Ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 om fastställande av tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, särskilt artikel 99.5 första och fjärde stycket, och

(1) Rapporteringen av enhetliga, korrekta och jämförbara uppgifter om intecknade tillgångar enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 är en grundförutsättning för att få insikt i instituts finansieringsställning.

(2) Rapportering om intecknade tillgångar bör så långt möjligt baseras på befintliga rapporteringsprinciper från tillsyns- och redovisningsrapportering av poster i balansräkningen för att minimera institutens tillämpnings- och rapporteringsbörda.

(3) I enlighet med proportionalitetsprincipen bör mindre institut som inte har betydande inteckningsnivåer inte omfattas av de detaljerade rapporteringskrav gäller för större institut.

(4) Rapporteringskraven bör värdera alla former av inteckning av tillgångar inklusive potentiella tillgångar, eftersom detta är av avgörande betydelse såsom utgörande en väsentlig risk för instituts likviditets- och solvensprofil, särskilt för institut med betydande inteckningsnivåer.

(5) Institut som emitterar säkerställda obligationer enligt artikel 52.4 första stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG bör rapportera uppgifter om inteckning av dessa tillgångar.

(6) För att se till att samordningen av rapportering avseende kapitalbas, kapitalbaskrav, finansiell information, förluster från utlåning mot säkerhet i fastigheter, stora exponeringar, skuldsättningsgraden, likviditet och inteckning av tillgångar genomförs på ett enhetligt sätt samt för att garantera gemensamma tillsynsuppgifter av hög kvalitet och precision, bör de uppgiftsposter som föreskrivs i de obligatoriska rapporteringsuppställningar som anges i bilagorna I, III, IV, VI, VIII, X, XII och XVI till genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 omvandlas till en gemensam datapunktsmodell.

(7) Den gemensamma datapunktsmodellen bör bestå av ett strukturerat återgivande av uppgiftsposterna, och identifiera alla relevanta affärsbegrepp för att uppnå en enhetlig tillsynsrapportering och bör innehålla alla relevanta tekniska specifikationer som krävs för att vidareutveckla enhetliga IT-rapporteringslösningar.

(8) För att garantera kvaliteten, enhetligheten och riktigheten i uppgiftsposter som institutioner inrapporterat till de behöriga myndigheterna om kapitalbas och kapitalbaskrav, finansiell information, förluster från utlåning med säkerhet i fastigheter, stora exponeringar, skuldsättningsgraden, likviditet och inteckning av tillgångar bör uppgiftsposterna omfattas av gemensamma valideringsregler.

(9) Valideringsregler och datapunktsdefinitioner uppdateras av naturliga skäl regelbundet för att säkerställa att de alltid uppfyller gällande lagstiftningskrav, samt analytiska och informationstekniska krav. Den tid som för närvarande krävs för att anta och offentliggöra den detaljerade gemensamma datapunktsmodellen och valideringsreglerna innebär att det inte är möjligt att verkställa ändringar tillräckligt snabbt och i tillräckligt god tid för att garantera en löpande enhetlig tillsynsrapportering i unionen. Därför bör den datapunktsmodell som fastställs i bilaga XIV till förordning (EU) nr 680/2014 och de detaljerade valideringsregler som föreskrivs i bilaga XV till den förordningen ersättas med strikta kvalitetskriterier för den gemensamma datapunktsmodellen och valideringsregler som Europeiska bankmyndigheten kommer att offentliggöra elektroniskt på sin webbplats.

(10) Denna förordning baseras på det förslag till tekniska genomförandestandarder som Europeiska bankmyndigheten har överlämnat till kommissionen.

(11) Europeiska bankmyndigheten har anordnat öppna offentliga samråd om de förslag till tekniska standarder för genomförande som den här förordningen baseras på, analyserat de möjliga relaterade kostnaderna och fördelarna samt begärt ett yttrande från den bankintressentgrupp som inrättats i enlighet med artikel 37 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010.

(12) För att ge institut och behöriga myndigheterna tillräckligt med tid för att genomföra kraven i denna förordning på ett sätt som säkerställer uppgifter av hög kvalitet, bör ett första rapporteringsreferensdatum ska vara den 31 december 2014 för samtliga institutioner.

