Tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 083 , 27/03/1999 s. 0001 - 0009

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 94 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (2),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (3), och

av följande skäl:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 1791/2006 · förordning (EU) nr 517/2013 · förordning (EU) nr 734/2013 · förordning (EU) 2015/1589.

(1) Utan att det påverkar särskilda förfaranderegler fastställda i förordningar för vissa sektorer bör denna förordning tillämpas på stöd inom alla sektorer. För tillämpningen av artiklarna 77 och 92 i fördraget har kommissionen en särskild befogenhet enligt artikel 93 i fördraget att fatta beslut om huruvida statligt stöd är förenligt med den gemensamma marknaden när den granskar befintligt stöd, när den fattar beslut om nytt eller ändrat stöd och när den vidtar åtgärder i de fall där dess beslut inte följs eller anmälningskravet inte uppfylls.

(2) Kommissionen har i enlighet med rättspraxis från Europeiska gemenskapernas domstol utvecklat och etablerat en konsekvent praxis för tillämpningen av artikel 93 i fördraget och har fastställt vissa förfaranderegler och principer i ett antal meddelanden. För att säkerställa effektiva förfaranden enligt artikel 93 i fördraget är det motiverat att kodifiera och förstärka denna praxis genom en förordning.

(3) En procedurförordning om tillämpningen av artikel 93 i fördraget kommer att öka insyn och rättssäkerhet.

(4) För att säkerställa rättssäkerhet är det lämpligt att fastställa på vilka villkor stöd skall betraktas som befintligt stöd. Fullbordandet och fördjupandet av den inre marknaden är en process som sker gradvis och återspeglas i den ständiga utvecklingen av politiken för statligt stöd. Till följd av denna utveckling kan vissa åtgärder som inte utgjorde statligt stöd när de trädde i kraft ha blivit stöd.

(5) Enligt artikel 93.3 i fördraget skall alla planer på att bevilja nytt stöd anmälas till kommissionen och får inte införas förrän kommissionen har godkänt stödet.

(6) Enligt artikel 5 i fördraget är medlemsstaterna skyldiga att samarbeta med kommissionen och lämna den alla upplysningar som behövs för att göra det möjligt för kommissionen att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.

(7) Den tid inom vilken kommissionen skall slutföra sin preliminära granskning av anmält stöd bör fastställas till två månader efter mottagandet av en fullständig anmälan eller efter mottagandet av en vederbörligen motiverad förklaring från den berörda medlemsstaten om att den anser sin anmälan vara fullständig, eftersom de ytterligare upplysningar som kommissionen begärt inte är tillgängliga eller redan har lämnats. Av rättssäkerhetsskäl bör denna granskning avslutas genom ett beslut.

(8) I alla de fall där kommissionen, till följd av den preliminära granskningen, inte kan anse att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden bör det formella granskningsförfarandet inledas för att kommissionen skall kunna samla in alla de upplysningar den behöver för att bedöma stödets förenlighet och ge intresserade parter tillfälle att inkomma med synpunkter. De intresserade parternas rättigheter säkras bäst inom ramen för det formella granskningsförfarandet enligt artikel 93.2 i fördraget.

(9) Efter att ha beaktat de intresserade parternas synpunkter bör kommissionen avsluta sin granskning genom ett slutligt beslut så snart tveksamheten inte längre föreligger. Om denna undersökning inte är avslutad inom 18 månader efter det att förfarandet inleddes bör den berörda medlemsstaten få möjlighet att begära ett beslut, som kommissionen bör fatta inom två månader.

(10) För att säkerställa att reglerna om statligt stöd tillämpas riktigt och effektivt, bör kommissionen ha möjlighet att upphäva ett beslut som grundas på oriktiga upplysningar.

(11) För att säkerställa efterlevnaden av artikel 93 i fördraget, i synnerhet anmälningsskyldigheten och bestämmelsen om genomförandeförbud i artikel 93.3, bör kommissionen undersöka samtliga fall av olagligt stöd. Med tanke på insyn och rättssäkerhet bör de förfaranden som skall följas i sådana fall fastställas. Kommissionen bör inte vara bunden av tidsfrister om en medlemsstat inte har iakttagit anmälningsskyldigheten eller bestämmelsen om genomförandeförbud.

(12) I fall av olagligt stöd bör kommissionen ha rätt att få alla upplysningar den behöver för att fatta ett beslut och vid behov omedelbart återställa en konkurrens utan snedvridning. Det är därför lämpligt att kommissionen får möjlighet att vidta interimistiska åtgärder som riktar sig till den berörda medlemsstaten. Dessa interimistiska åtgärder kan bestå av föreläggande om att lämna upplysningar, föreläggande om att avbryta utbetalningen av ett stöd och föreläggande om att återkräva ett stöd. Om ett föreläggande om att lämna upplysningar inte efterlevs, bör kommissionen ha möjlighet att fatta ett beslut på grundval av de tillgängliga upplysningarna, och om förelägganden om att avbryta utbetalningen av ett stöd eller om att återkräva ett stöd inte efterlevs bör den ha möjlighet att hänskjuta ärendet direkt till domstolen enligt artikel 93.2 andra stycket i fördraget.

(13) I fall av olagligt stöd som inte är förenligt med den gemensamma marknaden bör en effektiv konkurrens återställas. Därför är det nödvändigt att stödet jämte ränta återkrävs utan dröjsmål. Det är lämpligt att återkravet verkställs enligt förfaranden i nationell rätt. Tillämpningen av dessa förfaranden bör inte försvåra återställandet av en effektiv konkurrens genom att hindra att kommissionens beslut genomförs omedelbart och effektivt. För att nå detta resultat bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kommissionens beslut verkställs.

(14) Av rättssäkerhetsskäl är det lämpligt att fastställa en preskriptionstid på tio år efter vilkens utgång beslut om återkrav inte kan fattas.

(15) Missbruk av stöd kan ha liknande effekter på den inre marknadens funktion som olagligt stöd och bör därför behandlas enligt liknande förfaranden. Till skillnad från olagligt stöd är stöd som eventuellt missbrukats sådant stöd som tidigare har godkänts av kommissionen. Därför bör det inte vara möjligt för kommissionen att använda ett föreläggande om återkrav av stöd vid missbruk av stöd.

(16) Det är lämpligt att fastställa alla möjligheter för tredje part att försvara sina intressen i förfaranden om statligt stöd.

(17) Enligt artikel 93.1 i fördraget skall kommissionen i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande granska alla befintliga stödprogram. Med tanke på insyn och rättssäkerhet finns det skäl att närmare fastställa räckvidden för det samarbete som avses i artikeln.

(18) För att säkerställa att befintliga stödordningar är förenliga med den gemensamma marknaden bör kommissionen i enlighet med artikel 93.1 i fördraget föreslå lämpliga åtgärder om en befintlig stödordning inte är eller inte längre är förenlig med den gemensamma marknaden och inleda ett förfarande enligt artikel 93.2 i fördraget om den berörda medlemsstaten vägrar att genomföra förslaget.

(19) För att göra det möjligt för kommissionen att effektivt övervaka att kommissionens beslut efterlevs och för att underlätta samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna i syfte att, i enlighet med artikel 93.1 i fördraget, fortlöpande granska alla befintliga stödordningar i medlemsstaterna är det nödvändigt att införa en allmän rapporteringsskyldighet beträffande alla befintliga stödordningar.

