Ändring av genomförandeförordning (EU) 2022/2299 vad gäller nya och ändrade rapporteringsskyldigheter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013, särskilt artikel 17.4, och

(1) Enligt artikel 17.1 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna vartannat år rapportera om genomförandet av sina integrerade nationella energi- och klimatplaner genom integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter.

(2) Medlemsstaterna ska utarbeta sina integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter i enlighet med de rapporteringsmallar som finns i bilagorna till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2299.

(3) Enligt sektorsspecifik lagstiftning, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001, (EU) 2023/1791, (EU) 2024/1275, och (EU) 2024/1788, ska vissa uppgifter ingå i de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna.

(4) Dessa direktiv har antagits eller ändrats efter antagandet av genomförandeförordning (EU) 2022/2299 och innehåller ytterligare rapporteringsskyldigheter, vilka bör återspeglas i de rapporteringsmallar som finns i genomförandeförordning (EU) 2022/2299.

(5) Genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 införs i artiklarna 3.4a och 15.8 i direktiv (EU) 2018/2001 nya rapporteringsskyldigheter för medlemsstaterna, enligt vilka de måste beskriva sina styrmedel och åtgärder för att främja användningen av avtal om köp av förnybar energi. Genom direktivet införs också i artikel 22a.1 och 22a.3 respektive artikel 22b i direktiv (EU) 2018/2001 krav på medlemsstaterna att rapportera om de styrmedel och åtgärder som har genomförts eller planeras för att integrera förnybar energi i industrin, att rapportera om den mängd förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung som de förväntar sig att importera, exportera eller använda för fjärrvärme och fjärrkyla samt att rapportera om de minskar målet för användningen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung i industrin. Dessutom införs genom direktiv (EU) 2023/2413 i artiklarna 23, 24 och 25 i direktiv (EU) 2018/2001 krav på medlemsstaterna att rapportera om integreringen av förnybar energi i värme- och kylanläggningar, särskilt inom fjärrvärme, samt om andelen förnybar energi och minskningen av växthusgasintensiteten i transportsektorn.

(6) Genom direktiv (EU) 2023/1791 införs nya eller reviderade rapporteringsskyldigheter, bland annat om offentliga organs energianvändning, energieffektiv offentlig upphandling, tillämpningen av principen om energieffektivitet först och finansiering för energieffektivitet. Enligt artikel 3.5 i det direktivet ska det rapporteras om hur principen om energieffektivitet först beaktas och om de åtgärder som vidtagits för att undanröja hinder för dess genomförande, medan det enligt artikel 5 krävs att medlemsstaterna rapporterar om den minskning av energiförbrukningen som uppnåtts av offentliga organ. Genom artikel 6 i direktiv (EU) 2023/1791 utvidgas den rapporteringsram som fastställs i del 2 punkterna f och g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 till att omfatta renovering av alla byggnader som ägs av offentliga organ.

(7) Enligt artikel 7.8 i direktiv (EU) 2023/1791 måste medlemsstaterna rapportera om de åtgärder som vidtagits för att undanröja hinder för energieffektiv offentlig upphandling. Enligt artikel 8.4 måste medlemsstaterna lämna uppgifter om de energibesparingar som uppnåtts bland hushåll som påverkas av energifattigdom och bland utsatta grupper. Enligt artikel 8.10 och 8.11 måste medlemsstaterna rapportera om genomförandet av skyldigheten avseende energibesparingar och beskriva de styrmedel och åtgärder som har genomförts. I artiklarna 9, 10.3 och 10.4 fastställs rapporteringskrav avseende kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa policyåtgärder. Enligt artikel 24.2 måste medlemsstaterna rapportera om åtgärder för att förbättra energieffektiviteten och om tillhörande åtgärder för konsumentskydd eller konsumentinformation. Enligt artikel 25.5 ska medlemsstaterna rapportera om de styrmedel och åtgärder som införts i deras värme- och kylplaner. Enligt artikel 30.17 ska medlemsstaterna bland annat rapportera om volymen av offentliga investeringar i energieffektivitet, volymen av låneprodukter för energieffektivitet och de nationella finansieringsprogram som har införts.

(8) I artikel 3 och bilaga II till direktiv (EU) 2024/1275 fastställs nya eller reviderade rapporteringsskyldigheter som ska ingå i de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna och som avser byggnadssektorns bidrag till nationella mål och unionsmål samt de övergripande framstegen när det gäller renoveringen av det nationella bostadsbyggnadsbeståndet och lokalbyggnadsbeståndet, både offentligt och privat.

(9) För att bedöma framstegen på slutkundsmarknaden för energi krävs det enligt artikel 4 d i förordning (EU) 2018/1999 att medlemsstaterna i sina integrerade nationella energi- och klimatplaner anger sina nationella målsättningar avseende den inre energimarknaden. Dessutom är medlemsstaterna skyldiga att inkludera genomförandet av marknadsbaserade leveranspriser för gas i enlighet med artikel 4 i direktiv (EU) 2024/1788 i sina integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter, i enlighet med punkt 9 i den artikeln.

(10) Två rapporteringscykler, 2023 och 2025, har slutförts sedan förordning (EU) 2018/1999 och genomförandeförordning (EU) 2022/2299 antogs. I sitt senaste arbetsdokument Assessment of progress towards the objectives of the Energy Union and Climate Action drog kommissionen slutsatsen att den fortsatta användningen av e-plattformen och rapporteringsmallarna, tillsammans med medlemsstaternas rapportörers erfarenheter av att använda dem, tydligt visade att det finns behov av att förenkla rapporteringsprocessen och öka uppgifternas jämförbarhet för att underlätta den efterföljande granskningen och bedömningen av de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna.

(11) Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts under de tidigare rapporteringscyklerna och för att förbereda nästa lägesrapporter, som ska lämnas senast den 15 mars 2027, bör rapporteringsmallarna förenklas genom att överflödiga krav på att lämna uppgifter som kommissionen redan samlar in på annat sätt tas bort och den administrativa bördan för medlemsstaterna minskas.

(12) Dessutom bör rapporteringskraven för utfasning av energisubventioner förtydligas för att säkerställa en enhetlig tillämpning i mellan EU:s medlemsstater genom att artiklarna 6 och 12 slås samman i syfte att effektivisera processerna och minska den administrativa bördan. En ny underkategori för subventioner till fossila bränslen har införts, där effektiva skattesatser jämförs med ett riktmärke. Samtidigt läggs det i den reviderade tabell 1 i bilaga XV större vikt vid detaljerade beskrivningar av styrmedel och åtgärder, finansieringskällor, mottagare och målsättningar, såsom ekonomisk konkurrenskraft, utfasning av fossila bränslen och energitrygghet. Medlemsstaterna bör kontrollera eller ändra de förifyllda uppgifterna och lämna en motivering till eventuella ändringar eller alternativa metoder som använts för att identifiera subventioner till fossila bränslen.

