lagen.nu
(EG) nr 1148/2001

Kontroll av överensstämmelse med handelsnormerna för färsk frukt och färska grönsaker

Titel
Kommissionens förordning (EG) nr 1148/2001 av den 12 juni 2001 om kontroll av överensstämmelse med handelsnormerna för färsk frukt och färska grönsaker
CELEX
32001R1148
Datum
2001-06-12
Konsoliderad t.o.m.
2008-01-01
Källa
eur-lex.europa.eu
Rättsakten gäller inte längreEUR-Lex anger att rättsakten upphörde att gälla 2007-12-31.

Avis juridique important

Kommissionens förordning (EG) nr 1148/2001 av den 12 juni 2001 om kontroll av överensstämmelse med handelsnormerna för färsk frukt och färska grönsaker Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 156 , 13/06/2001 s. 0009 - 0022

Kommissionens förordning (EG) nr 1148/2001

av den 12 juni 2001

om kontroll av överensstämmelse med handelsnormerna för färsk frukt och färska grönsaker

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker(1), senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 911/2001(2), särskilt artikel 10 i denna, och

av följande skäl:

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 2379/2001 · förordning (EG) nr 408/2003 · förordning (EG) nr 1580/2007.

(1) Kommissionens förordning (EEG) nr 2251/92 av den 29 juli 1992 om kvalitetskontroll av färsk frukt och grönsaker(3), senast ändrad genom förordning 766/97(4) bör ändras genomgripande för att ta hänsyn till utvecklingen och professionaliseringen av handeln med färsk frukt och färska grönsaker och till ändringarna av den gemensamma organisationen av marknaden inom denna sektor, samt för att råda bot på vissa oklarheter i nämnda förordning. För att förenkla och förtydliga den nya texten är det lämpligt att omarbeta samtliga dessa bestämmelser samt att upphäva förordning (EEG) nr 2251/92.

(2) Medlemsstaterna bör utse kontrollorgan som skall ansvara för att kontroller av överensstämmelsen sker i alla handelsled. Med hänsyn till att förhållandena i medlemsstaterna är så olika är det lämpligt att varje medlemsstat utser ett av dessa organ eller ett annat organ att ansvara för kontakterna och samordningen mellan alla de utsedda organen.

(3) Kontrollerna av överensstämmelsen bör ske genom stickprov och koncentreras till aktörer hos vilka risken att påträffa varor som inte överensstämmer med normerna är som störst. Med utgångspunkt i den nationella marknadens särdrag bör medlemsstaterna fastställa regler som gör det möjligt för dem att inrikta sina kontroller på vissa kategorier av aktörer. För att garantera öppenhet är det önskvärt att dessa regler meddelas kommissionen. Kännedom om aktörerna och om grundläggande drag i deras verksamhet är ett ovärderligt verktyg för att vägleda medlemsstaterna i deras analys, och som en fortsättning av det register som inrättas genom förordning (EEG) nr 2251/92 bör varje medlemsstat upprätta en databas med uppgifter om aktörerna inom sektorn för färsk frukt och färska grönsaker.

(4) Exporten av frukt och grönsaker till tredje land skall överensstämma med normerna och medlemsstaterna skall se till att så är fallet samt intyga detta i enlighet med bestämmelserna i Genèveprotokollet om fastställande av normer för färska frukter och grönsaker samt torra och torkade produkter, som ingicks inom ramen för Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, samt OECD-ordningen för tillämpningen av internationella normer för frukt och grönsaker. Import av färsk frukt och färska grönsaker från tredje land skall överensstämma med handelsnormerna, eller med normer som minst är likvärdiga. En kontroll av överensstämmelsen bör alltså genomföras innan dessa varor förs in på gemenskapens tullområde, utom när det gäller mindre partier där risken för att de inte överensstämmer med normerna har bedömts som liten av kontrollmyndigheterna. När det gäller vissa tredje länder som under tillfredsställande omständigheter kan garantera att normerna efterlevs, får kontrollen utföras av dessa tredje länders egna kontrollorgan. När denna möjlighet utnyttjas bör medlemsstaterna regelbundet granska tillförlitligheten hos de kontroller som utförts av de tredje ländernas kontrollorgan samt informera kommissionen om resultaten av dessa granskningar.

(5) Det är lämpligt att se till att de produkter som är avsedda för industriell bearbetning och som därför inte behöver överensstämma med normerna inte saluförs på marknaden för sådana produkter som är avsedda att konsumeras färska. Förutom lämplig märkning av dessa produkter är det i vissa fall lämpligt att låta produkterna åtföljas av ett intyg om att de är avsedda för industriell användning med angivande av den slutgiltiga användningen, vilket möjliggör kontroll av denna.

(6) Frukt och grönsaker som genomgår kontroll av överensstämmelsen bör genomgå samma typ av kontroll oavsett handelsled. Av detta skäl bör de kontrollbestämmelser antas som rekommenderas av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, vilka överensstämmer med OECD:s rekommendationer i denna fråga. Det är dock nödvändigt att föreskriva särskilda bestämmelser för kontroll i detaljhandelsledet.

(7) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för färsk frukt och färska grönsaker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker, senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 911/2001, särskilt artikel 10 i denna, och

(1) Kommissionens förordning (EEG) nr 2251/92 av den 29 juli 1992 om kvalitetskontroll av färsk frukt och grönsaker, senast ändrad genom förordning 766/97 bör ändras genomgripande för att ta hänsyn till utvecklingen och professionaliseringen av handeln med färsk frukt och färska grönsaker och till ändringarna av den gemensamma organisationen av marknaden inom denna sektor, samt för att råda bot på vissa oklarheter i nämnda förordning. För att förenkla och förtydliga den nya texten är det lämpligt att omarbeta samtliga dessa bestämmelser samt att upphäva förordning (EEG) nr 2251/92.

(2) Medlemsstaterna bör utse kontrollorgan som skall ansvara för att kontroller av överensstämmelsen sker i alla handelsled. Med hänsyn till att förhållandena i medlemsstaterna är så olika är det lämpligt att varje medlemsstat utser ett av dessa organ eller ett annat organ att ansvara för kontakterna och samordningen mellan alla de utsedda organen.

