Tillägg 8 | Tillvägagångssätt för bestämning av dynamisk utvidgning av däck |
| BILAGA III | Krav på fordon med avseende på deras däckinpassning |
| Tillägg 1 | Informationsdokument beträffande däckinpassning av däck för viss typ av två- eller trehjuliga motorfordon |
| Tillägg 2 | Intyg om fordons typgodkännande såvitt avser inpassning av däck för typ av två- eller trehjuligt motorfordon |
KAPITEL 2
| BILAGA I | Allmänna krav för komponenttypgodkännande för viss typ av belysnings- och ljussignalanordning för två- eller trehjuliga motorfordon |
| Tillägg 1 | Färgen på avgivet ljus — Trikromatiska koordinater |
| Tillägg 2 | Exempel på utformning av godkännandemärkningar |
| BILAGA II | Krav för komponenttypgodkännande av främre positions(parkerings-)lyktor, bakre positions(parkerings-)lyktor, stopplyktor, körriktningsvisare, skyltlyktor, dimstrålkastare, dimbaklyktor, backningsstrålkastare och reflexanordningar monterade på två- eller trehjuliga motorfordon |
| Tillägg 1 | Minimivinklar för ljusets spridning horisontellt (h) och vertikalt (v) |
| Tillägg 2 | Fotometriska mätningar |
| Tillägg 3 | Fotometriska mätningar för skyltlyktan |
| Tillägg 4 | Informationsdokument |
| Tillägg 5 | Intyg på komponenttypgodkännande |
| BILAGA III | Krav beträffande komponenttypgodkännande för belysningsanordningar (strålkastare) med glöd- eller halogenlampor för halv- och/eller helljus på två- eller trehjuliga motorfordon |
| BILAGA III-A | Strålkastare för mopeder |
| Tillägg 1 | Fotometrisk provning av strålkastare försedda med lampor tillhörande kategori S3 och S4 |
| Tillägg 2 | Fotometrisk provning av strålkastare försedda med halogenlampor tillhörande kategori HS2 |
| Tillägg 3 | Informationsdokument för viss typ av strålkastare avsedda för mopeder |
| Tillägg 4 | Intyg om komponenttypgodkännande för viss typ av strålkastare avsedda för mopeder |
| BILAGA III-B | Strålkastare för motorcyklar och trehjulingar som avger symmetriskt halvljus och helljus med glödlampa |
| Tillägg 1 | Fotometrisk provning |
| Tillägg 2 | Stabilitetsprovning av fotometriska prestanda hos strålkastare i användning |
| Tillägg 3 | Krav för lyktor som innehåller linser av plastmaterial, provning av linser eller materialprover samt kompletta lyktor |
| Tillägg 4 | Informationsdokument om viss typ av strålkastare som är försedd med glödlampa som avger ett symmetriskt halvljus och helljus och som är avsedd att installeras på motorcyklar och trehjulingar |
| Tillägg 5 | Intyg om komponenttypgodkännande för viss typ av strålkastare med glödlampa som avger ett symmetriskt halvljus och helljus och är avsedd för motorcyklar och trehjulingar |
| BILAGA III-C | Strålkastare för motorcyklar och trehjulingar som avger ett asymmetriskt halvljus och helljus och som är försedda med halogenlampa (HS1) eller glödlampor som tillhör kategori R2 |
| Tillägg 1 | Mätskärm |
| Tillägg 2 | Stabilitetsprovning av fotometriska prestanda hos strålkastare i användning |
| Tillägg 3 | Krav för lyktor som innehåller linser av plastmaterial, provning av linser eller materialprover samt kompletta lyktor |
| Tillägg 4 | Informationsdokument om viss typ av strålkastare som är försedd med halogenlampor (HS1-lampor) som avger ett asymmetriskt halvljus och helljus och som är avsedd att installeras på motorcyklar och trehjulingar |
| Tillägg 5 | Intyg om komponenttypgodkännande för viss typ av strålkastare med halogenlampar (HS1-lampor) eller glödlampor av kategori R2 som avger ett asymmetriskt halvljus och helljus och som är avsedd för motorcyklar och trehjulingar |
| BILAGA III-D | Strålkastare för motorcyklar och trehjulingar som avger ett asymmetriskt halvljus och helljus och som är försedda med halogenlampa av annan typ än HS1 |
| Tillägg 1 | Mätskärmen |
| Tillägg 2 | Stabilitetsprovning av fotometriska prestanda hos strålkastare i användning |
| Tillägg 3 | Krav för lyktor som innehåller linser av plastmaterial och provning av linser eller materialprov samt kompletta lyktor |
| Tillägg 4 | Informationsdokument för strålkastare med halogenlampa som avger ett asymmetriskt halvljus och helljus och som är avsedd att installeras på motorcyklar och trehjulingar |
| Tillägg 5 | Intyg om komponenttypgodkännande för viss typ av strålkastare med glödlampa som avger ett asymmetriskt halvljus och helljus och som är avsedd för motorcyklar och trehjulingar |