(13) Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Format och frekvens för rapportering av inteckning av tillgångar på individuell och konsoliderad grund

Genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 1 ska följande led f läggas till: ”f) Inteckning av tillgångar enligt artikel 100 i förordning (EU) nr 575/2013.”,

2. Följande kapitel 7a ska infogas: ”KAPITEL 7a Format och frekvens för rapportering av inteckning av tillgångar på individuell och konsoliderad grund Artikel 16a Format och frekvens för rapportering av inteckning av tillgångar på individuell och konsoliderad grund 1. För att kunna rapportera om inteckning av tillgångar i enlighet med artikel 100 i förordning (EU) nr 575/2013 på individuell nivå och gruppnivå ska instituten lämna de uppgifter som anges i bilaga XVI till denna förordning enligt de instruktioner som föreskrivs i bilaga XVII till denna förordning. 2. Uppgifterna som avses i punkt 1 ska lämnas in enligt följande specifikationer: (a) de uppgifter som specificeras i delarna A,B och D i bilaga XVI ska rapporteras kvartalsvis. (b) De uppgifter som specificeras i del C i bilaga XVI ska rapporteras årligen. (c) De uppgifter som specificeras i del E i bilaga XVI ska rapporteras halvårsvis. 3. Institut ska inte vara skyldiga att rapportera uppgifterna i delarna B, C eller E i bilaga XVI om samtliga följande villkor är uppfyllda: (a) Institutet har totala tillgångar, beräknade i enlighet med punkt 10 i led 1.6 i bilaga XVII, uppgående till mindre än 30 miljarder euro. (b) Institutets inteckningsnivå, beräknad i enlighet med punkt 9 i led 1.6 i bilaga XVII, är lägre än 15 %. 4. Instituten ska endast vara skyldiga att rapportera uppgifterna i del D i bilaga XVI i de fall de emitterar sådana obligationer som avses i artikel 52.4 första stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG..

3. Artikel 17.1 ska ersättas med följande:

”1. Institut ska lämna in den information som avses i denna förordning i de format för uppgiftsutbyte och utformningar som de behöriga myndigheterna specificerar, med iakttagande av de datapostdefinitioner som ingår i den gemensamma datapunktsmodellen som det hänvisas till i bilaga XIV och de valideringsregler som det hänvisas till i bilaga XV, samt följande specifikationer:

a) Uppgifter som inte krävs eller som inte är tillämpliga får inte ingå i inlämningen.

b) Numeriska värden ska anges exakt enligt följande:

i) Datapunkter av uppgiftstypen ’monetär’ ska anges med en minsta noggrannhet motsvarande tusen enheter,

ii) datapunkter av uppgiftstypen ’procentandel’ ska anges per enhet med en minsta noggrannhet på fyra decimaler,

iii) datapunkter av uppgiftstypen ’heltal’ ska anges utan decimaler och med en minsta noggrannhet motsvarande enheter.”

4. I artikel 18 ska följande fjärde stycke införas: ”När det gäller rapporteringen av uppgifter enligt artikel 16a ska det första referensdatumet för rapportering vara den 31 december 2014”.

5. I artikel 19 ska följande femte stycke införas: ”Artikel 16a ska tillämpas från och med den 1 december 2014”.

6. Bilagorna XIV och XV ska ersättas med texten i bilaga I till denna förordning.

7. Bilagorna XVI och XVII ska läggas till på det sätt som anges i bilagorna II och III till denna förordning.

Artikel2¶

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EGT L 176, 27.6.2013, s. 1.

2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 av den 16 april 2014 om tekniska standarder för genomförande av instituts tillsynsrapportering enligt förordning (EU) nr 575/2013 (EUT L 191, 28.6.2014, s. 1).

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).”

BILAGA I

BILAGA XIV

Gemensam datapunktsmodell

Alla uppgiftsposter som anges i bilagorna I, III, IV, VI, VIII, X, XII och XVI ska omvandlas till en gemensam datapunktsmodell som utgör grunden för instituts och behöriga myndigheters enhetliga IT-system.

Den gemensamma datapunktsmodellen ska uppfylla följande kriterier:

a) ge en strukturerad avbildning av alla uppgiftsposter som anges i bilagorna I, III, IV, VI, VIII, X, XII och XVI,

b) identifiera alla affärsbegrepp som fastställs i bilagorna I till XIII, XVI och XVII,

c) tillhandahålla en uppgiftsordlista som fastställer tabellteckningar, ordinatabeteckningar, axelbeteckningar, domänbeteckningar, dimensionsbeteckningar och medlemsbeteckningar,

d) tillhandahålla måttstandarder som definierar datapunkters egenskaper eller belopp,

e) tillhandahålla datapunktsdefinitioner som uttrycks som en sammansättning av egenskaper som entydigt identifierar det finansiella begreppet, och

f) innehålla alla de relevanta tekniska specifikationer som krävs för att utveckla IT-rapporteringslösningar som ger enhetliga tillsynsuppgifter.