(3) Kontrollerna av överensstämmelsen bör ske genom stickprov och koncentreras till aktörer hos vilka risken att påträffa varor som inte överensstämmer med normerna är som störst. Med utgångspunkt i den nationella marknadens särdrag bör medlemsstaterna fastställa regler som gör det möjligt för dem att inrikta sina kontroller på vissa kategorier av aktörer. För att garantera öppenhet är det önskvärt att dessa regler meddelas kommissionen. Kännedom om aktörerna och om grundläggande drag i deras verksamhet är ett ovärderligt verktyg för att vägleda medlemsstaterna i deras analys, och som en fortsättning av det register som inrättas genom förordning (EEG) nr 2251/92 bör varje medlemsstat upprätta en databas med uppgifter om aktörerna inom sektorn för färsk frukt och färska grönsaker.

(4) Exporten av frukt och grönsaker till tredje land skall överensstämma med normerna och medlemsstaterna skall se till att så är fallet samt intyga detta i enlighet med bestämmelserna i Genèveprotokollet om fastställande av normer för färska frukter och grönsaker samt torra och torkade produkter, som ingicks inom ramen för Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, samt OECD-ordningen för tillämpningen av internationella normer för frukt och grönsaker. Import av färsk frukt och färska grönsaker från tredje land skall överensstämma med handelsnormerna, eller med normer som minst är likvärdiga. En kontroll av överensstämmelsen bör alltså genomföras innan dessa varor förs in på gemenskapens tullområde, utom när det gäller mindre partier där risken för att de inte överensstämmer med normerna har bedömts som liten av kontrollmyndigheterna. När det gäller vissa tredje länder som under tillfredsställande omständigheter kan garantera att normerna efterlevs, får kontrollen utföras av dessa tredje länders egna kontrollorgan. När denna möjlighet utnyttjas bör medlemsstaterna regelbundet granska tillförlitligheten hos de kontroller som utförts av de tredje ländernas kontrollorgan samt informera kommissionen om resultaten av dessa granskningar.

(5) Det är lämpligt att se till att de produkter som är avsedda för industriell bearbetning och som därför inte behöver överensstämma med normerna inte saluförs på marknaden för sådana produkter som är avsedda att konsumeras färska. Förutom lämplig märkning av dessa produkter är det i vissa fall lämpligt att låta produkterna åtföljas av ett intyg om att de är avsedda för industriell användning med angivande av den slutgiltiga användningen, vilket möjliggör kontroll av denna.

(6) Frukt och grönsaker som genomgår kontroll av överensstämmelsen bör genomgå samma typ av kontroll oavsett handelsled. Av detta skäl bör de kontrollbestämmelser antas som rekommenderas av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, vilka överensstämmer med OECD:s rekommendationer i denna fråga. Det är dock nödvändigt att föreskriva särskilda bestämmelser för kontroll i detaljhandelsledet.

(7) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Förvaltningskommittén för färsk frukt och färska grönsaker.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1

Ändrad genom förordning (EG) nr 1580/2007.

Medlemsstaterna skall i alla handelsled utföra de kontroller av överensstämmelse med handelsnormerna som avses i artiklarna 7, 8 och 9 i förordning (EG) nr 2200/96 i enlighet med vad som föreskrivs i den här förordningen.

Artikel2Behöriga organ

Ändrad genom förordning (EG) nr 1580/2007.

1. Varje medlemsstat skall utse en myndighet (nedan kallad den samordnande myndigheten) som skall ansvara för samordningen av och kontakterna i frågor som rör denna förordning.

2. Medlemsstaterna skall meddela kommissionen

namn på och postadress samt elektronisk adress till den samordnande myndighet som de har utsett enligt punkt 1,

namn på och postadress samt elektronisk adress till det eller de organ (nedan kallade kontrollorganen) som ansvarar för kontrollerna och som de har utsett enligt artikel 7 tredje stycket i förordning (EG) nr 2200/96,

en detaljerad beskrivning av de utsedda kontrollorganens behörighetsområden.

3. Den samordnande myndigheten kan vara kontrollorganet eller ett av kontrollorganen eller ett annat organ som utsetts i enlighet med punkt 1.

4. Kommissionen skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, C-serien, offentliggöra en förteckning över de samordnande myndigheter som utsetts av medlemsstaterna.

Artikel3Databas med uppgifter om aktörer

Ändrad genom förordning (EG) nr 1580/2007.

1. Medlemsstaterna skall inrätta en databas över aktörer inom sektorn för frukt och grönsaker som omfattar, på de villkor som anges i den här artikeln, uppgifter om de aktörer som handlar med färsk frukt och färska grönsaker för vilka normer har fastställts enligt artikel 2 i förordning (EG) nr 2200/96.

Med aktör avses alla fysiska eller juridiska personer som innehar färsk frukt eller färska grönsaker som omfattas av handelsnormer i syfte att, för sin egen eller annan persons räkning, exponera dem i försäljningssyfte, bjuda ut dem till försäljning, sälja dem eller på annat sätt saluföra dem inom gemenskapen eller i syfte att exportera dem till tredje land.

Medlemsstaterna skall avgöra enligt vilka villkor följande aktörer skall föras in respektive inte föras in i databasen:

Aktörer vars verksamhet är av ett sådant slag att de, i enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 2200/96, inte behöver uppfylla kraven på överensstämmelse med handelsnormerna.

Fysiska eller juridiska personer vars verksamhet inom frukt- och grönsakssektorn begränsar sig till varutransport eller detaljhandelsförsäljning av små mängder frukt och grönsaker.

2. Om databasen består av flera olika delar skall den samordnande myndigheten svara för att databasen och dess olika delar är enhetligt uppbyggda och att de uppdateras. Denna uppdatering skall främst genomföras av kontrollorganen på grundval av de uppgifter som de samlar in vid kontroller i samtliga handelsled.