(13) Även om medlemsstaterna skulle ha införlivat direktiv (EU) 2023/1791 i nationell rätt senast den 11 oktober 2025, får medlemsstaterna, när det gäller nästa integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter, som ska lämnas senast den 15 mars 2027 med avseende på åren 2024 och 2025, uppfylla rapporteringsskyldigheten enligt artikel 6 i det direktivet genom att uppfylla kraven i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2012/27. Även om tabellerna i bilaga XIV till genomförandeförordning (EU) 2022/2299 behöver uppdateras för att återspegla de senaste ändringarna, bör medlemsstaterna inte vara skyldiga att använda dessa uppdaterade tabeller för åren 2024 och 2025. De nödvändiga övergångsbestämmelserna bör därför införas för att tillåta detta.

(14) Genomförandeförordning (EU) 2022/2299 bör därför ändras i enlighet med detta.

(15) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för energiunionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Rapportering om styrmedel och åtgärder för att fasa ut energisubventioner, särskilt för fossila bränslen

Genomförandeförordning (EU) 2022/2299 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 1.1 ska led b ersättas med följande:

”b) Information om hur medlemsstaterna hanterar en rekommendation som utfärdas i enlighet med artikel 30.1, artikel 32.1 eller 32.2 och artikel 34.1 i förordning (EU) 2018/1999, men endast om kommissionen har utfärdat en sådan rekommendation.”

2. I artikel 6 ska punkt 2 utgå.

3. Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a) Rubriken ska ersättas med följande:

”Rapportering om den mängd energibesparingar som uppnåtts i enlighet med artikel 7 i direktiv 2012/27/EU och artikel 8 i direktiv (EU) 2023/1791.”

b) Följande stycke ska läggas till:

”Medlemsstaterna ska rapportera den information som avses i artikel 8.10 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 i enlighet med de format som anges i bilaga XI till den här förordningen.

4. Artikel 12 ska ersättas med följande:

”Artikel 12 Rapportering om styrmedel och åtgärder för att fasa ut energisubventioner, särskilt för fossila bränslen

Medlemsstaterna ska, i enlighet med de format som anges i bilaga XV till den här förordningen, rapportera om de styrmedel och åtgärder som har genomförts eller planeras för utfasningen av energisubventioner, särskilt för fossila bränslen, och som avses i artikel 17.2 a och c i förordning (EU) 2018/1999 samt om uppgifter om framstegen mot de nationella målsättningarna för utfasning av energisubventioner, särskilt till fossila bränslen, som avses i artikel 25 d i den förordningen. Sådana styrmedel och åtgärder ska bland annat riktas mot energisubventioner inom följande kategorier: direkta överföringar, skatteutgifter, effektiv skattesats i förhållande till ett riktmärke, underprissättning av varor eller tjänster samt mekanismer för inkomst- eller prisstöd.”

5. Artikel 14 ska ersättas med följande:

”Artikel 14 Ytterligare rapporteringsskyldigheter vad gäller energieffektivitet

1. Medlemsstaterna ska rapportera den ytterligare information som avses i del 2 punkterna e och h–k i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga XVII till den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska rapportera den totala golvytan i uppvärmda och kylda byggnader som ägs av deras offentliga organ och som avses i artikel 6.1 i direktiv (EU) 2023/1791, i enlighet med del 2 punkt f i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 och de format som anges i tabell 6 i bilaga XVII till den här förordningen.

3. Medlemsstaterna ska rapportera den totala golvytan i uppvärmda och kylda byggnader som ägs av deras offentliga organ och som har renoverats, vilka avses i artikel 6 i direktiv (EU) 2023/1791, i enlighet med del 2 punkt g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 och de format som anges i tabell 7 i bilaga XII till den här förordningen.

4. Medlemsstaterna ska rapportera mängden energibesparingar i byggnader som kommer i fråga och som ägs av offentliga organ, vilka avses i artikel 6.6 i direktiv (EU) 2023/1791, i enlighet med del 2 punkt g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 och de format som anges i tabell 8 i bilaga XII till den här förordningen.”

6. Artikel 15 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 1 ska led a ersättas med följande:

”a) information om framstegen avseende de nationella vägledande mål att minska antalet energifattiga hushåll som avses i artikel 24 a i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i tabell 2 i bilaga XIX till den här förordningen,”

b) Punkterna 2 och 3 ska ersättas med följande:

”2. Medlemsstaterna får rapportera om indikatorerna för energifattigdom i enlighet med de format som anges i tabell 2 i bilaga XIX till den här förordningen.

3. Medlemsstaterna får rapportera information om definitionen av energifattigdom, i enlighet med de format som anges i tabell 3 i bilaga XIX till den här förordningen.”

7. Artikel 17 ska ersättas med följande:

”Artikel 17 Rapportering om genomförande av kommissionens rekommendationer som har utfärdats i enlighet med förordning (EU) 2018/1999

Om kommissionen har utfärdat rekommendationer i enlighet med artikel 30.1, artikel 32.1 eller 32.2, eller artikel 34.1 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna rapportera information om de styrmedel och åtgärder som antagits, eller är avsedda att antas och genomföras – i tillämpliga fall tillsammans med en tidsplan – för att följa de rekommendationer som avses i artikel 17.6 i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga XXII till den här förordningen.

Om de berörda medlemsstaterna beslutar att inte följa en rekommendation, eller en väsentlig del av den, ska de lämna en motivering i enlighet med de format som anges i bilaga XXII till den här förordningen.”

8. Bilaga II ska ersättas med texten i bilaga I till den här förordningen.

9. Bilaga IV ska ersättas med texten i bilaga II till den här förordningen.

10. Bilaga VI ska ersättas med texten i bilaga III till den här förordningen.

11. Bilaga VIII ska utgå.

12. Bilaga IX ska ersättas med texten i bilaga IV till den här förordningen.

13. Bilaga X ska ersättas med texten i bilaga V till den här förordningen.

14. Bilaga XI ska ersättas med texten i bilaga VI till den här förordningen.

15. Bilaga XIII ska ersättas med texten i bilaga VII till den här förordningen.

16. Bilaga XV ska ersättas med texten i bilaga VIII till den här förordningen.

17. Bilaga XVI ska ersättas med texten i bilaga IX till den här förordningen.

18. Bilaga XVII ska ersättas med texten i bilaga X till den här förordningen.

19. Bilaga XVIII ska utgå.

20. Bilaga XIX ska ersättas med texten i bilaga XI till den här förordningen.

21. Bilaga XXII ska ersättas med texten i bilaga XII till den här förordningen.

Artikel2¶

Med avvikelse från artikel 9 och artikel 14.2 och 14.4 i genomförandeförordning (EU) 2022/2299 får medlemsstaterna, i de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna för åren 2024 och 2025, som ska lämnas senast den 15 mars 2027, rapportera de uppgifter som avses i del 2 punkterna f och g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 antingen i enlighet med de format som anges i tabellerna 6, 7 och 8 i bilaga XVII eller i enlighet med de format som anges i tabellerna 1 och 2 i bilaga XII till genomförandeförordning (EU) 2022/2299.

Rapporteringsskyldigheten enligt artikel 9 i genomförandeförordning (EU) 2022/2299 ska inte tillämpas på de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter som ska lämnas senast den 15 mars 2029 eller på efterföljande rapporter.

Artikel3¶

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1 EUT L 328, 21.12.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/1999/oj.

2 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/2299 av den 15 november 2022 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 vad gäller struktur, format, tekniska detaljer och förfaranden för de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna (EUT L 306, 25.11.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/2299/oj).

3 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 328, 21.12.2018, s. 82, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2018/2001/oj).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (EUT L 231, 20.9.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/1791/oj).

