Införande av en preliminär antidumpningstull på import av ferrokiselmangan med ursprung i Kina

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1778/97 av den 12 september 1997 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av ferrokiselmangan med ursprung i Kina Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 252 , 16/09/1997 s. 0006 - 0017

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1778/97 av den 12 september 1997 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av ferrokiselmangan med ursprung i Kina

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (1), ändrad genom förordning (EG) nr 2331/96 (2) särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

med beaktande av följande:

A. FÖRFARANDE

(1) Den 17 december 1996 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning (3) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till Europeiska gemenskapen av ferrokiselmangan med ursprung i Kina och påbörjade en undersökning.

(2) Förfarandet inleddes sedan ett klagomål hade ingetts den 7 november 1996 av den europeiska ferrolegeringsindustrins förbindelsekommitté Euroalliages som ombud för tillverkare som står för en betydande del av den totala gemenskapstillverkningen av produkten i fråga.

(3) Kommissionen underrättade formellt de tillverkare, exportörer och importörer som den visste var berörda, företrädare för exportlandet samt den klagande om att förfarandet skulle inledas och beredde berörda parter möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(4) Ett antal tillverkare och handlare i Kina och i Hongkong samt några tillverkare, importörer och konsumentorganisationer i gemenskapen inkom skriftligen med synpunkter. Alla parter som inom den tid som angavs i tillkännagivandet begärde att bli hörda beviljades detta.

(5) Kommissionen sände ut frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och mottog svar från tillverkare och importörer i gemenskapen samt från tillverkare och handlare i Kina, Hongkong och det jämförbara landet (Brasilien).

(6) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för det preliminära fastställandet av dumpning, skada och gemenskapens intresse och genomförde kontrollbesök på platsen hos följande företag:

a) Gemenskapstillverkare:

- Sadaci SA, Belgien

- Dunkerque Electrometallurgie (DEM), Frankrike

- Ferroatlantica SA, Spanien

- Hidro-Nitro SA, Spanien

- Fornileghe SpA, Italien

- Italghisa SpA, Italien

- Elletrosiderurgica Italiana SpA, Italien

b) Importörer som är exportörer icke-närstående:

- Thyssen Sonnenberg Metallurgie GmbH, Tyskland

c) Importörer som är exportörer närstående:

- Tinfos Jernverk Deutschland GmbH, Tyskland

d) Handlare i Hongkong:

- Glory Profit Development Ltd., Hongkong

- Noble Recources Ltd., Hongkong

- Perfect Billion International Ltd., Hongkong

e) Tillverkare i det jämförbara landet:

- Companhia Paulista de Ferro-Ligas

- Sibra Electrosiderurgica Brasiliera SA

(7) Undersökningen av dumpning omfattade perioden från och med den 1 januari 1996 till och med den 30 september 1996 (nedan kallad "undersökningsperioden"). Undersökningen av skada omfattade perioden 1993-1996.

(8) Det bör erinras om att rådet den 6 oktober 1995 genom förordning (EG) nr 2413/95 (4), ändrad genom förordning (EG) nr 92/96 (5), införde slutgiltig antidumpningstull på import av ferrokiselmangan med ursprung i Brasilien, Ryssland, Sydafrika och Ukraina. Vidare godtogs åtaganden från vissa tillverkare i Ukraina och Sydafrika. Åtgärderna utgörs av rörliga tullar som fastställts till den skillnad som eventuellt föreligger mellan nettopriset fritt gemenskapens gräns och ett minimipris. Det bör uppmärksammas att samtliga åtgärder för de fyra länderna i fråga för närvarande är föremål för översyn (6).

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Beskrivning av den produkt som är föremål för undersökning

(9) Den produkt som berörs av detta förfarande är ferrokiselmangan (nedan kallat "FeSiMn"). Denna produkt används inom stålindustrin för desoxidering och som legering. FeSiMn framställs huvudsakligen av manganmalm och kisel som blandas och upphettas till smälttemperatur i öppna elektriska ugnar. Tillverkningsprocessen är ungefär densamma för tillverkare världen över. Försörjningen med kraft, dvs. elektricitet, är en viktig komponent i produktionskostnaden.

FeSiMn finns i olika kvaliteter och säljs i olika korn- eller styckestorlekar. Trots dessa skillnader har alla kvaliteter och storlekar betraktats som en enda produkt eftersom de huvudsakliga fysiska och tekniska egenskaperna och användningsområdena är desamma.

(10) Under undersökningens gång konstaterades att 90 % av förbrukningen av FeSiMn i gemenskapen avser FeSiMn av så kallad standardkvalitet.

FeSiMn av standardkvalitet innehåller minst 65 % mangan, minst 16 % kisel (i regel 17 %), högst 2 % kol (i regel 1,8 %), högst 0,25 % fosfor och högst 0,04 % svavel. Korn- eller styckestorleken på FeSiMn av standardkvalitet varierar mellan 10 och 200 mm. Återstoden av gemenskapens förbrukning utgörs av andra (icke standardmässiga) kvaliteter, häribland FeSiMn med särskilt låg halt av kol (kolhalt högst 0,10 %).

(11) FeSiMn omfattas av KN-nummer 7207 30 00.

2. Likadan produkt

(12) FeSiMn som tillverkas och säljs i gemenskapen konstaterades i alla avseenden vara likadan som FeSiMn som tillverkas och säljs på export i Kina och även vara likadan som FeSiMn som tillverkas och säljs på hemmamarknaden i det jämförbara landet (Brasilien).

Dessa produkter betraktas därför som likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad "grundförordningen").

C. DUMPNING

1. Samarbete

(13) Kommissionen mottog tolv svar på sina frågeformulär från tillverkare och handlare i Kina. Svaren från fyra av företagen visade att dessa endast sålt FeSiMn till gemenskapen under en tid som låg utanför undersökningsperioden. Deras synpunkter kunde därför inte beaktas vid beräkningen av den kinesiska dumpningsmarginalen. Företagen i fråga är

- China Jiangxi, Provincial Metals and Minerals Import & Export Corporation, Kina

- China Metallurgical Import & Export Xia Men Company, Kina, Emei Ferroalloy Works, Kina

- Emei Ferroalloy Works, Kina

- Minmetals International Non-Ferrous Metals Trading Co., Kina.

