Införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör med ursprung i Republiken Kroatien och Ukraina

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1802/1999 av den 17 augusti 1999 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör med ursprung i Republiken Kroatien och Ukraina Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 218 , 18/08/1999 s. 0003 - 0011

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1802/1999

av den 17 augusti 1999

om införande av en preliminär antidumpningstull på import av vissa sömlösa rör med ursprung i Republiken Kroatien och Ukraina

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), senast ändrad genom förordning (EG) nr 905/98(2), särskilt artikel 7 i denna,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) Kommissionen meddelade den 19 november 1998 genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(3) att ett antidumpningsförfarande skulle inledas beträffande import till gemenskapen av vissa sömlösa rör med ursprung i Kroatien och Ukraina.

(2) Förfarandet inleddes till följd av ett klagomål som i oktober 1998 ingivits av "Defence Committee of the Seamless Steel Tube Industry of the European Union" för tillverkare i gemenskapen vilka står för 100 % av gemenskapens tillverkning av vissa sömlösa rör.

(3) Kommissionen underrättade officiellt de klagande tillverkarna i gemenskapen, de exporterande tillverkare, importörer, leverantörer och användare som man visste berördes, liksom berörda sammanslutningar och företrädare för de exporterande länderna, om att förfarandet skulle inledas. Berörda parter gavs möjlighet att inom den tid som angavs i tillkännagivandet om inledande av förfarandet skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda.

(4) Kommissionen sände frågeformulär till alla kända berörda parter. Den mottog svar från elva gemenskapstillverkare, fyra exporterande tillverkare i de berörda länderna och åtta importörer i gemenskapen.

(5) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den bedömde nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, skada och gemenskapens intresse och genomförde kontrollbesök på plats hos följande företag:

a) Tillverkare i gemenskapen

- Benteler AG, Paderborn, Tyskland

- Dalmine SpA, Dalmine, Italien

- ESW Röhrenwerke GmbH, Eschweiler, Tyskland

- Ovako Steel AB Tube Division, Hofors, Sverige

- Productos Tubulares SA, Valle de Trapaga, Spanien

- Timken Desford Ltd, Leicester, Förenade kungariket

- Tubos Reunidos SA, Amurrio, Spanien

- Vallourec & Mannesmann Deutschland GmbH, Mülheim an der Ruhr, Tyskland

- Vallourec & Mannesmann France SA, Boulogne Billancourt, Frankrike

- Voest Alpine Kindberg GmbH, Österrike

b) Exporterande tillverkare

- Zeljezara Sisak d.d., Sisak, Kroatien

c) Närstående importör i gemenskapen

- SEPCO GmbH, Krefeld, Tyskland

(6) Undersökningen av dumpning omfattade perioden från och med den 1 november 1997 till och med den 31 oktober 1998 (nedan kallad undersökningsperioden). Undersökningen av skada omfattade perioden från och med januari 1997 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

B. PRODUKT SOM ÄR FÖREMÅL FÖR UNDERSÖKNING OCH LIKADAN PRODUKT

1. Berörd produkt

(7) Den produkt som är föremål för undersökning är sömlösa rör av järn eller olegerat stål, av sådana slag som används till olje- eller gasledningar (pipelines), med en ytterdiameter av högst 406,4 mm (enligt KN-nummer 7304 10 10 och 7304 10 30 ); sömlösa rör med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål, kalldragna eller kallvalsade (enligt KN-nummer 7304 31 99 ); andra rör med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål, med en ytterdiameter av högst 406,4 mm (enligt KN-nummer 7304 39 91 och 7304 39 93 ), nedan kallade sömlösa rör.

(8) Även om de tre kategorierna av sömlösa rör har vissa tekniska olikheter (t.ex. standarder och stålkvalitet) sinsemellan, är olikheterna ändå inte sådana att det kan fastställas några klara skiljelinjer, eftersom sömlösa rör som klassificeras enligt en kategori kan användas och ibland faktiskt används för samma ändamål som sömlösa rör som klassificeras enligt en annan kategori. Dessutom finns det inom varje kategori en rad specifikationer för sömlösa rör, men det anses att alla har likartade eller identiska fysiska och tekniska huvudegenskaper och slutliga användningsområden.

(9) De ukrainska exporterande tillverkarna framhöll att det i själva verket var frågan om två skilda produkter, rörledningar och rör för allmänna ändamål, av vilka de förra tillverkades enligt högre standarder och snarare såldes direkt till slutanvändare än till handlare. Kommissionen konstaterade dock att de grundläggande fysiska och tekniska egenskaperna var desamma. Det konstaterades också att den påstådda olikheten inte var märkbar i praktiken, eftersom rörledningar ofta säljs som rör för allmänna ändamål och det inte finns några klara skiljelinjer mellan dessa produkter.

(10) Kommissionen fastställde därför i enlighet med den ståndpunkt som tidigare antagits av rådet(4), att alla sömlösa rör som omfattas av de ovannämnda KN-numren bör anses vara en och samma produkt i detta förfarande.

