Införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Singapore

Avis juridique important

Rådets förordning (EG) nr 469/2001 av den 6 mars 2001 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Singapore Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 067 , 09/03/2001 s. 0037 - 0049

Rådets förordning (EG) nr 469/2001

av den 6 mars 2001

om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Singapore

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen(1), särskilt artiklarna 9 och 11 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd med rådgivande kommittén, och

av följande skäl:

A. FÖRFARANDE

(1) Tidigare undersökningar avseende Singapore

(1) Genom förordning (EEG) nr 1103/93(2) införde kommissionen en preliminär antidumpningstull på import till gemenskapen av vissa elektroniska vågar enligt KN-nummer ex 8423 81 50 med ursprung i Singapore och Sydkorea.

(2) I oktober 1993 införde rådet genom förordning (EEG) nr 2887/93(3) en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Singapore och Sydkorea. De åtgärder som gällde de singaporianska exporterande tillverkarna ändrades 1995 genom förordning (EG) nr 2937/95(4) vilket ledde till ökade tullar, eftersom det fastställdes att de singaporianska exporterande tillverkarna hade absorberat de gällande tullarna.

2. Nyligen genomförda undersökningar avseende den berörda produkten

(3) I april 1993 införde rådet genom förordning (EEG) nr 993/93(5) slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Japan. Även dessa åtgärder är föremål för en översyn som inleddes i april 1998(6).

(4) Den 16 september 1999 offentliggjorde kommissionen genom ett tillkännagivande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(7) att ett antidumpningsförfarande enligt artikel 5 förordning (EG) nr 384/96 (nedan kallad grundförordningen) skulle inledas i fråga om import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Folkrepubliken Kina, Republiken Korea och Taiwan. Undersökningen avslutades i november 2000 genom förordning (EG) nr 2605/2000(8) genom vilken slutgiltiga antidumpningsåtgärder infördes på import av vissa elektroniska vågar med ursprung i de länderna.

3. Begäran om översyn

(5) Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att giltighetstiden snart skulle komma att löpa ut för de antidumpningsåtgärder som gällde för import av vissa elektroniska vågar med ursprung i Singapore och Sydkorea(9), mottog kommissionen en begäran om översyn (som bara gällde Singapore) av åtgärderna enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

Begäran ingavs för gemenskapstillverkare vars sammanlagda tillverkning utgjorde en betydande del av den totala tillverkningen i gemenskapen av den berörda produkten.

(6) Begäran grundade sig på att dumpningen och skadan för gemenskapsindustrin sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde. Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det fanns tillräckliga bevis för att inleda en översyn och inledde en undersökning i enlighet med artikel 11.2 och 11.3 i grundförordningen(10). Undersökning enligt artikel 11.3 inleddes mot bakgrund av att det i begäran hävdades att dumpningsmarginalerna hade ökat avsevärt sedan den föregående undersökningen och att det skulle leda till ökad dumpning och skada om åtgärderna upphörde att gälla.

4. Undersökning

(7) Kommissionen underrättade officiellt de gemenskapstillverkare som stödde begäran om översyn, de exporterande tillverkare, de importörer och en användarsammanslutning som den visste var berörda liksom även företrädare för exportländerna och gav de berörda parterna tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom de tidsfrister som angivits i tillkännagivandet om inledande.

(8) Kommissionen sände frågeformulär till de parter den visste var berörda och fick svar från två gemenskapstillverkare och en singaporiansk exporterande tillverkare. Kommissionen sände frågeformulär även till importörer och till Eurocommerce (en användarsammanslutning som företräder många, även små, användare i gemenskapen). Inget formellt svar erhölls från vare sig importörerna, användarna eller användarsammanslutningen.

(9) Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som bedömdes som nödvändiga för ett avgörande i frågan om huruvida det var sannolikt att dumpningen och skadan skulle fortsätta eller återkomma och frågan om gemenskapens intresse. Kontrollbesök skedde hos följande företag:

Exporterande tillverkare:

- Teraoka Weigh System PTE Ltd, Singapore.

Gemenskapstillverkare:

- Bizerba GmbH & Co. KG, Balingen, Tyskland.

- GEC Avery Ltd, (dotterbolag till General Electric Company, plc), Birmingham, Förenade kungariket.

(10) Undersökningen rörande fortsatt och återkommande dumpning omfattade perioden 1 oktober 1997-30 september 1998 (nedan kallad undersökningsperioden). Granskningen av fortsatt och återkommande skada omfattade perioden från och med 1994 till och med slutet av undersökningsperioden (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(11) Denna översyn överskred den tolvmånadersperiod inom vilken den enligt artikel 11.5 i grundförordningen normalt sett skulle ha slutförts, vilket berodde på att undersökningen var komplicerad och i synnerhet euroeffektens genomslag (se skäl 39) på undersökningen.

(12) Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden på grundval av vilka kommissionen avsåg att rekommendera att de gällande åtgärderna skulle bibehållas. De beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter det att dessa uppgifter meddelats. De berörda parternas synpunkter beaktades och i förekommande fall ändrades undersökningsresultaten i enlighet med dessa.

B. BERÖRD PRODUKT OCH LIKADAN PRODUKT

1. Berörd produkt

(13) Den produkt som berörs är densamma som i den föregående undersökningen, dvs. elektroniska vågar för användning i detaljhandel med en digital visning av vikt, styckpris och pris som skall betalas (även med utrustning för att skriva ut dessa uppgifter) som omfattas av KN-nummer ex 8423 81 50 och som nedan betecknas som "elektroniska detaljhandelsvågar". Elektroniska detaljhandelsvågar tillverkas med olika slag eller olika nivåer av prestanda och teknik. I detta hänseende definierar industrin tre huvudtyper av elektroniska detaljhandelsvågar, nämligen en lägsta kategori, en mellankategori och en högsta kategori. Dessa varierar allt ifrån fristående elektroniska detaljhandelsvågar utan inbyggd skrivare till modeller med förprogrammerad knappsats som kan anslutas till datorstyrda kontroll- och förvaltningssystem.

