Smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som omfattas av epidemiologisk övervakning och motsvarande falldefinitioner

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2371 av den 23 november 2022 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 1082/2013/EU, särskilt artikel 13.10 a och b, och

(1) Genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/945 upprättas en förteckning över smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som ska omfattas av epidemiologisk övervakning. Dessutom fastställs falldefinitioner för inlämning av uppgifter för epidemiologisk övervakning av dessa smittsamma sjukdomar. Det genomförandebeslutet antogs på grundval av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU, som nu har upphävts genom förordning (EU) 2022/2371.

(2) Den förteckning över smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som upprättats genom genomförandebeslut (EU) 2018/945 bör uppdateras för att återspegla förändringar i sjukdomsepidemiologin och unionens och medlemsstaternas folkhälsobehov och prioriteringar. Den uppdaterade förteckningen bör omfatta vissa smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor i enlighet med de kriterier för urval av smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor för epidemiologisk övervakning som anges i avsnitt 1 i bilaga I till förordning (EU) 2022/2371.

(3) Förteckningen över falldefinitionerna, som för närvarande fastställs i genomförandebeslut (EU) 2018/945, bör dessutom uppdateras mot bakgrund av nya vetenskapliga rön och utvecklingen av kriterier och praxis för laboratoriediagnostik.

(4) Antimikrobiell resistens beräknas kosta miljontals liv världen över varje år. Eftersom förbrukningen av antimikrobiella medel är den starkaste drivkraften bakom antimikrobiell resistens har den varit föremål för frivillig övervakning på unionsnivå i över 20 år, och därför bör den också tas upp i bilaga I till denna förordning som en särskild hälsofråga som omfattas av epidemiologisk övervakning.

(5) Sjukdomen covid-19 orsakade en pandemi med mycket hög sjuklighet och dödlighet och bör därför omfattas av epidemiologisk övervakning på unionsnivå. Övervakningen av covid-19 bör integreras med syndrom- och virusbaserad sentinelövervakning av influensa och respiratoriskt syncytialvirus för att säkerställa att övervakningen av virusinfektioner i luftvägarna sker på ett standardiserat sätt och är mindre beroende av ändrade strategier för testning och kontroll.

(6) Hantavirusinfektion är en zoonos som orsakar några tusen fall i unionen varje år. Den kan yttra sig som viral hemorragisk feber och bör omfattas av epidemiologisk övervakning på unionsnivå för att möjliggöra tidig varning, snabbare diagnos och ändamålsenliga insatser i angränsande medlemsstater.

(7) Alla zoonotiska influensavirus (ett influensavirus av typ A som förekommer hos djur och som kan överföras från en art till en annan och smitta människor) kan orsaka en pandemi i framtiden, och därför bör alla infektioner hos människor med ett sådant virus omfattas av epidemiologisk övervakning på unionsnivå. I bilaga I till den här förordningen bör därför ”zoonotisk influensa” ersätta ”influensa A/H5N1” som för närvarande förtecknas i genomförandebeslut (EU) 2018/945.

(8) Rabiesvirus och andra lyssavirus kan orsaka sjukdomar i centrala nervsystemet hos människor. Rabies, som för närvarande förtecknas i genomförandebeslut (EU) 2018/945, bör därför utvidgas till att omfatta rabies och andra lyssavirusinfektioner i bilaga I till denna förordning.

(9) Mpox-virus klad II orsakade en global epidemi 2022 främst bland homosexuella, bisexuella och andra män som har sex med män. Mpox-virus klad I är vanligt förekommande i Afrika söder om Sahara och sprider sig via sexuella kontakter både bland män och kvinnor. Fall där människor smittats utanför Europa har påvisats i unionen och i länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och har lett till viss fortsatt smittspridning i hemmet eller via heterosexuella kontakter. I slutet av 2025 började klad I även spridas bland män som har sex med män i unionen genom fall där man smittats i bosättningslandet eller under resor till andra medlemsstater eller till länderna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Mpox bör därför omfattas av händelsebaserad övervakning på unionsnivå för att påvisa eventuella ökningar av fall hos riskpopulationer eller befolkningen i allmänhet.

(10) Respiratorisk syncytialvirusinfektion (RSV-infektion) orsakar ett betydande antal sjukhusinläggningar bland små barn och äldre och bör därför omfattas av epidemiologisk övervakning på unionsnivå. Liksom covid-19 bör övervakning av RSV-infektion ingå i den syndrom- och virusbaserade sentinelövervakningen av influensa. Rutinövervakning av RSV-infektion förväntas också bidra till att mäta effekterna av RSV-vacciner.

(11) Enligt de kriterier för urval av smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor för epidemiologisk övervakning som anges i avsnitt 1 i bilaga I till förordning (EU) 2022/2371 bör följande sjukdomar inte längre omfattas av epidemiologisk övervakning på unionsnivå:

(12) I enlighet med artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 har Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar på kommissionens begäran tillhandahållit vetenskapligt bistånd för fastställande av falldefinitioner för förbrukning av antimikrobiella medel, arenavirusinfektion, Krim-Kongo hemorragisk feber, filovirusinfektion, hantavirusinfektion, vårdrelaterad covid-19, lyssavirusinfektion, mpox, virusinfektioner i luftvägarna (influensaliknande sjukdom, akut luftvägsinfektion, svår akut luftvägsinfektion, covid-19, säsongsinfluensa, zoonotisk influensa och RSV-infektion) och Rift Valley-feber. Biståndet omfattade också en revidering av falldefinitionerna för botulism, chikungunyavirusinfektion, klamydiainfektion inklusive lymphogranuloma venereum, kolera, variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom, denguefeber, gonokockinfektion, hepatit B, hepatit C, legionärssjuka (legionellainfektion), malaria, mässling, pest, Q-feber, rubella (röda hund), shigatoxinproducerande E. coli-infektion, shigellos (shigellainfektion), smittkoppor, syfilis och kongenital syfilis, fästingburen encefalit, tuberkulos, tularemi (harpest), West Nile-virusinfektion, intestinal yersinios (yersiniainfektion), zikavirusinfektion, antimikrobiell resistens och vårdrelaterade infektioner. De respektive falldefinitionerna bör därför ändras i enlighet med detta.

(13) Denna förordning ersätter genomförandebeslut (EU) 2018/945, som bör upphävas.

(14) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté för allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa som inrättades genom artikel 29 i förordning (EU) 2022/2371.

(15) Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör ha fram till och med den 1 juli 2028 på sig för att förbereda sig för tillämpningen av reglerna i denna förordning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶

De smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som avses i artikel 2.1 a i och ii i förordning (EU) 2022/2371 och som ska omfattas av det nätverk för epidemiologisk övervakning av smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som avses i artikel 13.1 i den förordningen förtecknas i bilaga I.

Artikel2¶

De falldefinitioner som fastställs i bilaga II ska gälla för den epidemiologiska övervakningen av de smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som förtecknas i bilaga I.

Artikel3¶

Genomförandebeslut (EU) 2018/945 ska upphöra att gälla.

Artikel4¶

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2028.

1 EUT L 314, 6.12.2022, s. 26, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2022/2371/oj.

2 Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2018/945 av den 22 juni 2018 om smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som ska omfattas av epidemiologisk övervakning samt relevanta falldefinitioner (EUT L 170, 6.7.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec_impl/2018/945/oj).

3 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (EUT L 293, 5.11.2013, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2013/1082/oj).

4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 851/2004 av den 21 april 2004 om inrättande av ett europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (EUT L 142, 30.4.2004, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2004/851/oj).

BILAGA I

1. SJUKDOMAR

Mjältbrand (antrax)

Arenavirusinfektion, utom lymfocytär koriomeningit

Botulism

Brucellos

Campylobacterios (campylobacterinfektion)

Chikungunyavirusinfektion

Klamydiainfektion, inklusive lymphogranuloma venereum (LGV)

Kolera

Sjukdomen covid-19

Variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom

Krim-Kongo hemorragisk feber

Denguefeber

Difteri

Ekinokockos (echinokockinfektion)

Filovirusinfektion

Gonokockinfektion

Haemophilus influenzae-infektion, invasiv

Hantavirusinfektion

Akut hepatit A

Hepatit B

Hepatit C

Infektion med humant immunbristvirus (hiv) och förvärvat immunbristsyndrom (aids)

Säsongsinfluensa

Zoonotisk influensa

Legionärssjuka (legionellainfektion)

Leptospiros (leptospirainfektion)

Listerios (listeriainfektion)

Malaria

Mässling

Meningokockinfektion, invasiv

Mpox

Påssjuka

Pertussis (kikhosta)

Pest

Pneumokockinfektion (Streptococcus pneumoniae), invasiv

Akut poliomyelit (polio)

Q-feber

Rabies och andra lyssavirusinfektioner

Respiratorisk syncytialvirusinfektion (RSV)

Rift Valley-feber

Rubella (röda hund)

Kongenitalt rubellasyndrom

Salmonellaenterit

Shigatoxinproducerande E. coli-infektion (STEC), inklusive hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS)

Shigellos (shigellainfektion)

Smittkoppor

Syfilis

Kongenital syfilis

Fästingburen encefalit, både centraleuropeisk typ och fjärran östern-typ

Kongenital toxoplasmos

Trikinellos (trikinos)

Tuberkulos

Tularemi (harpest)

West Nile-virusinfektion

Gula febern

Yersinios (yersiniainfektion), intestinal

Zikavirusinfektion

2. SÄRSKILDA HÄLSOFRÅGOR

Antimikrobiell resistens (inklusive förbrukning av antimikrobiella medel)

Vårdrelaterade infektioner

BILAGA II

1. FÖRKLARING TILL AVSNITTEN OM KRITERIER FÖR DEFINITION OCH KLASSIFICERING AV FALL

KLINISKA KRITERIER

Kliniska kriterier omfattar allmänna och relevanta tecken och symtom på sjukdom som antingen enskilt eller tillsammans utgör en kliniskt tydlig eller möjlig bild av sjukdomen. De ger en allmän beskrivning av sjukdomar, men där ryms inte nödvändigtvis de heltäckande beskrivningar som en enskild klinisk diagnos kan kräva.

LABORATORIEKRITERIER

Laboratoriekriterierna är en förteckning över de laboratoriemetoder som används för bekräftelse av ett fall. Normalt sett är en av metoderna i förteckningen tillräcklig för att bekräfta fallet. Om en kombination av metoder krävs för att fallet ska kunna laboratorieverifieras anges detta. Den typ av prov som ska samlas in för laboratorietesterna anges bara om endast vissa typer av prov betraktas som relevanta för bekräftelsen av en diagnos. Laboratoriekriterierna för troligt fall har tagits med för vissa överenskomna undantagsfall. Dessa laboratoriekriterier består av en förteckning över laboratoriemetoder som kan användas som stöd vid diagnostiseringen av ett fall, men som inte är bekräftande.

EPIDEMIOLOGISKA KRITERIER OCH EPIDEMIOLOGISKT SAMBAND

Epidemiologiska kriterier ska betraktas som uppfyllda när det föreligger ett epidemiologiskt samband. Ett epidemiologiskt samband under inkubationsperioden innebär en av följande sex smittvägar:

Överföring från människa till människa: Person som har varit i kontakt med ett laboratorieverifierat fall hos människa (eller, för en del sjukdomar, person som misstänks ha exponerats på grund av tidigare resor) på ett sådant sätt att det har funnits möjlighet att smittas av infektionen.

Överföring från djur till människa: Person som har varit i kontakt med ett djur med en misstänkt infektion eller kolonisering på ett sådant sätt att det har funnits möjlighet att smittas av infektionen.

Exponering för en gemensam smittkälla: Person som har exponerats för samma gemensamma smittkälla eller smittbärare som ett bekräftat fall hos människa.

Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten: Person som har konsumerat livsmedel eller dricksvatten som enligt laboratorieverifikation är förorenat eller har konsumerat potentiellt förorenade produkter från ett djur med en misstänkt infektion eller kolonisering.

Miljöexponering: Person som har badat i vatten eller varit i kontakt med en förorenad miljökälla som är laboratorieverifierad.

Laboratorieexponering: Person som har arbetat på ett laboratorium där det finns risk för exponering.

En person ska anses ha ett epidemiologiskt samband med ett bekräftat fall om minst ett fall i överföringskedjan är laboratorieverifierat. Vid utbrott av fekal-orala eller luftburna infektioner kan ett epidemiologiskt samband anses föreligga i ett fall utan att överföringskedjan fastställts.

Överföring kan ske via en eller flera av följande vägar:

Luftburna: Genom spridning av aerosol från en smittad person till en annan persons slemhinnor via hosta, spott, sång eller tal, eller när mikrobiella aerosoler som sprids i atmosfären inandas av andra.

Kontakt: Direkt kontakt med en smittad person (fekal-oral, droppar från luftvägarna, hudexponering eller sexuell exponering) eller ett smittat djur (t.ex. bett eller beröring) eller indirekt kontakt med infekterat material eller infekterade föremål (t.ex. kroppsvätskor, blod).

Vertikalt: Från mor till barn, ofta i livmodern, eller som resultat av ett oavsiktligt utbyte av kroppsvätskor under den perinatala perioden.

Överföring via vektorer: Överföring via infekterade myggor, fästingar, kvalster, flugor och andra insekter som överför sjukdomar till människor genom sina bett.

Livsmedel eller vatten: Konsumtion av potentiellt förorenade livsmedel eller potentiellt förorenat dricksvatten.

FALLKLASSIFICERING

Fall ska klassificeras som ”möjligt”, ”troligt” och ”bekräftat”. Inkubationsperioderna anges i de kompletterande uppgifterna för att underlätta bedömningen av det epidemiologiska sambandet.

MÖJLIGT FALL

Ett möjligt fall är ett fall som klassificeras som möjligt i samband med rapportering. Det rör sig normalt sett om ett fall som uppfyller de kliniska kriterier som beskrivs i falldefinitionen, men utan att något epidemiologiskt samband påvisats eller sjukdomen laboratorieverifierats. Definitionen av ett möjligt fall har hög sensitivitet och låg specificitet. Med hjälp av den kan man påvisa de flesta fall, men även några falska positiva fall kommer att hänföras till denna kategori.

TROLIGT FALL

Ett troligt fall är ett fall som klassificeras som troligt i samband med rapportering. Det är normalt sett ett fall med kliniska kriterier och ett epidemiologiskt samband enligt beskrivningen i falldefinitionen. Laboratorietester för troliga fall anges endast för några sjukdomar.

BEKRÄFTAT FALL

Ett bekräftat fall är ett fall som klassificeras som bekräftat i samband med rapportering. Bekräftade fall är laboratorieverifierade och kan antingen uppfylla eller inte uppfylla de kliniska kriterier som beskrivs i falldefinitionen. Definitionen av ett bekräftat fall har hög specificitet men lägre sensitivitet och därför kommer de flesta insamlade fall att vara verkliga fall, även om några kommer att förbises.

I de kliniska kriterierna för några sjukdomar nämns inte det faktum att många akuta fall är asymtomatiska (t.ex. hepatit A, B och C, campylobacterios och salmonellainfektion), även om dessa fall fortfarande kan vara viktiga ur ett folkhälsoperspektiv på nationell nivå.

AVVISAT FALL

Person som uppfyller de kliniska kriterierna

OCH

minst ett av följande tre kriterier:

Trots att ett lämpligt prov har samlats in och testats av ett kompetent laboratorium uppfyller fallet inte falldefinitionens laboratoriekriterier för sjukdomen i fråga.

Fallet har ett epidemiologiskt samband med ett laboratorieverifierat fall eller ett utbrott av en annan smittsam sjukdom än sjukdomen i fråga.

En annan sjukdomsetiologi har bekräftats i fallet, även om fallet har ett epidemiologiskt samband med ett laboratorieverifierat fall eller ett annat fall för vilket ett epidemiologiskt samband har påvisats för sjukdomen i fråga.

Anm.: För vissa av de sjukdomstillstånd som övervakningen omfattar följer falldefinitionerna inte den vanliga uppställningen för en falldefinition, såsom i fråga om t.ex. variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD), vårdrelaterade infektioner och antimikrobiell resistens.

2. FÖRKORTNINGAR

1. AFP: akut slapp pares

2. Aids: förvärvat immunbristsyndrom

3. AMR: antimikrobiell resistens

4. Anti-HBc: hepatit B-kärnantikropp

5. Anti-HCV: specifikt antikroppssvar mot hepatit C-virus

6. ARI: akut luftvägsinfektion

7. BAL: bronkoalveolärt lavage

8. BCG: bacille Calmette-Guérin

9. BJ: ben- och ledinfektion

10. BJ-BONE: osteomyelit

11. BJ-DISC: infektion i diskarna (mellankotsskivorna)

12. BJ-JNT: infektion i led eller bursa

13. BoNT: botulinumneurotoxin

14. BSI: infektion i blodet

15. C-CVC: kateterrelaterad infektion – central venkateter

16. CDAD: Clostridioides difficile-associerad diarré

17. CFU: kolonibildande enhet

18. CMV: cytomegalovirus

19. CNS: centrala nervsystemet

20. CNS-IC: infektion i centrala nervsystemet – intrakraniell infektion

21. CNS-MEN: infektion i centrala nervsystemet – meningit eller ventrikulit

22. CNS-SA: infektion i centrala nervsystemet – spinalabscess utan meningit

23. C-PVC: kateterrelaterad infektion – perifer venkateter

24. CRI: kateterrelaterad infektion

25. CRS: kongenitalt rubellasyndrom

26. CRT: kapillär återfyllnad

27. CSF: cerebrospinalvätska

28. CT: datortomografi

29. CVS: infektion i hjärtkärlsystemet

30. CVS-CARD: infektion i hjärtkärlsystemet – myokardit eller perikardit

31. CVS-ENDO: infektion i hjärtkärlsystemet – endokardit

32. CVS-MED: infektion i hjärtkärlsystemet – mediastinit

33. CVS-VASC: infektion i hjärtkärlsystemet – arteriell eller venös infektion

34. DFA: direkt fluorescerande antikropp

35. DFA-TP: direkt fluorescerande antikroppstest för Treponema pallidum

36. DNA: deoxiribonukleinsyra

37. DPA: distalt skyddat aspirat

38. EARS-Net: europeiska nätverket för övervakning av antimikrobiell resistens

39. ECDC: Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar

40. ECOFF: epidemiologiska cutoff-värden

41. EEG: elektroencefalografi

42. EENT: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun

43. EENT-CONJ: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun – konjunktivit

44. EENT-EAR: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun – öra och mastoidutskottet

45. EENT-EYE: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun – öga, andra än konjunktivit

46. EENT-ORAL: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun – munhåla (mun, tunga eller tandkött)

47. EENT-SINU: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun – sinuit

48. EENT-UR: infektion i öga, öra, näsa, hals eller mun – övre luftvägsinfektion, faryngit, laryngit, epiglottit

49. EFNS: Europeiska neurologförbundet

50. EIA: enzymatiskt immuntest

51. ELISA: enzymkopplad immunadsorberande analys

52. EM: elektronmikroskopi

53. ERLI-Net: europeiskt nätverk för referenslaboratorier för mänsklig influensa

54. EUCAST: europeiska kommittén för resistensbestämning

55. FAMA: fluorescerande antikropp mot membranantigen

56. FTA-abs: fluorescerande treponemal antikropp-absorption

57. FUO: feber av okänt ursprung

58. GI: infektion i mag-tarmsystemet

59. GI-CDI: infektion i mag-tarmsystemet – Clostridioides difficile-infektion

60. GI-GE: infektion i mag-tarmsystemet – gastroenterit (utom CDI)

61. GI-GIT: infektion i mag-tarmsystemet – magtarmkanalen (matstrupe, magsäck, tunn- och tjocktarm samt ändtarm) förutom gastroenterit och appendicit

62. GI-HEP: infektion i mag-tarmsystemet – hepatit

63. GI-IAB: infektion i mag-tarmsystemet – intraabdominell infektion som ej specificeras på annan plats, inklusive gallblåsa, gallgångar, lever (förutom virushepatit), mjälte, bukspottkörtel, bukhinna, subfreniskt eller subdiafragmatiskt rum eller annan intraabdominell vävnad/område som ej specificeras på annan plats

64. HAI: vårdrelaterade infektioner

65. HBeAg: hepatit B e-antigen

66. HBsAg: hepatit B-ytantigen

67. HBV-DNA: hepatit B-deoxiribonukleinsyra

68. HCV-core: hepatit C-viruskärnantigen

69. HCV-RNA: hepatit C-virusribonukleinsyra

70. HIV: humant immunbristvirus

71. HUS: hemolytiskt uremiskt syndrom

72. IAP: intubationsassocierad pneumoni

73. IF: immunofluorescens

74. IFA: indirekt fluorescerande antikropp

75. IgG: immunglobulin G

76. IgM: immunoglobulin M

77. ILI: influensaliknande sjukdom

78. LGV: lymphogranuloma venereum

79. LPS: lipopolysackarider

80. LRI: nedre luftvägsinfektion, annan än pneumoni

81. LRI-BRON: nedre luftvägsinfektion – bronkit, trakeobronkit, bronkiolit, trakeit utan tecken på pneumoni

82. TBE: fästingburen encefalit

83. vCJD: variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom

3. FALLDEFINITIONER AV SMITTSAMMA SJUKDOMAR

3.1 MJÄLTBRAND (ANTRAX)

Kliniska kriterier

Person med minst en av följande kliniska former:

Hudmjältbrand

Minst ett av följande två symtom:

En lesion i form av en knottra eller en blåsa.