5 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda ( EUT L, 2024/1275, 8.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1275/oj.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1788 av den 13 juni 2024 om gemensamma regler för de inre marknaderna för förnybar gas, naturgas och vätgas, om ändring av direktiv (EU) 2023/1791 och om upphävande av direktiv 2009/73/EG ( EUT L, 2024/1788, 15.7.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2024/1788/oj).

7 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 av den 18 oktober 2023 om ändring av direktiv (EU) 2018/2001, förordning (EU) 2018/1999 och direktiv 98/70/EG vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor, och om upphävande av rådets direktiv (EU) 2015/652 ( EUT L, 2023/2413, 31.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/2413/oj).

8 SWD(2025) 351 final av den 6 november 2025.

9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2012/27/oj).

11 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (omarbetning) (EUT L 231, 20.9.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/1791/oj).”

BILAGA I

” ”

BILAGA II

1 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.

7 Medlemsstaterna kan rapportera antingen solceller (AC), solceller (DC) eller bådadera.

10 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.

16 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.

21 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.

55 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma..

57 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.

58 Med undantag av punkt 1 b iii, som anges i ton

59 Med undantag av punkt 1 b iii, som anges i TJ/ton

60 Obligatorisk rapportering om information finns tillgänglig.

61 Obligatorisk rapportering om information finns tillgänglig

116 Om någon av följande utvecklingsbanor under år X–3 eller X–2 har understigit den nationella utvecklingsbana som rapporterats i den integrerade nationella energi- och klimatplanen, ska skälen till denna utveckling och dess inverkan på den totala andelen energi från förnybara energikällor förklaras samt information lämnas om ytterligare åtgärder som planeras för att täcka skillnaden.

117 Medlemsstaterna bör också beakta de årliga ökningar som fastställs i artikel 23 i direktiv (EU) 2018/2001.

120 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.

121 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar eller mål.

122 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.

126 Medlemsstaterna ska ta med hänvisningar till de aktuella styrmedlen och åtgärderna.

BILAGA II

” ”

BILAGA IV

1 Primärenergianvändning och slutlig energianvändning enligt definitionerna i energieffektivitetsdirektivet och Eurostats indikatorer för den fullständiga energibalansen [nrg_bal_c]: PEC_EED och FEC_EED. Se även den senaste versionen av vägledningen för energibalans på Eurostats webbplats (se kapitlet Complementing indicators).

2 medlemsstaterna får lämna ytterligare förklaringar om det nationella bidraget och den vägledande utvecklingsbanan för primärenergianvändning och slutlig energianvändning, inklusive om den metod som används.

3 Alla åtgärder som rapporteras under denna post ska specificeras i tabell 1 i bilaga IX till den här förordningen, med hänvisning till genomförandet av artikel 4.6 i direktiv (EU) 2023/1791.

8 I artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2024/1275/EU definieras byggnad som ”en takförsedd konstruktion med väggar, för vilken energi används för att påverka inomhusmiljön”, och i bilaga I till samma direktiv finns följande kategorier för beräkning av byggnaders energiprestanda: a) Enfamiljshus av olika typer. b) Flerfamiljshus. c) Kontor. d) Utbildningsanstalter. e) Sjukhus. f) Hotell och restauranger. g) Idrottsanläggningar. h) Byggnader för parti- och detaljhandel. i) Andra typer av energianvändande byggnader (bilaga I punkt 6 till direktiv (EU) 2024/1275).

9 Den golvyta som används som referensmått för bedömning av en byggnads energiprestanda, beräknad som summan av de användbara golvytorna i utrymmena inom det klimatskal som anges för bedömningen av energiprestanda.

10 Det värde som används i den beräkning av byggnaders energiprestanda som fastställs i direktiv (EU) 2024/1275.

11 Enligt den nationella byggnadsrenoveringsplanen. Andra indikatorer kan återspegla antalet byggnader och/eller den totala golvytan (m2) per energiprestandaklass, byggnadsperiod, klimatzon eller byggnadsstorlek, antalet energicertifikat per byggnadstyp och/eller energiprestandaklass, en översikt över byggnadskonstruktionens förmåga, andelen värmesystem i byggnadssektorn, typ av värmesystem, växthusgasutsläpp under hela livscykeln osv. Andra externa faktorer kan också användas för att ge en bättre bild av byggnadssektorn, t.ex. investeringar för renovering av det befintliga beståndet, byggsektorns andel av BNP, hälsofrågor osv.

12 Enligt definitionen i den nationella byggnadsrenoveringsplanen. I kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 finns exempel som hjälp för att fastställa segmenten med sämst prestanda i det nationella byggnadsbeståndet. Man kan a) fastställa ett visst tröskelvärde; såsom en energiprestandakategori (t.ex. under ”D”), b) utgå från en viss användning av primärenergi (uttryckt i kWh/m2 per år), eller t.o.m. c) inrikta sig på fastigheter som byggts före ett visst årtal (t.ex. före 1980). Dessutom kan byggnader med sämst energiprestanda också definieras i förhållande till genomförandet av artikel 9 i direktiv (EU) 2024/1275.

20 En energirenovering är en förändring av ett eller flera byggnadselement (ett byggnadsinstallationssystem eller en komponent i klimatskalet enligt artikel 2.17 i direktiv (EU) 2024/1275 som har potential att avsevärt påverka den beräknade eller uppmätta mängd energi som behövs för att uppfylla den efterfrågan på energi som förknippas med byggnadens typiska användning och som omfattar bland annat energi som används för värme, kyla, ventilation, varmvatten och belysning.

21 Den golvyta som används som referensmått för bedömning av en byggnads energiprestanda, beräknad som summan av de användbara golvytorna i utrymmena inom det klimatskal som anges för bedömningen av energiprestanda.

22 Renoveringstakten avser den kumulativa påverkade golvytan [m2] i alla byggnader som genomgick en energirenovering under kalenderåret X–3 eller X–2, för renovering med olika omfattning, dividerad med byggnadsbeståndets totala golvyta [m2] för samma tidsperiod och uttrycks i %. Värdena beräknas automatiskt utifrån motsvarande värden i kolumnen ”Total renoverad golvyta”.

23 Genomsnittlig renoveringsomfattning är förhållandet mellan primärenergibesparingarna och den totala primärenergianvändningen före renovering för respektive segment (bostäder/andra byggnader än bostäder) av byggnadsbeståndet.

27 Denna indikator uppskattar och redovisar den andel av de nationella målen för energieffektivitet som energibesparingar kopplade till byggnadsrenoveringar utgör. Förändringar i energianvändningen som beror på nybyggnation, rivningar eller energianvändning som faller utanför tillämpningsområdet för direktivet om byggnaders energiprestanda (t.ex. hushållsapparater) ska inte räknas med. Exempel: En medlemsstat har en referensnivå för slutlig energianvändning på 125 ktoe och en målsättning på 100 ktoe, vilket innebär en minskning med 25 ktoe. Om den slutliga energianvändningen i det befintliga byggnadsbeståndet minskar med 10 ktoe, är byggnadssektorns bidrag till målet i energieffektivitetsdirektivet 40 % (10/25 ktoe).

28 2030 års nationella andel av installerad kapacitet för förnybar energi i befintliga byggnader i förhållande till den slutliga energianvändningen (brutto).