(14) Även om användningen av elektroniska detaljhandelsvågar kan variera finns det inga avsevärda skillnader i grundläggande utseendemässiga och tekniska egenskaper mellan de olika slagen av elektroniska detaljhandelsvågar. Dessutom framgår det av undersökningen att det inte finns några klara skiljelinjer mellan de tre kategorierna, och modeller som liknar varandra är ofta utbytbara. På samma sätt som i den föregående undersökningen måste de därför vad gäller denna undersökning anses vara en och samma produkt.

2. Likadan produkt

(15) Undersökningen har visat att de olika slagen av elektroniska detaljhandelsvågar som tillverkades och såldes i Singapore, trots olikheter i storlek, livslängd, spänning eller konstruktion, hade samma grundläggande tekniska och utseendemässiga egenskaper som de elektroniska detaljhandelsvågar som exporterades från Singapore till gemenskapen och att de därför var att anse som likadana produkter.

På samma sätt är elektroniska detaljhandelsvågar som tillverkats i gemenskapen, bortsett från smärre tekniska skillnader, i stort sett likadana som de elektroniska detaljhandelsvågar som exporteras från Singapore till gemenskapen.

C. DUMPNING OCH SANNOLIKHET FÖR ÅTERKOMMANDE DUMPNING

1. Inledande anmärkningar

(16) Såsom angivits ovan är undersökningen en kombination av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i grundförordningen och en interimsöversyn enligt artikel 11.3, varav den senare inleddes för att undersöka uppgifter i begäran om översyn enligt vilka den skadevållande dumpningen hade ökat. Kommissionen beslutade att inte genomföra översynen enligt artikel 11.3, eftersom de volymer som sålts på gemenskapsmarknaden av de exporterande tillverkarna var små och det inte fanns tillräcklig bevisning för att en varaktig ändring av omständigheterna skulle kunna fastställas. Kommissionens slutsatser bygger därför på de undersökningsresultat som fastställs enligt artikel 11.2 rörande sannolikheten för att den skadevållande dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(17) Enligt Eurostat importerades ungefär 449 elektroniska detaljhandelsvågar från Singapore till gemenskapen under undersökningsperioden, jämfört med 4500 enheter under den föregående undersökningsperioden vilken ligger till grund för de åtgärder som är föremål för översynen.

(18) Den enda singaporianska tillverkare som samarbetade, Teraoka Weigh System PTE Ltd, rapporterade att företaget hade sålt 315 enheter till gemenskapen. Enligt Eurostats statistik motsvarar detta 70 % av exporten till gemenskapen vilket tyder på ett avsevärt bristande samarbete.

2. Sannolikhet för fortsatt eller återkommande dumpning

(19) Enligt artikel 11.2 i grundförordningen har en översyn vid giltighetstidens utgång till syfte att fastställa huruvida åtgärdernas upphörande sannolikt skulle innebära att den skadevållande dumpningen fortsätter eller återkommer.

Sannolikhet för fortsatt dumpning

(20) För att det skall vara möjligt att fastställa om det är sannolikt att åtgärdernas upphörande skulle leda till fortsatt dumpning måste man först fastställa huruvida dumpning förekommer för närvarande och om det är sannolikt att den skulle fortsätta. I det avseendet gäller undersökningsresultaten från översynen enligt artikel 11.3 vad gäller fastställande av dumpning.

Sannolikhet för återkommande dumpning

(21) Eftersom undersökningsresultaten beträffande sannolikheten för fortsatt dumpning inte i sig kan anses avgörande för om åtgärderna bör bibehållas eller upphävas, eftersom de byggde på små mängder export till gemenskapen av en modell som gradvis håller på att avvecklas, undersöktes även sannolikheten för återkommande dumpning om åtgärderna upphävdes. I det avseendet finns det inget som tyder på att denna import till gemenskapen sannolikt skulle återupptas i betydande kvantiteter. Ökningen av försäljningen skulle sannolikt åstadkommas genom två åtgärder, nämligen genom återföring till Singapore av produktionskapacitet, vilken är tämligen rörlig, från enheter med anknytning till singaporianska exporterande tillverkare i andra tredje länder och genom en omläggning av försäljningen till gemenskapsmarknaden från många andra marknader i tredje land för att dra nytta av de något högre priserna på gemenskapsmarknaden. De åtgärder som är i kraft mot Japan stärker dessutom sannolikheten för detta.

(22) Den exporterande tillverkaren hävdade att det var osannolikt att någon omläggning till Singapore skulle ske av produktion som därefter skulle kunna säljas till gemenskapen. Särskilt gällde detta tillverkningen i de enheter som var belägna i gemenskapen. Dessa enheter samarbetade emellertid inte vid undersökningen och dessa argument var omöjliga att bedöma. Hursomhelst visar den hittillsvarande utvecklingen att tillverkningen av denna produkt är mycket rörlig och kan ändras med tämligen kort varsel som en reaktion på t.ex. införandet av antidumpningstullar. Enheterna i gemenskapen inrättades exempelvis efter det att sådana tullar hade införts.