3. Databasen skall för varje aktör innehålla registreringsnummer, namn, adress, de uppgifter som krävs för klassificering av aktören i en av de kategorier som anges i artikel 4 i denna förordning, särskilt hans placering i handelskedjan, en indikation på omfattningen av aktörens verksamhet, resultaten av tidigare kontroller hos aktören samt all övrig information som bedöms som nödvändig för kontrollen.

4. Aktörerna skall vara skyldiga att lämna den information som medlemsstaterna anser vara nödvändig för inrättandet och uppdateringen av databasen. Medlemsstaterna skall själva avgöra under vilka förutsättningar aktörer som inte etablerat sig i medlemsstaten men som bedriver verksamhet i denna skall tas med i databasen.

Artikel4Kontroll av överensstämmelse på den inre marknaden

Ändrad genom förordning (EG) nr 1580/2007.

1. Medlemsstaterna skall inrätta ett system som gör det möjligt att genom stickprov i samtliga handelsled kontrollera att de produkter som innehas av aktörerna överensstämmer med handelsnormerna.

För varje på förhand definierad typ av aktör skall medlemsstaterna som ett led i denna kontrollordning, på grundval av en analys av hur stor risken är att en aktör saluför produkter som inte är i överensstämmelse med handelsnormerna, fastställa hur ofta kontrollorganen måste genomföra kontroller för att efterlevnaden av gemenskapslagstiftningen skall vara garanterad. Denna riskanalys skall beakta verksamhetens omfattning, dess placering i handelskedjan, resultaten av tidigare kontroller samt eventuella andra parametrar som skall fastställas av medlemsstaterna. Aktörer som utför iordningställande och förpackning av frukt och grönsaker, särskilt i produktionsregionen, kommer att omfattas av fler kontroller inom ramen för dessa system än andra kategorier av aktörer. Kontrollerna får också genomföras under transporten.

Om det vid kontrollerna upptäcks betydande oegentligheter, skall kontrollorganen öka antalet kontroller hos de berörda aktörerna.

2. Aktörerna skall vara skyldiga att meddela kontrollorganen sådan information som dessa organ anser vara nödvändig för organisationen och genomförandet av kontrollerna.

3. Medlemsstaterna får, för en period av tre år som kan förlängas, tillåta att varje försändelse förses med en etikett som utformats enligt förlagan i bilaga III, om de berörda aktörerna i avsändningsledet ger tillräckliga garantier för att de frukter och grönsaker som de sänder iväg och som omfattas av handelsnormer, fortlöpande och i hög grad överensstämmer med normerna.

De aktörer som utnyttjar denna möjlighet skall dessutom

förfoga över egen kontrollpersonal som genomgått en av medlemsstaten godkänd utbildning,

ha lämplig utrustning för att förbereda och iordningställa produkterna,

förbinda sig att kontrollera att de varor som de sänder iväg är i överensstämmelse med handelsnormerna och föra ett register över alla kontroller som de har genomfört.

Om aktören inte längre ger tillräckliga garantier för att de frukter och grönsaker som sänds iväg fortlöpande och i hög grad överensstämmer med normerna, eller om något av ovan nämnda villkor inte längre är uppfyllt, skall medlemsstaten dra in aktörens tillstånd att förse varje försändelse med en etikett som utformats enligt förlagan i bilaga III.

4. Innan denna förordning träder i kraft skall den samordnande myndigheten till kommissionen meddela de bestämmelser som ingår i det kontrollsystem som avses i punkt 1. Detta meddelande skall framför allt innehålla upplysningar om de olika kategorier av aktörer som har identifierats och hur ofta var och en av dessa skall kontrolleras, och, i förekommande fall, detaljerade villkor för tillämpning av bestämmelserna i punkt 3, detaljerade villkor för tillämpning av bestämmelserna i artikel 5.1 samt den minsta andelen kontroller för de olika aktörer som berörs. Varje ytterligare ändring av kontrollsystemet skall utan dröjsmål meddelas kommissionen.

Artikel5Kontroll av överensstämmelse i samband med export

Ändrad genom förordning (EG) nr 1580/2007 och förordning (EG) nr 408/2003.

1. Innan de produkter som är avsedda för export till tredje land lämnar gemenskapens tullområde skall det behöriga kontrollorganet i samband med export genom en kontroll försäkra sig om att produkterna i fråga överensstämmer med handelsnormerna.

Exportörerna skall vara skyldiga att till kontrollorganen meddela sådan information som dessa organ anser vara nödvändig för organisationen och genomförandet av kontrollerna.

För de aktörer som uppfyller villkoren för tillämpning av bestämmelserna i artikel 4.3 får medlemsstaterna, för varje berörd kategori av aktörer och på grundval av en riskanalys, fastställa en minsta andel försändelser och kvantiteter som skall omfattas av en kontroll av överensstämmelsen av det behöriga kontrollorganet i samband med export. Denna andel skall vara tillräcklig för att efterlevnaden av gemenskapslagstiftningen skall vara garanterad. Om det vid kontrollerna upptäcks betydande oegentligheter, skall kontrollorganen öka den andel försändelser som kontrolleras hos de berörda aktörerna.

1a. Medlemsstaterna får tillämpa den ordning som föreskrivs i första stycket för aktörer som uppfyller följande villkor:

a) Aktörerna kan lämna tillräckliga garantier om en hög och oföränderlig grad av överensstämmelse för den frukt och de grönsaker som de saluför.

b) Aktörerna har tillgång till kontrolltjänstemän som genomgått utbildning godkänd av medlemsstaten.

c) Aktörerna förbinder sig att utföra kontroll av överensstämmelsen med handelsnormerna hos de varor de saluför.

d) Aktörerna förbinder sig att föra ett register med uppgifter om alla de kontroller de utfört.

För dessa aktörer får medlemsstaterna, för varje berörd kategori aktörer och på grundval av en riskanalys, fastställa en minsta andel försändelser och kvantiteter som i samband med export skall omfattas av en kontroll av överensstämmelsen utförd av det behöriga kontrollorganet. Denna andel skall vara tillräckligt stor för att garantera att gemenskapslagstiftningen efterföljs. Om det upptäcks betydande oegentligheter vid dessa kontroller, skall kontrollorganen öka den andel försändelser och kvantiteter som kontrolleras hos de berörda aktörerna.