31 Vid den lägesrapportering som ska lämnas 2027 får medlemsstaterna lämna fälten för X–3 (2024) tomma, eftersom tidsfristen för införlivandet av det omarbetade energieffektivitetsdirektivet ännu inte har löpt ut.

32 Möjlighet att lämna uppskattningar till och med den 10 oktober 2027, i enlighet med artikel 5.2 i direktiv (EU) 2023/1791.

33 Möjlighet att lämna uppskattningar till och med den 10 oktober 2027, i enlighet med artikel 5.2 i direktiv (EU) 2023/1791.

34 Medlemsstaterna får välja att undanta eller inkludera kollektivtrafik.

39 Medlemsstaterna får komplettera den obligatoriska rapporteringen om volymen offentliga investeringar med ytterligare frivillig information om nationella finansieringsprogram som införts för att öka tillämpningen av energieffektivitet, bästa praxis och innovativa finansieringssystem för energieffektivitet.

40 Medlemsstaterna ska beräkna hävstångseffekten som förhållandet mellan de nationella offentliga investeringarna i energieffektivitet och den totala volymen mobiliserade investeringar samt lämna en kvalitativ beskrivning av den metod som använts för att beräkna denna hävstångseffekt.

41 Medlemsstaterna ska lämna en kvalitativ beskrivning där det görs åtskillnad mellan olika produkter (till exempel med/utan säkerhet, olika målsektorer) och deras relativa volym.

42 Följande frågor avser specifikt den nationella energieffektivitetsfond som avses i artikel 30 i direktiv (EU) 2023/1791. Om ja, komplettera med information om den nationella energieffektivitetsfondens årliga kapitalisering samt en kvalitativ beskrivning av dess funktion och syfte inom ramen för det övergripande nationella ramverket för energieffektivitet.

43 Medlemsstaterna ska fastställa vilken typ av energieffektivitetsåtgärder som ska finansieras av den nationella energieffektivitetsfonden för att fullgöra de skyldigheter som anges i artiklarna 4.6, 6.1, 8.1, 8.4 och 9.1 i direktiv (EU) 2023/1791 och beräkna den mängd energibesparingar som de kommer att generera.

44 Om den nationella energieffektivitetsfonden används för att uppfylla skyldigheterna avseende energibesparingar, ska medlemsstaterna fastställa en investeringskostnad per enhet för att uppnå energibesparingar genom det finansiella bidraget till den nationella energieffektivitetsfonden och redovisa den metod som använts för att beräkna denna. För att beräkna energibesparingarna ska medlemsstaterna använda de gemensamma metoder och principer som anges i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791. Medlemsstaterna ska sedan beräkna investeringskostnaden för att uppfylla sin skyldighet, och därigenom fastställa storleken på det bidrag som ska betalas till den nationella energieffektivitetsfonden. De uppgifter som används för att göra dessa beräkningar bör kopplas till den nationella energieffektivitetsfondens historiska resultat (om en sådan redan finns) eller till finansieringsinstrument som har utformats för att stödja renoveringar av offentliga byggnader eller andra offentliga energieffektivitetssystem.

51 Medlemsstaterna ska rapportera om de åtgärder som vidtagits för att undanröja hinder för ökat utnyttjande av energieffektivitetsförbättringar vid offentlig upphandling. Alla åtgärder som rapporteras under denna post ska specificeras i tabell 1 i bilaga IX till den här förordningen, med hänvisning till genomförandet av artikel 7.8 i direktiv (EU) 2023/1791.

54 Medlemsstaterna ska rapportera en bedömning av tillämpningen av och fördelarna med principen om energieffektivitet först i energisystemen, särskilt i förhållande till energianvändningen.

55 Medlemsstaterna ska rapportera om åtgärder som vidtagits för att avlägsna onödiga rättsliga eller andra hinder för genomförandet av principen om energieffektivitet först och av lösningar på efterfrågesidan, bland annat genom att identifiera nationell lagstiftning och åtgärder som strider mot principen om energieffektivitet först.

BILAGA III

” ”

BILAGA VI

1 För sammanlänkningar med andra medlemsstater.

2 För sammanlänkningar med andra medlemsstater.

3 För varje elområde i landet.

4 De prisskillnader för dagen före-grossistmarknader som beräknas och offentliggörs av Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) i sin årliga marknadsövervakningsrapport får användas.

9 Medlemsstaterna ska i denna tabell ange även andra projekt av gemensamt intresse än gränsöverskridande överföringsprojekt, om dessa indirekt bidrar till ökad gränsöverskridande sammanlänkning. Bidraget till ökad gränsöverskridande sammanlänkning bör förklaras i tabellen.

10 Medlemsstaterna ska välja bland följande energibärare (ytterligare energibärare får läggas till och preciseras under ”övrigt”): Elektricitet Naturgas vätgas, övrigt.

11 Medlemsstaterna ska ange allmänna infrastrukturkategorier; t.ex. LNG-terminal, lagringsanläggning; sammanlänkning med tredjeland.

12 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet, naturgas, vätgas.

17 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet, naturgas, vätgas.

18 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under ”övrigt”): marknadsintegrering och marknadskoppling som syftar till att öka sammanlänkningarnas omsättningsbara kapacitet; och en effektiv användning av sammanlänkningarna; smart mätning och smarta nät; aggregering; efterfrågeflexibilitet; lagring; distribuerad produktion; mekanismer för dirigering, omdirigering och inskränkning; prissignaler i realtid; övrigt.

19 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.

20 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar och mål.

21 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.

27 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet, naturgas, vätgas.

28 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under ”övrigt”): förnybar energi, efterfrågeflexibilitet; lagring; övrigt.

29 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.

30 Medlemsstaterna ska i sin beskrivning av framstegen lämna närmare uppgifter om framsteg som rör icke-diskriminerande deltagande, med beaktande av följande aspekter när så är relevant. Den här förteckningen är inte uttömmande och får kompletteras av medlemsstaterna:

35 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet, naturgas, vätgas.

36 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under ”övrigt”): egenproduktion; ny teknik (inklusive smarta mätare); övrigt.

37 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.

38 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar och mål.

39 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.

45 Medlemsstaterna ska välja ett eller flera bland följande alternativ: flexibilitet i energisystemet – produktion av förnybar energi; införande av marknadskoppling för intradagshandel; införande av gränsöverskridande balansmarknader; övrigt.

46 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.

47 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar och mål.

48 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.

54 Offentliga ingripanden i prissättningen (även kallat ”reglerade priser”) innebär att minst en slutkundsleverantör är begränsad i sin förmåga att fritt sätta priset för el som denne säljer genom minst ett av sina avtal. Ingripanden som engångsutbetalningar till hushåll, kuponger samt sänkningar av mervärdesskatt och punktskatter, som inte begränsar leverantörernas möjlighet att fritt fastställa priser, omfattas varken av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 eller av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1788.

55 För ingripanden inom gassektorn ska medlemsstaterna ange om ingripandet omfattas av artikel 4.3 eller artikel 4.6 i direktiv (EU) 2024/1788 eller ange Ej tillämpligt. För ingripanden inom elsektorn ska medlemsstaterna ange om ingripandet omfattas av artikel 5.3 eller artikel 5.6 i direktiv (EU) 2019/944 eller ange Ej tillämpligt.