(23) Om importen till gemenskapen av den likadana produkten skulle återupptas finns det goda skäl att anta att den skulle ske till dumpade priser, i synnerhet som betydande del av exporten från Singapore till marknader i andra tredje länder (t.ex. Förenta staterna, Kanada, Malaysia, Indonesien, Sydkorea, Israel och Thailand), där det inte förekommer några åtgärder, sker till dumpade priser. Om de priser som tas ut på marknaden i dessa tredje länder togs ut även vid försäljning till gemenskapen skulle det också vara fråga om dumpning. Detta skulle fortfarande vara fallet om priserna vore aningen högre för att motsvara den något högre prisnivå som för närvarande råder i gemenskapen jämfört med dessa andra tredje länder. Det finns inte heller något som tyder på att de relativt höga priserna i Singapore skulle komma att ändras på kort sikt och, med tanke på erfarenheterna hittills vad gäller dumpningen av denna produkt, anses det därför rimligt att anta att exporten till gemenskapen, om den i betydande utsträckning skulle återupptas, skulle ske till lägre priser än i Singapore.

(24) Den exporterande tillverkaren hävdade att det inte fanns några bevis för att företagets försäljning till dessa andra tredje länder hade skett till dumpade priser och lade därför fram sina beräkningar för exporten av en modell och vinstmarginalerna för den modellen vid försäljning till gemenskapen. Det framgick emellertid inte av denna bevisning om det hade förekommit eller inte förekommit dumpning vid försäljningen, inte minst eftersom informationen endast gällde en modell och som vinsterna vid försäljning till gemenskapen är ovidkommande. Kommissionens iakttagelser vad gäller dumpning till dessa tredje länder byggde i själva verket på de uppgifter som den exporterande tillverkaren hade tillhandahållit om företagets hela försäljning till tredje land och det framgick av dessa uppgifter att det fanns ett klart och tydligt mönster över att dumpning förekom och att exportpriserna i allmänhet var avsevärt lägre än de priser som togs ut i Singapore.

Fastställande av dumpning enligt artikel 11.3

(25) För att pröva påståendet i begäran om översyn om att dumpningsmarginalerna skulle öka om åtgärderna upphävdes omfattade undersökningen en granskning vad gäller dumpning under undersökningsperioden. Endast en exporterande tillverkare samarbetade vid undersökningen och hävdade i samband därmed att företaget inte längre dumpade sin försäljning till gemenskapen och att de åtgärder som tillämpades på företagets export borde upphävas.

(26) När det gäller den exporterande tillverkarens påstående om att dumpningen hade upphört och att åtgärderna borde avskaffas, togs det hänsyn till den omständigheten att åtgärderna var i kraft under undersökningsperioden och att varje beräkning av dumpningen därför skulle kunna påverkas av detta, i synnerhet vad gäller volymen och priserna på importen till gemenskapen. Under den period som fastställts för undersökningen hade den exporterande tillverkaren exporterat 315 enheter. Det var en mycket mindre mängd än den som exporterades under den undersökningsperiod som ledde till de gällande åtgärderna, men mängden i sig ansågs inte otillräcklig för att en beräkning av en ny dumpningsmarginal skulle kunna göras. Det mesta av denna import hade emellertid gått till en importör i Nederländerna vilken inte samarbetade vid undersökningen men hade förbindelser med den exporterande tillverkaren vilka sträckte sig längre än ett strikt förhållande mellan köpare och säljare. Eftersom den parten inte samarbetade, var det inte möjligt att ordentligt undersöka om dessa förbindelser eventuellt hade påverkat priserna på den berörda importen.

(27) Den exporterande tillverkaren uppgav dessutom att det fanns en närstående part i gemenskapen vilken inte heller samarbetade vid undersökningen på annat sätt än genom att lämna viss allmän information om sin verksamhet. Därför var det inte möjligt att med någon större säkerhet fastställa om detta företag direkt eller indirekt hade medverkat vid försäljningen av den likadana produkten i gemenskapen.

(28) Den exporterande tillverkaren grundade sitt påstående om att dumpning inte hade skett på en jämförelse av priset för en modell vid export till gemenskapen med priset för en nyare version av samma modell vid försäljning i Singapore efter justering av det senare med mer än 20 % högre med hänsyn till de påstått högre tillverkningskostnaderna för den modell som såldes i Singapore.

(29) Hursomhelst lade den exporterande tillverkaren inte fram några bevis för att dessa skillnader påverkade de priser som togs ut på marknaden i Singapore. Det lämnades exempelvis ingen bevisning vad gäller priset för den gamla respektive den nya modellen när den senare introducerades på marknaden. Försäljningen till tredje land utöver gemenskapen undersöktes för att ta reda på om den kunde tas som utgångspunkt för justeringar och det framgick att det, när båda modellerna såldes på samma marknad, inte fanns något tydligt prismönster som skulle kunna bekräfta påståendet. I vissa länder var priset ungefär detsamma för båda modellerna, i en del andra länder var den "äldre" versionen dyrare och i vissa länder var den nyare versionen dyrare. En jämförelse av priserna för de båda modellerna i tredje land visade att den nyare versionen i genomsnitt betingade ett cirka 6 % högre pris.

(30) Under dessa omständigheter konstaterades det att dumpningen endast skulle upphöra om den begärda justeringen för utseendemässiga kännetecken beviljades, under det att det skulle fortsätta att förekomma betydande dumpning om denna justering inte beviljades eller om den beviljades endast beträffande prisskillnaden mellan de två berörda modellerna vid försäljning till marknader i tredje land.

(31) Den förhållandevis begränsade importmängden och det faktum att importen endast rör en modell som är på utgående och för vilken det inte finns någon motsvarande modell som säljs i Singapore samt den omständigheten att närstående parter i gemenskapen inte medverkade i undersökningen, varvid med "närstående parter" menas sådana med vilka förbindelserna går utöver ett normalt förhållande mellan köpare och säljare, leder till slutsatsen att en tillförlitlig och varaktig dumpningsmarginal inte kan fastställas för undersökningsperioden.

