Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/37/EG av den 29 april 2004 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG) (kodifierad version) (Text av betydelse för EES)

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 158/ 50 _______________________________________________________________________________

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2004/37/EG

av den 29 april 2004

om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen

i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG)

(kodifierad version)

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 137.2 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

1 med beaktande av Europeiska Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ,

efter att ha hört Regionkommittén,

2 i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget , och

1 EGT C 368, 20.12.1999, s. 18.

2 Europaparlamentets yttrande av den 2 september 2003 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 30 mars 2004.

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 158/ 51 _______________________________________________________________________________

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 2014/27/ · direktiv (EU) 2017/2398 · direktiv (EU) 2019/130 · direktiv (EU) 2019/983 · förordning (EU) 2019/1243 · direktiv (EU) 2022/431 · direktiv (EU) 2024/869.

av följande skäl:

(1) Rådets direktiv 90/394/EEG av den 28 juni 1990 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener i arbetet (sjätte särdirektivet enligt artikel 16.1 i

1 2 direktiv 89/391/EEG) har flera gånger ändrats på väsentliga punkter . Av tydlighetsskäl bör direktivet i fråga kodifieras.

(2) För att säkerställa arbetstagares hälsa och säkerhet, är det viktigt att uppfylla de minimikrav som utformats för att garantera en högre skyddsnivå för hälsa och säkerhet när det gäller skydd av arbetstagare från risker beroende på exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet; syftet med uppfyllandet av dessa minimikrav är även att åstadkomma en lägsta skyddsnivå för alla arbetstagare i gemenskapen.

(3) Detta direktiv är ett särdirektiv enligt artikel 16.1 i rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar för arbetstagares hälsa och säkerhet i

3 arbetet . Bestämmelserna i sistnämnda direktiv är därför helt tillämpbara när arbetstagare utsätts för carcinogener eller mutagena ämnen, utan att det hindrar mer tvingande och/eller speciella bestämmelser i det här direktivet.

(4) En enhetlig nivå på skyddet mot de risker som har samband med carcinogener eller mutagena ämnen måste fastställas för gemenskapen som helhet, och denna skyddsnivå bör inte fastställas genom detaljerade föreskrifter utan genom att det fastställs en ram med generella principer som gör det möjligt för medlemsstaterna att tillämpa minimikraven på ett enhetligt sätt.

1 EGT L 196, 26.7.1990, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 1999/38/EG (EGT L 138, 1.6.1999, s. 66).

2 Se bilaga IV, del A.

3 EGT L 183, 29.6.1989, s. 1. Direktivet ändrat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 158/ 52 _______________________________________________________________________________

(5) Könscellsmutagener är ämnen som kan orsaka bestående förändringar av arvsmassans mängd eller struktur i en könscell, vilket i sin tur kan leda till en förändring av cellens fenotypiska egenskaper, och som kan överföras till framtida generationer avkommor.

(6) Till följd av sitt verkningssätt är det troligt att könscellsmutagener är cancerframkallande.

(7) Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra

1 författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen innehåller i bilaga VI kriterierna för klassificering samt märkning av varje ämne.

(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning

2 av farliga preparat innehåller närmare regler om klassificering och märkning av sådana preparat.

(9) I alla arbetssituationer måste arbetstagarna skyddas mot preparat som innehåller en eller flera carcinogener eller mutagena ämnen samt mot carcinogena föreningar eller mutagena föreningar som uppstår i arbetet.

(10) För att uppnå bästa möjliga skyddsnivå måste man för vissa ämnen beakta alla upptagsvägar, inklusive upptag genom huden.

1 EGT 196, 16.8.1967, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 807/2003 (EUT L 122, 16.5.2003, s. 36).

2 EGT L 200, 30.7.1999, s. 1. Direktivet senast ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 158/ 53 _______________________________________________________________________________

(11) Även om vetenskapen i dag inte kan fastställa en nivå under vilken hälsoriskerna upphör, kommer dessa risker att minska om man minskar exponeringen för carcinogener eller mutagena ämnen.

(12) För att minska dessa risker, bör man införa gränsvärden och andra direkt anknutna bestämmelser i fråga om alla de carcinogener eller mutagena ämnen för vilka detta är möjligt med hänsyn till tillgänglig kunskap inbegripet vetenskapliga och tekniska data.

(13) Gränsvärden för exponering på arbetsplatser måste ses som en viktig beståndsdel i de allmänna föreskrifterna för arbetarskydd. Dessa gränsvärden måste revideras närhelst det visar sig vara nödvändigt mot bakgrund av nya vetenskapliga rön.

(14) Försiktighetsprincipen bör tillämpas i samband med skyddet för arbetstagarnas hälsa.

(15) Förebyggande åtgärder bör vidtas till skydd av hälsa och säkerhet för arbetstagare vilka utsätts för carcinogener eller mutagena ämnen.

(16) Detta direktiv utgör ett steg i det praktiska förverkligandet av den inre marknadens sociala dimension.

1 (17) Kommissionen har med stöd av rådets beslut 74/325/EEG samrått med Rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor för att utarbeta sådana förslag till direktiv som återges i det här direktivet.

(18) Detta direktiv får inte påverka medlemsstaternas skyldigheter vad gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga IV del B.