| BILAGA IV | Glödlampor avsedda för användning i komponenttypgodkända lyktor för mopeder, motorcyklar och trehjulingar |
| Tillägg 1 til 22 | (Se bilaga IV) |
| Tillägg 23 | Exempel på godkännandemärkets disposition |
| Tillägg 24 | Ljuscentrum och glödtrådens form |
KAPITEL 3
| BILAGA I | Krav gällande utskjutande delar på tvåhjuliga motorfordon |
| Tillägg | Provanordning och provningsförhållanden |
| BILAGA II | Krav gällande utskjutande delar på trehjuliga motorfordon, lätta fyrhjulingar och fyrhjulingar |
| Tillägg | Mätning av utskjutande delar och öppningar |
| BILAGA III | |
| Tillägg 1 | Informationsdokument beträffande utskjutande delar av viss typ av två- eller trehjuligt motorfordon |
| Tillägg 2 | Intyg om komponenttypgodkännande beträffande utskjutande delar från viss typ av två- eller trehjuligt motorfordon |
KAPITEL 4
| BILAGA I | Definitioner |
| Tillägg | Förfarande för bestämning av krökningsradien ”r” för backspegelns reflekterande yta |
| BILAGA II | Struktur- och provningskrav beträffande komponenttypgodkännande av backspeglar |
| Tillägg 1 | Provmetod avsedd för bestämning av speglingsförmåga |
| Tillägg 2 | Komponenttypgodkännande och märkning av backspeglar |
| Tillägg 3 | Informationsdokument beträffande viss typ av backspeglar avsedda för två- eller trehjuliga motorfordon |
| Tillägg 4 | Intyg om komponenttypgodkännande beträffande viss typ av backspegel avsedd för två- eller trehjuliga motorfordon |
| BILAGA III | Krav för inpassning av backspeglar på fordon |
| Tillägg 1 | Informationsdokument beträffande inpassning av backspegel/-speglar på viss typ av två- eller trehjuligt motorfordon |
| Tillägg 2 | Intyg om komponenttypgodkännande beträffande inpassning av backspegel/-speglar på viss typ av två- eller trehjuligt motorfordon |
KAPITEL 5
| BILAGA I | Specifikationer över åtgärder som skall vidtas mot luftföroreningar orsakade av mopeder | |
| Tillägg 1 | Typ I-provning | |
| — Deltillägg 1: | Testcykel på chassidynamometer (Typ I-provning) | |
| — Deltillägg 2: | Exempel 1 på avgasuppsamlingssystem | |
| — Deltillägg 3: | Exempel 2 på avgasuppsamlingssystem | |
| — Deltillägg 4: | Kalibreringsförfarande för chassidynamometern | |
| Tillägg 2 | Typ II-provning | |
| Tillägg 3 | Vevhusgasutsläpp samt tolkning av provningsresultat för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning | |
| BILAGA II | Specifikationer över åtgärder som skall vidtas mot luftföroreningar orsakade av motorcyklar och motortrehjulingar | |
| Tillägg 1 | Typ I-provning | |
| — Deltillägg 1: | Testcykel för motorer för typ I-provning | |
| — Deltillägg 2: | Exempel 1 på avgasuppsamlingssystem | |
| — Deltillägg 3: | Exempel 2 på avgasuppsamlingssystem | |
| — Deltillägg 4: | Kalibreringsförfarande för dynamometerns kraftabsorption för motorcyklar och motortrehjulingar | |
| Tillägg 2 | Typ II-provning | |
| Tillägg 3 | Utsläppsprovningsförfarande för hybridelektriska motorcyklar, motortrehjulingar och fyrhjulingar | |
| — Undertillägg 1: | Metod för mätning av batteriets elbalans i externt och icke-externt laddningsbara hybridelfordon | |
| — Undertillägg 2: | Metod för mätning av räckvidd med eldrift för fordon som drivs med hybridel och räckvidd för externt laddningsbara fordon som drivs med hybridel | |
| — Undertillägg 3: | Provning av typ I av laddningstillståndsprofilen för anordningen för lagring av elenergi i ett externt laddningsbart hybridelfordon | |
| BILAGA III | Specifikationer över åtgärder som skall vidtas mot synlig luftförorening orsakad av två- eller trehjuliga motorfordon utrustade med kompressionsmotor | |
| Tillägg 1 | Konstantdriftcykel över fullbelastningskurvan | |
| Tillägg 2 | Friaccelerationsprovning | |
| Tillägg 3 | Gränsvärden för konstantdriftprovning | |
| Tillägg 4 | Bestämmelser för opacitetsmätaren | |
| Tillägg 5 | Installering och användning av opacitetsmätaren | |
| BILAGA IV | Specifikationer rörande referensbränsle | |
| BILAGA V | Informationsdokument beträffande åtgärder som skall vidtagas mot luftföroreningar orsakade av viss typ av två- eller trehjuliga motorfordon | |
| BILAGA VI | Intyg om komponenttypgodkännande för åtgärder som skall vidtagas mot luftföroreningar orsakade av viss typ av två- eller trehjuliga motorfordon | |
| BILAGA VII | Typgodkännande av ersättningskatalysator som separat teknisk enhet till två- och trehjuliga motorfordon | |