(32) Av samma skäl avvisas kravet på att åtgärderna bör utökas. Åtgärderna kan endast ändras uppåt eller nedåt på grundval av undersökningsresultat avseende undersökningsperioden om dessa kan anses tillförlitliga och varaktiga. I det avseendet fanns det ingen tillförlitlig bevisning som kunde motivera en ökning av åtgärderna. Den omständigheten att åtgärder tillämpades föreföll att ha en avsevärd inverkan när det gäller att förhindra dumpning i betydande omfattning.

(33) För de exporterande tillverkningsföretag i Singapore vilka var ovilliga att samarbeta vid undersökningen fastställdes dumpningen på grundval av tillgängliga uppgifter, enligt artikel 18.1 i grundförordningen. I det avseendet är det lämpligt att betrakta uppgifterna från den föregående undersökningen som de rimligaste tillgängliga uppgifterna. Som övrig dumpningsmarginal fastställdes därför den föregående övriga marginalen på 31,0 % uttryckt i procent av importpriset cif vid gemenskapens gräns.

Slutsats

(34) Översynen enligt artikel 11.2 tyder på att dumpning sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde. Översynen enligt artikel 11.3 kunde inte fullföljas, eftersom en sådan översyn endast är motiverad om en varaktig ändring av omständigheterna kan påvisas.

D. SITUATIONEN PÅ GEMENSKAPSMARKNADEN FÖR ELEKTRONISKA DETALJHANDELSVÅGAR

1. Gemenskapsindustrins struktur

(35) Sedan de gällande antidumpningsåtgärderna avseende import av elektroniska detaljhandelsvågar från Singapore infördes 1993 har gemenskapsindustrin genomgått ett omstrukturerings- och konsolideringsprogram för att behålla sin konkurrenskraft. Sammanlagt nio företag var samarbetsvilliga i den föregående undersökningen, men till följd av omstruktureringsprocessen fanns det endast fem företag kvar under undersökningsperioden. Såsom nämns i skäl 8 samarbetade två av dessa företag i den aktuella undersökningen. Under undersökningen framkom det att andra gemenskapstillverkare har genomfört en liknande omstrukturering.

(36) De gemenskapstillverkare som samarbetade svarar för 39 % av gemenskapens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden, vilket utgör en betydande del av tillverkningen i gemenskapen. Nedan kallas dessa tillverkare gemenskapsindustrin. Ytterligare två stora företag stödde begäran om översyn men samarbetade inte till fullo vid undersökningen. Klagomålet stöddes således av tillverkare i gemenskapen vilka företrädde långt över 50 % av den samlade tillverkningen.

(37) Vad beträffar beräkningen av gemenskapstillverkningens representativitet, bör det noteras att alla i gemenskapen verksamma företag som var någon exporterande tillverkare i de berörda länderna närstående undantogs från definitionen av den sammanlagda tillverkningen i gemenskapen, i enlighet med artikel 4.1 a och 4.2 i grundförordningen.

2. Förbrukning av elektroniska detaljhandelsvågar på gemenskapsmarknaden

(38) Förbrukningen i gemenskapen har beräknats på grundval av kontrollerade försäljningssiffror som lämnats av gemenskapsindustrin, uppgifter i begäran om översyn (när det gäller försäljningen för de gemenskapstillverkare som inte samarbetade) och importvolymer enligt Eurostats uppgifter. Förbrukningen under skadeundersökningsperioden var följande:

Förbrukning av elektroniska detaljhandelsvågar i gemenskapen

>Plats för tabell>

(39) Den ökade förbrukningen 1997 och under undersökningsperioden berodde huvudsakligen på en efterfrågeökning av engångskaraktär från detaljhandeln till följd av införandet av euron (euroeffekten). Från och med 1997 insåg detaljhandeln alltmer att den måste ersätta de gamla elektroniska detaljhandelsvågarna med euroanpassade modeller. Därigenom skapades en ökad efterfrågan i gemenskapen och försäljningsvolymen ökade. Denna förbättrade situation kommer endast att vara kortvarig och försäljningsvolymerna antas komma att minska till normala nivåer 2000, gå ned en bra bit under de normala nivåerna 2001 och därefter återgå till normal nivå 2004.

(40) De rättsliga ombuden för de singaporianska exporterande tillverkarna lade fram alternativa förbrukningssiffror. Dessa siffror utgjorde en extrapolering som i stor utsträckning byggde på 1996 års siffror för en medlemsstat. Kommissionen ansåg därför att uppgifterna från de ovan nämnda källorna var mera korrekta, fullständiga och aktuella.

3. Import av den berörda produkten

Importvolym

(41) Enligt uppgifter från Eurostat (avseende TARIC-nummer 8423 81 50 10) utvecklades importen från Singapore under skadeundersökningsperioden på följande sätt:

Importvolym

>Plats för tabell>

(42) Den minskade importmängden 1996 berodde i stor utsträckning på höjningen av tullsatsen för Teraoka Weigh System PTE Ltd efter den undersökning om absorbtion av tullar vilken ledde till att förordning (EG) nr 2937/95 antogs.

(43) Den samarbetande singaporianska exporterande tillverkarens försäljning på gemenskapsmarknaden under undersökningsperioden gällde endast en modell (nedan kallad modell A) som under skadeundersökningsperioden importerades i följande mycket små mängder:

Importvolym

>Plats för tabell>

(44) Teraoka Weigh System PTE Ltd hävdade att den singaporianska importens marknadsandel understeg miniminivån. Det bör dock påpekas att bestämmelserna om miniminivå i grundförordningen endast gäller förfaranden som rör nya ärenden enligt artikel 5 och inte översyn av befintliga åtgärder enligt artikel 11. Det torde kunna förväntas att den omständigheten att åtgärder är i kraft får en dämpande effekt på importvolymerna från det landet.