1 EGT L 185, 9.7.1974, s. 15. Beslutet upphävt genom rådets beslut av den 22 juli 2003 (EUT C 218, 13.9.2003, s. 1).

30.4.2004 SV Europeiska unionens officiella tidning L 158/ 54 _______________________________________________________________________________

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel1¶Syfte

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU, direktiv (EU) 2022/431 och direktiv 2014/27/.

1. Detta direktiv har som syfte att skydda arbetstagare mot risker för hälsa och säkerhet som uppkommer eller kan uppkomma vid exponering för carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen i arbetet, inbegripet att förebygga sådana risker.

Direktivet fastställer, för detta sakområde, särskilda minimikrav inbegripet gränsvärden.

2. Detta direktiv omfattar inte arbetstagare som endast utsätts för sådan strålning som täcks av Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

3. Direktiv 89/391/EEG skall tillämpas fullt ut för hela det sakområde som avses i punkt 1, utan att det hindrar strängare och/eller mer specifika regler i detta direktiv.

4. När det gäller asbest, som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG, ska bestämmelserna i det här direktivet tillämpas om de bättre gagnar säkerhet och hälsa på arbetsplatsen.

Artikel2¶Definitioner

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU, direktiv 2014/27/, direktiv (EU) 2024/869 och direktiv (EU) 2022/431.

I detta direktiv avses med

a) carcinogen:

i) ett ämne eller en blandning som uppfyller kriterierna för klassificering som ett cancerframkallande ämne i kategori 1A eller 1B som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008,

ii) ett ämne, en blandning eller en process som avses i bilaga I till det här direktivet samt ett ämne eller en blandning som bildas under en process som avses i den bilagan.

b) mutagent ämne:

i) ett ämne eller en blandning som uppfyller kriterierna för klassificering som ett könscellsmutagent ämne i kategori 1A eller 1B som anges i bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008,

ii) ett ämne, en blandning eller en process som avses i bilaga I till det här direktivet samt ett ämne eller en blandning som bildas under en process som avses i den bilagan.

ba) reproduktionstoxiskt ämne: ett ämne eller en blandning som uppfyller kriterierna för klassificering som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1A eller 1B enligt bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008.

bb) reproduktionstoxiskt ämne utan tröskelvärde: ett reproduktionstoxiskt ämne för vilket det inte finns någon säker exponeringsnivå för arbetstagares hälsa och som fastställs som ett sådant ämne i kolumnen för anmärkningar i bilaga III.

bc) reproduktionstoxiskt ämne med tröskelvärde: ett reproduktionstoxiskt ämne för vilket det finns en säker exponeringsnivå under vilken det inte finns någon risk för arbetstagares hälsa och som fastställs som ett sådant ämne i kolumnen för anmärkningar i bilaga III.

c) gränsvärde: om inte annat anges, gränsen för det tidsvägda medelvärdet av koncentrationen av en carcinogen, ett mutagent ämne eller ett reproduktionstoxiskt ämne i arbetstagarens inandningsluft i relation till en specificerad period enligt bilaga III.

d) biologiskt gränsvärde: gränsen för koncentrationen av en given kemisk agens i ett tillämpligt biologiskt medium, dess metabolit eller en effektindikator.

e) hälsoundersökning: bedömning av en enskild arbetstagare för att fastställa denna individs hälsotillstånd, i förhållande till exponering för specifika carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen i arbetet.

Artikel3¶Tillämpningsområde – fastställande och bedömning av risker

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU, direktiv (EU) 2022/431 och rättelse till direktiv (EU) 2022/431.

1. Detta direktiv omfattar verksamheter där arbetstagare utsätts eller kan bli utsatta för carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen i arbetet.

2. Om det i arbetet finns risk för att någon utsätts för carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, ska man fastställa slag av exponering, halt och hur länge personen exponeras; syftet med detta är att kunna bedöma riskerna för arbetstagarens hälsa eller säkerhet och att fastställa vilka åtgärder som ska vidtas.

Bedömningen ska förnyas regelbundet och dessutom så snart en förändring sker som kan påverka arbetstagarens exponering för carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen.

Arbetsgivaren skall på förfrågan ge de myndigheter som har tillsynsansvar de uppgifter som använts vid bedömningen.

3. När risken bedöms skall hänsyn dessutom tas till alla andra exponeringsvägar, såsom upptag i och/eller genom huden.

4. När risken bedöms ska arbetsgivaren speciellt uppmärksamma varje inverkan på säkerheten eller hälsan när det gäller särskilt känsliga arbetstagare som är utsatta för risker samt bland annat ta hänsyn till lämpligheten av att inte sysselsätta sådana arbetstagare i arbeten där de kan komma i kontakt med carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen.

Kapitel II Arbetsgivares skyldigheter

Artikel4¶Inskränkt användning och utbyte av carcinogener

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU och direktiv (EU) 2022/431.

1. Arbetsgivaren ska inskränka användningen av varje carcinogent, mutagent eller reproduktionstoxiskt ämne på arbetsplatsen i synnerhet genom att ersätta det, i den mån det är tekniskt möjligt, med ett ämne, en blandning eller en process som med tillämpat arbetssätt inte innebär någon risk eller innebär mindre risk för arbetstagares hälsa och/eller säkerhet.