2. Likadan produkt

(11) Det konstaterades att de produkter som exporteras till gemenskapen från de två berörda länderna har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma användningsområden som de som tillverkas och säljs i gemenskapen av gemenskapsindustrin och som de som säljs på den inhemska marknaden i Kroatien, och dessa produkter bör därför anses vara likadana produkter enligt artikel 1.4 i förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen).

(12) De ukrainska exporterande tillverkarna framhöll att de rör som tillverkades av dem enligt GOST- och TU-standarder, dvs. rör av lägre kvalitet och med färre testkrav, var olika de produkter som tillverkades av gemenskapsindustrin, som tillverkas enligt DIN- och ASTM-standarder. Kommissionen avvisade detta påstående, eftersom hänsyn inte kan tas till kvalitetsstandarderna som sådana vid fastställandet av den likadana produkten. Kommissionen konstaterade vidare att dessa produkter hade samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och samma slutliga användningsområde som de sömlösa rör som tillverkas av gemenskapsindustrin och de som exporteras av det andra landet i förfarandet.

C. DUMPNING

1. Kroatien

a) Normalvärde

(13) För fastställande av normalvärdet undersöktes först när det gällde den enda exporterande tillverkaren, om den sammanlagda försäljningsvolymen av den berörda produkten på hemmamarknaden var representativ i enlighet med artikel 2.2 i grundförordningen, dvs. om denna försäljning motsvarade minst 5 % av försäljningsvolymen av produkten i fråga vid export till gemenskapen.

Därefter undersöktes för varje produkttyp som exporterades av det kroatiska företaget, om försäljningen av den motsvarande produkttypen på hemmamarknaden motsvarade minst 5 % av försäljningsvolymen av samma typ vid export till gemenskapen.

För de produkter som uppfyllde femprocentskriteriet undersöktes det om tillräcklig försäljning hade ägt rum vid normal handel i enlighet med artikel 2.4 i grundförordningen.

I de fall där försäljningsvolymen per produkttyp på hemmamarknaden till ett pris över kostnaden per enhet omfattade minst 80 % av försäljningen, fastställdes normalvärdet på grundval av de vägda genomsnittliga priser som faktiskt betalats för all försäljning på hemmamarknaden. När volymen transaktioner som skett med vinst per produkttyp var högst 80 %, men lägst 10 % av försäljningen, fastställdes normalvärdet på grundval av de vägda genomsnittliga priser som faktiskt betalats för den försäljning som skett med vinst.

För de produkttyper för vilka försäljningsvolymen på hemmamarknaden motsvarade mindre än 5 % av den volym som exporterades till gemenskapen, eller för vilka försäljningen på hemmamarknaden vid normal handel var otillräcklig, konstruerades normalvärdet på grundval av den berörda exporterande tillverkarens tillverkningskostnad för den exporterade produkttypen plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader samt för vinst i enlighet med artikel 2.3 och 2.6 i grundförordningen. Försäljnings- och administrationskostnader och andra allmänna kostnader baserades på den representativa försäljningen på hemmamarknaden medan vinstmarginalen baserades på den representativa försäljning på hemmamarknaden som ägt rum vid normal handel.

b) Exportpris

(14) Exportpriserna fastställdes på grundval av de priser som betalats eller skulle betalas för den berörda produkten när den såldes för första gången till oberoende köpare i gemenskapen i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen.

c) Jämförelse

(15) För att säkerställa en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset fritt fabrik, togs vederbörlig hänsyn i form av justeringar till de olikheter som påstods och konstaterades påverka priserna och deras jämförbarhet. Dessa justeringar gjordes, i förekommande fall, i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen, för att ta hänsyn till handelsled, transporter och kreditkostnader.

(16) Justeringen i handelsled gjordes, då det konstaterades att exportpriset (till handlarna) fastställts i ett annat handelsled än normalvärdet (handlare och användare) och denna skillnad hade påverkat prisernas jämförbarhet.

d) Dumpningsmarginal

(17) Dumpningsmarginalen för den berörda exporterande tillverkaren fastställdes, i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen, på grundval av en jämförelse mellan de vägda genomsnittliga normalvärdena och de vägda genomsnittliga exportpriserna.

(18) Den preliminära dumpningsmarginalen för den enda kroatiska exporterande tillverkaren är 40,8 %, uttryckt i procent av priset cif gemenskapens gräns.

(19) Eftersom den enda kända exporterande tillverkaren stod för den totala kroatiska exporten till gemenskapen av den berörda produkten anser kommissionen att den övriga dumpningsmarginalen bör fastställas till samma nivå.

2. Ukraina

a) Normalvärde

(20) I tillkännagivandet om inledande av förfarandet föreslog kommissionen Brasilien eller Förenta staterna som lämpligt tredje land med marknadsekonomi för fastställande av normalvärdet. De ukrainska exporterande tillverkarna gjorde invändningar mot båda länderna inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet. Det hävdades bl.a. när det gäller Brasilien att den brasilianska marknaden dominerades av en enda tillverkare och att detta inverkade på de brasilianska priserna. Det påstods när det gäller Förenta staterna att tillgången på råmaterial var dålig, vilket ledde till att kostnaderna ökade för de inhemska tillverkarna och att exporten till gemenskapen av den berörda produkten inte skedde i representativa mängder, vilket visade att tillverkarna saknade konkurrenskraft. Dessutom var lönerna i Ukraina och Förenta staterna inte jämförbara. Tjeckien föreslogs som ett alternativt jämförbart land.

