Tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 vad gäller struktur, format, tekniska detaljer och förfaranden för de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013, särskilt artikel 17.4, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2026/1807.

(1) Enligt förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna till kommissionen lämna in integrerade nationella energi- och klimatplaner som omfattar en tioårsperiod och använda en tvåstegsmetod för att, för det första, fastställa nationella målsättningar, mål och bidrag för energiunionens samtliga fem dimensioner och, för det andra, planera relevanta styrmedel och åtgärder för att uppnå dessa. Medlemsstaterna var skyldiga att lämna in sina första slutliga integrerade nationella energi- och klimatplaner för perioden 2021–2030 senast den 31 december 2019.

(2) Enligt artikel 17.1 i förordning (EU) 2018/1999 ska varje medlemsstat vartannat år rapportera till kommissionen om läget vad gäller genomförandet av den integrerade nationella energi- och klimatplanen genom en integrerad nationell energi- och klimatlägesrapport som täcker energiunionens samtliga fem dimensioner.

(3) Dessa lägesrapporter vartannat år utgör en viktig källa till kommissionens bedömning enligt artikel 29 i förordning (EU) 2018/1999 av de framsteg som gjorts både på unionsnivå när det gäller att uppnå energiunionens mål och målsättningar och av varje medlemsstat när det gäller att uppnå sina målsättningar, mål och bidrag och genomföra de styrmedel och åtgärder som anges i deras integrerade nationella energi- och klimatplaner.

(4) Enligt artikel 14 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna lämna in uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner vart tionde år, efter planernas halva genomförandeperiod. För perioden 2021–2030 ska medlemsstaterna lämna in utkast till uppdaterade integrerade nationella energi- och klimatplaner senast den 30 juni 2023 och slutliga uppdaterade planer senast den 30 juni 2024.

(5) Den struktur, det format, de tekniska detaljer och det förfarande för de tvååriga lägesrapporter som fastställs i denna förordning bör säkerställa fullständig rapportering på ett strukturerat sätt, genom att återspegla de uppgifter som fastställs i denna förordning för integrerade nationella energi- och klimatplaner och den information som avses i artiklarna 17 och 20–25 i förordning (EU) 2018/1999, samtidigt som onödiga administrativa bördor undviks.

(6) Medlemsstaterna är skyldiga att rapportera om framsteg när det gäller obligatorisk information som ingår i deras integrerade nationella energi- och klimatplaner, med vederbörligt beaktande av eventuella avvikelser eller undantag som beviljats i enlighet med artikel 5.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1099/2008. De är också skyldiga att rapportera om framsteg när det gäller information om andra relevanta nationella målsättningar, mål och bidrag samt styrmedel och åtgärder om dessa ingår i deras nationella energi- och klimatplaner. På grund av eventuellt ofullständig insamling av data vid tidpunkten för den första rapporteringen senast den 15 mars 2023 och därefter vartannat år bör viss information rapporteras endast om den är tillgänglig vid tidpunkten för rapporteringen. Medlemsstaterna bör kunna tillhandahålla frivillig information som komplement till de obligatoriska uppgifterna.

(7) Medlemsstaterna bör rapportera om framstegen avseende de nationella målsättningarna, målen och bidragen separat för var och en av energiunionens fem dimensioner.

(8) På grund av samspelet mellan energiunionens samtliga dimensioner kan styrmedel och åtgärder vara relevanta för mer än ett av de nationella mål och bidrag som anges i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna. För att säkerställa konsekvens bör medlemsstaterna, när de rapporterar om finansiering och genomförande av dessa styrmedel och åtgärder, samt de kvantitativa effekterna av sådana styrmedel och åtgärder på luftkvalitet och på utsläpp av luftföroreningar, rapportera om enskilda styrmedel och åtgärder eller samlade styrmedel och åtgärder, beroende på vad som är lämpligt.

(9) I enlighet med innehållet i de integrerade nationella energi- och klimatplanerna som fastställs i bilaga I till förordning (EU) 2018/1999 bör medlemsstaterna också vara skyldiga att rapportera annan relevant information som ingår i deras nationella planer i fråga om förnybar energi och energieffektivitet.

(10) Enligt artikel 18 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna senast den 15 mars 2021 och därefter vartannat år lämna in integrerade rapporter till kommissionen om styrmedel och åtgärder avseende växthusgaser samt om prognoser. Genom att lämna in dessa rapporter uppfyller medlemsstaterna den relevanta skyldigheten enligt artikel 17.3 i förordning (EU) 2018/1999. Dessutom bör medlemsstaterna rapportera om framstegen avseende finansiering av dessa styrmedel och åtgärder och, om möjligt, kvantifiera hur dessa styrmedel och åtgärder påverkar luftkvaliteten och utsläppen av luftföroreningar.

(11) Enligt artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna senast den 15 mars 2023 och därefter varje år rapportera slutgiltiga data till kommissionen från växthusgasinventeringen tillsammans med nationella inventeringsrapporter. Genom att lämna in slutgiltiga data från växthusgasinventeringen tillsammans med nationella inventeringsrapporter före respektive rapporteringsdatum uppfyller medlemsstaterna den relevanta skyldigheten enligt artikel 17.3 i förordning (EU) 2018/1999. De slutgiltiga rapporter som lämnas in i enlighet med artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/1999 beaktas också vid rapporteringen om de framsteg som gjorts för att uppnå målen för begränsning av klimatförändringarna, med beaktande av resultaten av de inledande kontroller som avses i artikel 37.4 i förordning (EU) 2018/1999.

(12) Medlemsstaterna bör lämna in sina rapporter via kommissionens gemensamma kontaktpunkt via de relevanta länkade rapporteringssystem som inrättats inom ramen för den e-plattform som avses i artikel 28 i förordning (EU) 2018/1999.

(13) För att effektivisera medlemsstaternas rapportering kommer information som rapporteras genom andra befintliga rapporteringsflöden på energiområdet, och i synnerhet i enlighet med förordning (EG) nr 1099/2008, att i möjligaste mån fyllas i på förhand av kommissionen, på grundval av de data som finns tillgängliga för de integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporterna.

(14) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från kommittén för energiunionen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Definitioner

Artikel1¶Definitioner

Ändrad genom förordning (EU) 2026/1807.

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. obligatorisk om relevant (Orel): information i följande kategorier som medlemsstaterna måste lämna:

a) Information om nationella målsättningar, mål och bidrag eller nationella styrmedel och åtgärder, men endast om medlemsstaterna har fastställt eller antagit dessa.

b) Information om hur medlemsstaterna hanterar en rekommendation som utfärdas i enlighet med artikel 30.1, artikel 32.1 eller 32.2 och artikel 34.1 i förordning (EU) 2018/1999, men endast om kommissionen har utfärdat en sådan rekommendation.

2. obligatorisk om tillgänglig (Otg): information i en kategori som medlemsstaterna måste lämna endast om denna information är tillgänglig för dem när lägesrapporten lämnas in vartannat år.

Kapitel II Rapportering om nationella målsättningar, mål och bidrag

Artikel2¶Rapportering om framsteg när det gäller dimensionen minskade växthusgasutsläpp

1. Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de målsättningar, inklusive framstegen avseende unionens klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119, och avseende de mål för utsläpp och upptag av växthusgaser som avses i artikel 4 a.1 i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga I till den här förordningen.

Kommissionen ska, när det gäller utsläpp av växthusgaser, betrakta medlemsstaternas rapporter som lämnas in vartannat år i enlighet med artikel 18.1 b i förordning (EU) 2018/1999 och årliga rapporter som lämnas in i enlighet med artikel 26.3 i den förordningen, med beaktande av de inledande kontroller som avses i artikel 37.4 i den förordningen, som en inlämning av tvååriga integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter i enlighet med artikel 17.1 i den förordningen.

2. Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de målsättningar, mål och bidrag som rör förnybar energi och som avses i artikel 4 a.2 och artikel 20 a i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga II till den här förordningen.

3. Medlemsstaterna ska rapportera den information om anpassning som avses i artikel 4 a.1 i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga III till den här förordningen.

Artikel3¶Rapportering om framsteg när det gäller dimensionen energieffektivitet

Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de målsättningar, mål och bidrag som rör dimensionen energieffektivitet och som avses i artikel 4 b och artikel 21 a i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga IV till den här förordningen.

Artikel4¶Rapportering om framsteg när det gäller dimensionen energitrygghet

Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de målsättningar, mål och bidrag som rör dimensionen energitrygghet och som avses i artikel 4 c och artikel 22 a–d i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga V till den här förordningen.

Artikel5¶Rapportering om framsteg när det gäller dimensionen den inre energimarknaden

Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de målsättningar, mål och bidrag som rör dimensionen den inre energimarknaden och som avses i artikel 4 d och artikel 23.1 a–g i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga VI till den här förordningen.

Artikel6¶Rapportering om framsteg när det gäller dimensionen forskning, innovation och konkurrenskraft

Ändrad genom förordning (EU) 2026/1807.

1. Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de målsättningar, mål och bidrag som rör dimensionen forskning, innovation och konkurrenskraft och som avses i artikel 4 e och artikel 25 a–c i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga VII till den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende de nationella målsättningar för utfasning av energisubventioner, särskilt för fossila bränslen, som avses i artikel 25 d i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga VIII till den här förordningen.

Kapitel III Rapportering om styrmedel och åtgärder

Artikel7¶Rapportering om nationella styrmedel och åtgärder

1. Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende genomförandet av de nationella styrmedlen och åtgärderna och, om så är lämpligt, uppdaterade eller nya styrmedel och åtgärder, eller samlade styrmedel och åtgärder, som avses i artikel 17.2 a och c och artiklarna 20–25 i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga IX till den här förordningen.

2. Kommissionen ska, när det gäller utsläpp av växthusgaser, betrakta medlemsstaternas rapporter som lämnas in vartannat år i enlighet med artikel 18.1 a i förordning (EU) 2018/1999 som inlämningar av tvååriga integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter i enlighet med artikel 17.1 i den förordningen. Medlemsstaterna ska komplettera de rapporter som avses i artikel 18.1 a med den information som avses i artikel 10 och artikel 11 i den här förordningen.

3. När medlemsstaterna rapporterar om de nya styrmedel och åtgärder som avses i artikel 21 b.3 i förordning (EU) 2018/1999 ska de dessutom rapportera informationen i enlighet med de format som anges i bilaga X till den här förordningen.

