Ändring av kommissionens förordning (EG) nr 994/2007 om införande av en preliminär antidumpningstull på import av ferrokisel med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (nedan kallad grundförordningen), särskilt artikel 8,

efter samråd med rådgivande kommittén, och

(1) Den 30 november 2006 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning att ett antidumpningsförfarande hade inletts beträffande import till gemenskapen av ferrokisel med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland.

(2) Genom kommissionens förordning (EG) nr 994/2007 infördes en preliminär antidumpningstull på import av ferrokisel som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 72022100, 72022910 och 72022990 med ursprung i Folkrepubliken Kina, Egypten, Kazakstan, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Ryssland. De åtgärder som är tillämpliga på sådan import består av en värdetull, utom för en exporterande tillverkare i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien för vilken ett åtagande godtogs genom nämnda förordning.

(3) När det undersöktes om prisåtagandet fortfarande är praktiskt, fastställdes det att priserna på ferrokisel fortsatte att variera efter det att de provisoriska åtgärderna hade införts och åtagandet hade godkänts. Överlag visade det sig att priserna på ferrokisel varierar betydligt. På grund av nämnda prisvolatilitet fastställdes det att de fasta minimiexportpriserna för åtagandet inte längre är en giltig åtgärdsform mot bakgrund av undersökningsresultaten.

(4) För att lösa problemet undersöktes möjligheterna att knyta minimiexportpriserna till kostnaderna för de viktigaste insatsvarorna. Men det fastställdes att prisvolatiliteten på marknaden inte enbart kan förklaras av ökade kostnader för de viktigaste insatsvarorna, och därför är det inte möjligt att knyta priserna till minimiexportpriserna. Därför fastställdes det att åtagandet i sin nuvarande form, dvs. med fasta minimipriser, inte längre fungerar och att problemet med fasta minimipriser inte kan lösas genom prisindexering. Det fastställdes att ferrokisel inte längre kan anses lämpligt för ett fast prisåtagande (se även skälen 131 och 132 i rådets förordning (EG) nr 172/2008), och att godtagandet av åtagandet från det berörda företaget därför bör återkallas.

(5) Det berörda företaget underrättades om kommissionens slutsatser och gavs tillfälle att yttra sig.

(6) Företaget hävdade att kommissionens resonemang bakom återkallandet av åtagandet strider mot kommissionens analys av gemenskapens intresse där det i meddelandet av uppgifter till företaget fastställdes att ”de tillgängliga uppgifterna mycket riktigt visar att priserna på ferrokisel visade en tendens att öka under månaderna efter undersökningsperioden, men priserna på de viktigaste insatsvarorna för tillverkningen av ferrokisel ökade också under samma period”.

(7) I detta hänseende bör det noteras att man i ovan nämnda uttalande, vilket bekräftas i skäl 106 i förordning (EG) nr 172/2008, inte fastställer ett samband mellan prisutvecklingen för ferrokisel och kostnaderna för insatsvaror, utan var avsett att förklara gemenskapsindustrins ekonomiska situation. Enligt kommissionens fastställda praxis för beräkning av minimiimportpriserna kan minimiimportpriserna beräknas endast om priset på den produkt som omfattas av åtagandet varierar beroende på den viktigaste insatsvaran. I detta särskilda fall fanns det inte ett starkt samband mellan den viktigaste insatsvaran (el) och ökningen av priset på ferrokisel. Även om det skulle ha funnits ett samband mellan priserna på ferrokisel och den viktigaste insatsvaran, finns ingen lämplig informationskälla som grund för beräkning av minimiimportpriset, eftersom elpriser är olika på olika marknader, i motsats till råvarupriserna för andra produkter såsom olja. Dessutom utgör även andra råvaror såsom koks och kvartsit betydande, men varierande, beståndsdelar av kostnaderna för produktion av ferrokisel. Om minimiimportpriserna knöts till priset för varje insatsvara skulle man vara tvungen fastställa en metod för att beräkna index, vilket skulle göra det ytterst komplicerat att fastställa parametrar för beräkningsmetoderna och kunna fastslå om åtagandena fungerar i praktiken. Därför drogs slutsatsen att det inte är möjligt att indexera minimiimportpriset till priset på den viktigaste insatsvaran, och företagets påstående avvisades i enlighet med detta.

(8) Företaget hävdade vidare att det strider mot kommissionens politik att ändra storleken eller formen på en provisoriskt fastställd åtgärd eller en åtgärd som föreslagits i det slutgiltiga stadiet på grundval av information som omfattar en period som följt efter undersökningsperioden. Enligt bestämmelserna i åtagandet blev företaget upplyst om att kommissionen kan återkalla godtagandet av åtagandet när som helst under genomförandet om omständigheterna inte längre är de samma som då åtagandet godtogs eller det visar sig att det är opraktiskt att övervaka och genomföra åtagandet och man inte kan komma fram till en lösning som är godtagbar för kommissionen. På grundval av detta avvisades detta påstående.

(9) Företaget hävdade även att kommissionen dragit fel slutsatser i sin bedömning av åtagandets effektivitet, delvis för att den använt sig av obekräftade uppgifter från perioden efter undersökningsperioden. I detta hänseende noteras det att kommissionen följde normal praxis då den främst använde uppgifter från Eurostat för sin analys vid sidan om uppgifter ur företagets periodiska åtaganderapport. Följaktligen avvisades detta påstående.

(10) Därför har kommissionen, i enlighet med artikel 8.9 i grundförordningen och även i enlighet med de bestämmelser i åtagandet som tillåter kommissionen att ensidigt återkalla godtagandet av åtagandet, dragit slutsatsen att åtagandet från Silmak Dooel Export Import, Jegunovce bör återkallas.

(11) Samtidigt med denna förordning har rådet genom förordning (EG) nr 172/2008 infört en slutgiltig antidumpningstull på import av ferrokisel med ursprung i bland annat f.d. jugoslaviska republiken Makedonien som kommer att vara tillämplig på import av dessa produkter tillverkade av den berörda exporterande tillverkaren.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

Godtagandet av åtagandet från Silmak Dooel Export Import, Jegunovce i samband med antidumpningsförfarandet beträffande import av ferrokisel med ursprung i bland annat f.d. jugoslaviska republiken Makedonien återtas härmed.

Artikel2¶

Artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 994/2007 upphävs härmed.

Artikel3¶

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EGT L 56, 6.3.1996, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 2117/2005 (EUT L 340, 23.12.2005, s. 17).

2 EUT C 291, 30.11.2006, s. 34.

3 EUT L 223, 29.8.2007, s. 1.

4 Se sidan 6 i detta nummer av EUT.