| Tillägg 1 | Informationsdokument beträffande ersättningskatalysator som separat teknisk enhet till viss typ av två- eller trehjuligt motorfordon | |
| Tillägg 2 | Typgodkännandeintyg för ersättningskatalysator som separat teknisk enhet till viss typ av två- eller trehjuligt motorfordon | |
| Tillägg 3 | Exempel på typgodkännandemärkning | |
KAPITEL 6
| BILAGA I | Konstruktionskrav |
| Tillägg 1 | Provningsutrustning |
| Tillägg 2 | Informationsdokument rörande en typbränsletank för två- eller trehjuligt motorfordon |
| Tillägg 3 | Intyg om godkännande av komponent rörande en typbränsletank för två- eller trehjuligt motorfordon |
| BILAGA II | Krav rörande montering av bränsletankar och bränsleförsörjningssystem i två- eller trehjuliga motorfordon |
| Tillägg 1 | Informationsdokument rörande monteringen av bränsletank/-tankar i en två- eller trehjulig motorfordonstyp |
| Tillägg 2 | Intyg om typgodkännande av fordonstyp rörande monteringen av bränsletank/-tankar i en två- eller trehjulig motorfordonstyp |
KAPITEL 7
KAPITEL 8
| BILAGA I | Villkor gällande för fordon och för elektriska eller elektroniska separata tekniska enheter |
| BILAGA II | Mätmetod för elektromagnetisk bredbandsstrålning från fordon |
| BILAGA III | Mätmetod för elektromagnetisk smalbandsstrålning från fordon |
| BILAGA IV | Mätmetod för fordons immunitet mot elektromagnetisk strålning |
| BILAGA V | Mätmetod för elektromagnetisk bredbandsstrålning från separata tekniska enheter (STE) |
| BILAGA VI | Mätmetod för elektromagnetisk smalbandsstrålning från separata tekniska enheter (STE) |
| BILAGA VII | Mätmetod för separata tekniska enheters (STE) immunitet mot elektromagnetisk strålning |
| BILAGA VIII | Mallar för informationsdokument (tillägg 1) och intyg om komponenttypgodkännande (tillägg 2) |
| BILAGA IX | Mallar för informationsdokument (tillägg 1) och intyg om komponenttypgodkännande (tillägg 2) för viss typ av separat teknisk enhet (STE) |
KAPITEL 9
| BILAGA I | Gränserna för bullernivån i (dB (A)) och datum för ikraftträdande av komponenttypgodkännande med avseende på godtagbar bullernivå hos viss typ av två- eller trehjuliga motorfordon |
| BILAGA II | Krav beträffande tvåhjuliga mopeder |
| 1. Definitioner | |
| 2. Komponenttypgodkännande beträffande bullernivån och det ursprungliga avgassystemet, som en teknisk enhet, hos viss typ av tvåhjulig moped | |
| 3. Komponenttypgodkännande av icke-ursprungligt avgassystem eller delar därav, som teknisk enhet, för tvåhjuliga mopeder | |
| Tillägg 1 A | Informationsdokument för godtagbar bullernivå och det ursprungliga avgassystemet av viss typ av tvåhjulig moped |
| Tillägg 1 B | Intyg på komponenttypgodkännande beträffande den godtagbara bullernivån och det/de ursprungliga avgassystemet/-systemen hos viss typ av tvåhjulig moped |
| Tillägg 2 A | Informationsdokument för ett icke-ursprungligt avgassystem eller delar därav, som tekniska enheter, för tvåhjuliga mopeder |
| Tillägg 2 B | Intyg om komponenttypgodkännande för ett icke-ursprungligt avgassystem för tvåhjuliga mopeder |
| BILAGA III | Krav beträffande motorcyklar |
| 1. Definitioner | |
| 2. Komponenttypgodkännande beträffande bullernivån och det ursprungliga avgassystemet, som teknisk enhet, hos viss typ av motorcykel | |
| 3. Komponenttypgodkännande av ett icke-ursprungligt avgassystem eller delar därav, som tekniska enheter, för motorcyklar | |
| Tillägg 1 A | Informationsdokument rörande den godtagbara bullernivån och det ursprungliga avgassystemet hos viss typ av motorcykel |
| Tillägg 1 B | Intyg på komponenttypgodkännande beträffande den godtagbara bullernivån och det/de ursprungliga avgassystemet/-systemen hos viss typ av motorcykel |
| Tillägg 2 A | Informationsdokument rörande icke-ursprungligt avgassystem eller delar därav, som teknisk(a) enhet(er), för motorcyklar |
| Tillägg 2 B | Intyg om komponenttypgodkännande för icke-ursprungligt avgassystem för motorcyklar |
| BILAGA IV | Krav på trehjuliga mopeder och trehjulingar |
| 1. Definitioner | |
| 2. Komponenttypgodkännande beträffande bullernivån och det ursprungliga avgassystemet, som en teknisk enhet, hos viss typ av trehjulig moped eller trehjuling | |
| 3. Komponenttypgodkännande av ett icke-ursprungligt avgassystem eller delar därav, som teknisk enhet, för trehjuliga mopeder och trehjulingar | |
| Tillägg 1 A | Informationsdokument rörande godtagbar bullernivå och det ursprungliga avgassystemet hos en viss typ av trehjulig moped eller trehjuling |