En djup, svart sårskorpa omgiven av ett ödem.

Gastrointestinal mjältbrand

Feber eller febrighet

OCH minst ett av följande två symtom:

Svåra buksmärtor.

Diarré.

Lungmjältbrand

Feber eller febrighet

OCH minst ett av följande två symtom:

Akuta andningsbesvär.

Radiologiskt påvisad breddökning av mediastinum.

Meningeal/meningoencefalitisk mjältbrand

Feber

OCH minst ett av följande tre symtom:

Kramper.

Medvetslöshet.

Tecken på meningeala symtom.

Mjältbrand med sepsis

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Isolering av Bacillus anthracis från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från Bacillus anthracis i kliniskt prov.

Positivt pinnprov från näsa utan kliniska symtom får inte bidra till att bekräfta en diagnos för ett fall.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande tre epidemiologiska samband:

Överföring från djur till människa.

Exponering för en gemensam smittkälla.

Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom ska alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

3.2 ARENAVIRUSINFEKTION

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer med arenavirusinfektion (t.ex. feber, gastrointestinala symtom, hemorragiska manifestationer, neurologiska manifestationer).

Laboratoriekriterier

Troligt fall

Påvisande av IgM-antikroppar mot arenavirus i ett enda serumprov.

Bekräftat fall

Minst ett av följande fyra kriterier:

Isolering och identifiering av arenavirus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från arenavirus i kliniskt prov.

Påvisande av arenavirusantigen i kliniskt prov.

Påvisande av akut infektion genom serologiska metoder: arenavirusspecifik serokonversion ELLER fyrfaldig stegring av antikroppstiter i parade serumprover ELLER IgG-antikroppar med låg aviditet i ett serumprov.

Identifiering av virusarten bör om möjligt utföras.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Bor i ett område där det tidigare har förekommit överföring av arenavirus, eller har besökt ett sådant område under de fyra veckorna innan symtom först uppträdde.

Har genom sitt yrke exponerats för infektiöst material innehållande arenavirus (t.ex. under laboratoriearbete).

Har varit i kontakt med eventuellt smittade gnagare, deras exkret eller fomiter under de fyra veckorna innan symtom först uppträdde i ett område där det tidigare har förekommit överföring av arenavirus.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för troligt fall OCH minst ett av följande två kriterier:

Kliniska kriterier.

Epidemiologiska kriterier.

C) Bekräftat fall

Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall.

3.3 BOTULISM

Kliniska kriterier

Person med minst en av följande kliniska former:

Botulism orsakad av livsmedel, sår eller läkares åtgärder

Minst ett av följande två symtom:

Störd kranialnervsfunktion med bilaterala symtom (t.ex. diplopi, synstörning, dysfagi, försvagning av muskler som styrs av förlängda märgen).

Symmetrisk perifer paralys.

Botulism hos spädbarn

Spädbarn med minst ett av följande sex symtom:

Förstoppning.

Letargi.

Svårigheter att suga eller matas.

Ptos.

Dysfagi.

Allmän muskelsvaghet.

Den typ av botulism som vanligen uppträder hos spädbarn (yngre än tolv månader) kan även drabba barn äldre än tolv månader men sällan vuxna när det rör sig om individer med anatomiska förändringar i mag-tarmkanalen och förändrad mikroflora.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Isolering av BoNT-producerande klostridier (t.ex. Clostridium botulinum, C. baratii, C. butyricum) för spädbarnsbotulism (avföring) eller sårbotulism (sår).

Påvisande av botulinumneurotoxiner i kliniskt prov.

Påvisande av gener som kodar för botulinumneurotoxiner i kliniskt prov.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande tre epidemiologiska samband:

Exponering för en gemensam smittkälla (t.ex. livsmedel, gemensam användning av injektionsnålar eller andra instrument).

Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten.

Exponering för botulinumneurotoxin av kosmetiska eller medicinska skäl.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

3.4 BRUCELLOS

Kliniska kriterier

Person med feber

OCH minst ett av följande sju symtom:

Svettningar (ymniga, illaluktande, speciellt nattliga).

Frossa.

Artralgi.

Svaghet.

Depression.

Huvudvärk.

Anorexi.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Isolering av humanpatogen Brucella spp. från kliniskt prov.

Specifikt antikroppssvar mot humanpatogen Brucella (agglutinationstest av standardtyp, komplementfixeringstest, Elisa).

Påvisande av nukleinsyra från humanpatogen Brucella spp. i kliniskt prov.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande fem epidemiologiska samband:

Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten.

Exponering för produkter från ett förorenat djur (mjölk eller mjölkprodukter).

Överföring från djur till människa (förorenat sekret eller förorenade organ, t.ex. vaginalt sekret, placenta).

Exponering för en gemensam smittkälla.

Laboratorieexponering.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom ska alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

3.5 CAMPYLOBACTERIOS (CAMPYLOBACTERINFEKTION)

Kliniska kriterier

Person med minst ett av följande tre symtom:

Diarré.

Buksmärtor.

Feber.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Isolering av humanpatogen Campylobacter spp. från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från Campylobacter spp. i kliniskt prov.

Anm.: Resistensbestämning av Campylobacter spp. bör göras på en representativ delmängd isolat.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande fem epidemiologiska samband:

Överföring från djur till människa.

Överföring från människa till människa.

Exponering för en gemensam smittkälla.

Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten.

Miljöexponering.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom ska alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

Antimikrobiell resistens

Resultaten av resistensbestämningarna ska rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges i EU-protokollet om harmoniserad övervakning av antimikrobiell resistens hos isolat av Salmonella och Campylobacter från människa ( https://ecdc.europa.eu/en/publications-data/eu-protocol-harmonised-monitoring-antimicrobial-resistance-human-salmonella-and-0).

3.6 CHIKUNGUNYAVIRUSINFEKTION

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer med chikungunyavirusinfektion (t.ex. feber, utslag, ledsmärta).

Laboratoriekriterier

Troligt fall

Påvisande av IgM-antikroppar mot chikungunyavirus i ett enda serumprov.

Bekräftat fall

Minst ett av följande fyra kriterier:

Isolering och identifiering av chikungunyavirus från kliniskt prov.

Påvisande av chikungunyavirusantigen i kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från chikungunyavirus i kliniskt prov.

Påvisande av akut infektion genom serologiska metoder (t.ex. IgM-antikroppar i ett enda serumprov, serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter i parade serumprover, IgG-antikroppar med låg aviditet i ett serumprov) OCH bekräftelse av antikropparnas specificitet genom samtidiga neutralisationstester med serologiskt korsreagerande virus, eller genom andra likvärdiga särskiljande metoder.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Bor i ett område där det tidigare har förekommit överföring av chikungunyavirus, eller har besökt ett sådant område under de två veckorna innan symtom först uppträdde.

Har tagit emot humanbiologiskt material från en donator som har bott i eller besökt (under de fyra veckorna före donationen) ett område där det tidigare har påvisats chikungunyavirusinfektion.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för troligt fall OCH minst ett av följande två kriterier:

Kliniska kriterier.

Epidemiologiska kriterier.

C) Bekräftat fall

Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall.

Anm.: De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra alfavirala infektioner. Bekräftade fall i sådana situationer bör valideras genom serumneutralisationstest eller andra likvärdiga analysmetoder.

3.7 KLAMYDIAINFEKTION, INKLUSIVE LYMPHOGRANULOMA VENEREUM (LGV)

Kliniska kriterier

Person med minst en av följande kliniska former:

Klamydiainfektion utom LGV

Minst ett av följande tio symtom:

Uretrit.

Epididymit.

Bäckeninflammation.

Akut salpingit.

Akut endometrit.

Cervicit.

Proktit.

Purulent konjunktivit.

Reaktiv artrit.

Perihepatit.

Hos nyfödda barn minst ett av följande två symtom:

Konjunktivit.

Pneumoni.

LGV

Minst ett av följande fem symtom:

Uretrit.

Genitalt sår.

Inguinal lymfadenopati.

Cervicit.

Proktit/proktokolit.

Laboratoriekriterier

Klamydiainfektion utom LGV

Minst ett av följande tre kriterier:

Påvisande av nukleinsyra från Chlamydia trachomatis i kliniskt prov.

Isolering av Chlamydia trachomatis från kliniskt prov.

Påvisande av Chlamydia trachomatis med direkt fluorescerande antikroppstest (DFA) i kliniskt prov.

LGV

Minst ett av följande två kriterier:

Påvisande av nukleinsyra från Chlamydia trachomatis i kliniskt prov.

Isolering av Chlamydia trachomatis från kliniskt prov.

OCH

Identifiering av Chlamydia trachomatis-stam.

Epidemiologiska kriterier

Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (sexuell kontakt eller vertikal överföring).

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna.

3.8 KOLERA

Kliniska kriterier

Person med minst ett av följande två symtom:

Diarré.

Kräkningar.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Isolering av Vibrio cholerae från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från Vibrio cholerae i kliniskt prov.

OCH

Minst ett av följande två kriterier:

Påvisande av O1- eller O139-antigen i isolatet.

Påvisande av O1- eller O139-gen(er) i isolatet eller det kliniska provet.

OCH

Påvisande av produktion av koleraenterotoxin eller påvisande av koleraenterotoxingenen i isolatet eller det kliniska provet.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband:

Exponering för en gemensam smittkälla.

Överföring från människa till människa.

Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten.

Miljöexponering.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom ska alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

3.9 VARIANT CREUTZFELDT-JAKOBS SJUKDOM (vCJD)

Förutsättningar

Person med ett progressivt neuropsykiatriskt sjukdomstillstånd som pågått i minst sex månader.

Rutinundersökningar pekar inte på alternativ diagnos.

Ingen känd tidigare exponering för humana hypofyshormoner eller transplantat av dura mater.

Inget som tyder på att det rör sig om en ärftlig form av transmissibel spongiform encefalopati.

Kliniska kriterier

Person med minst fyra av följande fem symtom:

Tidiga psykiatriska symtom.

Kvarstående smärtsamma sensoriska symtom.

Ataxi.

Myoklonier, korea eller dystoni.

Demens.

Diagnostiska kriterier

Bekräftat fall

Neuropatologisk bekräftelse: tvättsvampsartade (spongiforma) förändringar och omfattande inlagring av prionproteiner med plackbildning i hela cerebrum och cerebellum.

Troligt eller möjligt fall

EEG visar inte typiska tecken på sporadisk CJD i sjukdomens tidiga stadier.

Hög signal på MRT (magnetisk resonanstomografi) i bakre delen av thalamus.

Positiv tonsillbiopsi.

Epidemiologiska kriterier

Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (t.ex. blodtransfusion).

Fallklassificering

A) Möjligt fall Person som uppfyller förutsättningarna OCH

uppfyller de kliniska kriterierna OCH

där EEG inte visar tecken på sporadisk CJD.

B) Troligt fall Person som uppfyller förutsättningarna OCH ELLER Person som uppfyller förutsättningarna OCH

uppfyller de kliniska kriterierna OCH

där EEG inte visar tecken på sporadisk CJD OCH

genomgår MRT (magnetisk resonanstomografi) med positivt resultat.

där tonsillbiopsi är positiv.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller förutsättningarna OCH uppfyller de diagnostiska kriterierna för fallbekräftelse.

3.10 KRIM-KONGO HEMORRAGISK FEBER (CCHF)

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer med Krim-Kongo hemorragisk feber (t.ex. feber, fotopfobi, buksmärtor, diarré, kräkningar, hemorragiska manifestationer).

Laboratoriekriterier

Troligt fall

Påvisande av IgM-antikroppar mot CCHF-virus i ett enda serumprov.

Bekräftat fall

Minst ett av följande kriterier:

Isolering och identifiering av CCHF-virus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från CCHF-virus i kliniskt prov.

Påvisande av akut infektion genom serologiska metoder (t.ex. IgM-antikroppar i ett enda serumprov, serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter i parade serumprover, IgG-antikroppar med låg aviditet i ett serumprov) OCH bekräftelse av antikropparnas specificitet genom samtidiga neutralisationstester med serologiskt korsreagerande virus, eller genom andra likvärdiga särskiljande metoder.

Epidemiologiska kriterier

Bor i ett område där det tidigare har förekommit överföring av CCHF-virus, eller har besökt ett sådant område under de två veckorna innan symtom först uppträdde.

Har tagit emot humanbiologiskt material från en donator som har bott i eller besökt (under de fyra veckorna före donationen) ett område där det tidigare har förekommit överföring av CCHF-virus.

Har genom sitt yrke exponerats för infektiöst material innehållande CCHF-virus (t.ex. under laboratoriearbete).

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för troligt fall OCH minst ett av följande två kriterier:

Kliniska kriterier.

Epidemiologiska kriterier.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall.

3.11 DENGUEFEBER

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer med denguefeber (t.ex. feber, svår huvudvärk, smärta bakom ögonen, myalgi, artralgi, utslag).

Laboratoriekriterier

Troligt fall

Påvisande av IgM-antikroppar mot denguevirus i ett enda serumprov.

Bekräftat fall

Minst ett av följande fyra kriterier:

Isolering och identifiering av denguevirus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från denguevirus i kliniskt prov.

Påvisande av denguevirusantigen i kliniskt prov.

Påvisande av akut infektion genom serologiska metoder (t.ex. IgM-antikroppar i ett enda serumprov, serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter i parade serumprover, IgG-antikroppar med låg aviditet i ett serumprov) OCH bekräftelse av antikropparnas specificitet genom samtidiga neutralisationstester med serologiskt korsreagerande virus, eller genom andra likvärdiga särskiljande metoder.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Bor i ett område där det tidigare har påvisats överföring av denguevirus, eller har besökt ett sådant område under de två veckorna innan symtom först uppträdde.

Sexuell kontakt med ett troligt eller bekräftat fall av denguefeber.

Har tagit emot humanbiologiskt material från en donator som har bott i eller besökt (under de fyra veckorna före donationen) ett område där det tidigare har påvisats denguefeber.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för troligt fall OCH de kliniska kriterierna OCH de epidemiologiska kriterierna.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall.

Anm.: De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra flavivirala infektioner och vaccinationsstatus för flavivirus.

3.12 DIFTERI

Kliniska kriterier

Person med minst en av följande kliniska former:

Klassisk difteri i luftvägarna

Sjukdom i övre luftvägarna med laryngit, nasofaryngit eller tonsillit OCH

beläggning/pseudomembran.

Mild difteri i luftvägarna

Sjukdom i övre luftvägarna med laryngit, nasofaryngit eller tonsillit UTAN

beläggning/pseudomembran.

Huddifteri

Hudlesioner.

Difteri på andra ställen

Lesioner på konjunktiva eller slemhinnor.

Laboratoriekriterier

Isolering av toxinproducerande Corynebacterium diphtheriae, Corynebacterium ulcerans eller Corynebacterium pseudotuberculosis från kliniskt prov.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande epidemiologiska samband:

Överföring från människa till människa.

Överföring från djur till människa.

Fallklassificering

A) Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna för klassisk difteri i luftvägarna.

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna för difteri (klassisk difteri i luftvägarna, mild difteri i luftvägarna, huddifteri, difteri på andra ställen) och där det föreligger ett epidemiologiskt samband med ett bekräftat fall hos människa eller ett epidemiologiskt samband med överföring från djur till människa.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna OCH minst en av de kliniska formerna.

3.13 EKINOKOCKOS (ECHINOKOCKINFEKTION)

Kliniska kriterier

Inte relevant för övervakningsändamål.

Diagnostiska kriterier

Minst ett av följande fyra kriterier:

Typiska organskador som påvisas med bildteknik (t.ex. ultraljud, MRT, datortomografi) OCH seropositivitet genom två tester baserade på olika antigener (eller en enda mycket känslig och specifik Western blot).

Histopatologiskt eller parasitologiskt fynd som överensstämmer med Echinococcus multilocularis eller Echinococcus granulosus (t.ex. direkt visualisering av protoscolex i cystvätska).

Påvisande av Echinoccocus granulosus patognomon makroskopisk morfologi hos cysta/cystor i kirurgiskt prov ELLER patognomon morfologi vid ultraljud.

Påvisande av nukleinsyra från Echinococcus multilocularis eller Echinococcus granulosus i kliniskt prov.

Epidemiologiska kriterier – inte tillämpligt

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall – inte tillämpligt

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de diagnostiska kriterierna.

3.14 FILOVIRUSINFEKTION

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer med filovirusinfektion (t.ex. feber, gastrointestinala symtom, hemorragiska manifestationer, manifestationer i centrala nervsystemet).

Laboratoriekriterier

Troligt fall

Påvisande av akut infektion genom serologiska metoder (t.ex. IgM-antikroppar i ett enda serumprov, serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter i parade serumprover, IgG-antikroppar med låg aviditet i ett serumprov).

Bekräftat fall

Minst ett av följande tre kriterier:

Isolering och identifiering av filovirus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från filovirus i kliniskt prov.

Påvisande av filovirusantigen i kliniskt prov.

Identifiering av virusarten bör om möjligt utföras.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Har under de fyra veckorna innan symtom först uppträdde exponerats för ett fall av filovirusinfektion.

Har genom sitt yrke exponerats för infektiöst material innehållande filovirus (t.ex. under laboratoriearbete).

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för troligt fall OCH minst ett av följande två kriterier:

Kliniska kriterier.

Epidemiologiska kriterier.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall.

3.15 GONOKOCKINFEKTION

Kliniska kriterier

Person med minst ett av följande elva symtom:

Uretrit.

Akut salpingit.

Bäckeninflammation.

Cervicit.

Epididymit.

Proktit.

Faryngit.

Artrit.

Purulent konjunktivit.

Perihepatit.

Bartolinit.

ELLER

Nyfödda barn med konjunktivit.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Isolering av Neisseria gonorrhoeae från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från Neisseria gonorrhoeae i kliniskt prov.