Artikel8¶Rapportering om den mängd energibesparingar som uppnåtts i enlighet med artikel 7 i direktiv 2012/27/EU och artikel 8 i direktiv (EU) 2023/1791

Ändrad genom förordning (EU) 2026/1807.

Medlemsstaterna ska rapportera den information som avses i del 2 punkterna b–d i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga XI till den här förordningen.

Medlemsstaterna ska rapportera den information som avses i artikel 8.10 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 i enlighet med de format som anges i bilaga XI till den här förordningen.

Artikel9¶Rapportering i enlighet med artikel 5 i direktiv 2012/27/EU

1. Medlemsstaterna ska rapportera den totala renoverade golvytan i uppvärmda och kylda byggnader som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter och som avses i del 2 punkt g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i tabell 1 i bilaga XII till den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska rapportera den mängd energibesparingar i sådana byggnader som kommer i fråga, som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter och som avses i del 2 punkt g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i tabell 2 i bilaga XII till den här förordningen.

Artikel10¶Rapportering om framsteg avseende finansiering

Medlemsstaterna ska rapportera information om framstegen avseende finansiering av de styrmedel och åtgärder, eller samlade styrmedel och åtgärder, som avses i artikel 17.2 a, artikel 20 b.3, artikel 21 b.7, artikel 22 g, artikel 23.1 j och artikel 25 g i förordning (EU) 2018/1999 och som rapporteras i enlighet med artikel 7.1 i den här förordningen, inklusive en översyn av faktiska investeringar i jämförelse med ursprungliga antaganden om investeringar, i enlighet med de format som anges i bilaga XIII till den här förordningen.

Artikel11¶Rapportering om inverkan på luftkvalitet och utsläpp av luftföroreningar

När medlemsstaterna rapporterar om kvantifieringen av hur styrmedel och åtgärder, eller samlade styrmedel och åtgärder, påverkar luftkvalitet och utsläpp av luftföroreningar som omfattas av de rapporter som lämnats in i enlighet med artikel 7.1 och 7.2, ska de göra detta i enlighet med de format som anges i bilaga XIV.

Artikel12¶Rapportering om styrmedel och åtgärder för att fasa ut energisubventioner, särskilt för fossila bränslen

Ändrad genom förordning (EU) 2026/1807.

Medlemsstaterna ska, i enlighet med de format som anges i bilaga XV till den här förordningen, rapportera om de styrmedel och åtgärder som har genomförts eller planeras för utfasningen av energisubventioner, särskilt för fossila bränslen, och som avses i artikel 17.2 a och c i förordning (EU) 2018/1999 samt om uppgifter om framstegen mot de nationella målsättningarna för utfasning av energisubventioner, särskilt till fossila bränslen, som avses i artikel 25 d i den förordningen. Sådana styrmedel och åtgärder ska bland annat riktas mot energisubventioner inom följande kategorier: direkta överföringar, skatteutgifter, effektiv skattesats i förhållande till ett riktmärke, underprissättning av varor eller tjänster samt mekanismer för inkomst- eller prisstöd.

Kapitel IV Andra rapporteringsskyldigheter

Artikel13¶Ytterligare rapporteringsskyldigheter vad gäller förnybar energi

Medlemsstaterna ska rapportera den ytterligare information som avses i del 1 i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med det format som anges i bilaga XVI till den här förordningen.

Artikel14¶Ytterligare rapporteringsskyldigheter vad gäller energieffektivitet

Ändrad genom förordning (EU) 2026/1807.

1. Medlemsstaterna ska rapportera den ytterligare information som avses i del 2 punkterna e och h–k i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga XVII till den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska rapportera den totala golvytan i uppvärmda och kylda byggnader som ägs av deras offentliga organ och som avses i artikel 6.1 i direktiv (EU) 2023/1791, i enlighet med del 2 punkt f i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 och de format som anges i tabell 6 i bilaga XVII till den här förordningen.

3. Medlemsstaterna ska rapportera den totala golvytan i uppvärmda och kylda byggnader som ägs av deras offentliga organ och som har renoverats, vilka avses i artikel 6 i direktiv (EU) 2023/1791, i enlighet med del 2 punkt g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 och de format som anges i tabell 7 i bilaga XII till den här förordningen.

4. Medlemsstaterna ska rapportera mängden energibesparingar i byggnader som kommer i fråga och som ägs av offentliga organ, vilka avses i artikel 6.6 i direktiv (EU) 2023/1791, i enlighet med del 2 punkt g i bilaga IX till förordning (EU) 2018/1999 och de format som anges i tabell 8 i bilaga XII till den här förordningen.

Artikel15¶Rapportering om energifattigdom och rättvis omställning

Ändrad genom förordning (EU) 2026/1807.

1. Om artikel 3.3 d andra stycket i förordning (EU) 2018/1999 är tillämplig ska medlemsstaterna rapportera

a) information om framstegen avseende de nationella vägledande mål att minska antalet energifattiga hushåll som avses i artikel 24 a i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i tabell 2 i bilaga XIX till den här förordningen.

b) de kvantitativa uppgifter om antalet energifattiga hushåll som avses i artikel 24 b i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i tabell 1 i bilaga XIX till den här förordningen.

2. Medlemsstaterna får rapportera om indikatorerna för energifattigdom i enlighet med de format som anges i tabell 2 i bilaga XIX till den här förordningen.

3. Medlemsstaterna får rapportera information om definitionen av energifattigdom, i enlighet med de format som anges i tabell 3 i bilaga XIX till den här förordningen.

4. Medlemsstaterna får rapportera information om hur genomförandet av deras integrerade nationella energi- och klimatplaner bidrar till en rättvis omställning, bland annat genom att främja både mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen, och tar upp ojämlikheter i fråga om energifattigdom, i enlighet med de format som anges i bilaga XX till den här förordningen.

Artikel16¶Rapportering om genomförandet av regionalt samarbete

Medlemsstaterna ska rapportera den information om genomförandet av regionalt samarbete som avses i artikel 12, artikel 20 b.2, artikel 21 b.6, artikel 22 f, artikel 23.1 i och artikel 25 f i förordning (EU) 2018/1999 i samband med genomförandet av de målsättningar, mål och bidrag samt styrmedel och åtgärder som avses i kapitlen II och III i den här förordningen, i enlighet med de format som anges i bilaga XXI till den här förordningen.

Artikel17¶Rapportering om genomförande av kommissionens rekommendationer som har utfärdats i enlighet med förordning (EU) 2018/1999

Ändrad genom förordning (EU) 2026/1807.

Om kommissionen har utfärdat rekommendationer i enlighet med artikel 30.1, artikel 32.1 eller 32.2, eller artikel 34.1 i förordning (EU) 2018/1999 ska medlemsstaterna rapportera information om de styrmedel och åtgärder som antagits, eller är avsedda att antas och genomföras – i tillämpliga fall tillsammans med en tidsplan – för att följa de rekommendationer som avses i artikel 17.6 i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med de format som anges i bilaga XXII till den här förordningen.

Om de berörda medlemsstaterna beslutar att inte följa en rekommendation, eller en väsentlig del av den, ska de lämna en motivering i enlighet med de format som anges i bilaga XXII till den här förordningen.

Artikel18¶Rapportering om den klimat- och energidialog på flera nivåer som avses i artikel 11 i förordning (EU) 2018/1999

Medlemsstaterna ska rapportera information om framsteg när det gäller att inrätta den dialog som avses i artikel 11 i förordning (EU) 2018/1999, i enlighet med det format som anges i bilaga XXIII till den här förordningen.

Kapitel V Inlämningsförfaranden

Artikel19¶Inlämnande av rapporter

Medlemsstaterna ska använda den e-plattform som avses i artikel 28 i förordning (EU) 2018/1999 och de verktyg och mallar som är kopplade till den för inlämning av sina integrerade nationella energi- och klimatlägesrapporter i enlighet med denna förordning.

Kapitel VI Slutbestämmelser

Artikel20¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA I

BILAGA II

BILAGA III

BILAGA IV

BILAGA V

BILAGA VI

BILAGA VII

BILAGA VIII

BILAGA IX

BILAGA X

BILAGA XI

Tabell1¶Energibesparingar som uppnåtts enligt artikel 7 i direktiv 2012/27/EU och artikel 8 i direktiv (EU) 2023/1791 under år X–2

Ändrad genom förordning (EU) 2026/1807.

Förklaring: Rapportering för kalenderår X–2, där X = rapporteringsår; O = obligatorisk; Orel = obligatorisk om relevant. Anmärkningar: Nummer (styrmedel eller åtgärd) Enhet Utsatta hushåll som omfattas Besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet som avses i artikel 7a i direktiv 2012/27/EU eller artikel 9 i direktiv (EU) 2023/1791 eller alternativa åtgärder som antagits genom tillämpning av artikel 7b i samma direktiv (exklusive artikel 7.4 c i det direktivet) eller artikel 10 i direktiv (EU) 2023/1791 Varav besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom styrmedel och åtgärder som syftar till att minska energifattigdom i enlighet med artikel 7.11 i direktiv 2012/27/EU eller artikel 8.4 i direktiv (EU) 2023/1791 Mängd besparingar av slutlig energi som uppnåtts i enlighet med artikel 7.4 c i direktiv 2012/27/EU eller artikel 8.8 c i direktiv (EU) 2023/1791 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2 Varav besparingar som uppnåtts år X–2 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–2 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–2 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2 Varav besparingar som uppnåtts år X–2 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–2 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–2 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2 Varav besparingar som uppnåtts år X–2 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–2 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–2 O O O O O Orel Orel Orel Orel Orel Orel Styrmedel eller åtgärd 1 ktoe Styrmedel eller åtgärd 2 ktoe Lägg till fler rader vid behov ktoe Tabell 2 Energibesparingar som uppnåtts år X-3 genom artikel 7 i direktiv 2012/27/EU och artikel 8 i direktiv (EU) 2023/1791(1) Förklaring: Rapportering för kalenderår X–3; där X = rapporteringsår; O = obligatorisk; Orel = obligatorisk om relevant. Anmärkningar: Nummer (styrmedel eller åtgärd) Enhet Utsatta hushåll som omfattas Besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet som avses i artikel 7a i direktiv 2012/27/EU och artikel 9 i direktiv (EU) 2023/1791 eller alternativa åtgärder som antagits genom tillämpning av artikel 7b i samma direktiv (exklusive artikel 7.4 c i det direktivet) och artikel 10 i direktiv (EU) 2023/1791 Varav besparingar av slutlig energi som uppnåtts genom styrmedel och åtgärder som syftar till att minska energifattigdom i enlighet med artikel 7.11 i direktiv 2012/27/EU och artikel 8.4 i direktiv (EU) 2023/1791 Mängd besparingar av slutlig energi som uppnåtts i enlighet med artikel 7.4 c i direktiv 2012/27/EU och artikel 8.8 c i direktiv (EU) 2023/1791 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3 Varav besparingar som uppnåtts år X–3 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–3 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–3 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3 Varav besparingar som uppnåtts år X–3 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–3 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–3 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3 Varav besparingar som uppnåtts år X–3 endast genom nya åtgärder som genomfördes år X–3 Totala ackumulerade besparingar i slutanvändningsledet som uppnåtts from 2021 till år X–3 O O O O O Orel Orel Orel Orel Orel Orel Styrmedel eller åtgärd 1 ktoe Styrmedel eller åtgärd 2 ktoe Lägg till fler rader vid behov ktoe

BILAGA XII

BILAGA XIII

BILAGA XIV

BILAGA XV

BILAGA XVI

BILAGA XVII

BILAGA XVIII

BILAGA XIX

BILAGA XX

BILAGA XXI

BILAGA XXII

BILAGA XXIII

1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1).