2. Kontrollorganet skall utfärda ett intyg om överensstämmelse enligt bilaga I för varje parti avsett för export som det bedömer vara i överensstämmelse med normerna efter de kontroller som avses i punkt 1. Om flera partier exporteras vid samma exporttillfälle får partiernas överensstämmelse med normerna intygas på ett och samma intyg, under förutsättning att de olika partier som ingår i exporten anges tydligt var för sig.

Om de partier som berörs av överensstämmelseintyget i enlighet med punkt 1a inte har genomgått kontroll av överensstämmelse utförd i exportledet av det behöriga kontrollorganet, skall ”självkontroll (artikel 5.1 a i förordning (EG) nr 1148/2001)” anges i fält 13 (Anmärkningar) i intyget.

3. Den behöriga exporttullmyndigheten skall endast godta tulldeklarationen för export

om varorna åtföljs antingen av det intyg som anges i punkt 2 eller det intyg som anges i artikel 8.2, eller

om det behöriga kontrollorganet på lämpligt sätt har underrättat tullmyndigheten om att ett av dessa två intyg har utfärdats för de berörda partierna.

Artikel6Kontroll av överensstämmelse i samband med import

Ändrad genom förordning (EG) nr 1580/2007 och förordning (EG) nr 408/2003.

1. Produkter från tredje land skall innan de övergår till fri omsättning genomgå en kontroll av överensstämmelse med handelsnormerna.

Importörerna skall vara skyldiga att till kontrollorganen meddela sådan information som dessa organ anser vara nödvändig för organisationen och genomförandet av de kontroller som anges i punkt 2 i denna artikel och i artikel 7.5.

2. Utan att det påverkar bestämmelserna i artikel 7 skall det behöriga kontrollorganet i samband med import göra en överensstämmelsekontroll för varje parti samt utfärda ett intyg om överensstämmelse enligt bilaga I, om produkterna överensstämmer med normerna. Om importen består av flera partier får partiernas överensstämmelse med normerna intygas på ett och samma intyg, under förutsättning att de olika partier som ingår i importen anges tydligt var för sig.

3. Tullmyndigheten får endast godkänna övergång till fri omsättning

om varorna åtföljs av det intyg som anges i punkt 2, det intyg som anges i artikel 7.3 eller det intyg som anges i artikel 8.2, eller

om det behöriga kontrollorganet på lämpligt sätt har underrättat tullmyndigheten om att ett av dessa intyg har utfärdats för de berörda partierna.

4. Genom undantag från punkterna 1, 2 och 3 och om det behöriga kontrollorganet i importledet bedömer att risken för att normerna inte uppfylls är liten i fråga om vissa partier, får det besluta att inte genomföra kontroll av dessa partier. Kontrollorganet skall anmäla detta till tullmyndigheten genom en förklaring försedd med organets stämpel eller på annat sätt informera denna myndighet, som därmed kan inleda tullbehandlingen.

För tillämpningen av första stycket skall kontrollorganet på förhand fastställa kriterier för en bedömning av risken för att normerna inte uppfylls samt, på grundval av en riskanalys och för varje av organet definierad importtyp, den minsta andelen försändelser och kvantiteter som vid import skall omfattas av en kontroll av överensstämmelsen utförd av det behöriga organet. Andelar som fastställs med stöd av denna punkt måste under alla omständigheter vara väsentligt högre än de som tillämpas enligt artikel 7.5.

4a. I syfte att se till att medlemsstaterna tillämpar punkt 4 mer enhetligt skall kommissionen utarbeta gemensamma riktlinjer för dess tillämpning. Den samordnande myndigheten skall omedelbart meddela kommissionen villkoren för tillämpningen av denna punkt, inklusive sådana kriterier och minsta andelar om avses i punkt 4 andra stycket, samt alla ändringar av villkoren som görs efter detta.

Artikel7Godkännande av kontroller som utförts av tredje land före importen till gemenskapen

Ändrad genom förordning (EG) nr 1580/2007, förordning (EG) nr 2379/2001 och förordning (EG) nr 408/2003.

1. På begäran av ett tredje land får kommissionen, i enlighet med förfarandet i artikel 46 i förordning (EG) nr 2200/96, godkänna överensstämmelsekontroller som genomförts av detta tredje land före importen till gemenskapen.

2. Det godkännande som avses i punkt 1 får beviljas för de tredje länder som ansöker därom på villkor att gemenskapens handelsnormer eller andra normer som minst är likvärdiga tillämpas på dessa länders territorium för produkter som exporteras till gemenskapen.

I godkännandet skall fastställas den officiella kontaktperson i det tredje landet som skall vara ansvarig för de kontroller som avses i punkt 1. Denna kontaktperson skall ansvara för kontakterna med gemenskapen. Genom godkännandet skall det också fastställas vilka myndigheter, nedan kallade kontrollmyndigheterna, som skall vara ansvariga för ovan nämnda kontroller.

Godkännandet får endast gälla produkter med ursprung i det berörda tredje landet och får begränsas till vissa produkter.

För godkännande enligt punkt 1 kan kommissionen anlita det särskilda tillsynsorgan för marknaden för frukt och grönsaker som inrättas genom artikel 40 i förordning (EG) nr 2200/96, i syfte att genom besök på plats fastställa om kontrollerna i berört tredje land följer bestämmelserna i den här artikeln och, i förekommande fall, ge rekommendationer för förbättrad överensstämmelse avseende de varor som det tredje landet exporterar till gemenskapen.

3. Kontrollmyndigheten skall vara en officiell kontrollmyndighet eller officiellt erkänd av den kontaktperson som avses i punkt 2 och skall kunna ge tillräckliga garantier och förfoga över den personal, utrustning och de anordningar som krävs för att genomföra dessa kontroller enligt de metoder som anges i artikel 9.1 eller likvärdiga metoder.

