Förslag till avgörande av generaladvokat

1. Genom föreliggande talan om fördragsbrott mot Republiken Italien har kommissionen yrkat att domstolen skall 1) fastställa att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/51/EG av den 6 oktober 1997 om ändring av rådets direktiv 90/387/EEG och 92/44/EEG för anpassning till en konkurrensutsatt miljö på telekommunikationsområdet genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet, eller, i vart fall, genom att inte underrätta kommissionen om dessa, 2) förplikta Republiken Italien att ersätta rättegångskostnaderna.

2. Enligt artikel 3.1 i detta direktiv skulle medlemsstaterna före den 31 december 1997 anta de lagar och andra författningar som var nödvändiga för att följa direktivet.

3. Eftersom Republiken Italien inom fristen inte underrättat kommissionen om att några åtgärder vidtagits för att införliva direktivet med den italienska rättsordningen och eftersom det inte förelåg några uppgifter i övrigt som talade för att Republiken Italien hade uppfyllt denna skyldighet, inledde kommissionen ett fördragsbrottsförfarande enligt artikel 169 i EGfördraget (nu artikel 226 EG) genom att i skrivelse av den 25 augusti 1998 fastställa en tidsfrist för Republiken Italien.

4. I skrivelse av den 16 oktober 1998 underrättade Republiken Italien kommissionen om att nödvändiga åtgärder för att införliva direktivet var under utarbetande.

5. Därefter riktade kommissionen, i skrivelse av den 26 januari 1999, ett motiverat yttrande till Republiken Italien och uppmanade denna stat att inom två månader från delgivningen vidta nödvändiga åtgärder för att följa direktivet samt underrätta kommissionen om dessa.

6. Den italienska regeringen informerade, i skrivelse av den 12 april 1999, kommissionen om ett förslag till dekret som bland annat syftade till att införliva direktiv 97/51.

7. Då kommissionen inte fått några ytterligare upplysningar om åtgärderna för införlivande i Italien, har kommissionen väckt föreliggande talan.

8. Den italienska regeringen har inte bestritt fördragsbrottet, men den har hänvisat till ett lagförslag i Italien, vilket skall ha överlämnats för kännedom till kommissionen samt för yttrande till Consiglio di Stato. Den italienska regeringen har uppgett att Consiglio di Stato ansett det vara lämpligt att inhämta yttranden från Autorità per le garanzie nelle comunicazioni och från Autorità garante della concorrenza e del mercato innan den lämnar sitt yttrande.

9. Detta argument är emellertid inte av sådant slag att anmärkningen om att direktivet inte införlivats inom den föreskrivna fristen bortfaller. Eftersom direktivet inte införlivats inom den föreskrivna fristen, skall den talan som kommissionen väckt följaktligen anses välgrundad.

10. Det skall därför fastställas att Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 3.1 i direktiv 97/51 genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv.

11. Enligt artikel 69.2 i rättegångsreglerna skall tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Republiken Italien har tappat målet och skall således förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna.

Förslag till avgörande

12. Jag föreslår att domstolen skall meddela följande dom:

”1) Republiken Italien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 97/51/EG av den 6 oktober 1997 om ändring av rådets direktiv 90/387/EEG och 92/44/EEG för anpassning till en konkurrensutsatt miljö på telekommunikationsområdet genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet.

2) Republiken Italien skall ersätta rättegångskostnaderna.”

1 Originalspråk: tyska.

2 EGT L 295, s. 23.