De exporterande tillverkarnas prissättning

(45) Med hänsyn till den betydande bristen på samarbetsvilja hos de exporterande tillverkarna var kommissionen tvungen att bedöma vilka uppgifter som var tillgängliga när det gällde att genomföra en undersökning av de exporterande tillverkarnas prissättning. Det ansågs i det avseendet inte lämpligt att använda statistiska uppgifter från Eurostat, eftersom dessa inte visade vilka modeller det rörde sig om. Det ansågs därför lämpligast att använda de uppgifter som den enda exporterande tillverkare som lämnade uppgifter om försäljningen på gemenskapsmarknaden tillhandahöll. Priserna för representativa modeller vilka sålts av gemenskapsindustrin och för motsvarande modeller från den exporterande tillverkaren jämfördes på grundval av försäljningen. Prisjämförelsen avsåg priserna exklusive antidumpningstull, i samma handelsled (priser till handlare och importörer) under undersökningsperioden. Det behövdes inte göras några justeringar för kvalitetsskillnader, eftersom de modeller som användes enligt köparens uppfattning var identiska och helt hållet jämförbara. Även om det ansågs att dessa modeller medgav en rättvis jämförelse, gör den exporterande tillverkarens låga exportvärde oundvikligen att det är svårt, för att inte säga omöjligt, att dra några klara slutsatser. På grundval av det begränsade antalet tillgängliga transaktioner konstaterades emellertid att det rörde sig om ett betydande prisunderskridande vad gällde den dumpade importen i fråga.

(46) Det bör i detta sammanhang påpekas att den samarbetande exporterande tillverkaren lämnade vilseledande uppgifter beträffande statusen hos den betydande importör som berördes i ovan nämnda beräkning. Till att börja med underrättades kommissionen om att importören inte var den singaporianska exportören närstående, men vid ett senare stadium beskrevs företaget som "en del av Teraoka-gruppen". Även om importören inte samarbetade vid undersökningen och företagets förhållande till den exporterande tillverkaren därför inte slutgiltigt kunde fastställas, godtog kommissionen att inköpspriserna vid importen inte påverkades av det eventuella förhållandet och använde dessa priser som bästa tillgängliga uppgifter enligt artikel 18 i grundförordningen.

4. Gemenskapsindustrins situation

(47) I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen inbegrep granskningen av den dumpade importens inverkan på gemenskapsindustrin alla ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för industrins tillstånd. Vissa faktorer behandlas emellertid inte i detalj nedan, eftersom de inte befanns vara relevanta för gemenskapsindustrins situation inom ramen för denna undersökning. Det bör slutligen påpekas att ingen av dessa faktorer nödvändigtvis är av avgörande karaktär.

Produktion, kapacitetsutnyttjande och lagerhållning

(48) Tillverkningen av samtliga elektroniska vågar minskade under perioden 1994-1996 men ökade därefter till följd av euroeffekten, såsom anges i skäl 39. Kapacitetsutnyttjandegraden inom gemenskapsindustrin ökade med 13 % under skadeundersökningsperioden.

Gemenskapsindustrin - Produktion och kapacitet

>Plats för tabell>

Det bedömdes att lagerhållningens omfattning inte kunde anses ha någon betydande inverkan på gemenskapsindustrins situation, eftersom gemenskapsindustrin tillämpade ett system med tillverkning på beställning och det därför i stort sett inte förekom några lager.

Försäljningsvolym

(49) Gemenskapsindustrins sammanlagda försäljning av elektroniska vågar på gemenskapsmarknaden minskade under perioden 1994-1996 men ökade därefter till följd av euroeffekten såsom anges i skäl 39.

Försäljningsvolym uttryckt i enheter

>Plats för tabell>

Omsättning

(50) Gemenskapsindustrins sammanlagda omsättning för elektroniska vågar på gemenskapsmarknaden minskade under perioden 1994-1997 men ökade därefter till följd av euroeffekten, såsom anges i skäl 39.

Omsättning i ecu

>Plats för tabell>

Marknadsandel och tillväxt

(51) Gemenskapsindustrins marknadsandel sjönk med 3 procentenheter från och med 1994 fram till undersökningsperiodens slut. Gemenskapsindustrin kunde därför inte till fullo utnyttja marknadens tillväxt.

Prisutveckling

(52) Prissättningen i gemenskapen för elektroniska detaljhandelsvågar analyserades på grundval av försäljningspriserna för modeller från var och en av de modellkategorier som såldes av gemenskapsindustrin. De vägda genomsnittliga priserna vid försäljning till oberoende kunder under skadeundersökningsperioden utvecklades på följande sätt:

Prisutveckling för elektroniska detaljhandelsvågar

>Plats för tabell>

Mellan 1994 och undersökningsperioden minskade försäljningspriserna med 13 % för alla modellkategorier. Denna minskning av genomsnittspriset gällde för alla modellkategorier av elektroniska detaljhandelsvågar.

Lönsamhet

(53) Avkastningen på omsättningen ökade för alla elektroniska vågar sammantaget från en låg positiv nivå 1994 till cirka 10 % under undersökningsperioden. I början av skadeundersökningsperioden låg avkastningen på omsättningen konsekvent under den nivå som anses nödvändig för industrins överlevnad. De förbättrade siffrorna för 1997 och för undersökningsperioden berodde på två faktorer, nämligen den ovannämnda "euroeffekten", som ledde till en tillfällig försäljningsökning, och i mindre utsträckning även verkningarna av den omfattande omstrukturering som industrin genomförde (se skäl 35). Vidare hade det faktum att det vidtagits antidumpningsåtgärder också en positiv effekt.