BILAGA IV

” ”

BILAGA IX

1 Medlemsstaterna ska välja bland dimensionerna (fler än en dimension kan väljas): minskade växthusgasutsläpp: utsläpp och upptag av växthusgaser; minskade växthusgasutsläpp: förnybar energi; energieffektivitet; energitrygghet; den inre energimarknaden; forskning, innovation och konkurrenskraft.

2 Medlemsstaterna ska välja bland följande kategorier: omfattar två eller flera länder; nationella; regionala; lokala.

3 Medlemsstaterna ska välja bland följande sektorer (flera sektorer får väljas för sektorsövergripande styrmedel och åtgärder): energiförsörjning, vilket innefattar utvinning; överföring; distribution och lagring av bränslen samt förädling av energi för värme och kyla och elproduktion; energianvändning, dvs. förbrukning av bränslen och el av slutanvändare; t.ex. hushåll, tjänster; industri och jordbruk; transport; industriprocesser, dvs. industriverksamhet som kemiskt eller fysikaliskt förädlar material och ger upphov till växthusgasutsläpp; användning av växthusgaser i produkter och annan användning av fossilt kol än för energiändamål; jordbruk; markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk; avfallshantering/avfall; övriga sektorer.

4 I fråga om styrmedel och åtgärder avseende växthusgaser ska medlemsstaterna välja bland följande växthusgaser (flera växthusgaser får väljas): koldioxid (CO2), om tillämpligt, metan (CH4), dikväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF6), kvävetrifluorid (NF3).

5 Med mål avses ”en första formulering av det utfall (inbegripet resultat och effekter) som medlemsstaten avser att uppnå genom ingripandet”. Medlemsstaterna ska välja en relevant målsättning från den förteckning som finns i den elektroniska versionen av tabellformatet (flera målsättningar får väljas och ytterligare målsättningar får läggas till och preciseras under ”övrigt”).

11 Medlemsstaterna ska bedöma i vilken utsträckning styrmedlet eller åtgärden bidrar till uppnåendet av unionens klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 och den långsiktiga strategi som avses i artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999.

12 Medlemsstaterna ska välja bland följande typer av styrmedel: ekonomiska, skattemässiga, frivilliga/förhandlade avtal, lagstiftning, information, utbildning, forskning, planering, övrigt.

13 Ange här endast unionens styrmedel som genomförs via inhemska styrmedel eller fall där inhemska styrmedel syftar direkt till att uppfylla målsättningarna för unionens styrmedel, om tillämpligt. Medlemsstaten ska välja alternativ från förteckningen i den elektroniska versionen av tabellen eller välja annat och ange namnet på unionens styrmedel.

14 Medlemsstaterna ska rapportera om de styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, som bidrar inom dimensionen Minskade växthusgasutsläpp, Förnybar energi och Energieffektivitet. Medlemsstaten ska välja en relevant bestämmelse från förteckningen i den elektroniska versionen av tabellen eller välja ”övrigt” och ange en viss bestämmelse.

15 Medlemsstaterna ska välja bland följande kategorier: planerad, antagen, genomförd, utgången.

16 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ och ange namn på de enheter som ansvarar för genomförandet av styrmedlet eller åtgärden (flera enheter får väljas): nationell regering, enheter på regional nivå, kommuner, företag/näringsliv/branschorganisationer, forskningsinstitut, övriga.

23 Medlemsstaterna ska ange eventuella indikatorer (inklusive enhet) som kommer att användas (på förhand) för att övervaka och utvärdera framsteg avseende styrmedel och åtgärder, samt värdena för sådana indikatorer. Medlemsstaterna ska ange det år (ett eller flera) för vilket värdet gäller. Värden för flera indikatorer och år får rapporteras. De resultatindikatorer som medlemsstaterna fastställer ska vara relevanta, godkända, trovärdiga, enkla och stabila.

24 Om inga kvantitativa indikatorer lämnas ska medlemsstaterna lämna en kvalitativ beskrivning av de framsteg som gjorts mot målsättningen.

25 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under ”övrigt”): antagande av en ny åtgärd, ingående av ett avtal, offentliggörande av lagstiftning; inledande/verkställande av en åtgärd eller ett program; avskaffande, avslutande eller fullgörande av en åtgärd; ändringar eller genomförande av en pågående åtgärd eller ändringar och utökning av dess innehåll; övervakning av information, uppdatering om framsteg eller resultat av konsekvensbedömning; fortsättning av befintliga åtgärder eller inga betydande uppdateringar; utkast, tillkännagivanden, åtaganden, planerade åtgärder, diskussioner om en ny åtgärd; övrigt.

BILAGA V

” ”

BILAGA X

1 Medlemsstaterna ska fylla i detta fält om de förväntade nya årliga energibesparingarna i slutanvändarledet är stabila. Om de nya energibesparingarna per år i slutanvändarledet förväntas ändra sig över tid ska medlemsstaterna fylla i ett fält för respektive år.

2 Medlemsstaterna ska ange de sektorer (bostäder; tjänster; industri; transport; övrigt) som beaktas för att beräkna målvärde(n) för kvotpliktsystemet för energieffektivitet och för att definiera kvotpliktiga parter. Om det finns andra sektorer som kommer i fråga för enskilda åtgärder ska detta anges i nästa fält.

3 Medlemsstaterna ska här ange de åtgärder som kommer i fråga. Om förteckningen över åtgärder är alltför lång ska medlemsstaterna här ange det huvudsakliga kriteriet för att komma i fråga och tillhandahålla förteckningen i en separat fil. Medlemsstaterna ska ange de förmodade värdena för livslängd för de olika typerna av kategorier med hjälp av tabell 4 i denna bilaga.

4 Om kvotpliktiga parter i sina certifierade energibesparingar enligt kvotpliktsystemet får räkna in energibesparingar som uppnåtts av leverantörer av energitjänster eller andra tredje parter ska medlemsstaterna förklara dessa tredje parters kriterier för att komma i fråga och hur det säkerställs att certifieringen av energibesparingar följer på en tydlig och transparent godkännandeprocess.

5 Medlemsstaterna ska ange om kvotpliktiga parter får eller ska uppfylla sina energisparkrav, helt eller delvis, som ett bidrag till en nationell energieffektivitetsfond.

6 Medlemsstaterna ska ange de metoder som används i enlighet med den typologi som definieras i bilaga V (1) till direktiv 2012/27/EU: a) förmodade besparingar; b) uppmätta besparingar; c) skattade besparingar; d) undersökningsbaserade besparingar. Medlemsstaterna ska lämna en förklaring om någon annan typ av metod används.

7 Medlemsstaterna ska lägga till en förklaring, särskilt om en annan metod används än den som anges i punkt 2 i) i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 2 p i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791.

8 Medlemsstaterna ska förklara hur beräkningsmetoden överensstämmer med led a–c i punkt 2 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och led a–f i punkt 2 i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791.

9 Medlemsstaterna ska förklara hur sådana överlappningar beaktas när besparingarna beräknas, t.ex. samverkan mellan isolering av väggar och utbyte av värmesystem. Medlemsstaterna ska också förklara hur övervaknings- och kontrollsystemet förhindrar att samma enskilda åtgärd rapporteras av fler kvotpliktiga parter (så att dubbelräkning undviks inom kvotpliktsystemet för energieffektivitet.