BILAGA XV

Valideringsregler

De uppgiftsposter som anges i bilagorna I, III, IV, VI, VIII, X, XII och XVI ska omfattas av valideringsregler som garanterar uppgifternas kvalitet och samstämmighet.

Valideringsreglerna ska uppfylla följande kriterier:

a) definiera de logiska sambanden mellan relevanta datapunkter,

b) inkludera filter och förhandsvillkor som definierar en uppsättning uppgifter för vilka valideringsregler är tillämpliga,

c) kontrollera att de rapporterade uppgifterna är jämförbara,

d) kontrollera att de rapporterade uppgifterna är korrekta, och

e) ange förvalda värden som ska tillämpas om de relevanta uppgifterna inte har rapporterats.

BILAGA II

”BILAGA XVI

BILAGA III

”BILAGA XVII

ALLMÄNNA INSTRUKTIONER

1. STRUKTUR OCH SYSTEM

1.1. Struktur

1. Ramen består av fem grupper av mallar som består av sammanlagt nio mallar enligt följande schema:

a) Del A: Inteckningsöversikt:

AE-ASS-mall. Det rapporterande institutets tillgångar

AE-COL-mall. Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet

AE-NPL. Egna säkerställda obligationer och värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet (nedan ’ABS’) som emitterats och ännu inte intecknats

AE-SOU. Inteckningskällor

b) Del B: Uppgifter om löptider:

AE-MAT-mall. Uppgifter om löptider

c) Del C: Potentiella inteckningar

AE-COL-mall. Potentiella inteckningar

d) Del D: Säkerställda obligationer

AE-CB-mall. Emission av säkerställda obligationer

e) Del E: Detaljerade uppgifter:

AE-ADV-1-mall. Detaljerad mall för det rapporterande institutets tillgångar

AE-ADV-2-mall. Detaljerad mall för det rapporterande institutets erhållna säkerheter

2. För varje mall ges hänvisningar till lagstiftningen samt till utförligare information om mer allmänna aspekter av rapporteringen.

1.2. Redovisningsstandard

3. Institutet ska rapportera redovisade värden enligt den redovisningsram som de använder för att rapportera finansiell information i enlighet med artiklarna 9-11. Institut som inte är skyldiga att rapportera finansiell information ska använda sina respektive redovisningsramar.

4. I denna bilaga avses med IAS och IFRS de internationella redovisningsstandarder som definieras i artikel 2 i förordning (EG) nr 1606/2002. För institut som rapporterar enligt IFRS-standarder har hänvisningar infogats till berörda IFRS-standarder.

1.3. Numreringssystem

5. Följande allmänna beteckningssystem används i dessa instruktioner och i bilaga XIIIA för att hänvisa till kolumner, rader och celler i en mall: {mall; rad; kolumn}. En asterisk betyder att valideringen avser hela raden eller kolumnen. Exempel: Med {AE-ASS; *; 2} avses dataposten på någon rad i kolumn 2 i AE-ASS-mallen.

6. För valideringar inom en mall används följande beteckning för att hänvisa till dataposter från den mallen: {rad; kolumn}.

1.4. Teckensystem

7. Mallar i bilaga XVI ska följa det teckensystem som beskrivs i bilaga V del I punkterna 9 och 10.

1.5. Tillämpningsnivå

8. Tillämpningsnivån för rapporteringen om inteckning av tillgångar ska följa rapporteringskraven för kapitalbasen i artikel 99.1 första stycket i förordning (EU) nr 575/2013. Institut som inte omfattas av tillsynskrav i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr 575/2013 är således inte skyldiga att rapportera information om inteckning av tillgångar.

1.6. Proportionalitet

9. Vid tillämpning av artikel 16a.2 b ska nivån för inteckning av tillgångar beräknas enligt följande:

Det redovisade värdet av intecknade tillgångar och säkerheter = {AE-ASS;010;010} + {AE-COL;130;010}.

Summa tillgångar och säkerheter = {AE-ASS;010;010} + {AE-ASS;010;060} + {AE-COL;130;010} + {AE-COL;130;040}.

