lagen.nu
(EU) 2020/1056

Elektronisk godstransportinformation

Titel
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1056 av den 15 juli 2020 om elektronisk godstransportinformation (Text av betydelse för EES)
CELEX
32020R1056
Datum
2020-07-15
Konsoliderad t.o.m.
2025-01-09
Jämför lydelser 1
Källa
eur-lex.europa.eu
Konsoliderad versionTexten nedan är Publikationsbyråns konsoliderade version, med ändringar införda genom förordning (EU) 2024/1157 och förordning (EU) 2024/2025. Grundrättsakten och ändringsrättsakterna är de officiella texterna.

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 91 och 100.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2024/1157 · förordning (EU) 2024/2025.

(1) Effektiviteten inom godstransport och logistik är av avgörande betydelse för unionsekonomins tillväxt och konkurrenskraft, den inre marknadens funktion och den sociala och ekonomiska sammanhållningen i alla regioner i unionen.

(2) Syftet med denna förordning är att uppmuntra digitalisering av godstransport och logistik för att minska de administrativa kostnaderna, förbättra behöriga myndigheters förmåga att upprätthålla regelefterlevnaden och öka transporternas effektivitet och hållbarhet.

(3) Förflyttning av gods, inbegripet avfall, åtföljs av en stor mängd information som fortfarande utbyts i pappersformat mellan företag samt mellan företag och behöriga myndigheter. Användningen av pappersdokument innebär en betydande administrativ börda för logistikoperatörer och en extra kostnad för logistikoperatörer och närstående industrier (såsom handel och tillverkning), särskilt för små och medelstora företag, och har en negativ inverkan på miljön.

(4) Den viktigaste orsaken till bristen på framsteg i arbetet för att uppnå ett enklare och effektivare informationsutbyte som möjliggörs genom tillgängliga elektroniska medel anses vara avsaknaden av en enhetlig rättslig ram på unionsnivå som kräver att behöriga myndigheter godtar att relevant godstransportinformation som krävs enligt lag tillhandahålls i elektronisk form. Behöriga myndigheters godtagande av information i elektronisk form med gemensamma specifikationer skulle underlätta inte bara kommunikationen mellan behöriga myndigheter och ekonomiska aktörer, utan även, indirekt, utvecklingen av enhetlig och förenklad elektronisk kommunikation mellan företag i hela unionen. Det skulle också medföra betydande besparingar i fråga om administrativa kostnader för ekonomiska aktörer, och särskilt för små och medelstora företag, som utgör majoriteten av transport- och logistikföretagen i unionen.

(5) Vissa områden inom unionens transporträtt kräver att behöriga myndigheter godtar digitaliserad information, men detta gäller långt ifrån alla relevanta unionsrättsakter. Det bör vara möjligt att använda elektroniska medel för att göra föreskriven information om transport av gods tillgänglig för behöriga myndigheter inom hela unionen med avseende på alla relevanta faser av transporter som utförs inom unionen. Vidare bör denna möjlighet gälla för all föreskriven information och alla trafikslag.

(6) Behöriga myndigheter bör därför åläggas att godta information som gjorts tillgänglig elektroniskt närhelst ekonomiska aktörer är skyldiga att göra information tillgänglig som bevis för uppfyllande av krav som fastställs i unionsrättsakter som omfattas av denna förordning. Detta krav bör även omfatta information som myndigheterna begärt in i form av kompletterande information i enlighet med bestämmelserna i de unionsrättsakterna, till exempel när viss information saknas. Detsamma bör gälla om nationell rätt innehåller krav på tillhandahållande av föreskriven information som är helt eller delvis identisk med information som ska tillhandahållas enligt unionsrättsakter som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. Myndigheter bör också sträva efter att kommunicera elektroniskt med de berörda ekonomiska aktörerna när det gäller den informationen. Sådan kommunikation bör inte påverka tillämpningen av relevanta bestämmelser i unionsrättsakter och nationell rätt som rör uppföljningsåtgärder under eller efter kontroller av föreskriven information. Behöriga myndigheters skyldighet att godta information som ekonomiska aktörer gjort tillgänglig elektroniskt bör också gälla när bestämmelser i unionsrättsakter eller nationell rätt som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde kräver information som det även hänvisas till i relevanta internationella konventioner såsom de konventioner som styr internationella transportavtal inom de olika trafikslagen, till exempel FN:s konvention om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR), fördraget om internationell järnvägstrafik (Cotif), Iatas resolution 672 om elektroniska flygfraktsedlar, konventionen om vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter (Montrealkonventionen) och Budapestkonventionen om avtal för varutransporter på de inre vattenvägarna.

(7) Eftersom denna förordning enbart är avsedd att underlätta och främja tillhandahållandet av information mellan de ekonomiska aktörerna och behöriga myndigheter med hjälp av elektroniska medel, bör den inte påverka tillämpningen av de bestämmelser i unionsrättsakter eller nationell rätt som fastställer innehållet i föreskriven information och den bör i synnerhet inte införa några ytterligare krav på föreskriven information eller språkkrav. Denna förordning är avsedd att göra det möjligt att efterleva krav på föreskriven information med hjälp av elektroniska medel snarare än med hjälp av pappersdokument, men påverkar inte möjligheten för de berörda ekonomiska aktörerna att lägga fram samma information i pappersformat, enligt relevanta bestämmelser i unionsrättsakter eller nationell rätt, och den bör inte heller påverka relevanta unionskrav avseende de dokument som ska användas för den strukturerade presentationen av informationen i fråga. Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 beträffande formföreskrifter för transport av avfall eller av bestämmelserna om kontroller som utförs av tullkontor. Denna förordning bör inte heller påverka rapporteringsskyldigheterna, inbegripet dem som gäller tullkontors eller andra myndigheters befogenheter som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 eller i genomförandeakter eller delegerade akter som antagits enligt den förordningen eller i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1239.

(8) Användning av elektroniska medel för utbyte av föreskriven information kan minska de administrativa kostnaderna för ekonomiska aktörer och öka behöriga myndigheters effektivitet. Både ekonomiska aktörer och behöriga myndigheter skulle behöva vidta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra elektroniskt utbyte av föreskriven godstransportinformation (eFTI) i maskinläsbart format via plattformar som är baserade på informations- och kommunikationsteknik (eFTI-plattformar), inbegripet genom att införskaffa nödvändig utrustning. De berörda ekonomiska aktörerna bör dock ha fortsatt ansvar för att tillhandahålla information i människoläsbart format närhelst behöriga myndigheter särskilt begär det i syfte att behöriga myndigheter ska kunna utföra sina uppgifter i situationer där åtkomst till en eFTI-plattform inte är tillgänglig.

(9) För att göra det möjligt för ekonomiska aktörer att tillhandahålla relevant information i elektronisk form på samma sätt i alla medlemsstater är det nödvändigt att använda gemensamma specifikationer, vilka bör antas av kommissionen genom delegerade akter och genomförandeakter enligt denna förordning.

(10) Gemensamma specifikationer om definition av och tekniska egenskaper för dataelement bör säkerställa datainteroperabilitet genom att det fastställs ett enhetligt och heltäckande dataset som ska användas för att överföra informationen elektroniskt. Detta heltäckande dataset bör innehålla alla dataelement som motsvarar de informationskrav som återfinns i relevanta bestämmelser i unionsrättsakter och nationell rätt, där varje dataelement som är gemensamt för ett eller flera underdataset inkluderas endast en gång.

(11) Gemensamma specifikationer bör även fastställa gemensamma förfaranden och närmare regler för behöriga myndigheters åtkomst till och behandling av den informationen, inbegripet all kommunikation i samband därmed mellan behöriga myndigheter och de berörda ekonomiska aktörerna, såsom begäranden om kompletterande information som behövs för att behöriga myndigheter ska kunna utöva sina respektive föreskrivna befogenheter vad gäller kontrollverksamhet i enlighet med relevanta bestämmelser i unionsrättsakter och nationell rätt.

(12) Vid fastställandet av de gemensamma specifikationerna bör vederbörlig hänsyn tas till relevanta specifikationer för datautbyte som fastställs i relevanta unionsrättsakter och ingår i relevanta europeiska och internationella standarder för datautbyte, inbegripet multimodala standarder, samt till de principer och rekommendationer som fastställs i kommissionens meddelande av den 23 mars 2017 med titeln Europeiska interoperabilitetsramen – genomförandestrategi, vilken tillhandahåller en av medlemsstaterna gemensamt överenskommen strategi för tillhandahållande av europeiska digitala offentliga tjänster. Vederbörlig omsorg bör också ägnas åt att se till att dessa specifikationer förblir teknikneutrala och öppna för innovativ teknik.

(13) I syfte att minimera kostnaderna för både behöriga myndigheter och ekonomiska aktörer skulle inrättande av åtkomstpunkter för behöriga myndigheter kunna övervägas. Dessa åtkomstpunkter skulle endast fungera som mellanhänder mellan eFTI-plattformarna och behöriga myndigheter och bör därför varken lagra eller behandla de eFTI-data som de förmedlar åtkomst till, med undantag för metadata kopplade till eFTI-databehandling, t.ex. åtgärdsloggar som är nödvändiga av övervaknings- eller statistikskäl. Medlemsstater skulle även kunna komma överens om att inrätta gemensamma åtkomstpunkter för sina respektive behöriga myndigheter.

(14) Denna förordning bör fastställa de funktionella kraven för eFTI-plattformar som bör användas av ekonomiska aktörer för att göra föreskriven godstransportinformation tillgänglig för behöriga myndigheter i elektronisk form i syfte att uppfylla villkoren för behöriga myndigheters obligatoriska godtagande av denna information, i enlighet med denna förordning. Krav bör även fastställas för tredjepartsleverantörer av tjänster via plattformar (leverantörer av eFTI-tjänster). Dessa krav bör i synnerhet säkerställa att alla eFTI-data kan behandlas enbart i enlighet med ett heltäckande rättighetsbaserat åtkomstkontrollsystem som tillhandahåller tilldelade funktioner, att alla behöriga myndigheter kan ha omedelbar åtkomst till dessa data i enlighet med sina respektive föreskrivna befogenheter vad gäller kontrollverksamhet, att den elektroniska behandlingen av personuppgifter kan ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 och att behandlingen av känslig kommersiell information kan ske med iakttagande av informationens konfidentialitet.

(15) Kommissionen bör anta specifikationer avseende de funktionella kraven för eFTI-plattformar. Vid antagandet av dessa specifikationer bör kommissionen sträva efter att säkerställa interoperabilitet mellan eFTI-plattformarna i syfte att underlätta datautbyte mellan sådana plattformar och göra det möjligt för ekonomiska aktörer att använda valfri eFTI-plattform. För att underlätta genomförandet och minimera kostnaderna bör kommissionen också beakta relevanta tekniska lösningar och standarder som används av befintliga IKT-system. Samtidigt bör kommissionen säkerställa att dessa specifikationer i största möjliga utsträckning förblir teknikneutrala i syfte att uppmuntra till kontinuerlig innovation och undvika teknisk inlåsning.

(16) För att bygga upp förtroendet hos både behöriga myndigheter och ekonomiska aktörer för att eFTI-plattformarna och leverantörerna av eFTI-tjänster uppfyller dessa funktionella krav bör medlemsstaterna införa ett certifieringssystem som underbyggs av ackreditering i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008. För att utnyttja fördelarna med certifiering uppmuntras leverantörer av IKT-system som redan är i bruk att säkerställa att dessa system uppfyller de krav för eFTI-plattformar som fastställs i denna förordning och att ansöka om certifiering. Certifieringen av IKT-system bör ske utan dröjsmål.

(17) Användningen av eFTI-plattformar ger ekonomiska aktörer garantier för att föreskriven information kommer att godtas och ger behöriga myndigheter tillförlitlig och säker åtkomst till den informationen. Inte desto mindre, och trots alla behöriga myndigheters skyldighet att godta information som gjorts tillgänglig genom en certifierad eFTI-plattform i enlighet med denna förordning, bör det fortfarande vara möjligt att använda andra IKT-system om en medlemsstat så önskar. Samtidigt bör denna förordning inte förhindra att eFTI-plattformar används för förbindelser mellan företag eller förhindra användning av ytterligare funktioner på eFTI-plattformar, förutsatt att detta inte har en negativ inverkan på behandlingen av den föreskrivna information som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde, i enlighet med kraven i denna förordning.

(18) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av skyldigheten att godta föreskriven information som görs tillgänglig i elektronisk form enligt denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Kommissionen bör i synnerhet tilldelas genomförandebefogenheter i syfte att fastställa gemensamma förfaranden och närmare regler för behöriga myndigheters åtkomst till och behandling av den föreskrivna informationen i fall då de berörda ekonomiska aktörerna gör den informationen tillgänglig elektroniskt, inbegripet närmare regler och tekniska specifikationer, och i syfte att fastställa närmare specifikationer för genomförandet av kraven för eFTI-plattformar och för leverantörer av eFTI-tjänster. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(19) I syfte att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändring av del A i bilaga I för att ta hänsyn till eventuella delegerade akter eller genomförandeakter som antagits av kommissionen och som fastställer nya krav på föreskriven information på unionsnivå avseende transport av gods, ändring av del B i bilaga I i syfte att införliva de förteckningar över krav på föreskriven information i nationell rätt som anmälts till kommissionen av medlemsstaterna i enlighet med denna förordning och i syfte att införliva eventuella nya bestämmelser i relevant nationell rätt som inför ändringar av de nationella kraven på föreskriven information eller fastställer nya relevanta krav på föreskriven information som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde och som medlemsstaterna underrättat kommissionen om i enlighet med denna förordning, och med avseende på komplettering av denna förordning genom fastställande och ändring av det gemensamma datasetet och underdataseten vad gäller de respektive kraven på föreskriven information som omfattas av denna förordning och komplettering av vissa tekniska aspekter av denna förordning, nämligen vad gäller reglerna om certifiering och användning av certifieringsmärket för eFTI-plattformar och reglerna om certifiering av leverantörer av eFTI-tjänster. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

(20) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att säkerställa en enhetlig strategi för behöriga myndigheters godtagande av godstransportinformation som gjorts tillgänglig elektroniskt, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av behovet av att fastställa gemensamma krav, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(21) Elektronisk behandling av personuppgifter som krävs som en del av föreskriven godstransportinformation bör ske i enlighet med förordning (EU) 2016/679.