(20) Om kommissionen hyser allvarliga tvivel om huruvida dess beslut efterlevs, bör den ha tillgång till ytterligare medel som gör det möjligt för den att få de upplysningar som behövs för att kontrollera att dess beslut verkligen efterlevs. För detta ändamål är kontrollbesök på ort och ställe ett lämpligt och användbart medel, särskilt i fall då stöd kan ha missbrukats. Därför måste kommissionen ha befogenhet att företa kontrollbesök på ort och ställe och tillförsäkras samarbete från de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där ett företag motsätter sig ett sådant besök.

(21) Med tanke på insyn och rättssäkerhet är det lämpligt att kommissionens beslut ges offentlighet, samtidigt som principen om att beslut i frågor om statligt stöd riktas till den berörda medlemsstaten behålls. Därför är det motiverat att offentliggöra alla beslut som kan påverka de intresserade parternas intressen, antingen i sin helhet eller i sammandrag, eller att göra exemplar av sådana beslut tillgängliga för intresserade parter om de inte har offentliggjorts eller när de inte offentliggjorts i sin helhet. När kommissionen ger sina beslut offentlighet bör den iaktta reglerna om tystnadsplikt enligt artikel 214 i fördraget.

(22) Kommissionen bör, i nära samarbete med medlemsstaterna, kunna anta tillämpningsföreskrifter med närmare bestämmelser om förfarandena enligt denna förordning. För att möjliggöra samarbete mellan kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter bör det skapas en rådgivande kommitté för statligt stöd, som skall höras innan kommissionen antar föreskrifter enligt denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 94 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande,

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande, och

(1) Utan att det påverkar särskilda förfaranderegler fastställda i förordningar för vissa sektorer bör denna förordning tillämpas på stöd inom alla sektorer. För tillämpningen av artiklarna 77 och 92 i fördraget har kommissionen en särskild befogenhet enligt artikel 93 i fördraget att fatta beslut om huruvida statligt stöd är förenligt med den gemensamma marknaden när den granskar befintligt stöd, när den fattar beslut om nytt eller ändrat stöd och när den vidtar åtgärder i de fall där dess beslut inte följs eller anmälningskravet inte uppfylls.

(2) Kommissionen har i enlighet med rättspraxis från Europeiska gemenskapernas domstol utvecklat och etablerat en konsekvent praxis för tillämpningen av artikel 93 i fördraget och har fastställt vissa förfaranderegler och principer i ett antal meddelanden. För att säkerställa effektiva förfaranden enligt artikel 93 i fördraget är det motiverat att kodifiera och förstärka denna praxis genom en förordning.

(3) En procedurförordning om tillämpningen av artikel 93 i fördraget kommer att öka insyn och rättssäkerhet.

(4) För att säkerställa rättssäkerhet är det lämpligt att fastställa på vilka villkor stöd skall betraktas som befintligt stöd. Fullbordandet och fördjupandet av den inre marknaden är en process som sker gradvis och återspeglas i den ständiga utvecklingen av politiken för statligt stöd. Till följd av denna utveckling kan vissa åtgärder som inte utgjorde statligt stöd när de trädde i kraft ha blivit stöd.

(5) Enligt artikel 93.3 i fördraget skall alla planer på att bevilja nytt stöd anmälas till kommissionen och får inte införas förrän kommissionen har godkänt stödet.

(6) Enligt artikel 5 i fördraget är medlemsstaterna skyldiga att samarbeta med kommissionen och lämna den alla upplysningar som behövs för att göra det möjligt för kommissionen att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning.

(7) Den tid inom vilken kommissionen skall slutföra sin preliminära granskning av anmält stöd bör fastställas till två månader efter mottagandet av en fullständig anmälan eller efter mottagandet av en vederbörligen motiverad förklaring från den berörda medlemsstaten om att den anser sin anmälan vara fullständig, eftersom de ytterligare upplysningar som kommissionen begärt inte är tillgängliga eller redan har lämnats. Av rättssäkerhetsskäl bör denna granskning avslutas genom ett beslut.

(8) I alla de fall där kommissionen, till följd av den preliminära granskningen, inte kan anse att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden bör det formella granskningsförfarandet inledas för att kommissionen skall kunna samla in alla de upplysningar den behöver för att bedöma stödets förenlighet och ge intresserade parter tillfälle att inkomma med synpunkter. De intresserade parternas rättigheter säkras bäst inom ramen för det formella granskningsförfarandet enligt artikel 93.2 i fördraget.

(9) Efter att ha beaktat de intresserade parternas synpunkter bör kommissionen avsluta sin granskning genom ett slutligt beslut så snart tveksamheten inte längre föreligger. Om denna undersökning inte är avslutad inom 18 månader efter det att förfarandet inleddes bör den berörda medlemsstaten få möjlighet att begära ett beslut, som kommissionen bör fatta inom två månader.

(10) För att säkerställa att reglerna om statligt stöd tillämpas riktigt och effektivt, bör kommissionen ha möjlighet att upphäva ett beslut som grundas på oriktiga upplysningar.

(11) För att säkerställa efterlevnaden av artikel 93 i fördraget, i synnerhet anmälningsskyldigheten och bestämmelsen om genomförandeförbud i artikel 93.3, bör kommissionen undersöka samtliga fall av olagligt stöd. Med tanke på insyn och rättssäkerhet bör de förfaranden som skall följas i sådana fall fastställas. Kommissionen bör inte vara bunden av tidsfrister om en medlemsstat inte har iakttagit anmälningsskyldigheten eller bestämmelsen om genomförandeförbud.

(12) I fall av olagligt stöd bör kommissionen ha rätt att få alla upplysningar den behöver för att fatta ett beslut och vid behov omedelbart återställa en konkurrens utan snedvridning. Det är därför lämpligt att kommissionen får möjlighet att vidta interimistiska åtgärder som riktar sig till den berörda medlemsstaten. Dessa interimistiska åtgärder kan bestå av föreläggande om att lämna upplysningar, föreläggande om att avbryta utbetalningen av ett stöd och föreläggande om att återkräva ett stöd. Om ett föreläggande om att lämna upplysningar inte efterlevs, bör kommissionen ha möjlighet att fatta ett beslut på grundval av de tillgängliga upplysningarna, och om förelägganden om att avbryta utbetalningen av ett stöd eller om att återkräva ett stöd inte efterlevs bör den ha möjlighet att hänskjuta ärendet direkt till domstolen enligt artikel 93.2 andra stycket i fördraget.

(13) I fall av olagligt stöd som inte är förenligt med den gemensamma marknaden bör en effektiv konkurrens återställas. Därför är det nödvändigt att stödet jämte ränta återkrävs utan dröjsmål. Det är lämpligt att återkravet verkställs enligt förfaranden i nationell rätt. Tillämpningen av dessa förfaranden bör inte försvåra återställandet av en effektiv konkurrens genom att hindra att kommissionens beslut genomförs omedelbart och effektivt. För att nå detta resultat bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kommissionens beslut verkställs.

(14) Av rättssäkerhetsskäl är det lämpligt att fastställa en preskriptionstid på tio år efter vilkens utgång beslut om återkrav inte kan fattas.

(15) Missbruk av stöd kan ha liknande effekter på den inre marknadens funktion som olagligt stöd och bör därför behandlas enligt liknande förfaranden. Till skillnad från olagligt stöd är stöd som eventuellt missbrukats sådant stöd som tidigare har godkänts av kommissionen. Därför bör det inte vara möjligt för kommissionen att använda ett föreläggande om återkrav av stöd vid missbruk av stöd.

