Struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013, särskilt artiklarna 19.5, 26.7, 37.6, 38.4 och 39.3, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2024/1281.

(1) I den mekanism för övervakning och rapportering av utsläpp av växthusgaser som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 fastställs en grundläggande ram för övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp inom ramen för klimatpolitiken. Mekanismens bestämmelser är helt och hållet integrerade i förordning (EU) 2018/1999, som upphäver förordning (EU) nr 525/2013 från och med den 1 januari 2021. Inom ramen för mekanismen behöver det antas regler för rapportering om nationella anpassningsåtgärder, användning av auktionsintäkter, finansiellt och tekniskt stöd till utvecklingsländer, approximativa växthusgasinventeringar, växthusgasinventeringar och bokförda utsläpp och upptag av växthusgaser, regler för nationella inventeringssystem, omfattande granskning samt rapportering om styrmedel och åtgärder och prognoser.

(2) Det integrerade övervaknings- och rapporteringssystemet för växthusgasinventeringar, prognoser och styrmedel och åtgärder, inklusive nationella system, bidrar till att säkerställa konsistens mellan tidigare utsläppstrender, framtida utsläppstrender och effekten av styrmedel och åtgärder för att nå klimatmålen. Vidare är medlemsstaternas rapportering om nationella inventeringar av växthusgaser innehållsmässigt kopplade till de nationella inventeringssystemen, som är de institutionella, legala och procedurmässiga arrangemangen för att uppskatta utsläpp av växthusgaser. Den omfattande granskningen innebär dessutom en kontroll av kvaliteten i de nationella inventeringsdata som har lämnats in. Därför är det lämpligt att samla reglerna för nationella inventeringssystem, omfattande granskning, system för styrmedel och åtgärder och prognoser, samt medlemsstaternas rapporteringsskyldighet enligt kapitel 4 i förordning (EU) 2018/1999 i en genomförandeförordning.

(3) I beslut 18/CMA.1 antog partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) – i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet om klimatförändringar från UNFCCC:s 21:a partskonferens (nedan kallat Parisavtalet), som antogs den 12 december 2015 – former, förfaranden och riktlinjer för en transparensram för åtgärder och stöd, där det bl.a. föreskrivs rapportering om växthusgasinventeringar, styrmedel och åtgärder, prognoser, konsekvenser och anpassning samt stöd till utvecklingsländer. EU och dess medlemsstater ska rapportera uppgifter enligt dessa former, förfaranden och riktlinjer senast den 31 december 2024.

(4) Enligt förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna vartannat år lämna in rapporter till kommissionen med information om sina nationella planer och strategier för anpassning till klimatförändringarna. i enlighet med de rapporteringskrav som överenskommits inom ramen för UNFCCC och Parisavtalet. Denna information kommer att användas för att övervaka framstegen mot och åtgärderna för en anpassning till klimatförändringarna, bidra till och understödja genomförande och granskning av unionens anpassningsstrategi, underlätta bedömningen av EU:s framsteg mot Parisavtalets anpassningsmål, göra det möjligt för medlemsstaterna och EU att utbyta god praxis och utvärdera sina behov och sin beredskap för att hantera klimatförändringar. I linje med internationella rapporteringssystem måste medlemsstaterna också tillhandahålla översikter eller exempel på god praxis på lokal och regional nivå i syfte att öka medvetenheten om anpassningsåtgärder på andra förvaltningsnivåer och för att göra det möjligt för EU att bättre främja sådana åtgärder.

(5) Med hänsyn till tidigare erfarenheter av rapporteringen om användning av auktionsintäkter är det nödvändigt att medlemsstater, som rapporterar om användningen av sina auktionsintäkter i motsvarande ekonomiska värden, rapporterar värden som är representativa för deras utgifter i enlighet med artiklarna 3d och 10 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG.

(6) Medlemsstaternas rapportering om ekonomiskt och tekniskt stöd till utvecklingsländer bör vara så detaljerad som möjligt och tillhandahållas på program- eller verksamhetsnivå. Uppgifter som anges som ”i den mån de är tillgängliga” ska endast rapporteras om de är tillgängliga för medlemsstaterna vid den tidpunkt då rapporten införs i rapporteringssystemet. En medlemsstat behöver inte fylla i och lämna in tabellen över planerat tillhandahållande av stöd om den relevanta informationen inte finns tillgänglig för hela tabellen, bland annat på grund av pågående eller oavslutade budgetprocesser. För att säkerställa enhetlighet bör medlemsstaterna också tillåtas att använda rapporteringsformatet till CRS (Creditor Reporting System) som inrättats av kommittén för utvecklingsbistånd (DAC) inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Enligt beslut 18/CMA.1 lämnar medlemsstaterna information om bidragsekvivalent till UNFCCC på frivillig basis. För att säkerställa samstämmighet med rapportering på internationell nivå bör rapporteringskraven i denna förordning så långt som möjligt anpassas till relevanta beslut av partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Parisavtalet, och relevanta metodändringar som görs av OECD:s biståndskommitté, när dessa blir tillgängliga.

(7) Sektorsuppdelningen i den approximativa inventeringen utgör en sammanfattning på övergripande nivå av den mer detaljerade sektorsuppdelningen i den totala växthusgasinventeringen. Detta säkerställer att de uppskattningar av utsläpp och upptag som rapporteras i den approximativa inventeringen för år t-1 är konsistenta med de uppskattningar i växthusgasinventeringen som rapporterats under år t-2. Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) är en integrerad del av den årliga inventeringen, och medlemsstaterna bör inkludera uppskattningar av utsläpp och upptag från LULUCF i sin approximativa växthusgasinventering.

(8) För att säkerställa transparens i fråga om utsläppsminskningsåtaganden, fortlöpande kvalitetsförbättring, samt underlättande av den tekniska expertgranskningen, krävs det hög teknisk detaljnivå och utförlig information i medlemsstaternas rapporter. I förordning (EU) 2018/1999 införlivas de rapporteringskrav som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 i den årliga växthusgasinventeringsrapporteringen och en anpassning görs till femårscykeln för kontroll av efterlevnaden genom att det införs en process för omfattande granskning 2027 och 2032. Därför är det nödvändigt att närmare fastställa strukturen, formatet och processen för rapportering om den planerade användningen av flexibiliteter och beslutade överlåtelser av utsläppstilldelningar och om användningen av intäkterna från sådana enligt förordning (EU) 2018/842; dessutom behöver kraven enligt förordning (EU) 2018/841 integreras i rapporteringen om prognoser. Från den information som rapporteras om genomförda överföringar enligt förordning (EU) 2018/841 och förordning (EU) 2018/842 kommer uppgifter inte att lämnas ut om de genomförda överföringarnas individuella priser, medan däremot intervallen för de priser som betalts per enhet, det vill säga det lägsta och det högsta priset för alla transaktioner som rapporteras av medlemsstaterna, bör göras tillgängliga.

(9) För att säkerställa att de skyldigheter som fastställts av partskonferensen för Parisavtalet fullgörs effektivt och i rätt tid är det nödvändigt att fastställa tidsramar för samarbete och samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna för att utarbeta unionens växthusgasinventeringsrapport och UNFCCC:s granskning. Det också nödvändigt att fastställa förfarandet och tidsramarna för omfattande granskningar av medlemsstaternas växthusgasinventeringar för att säkerställa effektivt genomförande i rätt tid.

(10) Medlemsstaterna bör inrätta och använda nationella inventeringssystem för att säkerställa och förbättra inventeringskvaliteten genom planering, förberedelser och förvaltning av inventeringsverksamhet, vilket innefattar insamling av aktivitetsdata, val av lämpliga metoder och emissionsfaktorer, uppskattning av antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag från sänkor, införande av osäkerhetsbedömning och kvalitetssäkring och kvalitetskontroll samt genomförande av förfaranden för verifiering av inventeringsdata på nationell nivå. För att bibehålla den föregående periodens höga kvalitet i de nationella inventeringssystemen måste medlemsstaterna fortsätta att tillämpa samma standarder för planering, förberedelse och förvaltning av inventeringar som fastställs i artiklarna 27–29.

(11) Regler för system för styrmedel och åtgärder och prognoser bör vara förenliga med relevanta beslut som antagits av UNFCCC:s organ eller av Parisavtalets organ. Eftersom det enligt beslut 18/CMA.1 från UNFCCC:s partskonferens, i dess funktion som Parisavtalets partsmöte, krävs uppgifter som gör det möjligt att kontrollera framstegen med de nationellt fastställa bidragen enligt artikel 4 i Parisavtalet, bör medlemsstaterna lämna in relevant information om sina institutionella, administrativa och procedurmässiga arrangemang för inhemskt genomförande av unionens nationellt fastställda bidrag.

(12) Rapporteringen om luftföroreningar enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 och om växthusgaser följer till stora delar likartade tillvägagångssätt, inklusive de metoder som medlemsstaterna använder. Vid rapporteringen om styrmedel och åtgärder och prognoser och om systemen i enlighet med kapitel VI i den här förordningen underlättas därför ett konsistent metodologiskt tillvägagångssätt genom att hänsyn tas till de styrmedel och åtgärder och prognoser som rapporteras inom ramen för direktiv (EU) 2016/2284.

(13) Den e-plattform som avses i artikel 28 i förordning (EU) 2018/1999 bör användas för medlemsstaternas och kommissionens rapportering om alla dimensioner av energiunionen, med bistånd av Europeiska miljöbyrån. Kommissionen vidtar åtgärder för att möjliggöra att den information som lämnas där dirigeras eller kanaliseras via kommissionens gemensamma kontaktpunkt och på detta sätt utbyts med relevanta sammankopplade rapporteringssystem, t.ex. Europeiska miljöbyråns Reportnet.

(14) För att säkerställa överensstämmelse med tillämpningsdagen för relevanta bestämmelser i förordning (EU) 2018/1999, bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2021.

(15) I enlighet med artiklarna 57 och 58 i förordning (EU) 2018/1999 upphör förordning (EU) nr 525/2013 att gälla från och med den 1 januari 2021, med undantag för artikel 7, artikel 17.1 a och d och artikel 19 i den förordningen, som ska tillämpas på de rapporter som innehåller uppgifter för åren 2019 och 2020. Genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 bör därför upphöra att gälla den 1 januari 2021, utom artiklarna 3–18 och 27–43 som bör fortsätta att gälla för de rapporter som innehåller uppgifter för de åren.

(16) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för klimatförändringar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Innehåll, tillämpningsområde och definitioner

Artikel1¶Innehåll

I denna förordning fastställs bestämmelser för genomförandet av förordning (EU) 2018/1999 på följande områden:

a) Medlemsstaternas rapportering om nationella anpassningsåtgärder, användningen av auktionsintäkter och finansiellt och tekniskt stöd till utvecklingsländer i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) 2018/1999.

b) Medlemsstaternas rapportering om approximativa växthusgasinventeringar, växthusgasinventeringar och bokförda utsläpp och upptag av växthusgaser i enlighet med artikel 26 i förordning (EU) 2018/1999.

c) Krav på inrättande, drift och funktion vad beträffar nationella inventeringssystem i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2018/1999.

d) Tidpunkten och förfarandet för att genomföra den omfattande granskningen i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) 2018/1999.

e) Medlemsstaternas rapportering om nationella system för styrmedel och åtgärder och prognoser i enlighet med artikel 39 i förordning (EU) 2018/1999.

Artikel2¶Tillämpningsområde

Denna förordning ska tillämpas på de rapporter som lämnas in av medlemsstaterna och som innehåller de obligatoriska uppgifterna för år 2021 och framåt.

Artikel3¶Definitioner

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1281.

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. gemensam rapporteringstabell eller CRT: en tabell för uppgifter om utsläpp av växthusgaser från antropogena källor och minskning genom upptag som ingår i bilaga I till beslut 5/CMA.3 från partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet (beslut 5/CMA.3).

2. referensbaserat tillvägagångssätt: det referensbaserade tillvägagångssätt som anges i 2006 års riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser från FN:s klimatpanel (IPCC) (nedan kallade 2006 års IPCC-riktlinjer).

3. metod 1: den grundläggande metoden för uppskattning av osäkerheter i 2006 års IPCC-riktlinjer.