(22) Kommissionen bör göra en utvärdering av denna förordning. Information bör samlas in som underlag för utvärderingen och i syfte att bedöma denna förordnings verkan i förhållande till det mål den eftersträvar.

(23) För ändamålsenlig och effektiv kontrollverksamhet krävs att alla behöriga myndigheter har direktåtkomst i realtid till relevant föreskriven information i elektronisk form. I detta syfte, och i enlighet med principen om digitalt som standard, som nämns i kommissionens meddelande av den 19 april 2016 med titeln EU:s handlingsplan för e-förvaltning för 2016–2020 – Snabbare digital omvandling av förvaltningar, bör användningen av elektroniska medel bli det huvudsakliga sättet att utbyta föreskriven information mellan de ekonomiska aktörerna och behöriga myndigheter. Kommissionen bör därför göra en bedömning av möjliga initiativ i syfte att fastställa en skyldighet för ekonomiska aktörer att använda elektroniska medel för att göra föreskriven information tillgänglig för behöriga myndigheter. Kommissionen bör, när så är lämpligt, föreslå motsvarande initiativ, inbegripet möjliga ändringar av denna förordning och andra relevanta unionsrättsakter. I syfte att förbättra de behöriga myndigheternas förmåga att upprätthålla regelefterlevnaden och minimera kostnaderna för både behöriga myndigheter och de ekonomiska aktörerna bör kommissionen även överväga ytterligare åtgärder, såsom ökad interoperabilitet för och en gemensam åtkomstpunkt till IKT-system och IKT-plattformar som används för att registrera och behandla föreskriven information i enlighet med annan unionsrätt på transportområdet.

(24) Denna förordning kan inte tillämpas effektivt innan de delegerade akter och genomförandeakter som föreskrivs i densamma har trätt i kraft. Kommissionen har därför en rättslig skyldighet att anta dessa delegerade akter och genomförandeakter och bör börja arbeta på dem omedelbart så att relevanta specifikationer kan antas i tid, när så är möjligt före utgången av de respektive tidsfrister som fastställs i denna förordning. Det är av största vikt att dessa delegerade akter och genomförandeakter antas i tid, så att medlemsstaterna och ekonomiska aktörer har tillräckligt med tid för att vidta nödvändiga åtgärder i enlighet med denna förordning. I enlighet med detta bör därför olika tillämpningsperioder fastställas i denna förordning.

(25) På samma sätt bör medlemsstaternas underrättelseskyldighet enligt denna förordning fullgöras inom ett år från dagen för denna förordnings ikraftträdande, så att kommissionen kan anta den första delegerade akten enligt denna förordning i god tid.

(26) Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel1Innehåll

Genom denna förordning inrättas en rättslig ram för elektronisk överföring mellan de berörda ekonomiska aktörerna och behöriga myndigheter av föreskriven information som rör transport av gods på unionens territorium.

För detta ändamål fastställs i denna förordning

a) de villkor enligt vilka behöriga myndigheter är skyldiga att godta föreskriven information när den informationen görs tillgänglig elektroniskt av de berörda ekonomiska aktörerna,

b) regler om tillhandahållande av tjänster som har anknytning till de berörda ekonomiska aktörernas elektroniska tillgängliggörande av föreskriven information till behöriga myndigheter.

Artikel2Tillämpningsområde

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1157.

1. Denna förordning är tillämplig på

a) krav på föreskriven information som anges i

i) artikel 6.1 i rådets förordning nr 11,

ii) artikel 3 i rådets direktiv 92/106/EEG,

iii) artikel 8.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009,

iv) Artiklarna 9.2, 16.1 och 18.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1157; den här förordningen påverkar inte kontroller som utförs av tullkontor och som föreskrivs i relevanta bestämmelser i unionsrättsakter,

v) del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till Europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), som ingicks i Genève den 30 september 1957, som avses i avsnitt I.1 i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG, del 5 kapitel 5.4 i Reglementet för Internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif som ingicks i Vilnius den 3 juni 1999, som avses i avsnitt II.1 i bilaga II till det direktivet, och del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas Europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN), som ingicks i Genève den 26 maj 2000, som avses i avsnitt III.1 i bilaga III till det direktivet,

b) krav på föreskriven information som anges i delegerade akter eller genomförandeakter som antagits av kommissionen enligt en sådan unionsrättsakt som avses i led a i denna punkt eller enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 eller Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008. Dessa delegerade akter eller genomförandeakter ska förtecknas i del A i bilaga I till den här förordningen,

c) krav på föreskriven information som anges i de bestämmelser i nationell rätt som är förtecknade i del B i bilaga I till den här förordningen.

2. Senast den 21 augusti 2021 ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om sådana bestämmelser i nationell rätt och motsvarande krav på föreskriven information som föreskriver tillhandahållande av information som är helt eller delvis identisk med den information som ska tillhandahållas enligt de krav på föreskriven information som avses i punkt 1 a och b.

Efter den underrättelsen ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om bestämmelser i nationell rätt som

a) inför ändringar av krav på föreskriven information som anges i de bestämmelser i nationell rätt som är förtecknade i del B i bilaga I, eller

b) fastställer nya relevanta krav på föreskriven information som föreskriver tillhandahållande av information som är helt eller delvis identisk med den information som ska tillhandahållas enligt de krav på föreskriven information som avses i punkt 1 a och b.

Medlemsstaterna ska lämna sådana underrättelser inom en månad från antagandet av sådana bestämmelser.

3. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 om ändring av

a) del A i bilaga I i syfte att lägga till hänvisningar till sådana krav på föreskriven information som avses i punkt 1 b i denna artikel,

b) del B i bilaga I i syfte att lägga till eller stryka hänvisningar till nationell rätt och krav på föreskriven information i enlighet med de underrättelser som lämnas enligt punkt 2 i denna artikel.

Artikel3Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. föreskriven information: information, oavsett om den lämnas i form av en handling eller inte, som är relaterad till transport av gods på unionens territorium, inbegripet gods i transittrafik, som en berörd ekonomisk aktör ska göra tillgänglig i enlighet med de bestämmelser som avses i artikel 2.1 för att styrka efterlevnad av de relevanta kraven i de akter som fastställer de bestämmelserna.

2. krav på föreskriven information: ett krav på att tillhandahålla föreskriven information.

3. behörig myndighet: offentlig myndighet, byrå eller annat organ som har behörighet att utföra uppgifter enligt de rättsakter som avses i artikel 2.1 och för vilka det krävs åtkomst till föreskriven information, t.ex. kontroll, upprätthållande, validering eller övervakning av regelefterlevnaden inom en medlemsstats territorium.

4. elektronisk godstransportinformation eller eFTI (electronic Freight Transport Information): en uppsättning dataelement som behandlas elektroniskt inför utbyte av föreskriven information mellan de berörda ekonomiska aktörerna och mellan de berörda ekonomiska aktörerna och behöriga myndigheter.

5. eFTI-underdataset: en uppsättning strukturerade dataelement som motsvarar den föreskrivna information som krävs enligt en sådan specifik unionsrättsakt eller sådan nationell rätt som avses i artikel 2.1.

6. gemensamt eFTI-dataset: en heltäckande uppsättning strukturerade dataelement som motsvarar alla eFTI-underdataset, där de dataelement som är gemensamma för de olika eFTI-underdataseten tas med endast en gång.

7. dataelement: den minsta informationsenhet som har en unik definition och exakta tekniska egenskaper, såsom format, längd och teckentyp.

8. behandling: en åtgärd eller en uppsättning åtgärder som utförs med avseende på eFTI, oberoende av om de utförs automatiserat eller inte, såsom insamling, registrering, organisering, strukturering, lagring, anpassning eller ändring, hämtning, läsning, användning, utlämnande genom överföring, spridning eller tillgängliggörande av eFTI på annat sätt, sammanställning eller samkörning, begränsning, radering eller förstöring.

9. åtgärdslogg: automatisk registrering av elektronisk behandling av eFTI.

10. eFTI-plattform: en lösning som är baserad på informations- och kommunikationsteknik (IKT), såsom ett operativsystem, en driftsmiljö eller en databas, och som är avsedd att användas för behandling av eFTI.

11. utvecklare av eFTI-plattformar: en fysisk eller juridisk person som har utvecklat eller förvärvat en eFTI-plattform antingen i syfte att behandla föreskriven information som har anknytning till den egna ekonomiska verksamheten eller i syfte att släppa ut plattformen på marknaden.

12. eFTI-tjänst: en tjänst bestående av behandling av eFTI med hjälp av en eFTI-plattform, fristående eller i kombination med andra IKT-lösningar, inbegripet andra eFTI-plattformar.

13. leverantör av eFTI-tjänster: en fysisk eller juridisk person som tillhandahåller en eFTI-tjänst till de berörda ekonomiska aktörerna på grundval av ett avtal.

14. berörd ekonomisk aktör: ett transportföretag eller en logistikoperatör, eller en annan fysisk eller juridisk person, som har ansvar för att göra föreskriven information tillgänglig för behöriga myndigheter i enlighet med relevanta krav på föreskriven information.

15. människoläsbart format: ett sätt att återge data i en elektronisk form som kan användas som information av en fysisk person utan att ytterligare behandling krävs.

16. maskinläsbart format: ett sätt att återge data i en elektronisk form som kan användas för automatisk behandling av en maskin.

17. organ för bedömning av överensstämmelse: ett organ för bedömning av överensstämmelse i den mening som avses i förordning (EG) nr 765/2008, ackrediterat i enlighet med den förordningen för att utföra bedömning av överensstämmelse avseende eFTI-plattformar eller leverantörer av eFTI-tjänster.

18. transport: befordran av en bestämd uppsättning gods, inbegripet avfall, mellan det första avhämtningsstället och slutdestinationen inom ramen för ett enda transportavtal eller flera på varandra följande transportavtal, i förekommande fall inbegripet byten mellan olika trafikslag, oberoende av kvantiteten eller antalet containrar, kollin eller delar som transporteras.

Kapitel II Föreskriven information som görs tillgänglig elektroniskt

Artikel4Krav för berörda ekonomiska aktörer

1. Vid tillämpningen av artikel 5.1, 5.2 och 5.3 ska de berörda ekonomiska aktörerna uppfylla kraven i den här artikeln.

2. Om de berörda ekonomiska aktörerna gör föreskriven information tillgänglig elektroniskt för en behörig myndighet ska de göra detta på grundval av data som behandlats på en certifierad eFTI-plattform och, i tillämpliga fall, av en certifierad leverantör av eFTI-tjänster. Den föreskrivna informationen ska göras tillgänglig av de berörda ekonomiska aktörerna i maskinläsbart format och, på den behöriga myndighetens begäran, i människoläsbart format.

3. Information i maskinläsbart format ska göras tillgänglig via en autentiserad och säker förbindelse med en eFTI-plattforms datakälla. De berörda ekonomiska aktörerna ska uppge den unika elektroniska identifierande länk som avses i artikel 9.1 e och som gör det möjligt för den behöriga myndigheten att entydigt identifiera den föreskrivna information som rör transporten.

4. Information i människoläsbart format som begärts av behöriga myndigheter ska göras tillgänglig genast och på plats, på bildskärmen till en elektronisk enhet som ägs av den berörda ekonomiska aktören.

Artikel5Krav för behöriga myndigheter

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1157.

1. Från och med 30 månader efter dagen för ikraftträdandet av den första av de delegerade akter och genomförandeakter som avses i artiklarna 7 och 8 ska behöriga myndigheter godta föreskriven information som görs tillgänglig elektroniskt av de berörda ekonomiska aktörerna i enlighet med artikel 4, inbegripet när sådan föreskriven information begärs in av behöriga myndigheter i form av kompletterande information.

1a. Genom undantag från punkt 1 ska behöriga myndigheter godta föreskriven information, inklusive ytterligare information, enligt förordning (EU) 2024/1157 från och med den 21 maj 2026.

2. Om den berörda ekonomiska aktören har gjort föreskriven information som krävs enligt förordning (EG) nr 1013/2006 tillgänglig elektroniskt i enlighet med artikel 4 i den här förordningen, ska de berörda behöriga myndigheterna också godta sådan föreskriven information utan det medgivande som avses i artikel 26.3 och 26.4 i förordning (EG) nr 1013/2006.

3. Om föreskriven information som krävs enligt en sådan specifik unionsrättsakt eller sådan nationell rätt som avses i artikel 2.1 omfattar officiell validering, t.ex. stämplar eller certifikat, ska respektive myndighet tillhandahålla denna validering på elektronisk väg, i enlighet med de krav som fastställts genom de delegerade akter och genomförandeakter som avses i artiklarna 7 och 8.

4. För att uppfylla de krav som anges i punkterna 1–3 i denna artikel ska medlemsstaterna vidta åtgärder för att göra det möjligt för alla deras behöriga myndigheter att ha åtkomst till och behandla föreskriven information som tillgängliggjorts av de berörda ekonomiska aktörerna i enlighet med artikel 4. Dessa åtgärder ska vara förenliga med de delegerade akter och genomförandeakter som avses i artiklarna 7 och 8.

Artikel6Konfidentiell kommersiell information

Behöriga myndigheter, leverantörer av eFTI-tjänster och de berörda ekonomiska aktörerna ska vidta åtgärder för att säkerställa konfidentialitet för kommersiell information som behandlas och utbyts i enlighet med denna förordning och säkerställa att sådan information är åtkomlig och får behandlas enbart när detta auktoriserats.

Artikel7Gemensamt eFTI-dataset och eFTI-underdataset

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1157.

1. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 i syfte att komplettera denna förordning genom att fastställa och ändra det gemensamma eFTI-datasetet och eFTI-underdataseten med avseende på de respektive krav på föreskriven information som avses i artikel 2.1, inbegripet motsvarande specifikationer om definition av och tekniska egenskaper för varje dataelement som ingår i det gemensamma eFTI-datasetet och eFTI-underdataseten,

2. Kommissionen ska, när den antar de delegerade akter som avses i punkt 1,

a) beakta relevanta internationella konventioner och unionsrätt, och

b) sträva efter att säkerställa interoperabilitet mellan å ena sidan det gemensamma eFTI-datasetet och eFTI-underdataseten och å andra sidan relevanta datamodeller som godtas internationellt eller på unionsnivå, inklusive multimodala datamodeller.

3. Den första sådana delegerade akten ska omfatta alla de element som avses i punkt 1 och antas senast den 21 februari 2023.

4. Genom undantag från punkt 3 ska sådana element som avses i punkt 1 som rör krav på information som anges i de bestämmelser som avses i artikel 2.1 a iv antas senast det datum som anges i artikel 27.5 i förordning (EU) 2024/1157.

Artikel8Gemensamma förfaranden och regler för åtkomst

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1157.

1. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer gemensamma förfaranden och närmare regler, inklusive gemensamma tekniska specifikationer, för behöriga myndigheters åtkomst till eFTI-plattformar, inklusive förfaranden för behandling av föreskriven information och för kommunikation mellan behöriga myndigheter och de berörda ekonomiska aktörerna avseende den informationen.

2. Vid antagandet av de genomförandeakter som avses i punkt 1 ska kommissionen sträva efter att öka effektiviteten i de administrativa förfarandena och minimera efterlevnadskostnaderna både för de berörda ekonomiska aktörerna och för behöriga myndigheter.

3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2. Den första sådana genomförandeakten ska omfatta alla de element som avses i punkt 1 i den här artikeln och antas senast den 21 februari 2023.

4. Genom undantag från punkt 3 ska sådana element som avses i punkt 1 som specifikt rör myndigheternas åtkomst till och behandling av föreskriven information med avseende på de krav som fastställs i de bestämmelser som avses i artikel 2.1 a iv, inbegripet kommunikationen med de ekonomiska aktörerna avseende den informationen, antas senast den dag som avses i artikel 27.5 i förordning (EU) 2024/1157.

Kapitel III eFTI-PLATTFORMAR OCH LEVERANTÖRER AV EFTI-TJÄNSTER

Avsnitt 1 Krav för eFTI-plattformar och leverantörer av eFTI-tjänster

Artikel9Funktionella krav för eFTI-plattformar

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1157.

1. De eFTI-plattformar som används för behandling av föreskriven information ska tillhandahålla funktionaliteter som säkerställer att

a) personuppgifter kan behandlas i enlighet med förordning (EU) 2016/679,

b) kommersiella data kan behandlas i enlighet med artikel 6,

c) behöriga myndigheter kan få åtkomst till och behandla data i enlighet med de specifikationer som antas genom sådana delegerade akter och genomförandeakter som avses i artiklarna 7 och 8,

d) de berörda ekonomiska aktörerna kan göra informationen tillgänglig för behöriga myndigheter i enlighet med artikel 4,

e) en unik elektronisk identifierande länk kan upprättas mellan en transport och de relaterade dataelementen, inklusive en strukturerad referens till den eFTI-plattform där data görs tillgängliga, t.ex. en unik referensidentifierare,

f) data kan behandlas uteslutande på grundval av auktoriserad och autentiserad åtkomst,

g) all databehandling registreras i vederbörlig ordning i åtgärdsloggar i syfte att tillåta, som ett minimum, identifiering av varje enskild behandlingsåtgärd, den fysiska eller juridiska person som utfört åtgärden och sekvenseringen av åtgärderna för varje enskilt dataelement; om en åtgärd inbegriper ändring eller radering av ett befintligt dataelement ska det ursprungliga dataelementet bevaras,

h) data kan arkiveras och förbli åtkomliga för behöriga myndigheter i enlighet med de relevanta unionsrättsakter och den relevanta nationella rätt där de respektive kraven på föreskriven information fastställs,

i) de åtgärdsloggar som avses i led g i denna punkt arkiveras och förblir åtkomliga för behöriga myndigheter i revisionssyfte under den tidsperiod som specificeras i de relevanta unionsrättsakter och den relevanta nationella rätt där de respektive kraven på föreskriven information fastställs och, i övervakningssyfte, under de tidsperioder som avses i artikel 17,

j) data är skyddade mot förvanskning och stöld,

k) de dataelement som behandlas motsvarar det gemensamma eFTI-datasetet och eFTI-underdataseten såsom de fastställts genom de delegerade akter som avses i artikel 7, och kan behandlas på vilket som helst av unionens officiella språk i enlighet med vad som föreskrivs i de relevanta unionsrättsakter och den relevanta nationella rätt där de respektive kraven på föreskriven information fastställs.

2. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer närmare specifikationer med avseende på de krav som anges i punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2. När kommissionen antar specifikationerna ska den

a) sträva efter att säkerställa eFTI-plattformarnas interoperabilitet,

b) beakta relevanta befintliga tekniska lösningar och standarder,

c) säkerställa att specifikationerna i största möjliga utsträckning förblir teknikneutrala.

Den första sådana genomförandeakten ska omfatta alla de element som avses i punkt 1 i denna artikel och ska antas senast den 21 augusti 2023.

3. Genom undantag från punkt 2 ska sådana element som avses i punkt 1 som specifikt rör behandling av föreskriven information med avseende på de krav som fastställs i de bestämmelser som avses i artikel 2.1 a iv antas senast den dag som avses i artikel 27.5 i förordning (EU) 2024/1157.

Artikel10Krav för leverantörer av eFTI-tjänster

1. Leverantörer av eFTI-tjänster ska säkerställa att

a) data behandlas enbart av auktoriserade användare och i enlighet med tydligt avgränsade och tilldelade behandlingsrättigheter inom eFTI-plattformen, i enlighet med de relevanta kraven på föreskriven information,

b) data lagras och är åtkomliga i enlighet med de unionsrättsakter och den nationella rätt där de respektive kraven på föreskriven information fastställs,

c) behöriga myndigheter har omedelbar åtkomst till föreskriven information som rör en godstransport och som behandlas med hjälp av deras eFTI-plattformar, utan kostnader eller avgifter,

d) data är skyddade på lämpligt sätt, inklusive mot icke auktoriserad eller rättsstridig behandling och mot oavsiktlig förlust, förstöring eller skada.

2. Kommissionen ska anta genomförandeakter som fastställer närmare regler med avseende på de krav som anges i punkt 1 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2. Den första sådana genomförandeakt som omfattar alla de element som avses i punkt 1 i den här artikeln ska antas senast den 21 augusti 2023.

Avsnitt 2 Certifiering

Artikel11Organ för bedömning av överensstämmelse

1. Organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ackrediterade i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 för certifiering av eFTI-plattformar och leverantörer av eFTI-tjänster enligt artiklarna 12 och 13 i den här förordningen.

2. När det gäller ackreditering ska organ för bedömning av överensstämmelse uppfylla kraven enligt bilaga II. Nationella ackrediteringsorgan ska till den nationella myndighet som utsetts i enlighet med punkt 3 i denna artikel meddela adressen till den webbplats där de gör informationen om de ackrediterade organen för bedömning av överensstämmelse allmänt tillgänglig, inklusive en uppdaterad förteckning över dessa organ.

3. Varje medlemsstat ska utse en myndighet som ska föra en uppdaterad förteckning över ackrediterade organ för bedömning av överensstämmelse, eFTI-plattformar och leverantörer av eFTI-tjänster som innehar en giltig certifiering på grundval av den information som lämnats enligt punkt 2 i denna artikel och enligt artiklarna 12.2 och 13.2. Dessa utsedda nationella myndigheter ska göra förteckningen allmänt tillgänglig på en officiell statlig webbplats.

4. Senast den 31 mars varje år ska de utsedda nationella myndigheterna underrätta kommissionen om den förteckning som avses i punkt 3 tillsammans med adressen till den webbplats där förteckningen är allmänt tillgänglig. Kommissionen ska offentliggöra dessa webbadresser på sin officiella webbplats.

Artikel12Certifiering av eFTI-plattformar

1. På ansökan av en utvecklare av eFTI-plattformar ska ett organ för bedömning av överensstämmelse bedöma huruvida eFTI-plattformen uppfyller de krav som fastställs i artikel 9.1. Om bedömningen är positiv ska organet för bedömning av överensstämmelse utfärda ett intyg om överensstämmelse för den eFTI-plattformen. Om bedömningen är negativ ska organet för bedömning av överensstämmelse tillhandahålla sökanden skälen för den negativa bedömningen.

2. Varje organ för bedömning av överensstämmelse ska föra en uppdaterad förteckning över de eFTI-plattformar som det har certifierat och över dem för vilka det slutgiltigt eller tillfälligt har återkallat certifieringen. Det ska göra förteckningen allmänt tillgänglig på sin webbplats och meddela adressen till denna webbplats till den utsedda nationella myndighet som avses i artikel 11.3.

3. Information som görs tillgänglig för behöriga myndigheter genom en certifierad eFTI-plattform ska åtföljas av ett certifieringsmärke.

4. Utvecklaren av eFTI-plattformar ska ansöka om en ny bedömning av sin certifiering om de tekniska specifikationer som fastställs i de genomförandeakter som avses i artikel 9.2 revideras.

5. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 i syfte att komplettera denna förordning genom att fastställa regler om certifiering av eFTI-plattformar och om användning av certifieringsmärket, inbegripet regler om förnyelse och om tillfällig och slutgiltig återkallelse av certifiering.

Artikel13Certifiering av leverantörer av eFTI-tjänster

1. På ansökan av en leverantör av eFTI-tjänster ska ett organ för bedömning av överensstämmelse bedöma huruvida leverantören av eFTI-tjänster uppfyller de krav som fastställs i artikel 10.1. Om bedömningen är positiv ska organet för bedömning av överensstämmelse utfärda ett intyg om överensstämmelse. Om bedömningen är negativ ska organet för bedömning av överensstämmelse tillhandahålla sökanden skälen för den negativa bedömningen.

2. Varje organ för bedömning av överensstämmelse ska föra en uppdaterad förteckning över de leverantörer av eFTI-tjänster som det har certifierat och över dem för vilka det slutgiltigt eller tillfälligt har återkallat certifieringen. Det ska göra förteckningen allmänt tillgänglig på sin webbplats och meddela adressen till denna webbplats till den utsedda nationella myndighet som avses i artikel 11.3.

3. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 i syfte att komplettera denna förordning genom att fastställa regler om certifiering av leverantörer av eFTI-tjänster, inbegripet regler om förnyelse och om tillfällig och slutgiltig återkallelse av certifiering.

Kapitel IV Delegering av befogenheter och genomförandebestämmelser

Artikel14Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.3, 7, 12.5 och 13.3 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 20 augusti 2020. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2.3, 7, 12.5 och 13.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.3, 7, 12.5 och 13.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel15Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Kapitel V Slutbestämmelser

Artikel16Översyn

1. Senast den 21 februari 2029 ska kommissionen genomföra en utvärdering av denna förordning och lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Kommissionen ska också bedöma möjliga initiativ, särskilt i syfte att

a) fastställa en skyldighet för ekonomiska aktörer att göra föreskriven information tillgänglig elektroniskt för behöriga myndigheter, i enlighet med denna förordning,

b) fastställa ytterligare interoperabilitet och sammankopplingsmöjligheter mellan eFTI-miljön och de olika IKT-system och IKT-plattformar som används för att registrera och behandla sådan föreskriven information som föreskrivs i annan unionsrätt på transportområdet.

Dessa bedömningar ska särskilt omfatta ändring av denna förordning och av andra relevanta unionsrättsakter och ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag.

2. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med den nödvändiga information som anges i artikel 17 för utarbetandet av den rapport som avses i punkt 1 i den här artikeln.

Artikel17Övervakning

Senast den 21 augusti 2027 och därefter vart femte år ska medlemsstaterna, på grundval av de åtgärdsloggar som avses i artikel 9.1 g och i, förse kommissionen med uppgift om det antal gånger som behöriga myndigheter har haft åtkomst till och behandlat den föreskrivna information som de berörda ekonomiska aktörerna gjort tillgänglig elektroniskt i enlighet med artikel 4.

Denna information ska lämnas med avseende på varje år som omfattas av rapporteringsperioden.

Artikel18Ikraftträdande och tillämpning

1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2. Den ska tillämpas från och med den 21 augusti 2024.

3. Artiklarna 2.2, 5.4, 7, 8, 9.2 och 10.2 ska emellertid tillämpas från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

BILAGA I

DEL A – Krav på föreskriven information som avses i artikel 2.1 b

Förteckning över delegerade akter och genomförandeakter som avses i artikel 2.1 b:

1) Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd: Bilagan, punkt 6.3.2.6 a, b, c, d, e, f och g.

DEL B – Nationell rätt

Relevanta bestämmelser i nationell rätt som föreskriver tillhandahållande av information som är helt eller delvis identisk med den information som anges i artikel 2.1 a och b i förordning (EU) 2020/1056 återfinns i förteckningen nedan.