| Tillägg 1 B | Intyg om komponenttypgodkännande rörande godtagbar bullernivå och ursprungligt avgassystem hos viss typ av trehjulig moped eller trehjuling |
| Tillägg 2 A | Informationsdokument rörande ett icke-ursprungligt avgassystem eller delar därav, som tekniska enheter, för trehjuliga mopeder eller trehjulingar |
| Tillägg 2 B | Intyg på komponenttypgodkännande för ett icke-ursprungligt avgassystem för trehjuliga mopeder eller trehjulingar |
| BILAGA V | Krav för produktionsöverensstämmelse |
| BILAGA VI | Märkningskrav |
| Tillägg | Exempel på typgodkännandemärkning |
| BILAGA VII | Bestämmelser för provbana |
KAPITEL 10
| BILAGA I | Kopplingsanordningar för två- eller trehjuliga motorfordon |
| Tillägg 1 | Kopplingskulor på två- eller trehjuliga motorfordon |
| Tillägg 2 | |
| Tillägg 3 | |
| Tillägg 4 | Informationsdokument rörande kopplingsanordningar för släpvagnar som dras av en typ av två- eller trehjuligt motorfordon |
| Tillägg 5 | Intyg om typgodkännande av komponent rörande sidvagnsbeslag för en typ av två- eller trehjuligt motorfordon |
KAPITEL 11
| BILAGA I | Definitioner |
| BILAGA II | Fästområden för effektiv förankring |
| BILAGA III | Förfarande som skall följas för att bestämma H-punktens läge och den faktiska ryggstödsvinkeln och för att kontrollera deras förhållande till R-punktens läge och den föreskrivna ryggstödsvinkeln |
| Tillägg | Delar av den tredimensionella provdockan |
| BILAGA IV | Draganordning |
| BILAGA V | |
| Tillägg 1 | Informationsdokument om säkerhetsbältenas förankringar avsedda för en viss typ av trehjulig moped, trehjuling eller fyrhjuling med karosseri |
| Tillägg 2 | Intyg om komponenttypgodkännande för säkerhetsbältenas förankringar för en viss typ av trehjulig moped, trehjuling eller fyrhjuling med karosseri |
| BILAGA VI | Krav som ställs på säkerhetsbälten |
| Tillägg 1 | Informationsdokument om en viss typ av säkerhetsbälten avsedda för trehjulig moped, trehjuling eller fyrhjuling med karosseri |
| Tillägg 2 | Intyg om komponenttypgodkännande för en viss typ av säkerhetsbälten avsedda för trehjulig moped, trehjuling eller fyrhjuling med karosseri |
| Tillägg 3 | Informationsdokument om montering av säkerhetsbälten i en viss typ av trehjulig moped, trehjuling eller fyrhjuling med karosseri |
| Tillägg 4 | Intyg om komponenttypgodkännande för montering av säkerhetsbälten i en viss typ av trehjulig moped, trehjuling eller fyrhjuling med karosseri |
KAPITEL 12
| BILAGA I | Glasrutor |
| Tillägg 1 | Informationsdokument om en typ av glasrutor som är avsedda för trehjuliga mopeder, trehjulingar eller fyrhjulingar med karosseri |
| Tillägg 2 | Intyg om komponenttypgodkännande för en typ av glasrutor som är avsedda för trehjuliga mopeder, trehjulingar eller fyrhjulingar med karosseri |
| Tillägg 3 | Informationsdokument om montering av glasrutor på en typ av trehjuliga mopeder, trehjulingar och fyrhjulingar med karosseri |
| Tillägg 4 | Intyg om komponenttypgodkännande för montering av glasrutor på en typ av trehjuliga mopeder, trehjulingar och fyrhjulingar med karosseri |
| BILAGA II | Vindrutetorkare, spolare, avisare och defrostrar för trehjuliga mopeder, trehjulingar eller fyrhjulingar med karosseri |
| Tillägg 1 | Förfarande som skall följas för att bestämma vindrutornas synfält på trehjuliga mopeder, trehjulingar och fyrhjulingar med karosseri i förhållande till V-punkterna |
| Tillägg 2 | Mixtur för provning av vindrutetorkare och -spolare |
| Tillägg 3 | Informationsdokument om vindrutetorkare för en typ av trehjulig moped, trehjuling eller fyrhjuling med karosseri |
| Tillägg 4 | Intyg om komponenttypgodkännande för vindrutetorkare för en typ av trehjulig moped, trehjuling eller fyrhjuling med karosseri |
| Tillägg 5 | Informationsdokument om vindrutespolare för en typ av trehjulig moped, trehjuling eller fyrhjuling med karosseri |
| Tillägg 6 | Intyg om komponenttypgodkännande för vindrutespolare för en typ av trehjulig moped, trehjuling eller fyrhjuling med karosseri |
| Tillägg 7 | Informationsdokument om avisnings- och defrosteranordning för en typ av trehjulig moped, trehjuling eller fyrhjuling med karosseri |
| Tillägg 8 | Intyg om komponenttypgodkännande för avisnings- och defrosteranordning för en typ av trehjulig moped, trehjuling eller fyrhjuling med karosseri |