2. På förfrågan skall arbetsgivaren till berörda myndigheter meddela resultaten av sina undersökningar.

Artikel5¶Förebyggande och begränsning av exponering

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU och direktiv (EU) 2022/431.

1. Om resultaten av bedömningarna enligt artikel 3.2 uppdagar en risk för arbetstagarnas hälsa eller säkerhet, skall man hindra att arbetstagarna utsätts för sådan exponering.

2. Om det inte är tekniskt möjligt att byta ut det carcinogena, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnet mot ett ämne, en blandning eller en process som vid tillämpat arbetssätt inte innebär någon risk eller innebär mindre risk för hälsa och säkerhet, ska arbetsgivaren säkerställa att det carcinogena, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnet, i den mån det är tekniskt möjligt, tillverkas och används i ett slutet system.

3. Om ett slutet system inte är tekniskt möjligt, ska arbetsgivaren säkerställa att nivån på arbetstagares exponering för det carcinogena, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnet hålls så låg som det är tekniskt möjligt.

3a. Om det inte är tekniskt möjligt att använda eller tillverka ett reproduktionstoxiskt ämne med tröskelvärde i ett slutet system, ska arbetsgivaren säkerställa att risken vid arbetstagares exponering för detta reproduktionstoxiska ämne med tröskelvärde begränsas till ett minimum.

3b. När det gäller andra reproduktionstoxiska ämnen än reproduktionstoxiska ämnen utan tröskelvärde och reproduktionstoxiska ämnen med tröskelvärde ska arbetsgivaren tillämpa punkt 3a i denna artikel. I sådana fall ska arbetsgivaren, vid den riskbedömning som avses i artikel 3, ta vederbörlig hänsyn till möjligheten att en säker exponeringsnivå för arbetstagares hälsa för ett sådant reproduktionstoxiskt ämne kanske inte finns och ska fastställa lämpliga åtgärder i det avseendet.

4. Exponeringen får inte överskrida gränsvärdet för en carcinogen, ett mutagent ämne eller ett reproduktionstoxiskt ämne enligt bilaga III.

5. Vid varje användning av carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen ska arbetsgivaren vidta samtliga nedan angivna åtgärder.

a) Begränsning av mängden av carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen på arbetsplatsen.

b) Se till att så få arbetstagare som möjligt blir exponerade eller riskerar att bli exponerade.

c) Utformning av processer och tekniska kontrollåtgärder så att utsläpp av carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen på arbetsplatsen förhindras eller minimeras.

d) Eliminering av carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen vid källan, användning av punktutsug eller allmän ventilation; dessa metoder ska vara förenliga med kravet att skydda allmänhetens hälsa och den yttre miljön.

e) Användning av befintliga, lämpliga metoder för att mäta halten av carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, i synnerhet för att tidigt upptäcka onormala exponeringar till följd av en oförutsedd händelse eller en olycka.

f) Användning av lämpliga arbetssätt och processer.

g) Allmänna skyddsåtgärder och/eller, där exponering inte kan undvikas på annat sätt, personliga skyddsåtgärder.

h) Hygieniska åtgärder, speciellt regelbunden rengöring av golv, väggar och andra ytor.

i) Information till arbetstagare.

j) Avgränsning av riskområden och användning av ändamålsenliga skyltar, inbegripet skyltar med ”rökning förbjuden” på områden där arbetstagare blir exponerade eller riskerar att bli exponerade för carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen.

k) Utarbetande av beredskapsplaner för olyckor som kan resultera i onormalt hög grad av exponering.

l) Vidtagande av åtgärder för säker lagring, hantering och borttransport, särskilt genom användning av slutna och tydligt märkta behållare.

m) Vidtagande av åtgärder för säker insamling, förvaring och bortforsling av avfall, inklusive användning av förslutna och tydligt märkta behållare.

Artikel6¶Information till behörig myndighet

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU, direktiv (EU) 2022/431 och direktiv (EU) 2017/2398.

Då de bedömningar som avses i artikel 3.2 uppdagar en risk för arbetstagarnas hälsa eller säkerhet, skall arbetsgivaren på förfrågan ge behörig myndighet tillräcklig information om

a) de verksamheter och/eller industriella processer som bedrivs, inklusive skälen för att använda carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen,

b) mängd av ämnen eller blandningar som tillverkas eller används som innehåller carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen,

c) antal arbetstagare som exponeras,

d) förebyggande åtgärder som vidtagits,

e) slag av skyddsutrustning som används,

f) arten och graden av exponering som förekommer,

g) var utbyte skett.

Medlemsstaterna ska ta hänsyn till informationen i leden a–g i första stycket i denna artikel i sina inlämnade rapporter till kommissionen enligt artikel 17a i direktiv 89/391/EEG.

Artikel7¶Oförutsedd exponering

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU.

1. Om en oförutsedd händelse eller olycka inträffar som kan tänkas utsätta arbetstagare för en onormalt hög exponering, skall arbetsgivaren informera arbetstagarna om detta.