4. nyckelkategori: en kategori som har kraftig påverkan på en medlemsstats eller unionens totala inventering av växthusgaser vad gäller absoluta nivåer, trender eller osäkerhet i inventerade utsläpp och upptag.

5. sektorsbaserat tillvägagångssätt: det sektorsbaserade tillvägagångssätt som anges i 2006 års IPCC-riktlinjer.

6. innehållsförteckning för inventeringsdokument för växthusgaser: den innehållsförteckning som anges i bilaga V till beslut 5/CMA.3 från partskonferensen i dess funktion som partsmöte för Parisavtalet, i enlighet med beslut 18/CMA/1.

7. former, förfaranden och riktlinjer för transparens: former, förfaranden och riktlinjer för det transparensramverk för åtgärder och stöd som avses i artikel 13 i Parisavtalet och som anges i bilagan till beslut 18/CMA.1 från UNFCCC:s partskonferens i dess funktion som Parisavtalets partsmöte.

8. riktlinjer för inventeringen av växthusgaser: de riktlinjer som anges i artikel 3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1044.

9. omräkning: ett förfarande i enlighet med riktlinjerna för inventeringar av växthusgaser att på nytt uppskatta antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor i tidigare inlämnade inventeringar av växthusgaser som en följd av ändrad metodik eller ändringar av sättet på vilket emissionsfaktorer och aktivitetsdata erhålls och används, eller inbegripandet av nya käll- och sänkkategorier.

Kapitel II Medlemsstaternas rapportering om nationella anpassningsåtgärder, auktionsintäkter och stöd till utvecklingsländer

Artikel4¶Information om nationella anpassningsåtgärder

Medlemsstaterna ska lämna information om sina nationella anpassningsåtgärder enligt artikel 19.1 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det format som anges i bilaga I till den här förordningen.

Artikel5¶Information om användning av auktionsintäkter

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1281.

Medlemsstaterna ska lämna information om användningen av intäkter från auktionering av utsläppsrätter i enlighet med artikel 19.2 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med de format som anges i bilaga II till den här förordningen.

Om kommissionen anser att den information som avses i första stycket inte är tillräckligt detaljerad för en bedömning av efterlevnaden av artikel 10.3 i direktiv 2003/87/EG, ska kommissionen begära att den berörda medlemsstaten lämnar in en ny rapport med tillräckligt detaljerad information. Den nya rapporten ska lämnas in inom två månader från mottagandet av begäran.

Artikel6¶Information om finansiellt och tekniskt stöd till utvecklingsländer

1. Medlemsstaterna ska lämna kvantitativ information om de offentliga och mobiliserade anslag som avses i punkt a i och lämna tillgänglig information om medlemsstatens verksamhet med anknytning till offentligt finansierade projekt för tekniköverföring och projekt för kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländer enligt UNFCCC i enlighet med punkt a iii i del 2 i bilaga VIII till förordning (EU) 2018/1999, enligt det gemensamma tabellformat som har införts av kommittén för utvecklingsbistånd inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för rapporteringssystemet för kreditgivare (Creditor Reporting System, CRS) eller de format som anges i bilaga III till den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska lämna kvalitativ information som förklarar den metod som har använts för att beräkna den kvantitativa informationen i enlighet med del 2 punkt a ii i bilaga VIII till förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det format som anges i bilaga IV till den här förordningen.

3. Medlemsstaterna ska lämna tillgänglig information om det planerade tillhandahållandet av stöd som avses i del 2 punkt b i bilaga VIII till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med det format som anges i bilaga V till den här förordningen.

Kapitel III Medlemsstaternas rapportering om approximativa växthusgasinventeringar, växthusgasinventeringar och bokförda utsläpp och upptag av växthusgaser

Artikel7¶Rapportering av approximativa växthusgasinventeringar

1. Medlemsstaterna ska lämna in sina approximativa växthusgasinventeringar enligt artikel 26.2 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det format som anges i bilaga VI

a) med en kategoriindelning som motsvarar tillgängliga aktivitetsdata och metoder för att ta fram uppskattningar för år X-1,

b) i separata kolumner, uppdelade på de utsläpp som omfattas av direktiv 2003/87/EG och de utsläpp som omfattas av förordning (EU) 2018/842 per källkategori, i förekommande fall.

2. Medlemsstaterna ska lämna förklaringar, inbegripet avseende de huvudsakliga drivkrafterna för de viktigaste förändringarna av utsläpp och upptag som har rapporterats i enlighet med det format som anges i bilaga VI, jämfört med den senast rapporterade slutliga växthusgasinventeringen.

Artikel8¶Allmänna regler för rapportering av växthusgasinventeringar

1. Medlemsstaterna ska rapportera de uppgifter som anges i artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med riktlinjerna för inventeringen av växthusgaser och i enlighet med bestämmelserna i den här förordningen, genom att fylla i

a) gemensamma rapporteringstabeller med inlämning av en fullständig uppsättning kalkylblad eller xml-filer (Extensible Markup Language), beroende på tillgången till lämplig programvara; uppgifterna ska omfatta medlemsstatens geografiska tillämpningsområde enligt förordning (EU) 2018/1999,

b) den information som anges i artiklarna 9–23 i den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska utarbeta den nationella inventeringsrapport som avses i artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/1999 (nedan kallad den nationella inventeringsrapporten, NIR) baserat på innehållsförteckningen för inventeringsdokument för växthusgaser, och i enlighet med bestämmelserna i den här förordningen. Medlemsstaterna ska ta med den information som rapporteras enligt artiklarna 9, 10, 12 och 14–18 i den här förordningen i den nationella inventeringsrapporten eller i en separat bilaga till den nationella inventeringsrapporten och tydligt ange i enlighet med bilaga VII var informationen finns.

Artikel9¶Rapportering om omräkningar

Medlemsstaterna ska ange de skäl för omräkning av utsläpp och upptag av växthusgaser som avses i del 1 punkt d i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 för åren 1990, 2005 och X–3, och skriftligen ange hur konsistens upprätthålls i tidsserien för alla rapporteringsår i form av ett utkast till det särskilda sammanfattande kapitlet om omräkningar i den nationella inventeringsrapporten.

Artikel10¶Rapportering om genomförande av rekommendationer

1. Medlemsstaterna ska lämna information om de åtgärder som har vidtagits för att förbättra inventeringens uppskattningar och som avses i del 1 punkt g i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det format som anges i bilaga VIII till den här förordningen.

2. I de rapporter som avses i punkt 1 ska medlemsstaterna täcka både problem som tas upp för första gången i deras senaste granskningsrapporter och problem som kvarstår från tidigare granskningsrapporter.

Artikel11¶Rapportering om inventeringsmetoder, emissionsfaktorer och tillhörande metodbeskrivningar för unionens nyckelkategorier

1. Medlemsstaterna ska lämna följande information för utarbetandet av unionens inventeringsrapport som avses i del 1 punkt m i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999:

a) Sammanfattande information om de metoder och emissionsfaktorer som används för unionens nyckelkategorier i de relevanta xml-filerna i de gemensamma rapporteringstabellerna.

b) För unionens nyckelkategorier där det saknas information om metoder och emissionsfaktorer i de gemensamma rapporteringstabellerna, information i enlighet med del 3 i bilaga IX till denna förordning.

c) Uppdaterade sammanfattande metodbeskrivningar för unionens nyckelkategorier i enlighet med det format som anges i del 4 i bilaga IX.

2. För rapporteringen enligt punkt 1 ska kommissionen förse medlemsstaterna med följande:

a) En förteckning över de mest aktuella nyckelkategorierna för unionen i det format som anges i del 1 i bilaga IX senast den 31 oktober.

b) Den uppdaterade förteckning som avses i punkt 2 a med markerade ändringar senast den 28 februari.

c) Om tillgänglig, information om inventeringsmetoder, emissionsfaktorer och om sammanfattande metodbeskrivningar i det tabellformat som anges i del 2 i bilaga IX senast den 31 oktober.

d) Den uppdaterade information som avses i punkt 2 c senast den 28 februari.

Artikel12¶Rapportering om osäkerhet och fullständighet

1. Medlemsstaterna ska rapportera minst de osäkerhetsskattningar enligt metod 1 som avses i del 1 punkt m i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med det format som anges i bilaga X i den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska lämna information om den allmänna bedömningen av fullständighet som avses i del 1 punkt m i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 i den nationella inventeringsrapporten, med uppgifter om

a) de kategorier som har rapporterats som ej uppskattade (NE – not estimated) i enlighet med formerna, förfarandena och riktlinjerna för transparens, samt detaljerade förklaringar av användningen av denna förklaringskod, särskilt i de fall riktlinjer för inventeringen av växthusgaser innehåller metoder för uppskattning av växthusgaser,

b) växthusgasinventeringens geografiska räckvidd och eventuella skillnader mellan den geografiska räckvidden enligt UNFCCC och Parisavtalet och enligt förordning (EU) 2018/1999.

Artikel13¶Rapportering om indikatorer

Medlemsstaterna ska lämna information om de indikatorer som avses i del 1 punkt e i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det format som anges i bilaga XI.

Artikel14¶Rapportering om konsistens mellan rapporterade utsläpp och data från EU:s system för handel med utsläppsrätter

1. Medlemsstaterna ska lämna den information som avses i del 1 punkt h i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det format som anges i bilaga XII till den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska i textform lämna en redogörelse för resultaten av de kontroller som avses i del 1 punkt i i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999.

Artikel15¶Rapportering om konsistens för rapporterade luftföroreningsdata

1. Medlemsstaterna ska i textform lämna en redogörelse för resultaten av de kontroller som avses i del 1 punkt j i i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 och om konsistens med data enligt del 1 punkt b i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 med närmare uppgifter om

a) huruvida de utsläppsskattningar av kolmonoxid (CO), svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NOx) och flyktiga organiska föreningar i inventeringar som lämnats av medlemsstaterna enligt direktiv (EU) 2016/2284 är konsistenta med motsvarande utsläppsskattningar i växthusgasinventeringarna enligt förordning (EU) 2018/1999,

b) rapporteringsdatum för de rapporter enligt direktiv (EU) 2016/2284 som har jämförts med inventeringen enligt förordning (EU) 2018/1999.

2. Om kontrollerna enligt punkt 1 leder till större skillnader än ± 5 % mellan de totala utsläppen, exklusive markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF – Land Use, Land-Use Change and Forestry) för en viss luftförorening som har rapporterats enligt förordning (EU) 2018/1999 och enligt direktiv (EU) 2016/2284 ska den berörda medlemsstaten lämna information om den luftföroreningen enligt den tabell som återfinns i bilaga XIII till den här förordningen, utöver den information i textform som avses i punkt 1.

3. Medlemsstaterna får begränsa sin rapportering till enbart den information som avses i punkt 1 om skillnaden på mer än ± 5 % enligt punkt 2 beror på korrigering av datafel eller på skillnader i geografisk täckning eller tillämpningsområde mellan de respektive rättsakterna.

Artikel16¶Rapportering om konsistens för rapporterade data om fluorerade växthusgaser

Medlemsstaterna ska i textform lämna en redogörelse för resultaten av de kontroller som avses i del 1 punkt j ii i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999, med uppgifter om

a) de kontroller som medlemsstaten har utfört när det gäller detaljnivå, datamängder och rapporteringar som har jämförts,

b) kontrollernas huvudresultat och förklaringar till de största inkonsistenserna,

c) huruvida de uppgifter som har samlats in av operatörer enligt artikel 6.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 har använts och hur,

d) skälen till att kontrollerna inte ansågs relevanta, om de inte har utförts.

Artikel17¶Rapportering om konsistens med energistatistik

1. Medlemsstaterna ska i textform lämna information om resultaten av de kontroller som avses i del 1 punkt j iii i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 och ange skillnaderna mellan det referensbaserade tillvägagångssättet beräknat på grundval av de uppgifter som inkluderas i inventeringen av växthusgaser och det referensbaserade tillvägagångssättet beräknat på grundval av den energistatistik som rapporterats enligt artikel 4 och bilaga B till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008.

2. Medlemsstaterna ska lämna kvantitativa uppgifter och förklaringar till skillnader på mer än ± 2 % för den totala nationella bränsleförbrukningen för energiändamål av fossila bränslen på aggregerad nivå för alla kategorier av fossila bränslen för det år X–2 som avses i punkt 1 i enlighet med bilaga XIV till den här förordningen.