Mikroskopiskt påvisande av gramnegativa intracellulära diplokocker i prov från urinledare hos man.

Epidemiologiska kriterier

Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (sexuell kontakt eller vertikal överföring).

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna.

Antimikrobiell resistens och rapportering av behandlingssvikt

När det gäller fall som bekräftats genom odling ska resultaten av resistensbestämningarna rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges i ECDC:s rapporteringsprotokoll om övervakning av antimikrobiell resistens hos gonokocker, vilket är tillgängligt för deltagande medlemsstater.

Behandlingssvikt vid fall av möjlig eller bekräftad Neisseria gonorrhoeae-infektion ska rapporteras till ECDC i enlighet med de senaste falldefinitionerna och instruktionerna i ”Response plan to control and management the threat of multi- and extensive drug-resistant gonorrhoea in Europe” ( https://www.ecdc.europa.eu) via den europeiska övervakningsportalen för smittsamma sjukdomar (EpiPulse).

3.16 HAEMOPHILUS INFLUENZAE-INFEKTION, INVASIV

Kliniska kriterier

Inte relevant för övervakningsändamål.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Isolering av Haemophilus influenzae från vanligtvis steril lokal.

Påvisande av nukleinsyra från Haemophilus influenzae i vanligtvis steril lokal.

Epidemiologiska kriterier – inte tillämpligt

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall – inte tillämpligt

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna.

3.17 HANTAVIRUSINFEKTION

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer hantavirusinfektion (t.ex. feber, hemorragiska manifestationer, nedsatt njurfunktion, lungmanifestationer).

Laboratoriekriterier

Troligt fall

Påvisande av IgM-antikroppar mot hantavirus i ett enda serumprov.

Bekräftat fall

Minst ett av följande fyra kriterier:

Isolering och identifiering av hantavirus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från hantavirus i kliniskt prov.

Påvisande av hantavirusantigen i kliniskt prov.

Påvisande av akut infektion genom hantavirusspecifika IgM- och IgG-antikroppar i ett enda serumprov ELLER genom serokonversion i parade serumprover.

Identifiering av virusarten bör om möjligt utföras.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande kriterier under de två månaderna innan symtom först uppträdde:

Har varit i kontakt med eventuellt smittade gnagare, deras exkret eller fomiter.

Har genom sitt yrke exponerats för infektiöst material innehållande hantavirus (t.ex. under laboratoriearbete).

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för troligt fall OCH minst ett av följande två kriterier:

Kliniska kriterier.

Epidemiologiska kriterier.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall.

3.18 AKUT HEPATIT A

Kliniska kriterier

Person med symtom som debuterar smygande (t.ex. trötthet, buksmärtor, aptitförlust, återkommande illamående och kräkningar)

OCH

Minst ett av följande tre symtom:

Feber.

Gulsot.

Förhöjda nivåer av serumtransaminaser.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Påvisande av nukleinsyra från hepatit A-virus i serum eller avföring.

Specifikt antikroppssvar mot hepatit A-virus.

Påvisande av hepatit A-virusantigen i avföring.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande fyra kriterier:

Överföring från människa till människa.

Exponering för en gemensam smittkälla.

Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten.

Miljöexponering.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom ska alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

3.19 HEPATIT B

Kliniska kriterier

Inte relevant för övervakningsändamål.

Laboratoriekriterier

Positiva resultat på minst ett av följande tester eller kombination av tester:

IgM hepatit B-kärnantikropp (anti-HBc IgM).

Hepatit B-ytantigen (HBsAg).

Hepatit B e-antigen (HBeAg).

Hepatit B-nukleinsyra (HBV-DNA).

Epidemiologiska kriterier

Inte relevant för övervakningsändamål.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall – inte tillämpligt

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna.

Anm.: I medlemsstaternas rapportering av fall av hepatit B bör åtskillnad göras mellan akut och kronisk sjukdom enligt ECDC:s krav.

3.20 HEPATIT C

Kliniska kriterier

Inte relevant för övervakningsändamål.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Påvisande av nukleinsyra från hepatit C-virus (HCV-RNA).

Påvisande av hepatit C-viruskärnantigen (HCV-kärnantigen).

Specifikt antikroppssvar mot hepatit C-virus (anti-HCV) bekräftat av ett bekräftande antikroppstest (t.ex. immunoblot) för personer äldre än 18 månader, utom personer som man vet har haft en utläkt infektion och personer som också har testats för HCV-RNA och/eller HCV-kärnantigen utan påvisbart resultat.

Epidemiologiska kriterier – inte tillämpligt

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall – inte tillämpligt

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna.

Anm.: I medlemsstaternas rapportering av fall av hepatit C bör åtskillnad göras mellan akut och kronisk sjukdom enligt ECDC:s krav.

3.21 INFEKTION MED HUMANT IMMUNBRISTVIRUS (HIV) OCH FÖRVÄRVAT IMMUNBRISTSYNDROM (AIDS)

Kliniska kriterier (aids)

Person med minst ett av följande kliniska symtom:

Bakterieinfektioner, flera eller återkommande, hos barn yngre än 13 år.

Kandidos i luftrör (bronker), luftstrupe (trakea) eller lungor.

Kandidos, esofageal.

Koccidioidomykos, disseminerad eller extrapulmonell.

Kryptokockos, extrapulmonell.

Kryptosporidios, intestinal med diarré (mer än en månad).

Cytomegalovirusinfektion (ej lever, mjälte eller lymfkörtlar) hos patienter som är äldre än en månad.

Cytomegalovirusretinit (med synförlust).

Herpes simplex: kroniskt/kroniska sår (mer än en månad) eller bronkit, pneumonit eller esofagit hos patienter som är äldre än en månad.

Histoplasmos, disseminerad eller extrapulmonell.

Isosporiasis, intestinal med diarré (mer än en månad).

Mycobacterium avium-komplexet eller M. kansasii, disseminerat eller extrapulmonellt.

Mycobacterium tuberculosis, pulmonell hos vuxna eller ungdomar (13 år eller äldre).

Mycobacterium tuberculosis, extrapulmonell.

Mycobacterium, andra eller oidentifierade arter, disseminerad eller extrapulmonell.

Pneumocystis carinii-pneumoni.

Pneumoni, återkommande, hos vuxna eller ungdomar (13 år eller äldre).

Progressiv multifokal leukoencefalopati.

Salmonellasepsis (icke-tyfoid), återkommande.

Toxoplasmos i hjärnan, hos patienter som är äldre än en månad.

Livmoderhalscancer, invasiv, hos vuxna eller ungdomar (13 år eller äldre).

Encefalopati, hivrelaterad.

Kaposis sarkom.

Lymfoid interstitiell pneumoni hos barn yngre än 13 år.

Burkitts lymfom (eller motsvarande term).

Lymfom, immunoblastiskt (eller motsvarande term).

Lymfom, primärt, i hjärnan.

Tärande syndrom p.g.a. hiv.

Opportunistisk(a) infektion(er), ej specificerad(e).

Lymfom, ej specificerat.

Laboratoriekriterier (hiv)

Vuxna, ungdomar och barn som är 18 månader eller äldre. Minst ett av följande tre kriterier:

Positivt resultat av ett screeningtest för hiv-antikroppar eller ett kombinerat screeningtest (hiv-antikroppar och hiv-p24-antigen) bekräftat av ett mer specifikt hiv-antikroppstest (t.ex. Western blot).

Positivt resultat av två EIA-antikroppstester bekräftat av ett positivt resultat av ytterligare ett EIA-test.

Positiva resultat av två separata prover från minst ett av följande tre tester:

Påvisande av nukleinsyra från hiv (hiv-RNA, proviralt hiv-DNA).

Påvisande av hiv genom hiv-p24-antigentest, inklusive neutralisationstest.

Isolering av hiv.

Barn yngre än 18 månader Positiva resultat av två separata prover (utom navelsträngsblod) från minst ett av följande tre tester:

Isolering av hiv.

Påvisande av nukleinsyra från hiv (hiv-RNA, proviralt hiv-DNA).

Påvisande av hiv genom hiv-p24-antigentest, inklusive neutralisationstest för barn som är minst en månad.

Epidemiologiska kriterier – inte tillämpligt

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall – inte tillämpligt

C) Bekräftat fall

Hiv-infektion: Person som uppfyller laboratoriekriterierna för hiv-infektion.

Aids: Person som uppfyller de kliniska kriterierna för aids och laboratoriekriterierna för hiv-infektion.

3.22 LEGIONÄRSSJUKA (LEGIONELLAINFEKTION)

Kliniska kriterier

Person med pneumoni.

Laboratoriekriterier

Laboratoriekriterier för fallbekräftelse

Minst ett av följande fyra kriterier:

Isolering av Legionella spp. från sekret från luftvägarna eller vanligtvis steril lokal.

Påvisande av Legionella-antigen i urin.

Påvisande av nukleinsyra från Legionella pneumophila i sekret från nedre luftvägarna, lungvävnad eller vanligtvis steril lokal.

Betydande ökning av specifika antikroppar mot Legionella pneumophila serogrupp 1 i parade serumprover.

Laboratoriekriterier för troligt fall

Minst ett av följande tre kriterier:

Påvisande av nukleinsyra från ospecificerad Legionella spp. eller andra arter än Legionella pneumophila i sekret från nedre luftvägarna, lungvävnad eller vanligtvis steril lokal.

Betydande ökning av specifika antikroppar mot en annan serogrupp av Legionella pneumophila än serogrupp 1 eller mot annan Legionella spp. i parade serumprover.

Enstaka hög nivå av specifika antikroppar mot Legionella pneumophila serogrupp 1 i serum.

Differentiering av Legionella spp. bör utföras om möjligt.

Epidemiologiska kriterier – inte tillämpligt

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller det kliniska kriteriet OCH minst ett laboratoriekriterium för troligt fall.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller det kliniska kriteriet OCH minst ett laboratoriekriterium för bekräftat fall.

3.23 LEPTOSPIROS (LEPTOSPIRAINFEKTION)

Kliniska kriterier

Person med

feber ELLER

Minst två av följande elva symtom:

Frossa.

Huvudvärk.

Myalgi.

Konjunktival rodnad.

Blödningar i hud och slemhinnor.

Utslag.

Gulsot.

Myokardit.

Meningit.

Försämrad njurfunktion.

Respiratoriska symtom såsom hemoptys.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande fyra kriterier:

Isolering av Leptospira interrogans eller annan patogen Leptospira spp. från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från Leptospira interrogans eller från annan patogen Leptospira spp. i kliniskt prov.

Påvisande av Leptospira interrogans eller annan patogen Leptospira spp. i kliniskt prov med immunofluorescens.

Specifikt antikroppssvar mot Leptospira interrogans eller annan patogen Leptospira spp.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande tre epidemiologiska samband:

Överföring från djur till människa.

Miljöexponering.

Exponering för en gemensam smittkälla.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom ska alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

3.24 LISTERIOS (LISTERIAINFEKTION)

Kliniska kriterier

Person med minst ett av följande fem symtom:

Feber.

Meningit, meningoencefalit eller encefalit.

Influensaliknande symtom.

Sepsis.

Lokala infektioner, t.ex. artrit, endokardit, endoftalmit och abscesser.

Listerios vid graviditet:

Graviditetsrelaterade konsekvenser av listeriainfektion definieras som missfall, dödfödsel eller för tidig födsel.

Listerios hos nyfödda barn definieras som ett av följande:

Dödfödsel (fosterdöd efter 20 veckors graviditet).

För tidig födsel (före den 37:e graviditetsveckan).

ELLER

Minst ett av följande fem symtom under den första levnadsmånaden (neonatal listerios):

Meningit eller meningoencefalit.

Sepsis.

Dyspné.

Granulomatosis infantiseptica.

Lesioner på hud, slemhinnor eller konjunktiva.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Isolering av Listeria monocytogenes eller påvisande av nukleinsyra från Listeria monocytogenes i vanligtvis steril lokal.

I ett graviditetsrelaterat fall, även isolering av Listeria monocytogenes eller påvisande av nukleinsyra från Listeria monocytogenes i vanligtvis icke-steril lokal (t.ex. placentavävnad, amnionvätska, mekonium, pinnprov från vagina) eller från ett foster, dödfött barn, nyfött barn eller modern.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband:

Exponering för en gemensam smittkälla.

Överföring från människa till människa (vertikal överföring).

Exponering för förorenade livsmedel.

Överföring från djur till människa.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för en vanligtvis steril lokal ELLER i ett graviditetsrelaterat fall (moder eller nyfött barn under den första levnadsmånaden) där laboratoriekriterierna är uppfyllda, rapporteras bara modern som ett fall.

Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom ska alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

3.25 MALARIA

Kliniska kriterier

Inte relevant för övervakningsändamål.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Påvisande av malariaparasiter genom undersökning av blodutstryk i ljusmikroskop.

Påvisande av nukleinsyra från Plasmodium i blod.

Påvisande av Plasmodium-antigen.

Differentiering av Plasmodium spp. bör utföras om möjligt.

Epidemiologiska kriterier – inte tillämpligt

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall – inte tillämpligt

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall.

3.26 MÄSSLING

Kliniska kriterier

Person som av hälso- och sjukvårdpersonal misstänks ha mässling.

ELLER

Person med feber OCH

makulopapulöst utslag (ej vesikulärt)

OCH minst ett av följande tre symtom:

Hosta.

Snuva.

Konjunktivit.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande fyra kriterier:

Påvisande av IgM-antikroppar mot mässling.

Påvisande av nukleinsyra från mässlingvirus i lämpligt kliniskt prov.

Serokonversion av mässling-IgG eller signifikant titerstegring av IgG-antikroppar mot mässling i parade prover som testas parallellt.

Isolering av mässlingvirus från kliniskt prov.

För uteslutningsändamål kan i vissa situationer kompletterande tester övervägas för att utesluta falska positiva IgM-resultat. Laboratorieresultaten måste tolkas med hänsyn till tidpunkten för provtagningen och vaccinationsstatus. Läs mer i WHO:s manual för laboratorieövervakning av mässling- och rubellavirus (2018). Om personen nyligen vaccinerats bör förekomst av virus av vildtyp undersökas och vaccinrelaterade reaktioner bör uteslutas.

Epidemiologiska kriterier

Ett fall som hade ett geografiskt och tidsmässigt samband med ett laboratorieverifierat fall eller ett annat mässlingsfall med epidemiologiskt samband där utslag uppträdde med 7–23 dagars mellanrum.

Kriterier för avvisat fall

Person som uppfyller de kliniska kriterierna

OCH

Minst ett av följande tre kriterier:

Trots att ett lämpligt prov har samlats in och testats av ett kompetent laboratorium uppfyller fallet inte falldefinitionens laboratoriekriterier för mässling.

Fallet har ett epidemiologiskt samband med ett laboratorieverifierat fall eller ett utbrott av en annan smittsam sjukdom än mässling.

En annan sjukdomsetiologi har bekräftats i fallet, även om fallet har ett epidemiologiskt samband med ett laboratorieverifierat mässlingsfall eller ett annat fall med epidemiologiskt samband.

Fallklassificering

A) Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och för vilken laboratorieverifiering eller påvisande av epidemiologiskt samband med ett laboratorieverifierat fall eller ett annat fall med epidemiologiskt samband inte var möjlig.

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och de epidemiologiska kriterierna, men för vilken laboratorieverifiering inte var möjlig.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna och som inte nyligen har vaccinerats. Person som har vaccinerats nyligen och som uppfyller de kliniska kriterierna och där mässlingsvirusstam av vildtyp har påvisats ska betraktas som ett bekräftat fall.

D) Avvisat fall Person som uppfyller kriterierna för avvisat fall.

Anm.: När så är möjligt ska misstänkta fall av mässling testas i ett kompetent laboratorium med ett lämpligt prov som samlats in under den aktuella tidsperioden. Läs mer i WHO:s manual för laboratorieövervakning av mässling- och rubellavirus (2018). Om detta inte är möjligt ska ansträngningar göras för att identifiera ett epidemiologiskt samband med ett laboratorieverifierat mässlingsfall eller ett annat fall med epidemiologiskt samband.

3.27 MENINGOKOCKINFEKTION, INVASIV

Kliniska kriterier

Person med minst ett av följande symtom:

Tecken på meningeala symtom.

Hemorragiskt utslag.

Septisk chock.

Septisk artrit.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande fyra kriterier:

Isolering av Neisseria meningitidis från vanligtvis steril lokal eller purpurfärgade hudlesioner.

Påvisande av nukleinsyra från Neisseria meningitidis i vanligtvis steril lokal eller purpurfärgade hudlesioner.

Påvisande av Neisseria meningitidis-antigen i cerebrospinalvätska.

Påvisande av gramnegativa infärgade diplokocker i cerebrospinalvätska.

Epidemiologiska kriterier

Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa.

Fallklassificering

A) Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna.

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna.

3.28 MPOX

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer med mpox (t.ex. akut hudutslag, slemhinnelesioner, lymfadenopati).

Laboratoriekriterier

Troligt fall

Minst ett av följande tre kriterier:

Påvisande av nukleinsyra från ortopoxvirus i kliniskt prov (t.ex. ortopoxvirusspecifik PCR utan mpoxvirusspecifik PCR eller sekvensering).

Påvisande av ortopoxvirusinfektion genom elektronmikroskopi eller genom metoder för att påvisa antigen.

Påvisande av akut infektion genom serologiska metoder (t.ex. IgM-antikroppar mot ortopoxvirus i ett enda serumprov, serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter i parade serumprover, IgG-antikroppar med låg aviditet i ett serumprov).

Bekräftat fall

Minst ett av följande två kriterier:

Isolering och identifiering av mpoxvirus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från mpoxvirus i kliniskt prov.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande två kriterier under de tre veckorna innan symtom först uppträdde:

Epidemiologiskt samband med ett troligt eller bekräftat fall av mpox.

Bor i eller har besökt ett område med dokumenterad pågående överföring av mpoxvirus.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för troligt fall OCH minst ett av följande två kriterier:

Kliniska kriterier.

Epidemiologiska kriterier.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall.

Anm.: Ortopoxvirusspecifik PCR och mpoxvirusspecifik PCR på ett blodprov kan vara otillförlitligt och bör inte heller användas ensamt som ett första diagnostiskt test. De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare vaccinering mot smittkoppor/mpox eller annan känd exponering för ortopoxvirus.

3.29 PÅSSJUKA

Kliniska kriterier

Person med

feber

OCH

Minst ett av följande tre symtom:

Plötslig debut av unilateral eller bilateral svullnad av parotis eller annan spottkörtel utan annan uppenbar orsak.

Orkit.

Meningit.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Isolering av påssjukevirus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från påssjukevirus.

Specifikt antikroppssvar mot påssjukevirus kännetecknande för akut infektion i serum eller saliv.

Laboratorieresultaten måste tolkas med hänsyn till vaccinationsstatus.

Epidemiologiska kriterier

Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa.

Fallklassificering

A) Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som inte vaccinerats nyligen och som uppfyller laboratoriekriterierna. Person som vaccinerats nyligen och hos vilken påssjukevirusstam av vildtyp påvisats.

3.30 PERTUSSIS (KIKHOSTA)

Kliniska kriterier

Person med hosta som varat i minst två veckor OCH minst ett av följande tre symtom:

Paroxysmala hostattacker.

Kikning.

På hosta följande kräkningar.

ELLER

Person som diagnostiserats med pertussis av läkare.

ELLER

Spädbarn med apnéer.

Anm.: Alla personer, även vuxna, ungdomar och vaccinerade barn, kan uppvisa atypiska symtom. Hostans karaktär bör undersökas, särskilt huruvida den är paroxysmal, tilltar under natten och uppträder utan feber.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

i) Isolering av Bordetella pertussis från kliniskt prov.

ii) Påvisande av nukleinsyra från Bordetella pertussis i kliniskt prov.

iii) Specifikt antikroppssvar mot Bordetella pertussis.