(21) Det konstaterades att invändningarna mot valet av Brasilien var berättigade. Förenta staterna kunde inte heller användas som jämförbart land, eftersom alla åtta exportörer i Förenta staterna som var upptagna i klagomålet vägrade att samarbeta. De klagande föreslog därför att man för fastställande av normalvärdet skulle använda sig av en privat sammanställd rapport som innehöll information om de amerikanska tillverkarnas försäljningspriser. Detta förslag måste avslås, eftersom informationen inte gick att kontrollera.

(22) Tre kända tjeckiska tillverkare av rör kontaktades då och fick förslag om samarbete, vilket de alla avvisade.

(23) Kroatien som är ett exporterande land som också berörs av denna undersökning föreslogs därefter. Såväl de klagande som de ukrainska exporterande tillverkarna motsatte sig till att börja med valet av Kroatien med motiveringen att den kroatiska tillverkningskapaciteten motsvarade mindre än 10 % av den ukrainska och att de kroatiska produkterna inte såldes i lika många storlekar som den ukrainska exporten.

(24) Efter noggrant övervägande av samtliga faktorer drog dock kommissionen slutsatsen att Kroatien skulle kunna väljas som ett rimligt alternativ. Denna slutsats underbyggdes av det faktum att volymen av den kroatiska försäljningen av den berörda produkten på hemmamarknaden var representativ för den ukrainska exporten till gemenskapen under undersökningsperioden. Kroatien både importerar och exporterar den berörda produkten. Det kroatiska rörföretagets kapacitetsutnyttjande är slutligen lika högt som det vägda genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet hos de tre samarbetsvilliga ukrainska exporterande tillverkarna.

(25) Parterna i undersökningen underrättades om att kommissionen avsåg att välja Kroatien och gavs tillfälle att lämna synpunkter. Inga synpunkter mottogs inom den fastställda tidsfristen.

(26) Normalvärdet fastställdes därför på grundval av den kroatiske tillverkarens priser och kostnader för produkter som är jämförbara med dem som säljs till gemenskapen av de exporterande ukrainska tillverkarna enligt de metoder som anges i skäl 13.

b) Exportpris

(27) När det gäller en exporterande tillverkare konstaterades, efter ett kontrollbesök på plats hos en av hans närstående importörer i gemenskapen, att den överlämnade informationen inte var tillförlitlig. Denna exporterande tillverkares exportförsäljning togs därför inte i beaktande vid fastställandet av exportpriset. När det gäller de två andra exporterande ukrainska tillverkarna togs all export i beaktande för fastställande av exportpriset.

(28) Exportpriset fastställdes därefter i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, dvs. på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle ha betalats av oberoende köpare i gemenskapen.

c) Jämförelse

(29) Det konstaterades att det inte fanns någon inhemsk tillverkning av kalldragna sömlösa rör i Kroatien. Eftersom exporten av denna kategori från Ukraina till gemenskapen endast utgjorde 10 % av den totala exporten från Ukraina under undersökningsperioden ansågs det emellertid rimligt att inte ta med den kategorin i beräkningarna.

(30) För att få till stånd en rättvis jämförelse togs vederbörlig hänsyn i form av justeringar för olikheter som påstods och konstaterades påverka prisernas jämförbarhet. Dessa justeringar gjordes, i förekommande fall, vad avser transportkostnader i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(31) Två ukrainska exporterande tillverkare begärde justeringar för fysiska egenskaper, för att ta hänsyn till olikheterna mellan ukrainska rör som tillverkas enligt GOST- och TU-standarder och de som tillverkas enligt DIN- och ASTM-standarder, som är de standarder som vanligtvis tillämpas av gemenskapsindustrin. Rör som tillverkas enligt GOST- och TU-standarder påstods vara av sämre kvalitet och inte omfattas av lika sträng kontroll, vilket innebar att de såldes till rabatterat pris på gemenskapsmarknaden.

Kommissionen ansåg emellertid att de ukrainska exporterande tillverkarnas argument inte var underbyggda och att ytterligare information var nödvändig. Kommissionen avslog därför denna begäran för det preliminära avgörandet.

d) Dumpningsmarginal

(32) En enda dumpningsmarginal för hela landet fastställdes i enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen på grundval av en jämförelse mellan de vägda genomsnittliga normalvärdena och de vägda genomsnittliga exportpriserna.

(33) Den preliminära dumpningsmarginalen för samtliga ukrainska företag är 123,7 %, uttryckt i procent av priset cif gemenskapens gräns.

D. SKADA

1. Definition av gemenskapsindustrin

a) Gemenskapstillverkning

(34) Produktionen hos alla företag som tillverkade sömlösa rör i gemenskapen under undersökningsperioden beaktades för fastställandet av gemenskapstillverkningen. Dessa företag kallas nedan gemenskapstillverkare.

b) Gemenskapsindustri

(35) Det bör påpekas att klagomålet ingavs för tolv tillverkare av sömlösa rör i gemenskapen. Dessa tolv tillverkare stod för hela tillverkningen i gemenskapen vid tiden för undersökningen.