Artikel18¶Rapportering om ändringar av nationella inventeringssystem eller register

Medlemsstaterna ska i relevanta avsnitt i den nationella inventeringsrapporten tydligt ange om det inte har gjorts några ändringar av deras nationella inventeringssystem eller, i förekommande fall, deras nationella register enligt del 1 punkterna k och l i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 sedan föregående inlämnade nationella inventeringsrapport.

Artikel19¶Rapportering om utsläpp av växthusgaser som omfattas av förordning (EU) 2018/842

Medlemsstaterna ska lämna information om antropogena utsläpp av växthusgaser som anges i del 2 i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999 i den omfattning som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2018/842, enligt vad som avses i del 1 punkt a i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999, och uppdateringar av sådan information som avses i bilaga V del 1 punkt d i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det format som anges i bilaga XV till den här förordningen.

Artikel20¶Rapportering av sammanfattande information om genomförda överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/841

Medlemsstaterna ska lämna sammanfattande information om genomförda överföringar enligt artiklarna 12 och 13 i förordning (EU) 2018/841, som avses i del 1 punkt f i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med det format som anges i bilaga XVI till den här förordningen. När kommissionen har gjort en sammanställning ska en sammanfattning av den information som lämnats i enlighet med denna punkt göras tillgänglig inom tre månader efter mottagandet av medlemsstaternas rapporter, i elektronisk form. Denna sammanfattning ska ange intervallet för priser som betalats per transaktion med utsläppsminskningsenheter.

Artikel21¶Rapportering av sammanfattande information om genomförda överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/842

1. Medlemsstaterna ska lämna sammanfattande information om genomförda överföringar enligt artikel 5 i förordning (EU) 2018/842, som avses i del 1 punkt f i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med det format som anges i tabell 1 i bilaga XVII till den här förordningen. När kommissionen har gjort en sammanställning ska en sammanfattning av den information som lämnats i enlighet med denna punkt göras tillgänglig inom tre månader efter mottagandet av medlemsstaternas rapporter, i elektronisk form. Denna sammanfattning ska ange intervallet för priser som betalats per transaktion med årliga utsläppstilldelningar.

2. Under de två perioderna mellan offentliggörandet av de genomförandeakter som avses i artikel 38.4 och inledningen av det förfarande för kontroll av efterlevnaden som fastställs i artikel 38.6 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2018/842, får medlemsstaterna den 15:e i varje månad rapportera till kommissionen om genomförda överföringar enligt artikel 5 i förordning (EU) 2018/842, i enlighet med det format som anges i tabell 2 i bilaga XVII till den här förordningen. När kommissionen har gjort en sammanställning ska en sammanfattning av den information som mottagits i enlighet med denna punkt göras tillgänglig i lämplig tid, i elektronisk form.

Artikel22¶Rapportering av information om planerad användning av flexibiliteter i enlighet med förordning (EU) 2018/842

1. Medlemsstaterna ska lämna den information om planerad användning av de flexibiliteter som avses i artikel 5.4 och 5.5 och artikel 7.1 i förordning (EU) 2018/842, som avses i del 1 punkt n i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med det format som anges i bilaga XVIII till den här förordningen.

2. Under de två perioderna mellan offentliggörandet av de genomförandeakter som avses i artikel 38.4 och inledningen av det förfarande för kontroll av efterlevnaden som fastställs i artikel 38.6 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med artikel 9 i förordning (EU) 2018/842, får medlemsstaterna den 15:e i varje månad rapportera till kommissionen om den planerade användningen av flexibiliteter enligt artikel 5.4 och 5.5 i förordning (EU) 2018/842, i enlighet med det format som anges i tabell 1 i bilaga XVIII till den här förordningen. När kommissionen har gjort en sammanställning ska den information som mottagits i enlighet med denna punkt göras tillgänglig, i elektronisk form och senast i slutet av den månad som avses ovan.

3. Den information som lämnas enligt punkterna 1 och 2 i den här artikeln ska inte omfatta genomförda överföringar som rapporteras enligt artikel 21.

Artikel23¶Rapportering om användning av intäkter från överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/842

Medlemsstaterna ska lämna information om användningen av intäkter i enlighet med artikel 5.6 i förordning (EU) 2018/842 enligt vad som avses i del 1 punkt n i bilaga V till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med det format som anges i bilaga XIX till den här förordningen.

Artikel24¶Rapportering om bokförda utsläpp och upptag

Medlemsstaterna ska rapportera bokförda utsläpp och upptag enligt artikel 26.5 i förordning (EU) 2018/1999 i enlighet med det format som anges i bilaga XX.

Artikel25¶Tidsramar för samarbete och samordning vid utarbetandet av unionens växthusgasinventering och UNFCCC:s granskning

1. Medlemsstaterna och kommissionen ska samarbeta och samordna arbetet med att utarbeta unionens växthusgasinventering och unionens inventeringsrapport i enlighet med de tidsfrister som anges i bilaga XXI.

2. När en medlemsstat gör en förnyad inlämning av sin inventering till UNFCCC:s sekretariat ska den medlemsstaten senast en vecka efter inlämningen förse kommissionen med en sammanfattning av de ändringar som har gjorts i den nya inventeringen.

3. Under UNFCCC:s granskning av unionens inventering ska medlemsstaterna på kommissionens begäran så snart som möjligt ge kommissionen svar på de frågor som har ställts av UNFCCC:s granskare.

Kapitel IV Krav på inrättande, drift och funktion vad beträffar nationella inventeringssystem

Artikel26¶Funktioner hos nationella inventeringssystem

Vid genomförandet av de nationella inventeringssystemen i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) 2018/1999 ska varje medlemsstat

a) upprätta och bibehålla de institutionella, legala och procedurmässiga arrangemang som krävs för att fullgöra de uppgifter som avses i artiklarna 27–29 mellan de statliga myndigheterna och andra aktörer som ansvarar för utförandet av alla funktioner,

b) säkerställa tillräcklig kapacitet för att i rätt tid fullgöra de uppgifter som avses i artiklarna 27–29, inbegripet datainsamling för uppskattning av antropogena utsläpp av växthusgaser per källor och upptag per sänkor och arrangemang för teknisk kompetens hos den personal som deltar i inventeringsutvecklingsprocessen.

Artikel27¶Inventeringsplanering

1. Inom ramen för sin inventeringsplanering ska varje medlemsstat

a) utse en enda nationell enhet med övergripande ansvar för den nationella inventeringen och tillgängliggöra enhetens postadress och elektroniska adress,

b) fastställa och fördela särskilda ansvarsområden inom inventeringsutvecklingsprocessen, inbegripet de områden som avser val av metoder, insamling av uppgifter, särskilt aktivitetsdata och emissionsfaktorer från statistiktjänster och andra aktörer, behandling och arkivering samt kvalitetskontroll och kvalitetssäkring,

c) utarbeta en plan för kvalitetskontroll och kvalitetssäkring av inventeringen, med en beskrivning av de särskilda kvalitetskontrollförfaranden som ska genomföras under inventeringsutvecklingsprocessen, underlätta genomförandet av de övergripande kvalitetssäkringsförfarandena och fastställa kvalitetsmål,

d) överväga att införa förfaranden för officiell genomgång och godkännande av inventeringen, i förekommande fall inbegripet eventuella omräkningar, innan den lämnas in, och ta itu med eventuella problem som framkommer under granskningen av inventeringen.

2. Inom ramen för sin inventeringsplanering ska varje medlemsstat i förekommande fall överväga sätt att förbättra kvaliteten i aktivitetsdata, emissionsfaktorer, metoder och andra relevanta tekniska delar i inventeringarna. Information som framkommer under genomförandet av planen för kvalitetskontroll och kvalitetssäkring, granskningar enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 525/2013, artikel 38 i förordning (EU) 2018/1999 och enligt UNFCCC ska i lämpliga fall beaktas vid utvecklingen och/eller översynen av planen för kvalitetskontroll och kvalitetssäkring, och kvalitetsmålen.

Artikel28¶Utarbetande av inventering

1. I enlighet med riktlinjerna för inventeringar av växthusgaser ska varje medlemsstat

a) identifiera nyckelkategorier och förbereda uppskattningar med lämpliga metoder för att uppskatta utsläpp och upptag från nyckelkategorier,

b) samla in tillräckliga aktivitetsdata, processinformation och emissionsfaktorer som är nödvändiga för att underbygga de metoder som har valts för att uppskatta antropogena utsläpp av växthusgaser per källor och upptag per sänkor,

c) göra en kvantitativ uppskattning av osäkerhet i inventeringen för varje kategori och för inventeringen som helhet och förbereda omräkningar av tidigare inlämnade uppskattningar av antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag,

d) sammanställa den nationella inventeringen och genomföra allmänna kvalitetskontrollförfaranden för inventeringen i enlighet med sin plan för kvalitetssäkring och kvalitetskontroll.

2. Varje medlemsstat ska vid utarbetandet av sina inventeringar i förekommande fall

a) tillämpa kategorispecifika kvalitetskontrollförfaranden för nyckelkategorier och för enskilda kategorier där det har gjorts betydande ändringar i metoder och/eller data, i enlighet med riktlinjerna för inventeringar av växthusgaser,

b) se till att en oberoende tredje part eller anställd som inte deltar i inventeringsutvecklingen gör en grundläggande granskning av inventeringen innan den lämnas in, i enlighet med de planerade kvalitetssäkringsförfaranden som avses i artikel 27.1 c,

c) se till att en mer omfattande granskning genomförs för nyckelkategorier och kategorier för vilka det har gjorts betydande metodändringar,

d) med utgångspunkt i granskningarna i enlighet med formerna, förfarandena och riktlinjerna för transparens och i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) 2018/1999 och de regelbundna interna utvärderingarna av förberedelseprocessen för inventeringen, göra en ny bedömning av inventeringsplaneringsprocessen för att uppnå de fastställda kvalitetsmål som avses i artikel 27.1 c i den här förordningen.

Artikel29¶Förvaltning av inventeringar

1. Inom ramen för sin inventeringsförvaltning ska varje medlemsstat

a) varje år för den rapporterade tidsserien arkivera inventeringsinformation, inbegripet alla disaggregerade emissionsfaktorer, aktivitetsdata, och all dokumentation om hur dessa togs fram och aggregerades, intern dokumentation om kvalitetssäkrings- och kvalitetskontrollförfaranden, externa och interna granskningar, dokumentation om årliga nyckelkällor och identifiering av nyckelkällor samt planerade förbättringar i inventeringen,

b) i enlighet med formerna, förfarandena och riktlinjerna för transparens och artikel 38 i förordning (EU) 2018/1999, ge granskningsteam tillgång till all arkiverad information som medlemsstaten har använt för att utarbeta inventeringen, med hänsyn till landsspecifika sekretessregler,

c) snabbt besvara förfrågningar om förtydligande av information om inventeringen till följd av de olika skedena i granskningsprocesserna för inventeringsinformationen och informationen om det nationella systemet.

2. Inom ramen för sin inventeringsförvaltning ska varje medlemsstat när så är lämpligt göra samlingen av arkiverad information lättillgänglig.

Kapitel V Förfarande och tidsplan för att genomföra den omfattande granskningen

Artikel30¶Förfarande för den omfattande granskningen

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1281.

1. När kommissionen och Europeiska miljöbyrån utför de omfattande granskningar som avses i artikel 38.1 och 38.1a i förordning (EU) 2018/1999 ska de bistås av en teknisk expertgrupp och följa det förfarande som anges i bilaga XXII.

2. Europeiska miljöbyrån ska utföra sekretariatsuppgifter för de omfattande granskningarna i enlighet med bilaga XXII.

3. Kommissionen ska med hjälp av Europeiska miljöbyrån välja ett tillräckligt antal granskningsexperter för att täcka de lämpliga inventeringssektorerna. De granskningsexperter som har valts ut ska ha erfarenhet av att sammanställa växthusgasinventeringar och när så är möjligt vara verksamma inom granskning av växthusgasrapportering. Tekniska experter som har bidragit till sammanställningen av en enskild medlemsstats växthusgasinventering, eller som är medborgare i den medlemsstat vars inventering ska granskas, får inte delta i granskningsarbetet för den inventeringen.