1 EGT nr C 177, 29.6.1994, s. 1 och EGT nr C 21, 25.1.1996, s. 23.
2 EGT nr C 195, 18.7.1994, s. 77.
3 Europaparlamentets yttrande av den 18 maj 1995 (EGT nr C 151, 19.6.1995, s. 184), rådets gemensamma ståndpunkt av den 23 november 1995 (EGT nr C 190, 29.6.1996, s. 1) och Europaparlamentets beslut av den 19 juni 1996 (EGT nr C 198, 9.7.1996, s. 23). Europaparlamentets beslut av den 24 april 1997. Rådets beslut av den 12 maj 1997.
4 EGT nr L 225, 10.8.1992, s. 72.
5 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD 29.
6 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD 53.
7 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD 63.
8 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD 74.
9 E/ECE/TRANS/324/ADD 2.
10 E/ECE/TRANS/324/REV 1/ADD 18.
11 E/ECE/TRANS/324/REV 1/ADD 19.
12 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD 36.
13 E/ECE/TRANS/324/REV 1/ADD 37.
14 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD 49.
15 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD52/Rev.2.
16 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD 55.
17 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD 56.
18 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD 71.
19 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD73/Rev.2/Amend.1.
20 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD 81.
21 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD 80.
22 E/ECE/TRANS/505/REV 1/ADD 15.
23 E/ECE/TRANS/505/Rev.1/Add.40/Rev.2.
24 EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 96/27/EG (EGT nr L 169, 8.7.1996, s. 1).
25 EGT nr L 229, 30.8.1980, s. 49. Direktivet senast ändrat genom direktiv 80/1272/EEG (EGT nr L 375, 31.12.1980, s. 73).
26 EGT nr L 349, 13.12.1978, s. 2. Direktivet senast ändrat genom direktiv 89/235/EEG (EGT nr L 98, 11.4.1989, s. 1).
27 EGT nr L 139, 23.5.1989, s. 19. Direktivet senast ändrat genom direktiv 93/97/EEG (EGT nr L 290, 24.11.1993, s. 1).
28 Se diagram i tillägg 1.
29 Se diagram i tillägg 1.
30 Se diagram i tillägg 1.
31 Se diagram i tillägg 1.
32 Se diagram i tillägg 1.
33 Se diagram i tillägg 1.
34 Se diagram i tillägg 1.
35 Se diagram i tillägg 1.
36 Se diagram i tillägg 1.
37 Se diagram i tillägg 1.
38 Se diagram i tillägg 1.
39 Se diagram i tillägg 1.
40 För mellanliggande hastigheter tillåts linjär interpolation av maximibelastningsvärde.
41 Gäller endast däck som kännetecknas med bokstavskoden ”V” inom den storleksangivelse och upp till den maximihastighet som definierats av däcktillverkaren. (Se punkt 1.2.15 i bilaga I).
42 Tillämplig även på däck som kännetecknas med bokstavskoden ”Z” inom storleksangivelsen.
48 Däck för normal användning.
49 Universal- och vinterdäck.
54 Däck för normalt landsvägsbruk.
55 Special- och vinterdäck.
56 Däck för normalt landsvägsbruk t.o.m. hastighetskategori P.
57 Däck för normalt landsvägsbruk över hastighetskategori P samt vinterdäck.
58 Specialdäck.
64 Däck för normalt landsvägsbruk.
65 Special- och vinterdäck.
66 Däck för normalt landsvägsbruk t.o.m. hastighetskategori P.
67 Däck för normalt landsvägsbruk över hastighetskategori P samt vinterdäck.
68 Specialdäck.
74 Lufttrycken kan även definieras som följer: Övriga däckversioner måste fyllas med luft till det tryck som anges av tillverkaren. Däckversion Symbol för hastighetskategori Tryck bar kPa MOPEDER standard B 2,25 225 förstärkt B 2,80 280 MOTORCYKLAR F, G, J, K, L, M, N, P, Q, R, S 2,25 225 standard T, U, H, V, W 2,80 280 förstärkt F till P Q, R, S, T, U, H 3,30 330 MOTORCYKEL SPECIAL 4PR F till M 3,50 350 6PR 4,00 400 8PR 4,50 450
75 För hastigheter över 240 km/h är provtrycket 3,20 bar (320 kPa).
77 Strålkastare som avses i bilaga III B, III C och III D.
78 Gäller endast området mellan de två lodräta linjerna som går igenom V ± 0o/H = ± 5o och de två vågräta linjerna som går igenom V = ± 10o/H = 0o. För alla andra riktningar gäller maximivärdet 400 cd.