10 Medlemsstaterna ska förklara hur verifiering av statistiskt representativa urval säkerställs, och ange de kriterier som används för att definiera och göra representativa urval.

21 Medlemsstaterna ska fylla i detta fält om de förväntade nya årliga energibesparingarna i slutanvändarledet är stabila. Om de nya energibesparingarna per år i slutanvändarledet förväntas ändra sig över tid ska medlemsstaterna fylla i ett fält för respektive år.

22 Medlemsstaterna ska här ange de perioder eller datum som används för att definiera mellanliggande mål som möjliggör granskning av framsteg inom den alternativa åtgärden.

23 Medlemsstaterna ska ange de sektorer (bostäder; tjänster; industri; transport; övrigt) som beaktas.

24 Medlemsstaterna ska ange de kategorier av enskilda åtgärder som kan ta emot ekonomiska incitament eller andra typer av stöd genom den alternativa åtgärden, eller som kan främjas av den alternativa åtgärden genom regleringar, information eller någon typ av policyinstrument. Om förteckningen över åtgärder är alltför lång ska medlemsstaterna här ange det huvudsakliga kriteriet för att komma i fråga och tillhandahålla förteckningen i en separat fil. Medlemsstaterna ska ange de förmodade värdena för livslängd för de olika typerna av kategorier med hjälp av tabell 4 i denna bilaga.

25 Medlemsstaterna ska ange de metoder som används i enlighet med den typologi som definieras i bilaga V (1) till direktiv 2012/27/EU: a) förmodade besparingar; b) uppmätta besparingar; c) skattade besparingar; d) undersökningsbaserade besparingar. Medlemsstaterna ska lämna en förklaring om någon annan typ av metod används.

26 Medlemsstaterna ska lägga till en förklaring, särskilt om en annan metod används än den som anges i punkt 2 i) i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 2 p i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791.

27 Medlemsstaterna ska förklara hur beräkningsmetoden överensstämmer med led a–c i punkt 2 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och led a–f i punkt 2 i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791.

28 Medlemsstaterna ska förklara hur sådana överlappningar beaktas när besparingarna beräknas, t.ex. samverkan mellan isolering av väggar och utbyte av värmesystem.

29 Medlemsstaterna ska förklara hur verifiering av statistiskt representativa urval säkerställs, och ange de kriterier som används för att definiera och göra representativa urval.

39 Medlemsstaterna ska ange de sektorer (bostäder; tjänster; industri; transport; övrigt) som beaktas.

40 Medlemsstaterna ska fylla i detta fält om de förväntade nya årliga energibesparingarna i slutanvändarledet är stabila. Om de nya energibesparingarna per år i slutanvändarledet förväntas ändra sig över tid ska medlemsstaterna fylla i ett fält för respektive år.

41 Medlemsstaterna ska förklara den modell som används för att beräkna besparingarna, huruvida kortsiktig och/eller långsiktig priselasticitet beaktas och varför, de variabler som beaktas i modellen och hur de valts ut.

42 Medlemsstaterna ska förklara metoden för att analysera effekterna med och (kontrafaktiskt) utan beskattningsåtgärden på energianvändningen. Definition av det kontrafaktiska scenariot, och hur det säkerställs att åtminstone de lägsta EU-nivåerna för beskattning beaktas.

43 Medlemsstaterna ska, om så är relevant, förklara hur kortsiktig priselasticitet definieras för att säkerställa att dem är representativ för känsligheten för prisförändringar hos efterfrågan på energi. Medlemsstaterna ska ange de datakällor som används för att definiera priselasticitet.

44 Medlemsstaterna ska, om så är relevant, förklara hur långsiktig priselasticitet definieras för att säkerställa att dem är representativ för känsligheten för prisförändringar hos efterfrågan på energi. Medlemsstaterna ska ange de datakällor som används för att definiera priselasticitet.

45 Medlemsstaterna ska förklara hur beräkningsmetoden säkerställer att endast besparingar till följd av enskilda åtgärder som genomförts efter den 31 december 2020 och före den 31 December 2030 kan beaktas.

46 Medlemsstaterna ska förklara hur oberoendet säkerställs hos den eller de som utvärderar energibesparingarna till följd av beskattningsåtgärden.

BILAGA VI

” ”

BILAGA XI

Tabell1¶Energibesparingar som uppnåtts enligt artikel 7 i direktiv 2012/27/EU och artikel 8 i direktiv (EU) 2023/1791 under år X–2

Förklaring: Rapportering för kalenderår X–2, där X = rapporteringsår; O = obligatorisk; Orel = obligatorisk om relevant. Anmärkningar: Nummer (styrmedel eller åtgärd) Enhet Utsatta hushåll som omfattas Besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet som avses i artikel 7a i direktiv 2012/27/EU eller artikel 9 i direktiv (EU) 2023/1791 eller alternativa åtgärder som antagits genom tillämpning av artikel 7b i samma direktiv (exklusive artikel 7.4 c i det direktivet) eller artikel 10 i direktiv (EU) 2023/1791 Varav besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom styrmedel och åtgärder som syftar till att minska energifattigdom i enlighet med artikel 7.11 i direktiv 2012/27/EU eller artikel 8.4 i direktiv (EU) 2023/1791 Mängd besparingar av slutlig energi som uppnåtts i enlighet med artikel 7.4 c i direktiv 2012/27/EU eller artikel 8.8 c i direktiv (EU) 2023/1791 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2 Varav besparingar som uppnåtts år X–2 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–2 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–2 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2 Varav besparingar som uppnåtts år X–2 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–2 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–2 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2 Varav besparingar som uppnåtts år X–2 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–2 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–2 O O O O O Orel Orel Orel Orel Orel Orel Styrmedel eller åtgärd 1 ktoe Styrmedel eller åtgärd 2 ktoe Lägg till fler rader vid behov ktoe Tabell 2 Energibesparingar som uppnåtts år X-3 genom artikel 7 i direktiv 2012/27/EU och artikel 8 i direktiv (EU) 2023/1791(1) Förklaring: Rapportering för kalenderår X–3; där X = rapporteringsår; O = obligatorisk; Orel = obligatorisk om relevant. Anmärkningar: Nummer (styrmedel eller åtgärd) Enhet Utsatta hushåll som omfattas Besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet som avses i artikel 7a i direktiv 2012/27/EU och artikel 9 i direktiv (EU) 2023/1791 eller alternativa åtgärder som antagits genom tillämpning av artikel 7b i samma direktiv (exklusive artikel 7.4 c i det direktivet) och artikel 10 i direktiv (EU) 2023/1791 Varav besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom styrmedel och åtgärder som syftar till att minska energifattigdom i enlighet med artikel 7.11 i direktiv 2012/27/EU och artikel 8.4 i direktiv (EU) 2023/1791 Mängd besparingar av slutlig energi som uppnåtts i enlighet med artikel 7.4 c i direktiv 2012/27/EU och artikel 8.8 c i direktiv (EU) 2023/1791 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3 Varav besparingar som uppnåtts år X–3 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–3 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–3 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3 Varav besparingar som uppnåtts år X–3 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–3 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–3 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3 Varav besparingar som uppnåtts år X–3 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–3 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–3 O O O O O Orel Orel Orel Orel Orel Orel Styrmedel eller åtgärd 1 ktoe Styrmedel eller åtgärd 2 ktoe Lägg till fler rader vid behov ktoe

2 Medlemsstaterna ska rapportera om nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa åtgärder enligt artiklarna 7a och 7b i direktiv 2012/27/EU samt artiklarna 9 och 10 i direktiv (EU) 2023/1791.