(14) Under undersökningens gång konstaterades att tre av de återstående åtta tillverkarna och handlarna hade lämnat kommissionen oriktiga eller missledande uppgifter eller att de inte såsom begärts hade överlämnat vissa viktiga dokument inom de överenskomna tidsfristerna. De uppgifter som till slut gavs in var i vissa fall fortfarande uppenbart inkorrekta och lämnades i alla händelser efter det att kontrollbesöken i Hongkong redan hade ägt rum. Därför beslöt kommissionen att i enlighet med artikel 18.1 i grundförordningen fatta avgörandena för dessa företag på grundval av "tillgängliga uppgifter". Företagen underrättades om detta.

De berörda företagen är

- China Hu Nan Ferroalloy Factory Import & Export Company, Kina (exporterande tillverkare),

- Guanghi Ba Yi Ferroalloy Works Import & Export Corporation, Kina (exporterande tillverkare),

- Shanghai Shenjia Ferroalloys Co., Ltd., Kina (exporterande tillverkare).

(15) Följande fem tillverkare och exportörer samarbetade fullt ut med kommissionen:

- Dandong Joint Venture Gold Benefit Metallurgical Co., Ltd., Kina (exporterande tillverkare)

- Zunyi Ferroalloy Works Import & Export Company, Kina (exporterande tillverkare)

- China Metallurgical Import & Export Ji Lin Ferroalloy Corporation, Kina (handlare)

- China Metallurgical Import & Export Liao Ning Ferroalloy Company, Kina (handlare)

- National Non-Ferrous Metals Import & Export Shanxi Corporation, Kina (handlare)

2. Individuell behandling

(16) Samtliga exportörer och tillverkare som svarat på frågeformuläret och sålde den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden begärde individuell behandling och bad att det skulle beräknas en individuell dumpningsmarginal separat för var och en av dem. Kommissionen försökte därför för varje företag fastställa huruvida det rättligt och i praktiken åtnjöt ett oberoende från den kinesiska staten som kunde jämföras med vad som skulle gälla i ett land med marknadsekonomi. I detta syfte ställdes detaljerade frågor till företagen om ägande, ledning, kontroll och fastställande av riktlinjer för handels- och affärsfrågor. På grundval av de uppgifter som lämnades drog kommissionen av nedan angivna skäl slutsatsen att inget av kraven på individuell behandling var berättigat.

(17) För det första har inte kommissionen som allmän praxis att ens överväga att bevilja icke samarbetsvilliga företag individuell behandling. Detta gäller de tillverkare som nämns i punkt 14 i det föregående.

(18) För det andra är handelsföretag generellt sett inte berättigade till individuell behandling eftersom de kan köpa den berörda produkten från vilken tillverkare som helst i landet i fråga, och därmed finns en risk för att exportörerna kringgår åtgärderna genom att kanalisera sin exportförsäljning via den handlare som har den lägsta tullen. Inga skäl framfördes av företagen till att kommissionen skulle avvika från sin sedvanliga praxis i just deras fall.

(19) För det tredje visade undersökningen att de återstående samarbetsvilliga tillverkarna inte är tillräckligt oberoende av den kinesiska staten. För nedanstående företag framgick följande av de upplysningar som lämnades.

a) Dandong Joint Venture Gold Benefit Metallurgial Co., Ltd

Detta företag är ett samriskföretag Kina/Hongkong. Trots sin juridiska form står företaget i sin normala affärsverksamhet i betydande grad under inflytande av den kinesiska regeringen. I det här speciella avseendet konstaterade kommissionen att avtalet om samriskföretaget stipulerar att ett antal viktiga affärsbeslut måste godkännas av de kinesiska myndigheterna och att företaget inte har helt fria händer att bestämma vilka kvantiteter som skall säljas på export och på hemmamarknaden.

b) Zunyi Ferroalloy Works Import & Export Company

(20) Detta företag är ett statsägt företag vilket innebär att alla avgörande affärsbeslut fattas, eller kan fattas, kontrolleras eller påverkas av staten eller av dess företrädare. Dessutom lämnade företaget inte tillräckliga uppgifter om sin försäljning av FeSiMn på den kinesiska hemmamarknaden. Dessa uppgifter skulle ha behövts för att kunna fastställa om företaget kan utöva sin affärsverksamhet fritt och särskilt om det finns några begränsningar för dess försäljning på den inhemska marknaden.

3. Jämförbart land

(21) Eftersom Kina betraktas som ett land som inte har marknadsekonomi måste i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen och rådets förordning (EG) nr 519/94 (7), senast ändrad genom förordning (EG) nr 847/97 (8), ett jämförbart land med marknadsekonomi väljas ut för fastställandet av normalvärdet.

Kommissionen kontaktade tillverkare av FeSiMn i olika länder med marknadsekonomi vars export av produkten till gemenskapen inte omfattas av antidumpningsåtgärder. Trots betydande ansträngningar var dock samarbetet otillräckligt från företagen i dessa länder.

(22) Därför övervägdes att använda Brasilien som jämförbart land. Brasilien är ett stort land med marknadsekonomi och har redan fått tjänstgöra som jämförbart land i det ovan nämnda tidigare antidumpningsförfarandet beträffande FeSiMn (se punkt 8). Brasilien föreslogs också av den klagande som lämpligt jämförbart land för detta förfarande. Det fastställdes att FeSiMn tillverkas och säljs på den brasilianska marknaden i betydande mängder (uppskattningsvis 80 000 ton under undersökningsperioden), vilket är en representativ mängd jämfört med den volym som exporterades till gemenskapen från Kina. Kommissionen mottog vidare inga uppgifter som tyder på att tillverkningsprocesserna i Brasilien och Kina inte skulle vara jämförbara. Uppgifter från de samarbetsvilliga kinesiska företagen visade slutligen att tillgången till råvaror förefaller vara likartad i de två länderna, eftersom bägge länderna har egna malmförekomster (men de kinesiska tillverkarna köper också en del av sitt manganmalm från leverantörer utanför Kina).