80 Intensitet 50 R 50 V 0,25 min.
82 Mätskärmen för vänstertrafik är symmetrisk med linjen v—v som definieras i diagrammet i denna bilaga.
83 För tekniska krav för glödlampor, se bilaga IV.
84 En strålkastare anses uppfylla kraven i denna punkt om glödlampan lätt kan monteras i strålkastaren och positionsinställarna lätt kan monteras på ett riktigt sätt i sina springor även i mörker.
85 Dessa bestämmelser gäller inte omkopplaren.
86 Mätskärmen måste vara tillräckligt bred för att möjliggöra en undersökning av avskärningen över en bredd på åtminstone 5o på vardera sidan av linjen v—v.
87 Om strålkastaren konstruerats för att uppfylla kraven i detta direktiv enbart såvitt avser halvljuset, om dess fokalaxel avviker märkbart från ljusstrålens allmänna riktning, eller om, oberoende av strålkastartyp (enbart halv- eller både halv- och helljus) ljusstrålen saknar en tydlig ”armbåge” på ”avklippet”, skall den laterala justeringen utföras på ett sätt som bäst tillfredsställer kraven för belysning vid punkterna 75R och 50R för högertrafik och punkterna 75L och 50L för vänstertrafik.
88 Gränsen på 1o återinställning till höger eller till vänster är inte oförenlig med vertikal återinställning uppåt eller nedåt. Den senare är begränsad enbart av kraven ställda i punkt 3.3; den horisontala delen av ”avklippet” borde dock inte usträckas utanför linjen h—h (bestämmelserna i punkt 3.3 gäller inte strålkastare som konstruerats att uppfylla kraven enbart för halvljus i denna bilaga).
89 Gränsen på 1o återinställning till höger eller till vänster är inte oförenlig med vertikal återinställning uppåt eller nedåt. Den senare är begränsad enbart av kraven ställda i punkt 3.3; den horisontala delen av avskärningen borde dock inte utsträckas utanför linjen hh (bestämmelserna i punkt 3.3 gäller inte strålkastare som konstruerats att uppfylla kraven enbart för halvljus i denna bilaga).
90 E50R eller E50L är verkliga belysningsmätningar.
92 Om den provade strålkastaren är grupperad och/eller utrustad med signalljus, skall det senare vara påkopplat under hela provningen. Vad beträffar körriktningsvisare, skall den inställas på blinkning med ett på/av-förhållande på ungefär 1/1.
93 Om två eller flera glödtrådar är samtidigt tända vid strålkastarblinkning skall detta inte anses normalt sambruk av glödtrådarna.
94 Om den provade strålkastaren är grupperad och/eller utrustad med signalljus, skall det senare vara påkopplat under hela provningen. Vad beträffar körriktningsvisare, skall den inställas på blinkning med ett på/av-förhållande på ungefär 1/1.
95 Om den provade strålkastaren är grupperad och/eller utrustad med signalljus, skall det senare vara påkopplat under hela provningen. Vad beträffar körriktningsvisare, skall den inställas på blinkning med ett på/av-förhållande på ungefär 1/1.
96 Om två eller flera glödtrådar är samtidigt tända vid strålkastarblinkning skall detta inte anses normalt sambruk av glödtrådarna.
97 NaCMC står för karboxymetylcellulosans natriumsalt, vanligen kallat CMC. NaCMC som används till smutsblandningen bör vara av substitutionsgrad (DS) 0,6—0,7 och ha en viskositet på 200—300 cP för en 2-procentig lösning vid 20 oC.
98 50V ligger 375 mm nedanför HV på den vertikala linjen v—v på skärmen, på ett avstånd på 25 m avstånd.
99 För L2 rekommenderas användning av en fokaldistans på ungefär 80 mm.
100 Referensaxeln är vinkelrät mot referensplanet och går igenom mitten av lampsockeln vars diameter år 45 mm.
101 Färgen på ljusstrålen som avges skall vara vit.
102 Ingen del av sockeln får genom reflexion av ljuset som avges från halvljustråden sända uppåtgående strålar då glödlampan är installerad i sin normala position på fordonet.
103 Värden till vänster och till höger avser helljustråden respektive halvljustråden.
108 Skålens och glödtrådarnas position och ställning skall kontrolleras enligt de mätmetoder som beskrivs i IEC Publikation 809.
109 Mätningen sker på det avstånd från referensplanet som anges i millimeter efter snedstrecket.
110 mv = mätvärde.
111 Vinkeln γ gäller endast för skålens konstruktion och behöver inte kontrolleras på den färdiga glödlampan.
122 Mätpunkterna är de punkter där den yttersta tvinningen närmast intill eller längst ifrån fästet korsar glödtrådens axel.
123 Mätpunkterna är de punkter där den yttersta tvinningen närmast intill eller längst ifrån fästet korsar glödtrådens axel.