(36) Endast tio av de tolv klagande gemenskapstillverkarna besvarade kommissionens frågeformulär. När det gäller de två andra tillverkarna besvarade den ena inte frågeformuläret alls, medan den andra endast besvarade det till en viss del. Båda gemenskapstillverkarna ansågs därför inte samarbeta i den nuvarande undersökningen.

(37) De övriga tio gemenskapstillverkarna är Voest Alpine Kindberg (Österrike), Vallourec & Mannesmann France (Frankrike), Benteler AG (Tyskland), ESW Röhrenwerke GmbH (Tyskland), Vallourec & Mannesmann Deutschland GmbH (Tyskland), Dalmine SpA (Italien), Productos Tubulares SA (Spanien), Tubos Reunidos SA (Spanien), Ovako Steel AB Tube Division (Sverige) och Timken Desford Steel Ltd (Förenade kungariket).

(38) Dessa tillverkare stod för 94 % av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen under undersökningsperioden och utgjorde därför en betydande del av gemenskapstillverkningen i enlighet med artikel 5.4 i grundförordningen. Dessa företag kallas nedan gemenskapsindustrin.

2. Inledande anmärkningar

(39) Kommissionen har för att undersöka skadan och orsakssambandet tagit hänsyn till att en tidigare undersökning beträffande import av sömlösa rör från Kroatien, Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien, Ryssland och Slovakien avslutades genom rådets förordning (EG) nr 2320/97(5), med vilken antidumpningsåtgärder infördes mot dessa länder.

(40) Eftersom det hade konstaterats i samband med den tidigare undersökningen att importen av sömlösa rör från Kroatien inte hade vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada under perioden 1995 till augusti 1996, ansågs det inte rimligt med en ny undersökning om vilken inverkan importen från det landet hade haft på gemenskapsindustrin under denna period.

(41) Man kom därför fram till att kommissionen vid undersökningen av skada och orsakssamband i samband med detta förfarande endast skulle ta hänsyn till uppgifter som rörde perioden januari 1997 till oktober 1998 (dvs. slutet av undersökningsperioden).

(42) Det bör dessutom påpekas att den situation som beskrivs nedan vad gäller gemenskapsindustrin har bedömts mot bakgrund av att dess situation förväntats bli bättre sedan de ovannämnda antidumpningsåtgärderna infördes.

3. Gemenskapsförbrukning

(43) Gemenskapsförbrukningen baserades på svaren i frågeformulären (gemenskapsindustrins försäljningsvolym), uppgifter från Eurostat (importvolym) och den information som var tillgänglig när det gäller icke samarbetsvilliga gemenskapstillverkares försäljningsnivå.

(44) Enligt dessa uppgifter ökade den synliga gemenskapsförbrukningen under perioden från 1087469 ton 1997 till 1195329 ton under undersökningsperioden, vilket motsvarar en allmän ökning på 10 %.

4. Import till gemenskapen från de berörda länderna

a) Kumulation

(45) Kommissionen undersökte om importen av sömlösa rör med ursprung i Kroatien och Ukraina skulle slås samman i enlighet med artikel 3.4 i grundförordningen.

(46) Såsom angivits ovan var de dumpningsmarginaler som fastställts för Kroatien och Ukraina 40,8 % respektive 123,7 %, och båda ligger därför gott och väl över miniminivån. Importvolymen från Kroatien och Ukraina är jämförbara i absoluta termer och konstaterades vara betydande för båda länderna. Importen från Kroatien uppgick under undersökningsperioden till 2,6 % av gemenskapsförbrukningen, medan importen från Ukraina uppgick till 11,2 % av gemenskapsförbrukningen under samma period.

(47) När det gäller konkurrensvillkoren konstaterades det i samband med undersökningen att sömlösa rör som under undersökningsperioden importerades från Kroatien och Ukraina var lika i alla sina grundläggande fysiska och tekniska egenskaper. Sömlösa rör från Kroatien och Ukraina såldes dessutom i gemenskapen genom jämförbara försäljningskanaler och under liknande affärsmässiga villkor. De importerade sömlösa rören ansågs därför konkurrera med varandra och med de sömlösa rör som tillverkas och säljs i gemenskapen.