Andra faktorer med anknytning till resultatet

(54) Ingen detaljerad analys gjordes av kassaflödet, förmågan att skaffa kapital (eller investeringar) och avkastningen på investeringar, eftersom en sådan analys skulle gälla situationen för företaget som helhet. Företagens övriga verksamhet utgör över 50 % av deras totala omsättning, varför en samlad analys inte nödvändigtvis skulle vara representativ för den berörda produkten.

Med hänsyn till volymen och priserna på importen från de berörda länderna kan den höga dumpningsmarginalens inverkan på gemenskapsindustrin inte anses försumbar.

Produktivitet, sysselsättning och löner

(55) Tabellen nedan visar att sysselsättningen inom gemenskapsindustrin minskade med 32 % under undersökningsperioden.

Produktivitet per anställd

>Plats för tabell>

(56) Produktiviteten per anställd ökade med 50 % under skadeundersökningsperioden.

(57) Ingen detaljerad analys av lönerna gjordes på grund av omfattningen av annan näringsverksamhet i företagens verksamhet. En sådan analys skulle avse företagets hela situation och inte nödvändigtvis vara representativ för den berörda produkten.

Slutsatser rörande gemenskapsindustrins situation

(58) Gemenskapsindustrin har genomgått ett omfattande omstruktureringsprogram och har förbättrat sina tillverknings- och distributionsmetoder i avsikt att dra nytta av de gällande åtgärderna. Den har emellertid fortsatt att lida av ett pristryck, vilket lett till krympta marginaler, förlorade marknadsandelar och minskad sysselsättning. Lönsamheten förbättrades under skadeundersökningsperioden, men, såsom anges i skäl 39, endast till en nivå som var tillräcklig för att gemenskapsindustrin skulle kunna överleva, och förbättringen berodde huvudsakligen på fördelar av engångskaraktär till följd av "euroeffekten". Lönsamhetsnivån väntas återgå till de nivåer som uppnåddes under större delen av skadeundersökningsperioden.

Det anses således att gemenskapsindustrin inte har återhämtat sig helt från den negativa situation som konstaterades vid den föregående undersökningen.

E. SANNOLIKHET FÖR ATT SKADAN ÅTERKOMMER

1. Undersökning av de singaporianska tillverkarnas situation

(59) Utvecklingen för importen från Singapore beskrivs i skäl 41. Tillämpningen av de höjda antidumpningstullar som trädde i kraft i december 1995 som ett resultat av absorbtionsundersökningen torde ha påverkat importens omfattning från den tidpunkten.

(60) De singaporianska exporterande tillverkarna har fortsatt att sälja till gemenskapsmarknaden, om än i mera begränsad omfattning än tidigare, och den klagande industrin hävdade att dessa tillverkare har koncentrerat sin försäljning till marknaderna i vissa medlemsstater och till vissa modeller i stället för att sälja hela sortimentet. Kommissionen undersökte detta påstående, och av de försäljningssiffror som den samarbetande exporterande tillverkaren lämnat framgick det tydligt att specifika modeller verkligen var inriktade på vissa marknader på vilka exportörerna ansåg att de kunde konkurrera, huvudsakligen med hjälp av låga priser, utan de omfattande försäljnings- och distributionsnät som gemenskapsindustrin måste ha.

Gemenskapens detaljhandelssektor domineras alltmer av stora snabbköpskedjor vilka förhandlar fram årliga avtal om inköp av elektroniska detaljhandelsvågar. Marknaden för elektroniska detaljhandelsvågar kan därför utsättas för pristryck i form av lågpriserbjudanden för att priserna skall pressas ner ytterligare. Kommissionen anser därför att lågpriserbjudanden på importerade varor från Singapore lätt skulle kunna leda till att skadan återkommer om de gällande antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla.

(61) Erfarenheterna av antidumpningsundersökningar avseende denna produkt har visat att tillverkningen är lättrörlig. Det är kommissionens uppfattning att om de åtgärder som rör importen av den berörda produkten upphörde att gälla, skulle exporten från Singapore snabbt återgå till den tidigare skadliga nivån och, mot bakgrund av konstaterandet inom ramen för den här undersökningen, att dumpningen har fortsatt ske till dumpade priser. Detta är särskilt relevant i det här fallet, eftersom den främsta singaporianska tillverkaren är närstående en tillverkare i Japan, dvs. ett land beträffande vilket det har konstaterats att skadevållande dumpning sannolikt skulle återkomma.

(62) Förutom vad som angivits i punkten ovan om tillverkningens rörlighet var de siffror som lämnades av den exporterande tillverkare som samarbetade oklara beträffande kapacitetsutnyttjandet. Kommissionen har underrättats om att kapacitetsutnyttjandet var 63 % av den nominella kapaciteten och över 100 % av de uppnåbara tillverkningsnivåerna. Kommissionen drog emellertid slutsatsen att tillverkningens rörlighet och den omständigheten att nya anläggningar lätt skulle kunna inrättas innebar att tillverkningen och exporten skulle kunna öka om åtgärderna upphörde att gälla.

(63) Den viktigaste exporterande tillverkaren framhöll att tillverkningsanläggningar numera hade inrättats i gemenskapen vilket innebar att det var osannolikt att exporten från Singapore till gemenskapen skulle öka om åtgärderna upphörde att gälla. Dessa tillverkningsenheter var emellertid inte samarbetsvilliga vid undersökningen. Det framgick tydligt av de begränsade upplysningar som lämnades att det var mycket få modeller som tillverkades i gemenskapen och kommissionen drog slutsatsen att det för att ett större varusortiment skulle kunna erbjudas skulle komma att ske en import från Singapore. Om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla vore det mycket möjligt att tillverkningen i Europa skulle komma att flyttas tillbaka till Singapore.