Kontrollmyndigheterna skall för varje parti som kontrolleras innan det förs in på gemenskapens tullområde upprätta antingen ett intyg om överensstämmelse enligt bilaga I eller ett annat formulär som avtalats mellan kommissionen och det berörda tredje landet. Om importen består av flera partier får partiernas överensstämmelse med normerna intygas på ett och samma intyg, under förutsättning att de olika partier som ingår i importen anges tydligt var för sig.

Blankettmallarna för de intyg som föreskrivs i denna punkt andra stycket skall fastställas inom ramen för det godkännande som avses i punkt 1.

Intygen får inte innehålla mer än ett enda exemplar med texten ”original”. Om ytterligare exemplar krävs skall dessa markeras med texten ”kopia”. De behöriga myndigheterna i gemenskapen skall bara godkänna originalintyget som giltigt.

Blanketten skall ha formatet 210 × 297 mm. En avvikelse på mellan minus 5 mm och plus 8 mm i längd skall tillåtas. Papperet skall vara vitt, träfritt och väga minst 40 gram per kvadratmeter.

Blanketten skall tryckas och fyllas i på ett av gemenskapens officiella språk.

Blankettens uppgifter skall fyllas i med ett mekanografiskt eller liknande förfarande.

Uppgifter får inte raderas eller skrivas över. Alla ändringar skall ske genom överstrykning av de felaktiga uppgifterna och vid behov tillägg av de riktiga uppgifterna. Dessa ändringar skall vara bekräftade av den person som utfört dem och vara attesterade av de utfärdande myndigheterna.

Varje intyg skall ha ett löpnummer, som kan vara tryckt, genom vilket det kan identifieras samt vara stämplat av den utfärdande myndigheten och undertecknat av den person eller de personer som är behöriga att göra detta.

Den utfärdande myndigheten skall bevara en kopia av varje intyg den utfärdar.

4. Kommissionen kan tillfälligt dra in sitt godkännande om det för ett stort antal partier eller en stor kvantitet konstateras att varorna inte överensstämmer med de uppgifter som anges i de intyg som utfärdats av kontrollmyndigheterna, eller om kontrollmyndigheterna inte på ett tillfredsställande sätt uppfyllt de krav på efterhandskontroller som föreskrivs i punkt 5a.

5. Medlemsstaterna skall i samband med import och för varje berört tredje land kontrollera att produkter som importeras på de villkor som anges i denna artikel överensstämmer med normerna, vilket skall ske genom kontroll av en betydande andel av de försändelser och de kvantiteter som importeras på dessa villkor. Denna andel skall vara av sådan omfattning att det kan fastställas att kontrollmyndigheterna iakttar gemenskapslagstiftningen. Medlemsstaterna skall se till att åtgärderna i artikel 9.3 vidtas i fråga om de partier som kontrollerats på detta sätt och som befunnits strida mot handelsnormerna.

Om det vid kontrollerna upptäcks betydande oegentligheter, skall medlemsstaterna utan dröjsmål underrätta kommissionen om detta och kontrollorganen skall öka den andel försändelser och kvantiteter som kontrolleras i enlighet med denna artikel.

Om medlemsstaterna tar ut en avgift för att täcka utgifter i samband med sådana kontroller av överensstämmelsen som avses i denna punkt, skall denna avgift fastställas på en sådan nivå att det återspeglar den mindre andelen kontrollerade försändelser och kvantiteter vid dessa kontroller än vid kontrollen enligt artikel 6.

5a. Varje gång det uppstår tvivel om huruvida ett sådant intyg enligt punkt 3 andra stycket är äkta, eller om huruvida de uppgifter som förekommer i intyget är korrekta, skall en efterhandskontroll göras.

Gemenskapens behöriga myndighet skall skicka tillbaka intyget eller en kopia av detta till den officiella kontaktpersonen i det tredje landet, enligt punkt 2 andra stycket, och skall i förekommande fall ange motiven till en utredning och samtliga tillgängliga uppgifter som gör det troligt att intyget inte är äkta eller att dess uppgifter inte är korrekta. Varje begäran om efterhandskontroll skall snarast möjligt meddelas kommissionen, liksom resultatet av denna.

När en begäran om efterhandskontroll har gjorts kan importören av de berörda varorna hos de behöriga kontrollmyndigheterna ansöka om att de gör en sådan kontroll av överensstämmelsen som avses i artikel 6.

6. Den samordnande myndigheten skall per tredje land och per berörd produkt samt för varje kvartal, senast i slutet av det kvartal som följer på det aktuella kvartalet, till kommissionen meddela det antal partier och de kvantiteter som importerats enligt de villkor som anges i punkt 1, det antal partier och de kvantiteter som omfattats av en kontroll om överensstämmelse enligt punkt 5, samt i vilka av dessa partier som varorna enligt kontrollmyndigheterna inte överensstämde med uppgifterna i de intyg om överensstämmelse som utfärdats av kontrollmyndigheten i det tredje landet, tillsammans med uppgifter för varje parti om hur stor kvantitet som berörs och vilken typ av brister som konstaterats.

7. Tullmyndigheterna skall till den samordnande myndigheten och/eller till kontrollorganen översända all information som krävs för tillämpningen av denna artikel.

8. Tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel förutsätter att det införs ett förfarande för förvaltningssamarbete mellan gemenskapen och varje berört tredje land.

De berörda tredje länderna skall till kommissionen lämna alla relevanta uppgifter om kontrollverksamheten, bland annat prov på avtryck av kontrollmyndigheternas använda stämplar, samt i förekommande fall utan dröjsmål meddela om dessa uppgifter ändrats. Vid behov skall tredje länder utan dröjsmål meddela kommissionen varje ändring av dessa uppgifter.

Dessa uppgifter, liksom eventuella ändringar, skall av kommissionen vidarebefordras till medlemsstaternas samordningsmyndigheter, som i sin tur skall informera tullmyndigheterna och andra behöriga myndigheter.

När förvaltningssamarbetet har etablerats, liksom när någon väsentlig ändring krävs i de uppgifter som meddelas av ett berört tredje land, både inom ramen för detta samarbete och när det gäller namn på och adresser till den officiella kontaktpersonen eller kontrollmyndigheterna, skall kommissionen meddela detta i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, C-serien.