Direkt diagnos (i–ii): Bordetella pertussis och dess nukleinsyra isoleras/påvisas bäst från nasofarynxprov.

Indirekt diagnos (iii): Om möjligt bör ett Elisa-test utföras med höggradigt renat pertussistoxin och WHO:s referensserum som standard. Resultaten bör tolkas med hänsyn till vaccinationsstatus för pertussis. Om en person vaccinerats under de närmaste åren före provtagningen kan titern för specifika antikroppar mot Bordetella pertussis-toxin vara en följd av eller ändras av tidigare vaccinering.

Epidemiologiska kriterier

Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa.

Fallklassificering

A) Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna.

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

3.31 PEST

Kliniska kriterier

Inte relevant för övervakningsändamål.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Isolering och identifiering av Yersinia pestis från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från Yersinia pestis i kliniskt prov.

Specifikt antikroppssvar mot Yersinia pestis anti-F1-antigen.

Epidemiologiska kriterier – inte tillämpligt

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall – inte tillämpligt

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna.

3.32 PNEUMOKOCKINFEKTION (STREPTOCOCCUS PNEUMONIAE), INVASIV

Kliniska kriterier

Inte relevant för övervakningsändamål.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Isolering av Streptococcus pneumoniae från vanligtvis steril lokal.

Påvisande av nukleinsyra från Streptococcus pneumoniae i vanligtvis steril lokal.

Påvisande av Streptococcus pneumoniae-antigen i vanligtvis steril lokal.

Epidemiologiska kriterier – inte tillämpligt

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall – inte tillämpligt

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna.

Antimikrobiell resistens

Resultaten av resistensbestämningarna ska rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges av ECDC:s europeiska nätverk för övervakning av antimikrobiell resistens (EARS-Net). Kriterierna för rapporteringen publiceras årligen som en del av protokollet för rapportering av antimikrobiell resistens. Se The European Surveillance system, Antimicrobial resistance reporting protocol, European Antimicrobial Resistance Surveillance Network (EARS-Net) på www.ecdc.europa.eu.

3.33 AKUT POLIOMYELIT (POLIO)

Kliniska kriterier

Person yngre än 15 år med akut slapp pares ELLER

person som av läkare misstänks ha polio.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Isolering av ett poliovirus och intratypisk differentiering – poliovirus av vildtyp (WPV).

Vaccinderiverat poliovirus (VDPV) (för denna virustyp minst 85 % likhet med vaccinviruset i nukleotidsekvenserna i VP1-avsnittet).

Sabin-liknande poliovirus: intratypisk differentiering utförd av ett WHO-ackrediterat poliolaboratorium (för vaccinderiverat poliovirus en skillnad i VP1-sekvens på 1–15 % jämfört med vaccinvirus av samma serotyp).

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande två epidemiologiska samband:

Överföring från människa till människa.

Person som tidigare har rest till ett område med endemisk polio eller ett område med misstänkt eller bekräftad förekomst av poliovirus.

Fallklassificering

A) Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna.

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

3.34 Q-FEBER

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer med akut Q-feber (t.ex. feber, pneumoni, hepatit).

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Isolering och identifiering av Coxiella burnetii från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från Coxiella burnetii i kliniskt prov.

Specifikt antikroppssvar mot Coxiella burnetii (IgG eller IgM fas II).

Epidemiologiska kriterier

Exponering för samma källa (t.ex. smittade djur eller deras efterbörd) som ett bekräftat fall eller för infektiöst material innehållande Coxiella burnetii.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och de epidemiologiska kriterierna.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

3.35 RABIES OCH ANDRA LYSSAVIRUSINFEKTIONER

Kliniska kriterier

Inte relevant för övervakningsändamål.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande fyra kriterier:

Isolering och identifiering av lyssavirus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från lyssavirus i kliniskt prov.

Påvisande av lyssavirusantigen i kliniskt prov.

Påvisande av typiska hjärnlesioner vid postmortal histopatologisk undersökning.

Identifiering av virusarten bör om möjligt utföras.

Epidemiologiska kriterier – inte tillämpligt

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall – inte tillämpligt

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna.

3.36 VIRUSINFEKTIONER I LUFTVÄGARNA (INFLUENSA, SJUKDOMEN COVID-19, RESPIRATORISK SYNCYTIALVIRUSINFEKTION)

SYNDROM

Akut luftvägsinfektion (ARI)

Plötsligt insjuknande och minst ett av följande symtom:

Hosta.

Halsont.

Andfåddhet.

Snuva.

OCH

En klinisk bedömning som visar att sjukdomstillståndet beror på en infektion.

Influensaliknande sjukdom (ILI)

En akut luftvägsinfektion (ARI) med minst ett av följande fyra systemiska symtom:

Uppmätt feber eller känsla av febrighet.

Allmän sjukdomskänsla.

Huvudvärk.

Myalgi.

Svår akut luftvägsinfektion (SARI)

Akut luftvägsinfektion (ARI) som

kräver sjukhusinläggning.

ELLER

hos spädbarn yngre än sex månader uppvisar minst ett av följande två symtom:

Apné, definieras som tillfälligt andningsuppehåll oavsett orsak.

Sepsis, definieras som

feber (37,5 °C eller högre) eller hypotermi (lägre än 35,5 °C) OCH

chock (letargi, snabb andning, kall hud, förlängd kapillär återfyllnad, snabb och svag puls) OCH

att vara allvarligt sjuk utan uppenbar orsak.

SÄSONGSINFLUENSA HOS MÄNNISKOR

Kliniska kriterier

Minst ett av följande symtom:

ARI.

ILI.

SARI.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande kriterier:

Påvisande av nukleinsyra från influensavirus i kliniskt prov.

Identifiering av influensavirusantigen i kliniskt prov (antigentester som används inom hälso- och sjukvården och i andra miljöer där tester kan utföras av utbildad personal eller yrkespersonal, t.ex. apotek).

Isolering av influensavirus från kliniskt prov.

Epidemiologiska kriterier

Kontakt med ett bekräftat fall hos människa.

Fallklassificering

A) Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna (ARI, ILI eller SARI).

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna (ARI, ILI eller SARI) och det epidemiologiska kriteriet.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna.

ZOONOTISK INFLUENSA HOS MÄNNISKOR

Zoonotisk influensa hos människor är en infektion orsakad av ett influensavirus som i första hand är anpassat till icke-mänskliga värddjur (såsom fåglar, grisar, hästar) och som inte förekommer hos människor men som kan smitta människor genom direkt eller indirekt exponering för smittade djur eller förorenade miljöer.

Kliniska kriterier

Minst ett av följande symtom:

ARI.

ILI.

SARI.

Konjunktivit.

Neurologisk sjukdomsbild (t.ex. encefalit).

Andra allvarliga eller ovanliga kliniska sjukdomsbilder som inte kan förklaras med en alternativ diagnos.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande kriterier:

Isolering av ett zoonotiskt influensavirus från kliniskt prov.

Specifikt antikroppssvar mot ett zoonotiskt influensavirus (fyrfaldig eller större ökning).

Påvisande av nukleinsyra från ett zoonotiskt influensavirus i kliniskt prov (endast vid positiv svar för nukleinsyra ska kliniska kriterier och/eller epidemiologiska kriterier och/eller andra laboratoriekriterier kontrolleras för att utesluta kontaminering av prover).

Epidemiologiska kriterier

Under de 14 dagarna innan symtom först uppträdde, minst ett av följande kriterier:

Nära kontakt med ett troligt eller bekräftat fall av zoonotisk influensa hos människor.

Nära kontakt med ett djur hos vilket zoonotiskt influensavirus A har bekräftats.

Närvaro i en miljö (t.ex. hem, gård, marknad, arbetsplats) där zoonotiskt influensavirus A har bekräftats hos djur eller i miljön.

Laboratorieexponering för zoonotiskt influensavirus.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna OCH de epidemiologiska kriterierna. ELLER Person som uppfyller de epidemiologiska kriterierna OCH påvisande av icke-säsongsinfluensa A av odefinierad subtyp (i avvaktan på bekräftelse).

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna (laboratorieverifiering utförd av ett nationellt referenslaboratorium för influensa, Europeiska unionens referenslaboratorium, WHO:s samarbetscentrum eller något annat av WHO:s referenslaboratorier).

SJUKDOMEN COVID-19 HOS MÄNNISKOR

Kliniska kriterier

Minst ett av följande symptom:

ARI.

ILI.

SARI.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande kriterier:

Påvisande av nukleinsyra från SARS-CoV-2 i kliniskt prov.

Identifiering av SARS-CoV-2-antigen i kliniskt prov (antigentester som används inom hälso- och sjukvården och i andra miljöer där tester kan utföras av utbildad personal eller yrkespersonal, t.ex. apotek).

Isolering av SARS-CoV-2 från kliniskt prov.

Epidemiologiska kriterier

Kontakt med ett bekräftat fall hos människa under de 14 dagarna innan symtom först uppträdde.

Fallklassificering

A) Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna (ARI, ILI eller SARI).

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna (ARI, ILI eller SARI) och det epidemiologiska kriteriet.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna.

RESPIRATORISK SYNCYTIALVIRUSINFEKTION (RSV) HOS MÄNNISKOR

Kliniska kriterier

Minst ett av följande symtom:

ARI.

ILI.

SARI.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande kriterier:

Påvisande av nukleinsyra från RSV-virus i kliniskt prov.

Identifiering av RSV-virusantigen i kliniskt prov (antigentester som används inom hälso- och sjukvården och i andra miljöer där tester kan utföras av utbildad personal eller yrkespersonal, t.ex. apotek).

Isolering av RSV-virus från kliniskt prov.

Epidemiologiska kriterier

Kontakt med ett bekräftat fall hos människa.

Fallklassificering

A) Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna (ARI, ILI eller SARI).

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna (ARI, ILI eller SARI) och det epidemiologiska kriteriet.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna.

3.37 RIFT VALLEY-FEBER

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer med Rift Valley-feber (t.ex. feber, gulsot, gastrointestinala symtom, hemorragiska manifestationer, okulära manifestationer).

Laboratoriekriterier

Troligt fall

Påvisande av IgM-antikroppar mot Rift Valley-febervirus i ett enda serumprov.

Bekräftat fall

Minst ett av följande fyra kriterier:

Isolering och identifiering av Rift Valley-febervirus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från Rift Valley-febervirus i kliniskt prov.

Påvisande av Rift Valley-febervirusantigen i kliniskt prov.

Påvisande av akut infektion genom serologiska metoder (t.ex. IgM-antikroppar i ett enda serumprov, serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter i parade serumprover, IgG-antikroppar med låg aviditet i ett serumprov) OCH bekräftelse av antikropparnas specificitet genom samtidiga neutralisationstester med serologiskt korsreagerande virus, eller genom andra likvärdiga särskiljande metoder.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Bor i ett område där det tidigare har förekommit överföring av Rift Valley-febervirus, eller har besökt ett sådant område under de två veckorna innan symtom först uppträdde.

Har genom sitt yrke exponerats för infektiöst material innehållande Rift Valley-febervirus (t.ex. under laboratoriearbete).

Har varit i kontakt med biologiskt material från eventuellt smittade djur i ett område där det tidigare har förekommit överföring av Rift Valley-febervirus.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för troligt fall OCH minst ett av följande två kriterier:

Kliniska kriterier.

Epidemiologiska kriterier.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall.

3.38 RUBELLA (RÖDA HUND)

Kliniska kriterier

Person som av hälso- och sjukvårdpersonal misstänks ha rubella.

ELLER

Person med plötslig debut av generaliserat makulopapulöst (ej vesikulärt) utslag.

OCH

Minst ett av följande tre kriterier:

Lymfadenopati(t.ex. cervikal, sub-occipital eller post-aurikulär adenopati).

Artralgi.

Artrit.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande fyra kriterier:

Isolering av rubellavirus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från rubellavirus i lämpligt kliniskt prov.

Påvisande av IgM-antikroppar mot rubella.

Serokonversion av rubella-IgG eller signifikant titerstegring av IgG-antikroppar mot rubella i parade prover som testas parallellt.

För uteslutningsändamål kan i vissa situationer kompletterande tester övervägas för att utesluta falska positiva IgM-resultat. Laboratorieresultaten måste tolkas med hänsyn till tidpunkten för provtagningen och vaccinationsstatus. Läs mer i WHO:s manual för laboratorieövervakning av mässling- och rubellavirus (2018). Om personen nyligen vaccinerats bör förekomst av virus av vildtyp undersökas.

Epidemiologiska kriterier

En person som hade ett geografiskt och tidsmässigt samband med ett laboratorieverifierat fall eller ett annat rubellafall med epidemiologiskt samband där utslag uppträdde med 12–23 dagars mellanrum.

Kriterier för avvisat fall

Person som uppfyller de kliniska kriterierna.

OCH

Minst ett av följande tre kriterier:

Trots att ett lämpligt prov har samlats in och testats av ett kompetent laboratorium uppfyller fallet inte falldefinitionens laboratoriekriterier för rubella.

Fallet har ett epidemiologiskt samband med ett laboratorieverifierat fall eller ett utbrott av en annan smittsam sjukdom än rubella.

En annan sjukdomsetiologi har bekräftats i fallet, även om fallet har ett epidemiologiskt samband med ett laboratorieverifierat rubellafall eller ett annat fall med epidemiologiskt samband.

Fallklassificering

A) Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och för vilken laboratorieverifiering eller påvisande av epidemiologiskt samband med ett laboratorieverifierat fall eller ett annat fall med epidemiologiskt samband inte var möjlig.

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och de epidemiologiska kriterierna, men för vilken laboratorieverifiering inte var möjlig.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna och som inte nyligen har vaccinerats. Person som har vaccinerats nyligen och som uppfyller de kliniska kriterierna och där rubellavirusstam av vildtyp har påvisats ska betraktas som ett bekräftat fall.

D) Avvisat fall Person som uppfyller kriterierna för avvisat fall.

Anm.: När rubella misstänks vid graviditet krävs ytterligare bekräftelse av ett positivt rubella-IgM-resultat för fallhanteringen (t.ex. ett rubellaspecifikt IgG-aviditetstest, rubella-IgM och jämförelse av rubella-IgG-nivåer i parade serumprover som utförs i ett referenslaboratorium).

3.39 KONGENITALT RUBELLASYNDROM

Kliniska kriterier

Kongenital rubellainfektion

Inga kliniska kriterier kan fastställas för kongenital rubellainfektion.

Kongenitalt rubellasyndrom

Spädbarn yngre än ett år eller dödfött barn med

minst två av (sjukdoms)tillstånden i kategori A ELLER

ett av (sjukdoms)tillstånden i kategori A och ett i kategori B:

A.

Katarakt.

Kongenitalt glaukom.

Kongenital hjärtsjukdom.

Hörselnedsättning.

Pigmentretinopati.

B.

Purpura.

Splenomegali.

Mikrocefali.

Försenad utveckling.

Meningoencefalit.

Skelettsjukdom som påvisas genom radiolucens.

Gulsot som debuterar inom ett dygn efter födseln.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande fyra kriterier:

Isolering av rubellavirus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från rubellavirus.

Specifikt antikroppssvar mot rubellavirus (IgM).

Kvarstående rubella-IgG mellan sex och tolv månaders ålder (minst två prover med snarlika koncentrationer av rubella-IgG).

Laboratorieresultaten ska tolkas med hänsyn till vaccinationsstatus.

Epidemiologiska kriterier

Spädbarn eller dödfött barn till en kvinna med laboratorieverifierad rubellainfektion under graviditeten genom överföring från människa till människa (vertikal överföring).

Fallklassificering (kongenital rubella)

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Dödfött barn eller spädbarn som inte testats ELLER testats med negativa laboratorieresultat, där minst ett av följande kriterier uppfylls:

Ett epidemiologiskt samband föreligger OCH minst ett av (sjukdoms)tillstånden i kategori A (kliniska kriterier) för kongenitalt rubellasyndrom.

De kliniska kriterierna för kongenitalt rubellasyndrom är uppfyllda.

C) Bekräftat fall Dödfött barn som uppfyller laboratoriekriterierna ELLER Spädbarn som uppfyller laboratoriekriterierna OCH minst ett av följande två kriterier:

Ett epidemiologiskt samband föreligger.

Minst ett av (sjukdoms)tillstånden i kategori A (kliniska kriterier) för kongenitalt rubellasyndrom.

3.40 SALMONELLAENTERIT

Kliniska kriterier

Person med minst ett av följande fyra symtom:

Diarré.

Feber.

Buksmärtor.

Kräkningar.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Isolering av Salmonella (annan än S. Typhi eller S. Paratyphi) från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från Salmonella (annan än S. Typhi eller S. Paratyphi) i kliniskt prov.

Anm.: Resistensbestämning av Salmonella enterica bör göras på en representativ delmängd isolat.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande fem epidemiologiska samband:

Överföring från människa till människa.

Exponering för en gemensam smittkälla.

Överföring från djur till människa.

Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten.

Miljöexponering.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom ska alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

Antimikrobiell resistens

Resultaten av resistensbestämningarna ska rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges i EU-protokollet om harmoniserad övervakning av antimikrobiell resistens hos isolat av Salmonella och Campylobacter från människa ( https://ecdc.europa.eu/en/publications-data/eu-protocol-harmonised-monitoring-antimicrobial-resistance-human-salmonella-and-0).

3.41 SHIGATOXINPRODUCERANDE E. COLI-INFEKTION (STEC), INKLUSIVE HEMOLYTISKT UREMISKT SYNDROM (HUS)

Kliniska kriterier

Diarré orsakad av STEC

Person med minst ett av följande två symtom:

Diarré.

Buksmärtor.

HUS

Person med akut njursvikt och minst ett av följande två symtom:

Mikroangiopatisk hemolytisk anemi.

Trombocytopeni.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Påvisande av nukleinsyra från stx1- eller stx2-gen(er) i Escherichia coli-isolatet eller det kliniska provet.

Påvisande av shigatoxin i Escherichia coli-isolatet eller det kliniska provet.

För HUS (enbart) kan dessutom följande användas som laboratoriekriterium för att bekräfta STEC:

Serogruppspecifikt (LPS) antikroppssvar mot Escherichia coli.

För ett troligt fall:

Isolering av icke-sorbitoljäsande (NSF) Escherichia coli O157 (utan analys av toxin eller toxinproducerande gener).

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande fem epidemiologiska samband:

Överföring från människa till människa.

Exponering för en gemensam smittkälla.

Överföring från djur till människa.

Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten.

Miljöexponering.

Fallklassificering

A) Möjligt fall av STEC-associerat HUS Person som uppfyller de kliniska kriterierna för HUS.

B) Troligt fall av STEC Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. ELLER Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriteriet för troligt fall.

C) Bekräftat fall av STEC Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för bekräftat fall.

Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom ska alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

3.42 SHIGELLOS (SHIGELLAINFEKTION)

Kliniska kriterier

Person med minst ett av följande fyra symtom:

Diarré.

Feber.

Kräkningar.

Buksmärtor.

Laboratoriekriterier

För ett bekräftat fall:

Isolering av Shigella spp. från kliniskt prov.

För ett troligt fall:

Påvisande av nukleinsyra från Shigella spp. i kliniskt prov.

Anm.: Resistensbestämning av Shigella bör utföras om möjligt.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband:

Överföring från människa till människa.

Exponering för en gemensam smittkälla.

Exponering för förorenade livsmedel eller förorenat dricksvatten.

Miljöexponering.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband. ELLER Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för troligt fall.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för bekräftat fall. ELLER Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband OCH som uppfyller laboratoriekriterierna för troligt fall.

Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom ska alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

Antimikrobiell resistens

Resultaten av resistensbestämningarna ska rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om.

3.43 SMITTKOPPOR

Kliniska kriterier

Inte relevant för övervakningsändamål.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Isolering av variolavirus (Orthopoxvirus variola) från kliniskt prov följt av sekvensering.

Påvisande av nukleinsyra från variolavirus i kliniskt prov följt av sekvensering.

Epidemiologiska kriterier – inte tillämpligt.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall – inte tillämpligt

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna.

3.44 SYFILIS (UTOM KONGENITAL SYFILIS)

Kliniska kriterier

Primär syfilis

Person med en eller flera (vanligen smärtfria) ulcerösa lesioner (schanker) i det genitala, perineala eller anala området eller extragenitalt, t.ex. i mun- eller svalgslemhinnan.

Sekundär syfilis

Person med minst ett av följande fem symtom:

Utbredda makulopapulösa utslag, ofta på handflator och fotsulor.

Generaliserad lymfadenopati.

Condyloma lata.

Enantem.

Diffus alopeci.

Tidig latent syfilis (< tolv månader)

Inga symtom vid tidpunkten för diagnosen samt tidigare symtom som överensstämmer med tidigare stadier av syfilis under de föregående tolv månaderna.

Observera att okulära och neurologiska manifestationer kan uppträda i alla stadier av syfilis. Observera att fall av sen latent syfilis (> tolv månader) inte omfattas av unionens övervakning.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande fyra kriterier:

Påvisande av Treponema pallidum med mörkfältsmikroskopi i kliniskt prov.

Påvisande av Treponema pallidum med direkt fluorescerande antikroppstest (DFA) i kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från Treponema pallidum i kliniskt prov.

Påvisande av Treponema pallidum-antikroppar med screeningtest (TPHA, TPPA eller EIA) OCH dessutom påvisande av antingen IgM-antikroppar mot Treponema pallidum (t.ex. med IgM-Elisa, immunoblot eller 19S-IgM-FTA-abs) ELLER antikroppar som är ospecifika för Treponema pallidum (t.ex. RPR eller VDRL).

Epidemiologiska kriterier

Primär/sekundär syfilis

Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (sexuell kontakt).

Tidig latent syfilis

Ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (sexuell kontakt) under de föregående tolv månaderna.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för fallbekräftelse.

3.45 KONGENITAL SYFILIS

Kliniska kriterier

Spädbarn yngre än två år med minst ett av följande elva symtom:

Hepatomegali/hepatosplenomegali.

Lesioner på hud och slemhinnor.

Condyloma lata.

Ihållande rinit.

Gulsot.

Pseudoparalys (p.g.a. periostit och osteokondrit).

Påverkan på centrala nervsystemet.

Anemi.

Nefrotiskt syndrom.

Malnutrition.

Generaliserad lymfadenopati.

Laboratoriekriterier

Bekräftat fall

Minst ett av följande fyra kriterier:

Påvisande av Treponema pallidum med mörkfältsmikroskopi i kliniskt prov.

Påvisande av Treponema pallidum med direkt fluorescerande antikroppstest (DFA) i kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från Treponema pallidum i kliniskt prov.

Påvisande av Treponema pallidum-specifik IgM (FTA-abs, EIA).

OCH ett reaktivt, treponema-ospecifikt test (VDRL, RPR) på barnets serum.

Troligt fall

Minst ett av följande tre kriterier:

Reaktivt VDRL-testresultat på cerebrospinalvätska.

Reaktiva, treponema-ospecifika och treponema-specifika serologiska tester på moderns serum.

Spädbarnets treponema-ospecifika antikroppstiter vid födseln är minst fyrfaldigt högre än antikroppstitern på moderns serum.

Epidemiologiska kriterier

Spädbarn med ett epidemiologiskt samband genom överföring från människa till människa (vertikal överföring).

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Spädbarn eller barn som uppfyller de kliniska kriterierna och minst ett av följande två kriterier:

Ett epidemiologiskt samband föreligger.

Laboratoriekriterierna för troligt fall är uppfyllda.

C) Bekräftat fall Spädbarn som uppfyller laboratoriekriterierna för fallbekräftelse.

3.46 FÄSTINGBUREN ENCEFALIT (TBE)

I detta dokument avses med fästingburen encefalit både centraleuropeisk fästingburen encefalit och fästingburen encefalit av fjärran östern-typ.

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer med fästingburen encefalit (t.ex. feber, symtom på inflammation i centrala nervsystemet).

Laboratoriekriterier

Troligt fall

Påvisande av IgM-antikroppar mot TBE-virus i ett enda serumprov.

Bekräftat fall

Minst ett av följande sex kriterier:

Isolering och identifiering av TBE-virus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från TBE-virus i kliniskt prov.

Påvisande av TBE-virusantigen i kliniskt prov.

Påvisande av TBE-virusspecifika IgM- OCH IgG-antikroppar i blod.

Påvisande av TBE-virusspecifika IgM-antikroppar i cerebrospinalvätska.

Påvisande av akut infektion genom serologiska metoder i cerebrospinalvätska eller serum (t.ex. serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter i parade serumprover, IgG-antikroppar med låg aviditet i ett serumprov) OCH bekräftelse av antikropparnas specificitet genom samtidiga neutralisationstester med serologiskt korsreagerande virus, eller genom andra likvärdiga särskiljande metoder.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Exponering för samma smittbärare (t.ex. opastöriserad mjölk och opastöriserade mjölkprodukter) som ett bekräftat fall.

Bor i ett område där det tidigare har förekommit fästingburen viral encefalit, eller har besökt ett sådant område under de fyra veckorna innan symtom först uppträdde.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för troligt fall OCH de kliniska kriterierna OCH de epidemiologiska kriterierna.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall.

Anm.: De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra flavivirala infektioner och vaccinationsstatus för flavivirus. Bekräftade fall i sådana situationer bör valideras genom serumneutralisationstest eller andra likvärdiga analysmetoder.

3.47 KONGENITAL TOXOPLASMOS

Kliniska kriterier

Inte relevant för övervakningsändamål.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande fyra kriterier:

Påvisande av Toxoplasma gondii i kroppsvävnader eller kroppsvätskor.

Påvisande av nukleinsyra från Toxoplasma gondii i kliniskt prov.

Specifikt antikroppssvar mot Toxoplasma gondii (IgM, IgG, IgA) hos nyfött barn.

Kvarstående stabil IgG Toxoplasma gondii-titer hos spädbarn (yngre än tolv månader).

Epidemiologiska kriterier – inte tillämpligt

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall – inte tillämpligt

C) Bekräftat fall Spädbarn som uppfyller laboratoriekriterierna.

3.48 TRIKINELLOS (TRIKINOS)

Kliniska kriterier

Person med minst tre av följande sex symtom:

Feber.

Ömhet och smärta i musklerna.

Diarré.

Ansiktsödem.

Eosinofili.

Subkonjunktivala, subunguala och retinala blödningar.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Påvisande av Trichinella-larver i muskelvävnad från biopsi.

Specifikt antikroppssvar mot Trichinella (IFA-test, Elisa eller Western blot).

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande två epidemiologiska samband:

Exponering för förorenade livsmedel (kött).

Exponering för en gemensam smittkälla.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom ska alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

3.49 TUBERKULOS

Kliniska kriterier

Person som uppfyller följande två symtom:

Tecken, symtom och/eller röntgenfynd som överensstämmer med aktiv tuberkulos OCH

Ett kliniskt beslut att behandla patienten med fullständig tuberkulosbehandling ELLER

Ett fall som upptäckts vid obduktion med patologiska fynd som visar på aktiv tuberkulos vilken skulle föranlett tuberkulosbehandling om diagnos hade ställts före döden.

Laboratoriekriterier

Bekräftat fall

Minst ett av följande två kriterier:

Isolering av bakterier tillhörande Mycobacterium tuberculosis-komplexet (utom Mycobacterium bovis-BCG) från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från Mycobacterium tuberculosis-komplexet i kliniskt prov vid tidpunkten för diagnosen med hjälp av ett WHO-rekommenderat test i enlighet med WHO:s senaste rekommendationer ( https://www.who.int/publications/i/item/9789240030589).

Troligt fall

Minst ett av följande kriterier:

Påvisande av syrafasta stavar genom mikroskopi (inklusive fluorescensmikroskopi).

Histologisk undersökning visar på granulom.

Epidemiologiska kriterier – inte tillämpligt

Fallklassificering

A) Möjligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna.

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för troligt fall.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna för fallbekräftelse.

Antimikrobiell resistens

Resultaten av de fenotypiska resistensbestämningarna och/eller de genotypiska metoderna ska rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges av det europeiska referenslaboratorienätverket för tuberkulos och det europeiska nätverket för övervakning av tuberkulos och som har publicerats i rapporteringsprotokollet om övervakning av tuberkulos.

3.50 TULAREMI (HARPEST)

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer med tularemi (t.ex. feber, lymfadenopati, gastrointestinala symtom, pneumoni, sepsis, stomatit, hudsår, konjunktivit).

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande tre kriterier:

Isolering och identifiering av Francisella tularensis från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från Francisella tularensis i kliniskt prov.

Specifikt antikroppssvar mot Francisella tularensis.

Epidemiologiska kriterier

Exponering för samma källa (t.ex. smittade djur, livsmedel eller vatten som har förorenats med Francisella tularensis) som ett bekräftat fall eller för infektiöst material innehållande Francisella tularensis.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och de epidemiologiska kriterierna.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

3.51 WEST NILE-VIRUSINFEKTION

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer med West Nile-virusinfektion (t.ex. feber, encefalit, meningit).

Laboratoriekriterier

Troligt fall

Minst ett av följande tre kriterier:

Påvisande av IgM-antikroppar mot West Nile-virus i serum eller cerebrospinalvätska.

Påvisande av serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter i parade serumprover.

Påvisande av nukleinsyra från flavivirus i kliniskt prov, om test specifikt för West Nile-virus inte finns tillgängligt (t.ex. NAT/PCR-screening av donerat blod).

Bekräftat fall

Minst ett av följande fyra kriterier:

Isolering och identifiering av West Nile-virus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från West Nile-virus i kliniskt prov.

Påvisande av akut infektion genom serologiska metoder i cerebrospinalvätska eller serum (t.ex. IgM-antikroppar i ett enda serumprov, serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter i parade serumprover, IgG-antikroppar med låg aviditet i ett serumprov) OCH bekräftelse av antikropparnas specificitet genom samtidiga neutralisationstester med serologiskt korsreagerande virus, eller genom andra likvärdiga särskiljande metoder.

Påvisande av West Nile-virusspecifik antigen (postmortal immunhistokemi [IHC]).

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband:

Bor i ett område där det tidigare har påvisats West Nile-virus hos människor eller djur, eller har under West Nile-virusets överföringssäsong besökt ett sådant område under de fyra veckorna innan symtom först uppträdde eller innan infektionen påvisats.

Har tagit emot humanbiologiskt material från en donator som under West Nile-virusets överföringssäsong har bott i eller besökt (under de fyra veckorna före donationen) ett område där det tidigare har påvisats West Nile-virus.

Har genom sitt yrke exponerats för infektiöst material innehållande West Nile-virus (t.ex. under laboratoriearbete).

Har exponerats för West Nile-virus genom vertikal överföring.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för troligt fall OCH de kliniska kriterierna OCH de epidemiologiska kriterierna.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för fallbekräftelse.

Anm.: De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra flavivirala infektioner och vaccinationsstatus för flavivirus.

3.52 GULA FEBERN

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer med gula febern (t.ex. feber, gulsot, hemorragiska manifestationer).

Laboratoriekriterier

Troligt fall

Minst ett av följande två kriterier:

Påvisande av IgM-antikroppar mot gula febern-virus i ett enda serumprov (ej tillämpligt vid nyligen genomförd vaccinering mot gula febern).

Påvisande av typiska leverlesioner vid postmortal histopatologisk undersökning.

Bekräftat fall

Minst ett av följande fyra kriterier:

Isolering och identifiering av gula febern-virus från kliniskt prov (gäller person som vaccinerats nyligen och hos vilken gula febern-virusstam av vildtyp påvisats).

Påvisande av nukleinsyra från gula febern-virus i kliniskt prov (gäller person som vaccinerats nyligen och hos vilken gula febern-virusstam av vildtyp påvisats).

Påvisande av gula febern-antigen i kliniskt prov (ej tillämpligt vid nyligen genomförd vaccinering mot gula febern).

Påvisande av akut infektion genom serologiska metoder (t.ex. IgM-antikroppar i ett enda serumprov, serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter i parade serumprover, IgG-antikroppar med låg aviditet i ett serumprov) OCH bekräftelse av antikropparnas specificitet (ej tillämpligt vid nyligen genomförd vaccinering mot gula febern).

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Bor i ett område där det tidigare har påvisats överföring av gula febern-virus, eller har besökt ett sådant område under de två veckorna innan symtom först uppträdde.

Har tagit emot humanbiologiskt material från en donator som har bott i eller besökt (under de fyra veckorna före donationen) ett område där det tidigare har påvisats överföring av gula febern-virus.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för troligt fall OCH de kliniska kriterierna OCH de epidemiologiska kriterierna.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall.

Anm.: De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra flavivirala infektioner och vaccinationsstatus för flavivirus. Vid nyligen genomförd vaccinering mot gula febern utan tidigare resor till ett område som drabbats av gula febern, och om det inte är möjligt att fastställa stammen, bör detta betraktas som en vaccinstam av gula febern-viruset.

3.53 YERSINIOS (YERSINIAINFEKTION), INTESTINAL

Kliniska kriterier

Person med minst ett av följande fem symtom:

Feber.

Diarré.

Kräkningar.

Buksmärtor (pseudoappendicit).

Rektala tenesmer.

Laboratoriekriterier

Minst ett av följande två kriterier:

Isolering av humanpatogenen Yersinia enterocolitica eller Yersinia pseudotubeculosis från kliniskt prov.

Påvisande av Y. enterocolitica- eller Y. pseudotuberculosis-virulensgener i kliniskt prov.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande fyra epidemiologiska samband:

Överföring från människa till människa.

Exponering för en gemensam smittkälla.

Överföring från djur till människa.

Exponering för förorenade livsmedel.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och där det föreligger ett epidemiologiskt samband.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller de kliniska kriterierna och laboratoriekriterierna.

Anm.: Om det nationella övervakningssystemet inte fångar upp kliniska symtom ska alla laboratorieverifierade personer rapporteras som bekräftade fall.

3.54 ZIKAVIRUSINFEKTION

Kliniska kriterier

Kliniska manifestationer som överensstämmer med zikavirusinfektion (t.ex. utslag, feber, foster eller nyfött barn med mikrocefali eller intrakraniella förkalkningar eller andra rubbningar i det centrala nervsystemet).

Laboratoriekriterier

Troligt fall

Påvisande av IgM-antikroppar mot zikavirus i ett enda serumprov.

Bekräftat fall

Minst ett av följande fem kriterier:

Isolering och identifiering av zikavirus från kliniskt prov.

Påvisande av nukleinsyra från zikavirus i kliniskt prov.

Påvisande av zikavirusantigen i kliniskt prov.

Påvisande av akut infektion genom serologiska metoder (t.ex. IgM-antikroppar i ett enda serumprov, serokonversion eller fyrfaldig stegring av antikroppstiter i parade serumprover, IgG-antikroppar med låg aviditet i ett serumprov) OCH bekräftelse av antikropparnas specificitet genom samtidiga neutralisationstester med serologiskt korsreagerande virus, eller genom andra likvärdiga särskiljande metoder.

Påvisande av IgM-antikroppar mot zikavirus i amnionvätska eller cerebrospinalvätska från foster eller nyfött barn med mikrocefali eller intrakraniella förkalkningar eller andra rubbningar i det centrala nervsystemet.

Epidemiologiska kriterier

Minst ett av följande fyra kriterier:

Bor i ett område där det tidigare har påvisats överföring av zikavirus, eller har besökt ett sådant område under de två veckorna innan symtom först uppträdde.

Har tagit emot humanbiologiskt material från en donator som har bott i eller besökt (under de fyra veckorna före donationen) ett område där det tidigare har påvisats överföring av zikavirus.

Sexuell kontakt under de två veckorna innan symtom först uppträdde med ett troligt eller bekräftat fall av zikavirusinfektion.

Modern har haft trolig eller bekräftad zikavirusinfektion under graviditeten.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för troligt fall OCH de kliniska kriterierna OCH de epidemiologiska kriterierna. ELLER Foster eller nyfött barn med mikrocefali eller intrakraniella förkalkningar eller andra rubbningar i det centrala nervsystemet vars moder uppfyller minst ett av de epidemiologiska kriterierna.

C) Bekräftat fall Person som uppfyller laboratoriekriterierna för bekräftat fall.

Anm.: De serologiska resultaten bör tolkas med hänsyn till tidigare exponering för andra flavivirala infektioner och vaccinationsstatus för flavivirus.

4. FALLDEFINITIONER FÖR SÄRSKILDA HÄLSOFRÅGOR

4.1 ANTIMIKROBIELL RESISTENS (INKLUSIVE FÖRBRUKNING AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL HOS MÄNNISKOR)

4.1.1 ALLMÄN FALLDEFINITION FÖR PATOGENER (ANDRA ÄN DE SOM FÖRTECKNAS I BILAGA I) FÖR VILKA ANTIMIKROBIELL RESISTENS INGER FARHÅGOR

Kliniska kriterier

Inte relevant för övervakningsändamål.

Laboratoriekriterier

Minst en mikrobiologisk odling (blod, cerebrospinalvätska) som är positiv för Staphylococcus aureus, Klebsiella pneumoniae-komplexet, Escherichia coli, Enterococcus faecium, Enterococcus faecalis, Pseudomonas aeruginosa, Acinetobacter-arterna, Streptococcus pneumoniae eller Candidozyma auris.

Epidemiologiska kriterier

Inte relevant för övervakningsändamål.

Fallklassificering

A) Möjligt fall – inte tillämpligt

B) Troligt fall – inte tillämpligt

C) Bekräftat fall

Antimikrobiell resistens

Resultaten av resistensbestämningarna ska rapporteras i enlighet med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges av ECDC:s europeiska nätverk för övervakning av antimikrobiell resistens (EARS-Net; kriterierna för rapporteringen publiceras årligen som en del av protokollet för rapportering av antimikrobiell resistens; se Antimicrobial resistance [AMR] reporting protocol på www.ecdc.europa.eu). De rapporterade uppgifterna ska omfatta isolat från blod och cerebrospinalvätska (invasiva isolat) såsom följande:

Staphylococcus aureus: resistens mot/känslighet för meticillin och andra betalaktamer mot stafylokocker.

Enterobacterales (såsom Klebsiella pneumoniae-komplexet och Escherichia coli): resistens mot/känslighet för tredje generationens cefalosporiner och karbapenemer samt, i förekommande fall, nya antimikrobiella medel och kolistin.

Acinetobacter-arter (inklusive Acinetobacter baumannii-komplexet): resistens mot/känslighet för karbapenemer och resistens mot/känslighet för nya antimikrobiella medel i karbapenemresistenta isolat.

Pseudomonas aeruginosa: resistens mot/känslighet för karbapenemer och resistens mot/känslighet för nya antimikrobiella medel i karbapenemresistenta isolat.

Enterococcus faecium och Enterococcus faecalis: resistens mot/känslighet för glykopeptider.