124 Sockeln skall pressas i dessa riktningar.
125 Se blad H2/1.
126 Glödtrådens ändpunkt definieras på blad H2/3.
127 Dimensionerna som mäts på det avstånd från referensplanet som anges i mm efter snedstrecket.
128 ”29,5 av” eller ”30,0 av” avser det värde som uppmätts på 29,5 mm:s eller 30,0 mm:s avstånd från referensplanet.
155 Dimensionerna mäts på det avstånd från referensplanet som anges i mm efter snedstrecket.
170 Ritningen är inte tvingande beträffande skålens konstruktion.
171 Ritningen är inte tvingande beträffande skålens konstruktion.
172 Tillverkarna kan välja andra vinkelräta observationsriktningar. De observationsriktningar som fastställs av tillverkaren bör användas i provlaboratoriet vid kontroll av glödtrådens dimensioner och läge.
173 Tillverkarna kan välja andra vinkelräta observationsriktningar. De observationsriktningar som fastställs av tillverkaren bör användas i provlaboratoriet vid kontroll av glödtrådens dimensioner och läge.
174 Tillverkarna kan välja andra vinkelräta observationsriktningar. De observationsriktningar som fastställs av tillverkaren bör användas i provlaboratoriet vid kontroll av glödtrådens dimensioner och läge.
175 Tillverkarna kan välja andra vinkelräta observationsriktningar. De observationsriktningar som fastställs av tillverkaren bör användas i provlaboratoriet vid kontroll av glödtrådens dimensioner och läge.
176 Tillverkarna kan välja andra vinkelräta observationsriktningar. De observationsriktningarna fastställda av tillverkaren bör användas i provlaboratoriet vid kontroll av glödtrådens dimensioner och läge.
177 Tillverkarna kan välja andra vinkelräta observationsriktningar. De observationsriktningarna fastställda av tillverkaren bör användas i provlaboratoriet vid kontroll av glödtrådens dimensioner och läge.
178 Tillverkarna kan välja andra vinkelräta observationsriktningar. De observationsriktningarna fastställda av tillverkaren bör användas i provlaboratoriet vid kontroll av glödtrådens dimensioner och läge.
179 Tillverkarna kan välja andra vinkelräta observationsriktningar. De observationsriktningarna fastställda av tillverkaren bör användas i provlaboratoriet vid kontroll av glödtrådens dimensioner och läge.
180 Maximiavvikelse av glödtrådens mittpunkt i sidoriktning från två ömsesidigt vinkelrätt liggande plan som båda innehåller sockelns axel och varav den ena innehåller tapparnas axel.
181 Lampor med sockel BA 15 d kan användas för specialändamål: de har samma dimensioner.
182 Kontrolleras med hjälp av ett ”rutsystem”, blad P21W/2.
183 För 24 V slitstarka lampor med annan glödtrådsform utarbetas ytterligare bestämmelser.
189 Dessa dimensioner skall kontrolleras med ett ”rutsystem” (P21/5W/2, P21/5W/3) som grundar sig på de dimensioner och toleransvärden som nämns ovan. ”x” och ”y” avser huvudglödtråden (högeffekt), inte lampans axel (P21/5W/2). Åtgärder för att öka precisionen av glödtrådens och fästets placering planeras.
190 Maximiavvikelse i sidoriktning av huvudglödtrådens (högeffekt) mittpunkt från två vinkelrätt mot varandra belägna plan som båda innehåller referensaxeln och varav den andra innehåller tapparnas axel.
191 24 V glödlampa rekommenderas inte för framtida konstruktioner.
200 Denna dimension motsvarar avståndet mellan två öppningar på 3,5 mm i diameter som vardera står mot en sockel.
201 Glödtråden skall inneslutas i en 19 mm lång cylinder som har samma axel som glödlampan och är placerad symmetriskt runt lampans mitt. För 6 V och 12 V glödlampor är diametern av denna cylinder: d + 4 mm (för standardglödlampor: d + 2 mm), och för 24 V glödlampor: d + 5 mm, där ”d” är glödtrådens nominaldiameter enligt tillverkarens uppgift.
202 Avvikelsen av glödtrådens mittpunkt från lampans mittlinje skall inte vara mer än ± 2 mm (för standardglödlampor: ± 0,5 mm) mätt i riktning av referensaxeln.
203 4,5 mm för 6 V glödlampor.
204 16,5 mm för 24 V glödlampor.
210 Denna dimension motsvarar avståndet mellan två öppningar av 3,5 mm i diameter.
211 Glödtrådens placering kontrolleras med ett ”rutsystem”, blad C21W/2.
214 EGT L 266, 2.10.1974, s. 4.
215 Definitionerna tagna ur CIE-publikation 50 (45), internationell elektroteknisk ordlista, grupp 45, belysning.
216 Definitionerna tagna ur CIE-publikation 50 (45), internationell elektroteknisk ordlista, grupp 45, belysning.
217 Definitionerna tagna ur CIE-publikation 50 (45), internationell elektroteknisk ordlista, grupp 45, belysning.
218 Definitionerna tagna ur CIE-publikation 50 (45), internationell elektroteknisk ordlista, grupp 45, belysning.
219 Förkortad tabell. Värdena för x λ, y λ och z λ har avrundats uppåt till fyra siffror efter decimaltecknet.
220 Ändrad 1966 (från 3 till 2).