4. De omfattande granskningarna ska göras genom skrivbordsgranskning eller centraliserad granskning i enlighet med vad som fastställs i bilaga XXII. Dessutom får besök i landet anordnas efter rekommendation från den tekniska expertgruppen och i samråd med den berörda medlemsstaten.

5. De kontroller som avses i artikel 38.2 b i förordning (EU) 2018/1999 ska när så är lämpligt omfatta den information som anges i bilaga XXII.

6. De kontroller som avses i artikel 38.2 c i förordning (EU) 2018/1999 ska när så är lämpligt omfatta en detaljerad granskning av de bokförda utsläppens och upptagens överensstämmelse med unionens regler.

7. De omfattande granskningarna ska i förekommande fall innefatta kontroller för att fastställa om områden för förbättring som har konstaterats i en medlemsstat inom ramen för granskningar enligt klimatkonventionen eller unionens granskningar även kan utgöra ett område för förbättring för andra medlemsstater.

8. Granskningen av växthusgasinventeringar ska utföras på ett enhetligt och objektivt sätt för alla berörda medlemsstater.

Artikel31¶Tekniska korrigeringar

1. En teknisk korrigering av en utsläppsuppskattning i den mening som avses i artikel 38.2 d i förordning (EU) 2018/1999 ska anses nödvändig om en under- eller överskattning överstiger tröskelvärdet för aspekter av stor betydelse i enlighet med punkt 2 i den här artikeln. Närmare bestämmelser om de tekniska korrigeringarna anges i bilaga XXII till den här förordningen.

2. Tröskelvärdet för aspekter av stor betydelse för en viss källa eller sänka uppgår till 0,05 % av en medlemsstats totala nationella växthusgasutsläpp, exklusive LULUCF för året för den inventering som granskas, eller 500 kiloton koldioxidekvivalenter, beroende på vilket värde som är minst.

3. Som svar på en slutsats från kommissionen som meddelats en medlemsstat under granskningen får medlemsstaten begära en ändring av sina uppskattningar av utsläpp eller bokförda utsläpp och upptag genom att lämna in reviderade uppskattningar. Om den tekniska expertgruppen bedömer att en reviderad uppskattning är tillfredsställande ska den inkluderas i den granskningsrapport som avses i artikel 32 och åtföljas av en motivering.

Artikel32¶Slutliga granskningsrapporter

Ändrad genom förordning (EU) 2024/1281.

Kommissionen ska informera den berörda medlemsstaten om att den omfattande granskningen har avslutats och ge medlemsstaten en slutlig rapport senast den 30 augusti 2025, den 30 augusti 2027 respektive den 30 augusti 2032.

Artikel33¶Samarbete med medlemsstaterna

1. Medlemsstaterna ska

a) delta i granskningen i enlighet med tidsplanen i bilaga XXII,

b) utse en nationell kontaktperson för unionens granskning,

c) vid behov delta i och underlätta anordnandet av ett besök i landet,

d) ge svar och ytterligare information samt lämna synpunkter på granskningsrapporterna då detta behövs.

2. På medlemsstaternas begäran ska kommissionen ta med kommentarer om slutsatserna av granskningen i den slutliga granskningsrapport som avses i artikel 32.

3. Kommissionen ska underrätta medlemsstaterna om sammansättningen i den tekniska expertgrupp som har valts i enlighet med artikel 30.

Artikel34¶Tidsplan för de omfattande granskningarna

Den omfattande granskningen ska genomföras i enlighet med tidsplanen i bilaga XXII.

Kapitel VI Styrmedel och åtgärder och prognoser

Artikel35¶Inlämningsförfaranden för rapportering

Medlemsstaterna ska använda den e-plattform som anges i artikel 28 i förordning (EU) 2018/1999 och kommissionens länkade verktyg och mallar, med bistånd av Europeiska miljöbyrån i enlighet med artikel 42 i förordning (EU) 2018/1999, för att lämna information i enlighet med det här kapitlet.

Artikel36¶Rapportering om nationella system för styrmedel och åtgärder och prognoser

Medlemsstaterna ska lämna den beskrivning av sina nationella system för rapportering om styrmedel och åtgärder, eller samlade åtgärder, och prognoser som avses i punkt a i bilaga VI till förordning (EU) 2018/1999 i det format som anges i bilaga XXIII till den här förordningen.

Artikel37¶Rapportering om nationella styrmedel och åtgärder

1. Medlemsstaterna ska lämna den information om sina nationella styrmedel och åtgärder eller samlade åtgärder som avses i punkt c i bilaga VI till förordning (EU) 2018/1999 i de format som anges i bilaga XXIV till den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska lämna följande information i textform:

a) De uppdateringar som är relevanta för deras långsiktiga strategier i enlighet med punkt b i bilaga VI till förordning (EU) 2018/1999.

b) Planerade ytterligare nationella styrmedel och åtgärder som avses i punkt d i bilaga VI till förordning (EU) 2018/1999.

c) Sambanden mellan olika styrmedel och åtgärder och hur de bidrar till olika prognosscenarier i enlighet med punkt e i bilaga VI till förordning (EU) 2018/1999.

Artikel38¶Rapportering om nationella prognoser

1. Medlemsstaterna ska lämna den information om sina nationella prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor, uppdelat per gas eller grupp av gaser, som avses i artikel 18.1 b och punkt a i bilaga VII till förordning (EU) 2018/1999 i det format som anges i bilaga XXV till den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska i textform lämna den ytterligare information om sina nationella prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor som avses i bilaga VII till förordning (EU) 2018/1999 och ange följande:

a) Prognosresultatet för totala utsläpp av växthusgaser som omfattas av förordning (EU) 2018/842 respektive direktiv 2003/87/EG och de beräknade utsläppen från källor och upptag i sänkor enligt förordning (EU) 2018/841, i enlighet med punkt b i bilaga VII till förordning (EU) 2018/1999.

b) Resultaten av den känslighetsanalys som har gjorts i enlighet med punkt d i bilaga VII till förordning (EU) 2018/1999,

1) för de totala rapporterade växthusgasutsläppen, tillsammans med en kort förklaring av vilka parametrar som varierades och hur,

2) uppdelade på totala utsläpp som omfattas av direktiv 2003/87/EG respektive av förordning (EU) 2018/842 och de beräknade utsläppen från källor och upptag i sänkor enligt förordning (EU) 2018/841, när sådan information finns tillgänglig.

c) Basår för inventeringsdata och vilket rapporteringsår av inventeringsrapporten som används som utgångspunkt för prognoserna.

d) Prognosmetoderna, med en kortfattad beskrivning av de modeller som har använts och deras räckvidd vad gäller sektorer, geografiska områden och tidsperioder, hänvisningar till datakällor för ytterligare information om modellerna samt information om huvudsakliga antaganden om externa faktorer och använda parametrar, i enlighet med punkt e i bilaga VII till förordning (EU) 2018/1999.

3. I de prognosrapporter som ska lämnas i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna ta hänsyn till de harmoniserade värden för viktiga parametrar för prognoser – åtminstone för importpriser för olja, gas och kol och även för koldioxidpriser enligt EU:s system för handel med utsläppsrätter i enlighet med direktiv 2003/87/EG – som kommissionen har rekommenderat i samråd med medlemsstaterna tolv månader innan tidsfristen löper ut för att lämna in rapporterna.

Kapitel VII Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel39¶Upphävande

Genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2021, med förbehåll för övergångsbestämmelserna i artikel 40 i den här förordningen.

Artikel40¶Övergångsbestämmelse

Genom undantag från artikel 39 i denna förordning ska artiklarna 3–18 och 27–43 i genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 fortsätta att gälla för de rapporter som innehåller de uppgifter som krävs för åren 2019 och 2020.

Artikel41¶Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

BILAGA I

Information om nationella anpassningsåtgärder enligt artikel 4

1. Nationella förhållanden, effekter, sårbarheter, risker och anpassningsförmåga

1.1 Nationella förhållanden som är relevanta för anpassningsåtgärder:

a) Biogeofysiska inslag.

b) Demografi.

c) Ekonomi och infrastruktur.

1.2 Ram för klimatövervakning och klimatmodellering:

a) Huvudsakliga aktiviteter för övervakning, modellering, prognoser och scenarier.

b) Huvudsakliga strategier, metoder och verktyg samt åtföljande osäkerheter och utmaningar.

1.3 Bedömning av klimatpåverkan, sårbarhet och risker, inbegripet anpassningsförmåga:

a) Översikt över observerade klimatrisker bland dem som anges i tabell 1 och befintliga påfrestningar:

b) Identifiering av viktiga framtida klimatrisker bland dem som anges i tabell 1 och de nyckelsektorer som påverkas. Tabell 1 – Klassificering av klimatrelaterade risker Temperaturrelaterade Vindrelaterade Vattenrelaterade Relaterade till fast massa Kroniska Temperaturförändringar (luft, sötvatten, havsvatten) Förändringar i vindmönster Förändringar i nederbördsmönster och nederbördstyper (regn, hagel, snö/is) Kusterosion Variationer i nederbörd och/eller hydrologi Markförstöring Temperaturvariationer Försurning av hav Markerosion Tinande permafrost Inträngning av saltvatten Jordflytning Stigande havsnivåer Förändring i havsisen Vattenbrist Akuta Värmebölja Cyklon Torka Lavin Köldvåg/frost Storm (inklusive snö-, damm- och sandstormar) Kraftig nederbörd (regn, hagel, snö/is) Jordskred Okontrollerad yttäckande brand Tornado Översvämning (kustvatten-, fluvial, pluvial, grundvatten-, plötslig) Jordskred Snö- och istryck Översvämning av glaciärsjö (Glacial Lake Outburst)

c) För varje nyckelsektor som påverkas, en översikt över följande, placerat på kvalitativa bedömningsskalor över hög/medelstor/låg/ej tillämplig, vid behov med åtföljande förklaring:

i) Observerade effekter av viktiga risker, inbegripet förändringar i frekvens och omfattning

ii) Sannolikhet för att viktiga risker ska förverkligas och exponering för dem i ett framtida klimat, baserat på bästa tillgängliga klimatmodelleringsvetenskap

iii) Sårbarhet, inbegripet anpassningsförmåga

iv) Risk för potentiella framtida effekter

2. Legala och politiska ramar och institutionella arrangemang

2.1 Legala och politiska ramar och föreskrifter, inklusive nationella anpassningsstrategier, nationella anpassningsplaner och eventuella sektorsspecifika anpassningsplaner.

2.2 Översikt över institutionella arrangemang och styrning på nationell nivå för

a) bedömning av sårbarhet och risker kopplade till klimatet,

b) planering, genomförande, övervakning, utvärdering och revidering av anpassningspolitiken,

c) integrering av effekter av klimatförändring och motståndskraft i miljöbedömningsförfaranden,

d) insamling av, äganderätt till och återanvändning av relevanta uppgifter (t.ex. uppgifter om klimatrelaterade katastrofförluster eller riskdata) och tillgång till dem,

e) integrering av effekter av klimatförändring och anpassningsplanering i ramar för katastrofriskhantering och vice versa.

2.3 Översikt över institutionella arrangemang och styrning på subnationell nivå:

a) Rättsliga krav och strategidokument.

b) Nätverk och andra samarbeten för anpassning mellan nationella myndigheter.

c) Exempel på god praxis för nätverk eller andra samarbeten för anpassning mellan lokala och regionala myndigheter.

3. Strategier, styrmedel, planer och mål för anpassning

3.1 Anpassningsprioriteringar

3.2 Utmaningar, brister och hinder för anpassning

3.3 Sammanfattningar av nationella strategier, riktlinjer och insatser, med inriktning på mål, planerade åtgärder, budget och tidsplan

3.4 Översikt över innehållet i subnationella strategier, riktlinjer, planer och insatser

3.5 Översikt över insatser för att integrera anpassning till klimatförändringar i sektorsbaserade styrmedel, planer och program, inbegripet strategier och handlingsplaner för katastrofriskhantering

3.6 Medverkan av berörda parter Översikt över anpassningsstrategiska åtgärder på nationell nivå och exempel på god praxis på subnationell nivå för att samarbeta med

a) berörda parter som är särskilt sårbara för konsekvenserna av klimatförändringar,

b) den privata sektorn.