(16) Det är lämpligt att fastställa alla möjligheter för tredje part att försvara sina intressen i förfaranden om statligt stöd.

(17) Enligt artikel 93.1 i fördraget skall kommissionen i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande granska alla befintliga stödprogram. Med tanke på insyn och rättssäkerhet finns det skäl att närmare fastställa räckvidden för det samarbete som avses i artikeln.

(18) För att säkerställa att befintliga stödordningar är förenliga med den gemensamma marknaden bör kommissionen i enlighet med artikel 93.1 i fördraget föreslå lämpliga åtgärder om en befintlig stödordning inte är eller inte längre är förenlig med den gemensamma marknaden och inleda ett förfarande enligt artikel 93.2 i fördraget om den berörda medlemsstaten vägrar att genomföra förslaget.

(19) För att göra det möjligt för kommissionen att effektivt övervaka att kommissionens beslut efterlevs och för att underlätta samarbetet mellan kommissionen och medlemsstaterna i syfte att, i enlighet med artikel 93.1 i fördraget, fortlöpande granska alla befintliga stödordningar i medlemsstaterna är det nödvändigt att införa en allmän rapporteringsskyldighet beträffande alla befintliga stödordningar.

(20) Om kommissionen hyser allvarliga tvivel om huruvida dess beslut efterlevs, bör den ha tillgång till ytterligare medel som gör det möjligt för den att få de upplysningar som behövs för att kontrollera att dess beslut verkligen efterlevs. För detta ändamål är kontrollbesök på ort och ställe ett lämpligt och användbart medel, särskilt i fall då stöd kan ha missbrukats. Därför måste kommissionen ha befogenhet att företa kontrollbesök på ort och ställe och tillförsäkras samarbete från de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där ett företag motsätter sig ett sådant besök.

(21) Med tanke på insyn och rättssäkerhet är det lämpligt att kommissionens beslut ges offentlighet, samtidigt som principen om att beslut i frågor om statligt stöd riktas till den berörda medlemsstaten behålls. Därför är det motiverat att offentliggöra alla beslut som kan påverka de intresserade parternas intressen, antingen i sin helhet eller i sammandrag, eller att göra exemplar av sådana beslut tillgängliga för intresserade parter om de inte har offentliggjorts eller när de inte offentliggjorts i sin helhet. När kommissionen ger sina beslut offentlighet bör den iaktta reglerna om tystnadsplikt enligt artikel 214 i fördraget.

(22) Kommissionen bör, i nära samarbete med medlemsstaterna, kunna anta tillämpningsföreskrifter med närmare bestämmelser om förfarandena enligt denna förordning. För att möjliggöra samarbete mellan kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter bör det skapas en rådgivande kommitté för statligt stöd, som skall höras innan kommissionen antar föreskrifter enligt denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Allmänt

Artikel1¶Definitioner

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 517/2013.

I denna förordning avses med

a) stöd: varje åtgärd som uppfyller alla de kriterier som fastställs i artikel 92.1 i fördraget,

b) befintligt stöd:

i) utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 144 och 172 i anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, av bilaga IV punkt 3 och tillägget till nämnda bilaga till anslutningsakten för Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien, av bilaga V punkt 2 och punkt 3 b och tillägget till nämnda bilaga till anslutningsakten för Bulgarien och Rumänien eller av bilaga IV punkt 2 och punkt 3 b och tillägget till nämnda bilaga till anslutningsakten för Kroatien, allt stöd som fanns innan fördraget trädde i kraft i respektive medlemsstat, det vill säga stödordningar och individuellt stöd som infördes före och som fortfarande är tillämpliga efter fördragets ikraftträdande,

ii) godkänt stöd, det vill säga stödordningar och individuella stöd som har godkänts av kommissionen eller av rådet,

iii) stöd som anses ha godkänts enligt artikel 4.6 i denna förordning eller före denna förordning men i enlighet med detta förfarande,

iv) stöd som enligt artikel 15 är att betrakta som befintligt stöd,

v) stöd som är att betrakta som befintligt stöd, eftersom det kan fastställas att det inte utgjorde något stöd när det infördes men senare blev ett stöd på grund av utvecklingen av den gemensamma marknaden, utan att medlemsstaten företagit någon ändring. När vissa åtgärder blir stöd sedan en verksamhet har liberaliserats genom gemenskapslagstiftning, skall sådana åtgärder inte betraktas som befintligt stöd efter det datum som har fastställts för liberalisering.

c) nytt stöd: allt stöd, det vill säga stödordningar och individuellt stöd, som inte är befintligt stöd, inbegripet ändringar av befintligt stöd,

d) stödordning: varje rättsakt på grundval av vilket individuellt stöd kan beviljas företag som i rättsakten definieras på ett allmänt och abstrakt sätt, utan att några ytterligare genomförandeåtgärder krävs, samt varje rättsakt på grundval av vilket stöd, som inte är hänförbart till ett visst projekt, kan beviljas ett eller flera företag för obestämd tid och/eller med obestämt belopp,

e) individuellt stöd: stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning samt anmälningspliktiga utbetalningar av stöd på grundval av en stödordning,

f) olagligt stöd: nytt stöd som införs i strid med artikel 93.3 i fördraget,

g) missbruk av stöd: stöd som används av mottagaren i strid med ett beslut fattat i enlighet med artiklarna 4.3, 7.3 eller artikel 7.4 i denna förordning,

h) intresserad part: en medlemsstat eller en person, ett företag eller en företagssammanslutning, vars intressen kan påverkas av att stöd beviljas, framför allt stödmottagaren, konkurrerande företag och branschorganisationer.

Kapitel II Förfarande vid anmält stöd

Artikel2¶Anmälan av nytt stöd

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

1. Om inte annat föreskrivs i förordningar som antagits enligt artikel 94 i fördraget eller andra relevanta bestämmelser i detta, skall alla planer på att bevilja nytt stöd anmälas i god tid till kommissionen av den berörda medlemsstaten. Kommissionen skall omgående underrätta den berörda medlemsstaten om att den mottagit en anmälan.

2. I en anmälan skall den berörda medlemsstaten lämna alla nödvändiga upplysningar för att kommissionen skall kunna fatta ett beslut enligt artiklarna 4 och 7 (nedan kallat fullständig anmälan).

Artikel3¶Bestämmelse om genomförandeförbud

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

Stöd som skall anmälas enligt artikel 2.1 får inte införas förrän kommissionen har fattat eller anses ha fattat ett beslut om att godkänna sådant stöd.

Artikel4¶Preliminär granskning av anmälan samt kommissionens beslut

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

1. Kommissionen skall pröva anmälan så snart den har mottagits. Kommissionen skall, utan att det påverkar tilllämpningen av artikel 8, fatta ett beslut i enlighet med punkt 2, 3 eller 4.

2. Om kommissionen efter en preliminär granskning finner att den anmälda åtgärden inte utgör stöd skall den fastställa detta genom ett beslut.

3. Om kommissionen efter en preliminär granskning finner att en anmäld åtgärd, i den mån den omfattas av artikel 92.1 i fördraget, inte föranleder tveksamhet i fråga om dess förenlighet med den gemensamma marknaden, skall den besluta att åtgärden är förenlig med den gemensamma marknaden (nedan kallat beslut om att inte göra invändningar). I beslutet skall närmare anges vilket undantag i fördraget som har tillämpats.