2 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (omarbetning) (EUT L 231, 20.9.2023, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/1791/oj).

3 ID anger hur framstegen beräknas – beräkningarna för respektive ID förtecknas i anmärkning 9.

4 Data ska lämnas endast för de rader som faller inom tillämpningsområdet för medlemsstatens mål. Rapportera data i enlighet med växthusgasinventering. De totala värden som rapporteras i denna kolumn bör inkludera indirekta koldioxidutsläpp om dessa rapporteras i växthusgasinventeringen.

5 Information om vilka värden för global uppvärmningspotential (GWP, Global Warming Potential) som ska användas för de växthusgasutsläpp som rapporteras. Data från växthusgasinventering: här gäller den globala uppvärmningspotential som gäller för växthusgasinventeringar samma år. AR 5 = värden för global uppvärmningspotential från IPCC:s femte utvärderingsrapport (Assessment Report).

6 Om det finns ett nationellt mål för klimatneutralitet: målår för klimatneutralitet.

7 Om det finns nationella mål får totala växthusgasutsläpp för 2030, 2040 eller 2050: totala uppskattade upptag för respektive målår. Om det finns ett nationellt mål för klimatneutralitet: totala uppskattade upptag för klimatneutralitetens målår (i kt CO2e).

8 Tillhandahålls av medlemsstaten i enlighet med information i aktuell integrerad nationell energi- och klimatplan (som i bilaga I, del 1, avsnitt A, punkt 2.1.1 ii, ”målsättningar och mål som är förenliga med Parisavtalet och de befintliga långsiktiga strategierna” enligt till förordning (EU) 2018/1999), i enlighet med den långsiktiga strategin som rapporteras enligt artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999.

9 Slutgiltiga totala växthusgasutsläpp som lämnas in av medlemsstaterna som en del av sin slutgiltiga växthusgasinventering enligt artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/1999 för samma rapporteringsår, och som rapporteras i enlighet med riktlinjerna för växthusgasinventering (se artikel 8 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 av den 7 augusti 2020 om struktur, format, inlämningsförfaranden och granskning gällande medlemsstaternas rapportering av information i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 och om upphävande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 749/2014 (EUT L 278, 26.8.2020, s. 1).

10 Slutliga data som medlemsstaterna lämnar in för samma rapporteringsår i enlighet med bilaga XXV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 för rapportering enligt artikel 18.1 b i förordning (EU) 2018/1999.

11 Värden beräknas automatiskt som procentuell avvikelse från det fastställda målet. Beräknas automatiskt endast för de rapporterade uppgifter vars motsvarande rad med ID B–D har ett värde. Om automatisk beräkning inte är möjlig anges NA i cellen. Ett negativt värde anger att utsläppen är x % över det fastställda målet, medan ett positivt värde anger utsläpp som är x % under målet. N1 = (B – E)/B – med data från X–3 för E N2 = (B – E)/B – med data från X–2 för E O1 = (C – F)/C – med data från X–3 för F O2 = (C – F)/C – med data från X–2 för F P1 = (D – G)/D – med data från X–3 för G P2 = (D – G)/D – med data från X–2 för G Q = (B – H)/B R = (C – I)/C S = (D – J)/D T = (B – K)/B U = (C – L)/C V = (D – M)/D

12 X–3 ska inte tillämpas för de första lägesrapporterna 2023.

13 Anger genom ”ja”/”nej” huruvida indirekta koldioxidutsläpp ingår i målvärdet.

45 Information om vilka värden för global uppvärmningspotential (GWP, Global Warming Potential) som ska användas för de växthusgasutsläpp som rapporteras. Data från växthusgasinventering: här gäller den globala uppvärmningspotential som gäller för växthusgasinventeringar samma år. AR 5 = värden för global uppvärmningspotential från IPCC:s femte utvärderingsrapport (Assessment Report).

46 Årlig utsläppstilldelning i enlighet med artikel 4.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26), justerad i enlighet med artikel 10 i den förordningen, eller eventuella andra efterföljande årliga mål för växthusgasutsläpp som är relevanta i detta sammanhang.

47 Slutgiltiga totala växthusgasutsläpp som lämnas in av medlemsstaterna som en del av sin slutgiltiga växthusgasinventering för samma rapporteringsår i enlighet med den formel som fastställs i bilaga XV till genomförandeförordning (EU) 2020/1208.

48 Slutliga data som medlemsstaterna lämnar in för samma rapporteringsår i enlighet med bilaga XXV till genomförandeförordning (EU) 2020/1208 för rapportering enligt artikel 18.1 b i förordning (EU) 2018/1999.

49 Beräknas automatiskt som F = A – B.

50 Beräknas automatiskt som G = A – C.

51 Beräknas automatiskt som H = A – D, men endast om det finns information i raden med ID = D; annars anges ”Ej tillämpligt” i cellen.

52 Beräknas automatiskt som I = A – E, men endast om det finns information i raden med ID = E; annars anges ”Ej tillämpligt” i cellen.

53 X–3 ska inte tillämpas för de första lägesrapporterna 2023.

66 Information om vilka värden för global uppvärmningspotential (GWP, Global Warming Potential) som ska användas för de växthusgasutsläpp som rapporteras. Data från växthusgasinventering: här gäller den globala uppvärmningspotential som gäller för växthusgasinventeringar samma år. AR 5 = värden för global uppvärmningspotential från IPCC:s femte utvärderingsrapport (Assessment Report).

67 Slutgiltiga totala växthusgasutsläpp som lämnas in av medlemsstaterna som en del av sin slutgiltiga växthusgasinventering enligt artikel 26.3 i förordning (EU) 2018/1999 för samma rapporteringsår, och som rapporteras i enlighet med riktlinjerna för växthusgasinventering (se artikel 8 i genomförandeförordning (EU) 2020/1208).

68 Slutliga data som medlemsstaterna lämnar in för samma rapporteringsår i enlighet med bilaga XXV till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/1208 för rapportering enligt artikel 18.1 b i förordning (EU) 2018/1999.

69 Det individuella nationella LULUCF-åtagandet som görs i den aktuella nationella energi- och klimatplanen. Medlemsstaterna ska lämna en beskrivning i textform i kolumnen ”Beskrivning”. Medlemsstaterna ska lämna numeriska data i kolumnerna under ”År” och ange enhet och grundinformation för GWP i respektive kolumn.

70 X–3 ska inte tillämpas för de första lägesrapporterna 2023.

71 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/841 av den 30 maj 2018 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 och beslut nr 529/2013/EU (EUT L 156, 19.6.2018, s. 1).

78 Medlemsstaterna ska lägga till ytterligare rader om andra nationella mål/målsättningar är tillämpliga.

79 Beskrivning i textform ska lämnas som förtydligande och i de fall där mål/målsättningar och framsteg avseende dessa inte kan uttryckas med hjälp av de kvantitativa kolumnerna.

80 Enhet som är jämförbar med den enhet som används i data om prognostiserade framsteg.

81 Information om vilka värden för global uppvärmningspotential (GWP, Global Warming Potential) som användes för beräkning av växthusgasutsläppen. AR 4 = värden för global uppvärmningspotential (GWP, Global Warming Potential) från IPCC:s fjärde utvärderingsrapport (Assessment Report). AR 5 = värden för global uppvärmningspotential från IPCC:s femte utvärderingsrapport (Assessment Report).

82 X–3 ska inte tillämpas för de första lägesrapporterna 2023.

90 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.

96 Medlemsstaterna kan rapportera antingen solceller (AC), solceller (DC) eller bådadera.

99 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.

105 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.

110 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.

144 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.

146 Dessa uppgifter ska endast föras in från och med rapporteringsåret 2025. I den rapportering som ska utföras 2027 ska fälten för X–3 (2024) därför lämnas tomma.

147 Med undantag av punkt 1 b iii, som anges i ton

148 Med undantag av punkt 1 b iii, som anges i TJ/ton

149 Obligatorisk rapportering om information finns tillgänglig.

150 Obligatorisk rapportering om information finns tillgänglig

205 Om någon av följande utvecklingsbanor under år X–3 eller X–2 har understigit den nationella utvecklingsbana som rapporterats i den integrerade nationella energi- och klimatplanen, ska skälen till denna utveckling och dess inverkan på den totala andelen energi från förnybara energikällor förklaras samt information lämnas om ytterligare åtgärder som planeras för att täcka skillnaden.

206 Medlemsstaterna bör också beakta de årliga ökningar som fastställs i artikel 23 i direktiv (EU) 2018/2001.

209 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.

210 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar eller mål.

211 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.

215 Medlemsstaterna ska ta med hänvisningar till de aktuella styrmedlen och åtgärderna.

217 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: ja; nej.

220 Utsatt grupp avser en del av befolkningen som har en benägenhet att påverkas negativt av klimatvariationer och klimatförändringar.

223 Primärenergianvändning och slutlig energianvändning enligt definitionerna i energieffektivitetsdirektivet och Eurostats indikatorer för den fullständiga energibalansen [nrg_bal_c]: PEC_EED och FEC_EED. Se även den senaste versionen av vägledningen för energibalans på Eurostats webbplats (se kapitlet Complementing indicators).

224 medlemsstaterna får lämna ytterligare förklaringar om det nationella bidraget och den vägledande utvecklingsbanan för primärenergianvändning och slutlig energianvändning, inklusive om den metod som används.