4. Övervakning och utvärdering av anpassningsåtgärder och anpassningsprocesser

4.1 Övervaknings- och utvärderingsmetod i samband med

a) minskning av klimateffekter, sårbarheter, risker och ökning av anpassningsförmågan,

b) genomförande av anpassningsåtgärder.

4.2 Lägesrapport om genomförandet av de åtgärder som planeras enligt punkterna 3.3–3.6, inbegripet en översikt över den subnationella nivån och utbetalningen av medel för att öka motståndskraften mot klimatförändringar. Rapporteringen om finansiering ska omfatta

a) utgifter som är öronmärkta för klimatanpassning, inbegripet katastrofriskhantering,

b) den andel av utgifterna som används för att stödja klimatanpassning i varje sektor, så långt möjligt.

4.3 Utvärdering av framstegen i fråga om att

a) minska klimatpåverkan, sårbarheter och risker,

b) öka anpassningsförmågan,

c) uppfylla anpassningsprioriteringarna,

d) ta itu med hinder för anpassning.

4.4 Åtgärder som har vidtagits för att granska och uppdatera följande:

a) Sårbarhets- och riskbedömningar.

b) Nationella styrmedel, strategier, planer och åtgärder för anpassning.

4.5 Översikt över god praxis när det gäller steg som vidtagits för att se över och uppdatera lokala och regionala anpassningsplaner, strategier och åtgärder.

5. Samarbete, god praxis, synergier, erfarenheter och dragna lärdomar inom området för anpassning

5.1 God praxis och dragna lärdomar, inbegripet på subnationell nivå

5.2 Anpassningsåtgärders synergier med andra internationella ramar och/eller konventioner, särskilt målen för hållbar utveckling och Sendai-ramverket för katastrofriskreducering

5.3 Samarbete med unionens medlemsstater, internationellt samarbete och samarbete med regionala och internationella organisationer:

a) Samarbete för att dela information och stärka vetenskap, institutioner och anpassningskunskap.

b) Samarbete för att förbättra anpassningsåtgärder på subnationell, nationell, makroregional och internationell nivå, inbegripet område, omfattning och typer av samarbete.

6. All annan information som rör konsekvenser av och anpassning till klimatförändringar

6.1 Viktiga kontaktuppgifter för nationell samordnare och organisation

6.2 Relevanta webbplatser och källor till sociala medier som används för kommunikation om anpassningsåtgärder på nationell och subnationell nivå, i förekommande fall

6.3 Viktiga rapporter och publikationer på nationell och subnationell nivå

6.4 All annan relevant information.

BILAGA II

BILAGA III

Information om finansiellt och tekniskt stöd till utvecklingsländer i enlighet med artikel 6.1

Anmärkningar:

(1) De uppgifter som markeras med * ska ifyllas i den mån de är tillgängliga.

(2) Uppgifterna ska rapporteras per kalenderår (X-1).

a) Belopp ska rapporteras i inhemsk valuta.

b) Dessa uppgifter ska lämnas enligt hur de rapporteras till FN eller Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) i enlighet med internationellt överenskomna informationskrav.

c) De femsiffriga koder som har införts av OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd för rapportering till rapporteringssystemet för kreditgivare, Creditor Reporting System, (DAC CRS) får användas vid rapportering av uppgifter för undersektorer.

d) Medlemsstaterna ska ange ”T” om verksamheten bidrar till målen för teknisk utveckling och överföring, ”C” om den bidrar till kapacitetsbyggnadsmål, ”båda” om den är tvärgående och ”ej tillämpligt” så är fallet.

e) Ytterligare information ska lämnas, t.ex. en länk till relevant programdokumentation eller en beskrivning av projektet.

Anmärkningar:

(1) De uppgifter som markeras med * ska ifyllas i den mån de är tillgängliga.

(2) Uppgifterna ska rapporteras per kalenderår (X-1).

a) Belopp ska rapporteras i inhemsk valuta.

b) Dessa uppgifter ska lämnas enligt hur de rapporteras till FN eller OECD i enlighet med internationellt överenskomna informationskrav.

c) Medlemsstaterna ska ange om det rapporterade beloppet baseras på ”inflödesbidraget” till den multilaterala institutionen eller på ”utflödesandelen” av den multilaterala institutionens finansiella resurser.

d) Medlemsstaterna ska ange om det ”klimatspecifika” beloppet beräknas enligt OECD:s tillräknade multilaterala andelar.

e) OECD-DAC CRS:s femsiffriga koder för rapportering av syftet får användas för uppgifter för undersektorer.

f) Medlemsstaterna ska ange ”T” om verksamheten bidrar till målen för teknisk utveckling och överföring, ”C” om den bidrar till kapacitetsbyggnadsmål, ”båda” om den är tvärgående och ”ej tillämpligt” om så är fallet.

g) Ytterligare information ska lämnas, t.ex. en länk till relevant programdokumentation och en beskrivning av projektet.

Anmärkningar:

(1) De uppgifter som markeras med * ska ifyllas i den mån de är tillgängliga.

(2) Uppgifterna ska rapporteras per kalenderår (X-1).

a) Belopp ska rapporteras i inhemsk valuta.

b) OECD-DAC CRS:s femsiffriga koder för rapportering av syftet får användas för uppgifter för undersektorer.

c) Dessa uppgifter ska lämnas enligt hur de rapporteras till FN eller OECD i enlighet med internationellt överenskomna informationskrav.

d) Ytterligare information ska lämnas, t.ex. en länk till relevant programdokumentation eller en beskrivning av projektet.

Mall 1: Tabell 1 Information om finansiellt stöd som mobiliserats genom offentliga ingripanden per verksamhet(1), (2) som ska användas om medlemsstaten inte kan fylla i tabell 3

Benämning på verksamhet/program/projekt eller annat

1. Kanal

2. Mottagare

3. Typ av offentligt ingripande

4. Typ av stöd

5. Sektor

6. Mobiliserat belopp (a)

7. Undersektor* (b)

8. Bidragsekvivalent * (a), (c)

9. Belopp för de resurser som använts för att mobilisera stödet *

10. Ytterligare information * (d)

Anmärkningar:

(1) De uppgifter som markeras med * ska ifyllas i den mån de är tillgängliga.

(2) Uppgifterna ska rapporteras per kalenderår (X-1).

a) Belopp ska rapporteras i inhemsk valuta.

b) OECD-DAC CRS:s femsiffriga koder för rapportering av syftet får användas för uppgifter för undersektorer.

c) Dessa uppgifter ska lämnas enligt hur de rapporteras till FN eller OECD i enlighet med internationellt överenskomna informationskrav.

d) Ytterligare information ska lämnas, t.ex. en länk till relevant programdokumentation eller en beskrivning av projektet.

BILAGA IV

Kvalitativ information som förklarar metoden i enlighet med artikel 6.2

Mall 1: Kvalitativ information som förklarar metoden, om tillämpligt, och annan information om definitioner och metoder

1. Klimatfinansiering

2. Nytt och ytterligare

3. Utvecklingsland

4. Central/allmän

5. Klimatspecifik

6. Finansieringsinstrument (t.ex. bidrag, subventionerade lån, icke-subventionerade lån, eget kapital, garanti, försäkring, övrigt (ange närmare))

7. Finansieringskälla (offentligt utvecklingsbistånd, övriga offentliga flöden, annat)

8. Status (avsatt och tillhandahållet)

9. Mobiliserat stöd (t.ex. i) identifiering av ett tydligt orsakssamband mellan ett offentligt ingripande och mobiliserade privata medel, där verksamheten inte skulle ha avancerat, eller inte skulle ha avancerat i tillräcklig skala, utan partens ingripande, ii) information om mätpunkten (t.ex. åtagandetidpunkt, utbetalningstidpunkt) för den privata finansiering som mobiliserats till följd av det offentliga ingripandet, i den mån det är möjligt för den typ av instrument eller mekanism som används för att mobilisera finansieringen, iii) information om de avgränsningar som används för att identifiera finansiering som mobiliserats genom offentligt ingripande)

10. Sektor, undersektor

11. Typ av stöd (begränsning av klimatförändringen/anpassning till klimatförändringen/övergripande åtgärder)

12. Offentlig finansiering/privat finansiering (särskilt när det rör sig om blandade enheter eller fonder)

13. Tillämpning av Riomarkörer (koefficienter)

14. Fastställande av bidragsekvivalentdelen av det tillhandahållna stödet och det mobiliserade stödet om information om bidragsekvivalenten har rapporterats

15. Metoder som används för att fastställa siffror för det stöd som har mobiliserats

16. Hur man har undvikit dubbelräkning mellan de resurser som rapporteras som avsatta eller tillhandahållna och de resurser som används i enlighet med artikel 6 i Parisavtalet av den mottagande parten för att uppnå det nationellt fastställda bidraget

17. En beskrivning av de system och processer som används för att identifiera, spåra och rapportera om stöd som har avsatts, tillhandahållits och mobiliserats genom offentliga interventioner

18. En beskrivning av de nationella systemen och institutionella arrangemangen för att ge information om planerat tillhandahållande av stöd, inbegripet information om planerade verksamheter som rör offentligt finansierade tekniköverföringsprojekt och kapacitetsuppbyggnadsprojekt för utvecklingsländer enligt UNFCCC

19. Information, när sådan finns tillgänglig, med en beskrivning av nationella system och institutionella arrangemang för tillhandahållande av stöd för tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad, inbegripet underliggande antaganden, definitioner och metoder som används för att lämna information om stöd för tekniköverföring och kapacitetsuppbyggnad

20. Information om kanaler och om hinder som har uppstått, dragna lärdomar och åtgärder som har vidtagits för att undanröja dem

21. Information om hur man har försökt säkerställa att stöd som har avsatts, tillhandahållits och mobiliserats genom offentliga interventioner är förenliga med de långsiktiga målen i Parisavtalet

22. Information om hur stöd som har avsatts, tillhandahållits och mobiliserats riktas för att hjälpa utvecklingsländer i deras ansträngningar för att uppnå de långsiktiga målen i Parisavtalet, inbegripet genom att bistå dem i ansträngningar för att se till att finansiella flöden stämmer överens med en utveckling mot låga utsläpp av växthusgaser och klimattålig utveckling

23. Information om hur den information som har lämnats avspeglar en progression från tidigare nivåer i tillhandahållandet av stöd och mobilisering av finansiering enligt Parisavtalet

24. Hur man strävar efter att säkerställa att stöd som tillhandahålls och mobiliseras genom offentligt ingripande på ett effektivt sätt tillgodoser behoven och prioriteringarna hos parter som är utvecklingsländer för genomförandet av Parisavtalet, i enlighet med landspecifika strategier och instrument, t.ex. de transparensrapporter som utarbetas vartannat år, nationellt fastställda bidrag och nationella anpassningsplaner.

25. Information om åtgärder och planer för att mobilisera ytterligare klimatfinansiering som ett led i den globala ansträngningen för att mobilisera klimatfinansiering från en rad olika källor, inbegripet om förhållandet mellan den offentliga intervention som ska användas och den privata finansiering som har mobiliserats

26. Information om rapportering av multilateral finansiering, inbegripet i) om den rapporterade multilaterala finansieringen baseras på partens inflödesbidrag till en multilateral institution och/eller på partens andel av utflödet från den multilaterala institutionen, ii) om och hur multilateral finansiering har rapporterats som klimatspecifik och hur den klimatspecifika andelen har beräknats, inbegripet exempelvis genom tillämpning av befintliga internationella standarder, iii) om multilateral finansiering har rapporterats som central/allmän, med beaktande av att det faktiska klimatfinansieringsbelopp som den skulle omsättas till beror på de multilaterala institutionernas programplaneringsval, iv) om och hur multilateral finansiering har tilldelats den rapporterande parten.

BILAGA V

Tillgänglig information om det planerade tillhandahållandet av stöd enligt artikel 6.3

Anmärkningar:

(a) Medlemsstaterna ska lämna information om mottagande land/region på önskad detaljnivå.

(b) Medlemsstaterna ska om möjligt ange beloppet för det stöd som ska tillhandahållas i inhemsk valuta (det rekommenderas att nominellt värde anges på åtagandebasis).

(c) Medlemsstaterna ska ange ”T” om verksamheten bidrar till målen för teknisk utveckling och överföring, ”K” om den bidrar till kapacitetsbyggnadsmål, ”båda” om den är tvärgående, och ”ej tillämpligt” om så är fallet.