(23) Brasilien bedömdes därför vara ett lämpligt val av jämförbart land med marknadsekonomi för fastställandet av normalvärdet för Kina. Valet har inte ifrågasatts av någon av de berörda parterna.

4. Normalvärde

(24) Det normalvärde som fastställdes för Kina grundades på brasilianska försäljningstransaktioner med FeSiMn på hemmamarknaden vid normal handel sådan denna fastställts för de två samarbetsvilliga brasilianska tillverkarna. Kommissionen noterade att de två brasilianska företagen svarar för merparten av den brasilianska försäljningen av den berörda produkten på hemmamarknaden, och deras försäljningsvolym har vid en jämförelse med den kinesiska exporten av FeSiMn till gemenskapen bedömts som representativ.

5. Exportpris

(25) När det gällde att fastställa exportpriserna utgick kommissionen från dels de uppgifter som lämnats av de samarbetsvilliga kinesiska exporterande tillverkarna och av de kinesiska handlarna (exporttransaktioner), dels uppgifter som kontrollerats på platsen hos handlarna i Hongkong (inköpspriser på den berörda produkten med ursprung i Kina), dels slutligen från uppgifter som lämnats av de två importörer av FeSiMn som är etablerade i gemenskapen (importtransaktioner).

(26) Kommissionen bedömde det vidare lämpligt att för följande två grupper av transaktioner utnyttja "tillgängliga uppgifter".

För de exporterande tillverkare som antingen lämnat oriktiga eller missledande uppgifter om sina exporttransaktioner eller inte hade lämnat in några uppgifter inom den tid som överenskommits med företagen använde kommissionen tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Om samma transaktioner hade anmälts av någon annan samarbetsvillig part användes de uppgifter som denna part hade lämnat. I samtliga övriga fall ansågs det, för att undvika att premiera bristande samarbetsvilja, lämpligt att grunda slutsatserna på ett representativt urval av de billigaste importtransaktioner som kunde konstateras för de största samarbetsvilliga handlarna, vars sammanlagda kontrollerade transaktioner utgör mer än 75 % av den kontrollerade importvolymen till gemenskapen. Eftersom FeSiMn förekommer i olika kvaliteter (se punkterna 9 och 10) användes den procentuella andel för standardkvalitet respektive icke-standardkvalitet som fastställts för de samarbetsvilliga företagen också för den volym som tillskrevs dessa icke samarbetsvilliga företag.

(27) Kommissionen konstaterade också att den importvolym som täcktes av de samarbetsvilliga företagen och som kontrollerades i samband med undersökningen endast utgör 58 % av den totala importvolymen från Kina när den jämförs med Eurostats siffror. Kommissionen ansåg att de 42 % av exporten som hänfördes till de övriga exportörerna (de icke samarbetsvilliga företagen) utgör en mycket betydande del av den totala exporten och nödvändiggör en separat beräkning av exportpriserna och dumpningsmarginalen. Kommissionen konstaterade vidare att det skulle vara att belöna den bristande samarbetsviljan från de andra kinesiska exportörernas sida om de transaktioner som anmälts av de samarbetsvilliga parterna betraktades som representativa för all kinesisk export. Kommissionen beslöt därför att i enlighet med artikel 18 i grundförordningen fastställa exportpriset för de återstående transaktionerna (icke samarbetsvilliga företag) på grundval av tillgängliga uppgifter. Kommissionen ansåg det lämpligt att tillämpa samma metod som den ovan nämnda för de kinesiska företag som hade lämnat oriktiga eller missledande uppgifter. Den procentuella andelen standardkvalitet respektive icke-standardkvalitet som fastställts för de samarbetsvilliga företagen användes också här för den volym som hänfördes till dessa icke samarbetsvilliga företag.

6. Jämförelse

(28) Det fastställda normalvärdet för FeSiMn i Brasilien jämfördes med exportpriserna på kinesisk FeSiMn av samma kvalitet. Eftersom de samarbetsvilliga brasilianska tillverkarna endast säljer FeSiMn av standardkvalitet beslöts att jämförelsen skulle begränsas till denna kvalitet.

(29) Eftersom all exportförsäljning av kinesiskt FeSiMn skedde till handlare ansåg kommissionen att de kinesiska exportpriserna endast borde jämföras med de priser som togs ut av handlare på den brasilianska hemmamarknaden.

(30) Vad beträffar kostnaderna för transport och försäkring ansåg kommissionen det lämpligt att jämföra respektive priser i de två berörda länderna på nivån FOB vid den inhemska gränsen. I de fall det konstaterades att importörerna hade köpt produkten med kinesiskt ursprung från en handlare etablerad utanför gemenskapen och utanför Kina, justerades exportpriset för att ta hänsyn till försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt vinst för dessa transaktioner.

(31) En justering gjordes också för att i enlighet med artikel 2.10 g i grundförordningen ta hänsyn till skillnader i kreditkostnader som påverkar prisjämförbarheten.

7. Dumpningsmarginal

(32) Dumpningsmarginalen fastställdes på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärde som konstaterats för Brasilien och det vägda genomsnittliga exportpris som konstaterats för Kina.

Jämförelsen visade att dumpning förelåg på en nivå som uppgick till 26,1 % uttryckt i procent av nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull.

D. GEMENSKAPSINDUSTRIN

(33) Förutom de sex gemenskapstillverkare på vars vägnar klagomålet ingavs finns ytterligare två företag i gemenskapen som tillverkar FeSiMn. Ett av dem stödde klagomålet, samarbetade fullt ut och besvarade kommissionens frågeformulär.