Tillgångsinteckningskvot = (det redovisade värdet av intecknade tillgångar och säkerheter)/(summa tillgångar och säkerheter)

10. Vid tillämpning av artikel16a 2a ska summan av tillgångar beräknas på följande sätt:

Summa tillgångar = {AE-ASS;010;010} + {AE-ASS;010;060}

1.7. Definition av inteckning

11. Vid tillämpning av denna bilaga och bilaga XVI ska en tillgång behandlas som intecknad om den är pantsatt eller om den är föremål för någon form av arrangemang för att säkra eller kreditförstärka en transaktion från vilken den fritt kan återtas. Det är viktigt att notera att pantsatta tillgångar som är föremål för någon form av begränsningar beträffande återtagandet, exempelvis tillgångar för vilka godkännande krävs innan de kan återtas eller ersättas av andra tillgångar, bör betraktas som intecknade. Definitionen grundas inte på någon uttrycklig legaldefinition, såsom överföring av äganderätten, utan på ekonomiska principer eftersom de rättsliga bestämmelserna i detta avseende kan skilja sig mellan olika länder. Definitionen är dock nära förknippad med avtalsvillkor. EBA anser att följande typer av avtal gott och väl täcks av definitionen (detta är en icke-uttömmande uppräkning):

Transaktioner med säkerställd finansiering, inklusive repoavtal och återköpsavtal, värdepapperslån och andra former av utlåning mot säkerhet.

Olika avtal om säkerhet, exempelvis säkerhet som ställts för marknadsvärdet av transaktioner med derivat.

Finansiella garantier som är säkrade. Det bör noteras att om det inte finns några hinder för återtagande av säkerhet, såsom förhandsgodkännande, för den del av garantin som inte tagits i anspråk, bör endast det utnyttjade beloppet fördelas (enligt en proportionell fördelning).

Säkerhet som ställts i clearingsystem, centrala motparter och andra infrastrukturinstitutet som ett villkor för att få tillgång till tjänster. Detta inbegriper obeståndsfonder och initialsäkerheter.

Centralbanksfaciliteter. Förpositionerade tillgångar bör inte betraktas som intecknade, annat än om centralbanken inte tillåter uttag av några placerade tillgångar utan förhandsgodkännande. I fråga om finansiella garantier som inte tagits i anspråk bör den del som inte tagits i anspråk, dvs. utöver det minimibelopp som centralbanken kräver, fördelas proportionellt mellan de tillgångar som placerats i centralbanken.

Underliggande tillgångar från värdepapperiseringsstrukturer, där de finansiella tillgångarna inte har tagits bort från institutets finansiella tillgångar i balansräkningen. Tillgångar som underligger innehållna värdepapper (retained securities) räknas inte som intecknade, såvida inte dessa värdepapper på något vis är pantsatta eller värdepapperiserade för att säkra en transaktion.

Tillgångar i säkerhetsmassor som används för emission av säkerställda obligationer. De tillgångar som underligger säkerställda obligationer räknas som intecknade, utom i vissa situationer då institutet innehar motsvarade säkrade obligationer (obligationer som är emitterade av institutet).

Tillgångar som är placerade i faciliteter som inte har tagits i anspråk och som fritt kan tas ut bör som allmän regel inte betraktas som intecknade.

INSTRUKTIONER AVSEENDE MALLEN

2. DEL A: INTECKNINGSÖVERSIKT

12. I mallarna för inteckningsöversikten görs åtskillnad mellan tillgångar som används för att stödja finansierings- eller säkringsbehov på balansdagen (’nuvarande inteckningar’) och tillgångar som är tillgängliga för potentiella finansieringsbehov.

13. I översiktsmallen redovisas det rapporterade institutets intecknade tillgångar och icke-intecknade tillgångar i en tabell ordnade efter produkt. Samma uppdelning gäller även för erhållna säkerheter och andra emitterade egna räntebärande värdepapper än säkerställda obligationer och värdepapperiseringar.