Österrike

1) Österrikes officiella tidning nr 593/1995: 17 §

2) Österrikes officiella tidning II nr 399/1997: 3 §

3) Österrikes officiella tidning II nr 132/2007: 3 § 1 och 3 § 2

4) Österrikes officiella tidning II nr 207/2016: 10 § 2

5) Österrikes officiella tidning II nr 395/2001: 3 § 1.2 c

6) Förordning nr 1413/1998 utfärdad av Tyrolens förbundslandsregering: 4 §, och förordning nr 45/1998 utfärdad av Vorarlbergs förbundslandsregering: 4 §

7) Förordning nr 464/1999 utfärdad av Tyrolens förbundslandsregering: 4 §, och förordning nr 68/1999 utfärdad av Salzburgs förbundslandsregering: 4 §

8) Österrikes officiella tidning nr 1027/1994: 2 §

9) Österrikes officiella tidning II nr 192/2017: 8 §

10) Österrikes officiella tidning I nr 102/2002: 19 § 1

11) Österrikes officiella tidning nr 522/1973 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

12) Österrikes officiella tidning II nr 203/2019: 5 § och 7 § 3

13) Österrikes officiella tidning nr 225/1985 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

14) Österrikes officiella tidning III nr 67/2008 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

15) Österrikes officiella tidning I nr 44/2016: 21a § 2

16) Österrikes officiella tidning III nr 59/2003: artikel 3.4

Belgien

1) Kungligt dekret av den 2 november 2017 om transport av farligt gods på järnväg, med undantag av sprängämnen och radioaktiva ämnen: artikel 13 och del 5 kapitel 5.4 i bilaga III

2) Kungligt dekret av den 12 juli 2016 om transport av sprängämnen på väg och järnväg: artikel 15 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) och del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

3) Lag av den 15 juli 2013 om transport av gods på väg:

a) Artikel 17

b) Artikel 29.1 och 29.2.1

4) Ministerdekret av den 23 maj 2014 om genomförande av kungligt dekret av den 22 maj 2014 om transport av gods på väg: artiklarna 33, 34.1 och 35.1

5) Dekret utfärdat av huvudstadsregionen Bryssels regering av den 22 september 2022 om transport av farligt gods på väg och inre vattenvägar: artiklarna 15 och 16 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) och del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

6) Kungligt dekret av den 28 juni 2009 om transport av farligt gods på väg eller järnväg, med undantag av sprängämnen och radioaktiva ämnen, vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

7) Kungligt dekret av den 31 juli 2009 om transport av farligt gods på inre vattenvägar: artikel 1 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

8) Dekret av den 6 juli 2012 om transport av farligt gods på inre vattenvägar: artikel 8.2 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

9) Kungligt dekret av den 24 september 2006 om fastställande av allmänna ordningsföreskrifter för sjöfart på inre vattenvägar i Belgien: bilaga, artikel 1.10.1 c vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

10) Flamländska regeringens dekret av den 16 september 2022 om fartygs elektroniska rapportering av uppgifter och om ändring av flamländska regeringens dekret av den 25 maj 2018: artikel 5.2, 5.9, 5.10, 5.11, 5.12, 5.13, 5.14, 5.15, 5.17, 5.20 och 5.21

Bulgarien

1) Lag om vägtransport: artikel 53.1 och artikel 91.1, 91.2, 91.3.1, 91.3.3, 91.3.5 och 91.3.8

2) Förordning nr 33 av den 3 november 1999: artikel 89.3

3) Förordning nr 11 av den 31 oktober 2002: artikel 19.1.3

4) Förordning nr N-14 av den 27 augusti 2009: artiklarna 13.3 och 14.1

5) Förordning nr 40 av den 14 januari 2004: artikel 43.1.1 och 43.1.2 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

6) Lag 97/2000 om järnvägstransport: artikel 90 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

7) Förordning nr 46 av den 30 november 2001: artiklarna 25.1 och 31a.1 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

8) Förordning nr 16 av den 20 juni 2006: artikel 9.2 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

9) Förordning nr 53 av den 10 februari 2003: artikel 12.1 och 12.2

10) Lag om handelsflottan:

a) Artiklarna 106 och 110

b) Artikel 120.1 och 120.2

Kroatien

1) Lag om kombinerad transport av gods (Kroatiens officiella tidning nr 120/2016): artikel 7.1 och 7.2

2) Lag om hållbar avfallshantering (Kroatiens officiella tidning nr 84/2021): artikel 24.3 och 24.8, jämförd med artikel 7 i förordningen om avfallshantering (Kroatiens officiella tidning nr 106/2022)

3) Lag om vägtransport (Kroatiens officiella tidning nr 41/2018): artiklarna 79, 80, 87.8 och 95.2

4) Förordning om tillstånd vid godsbefordran (Kroatiens officiella tidning nr 57/2018): artikel 9.3

5) Lag om transport av farligt gods (Kroatiens officiella tidning nr 79/2007):

a) Artikel 3.1 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

b) Artikel 3.2 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

c) Artikel 3.3 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

Cypern

1) 2004 års lag om transport av farligt gods på väg i dess nuvarande ändrade lydelse: artikel 5.2 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

2) Tekniskt säkerhetsdirektiv nr 1 – genomförandeakt om det nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart (offentlig version) av den 6 juni 2020: kapitel 6.3.2.6 leden a–g

3) 1972 års lag om motorfordon och vägtrafik i dess nuvarande ändrade lydelse: artikel 2.2D.3 e

Tjeckien

1) Lag nr 111/1994 (lagsamling) om vägtransport: 23 § 2 a

2) Lag nr 266/1994 (lagsamling) (järnvägslagen): 63 § 2 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

3) 85a § i lag nr 49/1997 (lagsamling) om civil luftfart och ändring av lag nr 455/1991 (lagsamling) om handelslicenser, i dess ändrade lydelse

4) Dekret nr 478/2000 (lagsamling): 1 §, genomförandeakt nr 111/1994 (lagsamling) om vägtransport, i dess ändrade lydelse

5) Utrikesministeriets meddelande nr 102/2011 (lagsamling) vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar

Danmark

1) Förordning nr 531 av den 24 maj 2018 om vissa former av kombinerad godstransport: 7 § 1

2) Lag om kontroll av efterlevnaden av förordning (EEG) nr 11/1960 (LBK nr 119 av den 21 februari 1990): 2 § 1

3) Förordning nr 828 av den 10 juni 2017 om transport av farligt gods på väg: 5 § 3, 17 § 1, 18 § 1 och 19 § 1

4) Förordning nr 601 av den 23 juni 2009 om transport av farligt gods på järnväg: 1 § 1 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

5) Förordning nr 541 av den 12 juni 2012 om tillämpning av reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID) inom nationella transporter och transport av farligt gods i handbagage etc. 8 § 1 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

6) Förordning nr 240 av den 16 februari 2022 om godstransport: 36 §

Estland

1) Förordning nr 150/1996 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

2) Estlands järnvägslag: artikel 111 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

3) Estlands avfallslag: artiklarna 108.1, 113.1 och 115.3

4) Estlands säkerhetsprogram för civil luftfart: punkt 6.3.2.6

5) Estlands lag om vägtransport:

a) Artikel 29.3, 29.4 och 29.5

b) Artikel 32.1

c) Artikel 33.6

d) Artikel 35.10.1 och 35.10.2

Finland

1) Lag om vägbefordringsavtal (23.3.1979/345): 9 §

2) Lag om transportservice (24.5.2017/320): 24 §

3) Föreskrift om transport av farliga ämnen på väg: vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

4) Föreskrift om transport av farliga ämnen på järnväg: vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

Frankrike

1) Frankrikes transportlag:

a) Artikel R.3411-13

b) Artikel L 4461 första stycket, artikel R 4412 första stycket, artikel R 4461 första stycket och artikel R 4461 andra stycket

2) Förordning av den 9 november 1999 om de transportdokument eller uthyrningsdokument som ska finnas ombord på fordon för transport av gods på väg:

a) Artikel 4-II, artikel 5-I och 5-II samt artikel 6

b) Artikel 4-III

c) Artikel 4-IV

3) Förordning av den 25 september 1991 om kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska gemenskapen: artiklarna 2 och 5

4) Förordning av den 24 juli 2018 om lastdeklarationen avseende inre vattenvägar som förvaltas av Voies Navigables de France, i dess lydelse enligt förordningen av den 23 december 2021: andra stycket

5) Förordning av den 29 maj 2009 om landtransport av farligt gods, i dess ändrade lydelse: 3.4.2.1 i bilaga I, 3.5 i bilaga I, 3.9.4 i bilaga I, tillägg IV.9 och tillägg IV.10

Tyskland

1) Förordning om gränsöverskridande godstransporter på väg och cabotage av den 28 december 2011: artikel 17

2) Lag om godstransporter på väg av den 22 juni 1998: artikel 7.1.3

3) Förordning om transport av farligt gods på järnväg, väg och inre vattenvägar av den 26 mars 2021: 1 § 3 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif, och del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN); 35 § 2

4) Förordning om undantag från föreskrifterna om transport av farligt gods av den 11 mars 2019: undantagen 9, 18, 20, 21, 22, 24 och 28

Grekland

1) Presidentdekret 63/1986: artikel 4

2) Lag nr 1815/1988: artikel 98.2

3) Gemensamt ministerbeslut 200035/2023 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i avsnitt I.1 (ADR) i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG, i tillämpliga fall

4) Gemensamt ministerbeslut 200035/2023 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i avsnitt II.1 (RID) i bilaga II till Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG, i tillämpliga fall

5) Lag nr 3646/2008: artikel 7

6) Lag nr 2203/1994: artikel 4.7 c

7) Beslut Υ.Π.Α. Δ15/Α/17143/1505/2016: kapitel 6

8) Gemensamt ministerbeslut Γ5/55376/2022: artikel 6.2

Ungern

1) Regeringsdekret 261/2011. (XII. 7.): punkt 22

2) Regeringsdekret 386/2021. (VI. 30.): punkt 3.1 och bilaga 1 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

3) Regeringsdekret 387/2021. (VI. 30.): punkt 3.1 och bilaga 1 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

4) Regeringsdekret 388/2021. (VI. 30.): punkt 3.1 och bilaga 1 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

5) Dekret 39/2021 utfärdat av ministern för innovation och teknik (VII. 30.): bilaga 1.2 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

6) Regeringsdekret 266/2003. (XII. 24.): punkt 3

7) Regeringsdekret 313/2014. (XII. 12.): bilaga 1

8) Regeringsdekret 101/1996. (VII. 12.): artikel 4.7 c

Irland

1) S.I. nr 175/1975

2) S.I. nr 60/1994: föreskrifterna 5 och 6

3) S.I. nr 698/2011: föreskrift 3.1 b

4) S.I. nr 419/2007

5) S.I. nr 349/2011: föreskrift 57 g vii vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

6) S.I. nr 651/2010: föreskrifterna 8 e och 12.3 b vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

7) S.I. nr 226/2003: hänvisning till punkt 6.3.2.6 a, b, c, d, e, f och g i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998

Italien

1) Transport- och sjöfartsministeriets dekret av den 15 februari 2001: artikel 3.1

2) Lag nr 298 av den 6 juni 1974, i dess ändrade lydelse: artikel 46-bis.1-bis samt artikel 46-ter.1 och 46-ter.2

3) Lagstiftningsdekret nr 35 av den 27 januari 2010 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif, och del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

Lettland

1) Lagen om vägtransport av den 23 augusti 1995: artikel 9, vilken möjliggör de efterlevnadskontroller som anges i punkt 6.1 i regeringsförordning nr 411 av den 24 maj 2011 ”Förfaranden för att organisera och genomföra kontroller av vägtransporter”

2) Regeringsförordning nr 225 av den 29 april 2003: punkterna 3 och 4

3) Lag om järnvägsbefordran av den 21 december 2000: artiklarna 24.1 och 25.1

4) Regeringsförordning nr 226: punkt 2 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif, vilken möjliggör de efterlevnadskontroller som anges i punkt 6 i regeringsförordning nr 541 av den 5 juli 2011 ”Förfaranden för kontroll av transport av farligt gods”

5) Regeringsförordning nr 674: punkt 3 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

Litauen

1) Lag om transport på inre vattenvägar: artiklarna 26.2 och 40, artikel 42.3 och 42.4 samt artikel 47.4

2) Regler för godstransporter på inre vattenvägar (föreskrift nr 269): punkterna 36, 37, 41, 44, 45, 52, 54, 80, 110, 111, 117, 124, 125 och 128

3) Vägtransportlagen:

a) Artikel 9.1.4

b) Artikel 14.2 och artikel 29.2, 29.3 och 29.5

4) Resolution nr 1613-7 av republiken Litauens regering av den 10 november 2010: punkt 66.2, vilken hänvisar till bilaga 6.3.2.6 a, b, c, d, e, f och g till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998

5) Förordning nr D1-207 utfärdad av Republiken Litauens miljöminister den 27 april 2004: punkt 20

6) Förordning nr 3D-90 utfärdad av Republiken Litauens jordbruksminister den 12 februari 2018: punkt 35

Luxemburg

1) Storhertiglig förordning av den 13 januari 1966 om godstransporter på väg: artikel 3

2) Ministerförordning av den 8 april 1968 om numrering av transportdokument: artikel 1

3) Storhertiglig förordning av den 19 april 2012 om genomförande och ratificering av förordning (EG) nr 1072/2009: artikel 6

4) Storhertigligt dekret av den 6 februari 2009 om offentliggörande av den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR): artikel 1 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

5) Lag av den 13 mars 2007 om antagande av den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN): artikel 1 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

6) Storhertigligt dekret av den 6 februari 2009 om offentliggörande av reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID): artikel 1 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

7) Storhertiglig förordning av den 27 februari 2011 om villkoren för godkännande av säkerhetsgodkända speditörer och kända avsändare samt villkoren för utseende av kontoavsändare med avseende på säkerhetskontroller inom luftfarten: artikel 11.6, vilken hänvisar till bilaga 6.3.2.6 a, b, c, d, e, f och g till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998

Malta

1) Föreskrifter för motorfordon (transport av gods på väg) (S.L. 65.19):

a) Föreskrift 48

b) Föreskrift 78, föreskrift 79.1, föreskrift 80

2) Föreskrifter för motorfordon (transport av farligt gods på väg) (S.L.65.22): föreskrift 3.2 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

Polen

1) Lag av den 6 september 2001 om vägtransporter:

a)

Artikel 4.22 j, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av artikel 38.2 i transportlagen av den 15 november 1984, i tillämpliga fall jämförd med definitionerna av kombinerad transport och avsändare i artikel 4.13 och 4.14b i lagen om vägtransporter

Artikel 4.22 x, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av artikel 6.1 i CMR-konventionen

Artikel 87.1.3

b) Artikel 4.22 e, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av artikel 8.3 i förordning (EG) nr 1072/2009

c) Artikel 31 a

d) Artikel 4.22 c, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av artiklarna 16 och 18.1 i förordning (EG) nr 1013/2006

e) Artikel 4.22 v, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av artikel 67.2.1 i lagen om avfallstransporter av den 14 december 2012