Ovanstående sju samarbetsvilliga företag svarar för mer än 80 % av den totala gemenskapsproduktionen.

(34) På grundval av detta har kommissionen fastställt att de sju gemenskapstillverkare som samarbetade fullt ut i samband med undersökningen utgör "gemenskapsindustrin" enligt artikel 4.1 i grundförordningen, och bedömningen av skada har skett på grundval av situationen för dessa företag.

E. SKADA

1. Inledande anmärkningar

(35) För fastställandet av skada i detta förfarande har kommissionen analyserat uppgifter som avser perioden 1993-1996.

Eftersom undersökningsperioden endast omfattar nio månader användes faktiska uppgifter för hela år 1996 vid fastställandet av skada, vilket undantagsvis var möjligt eftersom undersökningen inleddes när året nästan var slut och motiverat därför att jämförelsen mellan åren blev mera korrekt om den grundades på faktiska uppgifter i stället för på uppgifter som extrapolerats från niomånadersperioden.

(36) Vid bedömningen av detta ärende måste beaktas att åtgärder har tillämpats sedan 1994 på import med ursprung i Ukraina (prisåtaganden), Ryssland, Brasilien och Sydafrika (rörliga antidumpningstullar grundade på minimipriser) (9). Som visas nedan har dessa åtgärder, som nu är föremål för en översyn som inleddes samtidigt med det nuvarande förfarandet, haft verkningar för gemenskapsindustrin och efter 1994 lett till en relativt positiv utveckling vad gäller skadefaktorer.

2. Förbrukning på gemenskapens marknad

(37) Den totala förbrukningen i gemenskapen fastställdes på grundval av den totala importvolymen av FeSiMn till gemenskapen (Eurostats importstatistik) plus gemenskapsindustrins totala försäljningsvolym av FeSiMn på gemenskapsmarknaden. Den icke klagande tillverkaren inkom inte med några tillförlitliga uppgifter. Av de tillgängliga uppgifterna framgår att företagets försäljning var försumbar jämfört med den totala förbrukningen i gemenskapen och denna försäljning togs därför inte med vid bedömningen av skada.

(38) Gemenskapens förbrukning av produkten ökade från ca 505 900 ton 1993 till 538 000 ton 1996, en ökning med 7 %.

Under samma period ökade förbrukningen uttryckt i värde från ca 216,4 miljoner ecu 1993 till 269,6 miljoner ecu, dvs. en ökning med 25 %.

3. Den dumpade importens volym, värde och marknadsandel

(39) Den dumpade importen från Kina ökade väsentligt från ca 12 000 ton 1993 till 75 400 ton 1996, dvs. en ökning med 526 %. Under samma period ökade värdet av importen från ca 5,6 miljoner ecu till 33,5 miljoner ecu, dvs. en ökning med 502 %, vilket tyder på minskade priser per enhet medan ovanstående uppgifter om förbrukningen tyder på en övergripande ökning av priserna.

Uttryckt som marknadsandelar beräknade på grundval av den totala förbrukningen ökade marknadspenetreringen för den dumpade importen uttryckt i volym nästan sexfaldigt mellan 1993 och 1996, eller från 2,4 % till 14 %. Grundat på värdet ökade marknadsandelen femfaldigt under samma period, från 2,6 % till 12,4 %.

4. Priserna på den dumpade importen

(40) Kommissionen gjorde en kvalitetsbaserad jämförelse mellan gemenskapsindustrins priser och priserna på de kinesiska importtransaktionerna till gemenskapen så som de fastställts för beräkningen av dumpningen.

Det konstaterades att merparten av gemenskapstillverkarnas försäljning skedde direkt till slutanvändarna medan de importtransaktioner som gällde Kina också avsåg handlare i gemenskapen. Eftersom denna skillnad påverkar prisjämförelsen ansåg kommissionen det skäligt att anpassa importpriserna för att säkerställa att jämförelsen skedde i samma handelsled, dvs. i slutanvändarledet.

På grundval av de uppgifter som samlades in i samband med undersökningen anpassades därför de kinesiska importpriserna till handlare med 5 % (på grundval av genomsnittet av kontrollerade uppgifter avseende importörer i gemenskapen) för att beakta en skälig marginal för omkostnader och vinst vid leverans till de slutliga användarna.

(41) På denna grundval utvisade jämförelsen (för standardkvaliteten) en vägd genomsnittlig prisunderskridandemarginal, uttryckt i procent av försäljningspriset, på 7,6 %. Denna marginal skall ses mot bakgrund av att produkten är en råvara vilket gör att marknaden för FeSiMn är mycket priskänslig, ett förhållande som också understryks av konstaterandet i undersökningen att prisskillnader på mellan 2 och 3 % påverkar köparnas inköpsbeslut.

(42) Kommissionen gjorde också en bedömning av hur de genomsnittliga priserna på import från Kina hade utvecklats. Det fastställdes att priserna sjunkit med 4 % sedan 1993. Mellan 1993 och 1995 uppgick minskningen till 17 %.

5. Gemenskapsindustrins situation

a) Inledande anmärkningar

(43) För att till fullo förstå hur de olika skadeindikatorerna har utvecklats bör beaktas att gemenskapsindustrin mellan 1993 och 1996

- ställdes inför en växande efterfrågan från stålindustrin som måste mötas genom ökad produktion,

- väntade att priserna skulle stiga som en följd av den ökade efterfrågan,

- förväntade sig ett positivt resultat av det antidumpningsklagomål som hade ingetts 1994 mot importen från Sydafrika, Brasilien, Ukraina och Ryssland.

b) Produktion

(44) Den totala produktionen av FeSiMn i gemenskapen ökade från ca 189 600 ton 1993 till 249 100 ton 1996 vilket motsvarar en ökning med 31 %.

c) Kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(45) Produktionskapaciteten inom gemenskapsindustrin var stabil under undersökningsperioden. Det bör noteras att produktionsanläggningarna för FeSiMn är utformade för att också framställa andra legeringar för att tillgodose efterfrågan på marknaden och minska kostnaderna.