3 Medlemsstaterna ska genom att välja bland följande alternativ ange huruvida utsatta hushåll, inklusive de som påverkas av energifattigdom, och, om så är lämpligt, i subventionerade bostäder, är inräknade: ja, nej. Vägledning angående definitionen av utsatta hushåll finns i artikel 28 i direktiv (EU) 2019/944 och artikel 3.3 d i förordning (EU) 2018/1999.

4 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2, dvs. besparingar genom nya åtgärder som genomförts från 2021 till år X–3 och som innebär fortsatta besparingar år X–2, med beaktande av besparingarnas livslängd.

9 Medlemsstaterna ska genom att välja bland följande alternativ ange huruvida utsatta hushåll, inklusive de som påverkas av energifattigdom, och, om så är lämpligt, i subventionerade bostäder, är inräknade: ja, nej. Vägledning angående definitionen av utsatta hushåll finns i artikel 28 i direktiv (EU) 2019/944 och artikel 3.3 d i förordning (EU) 2018/1999.

10 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3, dvs. besparingar genom nya åtgärder som genomförts från 2021 till år X–4 och som innebär fortsatta besparingar år X–3, med beaktande av besparingarnas livslängd.

BILAGA VII

” ”

BILAGA XIII

1 Medlemsstaterna ska förteckna alla styrmedel och åtgärder (deras nummer) som berörs av rapporteringen. Separata rader ska användas för rapportering om olika styrmedel och åtgärder eller samlade styrmedel och åtgärder.

2 Medlemsstaterna ska välja ett bland följande alternativ: EUR; BGN; HRK; CZK; DKK; HUF; PLN; RON; SEK.

3 Medlemsstaterna får lämna ytterligare uppgifter om investeringar som inte kan redovisas i de föregående fälten.

4 I tillämpliga fall ska medlemsstaterna förklara varför de faktiska och/eller återstående investeringarna avviker väsentligt från de ursprungliga antagandena.

BILAGA VIII

” ”

BILAGA XV

2 Medlemsstaterna ska inkludera alla styrmedel och åtgärder som utgör energisubventioner, särskilt subventioner för fossila bränslen, oavsett i vilken form stödet lämnas. För detta ändamål är tabellen förifylld med uppgifter som samlats in inom ramen för artikel 35.2 n i förordning (EU) 2018/1999 för att underlätta rapporteringen. Medlemsstaterna ska bekräfta eller ändra de förifyllda uppgifterna och lämna en förklaring till ändringarna. Dessa ändringar kan omfatta en kort beskrivning av en alternativ metod för att identifiera energisubventioner, inklusive subventioner till fossila bränslen.

3 Beskrivningen ska innehålla en förklaring av åtgärden, dess mottagare och dess syfte, med särskilt fokus på huruvida den avser målsättningar som rör energifattigdom, sektorers ekonomiska konkurrenskraft, utfasning av fossila bränslen eller energitrygghet. Om åtgärden är tillfällig ska beskrivningen också ange om den stöder de ovannämnda målsättningarna i exceptionella situationer eller krissituationer.

4 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: energisektorn (välj om möjligt bland följande undersektorer: ENER – utvinning av fossila bränslen; ENER – energigrödor; ENER – omvandling; ENER – omvandling, raffinering; ENER – omvandling i samband med LNG; ENER – omvandling i samband med kraftvärme; ENER – omvandling i samband med elproduktion; ENER – omvandling i samband med uppvärmning och kylning; ENER – omvandling i samband med flytande biobränslen; ENER – omvandling i samband med biogasproduktion; ENER – omvandling i samband med vätgasproduktion; ENER – infrastruktur; ENER – infrastruktur för överföring; ENER – infrastruktur för distribution; ENER – infrastruktur för överföring och distribution; ENER – infrastruktur för lagring; ENER – avveckling av tillgångar; ENER – avfallshantering; ENER – detaljistled); jordbruk (välj om möjligt bland följande undersektorer: AGRI – jordbruksprodukter, jakt; AGRI – skogsbruk och skogsavverkning; AGRI – fiske och vattenbruk); byggnation; gruvdrift; industri (välj om möjligt bland följande undersektorer: INDU – energiintensiva industrisektorer som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter; INDU – industri som inte är energiintensiv); transport (TRANS – lufttransporter; TRANS – järnvägstransporter; TRANS – vägtransporter; TRANS – sjötransporter; TRANS – kollektivtrafik); tjänster (tjänstesektorn); hushåll (välj om möjligt bland följande undersektorer: hushåll; hushåll med låga inkomster; offentlig sektor; sektorsövergripande (flera sektorer); ekonomiska sektorer.

5 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under ”övrigt”): stöd till energiefterfrågan; stöd till energieffektivitet; stöd till omstrukturering av industrin; stöd till infrastruktur; stöd till produktion; övrigt.

6 Medlemsstaterna ska välja ett eller flera bland följande alternativ: fossila bränslen (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: FF – samtliga fossila bränslen; FF – flera fossila bränslen; FF – kol/brunkol; FF – naturgas; FF – gruvgas; FF – skiffergas; FF – råolja och flytande gas; FF – olja och gas; FF – petroleumprodukter; FF – dieselbrännolja; FF – dieselbrännolja med inblandning; FF – bensin; FF – blyad bensin; FF – blyfri bensin; FF – bensin med inblandning; FF-PP – LPG; FF-PP – fotogen; FF-PP – fossilbaserade marina bränslen; FF-PP – tung eldningsolja; FF – torv; samtliga energiformer; värme; elektricitet; kärnbränsle; bioenergi (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: RES – biogas; RES – biomassa och biogas; RES – biomassa (fast); RES – biomassa från fast hushållsavfall; RES – flytande biobränslen; RES – flytande biobränslen i form av biodiesel; RES – flytande biobränslen i form av bioetanol; RES (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: RES – samtliga förnybara energikällor; RES – flera förnybara energikällor; RES – jordvärme; RES – värme; RES – vattenkraft; RES – havsenergi; RES – solenergi; RES – vindkraft; RES – havsbaserad vindkraft; RES – landbaserad vindkraft; vätgas (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: FF – samtliga fossila bränslen; RES– biogas).

7 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under ”övrigt”): direkta överföringar (välj om möjligt bland följande underkategorier: mjuka lån; bidrag; övrigt); skatteutgifter (skattereduktion; skattebefrielse; skatteåterbetalning; skattekrediter; skatteavdrag; övrigt); effektiv skattesats i förhållande till ett riktmärke; underprissättning av varor och tjänster (välj om möjligt bland följande underkategorier: underprissättning av statligt ägda resurser eller ägd mark; underprissättning av statligt ägd infrastruktur; underprissättning av andra varor och tjänster som tillhandahålls av staten); inkomst- eller prisstöd (välj om möjligt bland följande underkategorier: betalning för kapacitet (kapacitetsmekanismer för el; mandat att blanda in biobränslen; kvotering av förnybar energi med omsättningsbara certifikat; differentierade nätanslutningsavgifter; kvotplikt för energieffektivitet; scheman för frånkopplingsbar last; differenskontrakt; inmatningspremier; inmatningstariffer; kundprisgarantier (kostnadsstöd); kundprisgarantier (prisreglering); producentprisgarantier (prisreglering); övrigt.