4. Om kommissionen efter en preliminär granskning finner att en anmäld åtgärd föranleder tveksamhet i fråga om dess förenlighet med den gemensamma marknaden, skall den besluta att inleda ett förfarande enligt artikel 93.2 i fördraget (nedan kallat beslut om att inleda formellt granskningsförfarande).

5. De beslut som avses i punkterna 2, 3 och 4 skall fattas inom två månader. Denna tidsfrist skall börja löpa dagen efter det att en fullständig anmälan har mottagits. Anmälan skall anses vara fullständig om kommissionen inom två månader från det att den mottagit anmälan eller mottagit infordrade kompletterande upplysningar inte begär ytterligare upplysningar. Tidsfristen kan förlängas, om såväl kommissionen som den berörda medlemsstaten samtycker till det. Vid behov får kommissionen fastställa kortare tidsfrister.

6. Om kommissionen inte har fattat ett beslut i enlighet med punkterna 2, 3 eller 4 inom den tidsfrist som fastställs i punkt 5, skall stödet anses ha godkänts av kommissionen. Den berörda medlemsstaten får därefter genomföra åtgärderna ifråga efter att i förväg ha anmält detta till kommissionen, om inte kommissionen fattar ett beslut enligt denna artikel inom 15 arbetsdagar från mottagandet av anmälan.

Artikel5¶Begäran om upplysningar riktad till den anmälande medlemsstaten

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

1. Om kommissionen anser att de upplysningar som lämnas av den berörda medlemsstaten beträffande en åtgärd som anmälts enligt artikel 2 är ofullständiga, skall den begära alla nödvändiga ytterligare upplysningar. Om en medlemsstat besvarar en sådan begäran skall kommissionen underrätta medlemsstaten om att den mottagit svaret.

2. Om den berörda medlemsstaten inte lämnar de begärda upplysningarna inom den tidsfrist som har föreskrivits av kommissionen eller lämnar ofullständiga upplysningar, skall kommissionen sända en påminnelse, i vilken en lämplig ytterligare tidsfrist inom vilken upplysningarna skall lämnas anges.

3. Anmälan skall anses återkallad om de begärda upplysningarna inte har lämnats inom den föreskrivna tidsfristen, om inte tidsfristen dessförinnan antingen har förlängts med såväl kommissionens som den berörda medlemsstatens samtycke, eller den berörda medlemsstaten i en vederbörligen motiverad förklaring underrättar kommissionen om att den betraktar anmälan som fullständig därför att de ytterligare upplysningar som begärts inte finns tillgängliga eller redan har lämnats. I det fallet skall tidsfristen enligt artikel 4.5 börja löpa dagen efter det att förklaringen har mottagits. Om anmälan anses återkallad skall kommissionen underrätta medlemsstaten om detta.

Artikel6¶Formellt granskningsförfarande

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

1. Beslutet om att inleda ett formellt granskningsförfarande skall sammanfatta relevanta sak- och rättsfrågor, kommissionens preliminära bedömning beträffande den föreslagna åtgärdens karaktär av stöd skall inbegripas och tvivlen beträffande åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden skall anges. I beslutet skall den berörda medlemsstaten och andra intresserade parter uppmanas att lämna sina synpunkter inom en föreskriven tidsfrist som normalt inte skall överskrida en månad. I vederbörligen berättigade fall får kommissionen förlänga den föreskrivna tidsfristen.

2. Inkomna synpunkter skall överlämnas till den berörda medlemsstaten. Om en intresserad part så begär, på grund av att det kan uppstå skada, skall dess identitet inte avslöjas för den berörda medlemsstaten. Den berörda medlemsstaten får yttra sig över de inkomna synpunkterna inom en föreskriven tidsfrist som normalt inte skall överskrida en månad. I vederbörligen berättigade fall får kommissionen förlänga den föreskrivna tidsfristen.

Artikel6a¶Begäran om upplysningar riktad till andra källor

Införd genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

1. När det formella granskningsförfarandet enligt artikel 6 har inletts får kommissionen, särskilt vad gäller tekniskt komplicerade åtgärder som är föremål för en materiell bedömning, kräva, om de upplysningar som den berörda medlemsstaten tillhandahållit under den preliminära granskningen inte är tillräckliga, att en annan medlemsstat, ett företag eller en företagssammanslutning lämnar all den marknadsinformation kommissionen behöver för att kunna slutföra sin bedömning av åtgärden med vederbörlig hänsyn till proportionalitetsprincipen, särskilt för små och medelstora företag.

2. Kommissionen får enbart begära upplysningar

a) om dessa begränsas till formella granskningsförfaranden som enligt kommissionen hittills varit ineffektiva, och

b) vad gäller stödmottagare, om den berörda medlemsstaten samtycker till begäran.

3. Det företag eller de företagssammanslutningar som lämnar upplysningar till följd av en begäran från kommissionen om marknadsinformation på grundval av punkterna 6 och 7 ska lämna sitt svar samtidigt till kommissionen och den berörda medlemsstaten, om de dokument som tillhandahålls inte innehåller upplysningar som är konfidentiella i förhållande till den medlemsstaten.

Kommissionen ska leda och övervaka överföringen av upplysningar mellan berörda medlemsstater, företag eller företagssammanslutningar och kontrollera den konfidentialitet som gjorts gällande i fråga om de upplysningar som överlämnas.

4. Kommissionen ska enbart begära upplysningar från en medlemsstat, ett företag eller en företagssammanslutning som berörs av begäran.

5. Medlemsstaterna ska lämna upplysningarna på grundval av en enkel begäran och inom en av kommissionen föreskriven tidsfrist som normalt inte ska överskrida en månad. Om den berörda medlemsstaten inte lämnar de begärda upplysningarna inom den tidsfristen eller om den lämnar ofullständiga upplysningar, ska kommissionen sända en påminnelse.

6. Kommissionen får genom en enkel begäran begära att ett företag eller en företagssammanslutning lämnar upplysningar. När kommissionen skickar en enkel begäran om upplysningar till ett företag eller en företagssammanslutning ska den ange den rättsliga grunden och syftet med begäran, precisera vilka upplysningar som begärs och föreskriva en rimlig tidsfrist inom vilken upplysningarna ska lämnas. Den ska också hänvisa till de böter som föreskrivs i artikel 6b.1 för lämnande av oriktiga eller vilseledande upplysningar.

7. Kommissionen får genom beslut begära att ett företag eller en företagssammanslutning lämnar upplysningar. När kommissionen genom beslut kräver att ett företag eller en företagssammanslutning ska lämna upplysningar, ska den ange den rättsliga grunden för och syftet med begäran, precisera vilka upplysningar som begärs och föreskriva en rimlig tidsfrist inom vilken upplysningarna ska lämnas. Den ska också ange de böter som föreskrivs i artikel 6b.1 samt ska ange eller förelägga de viten som föreskrivs i artikel 6b.2, beroende på vad som är lämpligt. Vidare ska den upplysa om företagets eller företagssammanslutningens rätt att få beslutet prövat av Europeiska unionens domstol.

8. När kommissionen utfärdar en begäran i enlighet med punkt 1 eller 6, eller antar ett beslut i enlighet med punkt 7 ska den även samtidigt tillhandahålla den berörda medlemsstaten en kopia av denna. Kommissionen ska ange vilka kriterier som den tillämpade för att välja mottagare av en begäran om upplysningar eller för beslutet.