(64) Det bör även påpekas att denna exporterande tillverkare säljer till låga priser även på andra marknader (Förenta staterna, Kanada, Israel, Sydkorea, Indonesien och Malaysia). För en sammanlagd försäljningsvolym av 665 enheter till dessa länder var priserna (utan tullar) cirka 9 % lägre än försäljningspriserna för samma modell på gemenskapsmarknaden. Detta tyder klart på att gemenskapsmarknaden skulle vara mycket attraktiv för singaporianska exporterande tillverkare om inte antidumpningsåtgärder tillämpades.

(65) Om åtgärderna upphörde att gälla skulle dessa priser förbli låga och dumpade och genom importen skulle gemenskapsmarknaden sättas under tryck till följd av de ökade volymer som det troligtvis skulle bli fråga om på grund av marknadens ökade attraktionskraft.

2. Undersökning av gemenskapsindustrins situation

(66) Under undersökningsperioden upplevde gemenskapsindustrin en försäljningsökning till följd av "euroeffekten", men såsom förklarats i skäl 39 är detta inte ett bestående fenomen. På grund av den potentiella risken för dumpad lågprisimport från Singapore om åtgärderna avskaffades kan det förväntas att priserna och gemenskapsindustrins marknadsandel skulle komma att minska ytterligare.

(67) Försäljningspriserna har minskat med i genomsnitt 13,3 % mellan 1994 och undersökningsperioden och denna utveckling förväntas fortsätta i och med att gemenskapsindustrin försöker behålla sin marknadsandel.

3. Slutsats om återkommande skada

(68) Mot bakgrund av undersökningsresultaten i skälen 59-67 drar kommissionen slutsatsen att skada, såsom den beskrivs utifrån de olika indikatorer som anges i artikel 3.5 i grundförordningen, sannolikt skulle återkomma om åtgärderna avseende den berörda importen upphörde att gälla. När kommissionen drog denna slutsats beaktades att gemenskapsmarknaden för elektroniska detaljhandelsvågar riskerar att utsättas för pristryck, eftersom den domineras av stora användare.

(69) Kommissionen har tagit hänsyn till slutsatsen att tillverkningsanläggningarna förhållandevis lätt kan flyttas mellan länder, vilket medför att den tillgängliga kapaciteten ökas, och i skälen 59-65 beskrivs gemenskapsmarknadens fortsatta attraktionskraft för singaporianska exporterande tillverkare i förhållande till marknaden i några tredje länder.

(70) Om åtgärderna upphörde att gälla skulle detta troligtvis leda till att skadan återkommer för gemenskapsindustrin och så småningom äventyra gemenskapstillverkningens överlevnad.

F. GEMENSKAPENS INTRESSE

1. Allmänna anmärkningar

(71) I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes huruvida en förlängning av antidumpningstullarnas giltighetstid skulle strida mot gemenskapens intresse totalt sett. Fastställandet av gemenskapens intresse grundade sig på en bedömning av alla berörda intressen, t.ex. gemenskapsindustrins, importörernas, handlarnas och användarnas intressen. För att kunna bedöma de sannolika effekterna av en förlängning av åtgärdernas giltighetstid begärde kommissionen uppgifter från alla de ovannämnda berörda parterna.

(72) Det bör erinras om att införandet av åtgärder i den föregående undersökningen inte ansågs strida mot gemenskapens intresse. Den här undersökningen är dessutom en översyn, vilket innebär att man undersöker en situation där antidumpningsåtgärder redan gäller. Tidpunkten för denna undersökning och dess natur har följaktligen gjort det möjligt att bedöma eventuella negativa verkningar för de berörda parterna av de gällande antidumpningsåtgärderna.

(73) Kommissionen undersökte även vilka verkningar antidumpningstullarna på import av elektroniska detaljhandelsvågar från Singapore hade för gemenskapsindustrins särskilda intressen liksom för andra berörda parters, däribland professionella slutanvändares, särskilda intressen.

2. Gemenskapsindustrins intresse

(74) Med hänsyn till gemenskapsindustrins fortsatt svaga ekonomiska situation, särskilt i form av otillräcklig lönsamhet (i början av skadeundersökningsperioden och på medellång sikt), sysselsättning och marknadsandel, finner kommissionen att gemenskapsindustrins situation med säkerhet skulle förvärras om åtgärderna mot den skadevållande dumpningen upphörde att gälla. Enligt den föregående översynen rörande elektroniska detaljhandelsvågar från Singapore förväntades vissa gemenskapstillverkare troligen komma att upphöra med sin tillverkning av elektroniska detaljhandelsvågar och sysselsättningen troligen komma att minska med tanke på de stora förluster som vissa tillverkare drabbades av vid den tidpunkten. Det visade sig också att det, trots att åtgärderna bibehölls 1993 skedde en minskning av sysselsättningen, eftersom företagen fortsatte att finnas på gemenskapsmarknaden till följd av en konsolideringsprocess som inbegrep sammanslagningar av företag och företagsförvärv.

(75) En ytterligare minskning av gemenskapsindustrin eller en ytterligare försämring av dess situation skulle leda till negativa effekter för sysselsättningen och investeringarna i gemenskapsindustrin med följdverkningar både för industrins leverantörer och närstående tillverkningssektorer inom gemenskapsindustrin. Den teknik som används för elektroniska detaljhandelsvågar och för en hel rad andra produkter är nämligen snarlik. Däribland återfinns andra typer av elektroniska vågar (t.ex. industrivågar) och apparater som används inom detaljhandelssektorn (t.ex. skärmaskiner). All förlust av sakkunskap i sektorn för elektroniska detaljhandelsvågar kommer att innebära en övergripande förlust av konkurrenskraft i dessa närstående sektorer.