Det var därför svårt att fastställa kapacitetsnivåerna för den berörda produkten. På grundval av den kapacitet som gemenskapstillverkarna normalt hänför till tillverkning av FeSiMn var den installerade kapaciteten oförändrad mellan 1993 och 1996. Utnyttjandegraden ökade därför från 48 % till 64 % vilket ligger i linje med produktionsökningen. Även med denna ökning fortsätter kapacitetsutnyttjandet att vara mycket lågt.

d) Lager

(46) Lagren ökade väsentligt från ca 29 400 ton 1993 till 55 300 ton 1996, dvs. en ökning med 88 %. Ökningen ligger i linje med den ökade produktionen och gemenskapstillverkarnas förväntningar (se punkt 43).

e) Försäljning

(47) Gemenskapsindustrins försäljningsvolym på gemenskapsmarknaden ökade från ca 164 500 ton 1993 till 199 300 ton 1996, dvs. med 21 %.

(48) Uttryckt i värde ökade gemenskapsindustrins försäljning från ca 70,5 miljoner ecu 1993 till 97,4 miljoner ecu 1996 eller med 38 %.

(49) Uppgången i försäljningsvolym och försäljningsvärde skall ses mot bakgrund av att förbrukningen och försäljningspriserna ökade. Gemenskapsindustrin kunde alltså dra viss fördel av den positiva marknadssituationen. Lönsamheten är dock fortfarande negativ (se punkt 55).

f) Marknadsandel

(50) Marknadsandelen uttryckt i volym ökade från 32,5 % 1992 till 37 % 1996, en ökning med 14 %. Ökningen inträffade under perioden mellan 1995 och 1996 sedan åtgärder införts mot import med ursprung i Ryssland, Ukraina, Brasilien och Sydafrika. Det skall noteras att ökningen inte medgett att gemenskapsindustrin har kunnat återta den position den hade före den skadevållande dumpningen från de fyra länderna.

(51) Dessa utvecklingstendenser skall jämföras med den nästan sexfaldiga ökningen av marknadsandelen för importen från Kina (se punkt 39) och den minskning med 83,5 % av marknadsandelen som skedde för de fyra länder som omfattades av åtgärder, nämligen från 27,8 % 1993 till 4,6 % 1996. Detta understryker det faktum att verkan av att åtgärderna infördes till stor del var att den dumpade importen ersattes av annan dumpad import, dvs. den import som nu är föremål för undersökning. Sammanlagt minskade marknadsandelen för import med ursprung i andra länder med 25 % under samma period (se punkterna 69-74).

(52) En analys gjordes också av marknadsandelen beräknad på grundval av värde. Ungefär samma mönster konstaterades här som när det gäller marknadsandelen beräknad på grundval av volym: gemenskapsindustrin ökade sin marknadsandel i gemenskapen som helhet från 32,6 % till 36,1 % eller med 11 %. Det bör erinras om att gemenskapsindustrins marknadsandel minskade med 2 % mellan 1995 och 1996.

g) Genomsnittligt försäljningspris och prisutveckling

(53) Kommissionen undersökte hur de genomsnittliga priser som gemenskapsindustrin uppnådde utvecklades under perioden 1993-1996. Det genomsnittliga försäljningspriset på FeSiMn som såldes av gemenskapsindustrin ökade med 12 % mellan 1993 och 1994, det år då antidumpningsåtgärderna infördes mot import med ursprung i Ryssland, Ukraina, Brasilien och Sydafrika. Mellan 1994 och 1995 ökade priserna med ytterligare 2 % och kvarstod sedan på samma nivå mellan 1995 och 1996.

(54) Undersökningen har visat att den press nedåt på priserna som den dumpade importen utövade har förhindrat gemenskapsindustrin från att föra tillbaka sina försäljningspriser till de tidigare prisnivåerna. Som tidigare fastställts i förordning (EG) nr 3119/94 tvingades gemenskapsindustrin att sänka sina priser med mer än 40 % under den undersökningsperiod som gällde de fyra länder som nu omfattas av åtgärder. Trots en ökning med 14 % i förhållande till den period undersökningen omfattade hölls dessa priser därför i hög grad nere.

h) Lönsamhet

(55) Den vägda genomsnittliga avkastningen inom gemenskapsindustrin, uttryckt i procent av försäljningen, innebar en förlust på 27 % 1993 som sedan blev en förlust på 9 % 1994. Den relativa förbättringen av gemenskapsindustrins finansiella situation fortsatte under 1995 då förlusterna uppgick till 3 %.

Lönsamheten inom gemenskapsindustrin försämrades igen under 1996 (-7 %) trots högre försäljningspriser och ökad volym.

i) Sysselsättning

(56) Mellan 1993 och 1996 minskade sysselsättningen inom denna gemenskapsindustri med 11 %. Betydelsen härav skall inte överskattas med tanke på att personalen kan sysselsättas inom tillverkning av andra legeringar såsom kiselmetall och FeMn.

6. Slutsats beträffande skada

(57) Gemenskapsindustrins situation förbättrades inte mellan 1993 och 1995 så mycket som den borde ha gjort; situationen var i alla händelser, som framgår av lönsamhetssiffrorna, inte särskilt positiv.

Från 1995 till 1996 försämrades gemenskapsindustrins situation (lönsamheten minskade med 7 %) trots att en förbättring inträdde under undersökningsperioden beträffande vissa skadefaktorer.

(58) Mot bakgrund av ovanstående konstateranden och med beaktande särskilt av den stadigt ökande importvolymen till låga dumpade priser som väsentligt underskred gemenskapsindustrins försäljningspriser på en öppen marknad, de växande lagren och gemenskapsindustrins negativa lönsamhet sedan 1993 anser kommissionen att gemenskapsindustrin vållades väsentlig skada under undersökningsperioden.

F. ORSAKSSAMBAND

1. Inledning

(59) Kommissionen undersökte om den skada som gemenskapsindustrin vållats hade orsakats av volymen och prisnivån på den kinesiska dumpade importen eller om andra faktorer hade vållat denna skada eller bidragit till den.