Artikel8Produkter avsedda för industriell bearbetning

Ändrad genom förordning (EG) nr 1580/2007.

1. I denna förordning avses med produkter avsedda för industriell bearbetning de frukter och grönsaker som omfattas av handelsnormer och som transporteras till bearbetningsanläggningar för att där bearbetas till produkter som omfattas av ett annat KN-nummer än den ursprungliga färska produkten.

2. De behöriga kontrollorganen skall utfärda det intyg om industriell användning som avses i bilaga 2 för produkter som skall exporteras till tredje land och för produkter som importerats till gemenskapen, om dessa produkter är avsedda att användas för industriell bearbetning och alltså inte omfattas av kravet om överensstämmelse med handelsnormerna, enligt artikel 3.3 a i förordning (EG) nr 2200/96. De skall försäkra sig om att de särskilda märkningsbestämmelser som anges i punkt 1 tillämpas.

3. I samband med import skall det behöriga kontrollorganet, efter att ha utfärdat det intyg som avses i punkt 2, till den samordnande myndigheten i den medlemsstat där den industriella bearbetningen kommer att genomföras utan dröjsmål översända en kopia av ovan nämnda intyg samt alla uppgifter som krävs för en eventuell kontroll av bearbetningsprocessen. Bearbetningsföretaget skall efter genomförd bearbetning skicka tillbaka intyget till det behöriga kontrollorganet, vilket skall kontrollera att produkterna faktiskt har genomgått industriell bearbetning.

4. Förpackaren skall på ett väl synligt sätt märka förpackningarna för de produkter som är avsedda för industriell bearbetning med uppgiften ”industriell användning” eller en liktydig benämning. Om varorna transporteras i lösvikt och lastas direkt i transportfordonet skall denna uppgift anges i den handling som åtföljer varorna eller i ett dokument som placeras väl synligt på insidan av transportfordonet.

5. Medlemsstaterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder, särskilt när det gäller samarbete med andra berörda medlemsstater, för att undvika att varor avsedda att saluföras i färskt tillstånd sänds utanför produktionsområdet som varor avsedda för industriell bearbetning.

Artikel9Kontrollmetoder

Ändrad genom förordning (EG) nr 1580/2007 och förordning (EG) nr 408/2003.

1. Förutom de kontroller som utförs i samband med detaljhandelsförsäljning till slutkonsumenten, skall de överensstämmelsekontroller som föreskrivs i denna förordning, om inget annat anges i denna förordning, ske enligt de metoder som anges i bilaga IV.

Medlemsstaterna skall fastställa särskilda bestämmelser för kontroll av överensstämmelse i samband med detaljhandelsförsäljning till slutkonsumenten.

2. Om det efter kontroll konstateras att varorna överensstämmer med handelsnormerna får det behöriga kontrollorganet utfärda ett intyg om överensstämmelse enligt bilaga I. Detta intyg skall under alla omständigheter utfärdas vid import- och exporttillfället.

3. Om bristande överensstämmelse konstateras skall kontrollmyndigheten utfärda en förklaring om bristande överensstämmelse som är ställd till aktören eller till dennes representant. De varor för vilka en förklaring om bristande överensstämmelse utfärdats får inte förflyttas utan medgivande från det kontrollorgan som utfärdat förklaringen om bristande överensstämmelse. Detta medgivande får underställas kravet att de villkor som fastställts av ovan nämnda kontrollorgan skall vara uppfyllda.

Aktörerna får besluta att vidta åtgärder för att anpassa alla eller en del av varorna så att de överensstämmer med normerna. Varor som bringats i överensstämmelse med normerna får inte saluföras förrän det behöriga kontrollorganet på lämpligt sätt har försäkrat sig om att produkterna faktiskt har bringats i överensstämmelse med normerna. Det eventuella utfärdandet av intyg om överensstämmelse enligt bilaga I får inte ske förrän produkterna i partiet eller en del av partiet har anpassats så att de överensstämmer med normerna.

Om ett kontrollorgan bifaller en aktörs begäran att bringa sina varor i överensstämmelse i en annan medlemsstat än den där kontrollen visat att de inte överensstämmer med handelsnormerna skall medlemsstaterna vidta alla åtgärder som de bedömer nödvändiga, särskilt i fråga om samarbete medlemsstaterna emellan, för att kontrollera att varorna verkligen bringas i överensstämmelse.

När varorna varken kan bringas i överensstämmelse, användas som foder eller användas inom bearbetningsindustrin eller som någon annan form av icke-livsmedel får kontrollorganet, om så visar sig vara nödvändigt, kräva att aktörerna vidtar lämpliga åtgärder för att se till att de berörda varorna inte saluförs.

Aktörerna måste tillhandahålla den information som medlemsstaterna anser vara nödvändig för tillämpningen av denna punkt.

Artikel10Slutbestämmelser

Ändrad genom förordning (EG) nr 1580/2007.

1. Kontrollmyndigheterna i en medlemsstat på vars territorium det konstateras att ett parti varor från en annan medlemsstat inte uppfyller kraven till följd av fel eller kvalitetsförsämring som skulle ha kunnat upptäckas vid iordningställandet skall omedelbart anmäla fall av ickeöverensstämmelse som upptäcks fram till och med partihandelsledet, inklusive distributionscentraler, till de samordnande myndigheterna i de medlemsstater som kan komma att beröras därav.

2. Om det konstateras att ett parti som importeras från ett tredje land inte uppfyller kraven, skall den samordnande myndigheten i den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta kommissionen och de samordnande myndigheterna i de medlemsstater som kan komma att beröras därav, vilka i sin tur i den utsträckning som är nödvändig skall sprida dessa upplysningar inom sitt territorium. Anmälan till kommissionen skall ske via det elektroniska system som kommissionen angett.

3. För tillämpningen av den här förordningen skall det i de fakturor och andra handlingar som åtföljer produkter för vilka det har fastställts handelsnormer anges kvalitetsklass och ursprungsland och, i förekommande fall, den industriella användningen av produkten. Detta krav gäller inte för detaljhandelsförsäljning till slutkonsumenten.