2) Lag av den 28 mars 2003 om järnvägstransporter: artikel 13.4, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av artikel 38.2 i transportlagen av den 15 november 1984

3) Lag av den 21 december 2000 om sjöfart på inre vattenvägar: artikel 9.2.7, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av artikel 38.2 i transportlagen av den 15 november 1984, och artikel 16, jämförd med bilagan till infrastrukturministerns förordning av den 23 januari 2003 om bevisformulär för sjöfart på inre vattenvägar

4) Lag av den 19 mars 2021 om transport av farligt gods: artikel 11, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif, och del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

5) Lag av den 14 december 2012 om avfall: artikel 24a.1, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av 8 § i miljöministerns förordning av den 7 oktober 2016 om närmare krav för avfallstransporter

6) Lag av den 3 juli 2002 – Luftfartslag: artikel 21.2a, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av bilaga 6.3.2.6 a, b, c, d, e, f och g till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998

Portugal

1) Lagdekret nr 257/2007 av den 16 juli 2007: artikel 19

2) Lagdekret nr 41-A/2010 av den 29 april 2010 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) och del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

Rumänien

1) Konventionen om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR), ratificerad genom dekret nr 451/1972: artikel 6.1, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av artiklarna 2.1 och 7.2 i förordning nr 26 av den 31 augusti 2011 om inrättande av det statliga inspektoratet för vägtransportkontroller

2) Förordning nr 88/1999:

a) Artikel 3.1 och 3.2

b) Artikel 5

3) Förordning nr 27 av den 31 augusti 2011 om godstransporter på väg: artiklarna 3.14, 24.1, 27 och 32

4) Transport- och infrastrukturministerns förordning nr 980 av den 30 november 2011: artiklarna 19 och 29.1, artikel 39.1 och 39.2 samt artikel 46.2

5) Beslut nr 1326/2009 om transport av farligt gods i Rumänien: artikel 6 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif, och del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

6) Regeringsbeslut nr 1193/2012 om godkännande av det nationella programmet för luftfartssäkerhet: artikel 1, vilken hänvisar till bilaga 6.3.2.6 a, b, c, d, e, f och g till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998

Slovakien

1) Dekret nr 274/2002 (lagsamling): 9 §, med hänvisning till luftfartygsoperatörens skyldighet att lämna in en lastspecifikation vid inresa till Republiken Slovakiens territorium

2) Beslut nr 08204/2016/C410-SCLVD/04511 utfärdat av Republiken Slovakiens ministerium för transport och byggnadsverksamhet: artikel 6.6.1, vilken hänvisar till bilaga 6.3.2.6 a, b, c, d, e, f och g till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998

3) Meddelande nr 331/2010 (lagsamling) utfärdat av Republiken Slovakiens utrikesministerium: 5c § 1 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

4) Lag nr 56/2012 (lagsamling): 34 § 2 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

5) Lag nr 514/2009 (lagsamling): 23 § 2 och 23 § 3 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

Slovenien

1) Lag om vägtransportavtal (UL RS nr 126/03, 102/07 och 49/11 – ZPCP-2C): artikel 41

2) Dekret om kombinerad transport (UL RS nr 4/01 och 49/13): artikel 8

3) Vägtransportlag (UL RS nr 6/16): artikel 109.1

4) Dekret om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 om transport av avfall (UL RS nr 78/16 och 94/21): hänvisning till artiklarna 16 c och 18.1 i förordning (EG) nr 1013/2006

5) Lag om transport av farligt gods (UL RS nr 33/06): artikel 3 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) och del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

6) Avtal mellan Republiken Sloveniens transportministerium och Republiken Österrikes förbundsminister för transport, innovation och teknik om transport på väg av farligt gods genom Karawankentunneln: artikel 3.4

Spanien

1) Förordning FOM/2861/2012 av den 13 december: artiklarna 1 och 3.1

2) Förordning av den 30 september 1993 om särskilda regler för vissa typer av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna i EEG: artikel 5

3) Resolution av den 21 januari 2021 från generalsekretariatet för transport och rörlighet: bilaga, 6 kap. punkt 6.3.2.6

4) Kungligt dekret 97/2014 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

5) Kungligt dekret 412/2001 vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

Sverige

1) Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2022:3): bilaga S kapitel 11.1, kapitel 16.4, avsnitt 18.1.2–18.1.4

2) Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2022:4): bilaga S kapitel 16.4

3) Avfallsförordning (2020:614): 6 kap. 19 §

4) Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 80:2020) om luftfartsskydd: 17 kap. 4 §, vilken hänvisar till bilaga 6.3.2.6 a, b, c, d, e, f och g till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998

5) Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 39:2019): 3 §

6) Förordning (SFS 1998:786) om internationella vägtransporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES): 3 f § och 3 g §

Nederländerna

1) Dekret av den 26 oktober 1983 om föreskrifter för att förhindra kollision eller framdrivning i kungarikets allmänna farvatten som är öppna för sjöfart (Stb. 1984, 682), artikel 1.10.1b, vilken hänvisar till artikel 8.1.2.1 b och 8.1.2.1 c i den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

2) Dekret av den 15 september 1994 om genomförande av polisföreskrifterna för sjöfarten på Rhen (Stb. 1994, 770), artikel 1.10.1t, vilken hänvisar till artikel 8.1.2.1 b och 8.1.2.1 c i den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

3) Förordning om godstransporter på väg (Stcrt. 2009, 75), som möjliggör kontroller av efterlevnaden av artikel 2.13 i vägtransportlagen (Stb. 2008, 492): artikel 15.1 och 15.5 b.2

4) Förordning om transport av farligt gods på väg: artikel 3, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av artikel 2 i dekretet av den 5 juni 1996 (Stb.1996, 297) vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i bilaga A till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR)

5) Förordning om transport av farligt gods på järnväg: artikel 3, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av artikel 2 i dekretet av den 5 juni 1996 (Stb.1996, 297) vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), som utgör bihang C till Cotif

6) Förordning om transport av farligt gods på inre vattenvägar: artikel 3, som möjliggör kontroller av efterlevnaden av artikel 2 i dekretet av den 5 juni 1996 (Stb.1996, 297) vad gäller informationskraven i enlighet med del 5 kapitel 5.4 i reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN)

BILAGA II

1. Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska inrättas enligt nationell rätt och vara en juridisk person.

2. Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ett tredjepartsorgan som är oberoende av den organisation eller den eFTI-plattform eller leverantör av eFTI-tjänster som det bedömer. Detta organ får vara ett organ som hör till en näringslivsorganisation eller branschorganisation som företräder företag som är involverade i konstruktion, tillverkning, tillhandahållande, installation, användning eller underhåll av den eFTI-plattform eller leverantör av eFTI-tjänster som det bedömer, förutsatt att det kan styrkas att organet är oberoende och att det inte finns några intressekonflikter.

3. Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse får inte utgöras av den som konstruerar, tillverkar, levererar, installerar, köper, äger, använder eller underhåller den eFTI-plattform eller leverantör av eFTI-tjänster som organet bedömer och inte heller av den som företräder någon av dessa parter. Ett organ för bedömning av överensstämmelse, dess högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse får inte delta direkt i konstruktion, tillverkning, marknadsföring, installation, användning eller underhåll av denna eFTI-plattform eller leverantör av eFTI-tjänster eller företräda parter som bedriver sådan verksamhet. De får inte bedriva någon verksamhet som kan påverka deras objektivitet eller integritet i samband med den bedömning av överensstämmelse för vilken de har ackrediterats. Detta ska framför allt gälla konsulttjänster. Organ för bedömning av överensstämmelse ska säkerställa att deras dotterbolags eller underentreprenörers verksamhet inte påverkar konfidentialiteten, objektiviteten eller opartiskheten i deras bedömningar av överensstämmelse.

4. Organ för bedömning av överensstämmelse och deras personal ska utföra bedömningen av överensstämmelse med största möjliga yrkesintegritet och med erforderlig teknisk kompetens på det specifika området och ska vara fria från alla påtryckningar och incitament, i synnerhet ekonomiska, som kan påverka deras omdöme eller resultaten av deras bedömning av överensstämmelse, särskilt när det gäller personer eller grupper av personer som har ett intresse av resultaten av denna verksamhet.

5. Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska kunna utföra alla de uppgifter avseende bedömning av överensstämmelse som det utsetts att utföra enligt artiklarna 12 och 13 i denna förordning, oavsett om dessa uppgifter utförs av organet för bedömning av överensstämmelse eller för dess räkning och under dess ansvar. Ett organ för bedömning av överensstämmelse ha följande till sitt förfogande: Ett organ för bedömning av överensstämmelse ska ha nödvändiga medel för att korrekt kunna utföra de tekniska och administrativa uppgifterna i samband med bedömningen av överensstämmelse.

a) Personal med teknisk kunskap och tillräcklig och lämplig erfarenhet för att kunna utföra de uppgifter som ingår i bedömningen av överensstämmelse.

b) Beskrivningar av de förfaranden i enlighet med vilka bedömningar av överensstämmelse utförs.

c) Förfaranden för verksamhetsutövningen som tar vederbörlig hänsyn till ett företags storlek, den sektor där det agerar, dess struktur och den berörda teknikens komplexitet.

6. Den personal som ansvarar för att utföra bedömning av överensstämmelse ska ha

a) fullgod teknisk och yrkesinriktad utbildning som täcker all slags bedömning av överensstämmelse,

b) tillfredsställande kunskap om kraven för de bedömningar som den utför och fullgod befogenhet att utföra dessa bedömningar,

c) tillräcklig kännedom och insikt om de krav som anges i artiklarna 9 och 10 i denna förordning,

d) förmåga att upprätta intyg om överensstämmelse, protokoll och rapporter som visar att bedömningarna har utförts.

7. Det ska garanteras att organ för bedömning av överensstämmelse, deras högsta ledning och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse är opartiska. Ersättningen till den högsta ledningen och den personal som ansvarar för att utföra bedömningen av överensstämmelse vid ett organ för bedömning av överensstämmelse får inte vara beroende av antalet bedömningar som utförs eller resultaten av bedömningarna.

8. Organ för bedömning av överensstämmelse ska vara ansvarsförsäkrade, såvida inte ansvaret åligger staten enligt nationell rätt eller medlemsstaten själv är direkt ansvarig för bedömningen av överensstämmelse.

9. Personalen vid ett organ för bedömning av överensstämmelse ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt artiklarna 12 och 13 i denna förordning eller enligt bestämmelser i nationell rätt som ger verkan åt dessa, utom gentemot de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där verksamheten bedrivs. Äganderättigheter ska skyddas.

10. Organ för bedömning av överensstämmelse ska delta i, eller säkerställa att deras personal med ansvar för att utföra bedömningen av överensstämmelse känner till, det relevanta standardiseringsarbetet och relevanta tillsynsaktiviteter.

1 Rådets förordning nr 11 om avskaffande av diskriminering såvitt avser fraktsatser och befordringsvillkor enligt artikel 79.3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT P 52, 16.8.1960, s. 1121).

2 Rådets direktiv 92/106/EEG av den 7 december 1992 om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna (EGT L 368, 17.12.1992, s. 38).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg (EUT L 300, 14.11.2009, s. 72).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1157 av den 11 april 2024 om transport av avfall, om ändring av förordningarna (EU) nr 1257/2013 och (EU) 2020/1056 och om upphävande av förordning (EG) nr 1013/2006 ( EUT L, 2024/1157, 30.4.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1157/oj).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/68/EG av den 24 september 2008 om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (EUT L 260, 30.9.2008, s. 13).

6 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/797 av den 11 maj 2016 om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen (EUT L 138, 26.5.2016, s. 44).

7 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 300/2008 av den 11 mars 2008 om gemensamma skyddsregler för den civila luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 2320/2002 (EUT L 97, 9.4.2008, s. 72).

8 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1998 av den 5 november 2015 om detaljerade bestämmelser för genomförande av de gemensamma grundläggande standarderna avseende luftfartsskydd (EUT L 299, 14.11.2015, s. 1).

9 Federal lag om kommersiell godsbefordran med motorfordon (Güterbeförderungsgesetz [lag om godsbefordran] 1995 – GütbefG), originalversion: Österrikes officiella tidning nr 593/1995, senast ändrad genom Österrikes officiella tidning I nr 18/2022.

10 Förordning utfärdad av förbundsministern för vetenskap och transport om undantag från kravet på tillstånd för internationell kombinerad transport (förordning om undantag för kombinerad transport), Österrikes officiella tidning II nr 399/1997 [Celexnummer: 31992L0106].

11 Förordning utfärdad av förbundsministern för transport, innovation och teknik om kontrollistor som ska medföras vid cabotage (Kabotagekontrollverordnung – KKV), Österrikes officiella tidning II nr 132/2007.

12 Förordning utfärdad av förbundsministern för transport, innovation och teknik om beviljande av CEMT-tillstånd (CEMT-Genehmigungs-Vergabeverordnung – CEMT-VV), Österrikes officiella tidning II nr 207/2016.

13 Förordning utfärdad av förbundsministern för transport, innovation och teknik om restriktioner för transportenheter som transporterar farliga ämnen vid körning genom motorvägstunnlar, originalversion: Österrikes officiella tidning II nr 395/2001.

14 Förordning utfärdad av Tyrolens förbundslandsregering av den 10 november 1998 ( Bote für Tirol nr 1413/1998 – Tyrolens officiella tidning IIb2-V--89/103) om trafikrestriktioner för transport av farligt gods för Arlbergtunneln (S 16), inbegripet portalstrukturer.

15 Förordning utfärdad av Vorarlbergs förbundslandsregering – Vorarlbergs officiella tidning nr 45/1998 – om trafikrestriktioner för transport av farligt gods för Arlbergtunneln (S 16).

16 Förordning utfärdad av Tyrolens förbundslandsregering av den 1 december 1998 om trafikrestriktioner för transport av farligt gods för Felbertauerntunneln ( Bote für Tirol nr 464/1999).

17 Förordning utfärdad av Salzburgs förbundslandsregering av den 26 maj 1999 ( Salzburgs officiella tidning nr 68/1999) om trafikrestriktioner för transport av farligt gods för Felbertauerntunneln.