2.1. Mall: AE-ASS. Det rapporterande institutets tillgångar

2.1.1. Allmänna kommentarer

14. Denna punkt innehåller instruktioner som är tillämpliga på de huvudtyper av transaktioner som är relevanta när AE-mallar fylls i: Alla transaktioner som ökar ett instituts inteckningsnivå har två aspekter som ska rapporteras oberoende av varandra i samtliga AE-mallar. Sådana transaktioner ska rapporteras både som inteckningskällor och som en intecknad tillgång eller säkerhet. I följande exempel beskrivs hur en typ av transaktion ska rapporteras i denna del men samma regler gäller även för andra AE-mallar. a) Värdepapperiserad inlåning En värdepapperiserad inlåning rapporteras på följande sätt: b) Repor/omvända repor Ett återköpsavtal (nedan ’repa’) rapporteras på följande sätt: c) Centralbanksfinansiering Eftersom centralbanksfinansiering mot säkerhet endast är ett specialfall av värdepapperiserad inlåning eller en repotransaktion där motparten är en centralbank är reglerna i led i och ii ovan tillämpliga. För transaktioner där det inte är möjligt att identifiera den specifika säkerheten för varje transaktion eftersom säkerheten är sammanlagd, kan säkerheten fördelas proportionellt på grundval av säkerhetsmassans sammansättning. Tillgångar som inte har förpositionerats hos centralbanker är inte intecknade tillgångar, annat än om centralbanken inte tillåter uttag av placerade tillgångar utan förhandsgodkännande. I fråga om finansiella garantier som inte tagits i anspråk fördelas den del som inte tagits i anspråk, dvs. utöver det minimibelopp som centralbanken kräver, proportionellt mellan de tillgångar som placerats i centralbanken. d) Värdepapperslån För värdepapperslån med likvidsäkerhet är reglerna för repor/omvända repor tillämpliga. Värdepapperslån utan likvidsäkerhet rapporteras på följande sätt: e) Derivat (skulder) Värdepapperiserade derivat med ett negativt verkligt värde rapporteras på följande sätt: f) Säkerställda obligationer Säkerställda obligationer för hela tillgångsinteckningen rapporteras som de instrument som avses i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG, oberoende av om instrumenten har den rättsliga formen av säkerhet eller inte. Inga särskilda regler är tillämpliga på säkerställda obligationer om det rapporterande institutet inte innehållit någon del av de säkerheter som det emitterat. Om institutet innehållit någon del av emissionen tillämpas följande föreslagna behandling för att undvika dubbelräkning: I följande tabell beskrivs rapporteringen av en säkerställd obligationsemission på EUR 100 varav 15 % är innehållen och inte pantsatt och 10 % är innehållen och ställd som säkerhet i en repotransaktion på EUR 11 med en centralbank, där säkerhetsmassan består av lån utan säkerhet och det redovisade värdet av lånen är EUR 150. INTECKNINGSKÄLLOR Typ Belopp Celler Intecknade lån Celler Säkerställda obligationer 75 % (100) = 75 {AE-Källor, r110, c010} 75 % (150) = 112,5 {AE-Assets, r100, c10} {AE-Källor; r110, c030} Centralbanksfinansiering 11 {AE-Källor, r060, c010} 10 % (150) = 15 {AE-Assets, r100, c10} {AE-Källor, r060, c030} EJ INTECKNADE Typ Belopp Celler Ej intecknade lån Celler Innehållna säkerställda egna obligationer 15 % 100 = 15 {AE-Ej pantsatt, r010, c040} 15 % (150) = 22,5 {AE-ASS, r100, c60} {AE-Ej pantsatt, r020, c010} g) Värdepapperisering Värdepapperiseringar är räntebärande värdepapper som innehas av det rapporterande institutet och har sitt upphov i en värdepapperiseringstransaktion enligt definitionen i artikel 4.61 i förordning (EU) nr 575/2013. För värdepapperiseringar som finns kvar i balansräkningen ska reglerna för säkerställda obligationer tillämpas. För värdepapperiseringar som tagits bort från balansräkningen finns det ingen inteckning där institutet innehar vissa värdepapper. Värdepappren tas upp i det rapporterande institutets handelslager som vilken annan säkerhet som helst som ställts av en tredje part.

i) Det redovisade värdet av inlåningen rapporteras som inteckningskälla i {AE-SOU; r070; c010}.

ii) Om säkerheten är en tillgång i det rapporterande institutet rapporteras dess redovisade värde i {AE-ASS; *; c010} och {AE-SOU; r070; c030}; dess verkliga värde rapporteras i {AE-ASS; *; c040}.

iii) Om säkerheten har tagits emot av det rapporterande institutet rapporteras dess verkliga värde i {AE-COL; *; c010}, {AE-SOU; r070; c030} och {AE-SOU; r070; c040}.

i) Det redovisade värdet av repan rapporteras som inteckningskälla i {AE-SOU; r050; c010}.