2. Till dess att läget har återställts till det normala och orsakerna till den onormala exponeringen undanröjts

a) skall endast de arbetstagare som absolut behövs för reparationer och andra nödvändiga arbeten få tillstånd att arbeta i det berörda området,

b) skall de arbetstagare som berörs förses med skyddskläder och personligt andningsskydd som de skall bära; exponeringen får inte bli permanent och får endast pågå under minsta möjliga tid för varje arbetstagare,

c) får inte oskyddade arbetstagare tillåtas att arbeta inom det drabbade området.

Artikel8¶Exponering som kan förutses

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU.

1. För viss verksamhet till exempel underhåll, där man kan förutse en risk för en betydande ökning av exponeringen och där redan alla möjligheter till tekniska skyddsåtgärder för att minska exponeringen uttömts, skall arbetsgivaren besluta om åtgärder dels för att minimera tiden för exponeringen så mycket som möjligt dels för att säkerställa skyddet för arbetstagarna vid sådant arbete; detta skall ske efter samråd med arbetstagarna och/eller deras företrädare inom företaget eller verksamheten dock utan att det inskränker arbetsgivarens eget ansvar.

De arbetstagare som berörs skall i enlighet med första stycket förses med skyddskläder och personligt andningsskydd som de skall bära så länge den onormala exponeringen varar; den onormala exponeringen får inte vara stadigvarande och får endast pågå under absolut minsta möjliga tid för varje arbetstagare.

2. Tillräckliga åtgärder skall vidtas för att säkerställa att de områden där sådan verksamhet som omnämns i punkt 1 första stycket äger rum, antingen är klart avgränsade och markerade eller att obehöriga personer på annat sätt hindras från att få tillträde.

Artikel9¶Tillträde till riskfyllda områden

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU.

Arbetsgivaren skall vidta tillräckliga åtgärder för att säkerställa att tillträde till områden där verksamhet äger rum för vilken resultaten av den bedömning som avses i artikel 3.2 visar på en risk för arbetstagarnas hälsa eller säkerhet, endast medges arbetstagare vilka på grund av sina arbetsuppgifter måste få komma dit.

Artikel10¶Hygien och personligt skydd

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU och direktiv (EU) 2022/431.

1. Vid all verksamhet där det finns risk för förorening av carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen har arbetsgivaren skyldighet att vidta tillräckliga åtgärder för att säkerställa att.

a) arbetstagare inte äter, dricker eller röker inom arbetsstället på platser där det finns risk för förorening av carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen,

b) arbetstagare förses med lämpliga skyddskläder eller andra lämpliga specialkläder,

c) separata förvaringsplatser finns för arbets- eller skyddskläder och för gångkläder,

d) arbetstagare har tillgång till tillräckliga och lämpligt utformade utrymmen för tvätt och toalett,

e) skyddsutrustning förvaras på rätt sätt och på klart angiven plats, och att den kontrolleras och rengörs, om möjligt före, men i varje fall efter användningen,

f) bristfällig utrustning repareras eller ersätts innan den används igen.

2. Arbetstagare får inte påföras kostnader för de åtgärder som avses i punkt 1.

Artikel11¶Information till och utbildning av arbetstagare

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU och direktiv (EU) 2022/431.

1. Arbetsgivaren skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att arbetstagare och/eller deras företrädare i företaget eller verksamheten får tillräcklig och lämplig utbildning grundad på all tillgänglig kunskap i nedanstående hänseenden, särskilt i form av information och hanteringsföreskrifter:

a) Möjliga hälsorisker, inklusive ökade risker av tobaksbruk.

b) Säkerhetsåtgärder som skall vidtas för att förebygga exponering.

c) Hygienåtgärder.

d) Användning av skyddsutrustning och skyddskläder.

e) Åtgärder som skall vidtas av arbetstagare, inklusive räddningsmanskap, vid olyckor och för att förebygga olyckor.

Utbildningen ska vara

anpassad till nya eller förändrade risker, särskilt när arbetstagare exponeras eller kan exponeras för nya carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen eller för ett antal olika carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, inklusive sådana som ingår i farliga läkemedel, eller vid förändrade arbetsförhållanden,

regelbundet återkommande i hälso- och sjukvårdsmiljöer för alla arbetstagare som exponeras för carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, särskilt där nya farliga läkemedel som innehåller sådana ämnen används, och

om så erfordras, regelbundet återkommande i andra miljöer.

2. Arbetsgivaren ska dels informera arbetstagare om installationer och tillhörande utrustning som innehåller carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, dels säkerställa att alla behållare, förpackningar och installationer som innehåller carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen är tydligt och läsbart märkta; arbetsgivaren ska vidare sätta upp väl synliga varningsskyltar.

Om ett biologiskt gränsvärde har fastställts i bilaga IIIa, ska hälsoundersökning vara obligatorisk för arbete med det berörda carcinogena, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnet i enlighet med förfarandena i den bilagan. Arbetstagare ska informeras om det kravet innan de åläggs en arbetsuppgift som innebär risk för exponering för det angivna carcinogena, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnet.

Artikel12¶Information till arbetstagare

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU.