18 Förordning utfärdad av förbundsministern för nationell industri och transport om undantag från förbudet mot nattrafik vad gäller kombinerad transport, originalversion: Österrikes officiella tidning nr 1027/1994, senast ändrad genom Österrikes officiella tidning II nr 76/2007.

19 Förordning utfärdad av förbundsministern för transport, innovation och teknik om bestämning av verifierad bruttovikt (Verified Gross Mass, VGM) för sjöfraktcontainrar (VGM-V), originalversion: Österrikes officiella tidning II nr 192/2017.

20 Åtföljande föreskrifter till EG-förordningen om transport av avfall i den federala lagen om hållbar avfallshantering (Abfallwirtschaftsgesetz 2002 – AWG 2002), originalversion: Österrikes officiella tidning I nr 102/2002, [Celexnummer: 31975L0442, 31991L0156, 31991L0689, 31994L0031, 31975L0439, 32000L0076, 31991L0157, 31998L0101, 31993L0086, 31978L0176, 31991L0692, 31996L0059, 31994L0062, 32000L0053, 31996L0061, 31996L0082 och 31999L0031], senast ändrad genom Österrikes officiella tidning I nr 66/2023.

21 Den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), originalversion: Österrikes officiella tidning nr 522/1973, senast ändrad genom Österrikes officiella tidning III nr 103/2023.

22 Förordning utfärdad av förbundsministern för transport, innovation och teknik om transport av små mängder av farligt gods på väg (Gefahrgutbeförderungsverordnung Geringe Mengen – GGBV-GM), Österrikes officiella tidning II nr 203/2019.

23 Reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID – bihang C till fördraget), originalversion: Österrikes officiella tidning nr 225/1985, senast ändrad genom Österrikes officiella tidning III nr 110/2023.

24 Den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN) tillsammans med reglementet och förklaringen, originalversion: Österrikes officiella tidning III nr 67/2008, senast ändrad genom Österrikes officiella tidning III nr 45/2023, [Celexnummer: 32022L2407].

25 Federal lag om antagande av en lag för att bekämpa lönedumpning och social dumpning (lagen om bekämpning av lönedumpning och social dumpning – LSD-BG), originalversion: Österrikes officiella tidning I nr 44/2016 [Celexnummer: 32014L0067], senast ändrad genom Österrikes officiella tidning I nr 111/2022 [Celexnummer: 32020L1057].

26 Avtal mellan Republiken Österrikes förbundsminister för transport, innovation och teknik och Republiken Sloveniens transportministerium om transport på väg av farligt gods genom Karawankentunneln ( Österrikes officiella tidning III nr 59/2003).

27 Kungligt dekret av den 2 november 2017 (2017013157) om transport av farligt gods på järnväg, med undantag av sprängämnen och radioaktiva ämnen (offentliggjort i Belgiens officiella tidning av den 27 november 2017, i dess senaste lydelse enligt Belgiens officiella tidning av den 6 maj 2020 [2019015279]).

28 Kungligt dekret av den 12 juli 2016 (2016011316) om transport av sprängämnen på väg och järnväg (offentliggjort i Belgiens officiella tidning av den 5 augusti 2016, i dess senaste lydelse enligt Belgiens officiella tidning av den 11 september 2019 [2019014359]).

29 Lag av den 15 juli 2013 (2013014763) om transport av gods på väg och om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG, och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg.

30 Ministerdekret av den 23 maj 2014 (2014014286) om genomförande av kungligt dekret av den 22 maj 2014 om transport av gods på väg.

31 Dekret av den 22 september 2022 (2022042182) utfärdat av huvudstadsregionen Bryssels regering om transport av farligt gods på väg och inre vattenvägar, med undantag av sprängämnen och radioaktiva ämnen.

32 Kungligt dekret av den 28 juni 2009 (2009014168) om transport av farligt gods på väg eller järnväg, med undantag av sprängämnen och radioaktiva ämnen, i dess lydelse enligt vallonska regeringens dekret av den 23 maj 2019 (2019041354).

33 Kungligt dekret av den 31 juli 2009 om transport av farligt gods på inre vattenvägar, i dess lydelse enligt vallonska regeringens dekret av den 3 december 2021 (2021205807).

34 Dekret av den 6 juli 2012 om transport av farligt gods på inre vattenvägar (2012204382).

35 Kungligt dekret av den 24 september 2006 om fastställande av allmänna ordningsföreskrifter för sjöfart på inre vattenvägar i Belgien.

36 Flamländska regeringens dekret av den 16 september 2022 (2022033695) om fartygs elektroniska rapportering av uppgifter och om ändring av flamländska regeringens dekret av den 25 maj 2018 om anpassning av bestämmelserna om transport av farligt gods på inre vattenvägar till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen.

37 Lag om vägtransport (offentliggjord i Bulgariens officiella tidning (SG) nr 82/17.9.1999, i kraft från och med den 17 september 1999; ändrad och kompletterad, SG nr 11/31.1.2002; ändrad, SG nr 45/30.4.2002; ändrad och kompletterad, SG nr 99/11.11.2003, i kraft från och med den 12 december 2003; ändrad, SG nr 70/10.8.2004, i kraft från och med den 1 januari 2005, SG nr 88/4.11.2005; ändrad och kompletterad, SG nr 92/18.11.2005, i kraft från och med den 18 november 2005; ändrad, SG nr 95/29.11.2005, i kraft från och med den 1 mars 2006; ändrad och kompletterad, SG nr 102/20.12.2005, SG nr 103/23.12.2005, i kraft från och med den 1 januari 2006; ändrad, SG nr 105/29.12.2005, i kraft från och med den 1 januari 2006, SG nr 30/11.4.2006, i kraft från och med den 12 juli 2006; ändrad och kompletterad, SG nr 85/20.10.2006, i kraft från och med den 20 oktober 2006; ändrad, SG nr 92/14.11.2006, i kraft från och med den 14 november 2006, SG nr 102/19.12.2006; ändrad och kompletterad, SG nr 42/29.5.2007, SG nr 80/5.10.2007, i kraft från och med den 5 oktober 2007; kompletterad, SG nr 109/20.12.2007, i kraft från och med den 1 januari 2008; ändrad, SG nr 102/28.11.2008, SG nr 93/24.11.2009, i kraft från och med den 25 december 2009; kompletterad, SG nr 41/1.6.2010; ändrad och kompletterad, SG nr 17/25.2.2011; ändrad, SG nr 38/18.5.2012, i kraft från och med den 1 juli 2012, SG nr 50/3.7.2012, i kraft från och med den 3 juli 2012; kompletterad, SG nr 60/7.8.2012, i kraft från och med den 7 augusti 2012; ändrad och kompletterad, SG nr 99/14.12.2012; ändrad, SG nr 103/28.12.2012, i kraft från och med den 1 januari 2013, SG nr 15/15.2.2013, i kraft från och med den 1 januari 2014, SG nr 23/8.3.2013, i kraft från och med den 8 mars 2013, SG nr 66/26.7.2013, i kraft från och med den 26 juli 2013; ändrad och kompletterad, SG nr 109/20.12.2013, i kraft från och med den 1 januari 2014; ändrad, SG nr 11/7.2.2014, i kraft från och med den 30 december 2013; ändrad och kompletterad, SG nr 60/22.7.2014; ändrad, SG nr 98/28.11.2014, i kraft från och med den 28 november 2014, SG nr 107/24.12.2014, i kraft från och med den 1 januari 2015, SG nr 14/20.2.2015; kompletterad, SG nr 60/7.8.2015; ändrad, SG nr 81/20.10.2015, i kraft från och med den 1 april 2016, SG nr 100/18.12.2015, i kraft från och med den 20 november 2015; ändrad och kompletterad, SG nr 32/22.4.2016, i kraft från och med den 1 april 2016; ändrad, SG nr 58/26.7.2016, SG nr 59/29.7.2016, i kraft från och med den 1 augusti 2016; ändrad och kompletterad, SG nr 9/26.1.2017, SG nr 93/21.11.2017, SG nr 62/27.7.2018, i kraft från och med den 28 januari 2019, SG nr 80/28.9.2018, i kraft från och med den 28 juni 2019, SG nr 105/18.12.2018, i kraft från och med den 1 januari 2019, SG nr 60/7.7.2020, i kraft från och med den 7 juli 2020, SG nr 71/11.8.2020, i kraft från och med den 11 augusti 2020, SG nr 108/22.12.2020, ändrad, SG nr 21/12.3.2021; ändrad och kompletterad, SG nr 22/16.3.2021; ändrad, SG nr 23/19.3.2021, i kraft från och med den 19 mars 2021); avgörande nr 11 av Republiken Bulgariens författningsdomstol av den 30 september 2021 – SG nr 84 av den 8 oktober 2021.

38 Förordning nr 33 av den 3 november 1999 om allmänna passagerartransporter och godstransporter på Republiken Bulgariens territorium.

39 Förordning nr 11 av den 31 oktober 2002 om internationell passagerartrafik och godstransport på väg vad gäller en fraktsedel enligt konventionen om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR).

40 Förordning nr N-14 av den 27 augusti 2009 om genomförandesätt för och omfattning och organisation av vägkontroller och kontroller i företagslokaler samt om klassificering av transportföretag och personer som utför transporter för egen räkning.

41 Förordning nr 40 av den 14 januari 2004 om villkor och förfaranden för transport av farligt gods på väg, offentliggjord i Bulgariens officiella tidning (SG) nr 15/24.2.2004, i kraft från och med den 25 maj 2004; ändrad och kompletterad, SG nr 12/6.2.2007; kompletterad, SG nr 67/17.8.2007; ändrad och kompletterad, SG nr 16/26.2.2010, i kraft från och med den 30 juni 2009; rättad, SG nr 18/5.3.2010; ändrad, SG nr 100/20.12.2011; ändrad och kompletterad, SG nr 87/4.10.2013, i kraft från och med den 4 oktober 2013; kompletterad, SG nr 76/2.10.2015, i kraft från och med den 2 oktober 2015; ändrad och kompletterad, SG nr 76/19.9.2017; rättad, SG nr 77/26.9.2017; ändrad och kompletterad, SG nr 33/17.4.2018, SG nr 81/2.10.2018; ändrad, SG nr 76/27.9.2019, i kraft från och med den 27 september 2019.

42 Lag om järnvägstransport (offentliggjord i Bulgariens officiella tidning (SG) nr 97/28.11.2000, i kraft från och med den 1 januari 2002; ändrad och kompletterad, SG nr 47/10.5.2002; ändrad, SG nr 96/11.10.2002, SG nr 70/10.8.2004, i kraft från och med den 1 januari 2005, SG nr 115/30.12.2004, i kraft från och med den 1 januari 2005; kompletterad, SG nr 77/27.9.2005, i kraft från och med den 27 september 2005; ändrad, SG nr 88/4.11.2005, SG nr 36/2.5.2006, i kraft från och med den 1 juli 2006, SG nr 37/5.5.2006, i kraft från och med den 1 juli 2006; kompletterad, SG nr 62/1.8.2006, i kraft från och med den 1 januari 2007; ändrad och kompletterad, SG nr 92/14.11.2006, i kraft från och med den 14 november 2006; ändrad, SG nr 108/29.12.2006, i kraft från och med den 1 januari 2007; ändrad och kompletterad, SG nr 22/24.3.2009; ändrad, SG nr 35/12.5.2009, i kraft från och med den 12 maj 2009, SG nr 74/15.9.2009, i kraft från och med den 15 september 2009; ändrad och kompletterad, SG nr 81/13.10.2009, SG nr 87/5.11.2010, SG nr 47/21.6.2011, i kraft från och med den 21 juni 2011, SG nr 15/15.2.2013, i kraft från och med den 1 januari 2014; ändrad, SG nr 68/2.8.2013, i kraft från och med den 2 augusti 2013, SG nr 17/6.3.2015, i kraft från och med den 6 mars 2015; ändrad och kompletterad, SG nr 47/26.6.2015, SG nr 19/11.3.2016; ändrad, SG nr 58/26.7.2016, SG nr 96/1.12.2017, i kraft från och med den 1 januari 2018; kompletterad, SG nr 103/28.12.2017, i kraft från och med den 1 januari 2018; ändrad och kompletterad, SG nr 17/23.2.2018, i kraft från och med den 23 februari 2018; ändrad, SG nr 77/18.9.2018, i kraft från och med den 1 januari 2019; ändrad och kompletterad, SG nr 20/8.3.2019, i kraft från och med den 8 mars 2019; ändrad, SG nr 62/6.8.2019, i kraft från och med den 6 augusti 2019; kompletterad, SG nr 79/8.9.2020; ändrad och kompletterad, SG nr 11/9.2.2021).

43 Förordning nr 46 av den 30 november 2001 om transport av farligt gods på järnväg (antagen av transport- och kommunikationsministern och offentliggjord i Bulgariens officiella tidning (SG) nr 107/11.12.2001, i kraft från och med den 1 januari 2002; ändrad och kompletterad, SG nr 99/8.12.2006; ändrad, SG nr 63/3.8.2007; ändrad och kompletterad, SG nr 44/12.6.2009, SG nr 46/17.6.2011; kompletterad, SG nr 44/17.5.2013; ändrad och kompletterad, SG nr 24/31.3.2015, SG nr 78/29.9.2017, SG nr 55/12.7.2019).

44 Förordning nr 16 av den 20 juni 2006 om hantering och transport av farligt och/eller förorenande gods till sjöss och av farligt gods på inre vattenvägar (rubriken ändrad enligt SG nr 46/2013) (antagen av transportministern och offentliggjord i Bulgariens officiella tidning (SG) nr 53/30.6.2006, i kraft från och med den 30 juni 2006; ändrad och kompletterad, SG nr 46/19.6.2009, i kraft från och med den 30 juni 2009; kompletterad, SG nr 91/19.11.2010, i kraft från och med den 30 november 2010; ändrad och kompletterad, SG nr 46/21.5.2013; kompletterad, SG nr 67/30.7.2013, SG nr 59/4.8.2015; ändrad och kompletterad, SG nr 45/6.6.2017, SG nr 95/28.11.2017, SG nr 62/6.8.2019).