I detta avseende erinras om att kommissionen slagit fast redan i tidigare förordningar om import av FeSiMn till gemenskapen att gemenskapsmarknaden för denna produkt är priskänslig, vilket leder till att enbart det faktum att dumpad lågprisimport är tillgänglig har kännbara och omedelbara verkningar på gemenskapsmarknaden totalt sett.

2. Verkningar av den dumpade importen

(60) Det bör understrykas att gemenskapsindustrin inte kunde dra full fördel av verkan av de åtgärder som infördes mot Ryssland, Ukraina, Sydafrika och Brasilien (se punkt 54) eftersom återskapandet av rättvisa villkor i handeln med dessa länder omedelbart underminerades av ökad dumpad import från Kina.

(61) Det visade sig (1993 - 1995) att nedgången (- 115 937 ton) i den övriga importen till gemenskapen (från Ryssland, Ukraina, Brasilien och Sydafrika) i stort sett uppvägdes av ökningen av den kinesiska importen (+ 109 226 ton) som skedde till låga dumpade priser. Dumpad import från Kina ersatte dumpad import från de fyra ovannämnda länderna.

(62) Priserna på den kinesiska importen minskade i själva verket med 17 % mellan 1993 och 1995 i en ansträngning att ta över den marknadsandel som de fyra länder som omfattades av åtgärder lämnade efter sig. I detta sammanhang bör understrykas att den kinesiska importen skedde till priser som låg långt under de minimipriser som införts för dessa länder och långt under det lägsta priset på gemenskapsmarknaden 1995 även om denna tendens upphörde 1996 när de kinesiska exportörerna ökade sina priser och därför förlorade en del av sin marknadsandel.

(63) Det finns också ett klart tidsmässigt sammanträffande mellan frånvaron av förbättringar för gemenskapsindustrin och, för vissa indikatorers vidkommande, till och med en försämrad situation, och omfattningen av och ökningen av den kinesiska importen till låga dumpade priser. Med hänsyn till marknadens priskänslighet hade denna lågprispolitik, som är väl känd av de potentiella kunderna på gemenskapsmarknaden, effekten att hålla gemenskapsindustrins priser nere.

(64) Det konstaterades i själva verket också att gemenskapsindustrin till följd av det systematiska prisunderskridande som gällde för importen från Kina (se punkt 43) tvingades anpassa sina priser till marknadssituationen för att undvika att förlora sin marknadsandel (se punkterna 53 och 54). Gemenskapsindustrins defensiva uppträdande förklaras av att industrin måste upprätthålla en kontinuerlig produktion och att den på grund av höga omställningskostnader inte kan minska eller med lätthet anpassa sin produktion för att begränsa de negativa verkningarna av en situation av detta slag.

(65) Återhämtningen inom gemenskapsindustrin hindrades alltså i hög grad av kombinationen av stor volym och låga dumpade priser på import från Kina, vilket var särskilt tydligt 1994 och fortsatte att så vara 1996. Kommissionens slutsats är att dumpad import från Kina tydligt bidrog till försämringen av gemenskapsindustrins situation under undersökningsperioden dels genom att förhindra gemenskapsindustrin från att återhämta sig från tidigare dumpning från andra tredje länders sida, dels genom att inverka negativt på industrins situation, särskilt lönsamheten.

3. Verkningar av andra faktorer

a) Förbrukningsutveckling

(66) Även om förbrukningen i gemenskapen minskade mellan 1995 och 1996 förbättrades den som helhet under den period som undersökningen av skada omfattade (+7 %).

Efterfrågan är knuten till utvecklingen inom stålindustrin vars produktion var ökande från 1993 fram till första hälften av 1996. Den skada som vållats gemenskapsindustrin kan därför inte tillskrivas efterfrågeutvecklingen i gemenskapen.

b) Icke klagande industri

(67) Som nämnts i det föregående (punkterna 33 och 37) var en gemenskapstillverkare inte villig att samarbeta i undersökningen. Enligt de uppgifter som erhållits förefaller företagets produktion och marknadsandel (mindre än 3 %) vara försumbar. Dess inverkan på den klagande gemenskapsindustrins situation har därför också bedömts vara försumbar.

Vidare finns inga uppgifter som tyder på att den icke samarbetsvilliga tillverkaren skulle ha uppträtt på ett sådant sätt att detta skulle kunna ha haft en väsentlig skadevållande inverkan på den klagande industrin, inte heller finns det några bevis för att företagets ekonomiska situation utvecklades på annat sätt än gemenskapsindustrins. Varken konkurrensen internt inom gemenskapen eller ineffektivitet kan alltså ha förorsakat gemenskapsindustrins dåliga situation.

c) Import som omfattas av antidumpningsåtgärder

(68) Som nämndes ovan (se punkt 36) omfattas importen från Ryssland, Ukraina, Sydafrika och Brasilien sedan 1994 av antidumpningsåtgärder. Importen från dessa länder minskade från ca 140 100 ton 1993 till 24 600 ton 1996. Deras marknadsandel uttryckt i ton minskade därför betydligt, från 27,7 % 1993 till 4,6 % 1996.

Vidare konstaterades att det genomsnittliga priset på importen från dessa länder genomsnittligt var högre än priset på den kinesiska importen och från och med 1994/95 genomsnittligt högre än gemenskapsindustrins priser (se punkt 63).

Slutsatsen kan därför dras att denna import hade en begränsad inverkan på gemenskapsindustrins situation jämfört med importen från Kina.

d) Övrig import till gemenskapen

(69) Importen i övrigt till gemenskapen hade huvudsakligen sitt ursprung i Norge, Rumänien och Slovakien.

Kommissionen gjorde en separat analys av de norska tillverkarnas uppträdande - de är de största importleverantörerna till gemenskapsmarknaden - och övriga ovannämnda importländers uppträdande.