9. Företagens ägare eller deras företrädare eller, när det gäller juridiska personer, bolag, företag eller föreningar som inte är juridiska personer, de som är utsedda att företräda dem enligt lag eller stadgar ska på deras vägnar lämna de efterfrågade eller begärda upplysningarna. I behörig ordning befullmäktigade personer får lämna de begärda upplysningarna på sina huvudmäns vägnar. De senare ska förbli ansvariga fullt ut, om de upplysningar som lämnas är ofullständiga, oriktiga eller vilseledande.

Artikel6b¶Böter och viten

Införd genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

1. Kommissionen får i den mån det anses nödvändigt och rimligt genom beslut ålägga företag eller företagssammanslutningar böter på högst 1 % av deras föregående räkenskapsårs sammanlagda omsättning, om de uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

a) lämnar oriktiga eller vilseledande upplysningar som svar på en begäran enligt artikel 6a.6,

b) lämnar oriktiga, ofullständiga eller vilseledande upplysningar som svar på ett beslut som antagits enligt artikel 6a.7, eller inte lämnar upplysningarna inom den föreskrivna tidsfristen.

2. Kommissionen får genom beslut förelägga företag eller företagssammanslutningar vite, om företaget eller företagssammanslutningarna inte lämnar fullständiga och riktiga upplysningar enligt begäran av kommissionen genom beslut som antagits enligt artikel 6a.7.

Vitet får inte överstiga 5 % av det berörda företagets eller sammanslutningens genomsnittliga dagsomsättning under det föregående räkenskapsåret för varje arbetsdag som dröjsmålet varar, beräknat från den dag som anges i beslutet, till dess att det lämnar fullständiga och riktiga upplysningar enligt kommissionens förfrågan eller begäran.

3. När bötes- eller vitesbeloppet fastställs ska hänsyn tas till överträdelsens art, hur allvarlig den är och hur länge den har pågått med hänsyn till proportionalitets- och lämplighetsprinciperna särskilt för små och medelstora företag.

4. Om företagen eller företagssammanslutningarna har fullgjort den skyldighet för vars uppfyllande vitet har förelagts, får kommissionen reducera det slutliga vitet till ett belopp som är lägre jämfört med det ursprungliga beslutet om att förelägga vite. Kommissionen får även helt bortse från alla viten som utdömts.

5. Innan kommissionen antar några beslut i enlighet med punkterna 1 eller 2, ska den fastställa en slutlig tidsfrist på två veckor inom vilken den marknadsinformation som saknas ska erhållas från de berörda företagen eller företagssammanslutningarna samt ge dessa tillfälle att yttra sig.

6. Europeiska unionens domstol ska ha obegränsad behörighet enligt artikel 261 i EUF-fördraget att ompröva böter och viten som åläggs av kommissionen. Den får upphäva, minska eller höja ålagda böter eller viten.

Artikel7¶Kommissionens beslut om att avsluta det formella granskningsförfarandet

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 skall det formella granskningsförfarandet avslutas genom ett beslut såsom föreskrivs i punkterna 2—5 i denna artikel.

2. Om kommissionen anser att den anmälda åtgärden inte utgör stöd, eventuellt efter det att den berörda medlemsstaten har gjort ändringar, skall den fastställa detta genom ett beslut.

3. Om kommissionen anser att tveksamhet inte längre föreligger, eventuellt efter det att den berörda medlemsstaten har gjort ändringar, i fråga om den anmälda åtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden, skall den besluta att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden (nedan kallat positivt beslut). I beslutet skall närmare anges vilket undantag i fördraget som har tillämpats.

4. Kommissionen får förena ett positivt beslut med villkor enligt vilka ett stöd kan anses förenligt med den gemensamma marknaden och får fastställa skyldigheter för att göra det möjligt att övervaka att beslutet efterlevs (nedan kallat villkorligt beslut).

5. Om kommissionen finner att det anmälda stödet inte är förenligt med den gemensamma marknaden, skall den besluta att stödet inte får införas (nedan kallat negativt beslut).

6. Beslut enligt punkterna 2, 3, 4 och 5 skall fattas så snart den tveksamhet som avses i artikel 4.4 inte längre föreligger. Kommissionen skall i möjligaste mån sträva efter att anta ett beslut inom 18 månader efter det att förfarandet har inletts. Denna tidsfrist kan förlängas i samförstånd mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten.

7. När den tidsfrist som avses i punkt 6 har löpt ut, och om den berörda medlemsstaten begär detta, skall kommissionen inom två månader fatta beslut på grundval av de upplysningar som den har tillgång till. I förekommande fall skall kommissionen, när de tillgängliga upplysningarna inte är tillräckliga för att fastställa förenlighet, fatta ett negativt beslut.

8. Innan kommissionen antar ett beslut enligt punkterna 2–5 ska den inom en tidsfrist som normalt inte överstiger en månad ge den berörda medlemsstaten möjlighet att yttra sig om de upplysningar som lämnats till kommissionen och medlemsstaten enligt artikel 6a.3.

9. Kommissionen får i ett beslut som fattas i enlighet med punkterna 2–5 inte använda sådana konfidentiella upplysningar från uppgiftslämnare som inte kan aggregeras eller på något annat sätt anonymiseras, om den inte har fått deras samtycke till att lämna ut dessa upplysningar till den berörda medlemsstaten. Kommissionen kan fatta ett motiverat beslut, som ska delges det berörda företaget eller den berörda företagssammanslutningen, där den konstaterar att upplysningar från en uppgiftslämnare som markerats som konfidentiella inte är skyddade och fastställer ett datum efter vilket upplysningarna kommer att lämnas ut. Denna period får inte vara kortare än en månad.

10. Kommissionen ska ta hänsyn till företagens berättigade intresse av att deras affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter skyddas. Ett företag eller en företagssammanslutning, som lämnar upplysningar i enlighet med artikel 6a, och som inte är mottagare för statsstödåtgärden i fråga, får begära, på grund av potentiell skada, att dess identitet inte avslöjas för den berörda medlemsstaten.

Artikel8¶Återkallelse av anmälan

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

1. Den berörda medlemsstaten får återkalla en anmälan i den mening som avses i artikel 2, om det sker i god tid innan kommissionen har fattat ett beslut enligt artikel 4 eller artikel 7.

2. I de fall där kommissionen har inlett ett formellt granskningsförfarande, skall den avsluta detta.

Artikel9¶Upphävande av ett beslut

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

Kommissionen får upphäva ett beslut som fattats enligt artiklarna 4.2, 4.3, 7.2, 7.3 eller 7.4, efter det att den berörda medlemsstaten har beretts tillfälle att lämna sina synpunkter, om beslutet grundat sig på oriktiga upplysningar som lämnats under förfarandet och som varit avgörande för beslutet. Innan kommissionen upphäver ett beslut och fattar ett nytt beslut skall den inleda det formella granskningsförfarandet enligt artikel 4.4. Artiklarna 6, 7, 10, 11.1, 13, 14 och 15 skall gälla i tillämpliga delar.

Kapitel III Förfarande vid olagligt stöd

Artikel10¶Undersökning, begäran om upplysningar och föreläggande om upplysningar

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 får kommissionen på eget initiativ undersöka upplysningar om påstått olagligt stöd, oavsett vilken källa upplysningarna kommer från.