ii) Säkerheten i form av repan ska redovisas på följande sätt:

iii) Om säkerheten är en tillgång i det rapporterande institutet rapporteras dess redovisade värde i {AE-ASS; *; c010} och {AE-SOU; r050; c030}; dess verkliga värde rapporteras i {AE-ASS; *; c040}.

iv) Om säkerheten har tagits emot av det rapporterande institutet genom ett tidigare omvänt återköpsavtal (omvänd repa) rapporteras dess verkliga värde i {AE-COL; *; c010}, {AE-SOU; r050; c030} och i {AE-SOU; r050; c040}.

i) Det verkliga värdet av lånade värdepapper rapporteras som inteckningskälla i {AE-SOU; r150; c010}. Om utlånaren inte får någon säkerhet för de utlånade värdepapperen utan en avgift, rapporteras {AE-SOU; r150; c010} som noll.

ii) Om de värdepapper som utlånats som säkerhet är en tillgång i det rapporterande institutet rapporteras dess redovisade värde i {AE-ASS; *; c010} and {AE-SOU; r150; c030}; dess verkliga värde rapporteras i {AE-ASS; *; c040}.

iii) Om de värdepapper som utlånats som säkerhet tagits emot av det rapporterande institutet, rapporteras deras verkliga värde i {AE-COL; *; c010}, {AE-SOU; r150; c030} och {AE-SOU; r150; c040}.

i) Det redovisade värdet av derivatet rapporteras som inteckningskälla i {AE-SOU; r020; c010}.

ii) Säkerheten (de initialsäkerheter som krävs för att öppna positionen och eventuell säkerhet som ställts för marknadsvärdet av derivattransaktionen) rapporteras på följande sätt:

i) Om den är en tillgång i det rapporterande institutet rapporteras dess redovisade värde i {AE-ASS; *; c010} and {AE-SOU; r020; c030}; dess verkliga värde rapporteras i {AE-ASS; *; c040}.

ii) Om säkerheten har tagits emot av det rapporterade institutet rapporteras dess verkliga värde i {AE-COL; *; c010}, {AE-SOU; r020; c030} och {AE-SOU; r020; c040}.

i) Om de egna säkerställda obligationerna inte är pantsatta, rapporteras beloppet för säkerhetsmassan som ligger till grund för de värdepapper som innehållits och ännu inte pantsatts som icke-intecknade tillgångar i AE-ASS-mallarna. Ytterligare uppgifter om de innehållna säkerställda men ännu inte pantsatta obligationerna (underliggande tillgångar, verkligt värde och godtagbarhet för dem som kan intecknas samt nominellt värde för dem som inte kan intecknas) rapporteras i mallen AE-NPL.

ii) Om de egna säkerställda obligationerna är pantsatta, rapporteras beloppet för säkerhetsmassan som ligger till grund för de innehållna och pantsatta värdepapperen som intecknade tillgångar i AE-ASS-mallen.

2.1.2. Instruktioner för särskilda rader

2.1.3. Instruktioner för särskilda kolumner

2.2. Mall: AE-COL. Säkerhet som erhållits av det rapporterande institutet

2.2.1. Allmänna kommentarer

15. För den säkerhet som erhålls av det rapporterande institutet och emitterade andra egna räntebärande värdepapper än säkerställda obligationer eller värdepapper med bakomliggande säkerhet delas kategorin icke-intecknade tillgångar upp mellan de som kan intecknas eller som potentiellt kan intecknas och de som inte kan intecknas.

16. Tillgångar kan inte intecknas om de har tagits emot som säkerhet och det rapporterande institutet inte har tillåtelse att sälja eller återbelåna säkerheten, förutom i händelse av fallissemang för ägaren av säkerheten. Andra egna emitterade räntebärande värdepapper än egna säkerställda obligationer eller värdepapperiseringar kan inte intecknas om det finns någon begränsning i villkoren för emitteringen av möjligheten att sälja eller återbelåna de värdepapper som innehas.

17. Vid rapportering av tillgångsinteckningar rapporteras värdepapper som lånats mot en avgift utan ställande av likvidsäkerhet eller andra säkerheter än kontanter som erhållna säkerheter.