225 Alla åtgärder som rapporteras under denna post ska specificeras i tabell 1 i bilaga IX till den här förordningen, med hänvisning till genomförandet av artikel 4.6 i direktiv (EU) 2023/1791.

230 I artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2024/1275/EU definieras byggnad som ”en takförsedd konstruktion med väggar, för vilken energi används för att påverka inomhusmiljön”, och i bilaga I till samma direktiv finns följande kategorier för beräkning av byggnaders energiprestanda: a) Enfamiljshus av olika typer. b) Flerfamiljshus. c) Kontor. d) Utbildningsanstalter. e) Sjukhus. f) Hotell och restauranger. g) Idrottsanläggningar. h) Byggnader för parti- och detaljhandel. i) Andra typer av energianvändande byggnader (bilaga I punkt 6 till direktiv (EU) 2024/1275).

231 Den golvyta som används som referensmått för bedömning av en byggnads energiprestanda, beräknad som summan av de användbara golvytorna i utrymmena inom det klimatskal som anges för bedömningen av energiprestanda.

232 Det värde som används i den beräkning av byggnaders energiprestanda som fastställs i direktiv (EU) 2024/1275.

233 Enligt den nationella byggnadsrenoveringsplanen. Andra indikatorer kan återspegla antalet byggnader och/eller den totala golvytan (m2) per energiprestandaklass, byggnadsperiod, klimatzon eller byggnadsstorlek, antalet energicertifikat per byggnadstyp och/eller energiprestandaklass, en översikt över byggnadskonstruktionens förmåga, andelen värmesystem i byggnadssektorn, typ av värmesystem, växthusgasutsläpp under hela livscykeln osv. Andra externa faktorer kan också användas för att ge en bättre bild av byggnadssektorn, t.ex. investeringar för renovering av det befintliga beståndet, byggsektorns andel av BNP, hälsofrågor osv.

234 Enligt definitionen i den nationella byggnadsrenoveringsplanen. I kommissionens rekommendation (EU) 2019/786 finns exempel som hjälp för att fastställa segmenten med sämst prestanda i det nationella byggnadsbeståndet. Man kan a) fastställa ett visst tröskelvärde; såsom en energiprestandakategori (t.ex. under ”D”), b) utgå från en viss användning av primärenergi (uttryckt i kWh/m2 per år), eller t.o.m. c) inrikta sig på fastigheter som byggts före ett visst årtal (t.ex. före 1980). Dessutom kan byggnader med sämst energiprestanda också definieras i förhållande till genomförandet av artikel 9 i direktiv (EU) 2024/1275.

242 En energirenovering är en förändring av ett eller flera byggnadselement (ett byggnadsinstallationssystem eller en komponent i klimatskalet enligt artikel 2.17 i direktiv (EU) 2024/1275 som har potential att avsevärt påverka den beräknade eller uppmätta mängd energi som behövs för att uppfylla den efterfrågan på energi som förknippas med byggnadens typiska användning och som omfattar bland annat energi som används för värme, kyla, ventilation, varmvatten och belysning.

243 Den golvyta som används som referensmått för bedömning av en byggnads energiprestanda, beräknad som summan av de användbara golvytorna i utrymmena inom det klimatskal som anges för bedömningen av energiprestanda.

244 Renoveringstakten avser den kumulativa påverkade golvytan [m2] i alla byggnader som genomgick en energirenovering under kalenderåret X–3 eller X–2, för renovering med olika omfattning, dividerad med byggnadsbeståndets totala golvyta [m2] för samma tidsperiod och uttrycks i %. Värdena beräknas automatiskt utifrån motsvarande värden i kolumnen ”Total renoverad golvyta”.

245 Genomsnittlig renoveringsomfattning är förhållandet mellan primärenergibesparingarna och den totala primärenergianvändningen före renovering för respektive segment (bostäder/andra byggnader än bostäder) av byggnadsbeståndet.

249 Denna indikator uppskattar och redovisar den andel av de nationella målen för energieffektivitet som energibesparingar kopplade till byggnadsrenoveringar utgör. Förändringar i energianvändningen som beror på nybyggnation, rivningar eller energianvändning som faller utanför tillämpningsområdet för direktivet om byggnaders energiprestanda (t.ex. hushållsapparater) ska inte räknas med. Exempel: En medlemsstat har en referensnivå för slutlig energianvändning på 125 ktoe och en målsättning på 100 ktoe, vilket innebär en minskning med 25 ktoe. Om den slutliga energianvändningen i det befintliga byggnadsbeståndet minskar med 10 ktoe, är byggnadssektorns bidrag till målet i energieffektivitetsdirektivet 40 % (10/25 ktoe).

250 2030 års nationella andel av installerad kapacitet för förnybar energi i befintliga byggnader i förhållande till den slutliga energianvändningen (brutto).

253 Vid den lägesrapportering som ska lämnas 2027 får medlemsstaterna lämna fälten för X–3 (2024) tomma, eftersom tidsfristen för införlivandet av det omarbetade energieffektivitetsdirektivet ännu inte har löpt ut.

254 Möjlighet att lämna uppskattningar till och med den 10 oktober 2027, i enlighet med artikel 5.2 i direktiv (EU) 2023/1791.

255 Möjlighet att lämna uppskattningar till och med den 10 oktober 2027, i enlighet med artikel 5.2 i direktiv (EU) 2023/1791.

256 Medlemsstaterna får välja att undanta eller inkludera kollektivtrafik.

261 Medlemsstaterna får komplettera den obligatoriska rapporteringen om volymen offentliga investeringar med ytterligare frivillig information om nationella finansieringsprogram som införts för att öka tillämpningen av energieffektivitet, bästa praxis och innovativa finansieringssystem för energieffektivitet.

262 Medlemsstaterna ska beräkna hävstångseffekten som förhållandet mellan de nationella offentliga investeringarna i energieffektivitet och den totala volymen mobiliserade investeringar samt lämna en kvalitativ beskrivning av den metod som använts för att beräkna denna hävstångseffekt.

263 Medlemsstaterna ska lämna en kvalitativ beskrivning där det görs åtskillnad mellan olika produkter (till exempel med/utan säkerhet, olika målsektorer) och deras relativa volym.

264 Följande frågor avser specifikt den nationella energieffektivitetsfond som avses i artikel 30 i direktiv (EU) 2023/1791. Om ja, komplettera med information om den nationella energieffektivitetsfondens årliga kapitalisering samt en kvalitativ beskrivning av dess funktion och syfte inom ramen för det övergripande nationella ramverket för energieffektivitet.

265 Medlemsstaterna ska fastställa vilken typ av energieffektivitetsåtgärder som ska finansieras av den nationella energieffektivitetsfonden för att fullgöra de skyldigheter som anges i artiklarna 4.6, 6.1, 8.1, 8.4 och 9.1 i direktiv (EU) 2023/1791 och beräkna den mängd energibesparingar som de kommer att generera.

266 Om den nationella energieffektivitetsfonden används för att uppfylla skyldigheterna avseende energibesparingar, ska medlemsstaterna fastställa en investeringskostnad per enhet för att uppnå energibesparingar genom det finansiella bidraget till den nationella energieffektivitetsfonden och redovisa den metod som använts för att beräkna denna. För att beräkna energibesparingarna ska medlemsstaterna använda de gemensamma metoder och principer som anges i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791. Medlemsstaterna ska sedan beräkna investeringskostnaden för att uppfylla sin skyldighet, och därigenom fastställa storleken på det bidrag som ska betalas till den nationella energieffektivitetsfonden. De uppgifter som används för att göra dessa beräkningar bör kopplas till den nationella energieffektivitetsfondens historiska resultat (om en sådan redan finns) eller till finansieringsinstrument som har utformats för att stödja renoveringar av offentliga byggnader eller andra offentliga energieffektivitetssystem.

273 Medlemsstaterna ska rapportera om de åtgärder som vidtagits för att undanröja hinder för ökat utnyttjande av energieffektivitetsförbättringar vid offentlig upphandling. Alla åtgärder som rapporteras under denna post ska specificeras i tabell 1 i bilaga IX till den här förordningen, med hänvisning till genomförandet av artikel 7.8 i direktiv (EU) 2023/1791.

276 Medlemsstaterna ska rapportera en bedömning av tillämpningen av och fördelarna med principen om energieffektivitet först i energisystemen, särskilt i förhållande till energianvändningen.

278 Medlemsstaterna ska rapportera om åtgärder som vidtagits för att avlägsna onödiga rättsliga eller andra hinder för genomförandet av principen om energieffektivitet först och av lösningar på efterfrågesidan, bland annat genom att identifiera nationell lagstiftning och åtgärder som strider mot principen om energieffektivitet först.

279 Medlemsstaterna ska välja bland följande mål (ytterligare mål får läggas till och preciseras under ”övrigt”: diversifiering av energikällor och energiförsörjning; minskat beroende av energiimport från tredjeländer; utveckling av förmågan att hantera begränsad eller avbruten energitillförsel; flexibilitet i det nationella energisystemet; övrigt.

280 Medlemsstaterna ska välja bland följande kategorier: planerad; antagen; genomförd; utgången.

281 Medlemsstaten ska välja alternativ från förteckningen i den elektroniska versionen av tabellen eller välja annat och ange namnet på unionens styrmedel.

282 Nationell lag eller handling där målet definieras.

283 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare energikällor och bränslen får läggas till och anges under ”övriga bränslen”): komplett system; elektricitet; gas; petroleumprodukter; kärnbränsle; övriga bränslen.

289 Total import och export för alla bränslen som ingår i energibalanserna.

290 För år X–1 ska medlemsstaterna lämna information för de rapporterade uppgifter där en sådan bedömning finns tillgänglig.

291 Medlemsstaterna ska rapportera målvärdet och det år då det ska uppnås, om kvantifierade mål finns för den rapporterade uppgiften.

292 Medlemsstaterna ska lämna ytterligare metodrelaterad information om indikatorn.

293 Endast import från tredjeländer (länder utanför EU).

294 Medlemsstaterna bör rapportera data från den senaste tillräcklighetsbedömningen för respektive år. Exempelvis ska de rapportera förväntad förlorad last för år X–1 enligt uppskattning under antingen år X–1, X–2 eller tidigare. Det år då tillräcklighetsbedömningen gjordes ska rapporteras under Metodanmärkningar. Se även anmärkning 5.