Lämpliga åtgärder skall vidtas för att säkerställa följande:

a) Arbetstagare och/eller deras företrädare i företaget eller verksamheten skall kunna kontrollera att detta direktiv tillämpas och de skall kunna påverka dess tillämpning, särskilt med hänsyn till

i) följderna för arbetstagarnas hälsa och säkerhet av valet och användningen av skyddskläder och skyddsutrustning utan att man fråntar arbetsgivaren ansvar för att avgöra om det skydd som ges av skyddskläder och skyddsutrustning är fullgott,

ii) åtgärder som beslutas av arbetsgivaren och som avses i artikel 8.1 första stycket, utan att man fråntar arbetsgivaren ansvar att besluta om sådana åtgärder.

b) Arbetstagare och/eller deras företrädare i företaget eller verksamheten skall så snart som möjligt bli informerade om onormal exponering, även sådan som nämns i artikel 8, samt om orsakerna till den samt om de åtgärder som skall vidtas för att komma till rätta med situationen.

c) Arbetsgivaren skall föra en aktuell förteckning över arbetstagare som är sysselsatta i sådan verksamhet för vilken resultaten av en bedömning enligt artikel 3.2 visar på en risk för arbetstagarnas hälsa eller säkerhet och i denna förteckning skall anges den exponering arbetstagarna blivit utsatta för om sådan information är tillgänglig.

d) Läkaren och/eller behörig myndighet samt alla andra personer som har ansvar för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, skall ha tillgång till förteckningen som nämns i punkt c.

e) Varje arbetstagare skall ha tillgång till det som står i förteckningen vad gäller honom personligen.

f) Arbetstagare och/eller deras företrädare inom företaget eller verksamheten skall ha tillgång till allmän, avidentifierad information.

Artikel13¶Samråd med och medbestämmande för arbetstagare

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU.

Samråd med och medbestämmande för arbetstagare och/eller deras företrädare i samband med frågor som behandlas i detta direktiv, skall ske i överensstämmelse med artikel 11 i direktiv 89/391/EEG.

Artikel13a¶Överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter

Införd genom rättelse till direktiv 2004/37/EU och direktiv (EU) 2019/130.

Överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter som eventuellt ingås inom ramen för detta direktiv ska förtecknas på Europeiska arbetsmiljöbyråns (EU-Osha) webbplats. Förteckningen ska uppdateras regelbundet.

Kapitel III Övriga bestämmelser

Artikel14¶Hälsokontroll

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU, direktiv (EU) 2017/2398 och direktiv (EU) 2022/431.

1. I enlighet med nationell rätt eller praxis ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att utföra relevanta hälsoundersökningar av arbetstagare för vilka resultaten av bedömningen enligt artikel 3.2 visar att en risk för hälsa eller säkerhet föreligger. Den läkare eller det organ som ansvarar för hälsoundersökningen av arbetstagare kan indikera att hälsoundersökningarna ska fortsätta så länge som det anses nödvändigt för skydda den berörda arbetstagarens hälsa, även efter det att exponeringen har upphört.

2. Åtgärderna som avses i punkt 1 skall vara sådana att alla arbetstagare, om så är lämpligt, kan genomgå en relevant hälsoundersökning

före exponering,

därefter regelbundet.

Dessa åtgärder skall vara sådana att det är möjligt att omgående genomföra åtgärder för individen samt allmänna yrkeshygieniska åtgärder.

3. Om man finner att en arbetstagare visar symptom som misstänks bero på exponering för carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen, eller om det har konstaterats att ett biologiskt gränsvärde har överskridits, får den läkare eller myndighet som ansvarar för hälsoundersökningen kräva att andra arbetstagare som har blivit utsatta för likartad exponering genomgår hälsoundersökning.

I ett sådant läge skall en ny bedömning av riskerna vid exponeringen göras enligt artikel 3.2.

4. I de fall man genomför en hälsoundersökning, ska en individuell medicinsk journal föras och den läkare eller myndighet som ansvarar för hälsoundersökningen ska föreslå vilka skyddsåtgärder eller förebyggande åtgärder som ska vidtas för varje enskild arbetstagare. Biologisk övervakning och dithörande krav kan utgöra del av hälsoundersökningen.

5. Information och råd skall ges till arbetstagarna om vilka hälsoundersökningar de kan genomgå efter att exponeringen upphört.

6. I överensstämmelse med nationell lagstiftning och/eller praxis

skall arbetstagare ha tillgång till resultaten av den hälsoundersökning som berör dem, och

skall berörda arbetstagare eller arbetsgivaren kunna begära en granskning av resultaten av hälsoundersökningen.

7. Praktisk vägledning för hälsoundersökning av arbetstagare ges i bilaga II.

8. Alla fall av cancer, negativa effekter på den sexuella funktionen och fertiliteten hos vuxna manliga eller kvinnliga arbetstagare eller utvecklingstoxicitet hos avkomman vilka i överensstämmelse med nationell rätt eller praxis identifieras som resultat av yrkesmässig exponering för carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen ska anmälas till behörig myndighet.

Medlemsstaterna ska ta hänsyn till informationen i denna punkt i sina inlämnade rapporter till kommissionen enligt artikel 17a i direktiv 89/391/EEG.

Artikel15¶Dokumentation

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU och direktiv (EU) 2022/431.

1. När det gäller carcinogener och mutagena ämnen ska den förteckning som avses i artikel 12 c och den medicinska journal som avses i artikel 14.4 bevaras i enlighet med nationell rätt eller praxis under minst 40 år efter det att exponeringen upphört.