Kommissionen ska utan onödigt dröjsmål undersöka klagomål från berörda parter i enlighet med artikel 20.2 och se till att den berörda medlemsstaten erhåller regelbunden och fullständig information om framstegen med och resultaten av behandlingen.

2. Vid behov ska kommissionen begära upplysningar från den berörda medlemsstaten. Artiklarna 2.2, 5.1 och 5.2 ska gälla i tillämpliga delar.

När det formella granskningsförfarandet har inletts, kan kommissionen begära att en annan medlemsstat, ett företag, eller en företagssammanslutning lämnar upplysningar i enlighet med artikel 6a och 6b, vilka ska gälla i tillämpliga delar.

3. Om den berörda medlemsstaten, trots en påminnelse enligt artikel 5.2, inte lämnar de begärda upplysningarna inom den av kommissionen föreskrivna tidsfristen eller om den lämnar ofullständiga upplysningar, skall kommissionen genom ett beslut begära att upplysningarna skall lämnas (nedan kallat föreläggande om att lämna upplysningar). I beslutet skall närmare anges vilka upplysningar som begärs och föreskriva en lämplig tidsfrist inom vilken upplysningarna skall ges in.

Artikel11¶Föreläggande om att avbryta utbetalningen av eller tillfälligt återkräva stöd

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

1. Kommissionen får, efter att ha berett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna sina synpunkter, fatta ett beslut om att medlemsstaten skall avbryta utbetalningen av varje form av olagligt stöd till dess att kommissionen har fattat ett beslut om stödets förenlighet med den gemensamma marknaden (nedan kallat föreläggande om att avbryta utbetalningen av ett stöd).

2. Kommissionen får, efter att ha berett den berörda medlemsstaten tillfälle att lämna sina synpunkter, fatta ett beslut om att medlemsstaten tillfälligt skall återkräva varje form av olagligt stöd till dess att kommissionen har fattat ett beslut om stödets förenlighet med den gemensamma marknaden (nedan kallat föreläggande om att återkräva ett stöd) om följande kriterier är uppfyllda:

Det enligt fastlagd praxis inte råder några tvivel om den berörda åtgärdens stödkaraktär.

Brådskande insatser krävs.

Det föreligger en allvarlig risk för att en konkurrent skall tillfogas en avsevärd och irreparabel skada.

Återkrav skall ske enligt förfarandet i artikel 14.2 och 14.3. När stödet faktiskt har återkrävts, skall kommissionen fatta ett beslut inom de tidsfrister som tillämpas på anmält stöd.

Kommissionen får tillåta medlemsstaten att låta återbetalningen av stödet åtföljas av utbetalning av ett undsättningsstöd till det berörda företaget.

Bestämmelserna i denna punkt skall endast tillämpas på olagligt stöd som har genomförts efter det att denna förordning har trätt i kraft.

Artikel12¶Underlåtenhet att följa ett föreläggande

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

Om medlemsstaten underlåter att följa ett föreläggande om att avbryta utbetalningen av ett stöd eller ett föreläggande om att återkräva ett stöd skall kommissionen, medan den undersöker omständigheterna i ärendet mot bakgrund av tillgängliga upplysningar, ha rätt att hänskjuta ärendet direkt till Europeiska gemenskapernas domstol och ansöka om en förklaring om att underlåtelsen att följa beslutet innebär ett brott mot fördraget.

Artikel13¶Kommissionens beslut

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

1. Undersökningen av eventuellt olagligt stöd skall leda till ett beslut enligt artikel 4.2, 4.3 eller 4.4. Vid beslut att inleda det formella granskningsförfarandet skall förfarandet avslutas genom ett beslut enligt artikel 7. Om en medlemsstat underlåter att följa ett föreläggande om att lämna upplysningar, skall beslutet fattas på grundval av tillgängliga upplysningar.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.2 skall kommissionen inte vara bunden av den tidsfrist som anges i artiklarna 4.5, 7.6 och 7.7 i fall av stöd som eventuellt är olagligt.

3. Artikel 9 skall gälla i tillämpliga delar.

Artikel14¶Återkrav av stöd

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

1. Vid negativa beslut i fall av olagligt stöd skall kommissionen besluta att den berörda medlemsstaten skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att återkräva stödet från mottagaren (nedan kallat beslut om återkrav). Kommissionen skall inte återkräva stödet om detta skulle stå i strid med en allmän princip i gemenskapsrätten.

2. Det stöd som skall återkrävas enligt ett beslut om återkrav skall innefatta ränta med en lämplig räntesats som fastställs av kommissionen. Räntan skall betalas från det datum då det olagliga stödet stod till stödmottagarens förfogande till det datum då det har återbetalats.

3. Utan att det påverkar förordnanden av Europeiska gemenskapernas domstol enligt artikel 185 i fördraget skall återkravet verkställas utan dröjsmål och enligt den berörda medlemsstatens förfaranden enligt nationell lagstiftning, förutsatt att dessa förfaranden gör det möjligt att omedelbart och effektivt verkställa kommissionens beslut. I det syftet skall de berörda medlemsstaterna vid förfaranden inför nationella domstolar vidta alla nödvändiga åtgärder som är tillgängliga i deras respektive rättssystem, inbegripet interimistiska åtgärder, utan att gemenskapsrätten påverkas.

Kapitel IIIA Preskriptionstider

Artikel15¶Preskriptionstid för återkrav av stöd

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

1. För kommissionens befogenheter att återkräva stöd skall en preskriptionstid på tio år gälla.

2. Preskriptionstiden skall börja den dag då det olagliga stödet beviljas mottagaren antingen som individuellt stöd eller på grundval av en stödordning. Preskriptionstiden skall avbrytas av varje åtgärd avseende det olagliga stödet som vidtas av kommissionen eller av en medlemsstat som agerar på kommissionens begäran. Vid varje avbrott skall tiden börja räknas på nytt. Preskriptionstiden skall avbrytas under den tid då kommissionens beslut är föremål för förfaranden vid Europeiska gemenskapernas domstol.

3. Varje stöd för vilket preskriptionstiden har löpt ut skall betraktas som befintligt stöd.

Artikel15a¶Preskriptionstid för åläggande av böter och viten

Införd genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

1. De befogenheter som kommissionen ges i artikel 6b ska omfattas av en preskriptionstid på tre år.

2. Perioden som anges i punkt 1 ska börja löpa den dag då överträdelsen som avses i artikel 6b begås. Vid fortsatta eller upprepade överträdelser ska perioden dock börja löpa den dag då överträdelsen upphör.

3. Åtgärder som kommissionen vidtar i syfte att undersöka eller ingripa mot överträdelsen som avses i artikel 6b ska avbryta preskriptionstiden för åläggande av böter eller viten, med verkan från den dag då åtgärden delges det berörda företaget eller den berörda företagssammanslutningen.

4. Efter varje avbrott ska preskriptionstiden börja löpa på nytt. Preskriptionstiden ska dock löpa ut senast den dag då sex år har förflutit utan att kommissionen har ålagt böter eller viten. Denna period ska förlängas med den tid under vilken preskriptionstiden tillfälligt upphör i enlighet med punkt 5.

5. Preskriptionstiden för åläggande av böter eller viten ska avbrytas under den tid som kommissionens beslut är föremål för prövning av Europeiska unionens domstol.