(76) Dessutom framgår det av undersökningen att gemenskapsindustrin har gjort alla ansträngningar för att möta konkurrensen från Singapore och från andra länder, vilket inbegriper åtgärder för att

a) öka konsolideringen (färre företag),

b) lägga ned överskottskapacitet,

c) öka användningen av moderna tillverkningsmetoder (t.ex. tillverkning på beställning, ökad mekanisering och datorisering),

d) förbättra produktiviteten,

e) minska kostnaderna genom att lägga ut tillverkningen av en del komponenter på underleverantörer, samt

f) investera i nya modeller.

(77) Gemenskapstillverkarna har således visat att de är beredda och fast beslutna att vara kvar och förbli konkurrenskraftiga på gemenskapsmarknaden och att de har förmåga att dra nytta av det skydd mot illojala handelsmetoder som antidumpningsåtgärder utgör.

3. Andra parters intressen

(78) Kommissionen försökte att få ett organ som företräder detaljhandeln, däribland stora användare (snabbköpskedjor) av den berörda produkten, att samarbeta i undersökningen för att kunna fastställa om det förekom någon väsentlig inverkan på användarna.

(79) Detta organ meddelade kommissionen informellt att det inte skulle komma några svar från användarna inom detaljhandeln. Inte heller några andra berörda parter gav sig till känna. Denna brist på samarbete beror utan tvivel på att elektroniska detaljhandelsvågar utgör en mycket liten andel av användarnas sammanlagda kostnader. Verkningarna av att åtgärderna bibehålls, på denna i hög grad konkurrensutsatta marknad, kan antas vara försumbara.

(80) Kommissionen uppmanade även importörer i gemenskapen att lämna synpunkter, men inga svar på frågeformuläret erhölls. Det är uppenbart att importörerna, om åtgärderna avskaffas, kommer att kunna sänka försäljningspriserna och öka marginalerna. Med hänsyn till undersökningsresultaten ovan om dumpning och skada kommer emellertid denna ökade lönsamhet enbart att bero på fortsatt dumpning.

4. Slutsats

(81) Den bristande samarbetsviljan från användarnas och importörernas sida gör det självfallet svårt att dra slutsatser om verkningarna inom dessa sektorer. Slutsatsen drogs emellertid att verkningarna skulle bli obetydliga, i synnerhet inom detaljhandelssektorn, där de elektroniska detaljhandelsvågarna utgör en mycket liten del av omkostnaderna.

(82) Det bör emellertid erinras om att väsentlig skada sannolikt på nytt kommer att åsamkas gemenskapsindustrin, som har gjort stora ansträngningar för att förbli konkurrenskraftig. Gemenskapsindustrin gynnas tillfälligtvis av eurons införande. Skulle emellertid åtgärderna upphöra att gälla och med hänsyn till den minskande betydelsen av euroeffekten, är det troligt att gemenskapsindustrins situation skulle komma att förvärras i framtiden och hela gemenskapstillverkningens överlevnad hotas.

(83) Mot bakgrund av ovanstående anser kommissionen att det vad gemenskapens intresse beträffar inte finns några tvingande skäl för att inte förlänga antidumpningsåtgärderna.

G. SLUTGILTIGA ÅTGÄRDER

(84) Det bör erinras om att denna översyn inleddes i enlighet både med artikel 11.2 och med 11.3 i grundförordningen. Undersökningen i enlighet med artikel 11.3 inleddes för att undersöka ett påstående från gemenskapsindustrin om att omständigheterna hade ändrats och att åtgärdernas upphörande skulle leda till ökad dumpning. I detta fall beslutade kommissionen att av de orsaker som anges i skäl 16 inte fullfölja översynen enligt artikel 11.3. Kommissionens slutsatser bygger därför på de undersökningsresultat som fastställts inom ramen för översynen enligt artikel 11.2 rörande sannolikheten för att den skadevållande dumpningen skulle fortsätta eller återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(85)

>Plats för tabell>

(86) Av de orsaker som beskrivs i skäl 11 beträffande undersökningens varaktighet anses det lämpligt att åtgärdernas giltighetstid begränsas till fyra år.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

1. En slutgiltig antidumpningstull skall införas på import av elektroniska vågar för användning i detaljhandeln med digital visning av vikt, styckepris och pris som skall betalas (även med utrustning för utskrift av dessa uppgifter) enligt KN-nummer ex 8423 81 50 (TARIC-nummer 8423 81 50 10) med ursprung i Singapore.

2. Följande tullar skall tillämpas på nettopriset fritt gemenskapens gräns, före tull:

>Plats för tabell>

3. Om inte annat anges skall gällande bestämmelser om tullar tillämpas.

Artikel2¶

Antidumpningstullarna skall införas för en period av fyra år från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

Artikel3¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 6 mars 2001.

På rådets vägnar

I. Thalén

Ordförande

(1) EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2238/2000 (EGT L 257, 11.10.2000, s. 2).

(2) EGT L 112, 6.5.1993, s. 20.

(3) EGT L 263, 22.10.1993, s. 1.

(4) EGT L 307, 20.12.1995, s. 30.

(5) EGT L 104, 29.4.1993, s. 4.

(6) EGT C 128, 25.4.1998, s. 11.

(7) EGT C 262, 16.9.1999, s. 8.

(8) EGT L 301, 30.11.2000, s. 42.

(9) EGT C 125, 23.4.1998, s. 3.

(10) EGT C 324, 22.10.1998, s. 4.