Artikel11

Ändrad genom förordning (EG) nr 1580/2007 och förordning (EG) nr 408/2003.

1. Förordning (EEG) nr 2251/92 upphör att gälla.

2. De aktörer som inte omfattats av kontroll vid avsändning i enlighet med artikel 6 i förordning (EEG) nr 2251/92 får till och med den 30 juni 2003 använda förpackningsmaterial försett med den etikett som föreskrivs i bilaga III till förordning (EEG) nr 2251/92.

3. De kontrollintyg som utfärdats enligt artikel 3.9 i förordning (EEG) nr 2251/92 skall vara giltiga fram till dess att den giltighetstid som anges i fält 12 i det berörda intyget löper ut. De intyg om industriell användning som utfärdats enligt artikel 10 i förordning (EEG) nr 2251/92 skall vara giltiga fram till och med den 31 januari 2002.

Artikel12

Ändrad genom förordning (EG) nr 1580/2007.

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 1 januari 2002.

BILAGA I

BILAGA II

BILAGA III

BILAGA IV

Observera:

Dessa kontrollmetoder grundar sig på bestämmelserna i den handledning för kvalitetskontroll av färsk frukt och färska grönsaker som antagits av arbetsgruppen för standardisering av lättfördärvliga livsmedel samt för kvalitetsförbättring vid Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (ECE/FN).

1. DEFINITIONER

a) Överensstämmelsekontroll

Kontroll som genomförs av en kontrollör, i enlighet med denna förordning, i syfte att fastställa att frukterna och grönsakerna överensstämmer med de handelsnormer som infördes genom förordning (EG) nr 2200/96.

Kontrollen skall omfatta följande:

I förekommande fall en dokument- och identitetskontroll: kontroll av dokument och licenser som åtföljer partiet och/eller av de register som avses i artikel 4.3 andra stycket tredje strecksatsen och i artikel 5.1a d i förordning (EG) nr 1148/2001, och av överensstämmelsen mellan varorna och uppgifterna i dokumenten.

En fysisk kontroll: kontroll av produkterna i en sändning, åtminstone genom ett stickprov, för att kontrollera att försändelsen uppfyller de villkor som fastställs genom saluföringsnormen, inbegripet bestämmelser om presentation och märkning av varorna och förpackningarna.

b) Kontrollör

Person som godkänts av det behöriga kontrollorganet, och som har genomgått och regelbundet genomgår lämplig utbildning för att genomföra överensstämmelsekontroller.

c) Försändelse

Produktkvantitet som föreligger vid kontrollen, avsedd att saluföras av en och samma aktör, och som är beskriven i ett dokument. Försändelsen kan vara sammansatt av en eller flera produkttyper. Den kan också bestå av ett eller flera partier färsk frukt och färska grönsaker.

d) Parti

En kvantitet produkter som vid kontrollen anges ha samma egenskaper när det gäller

förpackarens och/eller avsändarens identitet,

ursprungsland,

typ av produkt,

produktkategori,

storleksklass (om produkten klassificeras efter storlek),

sort eller handelstyp (enligt föreskrifterna i handelsnormen),

förpackningssätt och presentation.

Om det vid kontrollen visar sig vara svårt att göra skillnad mellan partierna och/eller om det inte är möjligt att presentera produkten i olika partier, får alla partierna i en försändelse i detta särskilda fall anses utgöra ett och samma parti om de har enhetliga egenskaper när det gäller produkttyp, avsändare, ursprungsland, klass och även när det gäller sort eller handelstyp, om detta föreskrivs i handelsnormen.

e) Stickprov

Tillfällig provtagning på en viss produktkvantitet (kallat stickprov) vid överensstämmelsekontroll.

f) Delprov

Förpackning som tas från partiet, eller när det gäller en produkt i lösvikt, en mängd som tagits på ett ställe i partiet.

g) Samlingsprov

Flera delprov, representativa för partiet, som tagits i sådan omfattning att en bedömning av partiet enligt alla kriterier är möjlig.

h) Sekundärt prov

När det gäller nötter är ett sekundärt prov en representativ kvantitet av produkten som dras av från varje delprov från samlingsprovet, och som väger mellan 300 gram och 1 kg. Om delprovet innehåller förpackade varor skall det sekundära provet utgöras av en förpackning.

i) Sammansatt prov

När det gäller nötter utgör ett sammansatt stickprov en blandning på minst 3 kg av alla sekundära prov som tagits från samlingsprovet. Nötter som utgör ett sammansatt prov skall vara homogent blandade.

j) Reducerat prov

Representativ mängd av produkten som tagits från samlingsprovet i sådan omfattning att en bedömning utifrån ett visst antal kriterier är möjlig. När det gäller nötter skall det reducerade provet omfatta minst 100 enheter från det sammansatta provet. Flera reducerade prover kan tas på ett och samma samlingsprov.

k) Kolli

Enskild del av ett parti bestående av ett emballage och ett innehåll. Kollits emballage skall vara sådant att hanteringen och transporten av ett visst antal detaljhandelsförpackningar eller produkter i lösvikt eller lager förenklas och så att manipulering och transportskador kan undvikas. De containrar som används för väg-, järnvägs-, fartygs- eller flygtransport är inte att betrakta som kollin. I vissa fall kan ett kolli utgöra detaljhandelsförpackning.

l) Detaljhandelsförpackning

Enskild del av ett kolli bestående av ett emballage och ett innehåll. Detaljhandelsförpackningen skall vara utformad på ett sådant sätt att den på försäljningsstället utgör den enhet som slutanvändaren eller konsumenten köper. Bland detaljhandelsförpackningarna skall innerförpackningen vara sådan att den helt eller delvis täcker innehållet på ett sådant sätt att detta inte kan ändras utan att innerförpackningen öppnas eller förändras.