4.1.2 ALLMÄNNA FALLDEFINITIONER OCH KLASSIFICERING AV ANTIMIKROBIELL RESISTENS FÖR ANTIMIKROBIELLA MEDEL

Klinisk resistens mot antimikrobiella medel

Definition

En mikroorganism klassificeras som kliniskt ”känslig vid normal doseringsregim”, kliniskt ”känslig vid ökad exponering” eller kliniskt ”resistent” mot ett antimikrobiellt medel genom tillämpning av EUCAST:s relevanta kliniska brytpunkter ( http://www.eucast.org/clinical_breakpoints) enligt en standardiserad metod (eller en metod som kalibrerats mot en standardiserad metod), dvs. kliniska brytpunkter för minsta hämmande koncentration (MIC) och de motsvarande diametrarna på inhibiteringzonen. Exponeringen är beroende av hur administreringssättet, dosen, doseringsintervallet, infusionstiden samt distributionen och utsöndringen av det antimikrobiella medlet kommer att påverka den infekterande organismen på infektionsstället. Brytpunkterna kan ändras utifrån rimliga förändringar i omständigheterna. I stället för MIC-metod eller diskdiffusionsmetod får likvärdiga kvantitativa metoder för resistensbestämning användas om de är godkända av EUCAST.

Klassificering

Kliniskt känslig vid normal doseringsregim (S)

En mikroorganism definieras som ”känslig vid normal doseringsregim” (S) när sannolikheten för terapeutisk framgång är hög vid användning av en normal doseringsregim för medlet.

Kliniskt känslig vid ökad exponering (I)

En mikroorganism definieras som ”känslig vid ökad exponering” (I) när sannolikheten för terapeutisk framgång är hög eftersom exponeringen för medlet ökar genom att doseringsregimen justeras eller genom dess koncentration på infektionsstället.

Kliniskt resistent (R)

En mikroorganism definieras som ”resistent” (R) när sannolikheten för terapeutiskt misslyckande är hög även vid ökad exponering.

Kliniska brytpunkter anges som

S: MIC ≤ x mg/l; zondiameter vid diskdiffusion ≥ σ mm

I: MIC > x och ≤ y mg/l; zondiameter vid diskdiffusion ≥ ρ mm och < σ mm

R: MIC > y mg/l; zondiameter vid diskdiffusion < ρ mm

Panresistent (PDR)

När det gäller Staphylococcus aureus, Enterococcus-arter, Enterobacterales inklusive Klebsiella pneumoniae-komplexet och Escherichia coli, Pseudomonas aeruginosa och Acinetobacter-arter, definieras ett isolat som panresistent (PDR) när det är resistent mot alla antimikrobiella medel, i enlighet med internationella experters förslag till interimistiska standarddefinitioner för förvärvad resistens.

Ett isolat definieras som bekräftat panresistent när det är antingen ”resistent” (R) mot eller ”känsligt vid ökad exponering” (I) för alla medel i samtliga antimikrobiella kategorier, vilket har bekräftats av ett referenslaboratorium eller annat kliniskt-mikrobiologiskt laboratorium som testar en rad antimikrobiella medel utöver de medel som rutinmässigt testas, i enlighet med definitionerna av mikroorganismer i de internationella experternas förslag till interimistiska standarddefinitioner för förvärvad resistens.

Ett isolat definieras som troligt panresistent när det är antingen ”resistent” (R) mot eller ”känsligt vid ökad exponering” (I) för alla antimikrobiella medel som testats i laboratoriet.

Ett isolat definieras som icke-panresistent när det är ”känsligt vid normal doseringsregim” (S) för minst ett av de antimikrobiella medel som testats.

Mikrobiologisk resistens mot antimikrobiella medel

Fenotypisk definition

En mikroorganism klassificeras med en fenotyp av vildtyp eller icke-vildtyp för en art i enlighet med EUCAST:s epidemiologiska cutoff-värden (ECOFF) genom en standardiserad metod (eller en metod som kalibrerats mot en standardiserad metod) ( http://www.eucast.org/ast_of_bacteria; http://www.eucast.org/mic_distributions_and_ecoffs) på grundval av artspecifika MIC-fördelningar och deras motsvarande diameter på inhibiteringzonen.

Fenotypisk klassificering

Fenotyp av vildtyp (WT)

En mikroorganism definieras som vildtyp (WT) för en art eller ett artkomplex när den saknar förvärvade resistensmekanismer som är fenotypiskt påvisbara.

Fenotyp av icke-vildtyp (NWT)

En mikroorganism definieras som icke-vildtyp (NWT) för en art när den uttrycker minst en förvärvad resistensmekanism som är fenotypiskt påvisbar.

Epidemiologiska cutoff-värden (ECOFF) anges som ( http://www.eucast.org/ast_of_bacteria):

WT: ECOFF ≤ x mg/l; zondiameter vid diskdiffusion ≥ σ mm

NWT: ECOFF > x mg/l; diameter vid diskdiffusion < σ mm

Identifiering av en mekanism för förvärvad antimikrobiell resistens (t.ex. enzym som inaktiverar läkemedel, modifikation av ett läkemedels målproteintyp, effluxpump)

En mikroorganisms uttryck för en mekanism för förvärvad antimikrobiell resistens kan bestämmas in vitro och typen av mekanism identifieras genom en standardiserad metod enligt EUCAST:s riktlinjer för påvisande av resistensmekanismer och specifik resistens av klinisk och/eller epidemiologisk betydelse ( https://www.eucast.org/fileadmin/eucast/pdf/eucast_guidelines/EUCAST_detection_of_resistance_mechanisms_170711.pdf).

Genotypisk definition

En mikroorganism klassificeras som bärare eller icke-bärare av en genetisk bestämningsfaktor eller en kombination av bestämningsfaktorer som ger den en fenotyp av icke-vildtyp i förhållande till ett antimikrobiellt medel (mutation i överförbar gen eller kärngen). Förekomst av en genetisk bestämningsfaktor eller en kombination av bestämningsfaktorer som ger den en fenotyp av icke-vildtyp i förhållande till en eller flera antimikrobiella medel kan visas genom påvisande och identifiering av motsvarande nukleinsyrasekvenser i ett bakteriellt genom.

Genotypisk klassificering

Genotyper rapporteras som

positiva: förekomst av [namn på mutation i resistensgen eller kärngen],

negativa: avsaknad av [namn på resistensgen] eller påvisande av en kärngensekvens av vildtyp.

4.1.3 FÖRBRUKNING AV ANTIMIKROBIELLA MEDEL HOS MÄNNISKOR

Medlemsstaterna ska rapportera nationella övervakningsdata om förbrukningen av antimikrobiella medel hos människor i enlighet med Världshälsoorganisationens (WHO) anatomiska, terapeutiska och kemiska klassificeringssystem (ATC) ( https://atcddd.fhi.no/atc_ddd_index) och med de metoder och kriterier som ECDC och medlemsstaterna kommit överens om och som anges av ECDC:s europeiska nätverk för övervakning av förbrukning av antimikrobiella medel (ESAC-Net). Kriterierna för rapporteringen publiceras årligen som en del av protokollet för rapportering av antimikrobiell förbrukning (Antimicrobial consumption (AMC) reporting protocol, European Surveillance of Antimicrobial Consumption Network (ESAC-Net), www.ecdc.europa.eu). Data ska omfatta förbrukningen av antimikrobiella medel inom både samhället och sjukhussektorn, som rapporteras separat.

4.2 ALLMÄN FALLDEFINITION FÖR VÅRDRELATERAD INFEKTION (HAI)

En vårdrelaterad infektion i samband med den aktuella sjukhusvistelsen definieras som en infektion som motsvarar en av falldefinitionerna OCH där

symtomen debuterade dag 3 eller senare (inläggningsdagen = dag 1) under den aktuella sjukhusvistelsen ELLER

patienten genomgick operation dag 1 eller dag 2 och utvecklar symtom på en infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp (Surgical Site Infection, SSI) före dag 3 ELLER

en invasiv enhet implanteras dag 1 eller dag 2 vilket resulterar i en vårdrelaterad infektion före dag 3 ELLER

symtomen debuterade dag 1 eller dag 2 hos ett nyfött barn ELLER

patienten diagnostiserades med covid-19 och symtomen debuterade (eller, om asymtomatisk, det första positiva testet) dag 3 eller senare (inläggningsdagen = dag 1) under den aktuella sjukhusvistelsen.

En vårdrelaterad infektion som har samband med en tidigare sjukhusvistelse definieras som en infektion som stämmer överens med en av falldefinitionerna

OCH

Patienten söker för infektion men har återinlagts mindre än 48 timmar efter en tidigare inläggning på ett akutvårdssjukhus. ELLER

Patienten har lagts in med en infektion som motsvarar falldefinitionen av en infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp, dvs. denna inträffade inom 30 dagar efter operationen (eller vid implantatoperation, en infektion i sårområdet vilken antingen var djupt belägen eller gällde ett organ/område och som utvecklades inom 90 dagar efter operationen), och patienten antingen har symtom som motsvarar falldefinitionen och/eller står på antimikrobiell behandling för denna infektion. ELLER

Patienten har lagts in (eller utvecklar symtom inom två dagar) med Clostridioides difficile-infektion mindre än 28 dagar efter en tidigare utskrivning från ett akutvårdssjukhus. ELLER

Patienten har covid-19 vid inläggningen (eller symtomen debuterade före dag 3) och togs in (på nytt) mindre än 48 timmar efter en vistelse på mer än sju dagar på samma eller en annan vårdinrättning.

Anm.: Vid punktprevalensstudier definieras en aktiv vårdrelaterad infektion på dagen för studien som en infektion vars infektionstecken och -symtom föreligger på dagen för studien eller vars infektionstecken och -symtom förelegat tidigare och för vilka patienten (fortfarande) behandlas på dagen för studien. Förekomsten av infektionstecken och -symtom bör verifieras bakåt till behandlingens början för att fastslå om den behandlade infektionen motsvarar någon av falldefinitionerna för vårdrelaterad infektion. Anpassade definitioner för vårdrelaterade infektioner på inrättningar för långtidsvård och intensivvårdsavdelningar finns på https://www.ecdc.europa.eu/en/publications-data/protocol-point-prevalence-surveys-healthcare-associated-infections-4-0 respektive https://www.ecdc.europa.eu/en/publications-data/protocol-surveillance-healthcare-associated-infections-and-prevention-indicators.

4.2.1 BJ: BEN- OCH LEDINFEKTION

BJ-BONE: Osteomyelit

Osteomyelit ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från ben.

Patienten uppvisar tecken på osteomyelit vid direkt undersökning av benet under operation eller vid histopatologisk undersökning.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), lokal svullnad, ömhet, värmeökning eller vätska i misstänkt område för beninfektion OCH minst ett av följande:

Organismer odlade från blod.

Positivt antigentest på blod (t.ex. Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae).

Radiologiska tecken på infektion (t.ex. avvikande fynd vid röntgen, datortomografi, MRT, nukleärmedicinsk skanning [gallium, teknetium osv.]).

Instruktion för rapportering

Rapportera en efter hjärtoperation uppkommen mediastinit som åtföljs av osteomyelit som infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp – organ/område (SSI-O).

BJ-JNT: Led eller bursa

Infektioner i led eller bursa ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från ledvätska eller synovialbiopsi.

Patienten uppvisar tecken på infektion i led eller bursa som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: ledsmärtor, svullnad, ömhet, värmeökning, tecken på utgjutning eller inskränkt rörlighet OCH minst ett av följande:

Organismer och vita blodkroppar synliga i gramfärgad ledvätska.

Positivt antigentest på blod, urin eller ledvätska.

Cellprofil och kemiska laboratorievärden för ledvätska som vid infektion och som inte kan förklaras av underliggande reumatologisk sjukdom.

Radiologiska tecken på infektion (t.ex. avvikande fynd vid röntgen, datortomografi, MRT, nukleärmedicinsk skanning [gallium, teknetium osv.]).

BJ-DISC: Infektion i diskarna (mellankotsskivorna)

Infektion i diskarna ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från diskvävnad erhållen under operation eller genom nålaspiration.

Patienten uppvisar tecken på infektion i diskarna som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning.

Patienten har feber (> 38 °C) utan annan känd orsak eller smärta vid de engagerade diskarna OCH radiologiska tecken på infektion (t.ex. avvikande fynd vid röntgen, datortomografi, MRT, nukleärmedicinsk skanning [gallium, teknetium osv.]).

Patienten har feber (> 38 °C) utan annan känd orsak och smärta vid de engagerade diskarna OCH positivt antigentest på blod eller urin (t.ex. Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae, Neisseria meningitidis eller grupp B-streptokocker).

4.2.2 BSI: INFEKTION I BLODET

BSI: Laboratorieverifierad infektion i blodet

En positiv blododling av en vedertagen patogen.

ELLER

Patienten har minst ett av följande tecken eller symtom: feber (> 38 °C), frossa eller hypotoni

OCH

två positiva blododlingar av en vanlig hudkontaminant (från två separata blodprover, oftast inom 48 timmar).

Hudkontaminanter = koagulasnegativa stafylokocker, Micrococcus spp., Propionibacterium acnes, Bacillus spp., Corynebacterium spp.

Källan till infektionen i blodet:

Kateterrelaterad infektion: Samma mikroorganismer odlades från katetern eller symtomen lindras inom 48 timmar efter avlägsnande av katetern (C-PVC: perifer kateter, C-CVC: central venkateter [Anm.: rapportera C-CVC eller C-PVC BSI som CRI3-CVC respektive CRI3-PVC om den är mikrobiologiskt verifierad, se definition av CRI3]).

Sekundär till annan infektion: Samma mikroorganism isolerades från en annan infektionshärd eller stark klinisk evidens föreligger för att infektionen i blodet var sekundär till annan infektionshärd, invasiv diagnostisk åtgärd eller främmande kropp:

Lunginfektion (S-PUL).

Urinvägsinfektion (S-UTI).

Magtarminfektion (S-DIG).

Infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp (S-SSI).

Infektion i hud och mjukvävnad (S-SST).

Annan infektion (S-OTH).

Okänt ursprung (UO): Ingen av ovanstående, infektionen i blodet av okänt ursprung (verifierad under studien men ingen källa funnen).

Okänd (UNK): Ingen information tillgänglig om källan till infektionen i blodet eller information saknas.

4.2.3 COV: COVID-19 (SARS-COV-2-INFEKTION)

Dokumentation i patientjournalen om eventuella laboratorieverifieringstester för covid-19 (påvisande av viralt RNA-mål eller påvisande av viral antigen från ett pinnprov från mellansvalget eller näsa eller annat lämpligt kliniskt prov).

OCH

COV-ASY: Asymtomatisk covid-19

Patienten har inga tecken eller symtom som överensstämmer med covid-19.

COV-MM: Mild/måttlig covid-19

Patienten har tecken eller symtom som överensstämmer med covid-19, utan behov av syrgasbehandling, och har en syremättnadsnivå på ≥ 92 %.

COV-SEV: Svår covid-19

Patienten har tecken eller symtom som överensstämmer med covid-19 och behöver syrgasbehandling för andfåddhet på grund av covid-19 och/eller har en syremättnadsnivå på < 92 %.

Tecken och symtom som överensstämmer med covid-19: Feber, hosta, trötthet, andfåddhet, anorexi, myalgi, avsaknad av luktsinne (anosmi), avsaknad av smaksinne (ageusi). Andra icke-specifika symtom, såsom halsont, nästäppa, huvudvärk, diarré, illamående och kräkningar, har också rapporterats. Ytterligare neurologiska manifestationer som rapporteras är yrsel, agitation, svaghet, anfall eller fynd som tyder på stroke, inklusive problem med tal eller syn, sensorisk förlust eller problem med balansen när man står eller går. Äldre personer och i synnerhet patienter med nedsatt immunförsvar kan uppvisa atypiska symtom såsom trötthet, nedsatt vakenhet, nedsatt rörlighet, diarré, aptitförlust, förvirring och frånvaro av feber. Symtom såsom dyspné, feber, gastrointestinala symtom eller trötthet på grund av fysiologiska adaptioner hos gravida kvinnor, incidenter under graviditeten eller andra sjukdomar såsom malaria kan överlappa med symtom på covid-19. Barn kanske inte rapporterar feber eller hosta lika ofta som vuxna. (Källa: WHO, ”Living guidance for clinical management of COVID-19”, 23 november 2021 [ https://www.who.int/publications/i/item/WHO-2019-nCoV-clinical-2021-2]).

4.2.4 CNS: INFEKTION I CENTRALA NERVSYSTEMET

CNS-IC: Intrakraniell infektion (hjärnabscess, subdural eller epidural infektion, encefalit)

Intrakraniell infektion ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från hjärnvävnad eller dura.

Patienten har en abscess eller tecken på intrakraniell infektion som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: huvudvärk, yrsel, feber (> 38 °C), lokaliserande neurologiska tecken, skiftande medvetandegrad eller förvirring OCH minst ett av följande:

Organismer observerade vid mikroskopisk undersökning av hjärn- eller abscessvävnad erhållen genom nålaspiration eller genom biopsi under operation eller obduktion.

Positivt antigentest på blod eller urin.

Radiologiska tecken på infektion (t.ex. avvikande fynd vid ultraljud, datortomografi, MRT, hjärnskanning med radionuklider eller arteriografi).

Diagnostisk enstaka antikroppstiter (IgM) eller fyrfaldig stegring i parade serumprover (IgG) för patogen OCH, om diagnosen ställs ante mortem, läkaren sätter in adekvat antimikrobiell behandling.

Instruktion för rapportering

Om meningit och en hjärnabscess föreligger samtidigt, rapporteras infektionen som IC.

CNS-MEN: Meningit eller ventrikulit

Meningit eller ventrikulit ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från cerebrospinalvätska (CSF).

Patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), huvudvärk, nackstelhet, meningeala tecken, kranialnervstecken eller irritabilitet OCH minst ett av följande:

Ökat antal vita blodkroppar, förhöjda proteiner och/eller sänkt glukos i CSF.

Organismer synliga i gramfärgad CSF.

Organismer odlade från blod.

Positivt antigentest på CSF, blod eller urin.

Diagnostisk enstaka antikroppstiter (IgM) eller fyrfaldig stegring i parade serumprover (IgG) för patogen OCH, om diagnosen ställs ante mortem, läkaren sätter in adekvat antimikrobiell behandling.

Instruktion för rapportering

Rapportera infektion i CSF-shunt som SSI om den inträffar inom 90 dagar efter insättning. Om senare eller efter manipulering av/tillträde till shunten, rapportera som CNS-MEN om infektionen uppfyller den allmänna falldefinitionen för vårdrelaterad infektion.

Rapportera meningoencefalit som MEN.

Rapportera spinal abscess med meningit som MEN.

CNS-SA: Spinalabscess utan meningit

En abscess i det spinala epidural- eller subduralrummet, utan engagemang av cerebrospinalvätska eller närliggande benstrukturer, ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från abscess i spinala epidural- eller subduralrummet.

Patienten har en abscess i spinala epidural- eller subduralrummet som upptäckts under en operation eller vid obduktion eller tecken på en abscess som upptäckts vid histopatologisk undersökning.

Patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), ryggsmärtor, fokal ömhet, radikulit, parapares eller paraplegi OCH minst ett av följande: OCH, om diagnosen ställs ante mortem, läkaren sätter in adekvat antimikrobiell behandling.

Organismer odlade från blod.

Radiologiska tecken på en spinalabscess (t.ex. avvikande fynd vid myelografi, ultraljud, datortomografi, MRT eller andra skanningundersökningar [gallium, teknetium osv.]).

Instruktion för rapportering

Rapportera spinalabscess med meningit som meningit (CNS-MEN).