1a. När det gäller reproduktionstoxiska ämnen ska den förteckning som avses i artikel 12 c och den medicinska journal som avses i artikel 14.4 bevaras i enlighet med nationell rätt eller praxis under minst fem år efter det att exponeringen upphört.

2. Dessa handlingar skall, i överensstämmelse med nationell lagstiftning och/eller praxis, tillställas ansvarig myndighet om företaget upphör med sin verksamhet.

Artikel16¶Gränsvärden

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU och direktiv (EU) 2022/431.

1. I enlighet med förfarandet i artikel 153.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska Europaparlamentet och rådet på grundval av tillgänglig kunskap, inklusive vetenskapliga och tekniska data, i direktiv fastställa gränsvärden, och där detta är nödvändigt andra direkt anknutna bestämmelser, avseende alla carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen för vilka detta är möjligt.

2. Gränsvärden och andra direkt anknutna bestämmelser återges i bilaga III.

3. I enlighet med förfarandet i artikel 153.2 b i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet på grundval av tillgänglig kunskap, inklusive vetenskapliga och tekniska data, tillsammans med annan relevant information om hälsoundersökningar, i direktiv fastställa biologiska gränsvärden.

4. Biologiska gränsvärden och annan information om hälsoundersökningar anges i bilaga IIIa.

Artikel16a¶Fastställande av reproduktionstoxiska ämnen med tröskelvärde och utan tröskelvärde

Införd genom rättelse till direktiv 2004/37/EU och direktiv (EU) 2022/431.

I enlighet med förfarandet i artikel 153.2 b i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet, på grundval av tillgängliga vetenskapliga och tekniska data, i kolumnen för anmärkningar i bilaga III till detta direktiv fastställa huruvida ett reproduktionstoxiskt ämne är ett reproduktionstoxiskt ämne utan tröskelvärde eller ett reproduktionstoxiskt ämne med tröskelvärde.

Artikel17¶Ändring av bilaga II

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU, förordning (EU) 2019/1243 och direktiv (EU) 2022/431.

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17a med avseende på rent tekniska ändringar av bilaga II i syfte att ta hänsyn till tekniska framsteg, ändringar av internationella bestämmelser eller specifikationer samt nya upptäckter när det gäller carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen.

Om det, i vederbörligen motiverade undantagsfall där omedelbara, direkta och allvarliga risker föreligger för arbetstagares och andra personers fysiska hälsa och säkerhet, är nödvändigt av tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 17b tillämpas på delegerade akter som antas enligt den här artikeln.

Artikel17a¶Utövande av delegeringen

Införd genom rättelse till direktiv 2004/37/EU och förordning (EU) 2019/1243.

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 17 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 26 juli 2019. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 17 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artikel 17 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel17b¶Skyndsamt förfarande

Införd genom rättelse till direktiv 2004/37/EU och förordning (EU) 2019/1243.

1. Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2. Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 17a.6. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.

Artikel18¶Användning av uppgifter

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU.

Kommissionen skall kunna få upplysningar om vilka åtgärder den nationella behöriga myndigheten vidtagit med anledning av den information som avses i artikel 14.8.

Artikel18a¶Utvärdering

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU, direktiv (EU) 2022/431 och direktiv (EU) 2024/869.

1. Kommissionen ska, som en del av nästa utvärdering av genomförandet av det här direktivet, inom ramen för den utvärdering som avses i artikel 17a i direktiv 89/391/EEG, även bedöma om gränsvärdet för respirabelt kristallint kvartsdamm behöver ändras. Kommissionen ska inleda denna process under 2022 och ska därefter, när det är lämpligt, föreslå nödvändiga ändringar avseende det ämnet i en senare översyn av detta direktiv.

2. Senast den 11 juli 2022 ska kommissionen bedöma alternativet att ändra detta direktiv genom att lägga till bestämmelser om en kombination av ett yrkeshygieniskt gränsvärde för luftburna partiklar och ett biologiskt gränsvärde för kadmium och dess oorganiska föreningar.

3. Kommissionen ska, när det är lämpligt, efter samråd med den rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor (den rådgivande kommittén) och med beaktande av befintliga rekommendationer från olika byråer, berörda parter och Världshälsoorganisationen om prioriterade carcinogener, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen för vilka det behövs gränsvärden, senast den 31 december 2022 lägga fram en handlingsplan för att erhålla nya eller reviderade yrkeshygieniska gränsvärden för minst 25 ämnen, grupper av ämnen eller ämnen som bildas genom en process. När det är lämpligt ska kommissionen, med beaktande av denna handlingsplan och de senaste vetenskapliga rönen och efter samråd med den rådgivande kommittén, utan dröjsmål lägga fram lagstiftningsförslag i enlighet med artikel 16.

4. När det är lämpligt ska kommissionen, med beaktande av de senaste vetenskapliga rönen och efter lämpligt samråd med berörda parter, senast den 5 april 2025 ta fram en definition av och upprätta en vägledande förteckning över farliga läkemedel, eller ämnen som ingår i dessa, som uppfyller kriterierna för klassificering som ett cancerframkallande ämne i kategori 1A eller 1B enligt bilaga I till förordning (EG) nr 1272/2008, en mutagen eller ett reproduktionstoxiskt ämne.