295 Ska beräknas i enlighet med kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/941 av den 5 juni 2019 om m riskberedskap inom elsektorn och om upphävande av direktiv 2005/89/EG (EUT L 158, 14.6.2019, s. 1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el (EUT L 158, 14.6.2019, s. 54). Den specifika metoden är fastställd av byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) i bilaga I till dess beslut om beräkningsmetod för värdet av förlorad last, kostnaden för ny resurs och tillförlitlighetsstandarden.

296 Ska beräknas i enlighet med kraven i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010 (EUT L 280, 28.10.2017, s. 1). N–1-regeln ger möjlighet att beräkna den tekniska kapaciteten hos den återstående infrastrukturen om det största enskilda elementet i gasinfrastrukturen utsätts för en störning, och att uppskatta om det då går att tillfredsställa ett gasbehov som motsvarar en dag med exceptionell hög efterfrågan som inträffar med sannolikheten en gång per 20 år.

309 Medlemsstaterna ska lämna uppgifter om indikatorerna/milstolparna och varför de valts ut för att beskriva framstegen i riktning mot målet.

310 Medlemsstaterna ska lämna kvalitativ information som sammanfattar nuvarande status för en indikator (t.ex. att arbetet går enligt plan eller är försenat, eller att målet redan är uppnått eller har missats osv.).

311 Uppgifter om hur indikatorn övervakas, t.ex. med hjälp av en uppsättning indikatorer, en expertgranskning eller en specifik metod.

315 För sammanlänkningar med andra medlemsstater.

316 För sammanlänkningar med andra medlemsstater.

317 För varje elområde i landet.

318 De prisskillnader för dagen före-grossistmarknader som beräknas och offentliggörs av Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) i sin årliga marknadsövervakningsrapport får användas.

323 Medlemsstaterna ska i denna tabell ange även andra projekt av gemensamt intresse än gränsöverskridande överföringsprojekt, om dessa indirekt bidrar till ökad gränsöverskridande sammanlänkning. Bidraget till ökad gränsöverskridande sammanlänkning bör förklaras i tabellen.

324 Medlemsstaterna ska välja bland följande energibärare (ytterligare energibärare får läggas till och preciseras under ”övrigt”): Elektricitet Naturgas vätgas, övrigt.

325 Medlemsstaterna ska ange allmänna infrastrukturkategorier; t.ex. LNG-terminal, lagringsanläggning; sammanlänkning med tredjeland.

326 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet, naturgas, vätgas.

331 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet, naturgas, vätgas.

332 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under ”övrigt”): marknadsintegrering och marknadskoppling som syftar till att öka sammanlänkningarnas omsättningsbara kapacitet; och en effektiv användning av sammanlänkningarna; smart mätning och smarta nät; aggregering; efterfrågeflexibilitet; lagring; distribuerad produktion; mekanismer för dirigering, omdirigering och inskränkning; prissignaler i realtid; övrigt.

333 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.

334 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar och mål.

335 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.

341 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet, naturgas, vätgas.

342 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under ”övrigt”): förnybar energi, efterfrågeflexibilitet; lagring; övrigt.

343 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.

344 Medlemsstaterna ska i sin beskrivning av framstegen lämna närmare uppgifter om framsteg som rör icke-diskriminerande deltagande, med beaktande av följande aspekter när så är relevant. Den här förteckningen är inte uttömmande och får kompletteras av medlemsstaterna:

349 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: elektricitet, naturgas, vätgas.

350 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (flera alternativ får väljas, ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under ”övrigt”): egenproduktion; ny teknik (inklusive smarta mätare); övrigt.

351 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.

352 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar och mål.

353 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.

359 Medlemsstaterna ska välja ett eller flera bland följande alternativ: flexibilitet i energisystemet – produktion av förnybar energi; införande av marknadskoppling för intradagshandel; införande av gränsöverskridande balansmarknader; övrigt.

360 Kan vara kvantitativt eller kvalitativt.

361 Om målet/målsättningen går att kvantifiera ska medlemsstaterna ange en indikation på framstegen utifrån senast tillgängliga information. Indikatorer för rapporteringen ska fastställas utifrån nationella målsättningar och mål.

362 Medlemsstaterna ska hänvisa till ett referensår och ett referensvärde, enligt vad som är lämpligt, om detta bidrar till att framstegen kan påvisas.

368 Offentliga ingripanden i prissättningen (även kallat ”reglerade priser”) innebär att minst en slutkundsleverantör är begränsad i sin förmåga att fritt sätta priset för el som denne säljer genom minst ett av sina avtal. Ingripanden som engångsutbetalningar till hushåll, kuponger samt sänkningar av mervärdesskatt och punktskatter, som inte begränsar leverantörernas möjlighet att fritt fastställa priser, omfattas varken av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/944 eller av artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1788.

369 För ingripanden inom gassektorn ska medlemsstaterna ange om ingripandet omfattas av artikel 4.3 eller artikel 4.6 i direktiv (EU) 2024/1788 eller ange Ej tillämpligt. För ingripanden inom elsektorn ska medlemsstaterna ange om ingripandet omfattas av artikel 5.3 eller artikel 5.6 i direktiv (EU) 2019/944 eller ange Ej tillämpligt.

371 Medlemsstaterna ska beskriva alla nationella mål som satts upp i landet och som ger stöd för att genomföra och omsätta SET-planen.

372 Medlemsstaterna ska välja en eller flera prioriteringar från en förteckning som tillhandahålls i den elektroniska versionen av tabellen.

373 Medlemsstaterna ska välja en eller flera typer av teknik från en förteckning som tillhandahålls i den elektroniska versionen av tabellen.

374 Teknik för ren energi och koldioxidsnål teknik omfattar alla typer av teknik som omfattas av SET-planen.

380 Teknik för ren energi och koldioxidsnål teknik omfattar alla typer av teknik som omfattas av SET-planen. Medlemsstaterna ska ange nationella målsättningar för totala offentliga och, i förekommande fall, privata utgifter för forskning och innovation avseende teknik för ren energi, samt för teknikkostnader och prestandautveckling. Medlemsstaterna ska vid behov ta med separata mål som omfattar offentliga och privata utgifter, mål som rör teknikfokus, prestandautveckling osv.

382 Teknik för ren energi och koldioxidsnål teknik omfattar alla typer av teknik som omfattas av SET-planen. Medlemsstaterna ska ange nationella målsättningar för totala offentliga och, i förekommande fall, privata utgifter för forskning och innovation avseende teknik för ren energi, samt för teknikkostnader och prestandautveckling. Medlemsstaterna ska vid behov ta med separata mål som omfattar offentliga och privata utgifter, mål som rör teknikfokus, prestandautveckling osv.

383 Medlemsstaterna får välja en eller flera prioriteringar från en förteckning som tillhandahålls i den elektroniska versionen av tabellen.

384 Medlemsstaterna får välja en eller flera typer av teknik från en förteckning som tillhandahålls i den elektroniska versionen av tabellen.

385 Medlemsstaterna ska lämna en uppdatering av vilka framsteg som lett till den nuvarande situationen. Om det fanns uppsatta mål bör en översikt över de huvudsakliga åtgärderna och de passerade milstolparna lämnas. Om det inte fanns uppsatta mål bör det anges huruvida mål har satts upp därefter, och en beskrivning av dessa mål bör lämnas.

386 Medlemsstaterna ska beskriva de förväntade effekterna av de uppsatta målen och tidsramen för dessa.

392 Medlemsstaterna ska beskriva alla långsiktiga planer med åtgärder för minskade växthusgasutsläpp i industrisektorn. Aspekter som energieffektivitet, avskiljning och lagring av koldioxid, elektrifiering och andra typer av teknik som kommer att bidra till minskade växthusgasutsläpp bör tas med. Milstolpar, mål och tidsram bör anges, samt en indikering av de typer av teknik som övervägs och deras förväntade användning.

394 Medlemsstaterna ska rapportera alla mål för utfasning av subventioner till fossila bränslen och alla mål för utfasning av andra energisubventioner. Medlemsstaterna ska i kolumnen för beskrivning ange huruvida målet är fastställt i lagstiftning och, om så är tillämpligt, lämna en hänvisning till den relevanta lagstiftningen. Om det saknas mål för utfasning av energisubventioner ska medlemsstaterna rapportera om eventuella planer för ett åtagande om utfasning eller ett fastställt mål för utfasning. Medlemsstaterna ska i kolumnen för beskrivning kortfattat beskriva dessa planer, och förtydliga när sådana åtaganden förväntas träda i kraft.

395 Medlemsstaterna ska ange ett målår då målet ska vara uppnått.

396 Medlemsstaterna ska ange eventuella kvantitativa milstolpar. Exempel: 50 % utfasning senast 2024, 100 % utfasning senast 2026.

397 Medlemsstaterna ska, om så är relevant, rapportera om framsteg som gjorts för att uppnå målet och milstolparna.

398 Medlemsstaterna ska rapportera om alla åtgärder som vidtagits för att säkerställa att utfasningen inte påverkar insatser för att minska energifattigdom. Medlemsstaterna ska ange huruvida uppskattningar gjorts av hur energifattiga hushåll påverkas ekonomiskt och på andra sätt till följd av utfasning av subventioner till fossila bränslen, och vilka styrmedel eller åtgärder som finns, eller som föreslås, för att lindra sådan påverkan, t.ex. stöd till energirenoveringar av bostäder och teknik för hög energieffektivitet (elektriska värmepumpar, isolering av bostäder osv.).

403 Medlemsstaterna ska välja bland dimensionerna (fler än en dimension kan väljas): minskade växthusgasutsläpp: utsläpp och upptag av växthusgaser; minskade växthusgasutsläpp: förnybar energi; energieffektivitet; energitrygghet; den inre energimarknaden; forskning, innovation och konkurrenskraft.

404 Medlemsstaterna ska välja bland följande kategorier: omfattar två eller flera länder; nationella; regionala; lokala.

405 Medlemsstaterna ska välja bland följande sektorer (flera sektorer får väljas för sektorsövergripande styrmedel och åtgärder): energiförsörjning, vilket innefattar utvinning; överföring; distribution och lagring av bränslen samt förädling av energi för värme och kyla och elproduktion; energianvändning, dvs. förbrukning av bränslen och el av slutanvändare; t.ex. hushåll, tjänster; industri och jordbruk; transport; industriprocesser, dvs. industriverksamhet som kemiskt eller fysikaliskt förädlar material och ger upphov till växthusgasutsläpp; användning av växthusgaser i produkter och annan användning av fossilt kol än för energiändamål; jordbruk; markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk; avfallshantering/avfall; övriga sektorer.