2. GENOMFÖRANDE AV ÖVERENSSTÄMMELSEKONTROLLEN

a) Allmänt

Den fysiska kontrollen skall utföras genom bedömning av ett samlingsprov som slumpmässigt tagits på olika platser i de partier som valts ut för kontroll. Samlingsprovet anses i princip representativt för partiet.

b) Identifiering av partierna och/eller helhetsintryck av försändelsen

Partierna skall kunna identifieras med ledning av deras märkning eller med ledning av andra kriterier som fastställts enligt rådets direktiv 89/396/EEG. I det fall en försändelse består av flera partier skall kontrollören skaffa sig en helhetsbild av försändelsen med hjälp av de dokument som åtföljer produkterna eller förklaringar. Han skall på grundval av den kontroll han genomfört avgöra i vilken grad partierna överensstämmer med uppgifterna i dessa dokument.

Om produkterna skall lastas eller har varit lastade på en transportanordning skall uppgifter om denna användas för identifiering av försändelsen.

c) Presentation av produkterna

Kontrollören skall ange de partier han önskar undersöka. Dessa partier skall därefter visas upp för honom av aktören eller av dennes företrädare. Presentation av produkterna innebär att lämna fram samlingsprovet.

Om det krävs reducerade eller sekundära prover skall kontrollören välja ut dem ur samlingsprovet.

d) Fysisk kontroll

Bedömning av förpackningen och presentationen med hjälp av delprov:

Det skall kontrolleras att förpackningen är ren och att den uppfyller kraven i normerna, även när det gäller de material som använts. Om endast vissa typer av förpackningar är tillåtna skall kontrollören fastställa att det verkligen är dessa förpackningstyper som använts.

Kontroll av märkningen med hjälp av delprov:

Del skall först och främst fastställas om huruvida märkningen av produkterna är i överensstämmelse med handelsnormerna. Vid kontrollen skall kontrollören avgöra om märkningen är korrekt eller om den måste ändras.

Frukt och grönsaker som är individuellt förpackade under plastfilm skall inte betraktas som färdigförpackade i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG och behöver inte nödvändigtvis märkas enligt handelsnormerna. Plastfilmen anses i dessa fall helt enkelt utgöra ett skydd för känsliga produkter.

Överensstämmelsekontroll av produkterna genom samlingsprov eller sammansatt prov/reducerat prov:

Kontrollören skall avgöra hur omfattande samlingsprovet skall vara för att han med hjälp av detta skall kunna bedöma partierna. Han skall slumpvis välja ut de förpackningar som skall kontrolleras, eller när det gäller produkter i lös vikt, var i partiet proven skall tas.

Prov från skadade förpackningar får inte ingå i samlingsprovet. Sådana skall ställas åt sidan, och om så krävs, undersökas och rapporteras separat.

Om ett beslut måste fattas om att försändelsen inte är i överensstämmelse med normerna skall proven minst omfatta de kvantiteter som anges nedan: Förpackade produkter Antal förpackningar i varje parti Antal förpackningar som skall väljas ut för provtagning (delprov) Upp till 100 5 101-300 7 301-500 9 501-1000 10 1000 eller mer Minst 15 Produkter i lösvikt Partiets vikt (kg) eller antal enheter som ingår i partiet Delprovens vikt (kg) eller antal enheter som skall väljas ut för provtagning Upp till 200 10 201-500 20 501-1000 30 1001-5000 60 5000 eller mer Minst 100

När det gäller större färska frukter och färska grönsaker (som väger mer än 2 kg/st) i lösvikt skall delproven bestå av minst fem enheter. För partier som består av mindre än fem enheter eller som väger mindre än 10 kg gäller att hela partiet skall kontrolleras.

Om kontrollören efter kontroll anser att han inte kan fatta beslut får en ny kontroll utföras och därefter skall medelvärdet av resultaten av de båda kontrollerna räknas fram och uttryckas som en procentsats.

Den del av överensstämmelsekontrollen som avser utvecklings- eller mognadsstadiet respektive förekomsten eller frånvaron av inre fel får genomföras med hjälp av reducerade prov. Detta gäller särskilt då kontrollen leder till att produkten måste förstöras. Proven får inte vara större än vad som är absolut nödvändigt för att bedöma partiet. Om sådana fel upptäcks eller misstänks får det reducerade provet inte omfatta mer än 10 % av det samlingsprov som ursprungligen togs ut för kontroll.

e) Kontroll av produkten

Den produkt som skall kontrolleras skall helt tas ut ur sin förpackning. Kontrollören får dock göra avkall på detta krav om det är frågan om nötter eller om förpackningens typ och beskaffenhet är sådan att innehållet kan kontrolleras utan att produkten packas upp. Enhetligheten, minimikraven och kvalitets- och storleksklasser skall kontrolleras med hjälp av det samlade provet, utom i de fall det gäller nötter och kontrollen görs med hjälp av ett sammansatt prov. Om fel upptäcks skall kontrollören fastställa hur stor procentandel av produkten i antal eller vikt som inte är i överensstämmelse med handelsnormen.

Kontrollen av kriterier avseende utvecklingen eller mognaden kan utföras med hjälp av instrument och metoder som är avsedda för detta ändamål inom ramen för saluföringsnormerna eller enligt godkända rutiner.

f) Rapportering av kontrollresultaten

De handlingar som avses i artikel 9 skall utfärdas i förekommande fall.

Om det konstateras att produkterna inte överensstämmer med normerna skall aktören eller dennes företrädare skriftligen informeras om skälen till detta. Om produkten, genom att märkningen ändras, kan uppfylla kraven i normerna skall aktören eller dennes företrädare upplysas om detta.

Om det konstateras att produkten uppvisar fel skall den procentandel av produkten som bedöms som inte överensstämmande med normen anges.

g) Minskning av produktens värde till följd av överensstämmelsekontroll

Efter kontrollen skall samlingsprovet ställas till aktörens till dennes representants förfogande.

Kontrollorganet är inte skyldigt att återställa de delar av samlingsprovet som förstörts vid kontrollen.

1 EGT L 297, 21.11.1996, s. 1.

2 EGT L 129, 11.5.2001, s. 3.

3 EGT L 219, 4.8.1992, s. 9.

4 EGT L 112, 29.4.1997, s. 10.

5 EGT L 186, 30.6.1989, s. 21.

6 EGT L 109, 6.5.2000, s. 29.