2.2.2. Instruktioner för särskilda rader

2.2.3. Instruktioner för särskilda kolumner

2.3. Mall AE-NPL. Egna säkerställda obligationer och värdepapper med bakomliggande tillgångar som säkerhet som emitterats och ännu inte intecknats

2.3.1. Allmänna kommentarer

18. För att undvika dubbelräkning gäller följande regler för emitterade egna säkerställda obligationer och värdepapperiseringar som emitterats och innehållits av det rapporterande institutet:

a) Om dessa värdepapper är pantsatta, rapporteras beloppet för säkerhetsmassan/underliggande tillgångar som ligger till grund för intecknade tillgångar i AE-ASS-mallen. Finansieringskällan i händelse av pantsättning av egna säkerställda obligationer och värdepapperiseringar är den nya transaktion där värdepapper pantsätts (centralbanksfinansiering eller annan typ av säkrad finansiering), inte den ursprungliga emissionen av säkerställda obligationer eller värdepapperiseringar.

b) Om dessa värdepapper ännu inte är pantsatta, rapporteras beloppet för säkerhetsmassan/underliggande tillgångar som ligger till grund för värdepapperen som icke-intecknade tillgångar i AE-ASS-mallen.

2.3.2. Instruktioner för särskilda rader

2.3.3. Instruktioner för särskilda kolumner

2.4. Mall AE-SOU. Inteckningskällor

2.4.1. Allmänna kommentarer

19. Denna mall tillhandahåller information om vikten av att det rapporterande institutet gör åtskillnad mellan olika inteckningskällor, inklusive sådana utan tillhörande finansiering som låneåtaganden eller erhållna finansiella garantier och obligationslån utan likvidsäkerhet.

20. Det totala beloppet för tillgångar och erhålla säkerheter i mallarna AE-ASS och AE-COL uppfyller följande valideringskrav: {AE-SOU; r170; c030} = {AE-ASS; r010; c010} + {AE-COL; r130; c010} + {AE-COL; r240; c010}.

2.4.2. Instruktioner för särskilda rader

2.4.3. Instruktioner för särskilda kolumner

3. DEL B: UPPGIFTER OM LÖPTIDER

3.1. Allmänna kommentarer

21. Den mall som ingår i del B ger en allmän översikt over beloppet för intecknade tillgångar och återanvända erhållna säkerheter som omfattas av de definierade intervallen för motsvarande skulders återstående löptid.

3.2. Mall: AE-MAT. Uppgifter om löptider

3.2.1. Instruktioner för särskilda rader

3.2.2. Instruktioner för särskilda kolumner

4. DEL C: POTENTIELLA INTECKNINGAR

4.1. Allmänna kommentarer

22. Denna mall ska instituten använda för att beräkna nivån på tillgångsinteckningen under en rad stresscenarier.

23. Med potentiella inteckningar avses de ytterligare tillgångar som kan behöva intecknas om de rapporterande instituten tvingas möta en negativ utveckling som utlösts av en extern händelse utanför det rapporterande institutets kontroll (exempelvis en nedgradering, minskning av det verkliga värdet av intecknade tillgångar eller en allmän förlust av förtroende). I sådana fall behöver det rapporterande institutet inteckna ytterligare tillgångar till följd av redan existerande transaktioner. Det ytterligare beloppet för intecknade tillgångar ska vara exklusive effekterna av institutets säkringstransaktioner mot de händelser som beskrivs under de ovannämnda stresscenarierna.

24. Mallen innehåller följande två scenarier för att rapportera potentiella inteckningar som beskrivs närmare i avsnitten 4.1.1. och 4.1.2. Den information som rapporteras ska vara institutets rimliga uppskattning baserad på den bästa tillgängliga informationen.

A) Minskning av det verkliga värdet av intecknade tillgångar med 30 %. Detta scenario täcker endast en förändring av det underliggande verkliga värdet av tillgångarna och inte någon annan förändring som kan påverka dess redovisade värde, exempelvis valutakursvinster eller valutakursförluster eller potentiell nedskrivning. Det rapporterande institutet kan då tvingas ställa mer säkerhet för att bevara värdet av säkerhetskonstanten.

B) En depreciering på 10 % av varje valuta där institutet har samlade skulder som uppgår till minst 5 % av institutets totala skulder.

25. Scenarierna ska rapporteras oberoende av varandra och betydande valutadeprecieringar ska också rapporteras oberoende av deprecieringar av andra betydande valutor. Instituten ska således inte beakta korrelationer mellan scenarierna.

4.1.1. Scenario A: Minskning med 30 % av intecknade tillgångar

26. Det ska antas att alla intecknade tillgångar minskar med 30 % i värde. För beräkningen av behovet av ytterligare säkerhet som uppkommer av en sådan minskning ska instituten ta hänsyn till befintliga nivåer av övervärde i säkerhetsmassan så att endast en miniminivå av inteckningar bibehålls. För beräkningen av behovet av ytterligare säkerhet ska instituten också beakta avtalade krav i de berörda kontrakten och avtalen, inklusive utlösande tröskelvärden.