406 I fråga om styrmedel och åtgärder avseende växthusgaser ska medlemsstaterna välja bland följande växthusgaser (flera växthusgaser får väljas): koldioxid (CO2), om tillämpligt, metan (CH4), dikväveoxid (N2O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC), svavelhexafluorid (SF6), kvävetrifluorid (NF3).

407 Med mål avses ”en första formulering av det utfall (inbegripet resultat och effekter) som medlemsstaten avser att uppnå genom ingripandet”. Medlemsstaterna ska välja en relevant målsättning från den förteckning som finns i den elektroniska versionen av tabellformatet (flera målsättningar får väljas och ytterligare målsättningar får läggas till och preciseras under ”övrigt”).

413 Medlemsstaterna ska bedöma i vilken utsträckning styrmedlet eller åtgärden bidrar till uppnåendet av unionens klimatneutralitetsmål som anges i artikel 2.1 i förordning (EU) 2021/1119 och den långsiktiga strategi som avses i artikel 15 i förordning (EU) 2018/1999.

414 Medlemsstaterna ska välja bland följande typer av styrmedel: ekonomiska, skattemässiga, frivilliga/förhandlade avtal, lagstiftning, information, utbildning, forskning, planering, övrigt.

415 Ange här endast unionens styrmedel som genomförs via inhemska styrmedel eller fall där inhemska styrmedel syftar direkt till att uppfylla målsättningarna för unionens styrmedel, om tillämpligt. Medlemsstaten ska välja alternativ från förteckningen i den elektroniska versionen av tabellen eller välja annat och ange namnet på unionens styrmedel.

416 Medlemsstaterna ska rapportera om de styrmedel och åtgärder, enskilda eller samlade, som bidrar inom dimensionen Minskade växthusgasutsläpp, Förnybar energi och Energieffektivitet. Medlemsstaten ska välja en relevant bestämmelse från förteckningen i den elektroniska versionen av tabellen eller välja ”övrigt” och ange en viss bestämmelse.

417 Medlemsstaterna ska välja bland följande kategorier: planerad, antagen, genomförd, utgången.

418 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ och ange namn på de enheter som ansvarar för genomförandet av styrmedlet eller åtgärden (flera enheter får väljas): nationell regering, enheter på regional nivå, kommuner, företag/näringsliv/branschorganisationer, forskningsinstitut, övriga.

425 Medlemsstaterna ska ange eventuella indikatorer (inklusive enhet) som kommer att användas (på förhand) för att övervaka och utvärdera framsteg avseende styrmedel och åtgärder, samt värdena för sådana indikatorer. Medlemsstaterna ska ange det år (ett eller flera) för vilket värdet gäller. Värden för flera indikatorer och år får rapporteras. De resultatindikatorer som medlemsstaterna fastställer ska vara relevanta, godkända, trovärdiga, enkla och stabila.

426 Om inga kvantitativa indikatorer lämnas ska medlemsstaterna lämna en kvalitativ beskrivning av de framsteg som gjorts mot målsättningen.

427 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under ”övrigt”): antagande av en ny åtgärd, ingående av ett avtal, offentliggörande av lagstiftning; inledande/verkställande av en åtgärd eller ett program; avskaffande, avslutande eller fullgörande av en åtgärd; ändringar eller genomförande av en pågående åtgärd eller ändringar och utökning av dess innehåll; övervakning av information, uppdatering om framsteg eller resultat av konsekvensbedömning; fortsättning av befintliga åtgärder eller inga betydande uppdateringar; utkast, tillkännagivanden, åtaganden, planerade åtgärder, diskussioner om en ny åtgärd; övrigt.

431 Medlemsstaterna ska fylla i detta fält om de förväntade nya årliga energibesparingarna i slutanvändarledet är stabila. Om de nya energibesparingarna per år i slutanvändarledet förväntas ändra sig över tid ska medlemsstaterna fylla i ett fält för respektive år.

432 Medlemsstaterna ska ange de sektorer (bostäder; tjänster; industri; transport; övrigt) som beaktas för att beräkna målvärde(n) för kvotpliktsystemet för energieffektivitet och för att definiera kvotpliktiga parter. Om det finns andra sektorer som kommer i fråga för enskilda åtgärder ska detta anges i nästa fält.

433 Medlemsstaterna ska här ange de åtgärder som kommer i fråga. Om förteckningen över åtgärder är alltför lång ska medlemsstaterna här ange det huvudsakliga kriteriet för att komma i fråga och tillhandahålla förteckningen i en separat fil. Medlemsstaterna ska ange de förmodade värdena för livslängd för de olika typerna av kategorier med hjälp av tabell 4 i denna bilaga.

434 Om kvotpliktiga parter i sina certifierade energibesparingar enligt kvotpliktsystemet får räkna in energibesparingar som uppnåtts av leverantörer av energitjänster eller andra tredje parter ska medlemsstaterna förklara dessa tredje parters kriterier för att komma i fråga och hur det säkerställs att certifieringen av energibesparingar följer på en tydlig och transparent godkännandeprocess.

435 Medlemsstaterna ska ange om kvotpliktiga parter får eller ska uppfylla sina energisparkrav, helt eller delvis, som ett bidrag till en nationell energieffektivitetsfond.

436 Medlemsstaterna ska ange de metoder som används i enlighet med den typologi som definieras i bilaga V (1) till direktiv 2012/27/EU: a) förmodade besparingar; b) uppmätta besparingar; c) skattade besparingar; d) undersökningsbaserade besparingar. Medlemsstaterna ska lämna en förklaring om någon annan typ av metod används.

437 Medlemsstaterna ska lägga till en förklaring, särskilt om en annan metod används än den som anges i punkt 2 i) i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 2 p i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791.

438 Medlemsstaterna ska förklara hur beräkningsmetoden överensstämmer med led a–c i punkt 2 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och led a–f i punkt 2 i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791.

439 Medlemsstaterna ska förklara hur sådana överlappningar beaktas när besparingarna beräknas, t.ex. samverkan mellan isolering av väggar och utbyte av värmesystem. Medlemsstaterna ska också förklara hur övervaknings- och kontrollsystemet förhindrar att samma enskilda åtgärd rapporteras av fler kvotpliktiga parter (så att dubbelräkning undviks inom kvotpliktsystemet för energieffektivitet.

440 Medlemsstaterna ska förklara hur verifiering av statistiskt representativa urval säkerställs, och ange de kriterier som används för att definiera och göra representativa urval.

451 Medlemsstaterna ska fylla i detta fält om de förväntade nya årliga energibesparingarna i slutanvändarledet är stabila. Om de nya energibesparingarna per år i slutanvändarledet förväntas ändra sig över tid ska medlemsstaterna fylla i ett fält för respektive år.

452 Medlemsstaterna ska här ange de perioder eller datum som används för att definiera mellanliggande mål som möjliggör granskning av framsteg inom den alternativa åtgärden.

453 Medlemsstaterna ska ange de sektorer (bostäder; tjänster; industri; transport; övrigt) som beaktas.

454 Medlemsstaterna ska ange de kategorier av enskilda åtgärder som kan ta emot ekonomiska incitament eller andra typer av stöd genom den alternativa åtgärden, eller som kan främjas av den alternativa åtgärden genom regleringar, information eller någon typ av policyinstrument. Om förteckningen över åtgärder är alltför lång ska medlemsstaterna här ange det huvudsakliga kriteriet för att komma i fråga och tillhandahålla förteckningen i en separat fil. Medlemsstaterna ska ange de förmodade värdena för livslängd för de olika typerna av kategorier med hjälp av tabell 4 i denna bilaga.

455 Medlemsstaterna ska ange de metoder som används i enlighet med den typologi som definieras i bilaga V (1) till direktiv 2012/27/EU: a) förmodade besparingar; b) uppmätta besparingar; c) skattade besparingar; d) undersökningsbaserade besparingar. Medlemsstaterna ska lämna en förklaring om någon annan typ av metod används.

456 Medlemsstaterna ska lägga till en förklaring, särskilt om en annan metod används än den som anges i punkt 2 i) i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och punkt 2 p i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791.

457 Medlemsstaterna ska förklara hur beräkningsmetoden överensstämmer med led a–c i punkt 2 i bilaga V till direktiv 2012/27/EU och led a–f i punkt 2 i bilaga V till direktiv (EU) 2023/1791.

458 Medlemsstaterna ska förklara hur sådana överlappningar beaktas när besparingarna beräknas, t.ex. samverkan mellan isolering av väggar och utbyte av värmesystem.

459 Medlemsstaterna ska förklara hur verifiering av statistiskt representativa urval säkerställs, och ange de kriterier som används för att definiera och göra representativa urval.

469 Medlemsstaterna ska ange de sektorer (bostäder; tjänster; industri; transport; övrigt) som beaktas.

470 Medlemsstaterna ska fylla i detta fält om de förväntade nya årliga energibesparingarna i slutanvändarledet är stabila. Om de nya energibesparingarna per år i slutanvändarledet förväntas ändra sig över tid ska medlemsstaterna fylla i ett fält för respektive år.

471 Medlemsstaterna ska förklara den modell som används för att beräkna besparingarna, huruvida kortsiktig och/eller långsiktig priselasticitet beaktas och varför, de variabler som beaktas i modellen och hur de valts ut.

472 Medlemsstaterna ska förklara metoden för att analysera effekterna med och (kontrafaktiskt) utan beskattningsåtgärden på energianvändningen. Definition av det kontrafaktiska scenariot, och hur det säkerställs att åtminstone de lägsta EU-nivåerna för beskattning beaktas.

473 Medlemsstaterna ska, om så är relevant, förklara hur kortsiktig priselasticitet definieras för att säkerställa att dem är representativ för känsligheten för prisförändringar hos efterfrågan på energi. Medlemsstaterna ska ange de datakällor som används för att definiera priselasticitet.

474 Medlemsstaterna ska, om så är relevant, förklara hur långsiktig priselasticitet definieras för att säkerställa att dem är representativ för känsligheten för prisförändringar hos efterfrågan på energi. Medlemsstaterna ska ange de datakällor som används för att definiera priselasticitet.

475 Medlemsstaterna ska förklara hur beräkningsmetoden säkerställer att endast besparingar till följd av enskilda åtgärder som genomförts efter den 31 december 2020 och före den 31 December 2030 kan beaktas.

476 Medlemsstaterna ska förklara hur oberoendet säkerställs hos den eller de som utvärderar energibesparingarna till följd av beskattningsåtgärden.