5. Senast den 31 december 2022 ska kommissionen, efter lämpligt samråd med berörda parter, utarbeta unionsriktlinjer för beredning, administrering och bortskaffande av farliga läkemedel på arbetsplatsen. Dessa riktlinjer ska offentliggöras på EU–Oshas webbplats och spridas i alla medlemsstater av de relevanta behöriga myndigheterna.

6. Efter yttrande från den rådgivande kommittén ska kommissionen när det är lämpligt, och med beaktande av den metod för att fastställa gränsvärden för carcinogener som finns i vissa medlemsstater och av den rådgivande kommitténs yttrande, fastställa högre och lägre risknivåer. Senast tolv månader efter det att den rådgivande kommittén har utfärdat sitt yttrade ska kommissionen, efter lämpligt samråd med berörda parter, utarbeta unionsriktlinjer för metoden för fastställande av riskbaserade gränsvärden. Dessa riktlinjer ska offentliggöras på EU–Oshas webbplats och spridas i alla medlemsstater av de relevanta behöriga myndigheterna.

7. Senast den 31 december 2024 ska kommissionen, med beaktande av de senaste vetenskapliga rönen och efter lämpligt samråd med berörda parter, vid behov föreslå ett gränsvärde för kobolt och oorganiska koboltföreningar.

8. Senast den 30 juni 2024 ska kommissionen inleda en bedömning av effekterna av exponering för en kombination av ämnen i syfte att utarbeta unionsriktlinjer därom när så är lämpligt. Kommissionen ska beakta den senaste vetenskapliga utvecklingen, yttrandet från Europeiska kemikaliemyndighetens riskbedömningskommitté, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006, och yttrandet från rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor samt bästa praxis i medlemsstaterna, och ska genomföra lämpliga samråd med berörda parter. Dessa riktlinjer ska offentliggöras på EU–Oshas webbplats och spridas i alla medlemsstater av de relevanta behöriga myndigheterna.

9. Senast den 9 april 2026 ska kommissionen inleda förfarandet för att erhålla en vetenskaplig bedömning av hormonstörande ämnen som kan påverka arbetstagarnas hälsa och säkerhet, i syfte att utvärdera om det är lämpligt att inkludera dem i detta direktivs tillämpningsområde för att bättre skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet. När så är lämpligt ska kommissionen, efter samråd med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor, lägga fram ett lagstiftningsförslag.

10. I samband med sin utvärdering enligt artikel 17a.4 i direktiv 89/391/EEG ska kommissionen senast den 9 april 2029 bedöma de yrkeshygieniska gränsvärdena för bly och dess oorganiska föreningar. När så är lämpligt ska kommissionen, med beaktande av den senaste vetenskapliga utvecklingen och efter samråd med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor, lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av de gränsvärdena.

11. Senast den 9 april 2026 ska kommissionen, efter lämpligt samråd med berörda parter, upprätta unionsriktlinjer för hälsokontroller, inbegripet biologisk övervakning. Dessa riktlinjer ska innehålla råd om genomförandet av bestämmelser om blyhalter i blodet, med beaktande av det faktum att bly försvinner långsamt från kroppen och av det särskilda skyddet för kvinnliga arbetstagare i barnafödande ålder.

Artikel19¶Information till kommissionen

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU.

Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel20¶Upphävande

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU.

Direktiv 90/394/EEG i dess lydelse enligt direktiven i bilaga IV del A till det här direktivet skall upphöra att gälla, utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter vad gäller de frister för införlivande med nationell lagstiftning av de direktiv som anges i bilaga IV del B till det här direktivet.

Hänvisningar till det upphävda direktivet skall anses som hänvisningar till det här direktivet och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga V.

Artikel21¶Ikraftträdande

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU.

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel22¶Adressater

Ändrad genom rättelse till direktiv 2004/37/EU.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA I Förteckning över ämnen, blandningar och processer (artikel 2 a ii och b ii)

1. Framställning av auramin.

2. Arbete som innebär exponering för polycykliska aromatiska kolväten i sot, tjära eller beck av kol.

3. Arbete som innebär exponering för damm, rökgaser eller stänk som uppstått vid avbränning och elektroraffinering av kopparnickelskärsten.

4. Process där stark syra ingår vid framställning av isopropylalkohol.

5. Arbete som innebär exponering för trädamm från hårda träslag.

6. Arbete som innebär exponering för respirabelt kristallint kvartsdamm som bildas genom en arbetsprocess.

7. Arbete som innebär hudexponering för mineraloljor som tidigare har använts i förbränningsmotorer för att smörja och kyla de rörliga delarna i motorn.

8. Arbete som innebär exponering för avgasutsläpp från dieselmotorer.

BILAGA II

1. Den läkare och/eller myndighet som ansvarar för hälsoundersökning av de arbetstagare som exponeras för carcinogener, mutagena eller reproduktionstoxiska ämnen ska vara insatt i de villkor och omständigheter som råder i fråga om enskilda arbetstagares exponering.

2. Övervakningen av de arbetstagarnas hälsa skall göras enligt de principer och den praxis som råder inom yrkesmedicin och skall minst innefatta följande åtgärder: Vid hälsoundersökningen kan ytterligare undersökningar beslutas för den enskilde arbetstagaren med hänsyn till de senaste rönen inom yrkesmedicin.