27. Endast kontrakt och avtal där det finns en lagstadgad skyldighet att tillhandahålla ytterligare säkerhet ska inbegripas. I detta ingår emissioner av säkerställda obligationer där det finns ett lagstadgat krav om att upprätthålla miniminivåer av övervärde i säkerhetsmassan men inget krav på att bibehålla befintliga värderingsnivåer för den säkerställda obligationen.

4.1.2. Scenario B: Depreciering på 10 % av betydande valutor

28. En valuta är en väsentlig valuta om det rapporterande institutet har samlade skulder i den valutan som uppgår till minst 5 % av institutets samlade skulder.

29. I beräkningen av en depreciering på 10 % ska hänsyn tas till förändringar både på tillgångs- och skuldsidan, dvs. instituten ska fokusera på obalanser mellan tillgångar och skulder. Exempel: Repotransaktioner i USD som grundas på tillgångar i USD ger inte upphov till ytterligare inteckning, medan en repotransaktion i USD som grundas på en tillgång i EUR ger upphov till ytterligare inteckning.

30. Alla transaktioner som berör mer än en valuta ska omfattas av denna beräkning.

4.2. Mall: AE-CONT. Potentiella inteckningar

4.2.1. Instruktioner för särskilda rader

31. Se instruktionerna för särskilda kolumner i AE-SOU i avsnitt 1.5.1. Innehållet i kolumnerna i den här mallen, AE-CONT, skiljer sig inte från AE-SOU-mallen.

4.2.2. Instruktioner för särskilda kolumner

5. DEL D: SÄKERSTÄLLDA OBLIGATIONER

5.1. Allmänna kommentarer

32. Informationen i denna mall rapporteras för alla säkerställda obligationer som uppfyller kraven för överlåtbara värdepapper och som emitteras av det rapporterande institutet. Säkerställda obligationer som uppfyller kraven för överlåtbara värdepapper är de obligationer som avses i artikel 52.4 första stycket i direktiv 2009/65/EG. De är säkerställda obligationer som emitterats av det rapporterande institutet om det rapporterande institutet avseende den säkerställda obligationen enligt lag omfattas av särskild offentlig tillsyn avsedd att skydda obligationsinnehavare och om det för den säkerställda obligationen enligt lag krävs att de belopp som härrör från emissionen av dessa obligationer ska investeras i tillgångar som, under obligationens hela giltighetstid, kan täcka de med obligationerna förenade fordringarna och som i händelse av emittentens fallissemang med prioritet ska användas för återbetalning av kapital och upplupen ränta.

33. Säkerställda obligationer som emitteras av eller för det rapporterande institutet som inte uppfyller kraven för överlåtbara värdepapper ska inte rapporteras i AE-CB-mallarna.

34. Rapporteringen ska baseras på den lagstadgade ordningen för säkerställda obligationer, dvs. de rättsliga bestämmelser som är tillämpliga på programmet för säkerställda obligationer.

5.2. Mall: AE-CB. Emission av säkerställda obligationer

5.2.1. Instruktioner för z-axeln

5.2.2. Instruktioner för särskilda rader

5.2.3. Instruktioner för särskilda kolumner

6. DEL E: DETALJERADE UPPGIFTER

6.1. Allmänna kommentarer

35. Del E har samma struktur som i inteckningsöversiktsmallen i del A i bilaga I, med olika mallar för det rapporterande institutets inteckning av tillgångar och för erhållen säkerhet: AE-ADV1 respektive AE-ADV2. Motsvarande skulder är således skulder som säkras av intecknade tillgångar och det behöver inte finnas någon en-till-en-relation.

6.2. Mall: AE-ADV1. Detaljerad mall för det rapporterande institutets tillgångar

6.2.1. Instruktioner för särskilda rader

6.2.2. Instruktioner för särskilda kolumner

6.3. Mall: AE-ADV2. Detaljerad mall för säkerheter som erhållits av det rapporterande institutet

6.3.1. Instruktioner för särskilda rader

36. Se punkt 6.2.1 eftersom instruktionerna är desamma för båda mallarna.

6.3.2. Instruktioner för särskilda kolumner

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/34/EU av den 26 juni 2013 om årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG och om upphävande av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG (EUT L 182, 29.6.2013, s. 19).