Artikel15b¶Preskriptionstider för verkställighet av böter och viten

Införd genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

1. Kommissionens befogenhet att verkställa beslut som fattats enligt artikel 6b ska omfattas av en preskriptionstid på fem år.

2. Perioden som anges i punkt 1 ska börja den dag då beslutet som fattats enligt artikel 6b vinner laga kraft.

3. Preskriptionstiden som anges i punkt 1 ska avbrytas

a) genom underrättelse av ett beslut om ändring av det ursprungliga bötes- eller vitesbeloppet eller om avslag på en begäran om en sådan ändring,

b) genom åtgärder som vidtas av en medlemsstat, på kommissionens begäran, eller av kommissionen, för att driva in böterna eller vitet.

4. Efter varje avbrott ska preskriptionstiden börja löpa på nytt.

5. Preskriptionstiden som anges i punkt 1 ska avbrytas under den tid som

a) en uppgiftslämnare medges betalningsfrist, eller

b) indrivningen har skjutits upp enligt ett beslut av Europeiska unionens domstol.

Kapitel IV Förfarande vid missbruk av stöd

Artikel16¶Missbruk av stöd

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 får kommissionen inleda ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 4.4 i fall av missbruk av stöd. Artiklarna 6, 6a, 6b, 7, 9, 10, 11.1 och 12–15 ska gälla i tillämpliga delar.

Kapitel V Förfarande rörande befintliga stödordningar

Artikel17¶Samarbete enligt artikel 93.1 i fördraget

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

1. Kommissionen skall från den berörda medlemsstaten erhålla alla nödvändiga upplysningar för att i samarbete med medlemsstaten granska befintliga stödordningar enligt artikel 93.1 i fördraget.

2. Om kommissionen anser att en befintlig stödordning inte är eller inte längre är förenlig med den gemensamma marknaden, skall den underrätta den berörda medlemsstaten om sin preliminära uppfattning och ge den berörda medlemsstaten tillfälle att inkomma med sina synpunkter inom en månad. I vederbörligen berättigade fall får kommissionen förlänga denna tidsfrist.

Artikel18¶Förslag till lämpliga åtgärder

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

Om kommissionen mot bakgrund av de upplysningar som medlemsstaten har givit in enligt artikel 17 finner att den befintliga stödordningen inte är eller inte längre är förenlig med den gemensamma marknaden, skall den utfärda en rekommendation för den berörda medlemsstaten med förslag till lämpliga åtgärder. I rekommendationen kan särskilt föreslås

a) att stödordningens innehåll ändras i substans, eller

b) att krav som gäller förfaranden införs, eller

c) att stödordningen avskaffas.

Artikel19¶Rättsliga följder av ett förslag om lämpliga åtgärder

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

1. Om den berörda medlemsstaten godtar de föreslagna åtgärderna och underrättar kommissionen om detta, skall kommissionen notera detta förhållande och underrätta medlemsstaten om detta. Medlemsstaten skall genom sitt godtagande vara bunden att genomföra de lämpliga åtgärderna.

2. Om den berörda medlemsstaten inte godtar de föreslagna åtgärderna och kommissionen, efter att ha beaktat den berörda medlemsstatens synpunkter, fortfarande anser att dessa åtgärder är nödvändiga, skall den inleda ett förfarande enligt artikel 4.4. Artiklarna 6, 7 och 9 skall gälla i tillämpliga delar.

Kapitel VI Intresserade parter

Artikel20¶Intresserade parters rättigheter

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

1. Varje intresserad part kan lämna synpunkter i enlighet med artikel 6 efter det att kommissionen har beslutat att inleda det formella granskningsförfarandet. Varje intresserad part som har lämnat sådana synpunkter och varje mottagare av individuellt stöd skall tillställas en kopia av det beslut som kommissionen har fattat i enlighet med artikel 7.

2. Alla intresserade parter får inge ett klagomål för att underrätta kommissionen om påstått olagligt stöd och påstått missbruk av stöd. För detta ändamål ska den berörda parten fylla i ett formulär som fastställts i en genomförandebestämmelse som avses i artikel 27 och ska ange alla de obligatoriska upplysningar som begärs i det.

Om kommissionen anser att den intresserade parten inte följt det obligatoriska formuläret, eller de faktiska och rättsliga omständigheter som lagts fram av den intresserade parten inte utgör tillräckliga skäl för att, på grundval av en första undersökning, visa att olagligt stöd eller missbruk av stöd föreligger, ska den underrätta den intresserade parten om detta och uppmana denna att lämna synpunkter inom en föreskriven tidsfrist, som normalt inte ska överskrida en månad. Om den intresserade parten inte har framfört några synpunkter inom den föreskrivna tidsfristen, kommer klagomålet att anses ha återkallats. Kommissionen ska underrätta den berörda medlemsstaten när ett klagomål anses återkallat.

Kommissionen ska till den klagande skicka en kopia av sitt beslut i ett ärende som gäller föremålet för klagomålet.

3. Varje intresserad part skall på begäran erhålla en kopia av varje beslut enligt artiklarna 4, 7, 10.3 och 11.

Kapitel VIA Granskning av branscher och stödinstrument

Artikel20a¶Granskning av branscher och stödinstrument

Införd genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

1. Om den tillgängliga informationen ger rimlig anledning att misstänka att statliga stödåtgärder som vidtas inom en viss sektor eller på grundval av ett visst stödinstrument avsevärt kan begränsa eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden i flera medlemsstater eller att befintliga stödåtgärder inom en viss sektor i flera medlemsstater inte är, eller inte längre är, förenliga med den inre marknaden, får kommissionen göra en utredning i olika medlemsstater av den berörda branschen eller användningen av det berörda stödinstrumentet. I samband med utredningen får kommissionen uppmana medlemsstaterna och/eller de berörda företagen eller företagssammanslutningarna att tillhandahålla de upplysningar som är nödvändiga för tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, med vederbörlig hänsyn tagen till proportionalitetsprincipen.

Kommissionen ska för varje begäran om upplysningar i enlighet med den här artikeln ange skälen för undersökningen och valet av mottagare av en begäran.

Kommissionen ska offentliggöra en rapport om resultaten av sin utredning av särskilda branscher eller stödinstrument i olika medlemsstater och uppmana medlemsstaterna och eventuella berörda företag eller företagssammanslutningar att lämna synpunkter.

2. Upplysningar som erhållits genom branschutredningar får användas inom ramen för förfaranden enligt denna förordning.

3. Artiklarna 5, 6a och 6b ska gälla i tillämpliga delar.

Kapitel VII Övervakning

Artikel21¶Årliga rapporter

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

1. Medlemsstaterna skall ge in årliga rapporter till kommissionen om alla befintliga stödordningar för vilka ingen särskild rapporteringsskyldighet har föreskrivits i ett villkorligt beslut enligt artikel 7.4.

2. Om den berörda medlemsstaten trots påminnelse underlåter att överlämna en årlig rapport, får kommissionen inleda ett förfarande enligt artikel 18 vad gäller den berörda stödordningen.

Artikel22¶Kontroll på ort och ställe

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

1. När kommissionen hyser allvarliga tvivel om huruvida beslut om att inte göra invändningar, positiva beslut eller villkorliga beslut med avseende på individuellt stöd efterlevs, skall den berörda medlemsstaten, efter att ha beretts tillfälle att lämna synpunkter, tillåta kommissionen att avlägga kontrollbesök på ort och ställe.