(48) Mot bakgrund av ovanstående ansåg kommissionen att alla de kriterier som anges i artikel 3.4 i grundförordningen var uppfyllda. Importen från Kroatien och Ukraina slogs därför samman vid bedömningen.

b) Den dumpade importens volym och marknadsandel

(49) Importen från Kroatien och Ukraina ökade avsevärt från 83783 ton 1997 till 164403 ton under undersökningsperioden. Marknadsandelen i gemenskapen var 7,7 % 1997 och 13,8 % under undersökningsperioden.

c) Den dumpade importens priser

i) Utveckling av priser

(50) Det genomsnittliga priset per enhet för sömlösa rör som importerades från Kroatien och såldes på gemenskapsmarknaden (enligt uppgifter från Eurostat) var 0,50 ecu/kg 1997 och 0,51 ecu/kg under undersökningsperioden. Det genomsnittliga priset per enhet för sömlösa rör som importerades från Ukraina och såldes på gemenskapsmarknaden (enligt uppgifter från Eurostat) var 0,37 ecu/kg 1997 och 0,38 ecu/kg under undersökningsperioden.

ii) Prisunderskridande

Kroatien

(51) Av hänsyn till det stora urval sömlösa rör som var föremål för undersökningen klassificerade kommissionen för fastställande av prisunderskridandet de sömlösa rör som såldes av gemenskapsindustrin och de som importerades från Kroatien enligt två kriterier: för det första skedde en gruppering efter ytterdiameter och väggtjocklek och för det andra gjordes en indelning i tre kategorier, dvs. rörledningar, kalldragna rör eller rör för allmänna ändamål. Därefter jämfördes de vägda genomsnittliga försäljningspriserna för sömlösa rör från Kroatien efter grupp och kategori med de vägda genomsnittliga försäljningspriserna för sömlösa rör från gemenskapen tillhörande samma grupp och kategori. Prisjämförelserna gjordes på grundval av försäljningen till den första oberoende köparen i gemenskapen. För att säkerställa jämförbarheten noterades gemenskapsindustrins priser och priserna på de importerade produkterna utan avdrag och skatter och transportkostnaderna justerades, i förekommande fall, fritt fabrik respektive priset cif gemenskapens gräns. Med stöd av den information som importörerna lämnade justerades dessutom importpriserna för att täcka kostnaderna för tullklarering och kostnader efter import.

Ukraina

(52) Det bör, när det gäller fastställandet av prisunderskridande för ukrainska rör, påpekas att de parter som var berörda inte lämnade tillräckliga uppgifter om ytterdiameter och väggtjocklek för att kommissionen skulle kunna gruppera produkterna på samma sätt som i fallet med importen från Kroatien. I avsaknad av dessa uppgifter beräknade kommissionen prisunderskridandet på grundval av lämnade uppgifter, dvs. den jämförde de vägda genomsnittliga försäljningspriserna för ukrainska sömlösa rör per KN-nummer med de vägda genomsnittliga försäljningspriserna för de sömlösa rör från gemenskapen som omfattades av samma KN-nummer.

(53) Prisjämförelserna när det gällde ukrainska rör begränsades till de två exporterande tillverkares försäljning till den första oberoende köparen i gemenskapen, vilkas försäljning hade använts för att fastställa exportpriset för den ukrainska exporten (se skäl 27). Gemenskapsindustrins priser noterades utan avdrag och skatter och transportkostnaderna justerades, i tillämpliga fall, till nivån fritt fabrik. Med stöd av den information som importörerna lämnade justerades importpriserna för att täcka kostnader för tullklarering och kostnader efter import.

(54) Resultatet av jämförelsen visade prisunderskridandemarginaler för båda berörda länderna. De vägda genomsnittliga prisunderskridandemarginalerna var följande, uttryckta i procent av gemenskapsindustrins priser:

- Kroatien: 19,7 %

- Ukraina: 32,7 %

5. Gemenskapsindustrins situation

a) Produktion, kapacitet och kapacitetsutnyttjande

(55) Gemenskapsindustrins produktion steg från 971019 ton 1997 till 1021869 ton under undersökningsperioden.

(56) Eftersom den maskinella utrustning som används i produktionen av den berörda produkten är densamma som används i produktionen av ett brett urval av andra sömlösa rör som inte omfattas av det nuvarande förfarandet (t.ex. precisionsrör, rör av rostfritt stål och rör med en diameter av mer än 406,4 mm), ansågs det inte möjligt att fastställa produktspecifika siffror för kapacitet och kapacitetsutnyttjande.

(57) Siffrorna för kapacitet och kapacitetsutnyttjande beräknades på grundval av gemenskapsindustrins totala kapacitet för alla produkter som tillverkas med samma maskiner och fördelades därefter på grundval av produktionen av den berörda produkten. Enligt denna beräkning sjönk kapaciteten från 1329450 ton 1997 till 1306905 ton under undersökningsperioden. Kapacitetsutnyttjandet steg från 73 % 1997 till 78 % under undersökningsperioden.

b) Lager

(58) Det bör påpekas att gemenskapsindustrin vanligtvis tillverkar den berörda produkten på beställning och att gemenskapsindustrins lagernivå därför inte befanns vara relevant för bedömning av gemenskapsindustrins situation.

c) Försäljningsvolym och marknadsandel,

(59) Gemenskapsindustrins försäljning ökade totalt sett med 10 % från 671390 ton 1997 till 739142 ton under undersökningsperioden.