4.2.5 CRI: KATETERRELATERAD INFEKTION

CRI1-CVC: Lokalinfektion i anslutning till central venkateter (CVC) (ingen positiv blododling)

Kvantitativ odling från CVC ≥ 103 CFU/ml eller semikvantitativ odling från CVC > 15 CFU,

OCH pus/inflammation vid insticksställe eller tunnel.

CRI1-PVC: Lokalinfektion i anslutning till perifer venkateter (PVC) (ingen positiv blododling)

Kvantitativ odling från PVC ≥ 103 CFU/ml eller semikvantitativ odling från PVC > 15 CFU,

OCH pus/inflammation vid insticksställe eller tunnel.

CRI2-CVC: Generell infektion i anslutning till central venkateter (ingen positiv blododling)

Kvantitativ odling från CVC ≥ 103 CFU/ml eller semikvantitativ odling från CVC > 15 CFU,

OCH kliniska tecken förbättras inom 48 timmar efter avlägsnande av kateter.

CRI2-PVC: Generell infektion i anslutning till perifer venkateter (ingen positiv blododling)

Kvantitativ odling från PVC ≥ 103 CFU/ml eller semikvantitativ odling från PVC > 15 CFU,

OCH kliniska tecken förbättras inom 48 timmar efter avlägsnande av kateter.

CRI3-CVC: Mikrobiologiskt verifierad infektion i blodet i anslutning till central venkateter

Infektionen i blodet inträffar inom 48 timmar före eller efter avlägsnande av kateter OCH

Positiv odling med samma mikroorganism från kvantitativ odling från CVC ≥ 103 CFU/ml eller semikvantitativ odling från CVC > 15 CFU ELLER

Infektion i blodet som inträffar med eller utan avlägsnande av kateter, och minst ett av följande:

Kvantitativ blododlingskvot: CVC-blodprov/perifert blodprov > 5.

Blododling med tidsskillnad: Blododling från CVC-blod positiv minst två timmar tidigare än odling från perifert blod (blodprover tagna samtidigt).

Positiv odling med samma mikroorganism från pus från insticksställe.

CRI3-PVC: Mikrobiologiskt verifierad infektion i blodet i anslutning till perifer venkateter

Infektionen i blodet inträffar inom 48 timmar före eller efter eventuellt avlägsnande av kateter OCH positiv odling med samma mikroorganism från något av följande:

Kvantitativ odling från PVC ≥ 103 CFU/ml eller semikvantitativ odling från PVC > 15 CFU.

Positiv odling med samma mikroorganism från pus från insticksställe.

Instruktion för rapportering

Kolonisering av central venkateter ska inte rapporteras. En CRI3 (-CVC eller -PVC) är också en infektion i blodet där C-CVC eller C-PVC är källan till infektionen. När en CRI3 rapporteras ska emellertid infektion i blodet inte rapporteras i punktprevalensstudien. Mikrobiologiskt verifierad kateterrelaterad infektion i blodet ska rapporteras som CRI3.

4.2.6 CVS: INFEKTION I HJÄRTKÄRLSYSTEMET

CVS-VASC: Arteriell eller venös infektion

Arteriell eller venös infektion ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från artärer eller vener vilka avlägsnats under en operation OCH blododling är inte gjord, alternativt inga organismer påvisade vid blododling.

Patienten uppvisar tecken på arteriell eller venös infektion som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning.

Patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), smärtor, erytem eller värmeökning i engagerat kärlområde OCH mer än 15 kolonier odlade från intravaskulär kanylspets med semikvantitativ odlingsmetod OCH blododling är inte gjord, alternativt inga organismer påvisade vid blododling.

Patienten har purulent vätska i engagerat kärlområde OCH blododling är inte gjord, alternativt inga organismer påvisade vid blododling.

Instruktion för rapportering

Rapportera infektioner i en arteriovenös graft, shunt eller fistel eller ett intravaskulärt kanyleringsställe utan organismer påvisade vid blododling som CVS-VASC. Rapportera CVS-VASC som överensstämmer med det tredje kriteriet som CRI1 eller CRI2, beroende på vad som är relevant.

CVS-ENDO: Endokardit

Endokardit i en naturlig hjärtklaff eller hjärtklaffsprotes ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från klaff eller vegetation.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), nytt eller förändrat blåsljud, embolifenomen, hudmanifestationer (t.ex. petekier, splinterblödningar, smärtande subkutana noduli), hjärtsvikt eller retledningsrubbningar i hjärtat OCH minst ett av följande: OCH, om diagnosen ställs ante mortem, läkaren sätter in adekvat antimikrobiell behandling.

Organismer odlade från minst två blododlingar.

Organismer synliga i gramfärgade klaffpreparat när odling är negativ eller inte har gjorts.

Klaffvegetation som upptäckts under en operation eller vid obduktion.

Positivt antigentest på blod eller urin (t.ex. Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae, Neisseria meningitidis eller grupp B-streptokocker).

Tecken på ny vegetation som upptäcks på ekokardiogram

CVS-CARD: Myokardit eller perikardit

Myokardit eller perikardit ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från perikardiell vävnad eller vätska erhållen genom nålaspiration eller under operation.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), bröstsmärtor, paradoxal puls eller ökad hjärtstorlek

OCH minst ett av följande:

Avvikande EKG tydande på myokardit eller perikardit.

Positivt antigentest på blod (t.ex. Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae).

Tecken på myokardit eller perikardit som upptäcks vid histologisk undersökning av hjärtvävnad.

Fyrfaldig stegring av typspecifik antikropp med eller utan isolering av virus från farynx eller avföring.

Perikardiell utgjutning identifierad med ekokardiogram, datortomografi, MRT eller angiografi.

CVS-MED: Mediastinit

Mediastinit ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från mediastinal vävnad eller vätska erhållen under operation eller genom nålaspiration.

Patienten uppvisar tecken på mediastinit som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning.

Patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), bröstsmärtor eller sternal instabilitet

OCH minst ett av följande:

Purulent sekret i mediastinala området.

Organismer odlade från blod eller sekret från mediastinala området.

Breddökning av mediastinum på röntgen.

Instruktion för rapportering

Rapportera mediastinit åtföljd av osteomyelit efter hjärtoperation som SSI-O.

4.2.7 EENT: INFEKTION I ÖGA, ÖRA, NÄSA, HALS ELLER MUN

EENT-CONJ: Konjunktivit

Konjunktivit ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Patogener har påvisats hos patienten genom odling från purulent exsudat erhållet från konjunktiva eller angränsande vävnader, såsom ögonlock, hornhinna, Meiboms körtlar eller tårkörtlar.

Patienten har smärtor eller rodnad i konjunktiva eller runt ögat OCH minst ett av följande:

Vita blodkroppar och organismer synliga i gramfärgade exsudat.

Purulenta exsudat.

Positivt antigentest (t.ex. Elisa eller IF för Chlamydia trachomatis, herpes simplex-virus, adenovirus) på exsudat eller konjunktivalskrap.

Multinukleära jätteceller synliga vid mikroskopisk undersökning av konjunktivalexsudat eller konjunktivalskrap.

Positiv virusodling.

Diagnostisk enstaka antikroppstiter (IgM) eller fyrfaldig stegring i parade serumprover (IgG) för patogen.

Instruktion för rapportering

Rapportera andra infektioner i ögat som EYE.

Rapportera inte kemisk konjunktivit orsakad av silvernitrat (AgNO3) som en vårdrelaterad infektion.

Rapportera inte konjunktivit som uppträder som en del i en mer utbredd virussjukdom (såsom mässling, vattkoppor eller en övre luftvägsinfektion).

EENT-EYE: Öga, andra än konjunktivit

En ögoninfektion annan än konjunktivit ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från främre eller bakre ögonkammaren eller från glaskroppen.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: ögonsmärtor, synrubbning eller hypopyon OCH minst ett av följande:

Läkares diagnos av ögoninfektion.

Positivt antigentest på blod (t.ex. Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae).

Organismer odlade från blod.

EENT-EAR: Öra och mastoidutskottet

Infektioner i öra och mastoidutskottet ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Otitis externa ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Patogener har påvisats hos patienten genom odling från purulent vätska från hörselgången.

Patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), smärtor, rodnad eller vätska från hörselgången.

Organismer synliga vid gramfärgning av purulent vätska.

Otitis media ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från vätska från mellanörat erhållen genom tympanocentes eller under operation.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), smärta i trumhinnan, inflammation, indragning eller inskränkt rörlighet i trumhinnan eller vätska bakom trumhinnan.

Otitis interna ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från vätska från innerörat erhållen under operation.

Patienten har läkares diagnos av infektion i innerörat.

Mastoidit ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från purulent vätska från mastoidutskottet.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), smärtor, ömhet, erytem, huvudvärk eller ansiktsförlamning OCH minst ett av följande:

Organismer synliga vid gramfärgning av purulent sekret från mastoidutskottet.

Positivt antigentest på blod.

EENT-ORAL: Munhåla (mun, tunga eller tandkött)

Munhåleinfektioner ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från purulent material från vävnader i munhålan.

Patienten har en abscess eller annat tecken på munhåleinfektion som upptäcks vid direktundersökning, under operation eller vid histopatologisk undersökning.

Patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: abscess, ulceration eller upphöjda, vita fläckar på inflammerad slemhinna eller plack på munslemhinna OCH minst ett av följande:

Organismer synliga vid gramfärgning.

Positiv färgning med KOH (kaliumhydroxid).

Multinukleära jätteceller synliga vid mikroskopisk undersökning av slemhinneskrap.

Positivt antigentest på munhålesekret.

Diagnostisk enstaka antikroppstiter (IgM) eller fyrfaldig stegring i parade serumprover (IgG) för patogen.

Läkares diagnos av infektion och lokal eller peroral behandling mot svamp.

Instruktion för rapportering

Rapportera vårdrelaterade primärinfektioner med herpes simplex i munhålan som ORAL. Återkommande herpesinfektioner är inte vårdrelaterade.

EENT-SINU: Sinuit

Sinuit ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från purulent material från bihåla.

Patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), smärtor eller ömhet över engagerad bihåla, huvudvärk, purulent exsudat eller nästäppa OCH minst ett av följande:

Positiv transilluminering.

Positiv radiologisk undersökning (inklusive datortomografi).

EENT-UR: Övre luftvägsinfektion, faryngit, laryngit, epiglottit

Övre luftvägsinfektioner ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), erytem i farynx, halsont, hosta, heshet eller purulent exsudat i halsen OCH minst ett av följande:

Organismer odlade från aktuell lokal.

Organismer odlade från blod.

Positivt antigentest på blod eller sekret från luftvägarna.

Diagnostisk enstaka antikroppstiter (IgM) eller fyrfaldig stegring i parade serumprover (IgG) för patogen.

Läkares diagnos av en övre luftvägsinfektion.

Patienten har en abscess som upptäcks vid direktundersökning, under operation eller vid histopatologisk undersökning.

4.2.8 GI: INFEKTION I MAG-TARMSYSTEMET

GI-CDI: Clostridioides difficile-infektion

En Clostridioides difficile-infektion (tidigare också benämnd Clostridioides difficile-associerad diarré eller CDAD) ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Diarré eller toxisk megakolon OCH positivt laboratoriefynd av Clostridioides difficile-toxin A och/eller B i avföring, eller påvisad toxinproducerande C. difficile-organism i avföring genom odling eller på annat sätt, t.ex. ett positivt PCR-resultat.

Pseudomembranös kolit som upptäcks vid nedre gastrointestinal endoskopi.

Histopatologisk undersökning av kolon visar karakteristika för Clostridioides difficile-infektion (med eller utan diarré) i prov erhållet vid endoskopi, kolektomi eller obduktion.

GI-GE: Gastroenterit (utom CDI)

Gastroenterit ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Patienten har akut insättande diarré (flytande avföring i mer än tolv timmar) med eller utan kräkningar eller feber (> 38 °C) och ingen sannolik icke-infektiös orsak (t.ex. diagnostiska tester, behandling med annat än antimikrobiella medel, akut exacerbation av ett kroniskt tillstånd eller psykologisk stress).

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: illamående, kräkningar, buksmärtor, feber (> 38 °C) eller huvudvärk OCH minst ett av följande:

En enteropatogen odlas från avföring eller rektalt pinnprov.

En enteropatogen påvisas vid rutinmikroskopi eller elektronmikroskopi.

En enteropatogen påvisas med antigen- eller antikroppsanalys av blod eller avföring.

Tecken på en enteropatogen påvisas genom cytopatiska förändringar i vävnadsodling (toxinanalys).

Diagnostisk enstaka antikroppstiter (IgM) eller fyrfaldig stegring i parade serumprover (IgG) för patogen.

GI-GIT: Mag-tarmkanalen (matstrupe, magsäck, tunn- och tjocktarm samt ändtarm) förutom gastroenterit och appendicit

Infektioner i mag-tarmkanalen, utom gastroenterit och appendicit, ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Patienten har en abscess eller annat tecken på infektion som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak och som överensstämmer med infektion i engagerat organ eller engagerad vävnad: feber (> 38 °C), illamående, kräkningar, buksmärtor eller bukömhet OCH minst ett av följande:

Organismer odlade från vätska eller vävnad erhållen under operation eller endoskopi eller från kirurgiskt dränage.

Organismer synliga vid gram- eller KOH-färgning eller multinukleära jätteceller synliga vid mikroskopisk undersökning av vätska eller vävnad erhållen under operation eller endoskopi eller från kirurgiskt dränage.

Organismer odlade från blod.

Tecken på patologiska fynd vid radiologisk undersökning.

Tecken på patologiska fynd vid endoskopisk undersökning (t.ex. esofagit eller proktit orsakad av. Candida spp.).

GI-HEP: Hepatit

Hepatit ska uppfylla följande kriterier:

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), anorexi, illamående, kräkningar, buksmärtor, gulsot eller transfusion under de föregående tre månaderna

OCH minst ett av följande:

Positivt antigen- eller antikroppstest mot hepatit A, hepatit B, hepatit C eller deltahepatit.

Avvikande leverfunktionsprover (t.ex. förhöjt ALT/AST, bilirubin).

Cytomegalovirus (CMV) påvisat i urin eller mun-svalgsekret.

Instruktion för rapportering

Rapportera inte hepatit eller gulsot av icke-infektiöst ursprung (alfa-1-antitrypsinbrist osv.).

Rapportera inte hepatit eller gulsot som orsakas av exponering för hepatotoxiner (alkohol- eller paracetamolinducerad hepatit osv.).

Rapportera inte hepatit eller gulsot som orsakas av gallvägsobstruktion (kolecystit).

GI-IAB: Intraabdominell infektion som ej specificeras på annan plats, inklusive gallblåsa, gallgångar, lever (förutom virushepatit), mjälte, bukspottkörtel, bukhinna, subfreniskt eller subdiafragmatiskt rum eller annan intraabdominell vävnad/område som ej specificeras på annan plats

Intraabdominella infektioner ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från purulent material från bukhålan erhållet under operation eller genom nålbiopsi.

Patienten har en abscess eller annat tecken på intraabdominell infektion som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), illamående, kräkningar, buksmärtor eller gulsot OCH minst ett av följande:

Organismer odlade från vätska från kirurgiskt dränage (t.ex. slutet sugsystem, öppet drän, T-rör).

Organismer synliga vid gramfärgning av vätska eller vävnad erhållen under operation eller genom nålaspiration.

Organismer odlade från blod och radiologiska tecken på infektion (t.ex. avvikande fynd vid ultraljud, datortomografi, MRT eller nukleärmedicinsk skanning [gallium, teknetium osv.] eller vid bukröntgen).

Instruktion för rapportering

Rapportera inte pankreatit (ett inflammatoriskt syndrom kännetecknat av buksmärtor, illamående och kräkningar i samband med höga serumnivåer av pankreasenzymer) om den inte fastslagits ha infektiöst ursprung.

4.2.9 LRI: NEDRE LUFTVÄGSINFEKTION, ANNAN ÄN PNEUMONI

LRI-BRON: Bronkit, trakeobronkit, bronkiolit, trakeit utan tecken på pneumoni

Patienten har inga kliniska eller radiologiska tecken på pneumoni

OCH patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), hosta, ny eller ökad sputumproduktion, ronki, väsande andningsljud

OCH minst ett av följande:

Positiv odling från djupt trakealaspirat eller bronkoskopi.

Positivt antigentest på sekret från luftvägarna.

Instruktion för rapportering

Rapportera inte kronisk bronkit hos patient med kronisk lungsjukdom som infektion, om det inte finns tecken på en akut sekundärinfektion med annan organism.

LRI-LUNG: Andra infektioner i nedre luftvägarna

Andra infektioner i nedre luftvägarna ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten som är synliga vid utstryk eller odlade från lungvävnad eller -vätska, bl.a. pleuravätska.

Patienten har en lungabscess eller empyem som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning.

Patienten har en abscesshåla synlig vid radiologisk undersökning av lunga.

Instruktion för rapportering

Rapportera lungabscess eller empyem utan pneumoni som LUNG.

NEO: Specifika neonatala falldefinitioner

NEO-CSEP: Klinisk sepsis

ALLA tre följande kriterier:

Ansvarig läkare påbörjade adekvat antimikrobiell behandling mot sepsis under minst fem dagar.

Patogener inte påvisade i blododling eller inte testade.

Ingen påtaglig infektion i annan lokal.

OCH två av följande kriterier (utan annan uppenbar orsak):

Feber (> 38 °C) eller temperaturinstabilitet (täta omställningar av kuvöstemperaturen) eller hypotermi (< 36,5 °C).

Takykardi (> 200/min) eller ny/mer uttalad bradykardi (< 80/min).

Kapillär återfyllnad > 2 sek.

Ny eller mer uttalad apné (> 20 sek).

Oförklarad metabolisk acidos.

Nytillkommen hyperglykemi (> 140 mg/dl).

Annat tecken på sepsis (hudfärg [endast om kapillär återfyllnad inte används], laboratorievärden [CRP, interleukin], ökat syrgasbehov [intubation], instabilt allmäntillstånd, apati).

NEO-LCBI: Laboratorieverifierad infektion i blodet

Minst två av följande kriterier: temperatur > 38 °C, < 36,5 °C eller temperaturinstabilitet, takykardi eller bradykardi, apné, dålig kapillär återfyllnad, metabolisk acidos, hyperglykemi eller andra tecken på infektion i blodet, såsom apati

OCH

en annan känd patogen än koagulasnegativa stafylokocker odlad från blod eller cerebrospinalvätska (CSF). (Detta ingår eftersom meningit i denna åldersgrupp oftast är hematogen, varför positiv CSF kan betraktas som tecken på infektion i blodet även om blododlingar är negativa eller inte har gjorts.)

Instruktion för rapportering

För att motsvara rapporteringen för vuxna vad gäller infektion i blodet (inklusive sekundär infektion i blodet) har kriteriet ”organismen har ej samband med infektion i annan lokal” tagits bort från Neo-KISS-definitionen för EU PPS (EU:s protokoll för punktprevalensstudier).

Rapportera ursprunget för den neonatala infektionen i blodet i fältet för BSI-ursprung.

Om såväl falldefinitionen för NEO-LCBI som för NEO-CNSB stämmer, rapporteras NEO-LCBI.

NEO-CNSB: Laboratorieverifierad infektion i blodet med koagulasnegativa stafylokocker

Minst två av följande kriterier: temperatur > 38 °C, < 36,5 °C eller temperaturinstabilitet, takykardi eller bradykardi, apné, dålig kapillär återfyllnad, metabolisk acidos, hyperglykemi eller andra tecken på infektion i blodet, såsom apati

OCH koagulasnegativa stafylokocker odlade från blod eller kateterspets

OCH patienten har ett av följande: C-reaktivt protein > 2,0 mg/dl, kvoten omogna/totalantal neutrofila (I/T-kvot) > 0,2, leukocyter < 5/nl, trombocyter < 100/nl.