8 År då styrmedlet som möjliggör subventioner ursprungligen infördes.

9 År när det möjliggörande styrmedlet upphör (inte längre är i kraft eller inte längre genomförs), så att subventioner inte längre kan utbetalas.

10 Subventionernas storlek, dvs. de utbetalade beloppen i nominell valuta.

11 Medlemsstaterna ska välja ett bland följande alternativ: EUR; BGN; HRK; CZK; DKK; HUF; PLN; RON; SEK.

23 Medlemsstaterna ska rapportera alla mål för utfasning av subventioner till fossila bränslen och alla mål för utfasning av andra energisubventioner. Medlemsstaterna ska i kolumnen för beskrivning ange huruvida målet är fastställt i lagstiftning och, om så är tillämpligt, lämna en hänvisning till den relevanta lagstiftningen. Om det saknas mål för utfasning av energisubventioner ska medlemsstaterna rapportera om eventuella planer för ett åtagande om utfasning eller ett fastställt mål för utfasning. Medlemsstaterna ska i kolumnen för beskrivning kortfattat beskriva dessa planer, och förtydliga när sådana åtaganden förväntas träda i kraft.

24 Medlemsstaterna ska ange ett målår då målet ska vara uppnått.

25 Medlemsstaterna ska ange eventuella kvantitativa milstolpar. Exempel: 50 % utfasning senast 2024, 100 % utfasning senast 2026.

26 Medlemsstaterna ska, om så är relevant, rapportera om framsteg som gjorts för att uppnå målet och milstolparna.

27 Medlemsstaterna ska rapportera om alla åtgärder som vidtagits för att säkerställa att utfasningen inte påverkar energitryggheten, den ekonomiska konkurrenskraften och insatserna för att minska energifattigdomen. Medlemsstaterna ska särskilt ange huruvida uppskattningar gjorts av hur energifattiga hushåll påverkas ekonomiskt och på andra sätt till följd av utfasning av subventioner till fossila bränslen, och vilka styrmedel eller åtgärder som finns, eller som föreslås, för att lindra sådan påverkan, t.ex. stöd till energirenoveringar av bostäder och teknik för hög energieffektivitet (elektriska värmepumpar, isolering av bostäder osv.).

BILAGA IX

” ”

BILAGA XVI

1 Antalet utfärdade ursprungsgarantier i MWh för energi som produceras från förnybara energikällor i medlemsstaterna under rapporteringsperioden, på grundval av den tidpunkt då energin produceras.

2 Antalet ursprungsgarantier i MWh från förnybara energikällor som har annullerats för energi som förbrukats i medlemsstaten under rapporteringsperioden.

5 Förändringar av råvarupriser ska rapporteras på nationell nivå (eller subnationell om så är tillämpligt). Detta innefattar alla prisförändringar som rör livsmedels- och fodergrödor (höjda priser för livsmedels- och foderprodukter på grund av ökad användning av samma råvara för energiproduktion). Detta innefattar också prisförändringar som rör ökad efterfrågan på skogsbiomassa för energiproduktion, dvs. prisförändringar på materialprodukter som framställs av avfall och restprodukter till följd av ökad användning i energiproduktion och ökad konkurrens om råvaror.

6 För förändrad markanvändning: rapportera endast den faktiska förändringen av mark som används för biomassa för energiproduktion, inte all jordbruksmark.

9 Utnyttjande kan rapporteras som installerad kapacitet och faktisk produktion av avancerade biobränslen på grundval av olika typer av teknik, samt antal anläggningar och typ av råvara. Utvecklingen kan återspeglas i form av en förteckning över produktionskedjorna för olika typer av teknik och en kort beskrivning av deras kvalitativa status (utvecklingsskede, återstående tid till marknadsspridning, senaste utvecklingssteg, investeringar).

11 Uppskattad påverkan och de metoder som används kan beskrivas kvantitativt och kvalitativt. Ange enhet och den tidsperiod som berörs om påverkan beskrivs kvantitativt.

16 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: ja, nej.

18 Mängder biomassa (fasta biobränslen) som används som insatsmaterial för omvandling för el- och värmeproduktion i de berörda kategorierna av produktionsanläggningar (enbart el, kraftvärme och enbart värme), inklusive omvandlingsförluster.

19 Slutlig energianvändning i den angivna sektorn. Sektorn ”övrig” omfattar bland annat jordbruk, skogsbruk samt kommersiell och offentlig tjänsteverksamhet.

BILAGA X

” ”

BILAGA XVII

1 Definitionen av de företag som omfattas av artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU är i linje med kommissionens definition av små och medelstora företag i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

3 För rapportering år 2025 i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU

4 Tillämpligt från och med 2027 och obligatoriskt från och med 2029 i enlighet med artikel 11.1 i direktiv (EU) 2023/1791

10 Medlemsstaterna ska lämna ytterligare metodinformation om beräkningsmetoden och de underliggande uppgifterna.

11 Ytterligare energibärare får läggas till och preciseras.

12 Ytterligare omvandlingsfaktorer eller effektiva värmevärden får läggas till och preciseras.

17 Medlemsstaterna ska rapportera om styrmedel och åtgärder som avses i artikel 6.1 i direktiv 2023/1791/EU.

18 Mängd energibesparingar av olika slag – förmodade, uppmätta, skattade eller undersökningsbaserade – kan rapporteras.

BILAGA XI

” ”

BILAGA XIX

1 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare enheter får läggas till och preciseras under ”övrigt”): absoluta tal; procent; övrigt.

2 Medlemsstaterna för välja att rapportera en referensperiod (t.ex. ett genomsnitt för tre år).

5 Utöver målindikatorer och andra indikatorer för energifattigdom får medlemsstaterna rapportera om andra indikatorer som kompletterar bedömningen av energifattigdom. Dessa kan omfatta hushållens inkomster, energitjänsternas ekonomiska överkomlighet, bostädernas skick och utrustning, samt kompletterande eller indirekta indikatorer som är användbara för en djupare analys av de potentiella drivkrafterna bakom energifattigdom. Indikatorer får tas från EU:s observatorium för byggnadsbeståndet.

6 Medlemsstaterna får förklara framstegen avseende den nationella indikatorn eller det nationella målet för att minska antalet energifattiga hushåll. Medlemsstaterna ska, om så är relevant, ta med information om allmänna tendenser eller effekter av andra program eller styrmedel som kan påverka indikatorn eller framstegen mot måluppfyllelse.

9 Medlemsstaterna ska ange artikeln eller bestämmelsen med definitionen samt länken eller hänvisningen till det officiella kungörelseorganet.

BILAGA XII

” ”

BILAGA XXII

1 Förteckning över kategorier finns i den elektroniska versionen av tabellformatet.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/1807 av den 24 juli 2026 om ändring av genomförandeförordning (EU) 2022/2299 vad gäller nya och ändrade rapporteringsskyldigheter

1 Text av betydelse för EES.