Journalföring beträffande arbetstagarens medicinska anamnes och yrkesanamnes.

Personligt samtal.

När så är lämpligt, biologisk uppföljning samt utforskande av tidiga reversibla effekter.

BILAGA III

GRÄNSVÄRDEN OCH ANDRA DIREKT ANKNUTNA BESTÄMMELSER (ARTIKEL 16)

A. GRÄNSVÄRDEN FÖR EXPONERING I ARBETET

B. ANDRA DIREKT ANKNUTNA BESTÄMMELSER

p.m.

BILAGA IIIa

(Artikel 16.4)

Bly och dess oorganiska föreningar

1.1. Biologisk övervakning ska inbegripa mätning av blyhalten i blodet (PbB) med hjälp av absorptionsspektrometri eller annan likvärdig metod.

1.1.1 Till och med den 31 december 2028 är det bindande biologiska gränsvärdet: 30 μg Pb/100 ml blod För arbetstagare vars blyhalt i blodet överstiger det biologiska gränsvärdet på 30 μg Pb/100 ml blod på grund av exponering som skett före den 9 april 2026 men understiger 70 μg Pb/100 ml blod utförs regelbundna hälsokontroller. Om en nedåtgående trend mot gränsvärdet på 30 μg Pb/100 ml blod konstateras hos dessa arbetstagare, kan de få tillåtelse att fortsätta med arbete som innebär exponering för bly.

1.1.2. Från och med den 1 januari 2029 är det bindande biologiska gränsvärdet: 15 μg Pb/100 ml blod För arbetstagare vars blyhalt i blodet överstiger det biologiska gränsvärdet på 15 μg Pb/100 ml blod på grund av exponering som skett före den 9 april 2026 men understiger 30 μg Pb/100 ml blod utförs regelbundna hälsokontroller. Om en nedåtgående trend mot gränsvärdet på 15 μg Pb/100 ml blod konstateras hos dessa arbetstagare, kan de få tillåtelse att fortsätta med arbete som innebär exponering för bly.

1.2. Hälsokontroller utförs om exponeringen för bly i luften är över 0,015 mg/m3 som tidsvägt medelvärde under en 40-timmarsvecka eller om blyhalten i blodet överstiger 9 μg Pb/100 ml blod hos en enskild arbetstagare. Hälsokontroller utförs också avseende kvinnliga arbetstagare i barnafödande ålder vars blyhalt i blodet överstiger 4,5 μg Pb/100 ml blod eller det nationella referensvärdet för den del av befolkningen som inte exponeras för bly i arbetet, om ett sådant värde finns.

BILAGA IV

Del A Upphävt direktiv och ändringar av det i kronologisk ordning (enligt artikel 20)

Del B Tidsfrister för införlivande med nationell lagstiftning (enligt artikel 20)

BILAGA V

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (EUT L 330, 16.12.2009, s. 28).

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).

3 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).

5 En förteckning över vissa hårda träslag återfinns i volym 62 i Monographs on the Evaluation of Carcinogenic Risks to Humans ”Wood dust and Formaldehyde” (trädamm och formaldehyd), utgiven av International Agency for Research on Cancer, Lyon 1995.

6 EG-nr, dvs. Einecs-, Elincs- eller NLP-nummer, är ämnets officiella nummer i EU, enligt definitionen i avsnitt 1.1.1.2 del 1 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1272/2008.

7 CAS-nr: Nummer i registret för Chemical Abstracts Service.

8 Uppmätt eller beräknat i förhållande till en referensperiod på åtta timmars tidsvägt medelvärde.

9 Gränsvärde för kortvarig exponering. Ett gränsvärde över vilket exponering inte bör förekomma och som gäller en period på 15 minuter om ej annat anges.

10 mg/m3 milligram per kubikmeter luft vid 20 °C och 101,3 kPa (760 mm kvicksilver).

11 ppm miljondelar i luftvolym (ml/m3).

12 f/ml fibrer per milliliter.

13 Inhalerbar fraktion: Om damm från hårda träslag är blandat med annat trädamm, ska gränsvärdet gälla allt trädamm i blandningen.

14 Respirabel fraktion.

15 Väsentligt bidrag till totalt upptag är möjligt genom hudexponering.

16 Inhalerbar fraktion.

17 Inhalerbar fraktion. Respirabel fraktion i de medlemsstater som på dagen för detta direktivs ikraftträdande genomför ett system med biologisk övervakning med ett biologiskt gränsvärde på högst 0,002 mg Cd/g kreatinin i urin.

18 Ämnet kan orsaka hud- och luftvägssensibilisering.

19 Ämnet kan orsaka hudsensibilisering.

20 Respirabel fraktion, uppmätt som nickel.

21 Inhalerbar fraktion, uppmätt som nickel.

22 Uppmätt som elementärt kol.

74 Det rekommenderas att blyhalten i blodet hos kvinnor i barnafödande ålder inte överstiger referensvärdena för den del av befolkningen i respektive medlemsstat som inte exponeras för bly i arbetet. Om det inte finns några nationella referensnivåer rekommenderas att blyhalterna i blodet hos kvinnor i barnafödande ålder inte överstiger det biologiska riktvärdet på 4,5 μg/100 ml.