45 Förordning nr 53 av den 10 februari 2003 om kombinerad transport av gods (antagen av transport- och kommunikationsministern och offentliggjord i Bulgariens officiella tidning (SG) nr 18/25.2.2003).

46 Lag om handelsflottan – offentliggjord i Bulgariens officiella tidning nr 55/14.7.1970 och nr 56/17.7.1970, med verkan från och med den 1 januari 1971; rättad, SG nr 58/24.7.1970; ändrad, SG nr 55/18.7.1975; kompletterad, SG nr 10/6.2.1987; ändrad, SG nr 30/13.4.1990; ändrad och kompletterad, SG nr 85/24.7.1998; med verkan från och med den 1 januari 1998, kompletterad, SG nr 12/11.2.2000; ändrad och kompletterad, SG nr 41/24.4.2001, SG nr 113/3.12.2002, SG nr 55/25.6.2004; ändrad, SG nr 42/17.5.2005; kompletterad, SG nr 77/27.9.2005; med verkan från och med den 27 september 2005, ändrad och kompletterad, SG nr 87/1.11.2005; ändrad, SG nr 94/25.11.2005; med verkan från och med den 1 januari 2006, kompletterad, SG nr 104/27.12.2005; med verkan från och med den 27 december 2005, ändrad, SG nr 30/11.4.2006; med verkan från och med den 12 juli 2006, kompletterad, SG nr 62/1.8.2006; med verkan från och med den 1 januari 2007, ändrad, SG nr 108/29.12.2006, med verkan från och med den 1 januari 2007, SG nr 36/4.4.2008, ändrad och kompletterad, SG nr 71/12.8.2008, kompletterad, SG nr 98/14.11.2008, ändrad, SG nr 12/13.2.2009, med verkan från och med den 1 januari 2010 – ändrad, SG nr 32/28.4.2009, ändrad och kompletterad, SG nr 85/29.10.2010, SG nr 92/22.11.2011, ändrad, SG nr 38/18.5.2012, med verkan från och med den 1 juli 2012, SG nr 77/9.10.2012, med verkan från och med den 9 oktober 2012, SG nr 15/15.2.2013, med verkan från och med den 1 januari 2014, SG nr 28/19.3.2013, ändrad och kompletterad, SG nr 109/20.12.2013, ändrad, SG nr 14/20.2.2015, ändrad och kompletterad, SG nr 52/10.7.2015, ändrad, SG nr 58/26.7.2016, ändrad och kompletterad, SG nr 93/21.11.2017, ändrad, SG nr 28/29.3.2018, SG nr 62/6.8.2019, med verkan från och med den 6 augusti 2019, ändrad och kompletterad, SG nr 104/8.12.2020.

47 Lag om kombinerad transport av gods (Kroatiens officiella tidning nr 120/2016).

48 Lag om hållbar avfallshantering (Kroatiens officiella tidning nr 84/2021).

49 Lag om vägtransport (Kroatiens officiella tidning nr 41/2018).

50 Förordning om tillstånd vid godsbefordran (Kroatiens officiella tidning nr 57/2018).

51 Lag om transport av farligt gods (Kroatiens officiella tidning nr 79/2007).

52 2004 års lag om transport av farligt gods på väg – 29(I)/2004.

53 Tekniskt säkerhetsdirektiv nr 1 – genomförandeakt om det nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart (offentlig version) av den 6 juni 2020.

54 Lag nr 111/1994 (lagsamling) om vägtransport, i dess ändrade lydelse (zákon č. 111/1994 Sb., o silniční dopravě, ve znění pozdějších předpisů).

55 Lag nr 266/1994 (järnvägslagen) (lagsamling) hänvisar till dekret nr 8/1985 (lagsamling), utrikesministerns dekret om fördraget om internationell järnvägstrafik (Cotif) (Zákon č. 266/1994 Sb: Článek 63(2)).

56 Lag nr 111/1994 (lagsamling) om vägtransport, i dess ändrade lydelse (zákon č. 111/1994 Sb., o silniční dopravě, ve znění pozdějších předpisů), jämförd med dekret nr 478/2000 (lagsamling), genomförandeakt om vägtransport, i dess ändrade lydelse (vyhláška č. 478/2000 Sb., kterou se provádí zákon o silniční dopravě, ve znění pozdějších předpisů).

57 Utrikesministeriets meddelande nr 102/2011 (lagsamling) om den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (102/2011 Sb.m.s. SDĚLENÍ Ministerstva zahraničních věcí).

58 Förordning nr 531 av den 24 maj 2018 om vissa former av kombinerad godstransport.

59 Lag om kontroll av efterlevnaden av förordning (EEG) nr 11/1960 om avskaffande av diskriminering såvitt avser fraktsatser och befordringsvillkor, LBK nr 119 av den 21 februari 1990.

60 Förordning nr 828 av den 10 juni 2017 om transport av farligt gods på väg.

61 Förordning nr 601 av den 23 juni 2009 om transport av farligt gods på järnväg.

62 Förordning nr 541 av den 12 juni 2012 om tillämpning av reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID) inom nationella transporter och transport av farligt gods i handbagage etc.

63 Förordning nr 240 av den 16 februari 2022 om godstransport.

64 Förordning nr 150 från Republiken Estlands regering av den 28 maj 1996 om anslutning till den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) (vilken trädde i kraft den 25 juli 1996 för Estland) (Ühinemine ohtlike veoste rahvusvahelise autoveo Euroopa kokkuleppega (ADR)), (RT II 1996, 29, 104).

65 Estlands järnvägslag (RT I, 30.10.2020, 1), (Raudteeseadus), Estlands kemikalielag, (RT I, 10.11.2015, 2), (Kemikaaliseadus).

66 Estlands avfallslag (RT I 2004, 9, 52), (Jäätmeseadus).

67 Estlands lag om vägtransport (RT I, 11.1.2018, 1), (Autoveoseadus).

68 Lag om vägbefordringsavtal (Tiekuljetussopimuslaki, 23.3.1979/345).

69 Lag om transportservice (Laki liikenteen palveluista, 24.5.2017/320).

70 Transport- och kommunikationsverkets föreskrift om transport av farliga ämnen på väg (Liikenne- ja viestintäviraston määräys vaarallisten aineiden kuljetuksesta tiellä, TRAFICOM/473662/03.04.03.00/2022).

71 Transport- och kommunikationsverkets föreskrift om transport av farliga ämnen på järnväg (Liikenne- ja viestintäviraston määräys vaarallisten aineiden kuljetuksesta rautatiellä, TRAFICOM/474029/03.04.02.00/2022).

72 Frankrikes transportlag.

73 Förordning av den 9 november 1999 (EQUT9901586A) om de transportdokument eller uthyrningsdokument som ska finnas ombord på fordon för transport av gods på väg.

74 Förordning av den 25 september 1991 (EQUT9101416A) om kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna i Europeiska ekonomiska gemenskapen.

75 Förordning av den 24 juli 2018 om lastdeklarationen avseende inre vattenvägar som förvaltas av Voies Navigables de France, antagen i enlighet med artikel R. 4461-1 i transportlagen.

76 Förordning av den 23 december 2021 om ändring av förordningen av den 24 juli 2018 om lastdeklarationen avseende inre vattenvägar som förvaltas av Voies Navigables de France, antagen i enlighet med artikel R. 4461-1 i transportlagen.

77 3.4.2.1 i bilaga I, Fyrverkeripjäser, ”Transporter som utförs i enlighet med 3.4.2 i bilaga I till förordningen om farligt gods (DEVP0911622A)”.

78 3.5 i bilaga I, Transport av lagertankar för LPG, ”Transporter som utförs i enlighet med 3.5 i bilaga I till förordningen om farligt gods”.

79 3.9.4 i bilaga I, Transport av avfall som innehåller asbest, ”Avfall från vägarbeten som är förorenat med asbest i fri form” eller ”Avfall från återställande arbete efter en katastrof som är förorenat med asbest i fri form” eller ”Avfall från rivningsarbete efter en katastrof som är förorenat med asbest i fri form” och ”Transport som utförs i enlighet med bestämmelserna i 3.9 i tillägg I till förordningen om farligt gods”.

80 Tillägg IV.9, Leverans av visst farligt gods i IBC-behållare, ”Leveranser i enlighet med 3.7.1 i bilaga I till förordningen om farligt gods”.

81 Tillägg IV.10, Drivmedelsdistribution, ”Transporter som utförs i enlighet med 3.7.2 i bilaga I till förordningen om farligt gods”.

82 Förordning om gränsöverskridande godstransporter på väg och cabotage (Verordnung über den grenzüberschreitenden Güterkraftverkehr und den Kabotageverkehr) av den 28 december 2011 (Tysklands officiella tidning 2012 I s. 42), i dess lydelse enligt artikel 2 i förordningen av den 9 december 2020 (Tysklands officiella tidning I s. 2905).

83 Lag om godstransporter på väg (Güterkraftverkehrsgesetz) av den 22 juni 1998 (Tysklands officiella tidning I, s. 1485), i dess lydelse enligt artikel 3a i lagen av den 26 november 2020 (Tysklands officiella tidning I, s. 2575).

84 GGVSEB, offentliggörande av förordningen om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar (omarbetning) av den 26 mars 2021 (Tysklands officiella tidning I, s. 481).

85 GGAV, offentliggörande av förordningen om transport av farligt gods av den 11 mars 2019 (Tysklands officiella tidning I s. 229), senast ändrad genom artikel 2 i förordningen av den 28 juni 2023 (Tysklands officiella tidning I nr 174).

86 ΦΕΚ (Greklands officiella tidning) 26/A/18-3-1986 ΠΔ (presidentdekret) 63/1986.

87 ΦΕΚ (Greklands officiella tidning) 250/A/11-11-1988 nr 1815/1988.

88 ΦΕΚ (Greklands officiella tidning) 4101/B/23-6-2023 ΚΥΑ (gemensamt ministerbeslut) 200035/2023.

89 ΦΕΚ (Greklands officiella tidning) 4101/B/23-6-2023 KYA (gemensamt ministerbeslut) 200035/2023.

90 ΦΕΚ (Greklands officiella tidning) 36/Α/29-2-2008 nr 3646/2008.

91 ΦΕΚ (Greklands officiella tidning) 58/Α/15-4-1994 nr 2203/1994.

92 ΦEΚ (Greklands officiella tidning) 2607/B/24-8-2016 (beslut Υ.Π.Α) Δ15/Α/17143/1505/2016 – (genomförande av förordning (EU) 2015/1998).

93 ΦΕΚ (Greklands officiella tidning) 6238/B/27-12-2021 KYA (gemensamt ministerbeslut) Γ5/353651/2021 i dess lydelse enligt ΦΕΚ (Greklands officiella tidning) 815/Β/23-2-2022 KYA (gemensamt ministerbeslut) Γ5/55376/2022.

94 261/2011. (XII.7.) Regeringsdekret om transport av gods på väg för annans eller egen räkning och persontransporter på väg för annans eller egen räkning samt ändringar avseende tillhörande föreskrifter, officiella tidningen nr 146, Magyar Közlöny 146-es szám 2011.6.30.

95 386/2021. (VI. 30.) Regeringsdekret om reglementet som bifogas den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN) och om vissa aspekter av den inhemska tillämpningen av dem, officiella tidningen nr 124, Magyar Közlöny 124-es szám 2021.6.30.

96 387/2021. (VI. 30.) Regeringsdekret om offentliggörande av bilagorna ”A” och ”B” till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg och om vissa aspekter om den inhemska tillämpningen av dem, officiella tidningen nr 124, Magyar Közlöny 124-es szám 2021.6.30.

97 388/2021. (VI. 30.) Regeringsdekret om offentliggörande av bilaga C till ändringsprotokollet till fördraget om internationell järnvägstrafik (Cotif), upprättat i Vilnius den 3 juni 1999, och om vissa aspekter av den inhemska tillämpningen av den, officiella tidningen nr 124, Magyar Közlöny 124-es szám 2021.6.30.

98 39/2021. (VII. 30.) Dekret utfärdat av ministern för innovation och teknik om den inhemska tillämpningen av bilagorna A och B till överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (bilaga 1 till dekret 39/2021 utfärdat av ministern för innovation och teknik [VII. 30.]). Närmare bestämmelser och ytterligare krav vad gäller den inhemska tillämpningen av ADR-förordningen, officiella tidningen nr 145, Magyar Közlöny 145-es szám 2021.7.30.

99 266/2003. (XII.24.) Regeringsdekret om underlättande av internationell kombinerad transport av gods.

100 313/2014 (XII. 12.) Regeringsdekret om bestämmelserna om offentlig kontroll av katastrofhantering och åläggande av böter i samband med flygtransport av farligt gods, officiella tidningen nr 173, Magyar Közlöny 173-es szám 2014.12.12.

101 101/1996 (VII. 12.) Regeringsdekret om offentliggörande av konventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och slutligt omhändertagande av farligt avfall, undertecknad i Basel den 22 mars 1989.

102 S.I. 175 från 1975 – Föreskrifter om Europeiska gemenskapernas förbud mot diskriminering såvitt avser fraktsatser och befordringsvillkor, 1975.

103 S.I. nr 60/1994 – Föreskrifter om Europeiska gemenskapernas bestämmelser gällande kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna, 1994.

104 S.I. nr 698/2011 – Föreskrifter om Europeiska unionens bestämmelser avseende den internationella marknaden för godstransporter på väg, 2011, i deras ändrade lydelse.

105 S.I. 419/2007 – Föreskrifter om avfallshantering (transport av avfall), 2007, i deras ändrade lydelse.

106 S.I. nr 349 från 2011 – Föreskrifter om Europeiska gemenskapernas bestämmelser gällande transport av farligt gods på väg och användning av transportabla tryckbärande anordningar, 2011, i deras ändrade lydelse.

107 S.I. nr 651/2010 – Föreskrifter om Europeiska gemenskapernas bestämmelser gällande transport av farligt gods på järnväg, 2010, i deras ändrade lydelse.