486 Medlemsstaterna ska rapportera om nationella kvotpliktsystem för energieffektivitet och alternativa åtgärder enligt artiklarna 7a och 7b i direktiv 2012/27/EU samt artiklarna 9 och 10 i direktiv (EU) 2023/1791.

487 Medlemsstaterna ska genom att välja bland följande alternativ ange huruvida utsatta hushåll, inklusive de som påverkas av energifattigdom, och, om så är lämpligt, i subventionerade bostäder, är inräknade: ja, nej. Vägledning angående definitionen av utsatta hushåll finns i artikel 28 i direktiv (EU) 2019/944 och artikel 3.3 d i förordning (EU) 2018/1999.

488 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–2, dvs. besparingar genom nya åtgärder som genomförts från 2021 till år X–3 och som innebär fortsatta besparingar år X–2, med beaktande av besparingarnas livslängd.

493 Medlemsstaterna ska genom att välja bland följande alternativ ange huruvida utsatta hushåll, inklusive de som påverkas av energifattigdom, och, om så är lämpligt, i subventionerade bostäder, är inräknade: ja, nej. Vägledning angående definitionen av utsatta hushåll finns i artikel 28 i direktiv (EU) 2019/944 och artikel 3.3 d i förordning (EU) 2018/1999.

494 Totala besparingar per år i slutanvändningsledet som uppnåtts år X–3, dvs. besparingar genom nya åtgärder som genomförts från 2021 till år X–4 och som innebär fortsatta besparingar år X–3, med beaktande av besparingarnas livslängd.

500 Medlemsstaterna ska rapportera om styrmedel och åtgärder som avses i artikel 5.1 i direktiv 2012/27/EU.

501 Mängd energibesparingar av olika slag – förmodade, uppmätta, skattade eller undersökningsbaserade – kan rapporteras.

505 Medlemsstaterna ska rapportera om styrmedel och åtgärder som avses i artikel 5.6 i direktiv 2012/27/EU.

506 Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 7 i direktiv 2010/31/EU, får medlemsstaterna välja en alternativ strategi med avseende på artikel 5.1–5.5 i direktiv 2012/27/EU, genom vilken de vidtar andra kostnadseffektiva åtgärder, bland annat djuprenoveringar och åtgärder för att få till stånd beteendeförändringar hos byggnadsanvändare, i syfte att i byggnader som kommer i fråga och som ägs och utnyttjas av statliga myndigheter åstadkomma en minst likvärdig mängd energibesparingar.

507 Mängd energibesparingar av olika slag – förmodade, uppmätta, skattade eller undersökningsbaserade – kan rapporteras.

509 Medlemsstaterna ska förteckna alla styrmedel och åtgärder (deras nummer) som berörs av rapporteringen. Separata rader ska användas för rapportering om olika styrmedel och åtgärder eller samlade styrmedel och åtgärder.

510 Medlemsstaterna ska välja ett bland följande alternativ: EUR; BGN; HRK; CZK; DKK; HUF; PLN; RON; SEK.

511 Medlemsstaterna får lämna ytterligare uppgifter om investeringar som inte kan redovisas i de föregående fälten.

512 I tillämpliga fall ska medlemsstaterna förklara varför de faktiska och/eller återstående investeringarna avviker väsentligt från de ursprungliga antagandena.

518 Medlemsstaterna ska så långt som möjligt rapportera om kvantifieringen av inverkan från styrmedel och åtgärder, eller samlade styrmedel och åtgärder.

519 Medlemsstaterna ska förteckna alla styrmedel och åtgärder (deras nummer) som berörs av rapporteringen. Separata rader bör användas för rapportering om olika styrmedel och åtgärder eller samlade styrmedel och åtgärder.

520 Referensåret är det basår som använts för att prognosticera utsläpp.

521 Medlemsstaterna ska välja bland följande föroreningar (ytterligare föroreningar får läggas till och preciseras under ”övrigt”): SO2, NOx, NMVOC, NH3, PM2,5, övrigt.

522 Medlemsstaterna ska rapportera förväntade ökningar av utsläpp som positiva värden eller intervall, medan förväntade minskningar av utsläpp visas som negativa värden eller intervall.

523 Om ingen kvantitativ information om inverkan finns tillgänglig är en kvalitativ bedömning obligatorisk (O). Om inverkan kvantifieras är den kvalitativa bedömningen frivillig (F).

524 Beskrivningen ska innehålla information om metoden, t.ex. modeller som används, referensnivå för jämförelse av inverkan och underliggande data.

532 Medlemsstaterna ska inkludera alla styrmedel och åtgärder som utgör energisubventioner, särskilt subventioner för fossila bränslen, oavsett i vilken form stödet lämnas. För detta ändamål är tabellen förifylld med uppgifter som samlats in inom ramen för artikel 35.2 n i förordning (EU) 2018/1999 för att underlätta rapporteringen. Medlemsstaterna ska bekräfta eller ändra de förifyllda uppgifterna och lämna en förklaring till ändringarna. Dessa ändringar kan omfatta en kort beskrivning av en alternativ metod för att identifiera energisubventioner, inklusive subventioner till fossila bränslen.

533 Beskrivningen ska innehålla en förklaring av åtgärden, dess mottagare och dess syfte, med särskilt fokus på huruvida den avser målsättningar som rör energifattigdom, sektorers ekonomiska konkurrenskraft, utfasning av fossila bränslen eller energitrygghet. Om åtgärden är tillfällig ska beskrivningen också ange om den stöder de ovannämnda målsättningarna i exceptionella situationer eller krissituationer.

534 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: energisektorn (välj om möjligt bland följande undersektorer: ENER – utvinning av fossila bränslen; ENER – energigrödor; ENER – omvandling; ENER – omvandling, raffinering; ENER – omvandling i samband med LNG; ENER – omvandling i samband med kraftvärme; ENER – omvandling i samband med elproduktion; ENER – omvandling i samband med uppvärmning och kylning; ENER – omvandling i samband med flytande biobränslen; ENER – omvandling i samband med biogasproduktion; ENER – omvandling i samband med vätgasproduktion; ENER – infrastruktur; ENER – infrastruktur för överföring; ENER – infrastruktur för distribution; ENER – infrastruktur för överföring och distribution; ENER – infrastruktur för lagring; ENER – avveckling av tillgångar; ENER – avfallshantering; ENER – detaljistled); jordbruk (välj om möjligt bland följande undersektorer: AGRI – jordbruksprodukter, jakt; AGRI – skogsbruk och skogsavverkning; AGRI – fiske och vattenbruk); byggnation; gruvdrift; industri (välj om möjligt bland följande undersektorer: INDU – energiintensiva industrisektorer som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter; INDU – industri som inte är energiintensiv); transport (TRANS – lufttransporter; TRANS – järnvägstransporter; TRANS – vägtransporter; TRANS – sjötransporter; TRANS – kollektivtrafik); tjänster (tjänstesektorn); hushåll (välj om möjligt bland följande undersektorer: hushåll; hushåll med låga inkomster; offentlig sektor; sektorsövergripande (flera sektorer); ekonomiska sektorer.

535 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under ”övrigt”): stöd till energiefterfrågan; stöd till energieffektivitet; stöd till omstrukturering av industrin; stöd till infrastruktur; stöd till produktion; övrigt.

536 Medlemsstaterna ska välja ett eller flera bland följande alternativ: fossila bränslen (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: FF – samtliga fossila bränslen; FF – flera fossila bränslen; FF – kol/brunkol; FF – naturgas; FF – gruvgas; FF – skiffergas; FF – råolja och flytande gas; FF – olja och gas; FF – petroleumprodukter; FF – dieselbrännolja; FF – dieselbrännolja med inblandning; FF – bensin; FF – blyad bensin; FF – blyfri bensin; FF – bensin med inblandning; FF-PP – LPG; FF-PP – fotogen; FF-PP – fossilbaserade marina bränslen; FF-PP – tung eldningsolja; FF – torv; samtliga energiformer; värme; elektricitet; kärnbränsle; bioenergi (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: RES – biogas; RES – biomassa och biogas; RES – biomassa (fast); RES – biomassa från fast hushållsavfall; RES – flytande biobränslen; RES – flytande biobränslen i form av biodiesel; RES – flytande biobränslen i form av bioetanol; RES (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: RES – samtliga förnybara energikällor; RES – flera förnybara energikällor; RES – jordvärme; RES – värme; RES – vattenkraft; RES – havsenergi; RES – solenergi; RES – vindkraft; RES – havsbaserad vindkraft; RES – landbaserad vindkraft; vätgas (välj om möjligt bland följande underställda energibärare: FF – samtliga fossila bränslen; RES– biogas).

537 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare alternativ får läggas till och preciseras under ”övrigt”): direkta överföringar (välj om möjligt bland följande underkategorier: mjuka lån; bidrag; övrigt); skatteutgifter (skattereduktion; skattebefrielse; skatteåterbetalning; skattekrediter; skatteavdrag; övrigt); effektiv skattesats i förhållande till ett riktmärke; underprissättning av varor och tjänster (välj om möjligt bland följande underkategorier: underprissättning av statligt ägda resurser eller ägd mark; underprissättning av statligt ägd infrastruktur; underprissättning av andra varor och tjänster som tillhandahålls av staten); inkomst- eller prisstöd (välj om möjligt bland följande underkategorier: betalning för kapacitet (kapacitetsmekanismer för el; mandat att blanda in biobränslen; kvotering av förnybar energi med omsättningsbara certifikat; differentierade nätanslutningsavgifter; kvotplikt för energieffektivitet; scheman för frånkopplingsbar last; differenskontrakt; inmatningspremier; inmatningstariffer; kundprisgarantier (kostnadsstöd); kundprisgarantier (prisreglering); producentprisgarantier (prisreglering); övrigt.

538 År då styrmedlet som möjliggör subventioner ursprungligen infördes.

539 År när det möjliggörande styrmedlet upphör (inte längre är i kraft eller inte längre genomförs), så att subventioner inte längre kan utbetalas.

540 Subventionernas storlek, dvs. de utbetalade beloppen i nominell valuta.

541 Medlemsstaterna ska välja ett bland följande alternativ: EUR; BGN; HRK; CZK; DKK; HUF; PLN; RON; SEK.

553 Medlemsstaterna ska rapportera alla mål för utfasning av subventioner till fossila bränslen och alla mål för utfasning av andra energisubventioner. Medlemsstaterna ska i kolumnen för beskrivning ange huruvida målet är fastställt i lagstiftning och, om så är tillämpligt, lämna en hänvisning till den relevanta lagstiftningen. Om det saknas mål för utfasning av energisubventioner ska medlemsstaterna rapportera om eventuella planer för ett åtagande om utfasning eller ett fastställt mål för utfasning. Medlemsstaterna ska i kolumnen för beskrivning kortfattat beskriva dessa planer, och förtydliga när sådana åtaganden förväntas träda i kraft.