222 Inga inre backspeglar krävs om de villkor för synfält som hänvisas till i punkt 4.1 nedan inte kan uppfyllas. I detta fall krävs två yttre backspeglar, en på den vänstra och en på den högra sidan av fordonet.
224 Gränsvärdet för mängden CO ska vara 3,5 g/km för trehjuliga mopeder (L2e) och lätta fyrhjulingar (L6e).
226 n x i x 2 S 2 i 1 n där xi är vilket som helst av de värden som erhållits med provparti n och n x i x i 1 n
227 För en rulle med diametern 400 mm.
230 Dessa tilläggsmassor kan eventuellt ersättas med en elektronisk anordning, förutsatt att resultatens motsvarighet kan påvisas.
231 De enhetliga tekniska föreskrifterna nr 2 från FN:s ekonomiska kommission för Europa om mätmetoder för tvåhjuliga motorcyklar som är utrustade med en motor med gnisttändning eller kompressionständning med avseende på förorenande avgasutsläpp, koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning (ECE/TRANS/180/Add2 av den 30 augusti 2005).
232 Testcykel: ECE R40 (med utsläppsmätning under alla sex driftsformer – provningen påbörjas vid T = 0).
233 Testcykel: ECE R40 + EUDC (utsläppsmätning under alla driftsformer – provningen påbörjas vid T = 0), med en högsta hastighet på 120 km/tim.
234 Nödvändiga tekniska ändringar avseende bilaga I samt tilläggen 1 och 4 i bilaga II till kapitel 5 i detta direktiv skall antas senast den 1 oktober 2002 i enlighet med förfarandet med Kommittén för anpassning till teknisk utveckling av direktiven om avskaffande av tekniska handelshinder inom motorfordonssektorn enligt artikel 13 i rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon (EGT L 42, 23.2.1970, s. 1).
237 För tre- och fyrhjulingar skall gränsvärdena dock multipliceras med faktorn 1,5.
239 För tre- och fyrhjulingar skall gränsvärdena dock multipliceras med faktorn 1.5.
243 PM Växellådan i neutralläge, kopplingen ilagd. K Kopplingen ej i.
245 Dessa är tilläggsmassor som eventuellt kan ersättas med en elektronisk anordning, förutsatt att resultatens likvärdighet visas.
246 Det handlar om svängmassor som eventuellt kan ersättas av en elektronisk anordning förutsatt att man kan påvisa att det ger motsvarande resultat.
248 Om fordonets maximihastighet enligt tillverkaren ligger under 130 km/h och denna hastighet inte kan uppnås i rullbänk med provbänksinställningarna i tabell 3 i tillägg A, måste koefficienten justeras så att maximihastigheten uppnås.
250 EGT L 242, 30.8.1991, s. 1.
251 också känt som ”externt laddningsbart”
252 också känt som ”icke-externt laddningsbart”
255 Om mer än en ”hybriddrift” är tillgänglig ska förfarandet i sista högerkolumnen användas.
256 Mest elförbrukande hybriddrift: Den hybriddrift som kan visas ha den högsta elförbrukningen av alla valbara hybriddrifter när den provas i enlighet med villkor A ska fastställas med utgångspunkt i de upplysningar som lämnas av tillverkaren och i samförstånd med den tekniska tjänsten.
257 Mest bränsleförbrukande hybriddrift: Den hybriddrift som kan visas ha den högsta bränsleförbrukningen av alla valbara hybriddrifter när den provas i enlighet med villkor B ska fastställas med utgångspunkt i de upplysningar som lämnas av tillverkaren och i samförstånd med den tekniska tjänsten.
267 Provningen kan genomföras i en luftkonditionerad provcell där luftförhållandena kan kontrolleras.
268 EUT L 199, 28.7.2008, s. 1.
269 Enligt vad som föreskrivs i den version av direktivet som gällde för fordonets typgodkännande.
270 Enligt vad som föreskrivs i den version av direktivet som gällde för fordonets typgodkännande.
271 Stryk det som ej är tillämpligt.
272 Stryk det som ej är tillämpligt.
273 EGT nr L 237, 24.8.1991, s. 1.
274 EGT nr L 38, 11.2.1974, s. 2.
275 För eldrivna fordon medräknas inte batteriernas massa i massan i olastat tillstånd.
276 EGT nr L 24, 30.1.1976, s. 6.
277 EGT nr L 220, 29.8.1977, s. 95.
278 EGT nr. L 129, 14.5.1992, s. 11.
279 EGT nr L 67, 10.3.1989, s. 1.
280 EGT nr L 168, 26.6.1978, s. 40.
281 EGT nr L 81, 28.3.1978, s. 27.