2. De tjänstemän som har bemyndigats av kommissionen skall, för att kontrollera att det berörda beslutet följs, ges befogenhet att

a) gå in i vilka lokaler och på vilken mark som helst som utnyttjas av det berörda företaget,

b) begära muntliga förklaringar på ort och ställe, och

c) granska räkenskaperna och andra affärshandlingar och göra eller begära kopior.

Om det är nödvändigt får kommissionen bistås av oberoende experter.

3. Kommissionen skall skriftligen och i god tid underrätta den berörda medlemsstaten om kontrollbesöket på ort och ställe och de bemyndigade tjänstemännens och experternas identitet. Om medlemsstaten i fråga har berättigade invändningar mot kommissionens val av experter, skall experterna utses i samförstånd med medlemsstaten. De av kommissionens tjänstemän och de experter som bemyndigats att utföra kontroll på ort och ställe skall uppvisa en skriftlig fullmakt i vilken närmare anges föremålet för och syftet med besöket.

4. Tjänstemän som bemyndigats av den medlemsstat inom vars territorium kontrollbesöket skall göras får vara närvarande vid kontrollbesöket.

5. Kommissionen skall lämna medlemsstaten en kopia av alla rapporter som upprättas till följd av kontrollbesöket.

6. Om ett företag motsätter sig ett kontrollbesök som har beslutats av kommissionen med stöd av denna artikel, skall den berörda medlemsstaten ge den hjälp som behövs till de tjänstemän och experter som bemyndigats av kommissionen för att de skall kunna genomföra kontrollbesöket. För detta ändamål skall medlemsstaterna, efter samråd med kommissionen, vidta nödvändiga åtgärder inom arton månader efter det att denna förordning har trätt i kraft.

Artikel23¶Underlåtenhet att följa beslut och domar

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

1. Om den berörda medlemsstaten inte följer villkorliga eller negativa beslut, särskilt i fall som avses i artikel 14, får kommissionen hänskjuta ärendet direkt till Europeiska gemenskapernas domstol i enlighet med artikel 93.2 i fördraget.

2. Om kommissionen anser att den berörda medlemsstaten inte har följt en dom från Europeiska gemenskapernas domstol, får kommissionen fullfölja ärendet enligt artikel 171 i fördraget.

Kapitel VIIA Samarbete med nationella domstolar

Artikel23a¶Samarbete med nationella domstolar

Införd genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

1. Vid tillämpning av artiklarna 107.1 och 108 i EUF-fördraget får medlemsstaternas domstolar från kommissionen begära upplysningar som den förfogar över eller yttranden i frågor som gäller tillämpningen av reglerna om statligt stöd.

2. Om en konsekvent tillämpning av artiklarna 107.1 eller 108 i EUF-fördraget så kräver, får kommissionen på eget initiativ avge skriftliga yttranden till de domstolar i medlemsstaterna som ansvarar för tillämpningen av reglerna om statligt stöd. Den får också, med den berörda domstolens tillstånd, avge muntliga yttranden.

Kommissionen ska underrätta den berörda medlemsstaten om sin avsikt att lämna in yttranden innan den gör det formellt.

Endast i syfte att utarbeta sina yttranden får kommissionen begära att den berörda domstolen i medlemsstaten översänder de handlingar som står till domstolens förfogande och som är nödvändiga för kommissionens bedömning av ärendet.

Kapitel VIII Allmänna bestämmelser

Artikel24¶Tystnadsplikt

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

Kommissionen och medlemsstaterna, deras tjänstemän och övriga anställda, inbegripet oberoende experter som utnämnts av kommissionen, skall inte lämna ut upplysningar som de har inhämtat med stöd av denna förordning och som omfattas av tystnadsplikt.

Artikel25¶Mottagare av beslut

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

1. Beslut som fattas enligt artiklarna 6a.7, 6b.1, 6b.2 och 7.9 ska riktas till det berörda företaget eller den berörda företagssammanslutningen. Kommissionen ska utan dröjsmål delge mottagaren beslutet och ge mottagaren tillfälle att meddela kommissionen vilka upplysningar den anser ska omfattas av tystnadsplikt.

2. Övriga beslut som fattas av kommissionen enligt kapitlen II, III, IV, V och VII ska riktas till den berörda medlemsstaten. Kommissionen ska utan dröjsmål delge den berörda medlemsstaten besluten och ge denna medlemsstat tillfälle att meddela kommissionen vilka upplysningar den anser ska omfattas av tystnadsplikt.

Artikel26¶Offentliggörande av beslut

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

1. Kommissionen skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra en sammanfattning av de beslut som den har fattat enligt artikel 4.2 och 4.3 samt artikel 18 jämförd med artikel 19.1. I sammanfattningen skall anges att det är möjligt att få en kopia av beslutet på det språk eller de språk på vilket/vilka beslutet avfattats.

2. Kommissionen skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra de beslut som den har fattat enligt artikel 4.4 på det språk på vilket beslutet avfattats. I Europeiska gemenskapernas officiella tidning på andra språk än det språk på vilket beslutet avfattats skall den autentiska språkversionen åtföljas av en meningsfull sammanfattning på den officiella tidningens språk.

2a. Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra de beslut som den fattar i enlighet med artikel 6b.1 och 6b.2.

3. Kommissionen skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning offentliggöra de beslut som den har fattat enligt artikel 7.

4. När artikel 4.6 eller artikel 8.2 är tillämplig skall ett kort tillkännagivande offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

5. Rådet får enhälligt besluta om att offentliggöra beslut enligt artikel 93.2 tredje stycket i fördraget i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel27¶Genomförandebestämmelser

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589 och förordning (EU) nr 734/2013.

Kommissionen ska i enlighet med förfarandet i artikel 29 ha befogenhet att anta genomförandebestämmelser om

a) form, innehåll och andra närmare bestämmelser om anmälningar,

b) form, innehåll och andra närmare bestämmelser om årliga rapporter,

c) form, innehåll och andra närmare bestämmelser om klagomål som inges i enlighet med artiklarna 10.1 och 20.2,

d) närmare bestämmelser om tidsfrister och beräkningen av tidsfrister, och

e) den räntesats som avses i artikel 14.2.

Artikel28¶Rådgivande kommitté för statligt stöd

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

En rådgivande kommitté för statligt stöd (nedan kallad kommittén) skall inrättas. Den skall bestå av företrädare för medlemsstaterna och ha kommissionens företrädare som ordförande.

Artikel29¶Samråd med kommittén

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

1. Kommissionen skall samråda med kommittén innan den antar tillämpningsföreskrifter i enlighet med artikel 27.

2. Samråd med kommittén skall äga rum vid ett möte som skall sammankallas av kommissionen. De utkast och dokument som skall behandlas skall bifogas kallelsen. Mötet skall äga rum tidigast två månader efter det att kallelsen har skickats ut. Denna tidsfrist kan förkortas i brådskande fall.

3. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

4. Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet. Kommittén kan rekommendera att detta yttrande offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

5. Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén har avgett. Den skall underrätta kommittén om hur dess yttrande har beaktats.

Artikel30¶Ikraftträdande

Ändrad genom förordning (EU) 2015/1589.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

1 EGT C 116, 16.4.1998, s. 13.

2 Yttrande avgivet den 14 januari 1999 (ännu ej offentliggjort i EGT).

3 EGT C 284, 14.9.1998, s. 10.