(d) Ytterligare information ska lämnas, t.ex. en länk till relevant programdokumentation, en beskrivning av projektet eller tillgänglig information i enlighet med artikel 9.5 i Parisavtalet.

Mall 1: Tillgänglig information om planerat stöd per verksamhet/program/projekt som ska användas om medlemsstaten inte kan fylla i tabell 1

Benämning på verksamhet/program/projekt

1. År

2. Mottagare (a)

3. Beräknat belopp som ska tillhandahållas (b)

4. Typ av stöd

5. Tekniköverföring/kapacitetsuppbyggnad (c)

6. Ytterligare information (d)

Anmärkningar:

(a) Medlemsstaterna ska lämna information om mottagande land/region på önskad detaljnivå.

(b) Medlemsstaterna ska om möjligt ange beloppet för det stöd som ska tillhandahållas i inhemsk valuta (det rekommenderas att nominellt värde anges på åtagandebasis).

(c) Medlemsstaterna ska ange ”T” om verksamheten bidrar till målen för teknisk utveckling och överföring, ”K” om den bidrar till kapacitetsbyggnadsmål, ”båda” om den är tvärgående, och ”ej tillämpligt” om så är fallet.

(d) Ytterligare information ska lämnas, t.ex. en länk till relevant programdokumentation, en beskrivning av projektet eller tillgänglig information i enlighet med artikel 9.5 i Parisavtalet.

BILAGA VI

Rapportering av approximativa växthusgasinventeringar enligt artikel 7

Anmärkningar:

(1) För koldioxid (CO2) från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ska nettoutsläpp/nettoupptag rapporteras. Vid rapportering är tecknen för upptag alltid negativa (–) och för utsläpp alltid positiva (+).

(2) För medlemsstater som rapporterar indirekt koldioxid ska de nationella totalmängderna anges med och utan indirekt koldioxid.

(3) Utsläpp som omfattas av förordning (EU) 2018/842.

BILAGA VII

Översikt över redovisningen av växthusgasinventeringar enligt artikel 8.2 (1) (2)

Anmärkningar:

(1) Information som ska lämnas senast den 15 januari ska lämnas in i form av utkast till kapitel i NIR eller respektive separata bilagor.

(2) Beteckningen ”möjlig” innebär att medlemsstaterna ska välja om de ska lämna informationen i NIR eller i en separat bilaga till NIR

BILAGA VIII

Rapportering om genomförande av rekommendationer i enlighet med artikel 10

BILAGA IX

Rapportering om inventeringsmetoder, emissionsfaktorer och tillhörande metodbeskrivningar för unionens nyckelkategorier enligt artikel 11

Anmärkningar:

(a) De kategorier som används i nyckelkategorin för unionen ska anges av kommissionen per kategorikod, kategoribenämning, bedömd växthusgas och, i tillämpliga fall, bränsletyp. Exempel: 1.A.1.a, Offentlig el- och värmeproduktion, gasformiga bränslen, koldioxid

(b) Förklaringskoder (förkortningar) för ”tillämpad metod” och ”emissionsfaktorer” som används i de gemensamma rapporteringstabellernas sammanfattande blad om metoder och utsläppsfaktorer som används.

(c) Information om det föregående årets beskrivning ska inkluderas för första gången senast den 31 oktober 2023.

(d) Kolumn H ska tillhandahållas av kommissionen.

(e) Information i kolumn F ska lämnas av kommissionen för första gången senast den 31 oktober 2023.

(f) Ändringar i information som har rapporterats i kolumnerna I, J, K och L ska i förekommande fall endast rapporteras för nyckelkategorier som har angetts i kolumn B.

(g) Med ”slutlig NIR” avses den senaste tillgängliga fullständiga NIR som lämnats in till EU.

BILAGA X

Rapportering om osäkerhet och fullständighet enligt artikel 12

BILAGA XI

Rapportering om indikatorer enligt artikel 13

Förklaring: x = rapporteringsåret

Anmärkningar:

(1) Medlemsstaten ska rapportera täljaren och nämnaren om de inte finns med i CRT.

(2) Medlemsstaterna ska följa dessa riktlinjer. Om de inte till fullo kan följa dessa riktlinjer eller om täljaren och nämnaren inte är helt och hållet konsistenta ska medlemsstaten tydligt ange detta.

(3) Hänvisningen till IPCC:s källkategorier avser 2006 års ändrade IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.

(4) Med en miljard menas ett tusen miljoner.

BILAGA XII

BILAGA XIII

Rapportering om konsistens för rapporterade luftföroreningsdata enligt artikel 15

Anmärkningar:

(1) Utsläpp som rapporterats i växthusgasinventeringen minus utsläpp som rapporterats i inventeringen inom ramen för NEC.

(2) Skillnaden i kiloton dividerat med utsläpp som rapporterats i växthusgasinventeringen.

(3) Uppgifter ska rapporteras med upp till en decimal för kiloton och procentvärden.

BILAGA XIV

Rapportering om konsistens med energistatistik enligt artikel 17.2

Anmärkningar:

(1) Den förbrukning för energiändamål som rapporterats i växthusgasinventeringen minus förbrukning för energiändamål enligt uppgifter som rapporterats enligt förordning (EG) nr 1099/2008.

(2) Absolut skillnad dividerad med förbrukning för energiändamål enligt växthusgasinventeringen.

(3) Uppgifter ska rapporteras med upp till en decimal för TJ och procentvärden.

BILAGA XV

Rapportering om utsläpp av växthusgaser som omfattas av förordning (EU) 2018/842 (förordningen om ansvarsfördelning) i enlighet med artikel 19 (1)

BILAGA XVI

Rapportering av sammanfattande information om genomförda överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/841 enligt artikel 20

X = rapporteringsåret

Anmärkningar:

(1) Undantagsvis bör rapporteringen under det första rapporteringsåret 2023 även omfatta alla överföringar enligt förordning (EU) 2018/841 som genomförts före 2022.

(2) Lägg till rader för de överföringar som ägde rum under år X–1.

(3) Välj bokföringsperioden 2021–2025 eller bokföringsperioden 2026–2030.

BILAGA XVII

Rapportering av sammanfattande information om genomförda överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/842 enligt artikel 21

Tabell 1: Rapportering av sammanfattande information om genomförda överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/842 i enlighet med artikel 21.1

Förklaring: X = rapporteringsåret

Anmärkningar:

(1) Med en genomförd överföring avses ett genomfört avtal om att överföra årliga utsläppstilldelningsenheter mellan två eller flera medlemsstater. Undantagsvis bör rapporteringen under det första rapporteringsåret 2023 även omfatta alla överföringar enligt förordning (EU) 2018/842 som genomförts före 2022.

(2) Upprepa del 2 för det antal överföringar som genomfördes under år X–1 och som inte har rapporterats tidigare i enlighet med artikel 26.3.

(3) Det år då den överförande medlemsstatens fullgörandekonto debiteras.

(4) Ursprungsåret ska endast rapporteras i den överförande medlemsstatens rapport. Förvärvande medlemsstater behöver inte ange ursprungsåret i sin rapportering om genomförda överföringar.

Tabell 2: Rapportering av sammanfattande information om genomförda överföringar i enlighet med förordning (EU) 2018/842 enligt artikel 21.1

Förklaring: x = rapporteringsåret

Anmärkningar:

(1) Upprepa del 2 för det antal överföringar som har genomförts sedan den 1 januari år X respektive sedan den föregående månadsrapporten lämnades in.

(2) Det år då den överförande medlemsstatens fullgörandekonto debiteras.

(3) Ursprungsåret ska endast rapporteras i den överförande medlemsstatens rapport. Förvärvande medlemsstater behöver inte ange ursprungsåret i sin rapportering om genomförda överföringar.

BILAGA XVIII

Rapportering om planerad användning av flexibiliteter enligt artikel 22

Anmärkningar:

(1) Summa av särskilda planerade överföringskategorier som har rapporterats i del 2 och del 3.

(2) Upprepa del 2 för antalet planerade överföringskategorier till andra medlemsstater (t.ex. olika typer och ursprungsår).

(3) Det år då den överförande medlemsstatens fullgörandekonto debiteras.

(4) Medlemsstaterna ska här göra åtskillnad mellan överföringar enligt de två typerna i artikel 5.4 och 5.5.

(5) Upprepa del 3 för antalet planerade överföringskategorier från andra medlemsstater (t.ex. olika fullgörandeår).

(6) Året för det fullgörandekonto som avses i den förvärvarande medlemsstaten.

Anmärkningar:

(1) Summan av specifika planerade överföringar för LULUCF-fullgörande som har rapporterats i del 2.

(2) Upprepa del 2 för var och en av de planerade överföringarna för LULUCF-fullgörande, t.ex. för olika upptagsår.

(3) Året för fullgörandekontot enligt vad som avses i artikel 7.1 i förordning (EU) 2018/842.

BILAGA XIX

Rapportering om användning av överföringsintäkter enligt artikel 23

Förklaring: x = rapporteringsåret

Anmärkningar:

(1) Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som använts för det utbetalade beloppet.

(2) Genom att rapportera ”motsvarande ekonomiskt värde” i tabell 1 anger medlemsstaten att alla värden som rapporteras i tabell 2–3 också representerar motsvarande ekonomiskt värde.

Förklaring: x = rapporteringsåret

Anmärkningar:

(1) Denna tabell ska endast rapporteras om den är tillämplig.

(2) Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som har använts för det utbetalade beloppet.

(3) Rapporteringen ska inkludera definitioner av utgiftsåtagande och utbetalning. Om en del av det rapporterade beloppet har avsatts och en annan del har betalats ut till ett särskilt program eller projekt ska detta redovisas på två separata rader. Om det inte är möjligt att skilja mellan avsatta och utbetalade belopp ska den lämpligaste kategorin väljas för de rapporterade beloppen. Enhetliga definitioner ska användas för samtliga tabeller. I allmänhet är ”avsatta” auktionsintäkter sådana som rättsligt har öronmärkts för att användas för klimat- och energirelaterade ändamål, men som i vissa fall kanske ännu inte har använts vid rapporteringstidpunkten. ”Utbetalade” intäkter från överföringar av utsläppstilldelningsenheter är sådana som har använts vid rapporteringstidpunkten. I vissa fall kan ”avsättningen” emellertid avse intäkter som endast preliminärt har planerats att användas, och ”utbetalade” auktionsintäkter kan vara sådana som har överförts till ett visst statligt organ för ett visst ändamål eller till en regional förvaltning.

(4) Typer av användning som ska väljas: Medlemsstaterna ska undvika dubbelräkning av beloppen i denna tabell. Om en viss användning passar in i flera kategorier kan flera kategorier väljas. Det redovisade beloppet får emellertid inte redovisas flera gånger, utan de ytterligare kategoriraderna ska länkas till ett enda fält där beloppet redovisas.

Finansiering av forskning och utveckling och demonstrationsprojekt för minskade utsläpp och anpassning till klimatförändringarna.

Finansiering av initiativ inom ramen för den strategiska EU-planen för energiteknik och de europeiska teknikplattformarna.

Utveckling av förnybar energi så att unionen kan uppfylla sitt åtagande att utnyttja 32 % förnybar energi 2030.

Utveckling av annan teknik som bidrar till omställningen till en säker och hållbar koldioxidsnål ekonomi.

Utveckling av teknik som bidrar till att uppfylla unionens åtagande att öka energieffektiviteten med 32,5 % till 2030. – Åtgärder för koldioxidbindning i skogar i unionen.

Åtgärder för miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid.

Främjande av en övergång till utsläppssnåla och kollektiva transportsätt.

Finansiering av forskning och utveckling i fråga om energieffektivitet och ren teknik.

Åtgärder för att förbättra energieffektivitet och isolering eller för att ge ekonomiskt stöd i syfte att hantera sociala aspekter som berör hushåll som består av låg- eller medelinkomsttagare.

Täckning av administrativa kostnader för förvaltning av utsläppshandelssystemet.

Andra åtgärder för minskade växthusgasutsläpp.

Andra klimatanpassningsåtgärder.

Annan inhemsk användning.

Flera kategorier får väljas om flera typer av finansieringsinstrument är relevanta för det rapporterade programmet eller projektet.