(60) Gemenskapsindustrins marknadsandel låg på en stabil nivå och ökade något från 61,7 % 1997 till 61,8 % under undersökningsperioden.

d) Priser

(61) De genomsnittliga priserna per enhet för den berörda produkten vid gemenskapsindustrins försäljning på gemenskapsmarknaden var 0,62 ecu/kg 1997 och 0,65 ecu/kg under undersökningsperioden, vilket motsvarar en ökning på 4,8 %.

e) Lönsamhet

(62) Gemenskapsindustrin hade ekonomiska problem under skadeundersökningsperioden i samband med försäljningen av den likadana produkten. 1997 drabbades den av förluster på i genomsnitt 2,4 %. Under undersökningsperioden förbättrades dess lönsamhet och nådde break-even (+ 0,4 %). Denna lönsamhetsnivå är dock inte tillräcklig för att skapa den avkastning som gemenskapsindustrin skulle behöva för att täcka sina kostnader, göra en rimlig vinst, återhämta sig från de förluster som den drabbats av under tidigare år och garantera en långsiktig lönsamhet.

f) Investeringar

(63) Investeringarna ökade från 23,684 miljoner ecu 1997 till 25,020 miljoner ecu under undersökningsperioden. Investeringarna var till större delen ersättningsinvesteringar.

g) Sysselsättning

(64) Sysselsättningen i gemenskapsindustrin föll från 4012 anställda 1997 till 3927 anställda under undersökningsperioden.

h) Produktivitet

(65) Gemenskapsindustrins produktivitet (produktionsvolym per anställd) ökade under skadeundersökningsperioden (en ökning på 8 % konstaterades mellan 1997 och undersökningsperioden).

6. Slutsats om skada

(66) Det bör påpekas att även om gemenskapsindustrin under perioden 1997 till undersökningsperioden såg sin lönsamhet förbättras något och gick från en förlustsituation 1997 (- 2,4 %) till en situation där break-even rådde under undersökningsperioden (+ 0,4 %), ansågs denna lönsamhetsnivå alltför otillräcklig för att garantera gemenskapsindustrins överlevnad på lång sikt. Gemenskapsindustrins marknadsandel var dessutom stabil, vilket visade att den inte var i stånd att återta den tidigare förlorade marknadsandelen, vilket man hade kunnat förvänta sig sedan antidumpningsåtgärder i november 1997 införts på import av den berörda produkten från Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien, Ryssland och Slovakien.

(67) Det kan därför preliminärt konstateras att gemenskapsindustrin vållats väsentlig skada i enlighet med artikel 3 i grundförordningen.

E. ORSAKSSAMBAND

1. Den dumpade importens inverkan

(68) Det bör påpekas att ett prisunderskridande av den omfattning som konstaterats här (mellan 19,7 % och 32,7 %) har en omedelbar och väsentlig inverkan på en priskänslig marknad, såsom är fallet när det gäller sömlösa rör. Den stora importvolymen från Kroatien och Ukraina (164403 ton under undersökningsperioden) och de låga priserna på denna import (i genomsnitt 0,40 ecu/kg under undersökningsperioden), som betydligt underskred gemenskapsindustrins priser, sammanföll med gemenskapsindustrins dåliga lönsamhet och bristande förmåga att förbättra sin ställning på marknaden.

(69) Detta bör ses mot bakgrund av att antidumpningsåtgärder införts på import av den berörda produkten från Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien, Ryssland och Slovakien, varefter dessa länders samlade marknadsandel sjönk från 19 % 1997 till 14,8 % under undersökningsperioden och värdet på importen ökade (från 0,44 ecu/kg 1997 till 0,47 ecu/kg under undersökningsperioden). Gemenskapsindustrin förväntades dra fördel av denna utveckling genom att återfå en del av sin förlorade marknadsandel. Dess andel av marknaden förblev dock stabil mellan 1997 och undersökningsperioden.

2. Andra faktorers inverkan

a) Övrig import

(70) Importen från Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien, Ryssland och Slovakien sjönk avsevärt sedan antidumpningsåtgärder införts i november 1997 (från en marknadsandel av 19 % 1997 till 14,8 % under undersökningsperioden) och värdet per enhet för denna import ökade under samma period (från 0,44 ecu/kg 1997 till 0,47 ecu/kg under undersökningsperioden). Det bör när det gäller denna import påpekas att antidumpningsåtgärder tillämpats sedan november 1997.

(71) Marknadsandelen för importen från andra tredje länder som varken omfattades av den tidigare undersökningen eller den nuvarande konstaterades ha minskat från 6,4 % 1997 till 4,5 % under undersökningsperioden. Värdet per enhet för denna import (enligt uppgifter från Eurostat) konstaterades vara avsevärt högre än för importen från Kroatien eller Ukraina.

b) Ersättningsprodukter

(72) Vissa exporterande tillverkare hävdade att andra produkter än de som berördes av det aktuella förfarandet, särskilt svetsade rör, användes som ersättningsprodukter för sömlösa rör. Det hävdades därför att den eventuella skada som gemenskapsindustrin vållats kunde anses bero på minskad efterfrågan på sömlösa rör.

(73) Kommissionen kunde inte finna något fall där sömlösa rör ersatts med svetsade rör. Undersökningen visade dessutom att marknaden för sömlösa rör inte hade minskat, tvärtom konstaterades en ökning på 11 % under skadeundersökningsperioden.