554 Medlemsstaterna ska ange ett målår då målet ska vara uppnått.

555 Medlemsstaterna ska ange eventuella kvantitativa milstolpar. Exempel: 50 % utfasning senast 2024, 100 % utfasning senast 2026.

556 Medlemsstaterna ska, om så är relevant, rapportera om framsteg som gjorts för att uppnå målet och milstolparna.

557 Medlemsstaterna ska rapportera om alla åtgärder som vidtagits för att säkerställa att utfasningen inte påverkar energitryggheten, den ekonomiska konkurrenskraften och insatserna för att minska energifattigdomen. Medlemsstaterna ska särskilt ange huruvida uppskattningar gjorts av hur energifattiga hushåll påverkas ekonomiskt och på andra sätt till följd av utfasning av subventioner till fossila bränslen, och vilka styrmedel eller åtgärder som finns, eller som föreslås, för att lindra sådan påverkan, t.ex. stöd till energirenoveringar av bostäder och teknik för hög energieffektivitet (elektriska värmepumpar, isolering av bostäder osv.).

562 Antalet utfärdade ursprungsgarantier i MWh för energi som produceras från förnybara energikällor i medlemsstaterna under rapporteringsperioden, på grundval av den tidpunkt då energin produceras.

563 Antalet ursprungsgarantier i MWh från förnybara energikällor som har annullerats för energi som förbrukats i medlemsstaten under rapporteringsperioden.

566 Förändringar av råvarupriser ska rapporteras på nationell nivå (eller subnationell om så är tillämpligt). Detta innefattar alla prisförändringar som rör livsmedels- och fodergrödor (höjda priser för livsmedels- och foderprodukter på grund av ökad användning av samma råvara för energiproduktion). Detta innefattar också prisförändringar som rör ökad efterfrågan på skogsbiomassa för energiproduktion, dvs. prisförändringar på materialprodukter som framställs av avfall och restprodukter till följd av ökad användning i energiproduktion och ökad konkurrens om råvaror.

567 För förändrad markanvändning: rapportera endast den faktiska förändringen av mark som används för biomassa för energiproduktion, inte all jordbruksmark.

570 Utnyttjande kan rapporteras som installerad kapacitet och faktisk produktion av avancerade biobränslen på grundval av olika typer av teknik, samt antal anläggningar och typ av råvara. Utvecklingen kan återspeglas i form av en förteckning över produktionskedjorna för olika typer av teknik och en kort beskrivning av deras kvalitativa status (utvecklingsskede, återstående tid till marknadsspridning, senaste utvecklingssteg, investeringar).

572 Uppskattad påverkan och de metoder som används kan beskrivas kvantitativt och kvalitativt. Ange enhet och den tidsperiod som berörs om påverkan beskrivs kvantitativt.

577 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ: ja, nej.

579 Mängder biomassa (fasta biobränslen) som används som insatsmaterial för omvandling för el- och värmeproduktion i de berörda kategorierna av produktionsanläggningar (enbart el, kraftvärme och enbart värme), inklusive omvandlingsförluster.

580 Slutlig energianvändning i den angivna sektorn. Sektorn ”övrig” omfattar bland annat jordbruk, skogsbruk samt kommersiell och offentlig tjänsteverksamhet.

589 Definitionen av de företag som omfattas av artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU är i linje med kommissionens definition av små och medelstora företag i kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

591 För rapportering år 2025 i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 2012/27/EU

592 Tillämpligt från och med 2027 och obligatoriskt från och med 2029 i enlighet med artikel 11.1 i direktiv (EU) 2023/1791

598 Medlemsstaterna ska lämna ytterligare metodinformation om beräkningsmetoden och de underliggande uppgifterna.

599 Ytterligare energibärare får läggas till och preciseras.

600 Ytterligare omvandlingsfaktorer eller effektiva värmevärden får läggas till och preciseras.

605 Medlemsstaterna ska rapportera om styrmedel och åtgärder som avses i artikel 6.1 i direktiv 2023/1791/EU.

606 Mängd energibesparingar av olika slag – förmodade, uppmätta, skattade eller undersökningsbaserade – kan rapporteras.

608 Medlemsstaterna ska förklara framstegen avseende nationell(t) vägledande målsättning/mål att minska antalet energifattiga hushåll. Medlemsstaterna ska, om så är relevant, ta med information om allmänna tendenser eller effekter av andra program eller styrmedel som kan påverka framstegen.

610 Medlemsstaterna ska välja bland följande alternativ (ytterligare enheter får läggas till och preciseras under ”övrigt”): absoluta tal; procent; övrigt.

611 Medlemsstaterna för välja att rapportera en referensperiod (t.ex. ett genomsnitt för tre år).

614 Utöver målindikatorer och andra indikatorer för energifattigdom får medlemsstaterna rapportera om andra indikatorer som kompletterar bedömningen av energifattigdom. Dessa kan omfatta hushållens inkomster, energitjänsternas ekonomiska överkomlighet, bostädernas skick och utrustning, samt kompletterande eller indirekta indikatorer som är användbara för en djupare analys av de potentiella drivkrafterna bakom energifattigdom. Indikatorer får tas från EU:s observatorium för byggnadsbeståndet.

615 Medlemsstaterna får förklara framstegen avseende den nationella indikatorn eller det nationella målet för att minska antalet energifattiga hushåll. Medlemsstaterna ska, om så är relevant, ta med information om allmänna tendenser eller effekter av andra program eller styrmedel som kan påverka indikatorn eller framstegen mot måluppfyllelse.

618 Medlemsstaterna ska ange artikeln eller bestämmelsen med definitionen samt länken eller hänvisningen till det officiella kungörelseorganet.

620 Medlemsstaterna får lämna kvantitativa uppgifter om arbetsmarknadens förväntade utveckling till följd av styrmedel (t.ex. hur stor tillväxten är i vissa sektorer, och hur mycket andra sektorer krymper) och beskriva åtgärder som antagits, eller som kommer att antas, för att ge stöd i denna omställning, inklusive utbildning och fortbildning samt socialt skydd.

621 Medlemsstaterna får beskriva förväntad inverkan av styrmedel på den totala befolkningen samt på specifika grupper, särskilt de mest utsatta, ge en bild av huruvida vissa grupper kommer att gynnas mer än andra och beskriva åtgärder som syftar till att säkerställa en rättvis och jämlik fördelning av bördan i detta avseende

622 Medlemsstaterna får beskriva förväntad inverkan av styrmedel på de regioner som kommer att drabbas mest av omställningen, särskilt kol-, torv- och skifferoljeregioner eller koldioxidintensiva regioner, och åtgärder för att lindra de socio-ekonomiska effekterna i dessa områden. Medlemsstaterna uppmuntras att lämna kvantitativa indikatorer, t.ex. arbetstillfällen, ekonomisk produktion och lokala skatteintäkter.

623 Medlemsstaterna får beskriva förväntad inverkan på minskade miljöfaror, markskador och föroreningar, förbättrad tillgång till säkrare produkter, intakta ekosystem med tillhörande tjänster (livsmedel, ren luft, vatten, klimatstabilisering osv.), försörjningstrygghet och bättre hälsa och välbefinnande, inklusive hälsosammare arbetsförhållanden i form av t.ex. begränsade utsläpp och förbättrad luftkvalitet på arbetsplatser.

624 Medlemsstaterna får beskriva den förväntade inverkan på kostnader till följd av styrmedel för klimat, energi och miljö för både företag och konsumenter, t.ex. lägre energikostnader tack vare energibesparingar, lägre kostnader för att byta ut produkter tack vare att de har längre hållbarhet, lägre kostnader för miljösanering och folkhälsa).

625 Medlemsstaterna får beskriva förväntad inverkan av åtgärder för att säkerställa inkludering i styrmedel på klimat-, energi- och miljöområdet, särskilt i fråga om hushåll med låga inkomster och samhällen som påverkas direkt av omställningen, t.ex. i de mest drabbade regionerna, genom utbyggnad av grön infrastruktur och offentliga tjänster, deltagandeprocesser osv.

632 Klimaträttvisa och en rättvis omställning bidrar också till att klimatförändringarnas för- och nackdelar fördelas i fråga om mänskliga rättigheter. Klimatförändringarna hotar åtnjutandet av en mängd mänskliga rättigheter, inbegripet rätten till liv, vatten och sanitet, livsmedel, hälso- och sjukvård, bostad, självbestämmande, kultur och utveckling. Medlemsstaterna får beskriva hur genomförandet av deras integrerade nationella energi- och klimatplaner bidrar till att uppfylla deras skyldighet att förebygga de negativa effekter av klimatförändringarna som kan förutses och säkerställa att de som påverkas, särskilt de som befinner sig i utsatta situationer, har tillgång till ändamålsenliga motmedel och anpassningsmedel för att kunna åtnjuta ett liv med mänsklig värdighet.

633 Medlemsstaterna får beskriva hur deras integrerade nationella energi- och klimatplaner innebär en rättvis omställning, med beaktande av de olika effekterna på möjligheterna för alla, oavsett kön, i omställningsregioner, vilka hinder som finns och vilka planer som finns eller genomförs för att gå vidare.

636 Medlemsstaterna ska välja ett eller flera bland följande alternativ: (minskade växthusgasutsläpp – utsläpp och upptag av växthusgaser; minskade växthusgasutsläpp – förnybar energi; energieffektivitet; energitrygghet; den inre energimarknaden – elsammanlänkningar; den inre energimarknaden – infrastruktur för energiöverföring; den inre energimarknaden – marknadsintegrering; forskning, innovation och konkurrenskraft; utfasning av energisubventioner.

638 Förteckning över kategorier finns i den elektroniska versionen av tabellformatet.

641 Medlemsstaterna ska lämna uppgifter, i enlighet med nationella regler, om klimat- och energidialoger på flera nivåer där lokala myndigheter, det civila samhällets organisationer, näringslivet, investerare och andra relevanta intressenter samt allmänheten deltar och diskuterar olika scenarier som kan skönjas i fråga om styrmedel som rör energi och klimat, även på lång sikt.