(70) Det konstaterades att Norges export till gemenskapen minskade volymmässigt med 10 % mellan 1993 och 1996 men att den i värde ökade med 7 %. Vidare ökade det genomsnittliga norska priset, som redan låg väsentligt högre än gemenskapsindustrins, med 18 % under samma period.

(71) Denna prispolitik skall jämföras med gemenskapsindustrins, som i sina försök att behålla eller öka sin marknadsandel måste anpassa sig till den prispress nedåt som utövades av den kinesiska importen.

(72) Priserna på importen från Kina ökade under 1996, vilket ledde till att 7 % av marknadsandelen på gemenskapsmarknaden förlorades till Slovakien och Rumänien som sänkte sina priser mellan 1995 och 1996.

(73) Mot denna bakgrund drog kommissionen slutsatsen att det visserligen inte kunde uteslutas att den ovan nämnda importen från andra länder än Kina hade en viss inverkan på gemenskapsindustrin men att den på intet sätt kunde anses vara den enda anledningen till gemenskapsindustrins bekymmersamma situation eller leda till slutsatsen att importen från Kina inte haft så stor inverkan att den kunde betraktats som väsentlig.

4. Slutsats om orsakssamband

(74) Eftersom FeSiMn är en tekniskt sett enkel produkt som utbjuds via likartade försäljningskanaler i gemenskapen anser kommissionen att importerat FeSiMn med ursprung i Kina har haft en väsentlig inverkan på gemenskapens marknad. Marknaden är vidare öppen vilket leder till att låga priser, som är väl kända av gemenskapstillverkarnas och exportörernas potentiella kunder, också påverkar marknaden överlag.

(75) Av dessa skäl och på grundval av den detaljerade analysen ovan anser kommissionen att den dumpade importen från Kina i sig själv har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada. Eftersom den dumpade importen vållar skada skulle det innebära en diskriminering gentemot import med ursprung i Ryssland, Ukraina, Brasilien och Sydafrika att inte införa antidumpningsåtgärder.

G. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledande anmärkningar

(76) Kommissionen gjorde på grundval av all överlämnad bevisning en preliminär prövning av om det trots slutsatserna beträffande dumpning och skada fanns tvingande skäl för slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att införa åtgärder i detta speciella fall. Kommissionen övervägde därför i enlighet med artikel 21.1 i grundförordningen vilka verkningar eventuella åtgärder skulle få för samtliga i förfarandet inblandade parter och likaså konsekvenserna av att inte vidta åtgärder.

För att få ett underlag för denna bedömning sände kommissionen ut frågeformulär till importörer och användare av FeSiMn, som syftade till en bedömning av deras ekonomiska intressen. Andra organisationer som gav sig till känna ombads att lämna in sina synpunkter.

2. Gemenskapsindustrins intresse

a) Gemenskapsindustrins karaktär och dess livskraft

(77) Den industri i gemenskapen som framställer FeSiMn är en mogen industri. Den teknologi som används är den enda som existerar i världen i dag. Som nämndes tidigare används de elektriska ugnar där tillverkningsprocessen äger rum också för att framställa andra legeringar såsom ferromangan och kiselmetall. Samtliga gemenskapstillverkare utom två är integrerade med företag som äger gruvor där det utvinns manganmalm. En del av dem framställer själva sin energi för att bevara livskraften. Ett företag har privatiserats och påbörjat ett omstruktureringsprogram.

b) Sannolika verkningar av att åtgärder införs respektive inte införs

(78) Syftet med antidumpningsåtgärder är att avhjälpa illojal handelspraxis som vållar gemenskapsindustrin skada. Åtgärder för att avhjälpa situationen skall leda till att det återupprättas en effektiv konkurrenssituation vilket i sig ligger i samtliga gemenskapsaktörers intresse.

(79) Med beaktande av gemenskapsindustrins intresse och med hänsyn till resultatet av undersökningen av skada har för det första fastställts att underlåtenhet att vidta åtgärder skulle leda till att gemenskapsindustrins situation ytterligare förvärrades och eventuellt medföra att ett antal företag måste läggas ned.

(80) Inom ramen för denna undersökning har fastställts att gemenskapsindustrin fortsätter att vållas skada och att det är högst sannolikt att dess bekymmersamma ekonomiska situation kommer att förvärras ytterligare om inte antidumpningsåtgärder vidtas för att korrigera verkningarna av den dumpade importen eftersom ekonomiska förluster noteras. Hela gemenskapsindustrins existens kan till sist äventyras.

De omstruktureringsansträngningar som nu pågår inom gemenskapsindustrin visar vidare att industrin inte är redo att överge detta tillverkningssegment och därför behöver skyddas mot de skadevållande effekterna av den dumpade importen.

3. Verkningar för användarna

(81) Kommissionen sände i samarbete med två organisationer som representerar användarna (Eurofer och Committee of European Foundries Associations) ut frågeformulär till 32 användare av FeSiMn i gemenskapen. Endast två företag som använder FeSiMn samarbetade fullt ut genom att skicka in svar på frågeformuläret. Ytterligare sex berörs inte av införandet av åtgärder eftersom de antingen inte alls importerade kinesiskt material eller importerade endast begränsade kvantiteter.

(82) På grund av det begränsade samarbetet från användarnas sida fick kommissionen inte tillgång till några representativa uppgifter. Enbart av detta skäl skulle användarindustrins argument kunna avvisas. Effekterna för användarna undersöktes likväl. Kommissionen konstaterade att stålföretagen är de huvudsakliga användarna av FeSiMn på marknaden och att denna produkts andel av produktionskostnaden för stål endast är 1 %. Det går därför att dra slutsatsen att eventuella åtgärder beträffande FeSiMn och relativa prisökningar inte väsentligt skulle påverka ståltillverkarna.

Den stålproduktion som berörs av detta förfarande uppgår, med antagandet att det går åt 4 kg FeSiMn för att producera ett ton stål, till 134 miljoner ton. Enligt tillgänglig marknadsinformation förväntas stålförbrukningen komma att öka framöver. Prognoser över stålförbrukningen bekräftas dock sällan.