3. Slutsats om orsakssamband

På grundval av ovanstående fakta konstaterades att importen från de två berörda länderna har vållat gemenskapsindustrin väsentlig skada. I själva verket har importen från Kroatien och Ukraina hindrat gemenskapsindustrin att till fullo återhämta sig från den skada som konstaterades i samband med det tidigare antidumpningsförfarandet vad gäller denna produkt. Denna slutsats baseras särskilt på undersökningen av vilken inverkan import från andra tredje länder av den berörda produkten har. Uppgifterna om denna typ av import tyder inte på att dess inverkan på marknaden bryter orsakssambandet mellan importen från Kroatien och Ukraina och gemenskapsindustrins nuvarande situation.

F. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Inledande anmärkningar

(74) På grundval av tillhandahållen information undersökte kommissionen preliminärt huruvida tvingande skäl talade för att det, oaktat vad man kommit fram till beträffande dumpning och skada, inte skulle vara i gemenskapens intresse att införa åtgärder i det aktuella fallet.

Kommissionen beaktade i detta avseende hur alla parter som berördes av förfarandet skulle påverkas om åtgärder vidtogs.

Det erinras om att det i förordning (EG) nr 2320/97 konstaterades att det vad gemenskapens intresse beträffar inte fanns några skäl att inte införa åtgärder.

2. Insamling av uppgifter om gemenskapens intresse

(75) För att kunna bedöma konsekvenserna av om åtgärder infördes begärde kommissionen uppgifter från alla kända berörda parter, inbegripet från tillverkarna, importörerna/handlarna och användarna i gemenskapen. Det bör påpekas att inga svar mottogs från användarindustrierna. På grundval av de uppgifter som mottogs från de samarbetsvilliga parterna kom kommissionen fram till följande slutsatser.

3. Åtgärdernas inverkan på gemenskapsindustrin

(76) Det bör påpekas att gemenskapsindustrins situation förbättrades något sedan åtgärderna införts i november 1997, vilket visar att åtgärder inom denna sektor är effektiva, även om, vilket har förklarats ovan, gemenskapsindustrin inte fullt ut kunde dra nytta av de befintliga åtgärderna på grund av de dumpade priserna på importen från Kroatien och Ukraina.

(77) Eftersom gemenskapsindustrin inte varit i stånd att helt återhämta sig från sina ekonomiska svårigheter anser kommissionen att det skulle vara verkningsfullt att införa åtgärder, eftersom industrin då skulle få möjlighet att återhämta sig från den skada den vållats. Mot bakgrund särskilt av den stora importvolymen av sömlösa rör från de berörda länderna är det troligt att gemenskapsindustrin, om åtgärder införs, kan återta den förlorade marknadsandelen och därmed förbättra lönsamheten.

4. Åtgärdernas inverkan på importörer och handlare

(78) Det bör påpekas att det i förordning (EG) nr 2320/97 anges att införandet av antidumpningsåtgärder endast kan förväntas ha en minimal inverkan på situationen som helhet för importörer av och handlare i sömlösa rör, med tanke på det breda sortimentet av produkter de säljer.

(79) Kommissionen har i den nuvarande undersökningen även kommit till den preliminära slutsatsen att eftersom sömlösa rör endast utgör en liten del av de olika produkter som saluförs av importörer och handlare och det finns flera andra leverantörer av sömlösa rör som inte omfattas av antidumpningsåtgärder, inbegripet sömlösa rör som tillverkas av gemenskapsindustrin, skulle införandet av åtgärder sannolikt inte få någon betydande inverkan på dessa importörers eller handlares situation.

5. Åtgärdernas inverkan på användarna

(80) Det bör erinras om att det i förordning (EG) nr 2320/97 anges att införandet av antidumpningsåtgärder endast skulle påverka användarindustrin i obetydlig grad (inbegripet den kemiska och petrokemiska industrin, kraftverken, motorfordons- och byggnadsindustrin), eftersom sömlösa rör utgör endast en liten del av dessa industriers totala kostnader. Det bör påpekas att det finns ett avsevärt antal företag i gemenskapen som tillverkar rör (12) och att ett stort antal exportörer i andra länder har en betydande andel av gemenskapsmarknaden. Förekomsten av många alternativa leverantörer är en garanti för effektiv konkurrens på marknaden, vilket är till gagn för användarindustrierna.

(81) Eftersom det inte har framförts något som motsäger de tidigare slutsatserna och med tanke på det bristande samarbetet hos användarna i den nuvarande undersökningen, kan den eventuella priseffekten av antidumpningsåtgärderna förväntas bli försumbar för de industriella användarna i senare led.

6. Slutsats om gemenskapens intresse

(82) Mot bakgrund av att importvolymen ökat både från Kroatien och Ukraina, särskilt efter införandet av antidumpningsåtgärder i november 1997, och av de exporterande tillverkarnas beteende på gemenskapsmarknaden som går ut på att i hög grad underskrida gemenskapsindustrins priser, är det sannolikt att denna importtrend fortsätter, om inte åtgärder införs och att gemenskapsindustrin inte bara hindras från att dra nytta av de åtgärder som infördes i det tidigare fallet utan att dess skada förvärras ytterligare.