Förklaring: x = rapporteringsåret

Anmärkningar:

(1) Medlemsstaterna ska undvika dubbelräkning av beloppen i denna tabell. Om en viss användning passar in på flera rader ska den lämpligaste raden väljas, och beloppet får endast redovisas en gång. Om nödvändigt kan ytterligare information i textform bifogas för att förklara hur valet har gjorts.

(2) Denna tabell ska endast lämnas in om den är tillämplig.

(3) Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som använts för det utbetalade beloppet.

(4) Rapporteringen ska inkludera definitioner av utgiftsåtagande och utbetalning. Om en del av det rapporterade beloppet har avsatts och en annan del har betalats ut till ett särskilt program eller projekt ska detta redovisas på två separata rader. Om det inte är möjligt att skilja mellan avsatta och utbetalade belopp ska lämplig kategori väljas för de rapporterade beloppen. Enhetliga definitioner ska användas för samtliga tabeller.

Förklaring: x = rapporteringsåret

Anmärkningar:

(1) Denna tabell ska endast rapporteras om den är tillämplig.

(2) Om möjligt ska information om status ges på disaggregerad nivå. Rapporteringen ska inkludera definitioner av ”avsättning” och ”utbetalning”. Om det inte är möjligt att skilja mellan avsatta och utbetalade belopp ska lämplig kategori väljas för de rapporterade beloppen.

(3) Ska redovisas om informationen finns tillgänglig för multilaterala fonder eller banker. Information ej tillgänglig får endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.

(4) Lämpligt finansieringsinstrument ska väljas. Flera kategorier kan väljas om flera typer av finansieringsinstrument är relevanta för olika rader. Bidrag är det vanligaste instrumentet när det gäller multilaterala institut, och andra kategorier är sällan tillämpliga. Fler kategorier anges emellertid så att rapporteringen överensstämmer med rapporteringskraven för tvåårsrapporterna inom ramen för UNFCCC. Information ej tillgänglig får endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.

(5) I tillämpliga fall kan flera sektorer väljas. Information om fördelning över sektorer kan rapporteras om sådan finns tillgänglig. ”Information ej tillgänglig” bör endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.

(6) Medlemsstaterna ska undvika dubbelräkning av beloppen i denna tabell. Om en viss användning passar in på flera rader ska den lämpligaste raden väljas, och beloppet får endast redovisas en gång. Om nödvändigt kan ytterligare information i textform bifogas för att förklara hur valet har gjorts.

(7) Förklaringskoden ”Information ej tillgänglig” får endast väljas om information för de aktuella cellerna helt och hållet saknas.

(8) Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som har använts för det utbetalade beloppet.

(9) Endast klimatspecifikt finansiellt stöd, t.ex. enligt DCD DAC-indikatorer, ska redovisas i tabellen.

Förklaring: x = rapporteringsåret

Anmärkningar:

(1) Medlemsstaterna ska undvika dubbelräkning av beloppen i denna tabell. Om en viss användning passar in på flera rader ska den lämpligaste raden väljas, och beloppet ska endast redovisas en gång. Om nödvändigt kan ytterligare information i textform bifogas för att förklara hur valet har gjorts.

(2) Denna tabell ska endast lämnas in om den är tillämplig.

(3) Information om status måste lämnas i tabell 3 och ska även uppges i denna tabell, om möjligt på disaggregerad nivå. Om det inte är möjligt att skilja mellan avsatta och utbetalade belopp ska lämplig kategori väljas för de rapporterade beloppen.

(4) Endast klimatspecifikt finansiellt stöd, t.ex. enligt OECD DAC-indikatorer, ska redovisas i tabellen.

(5) I tillämpliga fall kan flera sektorer väljas. Information om fördelning över sektorer kan rapporteras om sådan finns tillgänglig. Information ej tillgänglig får endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas.

(6) Lämpligt finansieringsinstrument ska väljas. Flera kategorier kan väljas om flera typer av finansieringsinstrument är relevanta för olika rader. ”Information ej tillgänglig” bör endast väljas om information för den aktuella raden helt och hållet saknas. Förklaringskoden ”Information ej tillgänglig” får användas om information för de aktuella cellerna helt och hållet saknas.

(7) Valutaomräkning ska göras med användande av genomsnittlig årlig växelkurs för år X–1 eller faktisk växelkurs som har använts för det utbetalade beloppet.

BILAGA XX

BILAGA XXI

Tidsramar för samarbete och samordning vid utarbetandet av unionens växthusgasinventeringsrapport enligt artikel 25.1

BILAGA XXII

Tidsplan och förfarande för att genomföra den omfattande granskningen i enlighet med artikel 30

De sekretariatsuppgifter som avses i artikel 30.2:

1. Utarbeta arbetsplanen för den omfattande granskningen (även kallad bara ”granskningen”).

2. Sammanställa och tillhandahålla den information som expertgruppen behöver för sitt arbete.

3. Samordna granskningsarbetet enligt denna förordning, inklusive kommunikationen mellan expertgruppen och den kontaktperson eller de kontaktpersoner som utsetts av den medlemsstat som granskas, samt göra andra praktiska arrangemang.

4. Övervaka framstegen i granskningen och informera medlemsstaterna om fall där medlemsstaternas växthusgasinventeringar innehåller allvarliga problem i den mening som avses i artikel 31, efter samråd med kommissionen.

5. Sammanställa, kvalitetskontrollera och redigera utkast till och slutliga granskningsrapporter och sända dem till den berörda medlemsstaten och till Europeiska kommissionen.

De kontroller som avses i artikel 30:

6. En detaljerad granskning av inventeringsuppskattningarna samt de metoder som medlemsstaten har använt för att göra inventeringen.

7. En detaljerad granskning av medlemsstatens genomförande av rekommendationer som avser förbättring av inventeringsuppskattningar enligt UNFCCC:s senaste årliga granskningsrapport som medlemsstaten har tagit del av före inlämningen av den inventering som genomgår granskning, om rekommendationer inte har genomförts.

8. Om rekommendationer inte har genomförts ska en detaljerad analys göras av medlemsstatens motivering till att inte genomföra dem.

9. En detaljerad bedömning av om tidsserierna för uppskattningarna av växthusgasutsläpp är konsistenta.

10. En detaljerad bedömning av om en medlemsstats omräkningar i den aktuella inlämnade inventeringsrapporten jämfört med föregående rapport är transparent redovisade och gjorda i enlighet med riktlinjerna för inventeringar av växthusgaser.

11. Uppföljning av resultaten av de inledande kontrollerna och av eventuella kompletterande uppgifter som lämnats av den medlemsstat som är föremål för granskning som svar på frågor från den tekniska expertgruppen och andra relevanta kontroller.

12. Andra relevanta kontroller som kompletterar de inledande kontrollerna.

Detaljer i tekniska korrigeringar enligt artikel 31:

13. Endast tekniska korrigeringar av skattningar av utsläpp och upptag ska tas med i den granskningsrapport som avses i artikel 32 i den här förordningen, och ska åtföljas av en faktabaserad motivering. Under granskningen 2027 ska tekniska korrigeringar avseende utsläpp som omfattas av förordning 2018/842 omfatta utsläppen under åren 2021–2025.

14. Under granskningen 2032 ska tekniska korrigeringar avseende utsläpp som omfattas av förordning 2018/842 omfatta utsläppen under åren 2026–2030.

15. Om en teknisk korrigering av utsläpp överstiger tröskelvärdet för aspekter av stor betydelse för minst ett år i den inventering som genomgått granskning, men inte för tidsseriernas samtliga år, ska den tekniska korrigeringen beräknas för alla de andra granskade åren så att tidsserierna blir konsistenta. Tabell Tidsplan för de omfattande granskningar 2025, 2027 och 2032 som avses i artikel 34 Delmoment Arbetsbeskrivning Tidpunkt Beredning av granskningsmaterialet för de omfattande granskningarna av inventeringarna 2025, 2027 och 2032 Materialet för de omfattande granskningarna av inventeringarna 2025, 2027 och 2032 ska baseras på rapporter inlämnade av medlemsstaterna den 15 april. 15–25 april Skrivbordsgranskning och översändning av frågor till medlemsstaterna Den tekniska expertgruppen (Tert) ska utföra kontroller och sammanställa frågor till medlemsstaterna baserat på rapporter inlämnade av medlemsstaterna den 15 april. Frågor ska skickas till medlemsstaterna. 25 april–13 maj Svar på frågorna från skrivbordsgranskningen Medlemsstaterna ska besvara den tekniska expertgruppens frågor från den skrivbordsgranskningen. 13–27 maj Centraliserad granskning och översändning av ytterligare frågor till medlemsstaterna Den tekniska expertgruppen ska träffas för att diskutera medlemsstaternas svar, identifiera övergripande aspekter, säkerställa att resultaten är enhetliga för alla medlemsstater, komma överens om rekommendationer, utarbeta potentiella tekniska korrigeringar etc. Ytterligare frågor formuleras och sänds till medlemsstaterna. En vecka under perioden 25 maj–15 juni Svar på ytterligare frågor och potentiella tekniska korrigeringar Medlemsstaterna ska besvara ytterligare frågor och kommentera potentiella tekniska korrigeringar under den centraliserade granskningen. Under den centraliserade granskningen Översändning av utkast till tekniska korrigeringar Utkast till tekniska korrigeringar ska skickas till medlemsstaterna. En dag efter det att den centraliserade granskningen har avslutats Svar på utkast till tekniska korrigeringar Medlemsstaterna ska ge kommentarer till utkasten till tekniska korrigeringar eller lämna in reviderade uppskattningar. 15 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats Sammanställning av utkast till granskningsrapporter Den tekniska expertgruppen ska sammanställa utkast till granskningsrapporter, inklusive oavslutade frågor och utkast till rekommendationer samt, i tillämpliga fall, närmare uppgifter och motivering vad gäller utkast till tekniska korrigeringar. 21 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats Eventuella besök i landet Ett besök i landet kan göras i exceptionella fall, då betydande kvalitetsproblem kvarstår i de inventeringar som rapporteras av medlemsstaterna eller om expertgruppen inte kan lösa en fråga. 29 juni–9 augusti Översändning av utkast till granskningsrapporter till medlemsstaterna Utkast till granskningsrapporter ska skickas till medlemsstaterna 21 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats Kommentarer till utkast till granskningsrapporter Medlemsstaterna ska ge sina kommentarer till utkasten till granskningsrapporter, inklusive eventuella kommentarer som de vill föra in i den slutliga granskningsrapporten. 40 dagar efter mottagandet av utkastet till granskningsrapport Slutförande av granskningsrapporterna Informella kontakter med medlemsstaterna för att följa upp eventuella oavslutade frågor. Den tekniska expertgruppen ska slutföra granskningsrapporterna. Granskningsrapporterna ska kvalitetskontrolleras och redigeras. 75 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats Översändning av de slutliga granskningsrapporterna De slutliga granskningsrapporterna ska skickas till kommissionen och medlemsstaterna. 83 dagar efter det att den centraliserade granskningen har avslutats

BILAGA XXIII

Format för rapportering om nationella system för styrmedel och åtgärder och prognoser i enlighet med artikel 36

Den första rapport som lämnas in i enlighet med artikel 36 ska innehålla en fullständig beskrivning och innehålla all den information som anges i tabellen nedan. För efterföljande rapporteringsår behöver endast ändringar i det nationella systemet för styrmedel och åtgärder och prognoser rapporteras.

BILAGA XXIV

Rapportering om nationella styrmedel och åtgärder enligt artikel 37

Anmärkningar: Förkortningar: LULUCF = markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (land use, land-use change and forestry)

(a) Följande kategorier kan väljas: omfattar två eller flera länder, nationell, regional, lokal.

(b) Följande sektorer får väljas (mer än en sektor får väljas för sektorsövergripande styrmedel och åtgärder): energiförsörjning (vilket innefattar utvinning, transmission, distribution och lagring av bränslen samt produktion av energi och el), energiförbrukning (förbrukning av bränslen och el av slutanvändare som hushåll, offentlig förvaltning, tjänster, industri och jordbruk), transporter, industriprocesser (industriverksamhet som kemiskt eller fysikaliskt omvandlar material och ger upphov till växthusgasutsläpp, användning av växthusgaser i produkter och annan användning av fossilt kol än för energiändamål), jordbruk, LULUCF: avfallshantering/avfall övriga sektorer.