En användare bekräftade att ett eventuellt införande av en tull på 10 % på den dumpade importen skulle ha begränsad inverkan, nämligen 0,1 %, på hans produktionskostnader.

(83) På denna grundval har kommissionen kommit fram till slutsatsen att en eventuell inverkan på användarna skulle vara försumbar.

4. Konsekvenser för konkurrensen på gemenskapsmarknaden

(84) Vad gäller konkurrenssituationen på gemenskapsmarknaden måste två aspekter understrykas. För det första är åtgärderna inte av den karaktären att de utestänger de kinesiska exportörerna från gemenskapsmarknaden och de kommer därför att säkerställa fortsatt närvaro av kinesiska produkter på marknaden.

Vad beträffar importen i övrigt till gemenskapen, som konstaterades ha förlorat en betydande del av sin marknadsandel under undersökningsperioden, finns det för det andra inget som tyder på att denna import inte skulle kunna öka sin närvaro på gemenskapsmarknaden när rättvisa konkurrensvillkor väl har återupprättats.

Fördelarna med en marknad som styrs av konkurrenskrafterna skulle därmed också i fortsättningen stå till förfogande för de slutliga användarna av den berörda produkten.

5. Slutsats

(85) Efter att ha prövat de olika berörda intressena och alla de ovannämnda aspekterna kom kommissionen i en samlad bedömning fram till att det inte finns några tvingande skäl att inte införa åtgärder i syfte att avhjälpa de snedvridande effekterna av den skadevållande dumpningen, återupprätta sund konkurrens med rättvisa prissättningsmetoder och förhindra att gemenskapsindustrin vållas ytterligare skada.

Att lämna gemenskapsindustrin utan ett tillfredsställande skydd mot den dumpade lågprisimporten från Kina skulle förvärra problemen för den FeSiMn-tillverkande industrin, som nu verkar befinna sig i början av en process där den återhämtar sig från effekterna av den tidigare dumpningen.

Prisökningen och de extra kostnader denna för med sig för stålindustrin bedöms vara av mindre betydelse jämfört med kostnaden för att den FeSiMn-tillverkande industrin i gemenskapen helt försvinner.

H. PRELIMINÄR TULL

(86) Vid fastställandet av nivån på den preliminära tullen togs hänsyn till den konstaterade dumpningsnivån och det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skada som vållats gemenskapsindustrin.

(87) Eftersom skadan huvudsakligen utgjordes av ekonomiska förluster skulle den undanröjas om det fastställs en icke skadevållande prisnivå som gör det möjligt för gemenskapsindustrin att täcka sina kostnader och uppnå en skälig vinst.

(88) Gemenskapen har i detta syfte räknat fram en nivå i ledet från fabrik som är tillräckligt stor för att undanröja skadan på grundval av den vägda genomsnittliga produktionskostnaden inom gemenskapsindustrin med tillägg för en vinst på 7 % av omsättningen, vilket bedöms vara ett lämpligt minimum med hänsyn till behovet av långsiktiga investeringar och speciellt med hänsyn till den avkastningsnivå som gemenskapsindustrin rimligen kunde förvänta sig om någon skadevållande dumpning inte förekom. Nivån för undanröjande av skada jämfördes sedan med det vägda genomsnittliga försäljningspriset för FeSiMn av kinesiskt ursprung i ledet fritt gemenskapens gräns (tullklarerat), efter justering för skillnader i distributionskanaler.

Den nivå för undanröjande av skada som sålunda fastställdes är 19,6 %.

(89) Eftersom den fastställda nivån för undanröjande av skada är lägre än den konstaterade dumpningsmarginalen är det den förra nivån som i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen skall läggas till grund för antidumpningstullen i det preliminära skedet av detta förfarande.

I. SLUTBESTÄMMELSE

(90) Av administrativa skäl bör en period fastställas inom vilken berörda parter som gav sig till känna inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande av förfarandet kan inkomma med skriftliga synpunkter och begära att bli hörda.

Vidare bör det anges att alla avgöranden i denna förordning är preliminära och kan komma att behöva övervägas på nytt i samband med ett eventuellt fastställande av en slutgiltig tull.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

1. Preliminära antidumpningstullar skall införas på import av ferrokiselmangan med ursprung i Kina som omfattas av KN-nummer 7202 30 00. Den preliminära tullsats som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull, på import av den berörda produkten skall vara 19,6 %.

2. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullsatser tillämpas.

3. Övergång till fri omsättning i gemenskapen av de produkter som avses i punkt 1 skall förutsätta att det ställs en säkerhet som motsvarar den preliminära tullen.

Artikel2¶

1. Om inte annat följer av artikel 20.1 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter som gav sig till känna inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande av förfarandet inom en månad från dagen för denna förordnings ikraftträdande lämna skriftliga synpunkter och begära att bli hörda av kommissionen.

2. I enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96 får berörda parter inom en månad från dagen för denna förordnings ikraftträdande lämna synpunkter på dess tillämpning.

Artikel3¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Om inte annat följer av artiklarna 7, 9, 10 och 14 i förordning (EG) nr 384/96 skall den här förordningen gälla under en period av sex månader såvida rådet inte före utgången av den perioden antar slutgiltiga åtgärder.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 12 september 1997.

På kommissionens vägnar

Leon BRITTAN

Vice ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 317, 6.12.1996, s. 1.

(3) EGT C 381, 17.12.1996, s. 4.

(4) EGT L 248, 14.10.1995, s. 1.

(5) EGT L 18, 24.1.1996, s. 1.

(6) EGT C 381, 17.12.1996, s. 5.

(7) EGT L 67, 10.3.1994, s. 89.

(8) EGT L 122, 14.5.1997, s. 1.

(9) Kommissionens förordning (EG) nr 3119/94, EGT L 330, 21.12.1994, s. 15, förordning (EG) nr 2413/95, förordning (EG) nr 92/96.