(83) Mot bakgrund av att importen till dumpade priser från Kroatien och Ukraina ökat kraftigt i omfattning efter införandet av förordning (EG) nr 2320/97, förväntas åtgärder på import från dessa länder få effekt när det gäller att komma till rätta med den väsentliga skada som denna import vållar. Det anses därför vara i gemenskapsindustrins intresse att åtgärder införs.

Inverkan på priserna på sömlösa rör förväntas, vad importörerna, handlarna och användarindustrierna beträffar endast bli marginell.

Kommissionen har därför konstaterat att det under dessa omständigheter, vad gemenskapens intresse beträffar, inte finns några tvingande skäl till att inte införa åtgärder.

G. PRELIMINÄRA ANTIDUMPNINGSÅTGÄRDER

1. Nivå för undanröjande av skada

(84) Eftersom den dumpade importen i fråga konstaterats vålla gemenskapsindustrin väsentlig skada och det inte finns några tvingande skäl till att inte vidta åtgärder, bör de planerade åtgärderna införas på en tillräckligt hög nivå för att undanröja den skada som denna import vållat utan att de konstaterade dumpningsmarginalerna överskrids.

(85) Om denna skada skall kunna undanröjas är det nödvändigt att priserna på import av den berörda produkten från de aktuella länderna höjs till en icke skadevållande nivå.

(86) När det gällde beräkningen av den nödvändiga prishöjningen, dvs. skademarginalen, ansåg kommissionen att det var nödvändigt att jämföra de dumpade importpriserna med gemenskapsindustrins faktiska försäljningspriser plus en skälig vinst, som industrin skulle kunna förväntas göra utan den skadevållande dumpningen från de berörda ländernas sida.

(87) På denna grundval jämfördes de vägda genomsnittliga exportpriserna för de produkter som användes vid fastställandet av prisunderskridandet, cif gemenskapens gräns, efter justeringar för att ta hänsyn till erlagd tull och kostnader efter import, med de faktiska vägda genomsnittliga försäljningspriser som togs ut av gemenskapsindustrin med ett tillägg, i förekommande fall, för att nå en skälig vinstmarginal, i detta fall fastställd till 5 %. Denna vinstmarginal som är densamma som i den tidigare undersökningen beträffande Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien, Ryssland och Slovakien, ansågs för det preliminära fastställandet vara den minsta vinstnivå som industrin kunde förväntas uppnå utan skadevållande dumpning från de berörda ländernas sida.

Följande skademarginaler konstaterades vid denna jämförelse:

- Kroatien: 31,2 %

- Ukraina: 56,5 %

2. Preliminära åtgärder

(88) Vid fastställandet av nivån på den preliminära tullen togs hänsyn till den konstaterade dumpningsmarginalen och det tullbelopp som var nödvändigt för att undanröja den skada som gemenskapsindustrin vållats.

(89) Eftersom de konstaterade dumpningsmarginalerna är högre än nivåerna för undanröjande av skada bör antidumpningstullarna preliminärt baseras på nivåerna för undanröjande av skada.

3. Slutbestämmelse

(90) Enligt god förvaltningspraxis bör en tidsfrist fastställas inom vilken de berörda parterna skriftligen kan ge sig till känna och begära att bli hörda. Det bör vidare anges att avgörandena i denna förordning är preliminära och kan behöva ses över för fastställande av slutgiltiga åtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

1. En preliminär antidumpningstull skall införas på import av följande produkter med ursprung i Kroatien och Ukraina:

- Sömlösa rör av järn eller olegerat stål, av sådana slag som används till olje- och gasledningar (pipelines), med en ytterdiameter av högst 406,4 mm som klassificeras enligt KN-nummer 7304 10 10 och 7304 10 30.

- Sömlösa rör med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål, kalldragna eller kallvalsade som klassificeras enligt KN-nummer 7304 31 99.

- Andra rör med runt tvärsnitt, av järn eller olegerat stål, med en ytterdiameter av högst 406,4 mm som klassificeras enligt KN-nummer 7304 39 91 och 7304 39 93.

Den tullsats som skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns på import av den berörda produkten från Kroatien skall vara 31,2 % och 56,5 % på import av den berörda produkten från Ukraina.

2. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

3. Vid övergång till fri omsättning i gemenskapen av den produkt som avses i punkt 1 skall en säkerhet lämnas motsvarande det preliminära tullbeloppet.

Artikel2¶

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 i förordning (EG) nr 384/96 får de berörda parterna skriftligen ge sig till känna och begära att bli hörda muntligen av kommissionen inom en månad från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.

De parter som givit sig till känna inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande av förfarandet kan, i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EG) nr 384/96, yttra sig över tillämpningen av den här förordningen inom en månad från och med dagen för dess ikraftträdande.

Artikel3¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Artikel 1 i denna förordning skall tillämpas under en period av sex månader.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 augusti 1999.

På kommissionens vägnar

Karel VAN MIERT

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1.

(2) EGT L 128, 30.4.1998, s. 18.

(3) EGT C 353, 19.11.1998, s. 13.

(4) EGT L 120, 15.5.1993, s. 42.

(5) EGT L 322, 25.11.1997, s. 1.