(c) Följande växthusgaser får väljas (mer än en kan väljas): Koldioxid (CO2). Metan (CH4). Dikväveoxid (N2O). Fluorkolväten (HFC). Perfluorkolväten (PFC). Svavelhexafluorid (SF6). Kvävetrifluorid (NF3).

(d) Med mål avses ”en första formulering av det utfall (inbegripet resultat och effekter) som medlemsstaten avser att uppnå genom ingripandet”. Medlemsstaterna ska välja från följande mål (mer än ett mål får väljas, ytterligare mål får läggas till och anges under ”övrigt”): För energiförsörjning – ökning av förnybara energikällor i elsektorn, ökning av förnybar energi inom sektorn för värme och kyla, övergång till mindre koldioxidintensiva bränslen, förbättrad icke-förnybar elproduktion med låga koldioxidutsläpp (kärnkraft), minskning av förluster, effektivitetsförbättring inom energi- och transformationssektorn, avskiljning och lagring av koldioxid eller avskiljning och användning av koldioxid, minskning av flyktiga utsläpp från energiproduktion, övrig energiförsörjning. För energianvändning – energieffektivare byggnader, effektivitetsförbättring av apparater, effektivitetsförbättring inom tjänstesektorn, effektivitetsförbättring inom industriella slutanvändarsektorer, efterfrågestyrning/minskning, övrig energiförbrukning. För transporter – effektivare fordon, övergång till kollektivtrafik eller icke-motordriven trafik, koldioxidsnåla bränslen, elektrisk vägtransport, efterfrågestyrning/minskning, förbättrat beteende, förbättrad transportinfrastruktur, minskade utsläpp från internationella lufttransporter eller transporter till sjöss, övriga transporter. För industriprocesser – installation av teknik för utsläppsminskning, minskning av flyktiga utsläpp från industriprocesser, minskning av tillverkning, flyktiga utsläpp och utsläpp av fluorerade gaser, ersättning av fluorerade gaser med gaser som har lägre global uppvärmningspotential (GWP-värde), annat inom industriprocesser. För avfallshantering/avfall – efterfrågestyrning/minskning, förbättrad materialåtervinning, bättre metanuppsamling och -användning, förbättrad reningsteknik, förbättrad skötsel av deponier, avfallsförbränning med energiåtervinning, förbättrade system för hantering av avloppsvatten, minskad deponering, övrigt avfall. För jordbruk – minskad användning av handelsgödsel/stallgödsel på åkermark, annan verksamhet för bättre bruk av odlingsmark, bättre djurhållning, förbättrade system för hantering av animaliskt avfall, verksamhet för bättre bruk av betesmark eller gräsmark, bättre förvaltning av organisk jord, annat inom jordbruk. För LULUCF – återbeskogning och nybeskogning, bevarande av kol i befintlig skog, högre produktion i befintlig skog, ökad reservoar av avverkade träprodukter, bättre skogsförvaltning, förebyggande av avskogning, bättre skydd mot naturliga störningar, ersättning av växthusgasintensiva råvaror och material med avverkade träprodukter, förebyggande av dränering eller restaurering av våtmarker, återställning av skadad mark, annat inom LULUCF. För övrigt – målet ska beskrivas i korthet.

(e) Medlemsstaterna ska minst ange siffror, enheter, slutår och basår om målet eller målen är kvantifierade. Kvantifierade mål ska vara specifika, mätbara, nåbara, relevanta och tidsatta.

(f) Följande kategorier måste användas: ekonomisk politik, finanspolitik, frivilliga/förhandlade avtal, lagstiftning, information, utbildning, forskning, planering, annat.

(g) Här anges endast unionspolitik som genomförs via inhemsk politik eller fall där inhemsk politik syftar direkt till att uppfylla målen för unionens politik. Medlemsstaten ska välja alternativ från listan i den elektroniska versionen av tabellen eller välja annat och ange namnet på unionspolitiken. Medlemsstaterna ska välja direktiv (EU) 2016/2284 om styrmedlet eller åtgärden har rapporterats enligt det direktivet.

(h) Följande kategorier kan väljas: planerad, antagen, genomförd, utgången. Utgångna styrmedel och åtgärder ska endast rapporteras i tabellen om de har inverkan, eller förväntas fortsätta att ha inverkan, på utsläppen av växthusgaser.

(i) Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ och ange namn på de aktörer som ansvarar för genomförandet av styrmedlet eller åtgärden (mer än en aktör får väljas): nationell regering, regioner, kommuner, företag/näringsliv/branschorganisationer, forskningsinstitut, övriga.

(j) Ange eventuella indikatorer som används (inklusive enhet) för att övervaka och utvärdera genomförandet av styrmedel och åtgärder, samt värdena på sådana indikatorer. Dessa värden kan vara uppmätta antingen på förhand eller i efterhand. Året eller åren för vilket värdet gäller ska anges. Värden för flera indikatorer och år får rapporteras. De resultatindikatorer som medlemsstaterna fastställer ska vara relevanta, godkända, trovärdiga, enkla och stabila.

Förkortningar: EU ETS = EU:s system för handel med utsläppsrätter, ESR = ansvarsfördelningsförordningen (EU) 2018/842, ESD = ansvarsfördelningsbeslutet nr 406/2009/EG, LULUCF = markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (land use, land-use change and forestry)

Anmärkningar:

(a) I tabellen ska föras upp samtliga styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, för vilka en sådan bedömning är tillgänglig. Förklaring: t = första år efter rapporteringsåret som slutar med 0 eller 5.

(b) Medlemsstaterna får rapportera efterhandsbedömningar för mer än ett år; när sådan finns tillgänglig ska rapporteringen inriktas på år som slutar med 0 eller 5.

(c) Ökade upptag eller minskade utsläpp av växthusgaser som ska uttryckas som ett positivt tal. Minskade upptag eller ökade utsläpp ska uttryckas som ett negativt tal.

(d) I detta fält ska den totala summan av EU ETS- och ESR-sektorerna om fördelningen mellan EU ETS och ESR inte finns tillgänglig.

(e) Efterhandsbedömningar omfattar alla bedömningar som baseras på resultat från delar av eller hela genomförandeperioden.

Anmärkningar:

(a) I tabellen ska föras upp samtliga styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, för vilka en sådan bedömning är tillgänglig.

(b) Intäkter ska anges i tabellen som en negativ kostnad.

(c) Beskrivningen ska innehålla den typ av kostnader och intäkter som har beaktats, vilka berörda parter som har beaktats vid bedömningen av kostnader och intäkter, basnivån mot vilken kostnader och intäkter jämförs, samt metoden.

BILAGA XXV

1 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/1044 av den 8 maj 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 vad gäller värden för global uppvärmningspotential och inventeringsriktlinjerna och vad gäller unionens inventeringssystem och om upphävande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 666/2014 (EUT L 230, 17.7.2020, s. 1).

2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (EUT L 150, 20.5.2014, s. 195).

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008 av den 22 oktober 2008 om energistatistik (EUT L 304, 14.11.2008, s. 1).

4 Anpassningsförmåga enligt definitionen i den femte utvärderingsrapporten från FN:s klimatpanel (IPCC AR5): ”Förmågan hos system, institutioner, människor och andra organismer att anpassa sig till en potentiell skada, att utnyttja möjligheter eller att reagera på konsekvenser.”

5 Förteckningen är dock inte uttömmande.

6 Medlemsstaterna ska rapportera befintliga påfrestningar på miljö, ekonomi och samhälle som sannolikt kommer att påverkas avsevärt av klimatförändringen, t.ex. förlust av biologisk mångfald, dålig skörd, energifattigdom, arbetslöshet, migration.

7 Medlemsstaterna ska välja nyckelsektorer bland följande: Jordbruk och livsmedel, biologisk mångfald (inbegripet ekosystembaserade tillvägagångssätt), byggnader, kustområden, civilskydd och krisberedskap, energi, finans och försäkring, skogsbruk, hälso- och sjukvård, hav och fiske, transport, stadsplanering, vattenförvaltning, IKT (informations- och kommunikationsteknik), fysisk planering, näringsliv, industri, turism, landsbygdsutveckling, övrigt (ange vilket).

8 I förekommande fall ska medlemsstaterna också överväga sekundära effekter av dessa risker, t.ex. skogsbränder, spridning av invasiva arter och tropiska sjukdomar, kaskadeffekter och flera faror som uppstår samtidigt.

9 Den analys som beskrivs i punkterna i–iv ska utgå från bästa tillgängliga vetenskap i fråga om sårbarhets- och riskanalys från FN:s klimatpanel och kommissionens senaste riktlinjer för klimatsäkring av unionsfinansierade projekt.

10 Medlemsstaterna ska rapportera benämning, år för antagande och status (ersatt/antagen/slutförd och inlämnad för godkännande/under utveckling) för varje nationell anpassningsstrategi och anpassningsplan.

11 Bland de aspekter som ska övervägas ingår beslutsfattande, planering och samordning i samband med anpassningsstrategier, styrmedel, planer och mål, övergripande frågor, justering av anpassningsprioriteringar och anpassningsåtgärder, bl.a. genom att underlätta åtgärder för att förhindra, minimera och hantera de negativa effekterna av klimatförändringen.

12 Inklusive artikel 6.1 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347 I, 20.12.2013, s. 924).

13 Med subnationell avses i denna bilaga lokal och regional nivå.

14 Inklusive de institutionella, styrningsrelaterade och andra hinder som begränsar anpassningsförmågan enligt vad som har fastställts i sårbarhetsbedömningen.

15 Inklusive naturbaserade lösningar och åtgärder som leder till sidovinster i fråga om begränsning och andra relevanta sidovinster.

16 Sammanfattningarna ska också omfatta ansträngningar för att skapa motståndskraft och förhindra, minimera och hantera skadliga effekter av klimatförändringen, och ska innehålla en förklaring av hur jämställdshetsperspektiv har beaktats.

17 Medlemsstaterna ska lämna en översikt över tillgänglig information om den privata sektorns planer, prioriteringar, åtgärder och program, offentlig-privata partnerskap och andra relevanta privata anpassningsinitiativ och/eller anpassningsprojekt.

18 Medlemsstaterna ska rapportera om strategier, system som används, transparens och indikatorer.

19 De ytterligare investeringar som innebär att ett projekt (som ändå skulle ha genomförts) blir motståndskraftigt mot klimatförändringar.

20 Medlemsstaterna ska rapportera om investeringar i anpassningsåtgärder i följande sektorer: jordbruk och livsmedel, biologisk mångfald (inbegripet ekosystembaserade tillvägagångssätt), byggnader, kustområden, civilskydd och krisberedskap, energi, finans och försäkring, skogsbruk, hälso- och sjukvård, hav och fiske, transport, stadsplanering, vattenförvaltning, IKT (informations- och kommunikationsteknik), fysisk planering, näringsliv, industri, turism, landsbygdsutveckling, övrigt (ange närmare).

21 Baserat på den övervaknings- och utvärderingsmetod som har angetts enligt punkt 4.1.

22 Medlemsstaterna får rapportera om god praxis och dragna lärdomar inom följande områden, när det är relevant: Åtgärder och metoder för klimatmodellering. Bedömning av klimatpåverkan, sårbarhet och risker, inbegripet anpassningsförmåga. Institutionella arrangemang och styrning på nationell nivå. Ändringar av politik och lagstiftning. Samordningsmekanismer. Anpassningsprioriteringar. Hinder för anpassning. Mål, åtaganden, insatser, strategier, styrmedel och planer för anpassning. Insatser för att integrera anpassning till klimatförändringar i utveckling och sektorsbaserade styrmedel, planer och program. Integrering av jämställdhetsperspektiv i klimatanpassning. Integrering av urbefolkningars kunskap och traditionell och lokal kunskap i klimatanpassning. Berörda parters medverkan. Kommunikation om klimatrisker. Övervakning och utvärdering. Förstärkning av vetenskaplig forskning och kunskap. Katastrofriskreducering, innovativa anpassningslösningar och innovativa finansieringsmekanismer.

23 Ej inbegripet information om stöd till utvecklingsländer som avses i del 2 i bilaga VIII till förordning (EU) 2018/1999.

24 Specifika överföringar som rapporterats av medlemsstaterna i enlighet med artikel 21.2 i den här förordningen behöver inte rapporteras i del 2 av den här tabellen för det efterföljande året.