Instruktion för rapportering

För att motsvara rapporteringen för vuxna vad gäller infektion i blodet (inklusive sekundär infektion i blodet) har kriteriet ”organismen har ej samband med infektion i annan lokal” tagits bort från Neo-KISS-definitionen för EU PPS (EU:s protokoll för punktprevalensstudier).

Rapportera ursprunget för den neonatala infektionen i blodet i fältet för BSI-ursprung.

Om såväl falldefinitionen för NEO-LCBI som för NEO-CNSB stämmer, rapporteras NEO-LCBI.

NEO-PNEU: Pneumoni

Påverkad andning

OCH nytt infiltrat, förtätning eller pleuravätska på toraxröntgen

OCH minst fyra av följande kriterier: temperatur > 38 °C, < 36,5 °C eller temperaturinstabilitet, takykardi eller bradykardi, takypné eller apné, dyspné, ökad sekretion från luftvägarna, nytillkommet purulent sputum, isolering av patogen från sekret från luftvägarna, C-reaktivt protein > 2,0 mg/dl, I/T-kvot > 0,2.

NEO-NEC: Nekrotiserande enterokolit

Histopatologiska tecken på nekrotiserande enterokolit ELLER

Minst en karakteristisk radiologisk avvikelse (pneumoperitoneum, pneumatosis intestinalis, oföränderliga stela slyngor (rigid loops) i tunntarmen) och minst två av följande tecken eller symtom utan annan förklaring: kräkningar, uppspänd buk, rester från föregående matning, persisterande mikroskopiskt eller makroskopiskt blod i avföringen.

4.2.10 PN: PNEUMONI

Två eller fler konsekutiva toraxröntgenundersökningar eller datortomografier med en bild som tyder på pneumoni hos patienter med underliggande hjärt- eller lungsjukdom. Hos patienter utan underliggande hjärt- eller lungsjukdom är en definitiv toraxröntgenundersökning eller datortomografi tillräcklig

OCH minst ett av följande tecken eller symtom:

Feber > 38 °C utan annan orsak.

Leukopeni (antal vita blodkroppar < 4000/mm3) eller leukocytos (antal vita blodkroppar ≥ 12000/mm3).

OCH minst ett av följande symtom (eller minst två om endast kliniskt fastställd pneumoni, dvs. PN 4 och PN 5):

Nytillkommet purulent sputum eller förändrad karaktär på sputum (färg, lukt, mängd, konsistens)

Hosta, dyspné eller takypné

Misstänkt auskultationsfynd (rassel eller bronkiellt andningsljud), ronki, väsande andningsljud

Försämrat gasutbyte (t.ex. dålig syrgasmättnad, ökat syrgasbehov eller ökat behov av ventilation)

och enligt använd diagnostisk metod.

a) Bakteriologisk diagnostik Positiv kvantitativ odling från minimalt förorenat prov från nedre luftvägarna (PN 1) Positiv kvantitativ odling från möjligen förorenat prov från nedre luftvägarna (PN 2)

Bronkoalveolärt lavage (BAL) med ett gränsvärde på ≥ 104 CFU/ml eller ≥ 5 % av BAL-cellerna innehåller intracellulära bakterier vid direktmikroskopi (klassificeras i diagnoskategorin BAL).

Skyddad borste (PB Wimberley) med ett gränsvärde på ≥ 103 CFU/ml.

Distalt skyddat aspirat (DPA) med ett gränsvärde på ≥ 103 CFU/ml.

Kvantitativ odling av prov från nedre luftvägarna (t.ex. endotrakealt aspirat) med ett tröskelvärde på 106 CFU/ml.

b) Alternativa mikrobiologiska metoder (PN 3)

Positiv blododling utan samband med annan smittkälla.

Positiv växt i odling från pleuravätska.

Pleura- eller lungabscess med positiv nålaspiration.

Histologisk undersökning av lunga visar tecken på pneumoni.

Positiva undersökningsfynd för lunginfektion orsakad av virus, bakterie (inklusive atypiska bakterier och mykobakterier) eller svamp (t.ex. influensavirus, Legionella, Mycoplasma, Aspergillus, Pneumocystis jirovecii [tidigare P. carinii]).

Positivt påvisande av mikrobiell antigen eller genetiskt material i sekret från luftvägarna, pleuravätska eller pleuravävnad, t.ex. NAAT (inklusive RT-PCR och multiplex PCR), RADT, EIA.

Positiv direktmikroskopi eller positiv odling (inklusive shell vial-analys) från bronkialsekret eller bronkialvävnad.

Serokonversion (t.ex. Legionella, Chlamydia).

Påvisande av antigen i urin (Legionella).

c) Andra metoder

Positiv sputumodling eller icke-kvantitativ odling från prov från nedre luftvägarna (PN 4).

Ingen positiv mikrobiologi (PN 5).

Anm.:

Hos patienter med underliggande hjärt- eller lungsjukdom kan en definitiv toraxröntgenundersökning eller datortomografi vara tillräcklig om jämförelse med tidigare röntgenundersökningar är möjlig.

Kriterier för PN 1 och PN 2 validerades utan föregående antimikrobiell behandling. Detta utesluter dock inte diagnos enligt PN 1 eller PN 2 vid tidigare antimikrobiell användning.

Intubationsassocierad pneumoni (IAP)

En pneumoni definieras som intubationsassocierad (IAP) om ett invasivt andningshjälpmedel har använts (även intermittent) inom 48 timmar före infektionsdebuten.

Anm.: En pneumoni vid vilken intubation gjordes på dagen för infektionsdebuten utan ytterligare information om händelseföljden betraktas inte som IAP.

4.2.11 REPR: INFEKTION I GENITALORGAN

REPR-EMET: Endometrit

Endometrit ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från vätska eller vävnad från endometriet erhållen under operation, genom nålaspiration eller genom borstbiopsi.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), buksmärtor, ömhet över uterus eller purulent vätska från uterus.

Instruktion för rapportering

Rapportera postpartumendometrit som vårdrelaterad infektion om inte amnionvätskan är infekterad vid tiden för inläggningen eller patienten lades in 48 timmar efter hinnbristningen.

REPR-EPIS: Infektion i episiotomi

Infektioner i episiotomi ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Efter vaginal förlossning har patienten purulent vätska från episiotomin.

Efter vaginal förlossning har patienten en episiotomiabscess.

REPR-VCUF: Infektion i vaginalmanschett

Infektioner i vaginalmanschetten ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Efter hysterektomi har patienten purulent vätska från vaginalmanschetten.

Efter hysterektomi har patienten en abscess i vaginalmanschetten.

Efter hysterektomi har patogener påvisats hos patienten genom odling från vätska eller vävnad från vaginalmanschetten.

Instruktion för rapportering

Rapportera infektioner i vaginalmanschetten som SSI-O om andra SSI-kriterier är uppfyllda (inom 30 dagar efter hysterektomi).

REPR-OREP: Andra infektioner i manliga eller kvinnliga genitalorgan (epididymis, testes, prostata, vagina, ovarier, uterus eller andra djupt belägna bäckenvävnader, förutom endometrit eller infektioner i vaginalmanschetten)

Andra infektioner i manliga eller kvinnliga genitalorgan ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från vävnad eller vätska från det drabbade området.

Patienten har en abscess eller annat tecken på infektion i det drabbade området som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), illamående, kräkningar, smärtor, ömhet eller dysuri OCH minst ett av följande:

Organismer odlade från blod.

Läkares diagnos.

Instruktion för rapportering

Rapportera endometrit som EMET.

Rapportera infektioner i vaginalmanschetten som VCUF.

4.2.12 SSI: INFEKTION I SÅROMRÅDET EFTER KIRURGISKA INGREPP

Anm.: Alla definitioner ska antas vara bekräftade för övervakningsrapportering.

Ytlig incision (SSI-S)

Infektionen uppträder inom 30 dagar efter operationen OCH infektionen engagerar endast hud och subkutan vävnad vid incisionen OCH minst ett av följande:

Purulent vätska, med eller utan laboratorieverifiering, från den ytliga incisionen.

Organismer isolerade från en aseptiskt erhållen odling från vätska eller vävnad från den ytliga incisionen.

Minst ett av följande tecken eller symtom på infektion: smärta eller ömhet, lokal svullnad, rodnad eller värmeökning OCH ytlig incision har avsiktligt öppnats av kirurg, om inte incisionen är odlingsnegativ.

Diagnos av ytlig incisions-infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp ställd av kirurg eller behandlande läkare.

Djup incision (SSI-D)

Infektionen uppträder inom 30 dagar efter operationen (om inget implantat satts in) eller inom 90 dagar (om implantat satts in) OCH infektionen verkar ha samband med operationen OCH infektionen engagerar djupa mjukdelar (t.ex. fascia, muskler) vid incisionen OCH minst ett av följande:

Purulent vätska från den djupa incisionen, men inte från organet/området för det kirurgiska ingreppet.

Organismer isolerade från en aseptiskt erhållen odling från vätska eller vävnad från den djupa incisionen (t.ex. fascia, muskler).

En djup incision öppnar sig spontant eller öppnas avsiktligt av kirurg och patienten har minst ett av följande tecken eller symtom: feber (> 38 °C), lokal smärta eller ömhet, om inte incisionen är odlingsnegativ.

En abscess eller annat tecken på infektion som engagerar den djupa incisionen upptäcks vid direkt undersökning, under reoperation eller vid histopatologisk eller radiologisk undersökning.

Diagnos av djup incisions-infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp ställd av kirurg eller behandlande läkare.

Organ/område (SSI-O)

Infektionen uppträder inom 30 dagar efter operationen (om inget implantat satts in) eller inom 90 dagar (om implantat satts in) OCH infektionen verkar ha samband med operationen OCH infektionen engagerar någon del av anatomin (t.ex. organ eller område) som öppnades eller manipulerades under en operation, dock ej incisionen, OCH minst ett av följande:

Purulent vätska från ett dränage som placerats i ett sticksår i organet/området.

Organismer isolerade från en aseptiskt erhållen odling från vätska eller vävnad i organet/området.

En abscess eller annat tecken på infektion som engagerar organet/området och som upptäcks vid direkt undersökning, under reoperation eller vid histopatologisk eller radiologisk undersökning.

Diagnos av organ/område-infektion i sårområdet efter kirurgiska ingrepp ställd av kirurg eller behandlande läkare.

4.2.13 SST: HUD- OCH MJUKDELSINFEKTION

SST-SKIN: Hudinfektion

Hudinfektioner ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Patienten har purulent vätska, pustler, blåsor eller bölder.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: smärtor eller ömhet, lokal svullnad, rodnad eller värmeökning OCH minst ett av följande:

Organismer odlade från aspirat eller vätska från det drabbade området. Om organismerna tillhör den normala hudfloran (t.ex. difteroider [Corynebacterium spp.], Bacillus spp. [ej B. anthracis], Propionibacterium spp., koagulasnegativa stafylokocker [inkl. Staphylococcus epidermidis], viridansgruppen av streptokocker, Aerococcus spp., Micrococcus spp.) ska de föreligga i renkultur.

Organismer odlade från blod.

Positivt antigentest utfört på infekterad vävnad eller infekterat blod.

Multinukleära jätteceller synliga vid mikroskopisk undersökning av drabbad vävnad.

Diagnostisk enstaka antikroppstiter (IgM) eller fyrfaldig stegring i parade serumprover (IgG) för patogen.

Instruktion för rapportering

Rapportera infekterade dekubitalsår som DECU.

Rapportera infekterade brännskador som BURN.

Rapportera bröstabscesser eller mastit som BRST.

SST-ST: Mjukdelar (nekrotiserande fasciit, infektiös gangrän, nekrotiserande cellulit, infektiös myosit, lymfadenit eller lymfangit)

Mjukdelsinfektioner ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom odling från vävnad eller vätska från det drabbade området.

Patienten har purulent vätska i det drabbade området.

Patienten har en abscess eller annat tecken på infektion som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning.

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom i det drabbade området utan annan känd orsak: lokala smärtor eller ömhet, rodnad, svullnad eller värmeökning OCH minst ett av följande:

Organismer odlade från blod.

Positivt antigentest på blod eller urin (t.ex. Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae, Neisseria meningitidis, grupp B-streptokocker, Candida spp.).

Diagnostisk enstaka antikroppstiter (IgM) eller fyrfaldig stegring i parade serumprover (IgG) för patogen.

Instruktion för rapportering

Rapportera infekterade dekubitalsår som DECU.

Rapportera infektion i djup bäckenvävnad som OREP.

SST-DECU: Dekubitalsår, inklusive både ytliga och djupa infektioner

Infektioner i dekubitalsår ska uppfylla följande kriterium:

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: rodnad, ömhet eller svullnad vid dekubitalsårets kanter OCH minst ett av följande:

Organismer odlade från korrekt taget prov på vätska eller vävnad.

Organismer odlade från blod.

SST-BURN: Brännskada

Infekterad brännskada ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Patienten uppvisar en förändring i brännskadans utseende eller egenskaper, såsom snabb avlossning av sårskorpa eller mörkbrun, svart eller violblå missfärgning av sårskorpan eller ödem längs sårkanten.

Histologisk undersökning av brännskadebiopsi visar invasion av organismer i angränsande viabel vävnad.

Patienten uppvisar en förändring i brännskadans utseende eller egenskaper, såsom snabb avlossning av sårskorpa eller mörkbrun, svart eller violblå missfärgning av sårskorpan eller ödem längs sårkanten OCH minst ett av följande: OCH minst ett av följande:

Organismer odlade från blod i frånvaro av annan identifierbar infektion.

Isolering av herpes simplex-virus, histologisk identifiering av inklusioner med ljus- eller elektronmikroskopi eller påvisande av viruspartiklar med elektronmikroskopi i biopsier eller lesionsskrap.

Patienten med brännskada har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C) eller hypotermi (< 36 °C), hypotoni, oliguri (< 20 cm3 (ml)/tim), hyperglykemi vid tidigare tolererad nivå av kolhydrater i kosten eller förvirring

Histologisk undersökning av brännskadebiopsi visar invasion av organismer i angränsande viabel vävnad.

Organismer odlade från blod.

Isolering av herpes simplex-virus, histologisk identifiering av inklusioner med ljus- eller elektronmikroskopi eller påvisande av viruspartiklar med elektronmikroskopi i biopsier eller lesionsskrap.

SST-BRST: Bröstabscess eller mastit

En bröstabscess eller mastit ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

Organismer har påvisats hos patienten genom positiv odling från drabbad vävnad eller vätska från bröstet erhållen genom incision och dränering eller nålaspiration.

Patienten har en bröstabscess eller annat tecken på infektion som upptäcks under operation eller vid histopatologisk undersökning.

Patienten har feber (> 38 °C) och lokal inflammation i bröstet OCH läkares diagnos av bröstabscess.

4.2.14 SYS: SYSTEMISK INFEKTION

SYS-DI: Disseminerad infektion

Disseminerad infektion är en infektion som engagerar ett flertal organ eller system, utan påtagligt singulärt infektionsställe, vanligen av viral genes och med tecken eller symtom utan annan känd orsak och som överensstämmer med infektiöst engagemang av ett flertal organ eller system.

Instruktion för rapportering

Använd denna kod för virusinfektioner som engagerar ett flertal organsystem (t.ex. mässling, påssjuka, rubella, varicella, erythema infectiosum). Dessa infektioner kan ofta identifieras med enbart kliniska kriterier.

Använd inte denna kod för vårdrelaterade infektioner med multipla metastatiska lokaler, såsom vid bakteriell endokardit. Endast den primära lokalen för dessa infektioner ska rapporteras.

Rapportera inte feber av okänt ursprung (FUO) som DI.

Rapportera virusexantem eller utslagssjukdomar som DI.

SYS-CSEP: Oidentifierad svår infektion som behandlats

Patienten har minst ett av följande symtom:

Kliniska tecken eller symtom utan annan känd orsak.

Feber (> 38 °C).

Hypotoni (systoliskt tryck < 90 mm/Hg).

Oliguri (20 cm3 (ml)/tim).

Och blododling är inte gjord, alternativt inga organismer eller antigen påvisade i blod

OCH ingen påtaglig infektion i annan lokal

OCH läkare sätter in behandling mot sepsis.

Instruktion för rapportering

Använd inte denna kod om det inte är absolut nödvändigt.

För CSEP hos nyfödda, använd falldefinition NEO-CSEP (se nedan).

4.2.15 UTI: URINVÄGSINFEKTION

UTI-A: Mikrobiologiskt verifierad symtomatisk urinvägsinfektion

Patienten har minst ett av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), trängningar, pollakiuri, dysuri eller suprapubisk ömhet

OCH

patienten har positiv urinodling, dvs. ≥ 105 mikroorganismer/ml urin med högst två arter av mikroorganismer.

UTI-B: Ej mikrobiologiskt verifierad symtomatisk urinvägsinfektion

Patienten har minst två av följande tecken eller symtom utan annan känd orsak: feber (> 38 °C), trängningar, pollakiuri, dysuri eller suprapubisk ömhet

OCH

minst ett av följande:

Positivt sticktest för leukocytesteras och/eller nitrat.

Pyuri enligt urinprov där antalet vita blodkroppar ≥ 104/ml eller ≥ 3/hpl (high-power field) i ocentrifugerad urin.

Organismer synliga vid gramfärgning av ocentrifugerad urin.

Minst två urinodlingar och upprepad isolering av samma uropatogen (gramnegativa bakterier eller Staphylococcus saprophyticus) med ≥ 102 kolonier/ml urin i inte kastade urinprover.

Urinodling med ≤ 105 kolonier/ml av en enstaka uropatogen (gramnegativa bakterier eller Staphylococcus saprophyticus) hos en patient som behandlas med verksamt antimikrobiellt medel för en urinvägsinfektion.

Läkares diagnos av urinvägsinfektion.

Läkare sätter in adekvat behandling mot urinvägsinfektion.

Asymtomatisk bakteriuri ska inte rapporteras, men infektioner i blodet sekundära till asymtomatisk bakteriuri ska rapporteras som BSI med källa (ursprung) S-UTI.

En urinvägsinfektion definieras som kateterrelaterad om en kvarliggande urinkateter funnits (även intermittent) under sju dagar före infektionsdebuten.

1 Depression, ångest, apati, undandragande, hallucinationer.

2 I detta ingår både ren smärta och/eller dysestesi.

3 Typiska tecken som EEG visar vid sporadisk CJD är generaliserade periodiska komplex, cirka ett per sekund. Dessa kan ibland ses i sena stadier av vCJD.

4 Tonsillbiopsi rekommenderas inte rutinmässigt och inte heller i fall då EEG visar typiska tecken på sporadisk CJD, men kan vara användbar i misstänkta fall där de kliniska tecknen överensstämmer med vCJD och där MRT inte ger hög signal. Tonsillbiopsi bör baseras på immunohistokemi eller Western blot.

5 Typiska tecken som EEG visar vid sporadisk CJD är generaliserade periodiska komplex, cirka ett per sekund. Dessa kan ibland ses i sena stadier av vCJD.

6 Magiorakos AP et al., ”Multidrug-resistant, extensively drug-resistant and pandrug-resistant bacteria: an international expert proposal for interim standard definitions for acquired resistance”, Clin Microbiol Infect, mars 2012, vol. 18:3, s. 268–281 ( http://www.sciencedirect. com/science/article/pii/S1198743X14616323).

7 Idem.

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2026/2097 av den 18 september 2026 om smittsamma sjukdomar och relaterade särskilda hälsofrågor som omfattas av epidemiologisk övervakning och motsvarande falldefinitioner samt om upphävande av genomförandebeslut (EU) 2018/945

1 Text av betydelse för EES.