108 S.I. nr 226/2003 – Föreskrifter om Europeiska gemenskapernas bestämmelser gällande civil luftfartssäkerhet, 2003, i deras ändrade lydelse.

109 Transport- och sjöfartsministeriets dekret av den 15 februari 2001 om införlivande av rådets direktiv 92/106/EEG av den 7 december 1992 om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna (EGT L 368, 17.12.1992).

110 Lag nr 298 av den 6 juni 1974 om inrättande av ett nationellt register över godstransportörer som utför godstransporter på väg för annans räkning, om reglering av godstransporter på väg och om upprättande av ett system med intervalltaxor för godstransporter på väg (Italiens officiella tidning nr 200 av den 31 juli 1974), i dess ändrade lydelse.

111 Lagstiftningsdekret nr 35 av den 27 januari 2010 om genomförande av direktiv 2008/68/EG om transport av farligt gods på väg, järnväg och inre vattenvägar, offentliggjort i Italiens officiella tidning nr 58 av den 11 mars 2010.

112 Artikel 9 i lagen om vägtransport. Antagande: 23.8.1995. Ikraftträdande: 26.9.1995.

113 Punkterna 3 och 4, Republiken Lettland, regeringsförordning nr 225. Antagande: 29.4.2003. Förfaranden för utförande av kombinerade transporter mot ersättning, kombinerade transporter för egen räkning eller kombinerade transporter med ett hyrt fordon samt kraven rörande fraktsedeln vid kombinerad transport. Antagande: 29.4.2003. Ikraftträdande: 1.5.2004.

114 Artikel 25 i lagen om järnvägsbefordran. Antagande: 21.12.2000. Ikraftträdande: 19.1.2001.

115 Artikel 3.3 och 3.4 i lagen om transport av farligt gods. Antagande: 14.10.2010. Ikraftträdande: 1.1.2011. Punkt 2 i regeringsförordning nr 226 ”Föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg”. Antagande: 29.4.2003. Ikraftträdande: 7.5.2003. Punkt 3 i regeringsförordning nr 674 ”Föreskrifter om transport av farligt gods”. Antagande: 6.9.2005. Ikraftträdande: 10.9.2005. Föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg. Antagande: 29.4.2003. Ikraftträdande: 7.5.2003. Avsnitt 1, artikel 9. (Bilaga 2) Nolīgums par starptautisko dzelzceļa kravu satiksmi (SMGS)/Avtalet om internationell godstrafik på järnväg (SMGS). Antagande: 14.7.2015. Ikraftträdande: 1.7.2015.

116 Punkt 3 i regeringsförordning nr 674 ”Föreskrifter om transport av farligt gods”. Antagande: 6.9.2005. Ikraftträdande: 10.9.2005.

117 Lag om transport på inre vattenvägar, nr I-1534 av den 24 september 1996.

118 Regler för godstransporter på inre vattenvägar, nr 269 av den 28 september 2000.

119 Vägtransportlagen, nr I-1628 av den 19 november 1996.

120 Resolution nr 1613-7 av Republiken Litauens regering av den 10 november 2010.

121 Förordning nr D1-207 utfärdad av Republiken Litauens miljöminister den 27 april 2004.

122 Förordning nr 3D-90 utfärdad av Republiken Litauens jordbruksminister den 12 februari 2018.

123 Storhertiglig förordning av den 13 januari 1966 om godstransporter på väg.

124 Ministerförordning av den 8 april 1968 om numrering av transportdokument.

125 Storhertiglig förordning av den 19 april 2012 om genomförande och ratificering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg.

126 Storhertigligt dekret av den 6 februari 2009 om offentliggörande av den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR), som ingicks i Genève den 30 september 1957 och tillsammans med protokollet antogs genom lagen av den 23 april 1970.

127 Lag av den 13 mars 2007 om antagande av den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN), som ingicks i Genève den 26 maj 2000 – Legilux (public.lu).

128 Storhertigligt dekret av den 6 februari 2009 om offentliggörande av reglementet för internationell transport av farligt gods på järnväg (RID), bihang C till fördraget om internationell järnvägstrafik (Cotif), som ingicks i Vilnius den 3 juni 1999 och antogs genom lagen av den 15 juni 2006, inbegripet de ändringar som var i kraft den 1 januari 2009.

129 Storhertiglig förordning av den 27 februari 2011 om villkoren för godkännande av säkerhetsgodkända speditörer och kända avsändare samt villkoren för utseende av kontoavsändare med avseende på säkerhetskontroller inom luftfarten.

130 Föreskrifter för motorfordon (transport av gods på väg), (S.L. 65.19) av den 1 maj 2004.

131 Föreskrifter för motorfordon (transport av farligt gods på väg), (S.L.65.22) av den 1 maj 2004.

132 Ustawa z dnia 15 listopada 1984 r. – Prawo przewozowe (Dz. U. z 2020 r. poz. 8)/ lag av den 15 november 1984 – transportlagen (Polens officiella tidning 2020, punkt 8).

133 Ustawa z dnia 6 września 2001 r. o transporcie drogowym (Dz. U. z 2022 r. poz. 180 późn. zm.)/ lag av den 6 september 2001 om vägtransporter (Polens officiella tidning 2022, punkt 180 i dess ändrade lydelse).

134 Ustawa z dnia 28 marca 2003 r.o transporcie kolejowym (Dz. U. z 2021, poz. 1984)/ lag av den 28 mars om järnvägstransporter (Polens officiella tidning 2021, punkt 1984).

135 Ustawa z dnia 21 grudnia 2000 r. o żegludze śródlądowej (Dz. U. z 2020 r. poz. 1863 z późn. zm.)/ lag av den 21 december 2000 om sjöfart på inre vattenvägar (Polens officiella tidning 2020, punkt 1863 i dess ändrade lydelse).

136 Ustawa z dnia 19 marca 2021 r. o przewozie towarów niebezpiecznych (Dz. U. z 2021 r. poz. 756 z późn. zm.)/ lag av den 19 mars 2021 om transport av farligt gods (Polens officiella tidning 2021, punkt 756 i dess ändrade lydelse). Umowa ADR (Dz. U. z 2021 r. poz. 874)/ADR-överenskommelsen (Polens officiella tidning 2021, punkt 874). Umowa RID (Dz. U. z 2021 r. poz. 992)/RID-överenskommelsen (Polens officiella tidning 2021, punkt 992). Umowa ADN (Dz. U. z 2021 r. poz. 1165)/ADN-överenskommelsen (Polens officiella tidning 2021, punkt 1165).

137 Ustawa z dnia 14 grudnia 2012 r. o odpadach (Dz. U. z 2021 r., poz. 779 z późn. zm.)/ lag av den 14 december 2012 om avfall (Polens officiella tidning 2021, punkt 779 i dess ändrade lydelse).

138 Ustawa z dnia 3 lipca 2002 r. – Prawo lotnicze (Dz. U. z 2020 r. poz. 1970 z późn. zm.)/ lag av den 3 juli 2002 – luftfartslag (Polens officiella tidning 2020, punkt 1970 i dess ändrade lydelse).

139 Lagdekret nr 257/2007 av den 16 juli 2007, ändrat genom lagdekret nr 137/2008 av den 21 juli 2008, och genom lagdekret nr 136/2009 av den 5 juni 2009.

140 Lagdekret nr 41-A/2010 av den 29 april 2010, i dess ändrade lydelse.

141 Konventionen om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR), till vilken Rumänien anslöt sig genom dekret nr 451/1972.

142 Förordning nr 88/1999 om fastställande av regler för kombinerade godstransporter, offentliggjord i del I av Rumäniens officiella tidning nr 423 av den 31 augusti 1999, i dess ändrade lydelse.

143 Förordning nr 27 av den 31 augusti 2011 om godstransporter på väg, offentliggjord i del I av Rumäniens officiella tidning nr 625 av den 2 september 2011, i dess ändrade lydelse.

144 Närmare regler för genomförande av bestämmelserna om organisation och utförande av vägtransporter och därmed sammanhängande verksamhet i enlighet med regeringsförordning nr 27/2011 om vägtransporter, godkänd genom transport- och infrastrukturministerns förordning nr 980 av den 30 november 2011, offentliggjord i del I av Rumäniens officiella tidning nr 854 och 854bis av den 2 december 2011, i dess ändrade lydelse.

145 Beslut nr 1326/2009 om transport av farligt gods på väg i Rumänien, offentliggjort i del I av Rumäniens officiella tidning nr 815 av den 27 november 2009, i dess ändrade och kompletterade lydelse.

146 Regeringsbeslut nr 1193/2012 om godkännande av det nationella programmet för luftfartssäkerhet, offentliggjort i del I av Rumäniens officiella tidning nr 841 av den 13 december 2012.

147 Dekret nr 274/2002 utfärdat av Republiken Slovakiens ministerium för transport, post och telekommunikation (lagsamling) om närmare uppgifter om licenser för inhemska lufttrafikföretag och tillstånd för utländska lufttrafikföretag.

148 Beslut nr 08204/2016/C410-SCLVD/04511 utfärdat den 25 januari 2016 av Republiken Slovakiens ministerium för transport och byggnadsverksamhet om det nationella programmet för att skydda den civila luftfarten mot olagliga handlingar.

149 Den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på inre vattenvägar (ADN) ( meddelande nr 331/2010 [lagsamling] utfärdat av Republiken Slovakiens utrikesministerium), i dess ändrade lydelse.

150 Lag nr 56/2012 (lagsamling) om vägtransport.

151 Lag nr 514/2009 (lagsamling) om järnvägstransport.

152 Lag om vägtransportavtal (Uradni list RS [UL RS; Sloveniens officiella tidning] nr 126/03, 102/07, 49/11 – ZPCP-2C och 18/23 – ZDU-1O).

153 Dekret om kombinerad transport (UL RS nr 4/01 och 49/13).

154 Vägtransportlag (Zakon o prevozih v cestnem prometu) (UL RS nr 6/16 – officiell konsoliderad text, 67/19, 94/21, 54/22 – ZU JPP, 105/22 – ZZNŠPP och 18/23 – ZDU-1O).

155 Dekret om genomförande av förordning (EG) om transport av avfall (UL RS nr 78/16 och 94/21).

156 Lag om transport av farligt gods (UL RS nr 33/06 – officiell konsoliderad text, 41/09, 97/10 och 56/15) jämförd med beslutet om offentliggörande av bilagorna A och B till den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (UL RS nr 9/03, 66/03, 9/05, 9/07, 125/08, 97/10, 14/13, 10/15, 9/17, 33/18, 8/19, 26/21 och 9/23).

157 Avtal mellan Republiken Sloveniens transportministerium och Republiken Österrikes förbundsminister för transport, innovation och teknik om transport på väg av farligt gods genom Karawankentunneln ( UL RS nr 52/03) ( Dogovor med Ministrstvom za promet Republike Slovenije in zveznim ministrom za promet, inovacijo in tehnologijo Republike Avstrije o prevozu nevarnega blaga skozi cestni predor Karavanke).

158 Förordning FOM/2861/2012 av den 13 december 2012 (BOE-A-2013-154) om det administrativa kontrolldokument som krävs för tillhandahållande av offentliga godstransporter på väg.

159 Förordning av den 30 september 1993 (BOE-A-1993-24770) om särskilda regler för vissa typer av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna i EEG (införlivande av rådets direktiv 92/106/EEG av den 7 december 1992).

160 Resolution av den 21 januari 2021 från generalsekretariatet för transport och rörlighet (BOE-A-2021-1380) om godkännande av uppdateringen av den offentliga delen av det nationella säkerhetsprogrammet för civil luftfart.

161 Kungligt dekret 97/2014 av den 14 februari, (BOE-A-2014-2110) om transport av farligt gods på väg på spanskt territorium.

162 Kungligt dekret 412/2001 av den 20 april, (BOE-A-2001-8796) om olika aspekter avseende transport av farligt gods på järnväg.

163 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter ( MSBFS 2022:3) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S).

164 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter ( MSBFS 2022:4) om transport av farligt gods på järnväg (RID-S).

165 Avfallsförordning ( 2020:614).

166 Transportstyrelsens föreskrifter ( TSFS 80:2020) om luftfartsskydd.

167 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd ( TSFS 2019:39) om transport av förpackat farligt gods till sjöss i fartområde D och E samt på inre vattenvägar.

168 Förordning ( SFS 1998:786) om internationella vägtransporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

169 Dekret av den 26 oktober 1983 (BWBR0003628) om föreskrifter för att förhindra kollision eller framdrivning i kungarikets allmänna farvatten som är öppna för sjöfart (Nederländernas officiella tidning [Staatsblad] 1984, 682) (i dess ändrade lydelse).

170 Dekret av den 15 september 1994 (BWBR0006923) om genomförande av polisföreskrifterna för sjöfarten på Rhen i Nederländerna (Nederländernas officiella tidning [Staatsblad] 1994, 770) (i dess ändrade lydelse).

171 Förordning om genomförande av vägtransportlagen (BWBR0025704) (förordning om godstransporter på väg) (Nederländernas officiella tidning [Staatscourant] 2009, 75) (i dess ändrade lydelse).

172 Lag av den 30 oktober 2008 (BWBR0024800) om ändring av regleringen av yrkesmässig godstransport och transport för egen räkning med lastbil (vägtransportlagen) (Stb. 2008, 492) (i dess ändrade lydelse).

173 Förordning om transport av farligt gods på väg (BWBR0010054).

174 Dekret av den 5 juni 1996 (BWBR0008080) om ytterligare regler för transport av farligt gods (dekret om transport av farligt gods) (Stb.1996, 297).

175 Förordning om transport av farligt gods på järnväg (BWBR0010053).

176 Dekret av den 5 juni 1996 (BWBR0008080) om ytterligare regler för transport av farligt gods (dekret om transport av farligt gods) (Stb.1996, 297).

177 Förordning om transport av farligt gods på inre vattenvägar (BWBR0010115).

178 Dekret av den 5 juni 1996 (BWBR0008080) om ytterligare regler för transport av farligt gods (dekret om transport av farligt gods) (Stb.1996, 297).