Domstolens dom (tredje avdelningen) den 7 december 2023
I mål C‑830/21, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Hanseatisches Oberlandesgericht Hamburg (Regionala överdomstolen i Hamburg, Tyskland) genom beslut av den 9 december 2021, som inkom till domstolen den 23 december 2021, i målet
DOMSTOLEN (tredje avdelningen), sammansatt av avdelningsordföranden K. Jürimäe, samt domarna N. Piçarra, M. Safjan, N. Jääskinen och M. Gavalec (referent), generaladvokat: L. Medina, justitiesekreterare: A. Calot Escobar,
efter det skriftliga förfarandet,
med beaktande av de yttranden som avgetts av: Syngenta Agro GmbH, genom P. Gey och H.-G. Kamann, Rechtsanwälte, Agro Trade Handelsgesellschaft mbH, genom H.P. Koof, Rechtsanwalt, Greklands regering, genom V. Karra, K. Konsta och E. Leftheriotou, båda i egenskap av ombud, Italiens regering, genom G. Palmieri, i egenskap av ombud, biträdd av A. Collabolletta, avvocato dello Stato, Österrikes regering, genom A. Posch, J. Schmoll och V.-S. Strasser, båda i egenskap av ombud, Europeiska kommissionen, av A.C. Becker och M. Ter Haar, båda i egenskap av ombud,
och efter att den 20 april 2023 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,
följande
Dom
1. Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av artikel 1 i och punkt 1 b och f i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 547/2011 av den 8 juni 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller märkningskrav för växtskyddsmedel (EUT L 155, 2011, s. 176).
2. Begäran har framställts i ett mål mellan Syngenta Agro GmbH och Agro Trade Handelsgesellschaft mbH (nedan kallat Agro Trade) angående förbud mot utsläppande på marknaden av ett växtskyddsmedel.
Tillämpliga bestämmelser
Unionsrätt
Förordning (EG) nr 1107/2009
3. Skälen 8, 9 och 31 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 2009, s. 1) har följande lydelse:
(”(8) Syftet med denna förordning är att säkerställa en hög skyddsnivå för både människors och djurs hälsa och för miljön och samtidigt skydda konkurrenskraften för jordbruket i gemenskapen. …
(9) För att i så stor utsträckning som möjligt undanröja de hinder som finns för handeln med växtskyddsmedel till följd av olika skyddsnivåer i medlemsstaterna bör det i denna förordning även fastställas harmoniserade bestämmelser för godkännande av verksamma ämnen och utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel, bland annat bestämmelser om ömsesidigt erkännande av produktgodkännanden och om parallellhandel. Syftet med denna förordning är därför att öka den fria rörligheten för sådana produkter och tillgänglighet till dessa i medlemsstaterna.
…
(31) När identiska växtskyddsmedel produktgodkänns i olika medlemsstater bör det i denna förordning fastställas ett förenklat förfarande för beviljande av parallellhandelstillstånd, för att underlätta handeln med sådana produkter mellan medlemsstaterna.”
4. Artikel 1 i denna förordning, med rubriken ”Innehåll och Syfte”, har följande lydelse i punkt 3:
”Syftet med denna förordning är att säkerställa en hög skyddsnivå både för människors och djurs hälsa och för miljön samt att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att harmonisera reglerna för utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel och samtidigt förbättra jordbruksproduktionen.”
5. I artikel 3 i nämnda förordning, med rubriken ”Definitioner”, föreskrivs följande:
”I denna förordning gäller följande definitioner:
…
10. produktgodkännande av ett växtskyddsmedel: en administrativ handling genom vilken den behöriga myndigheten i medlemsstaten godkänner att ett växtskyddsmedel släpps ut på marknaden inom statens territorium.
11. tillverkare: en person som på egen hand framställer växtskyddsmedel, verksamma ämnen, skyddsämnen, synergister, tillsatsämnen eller hjälpämnen, eller som genom avtal överlåter framställningen åt en annan part eller en person som av tillverkaren utsetts som dennes ende representant med avseende på efterlevnad av denna förordning.
…
24. innehavare av produktgodkännande: varje fysisk eller juridisk person som innehar ett produktgodkännande av ett växtskyddsmedel.
…”
6. Artikel 28 i samma förordning, med rubriken ”Produktgodkännande för utsläppande på marknaden och användning”, har följande lydelse:
”1. Ett växtskyddsmedel får inte släppas ut på marknaden eller användas om det inte har produktgodkänts i den berörda medlemsstaten i enlighet med denna förordning.
2. Genom undantag från punkt 1 krävs inget produktgodkännande i följande fall:
…
e) Utsläppande på marknaden och användning av växtskyddsmedel som har beviljats ett parallellhandelstillstånd i enlighet med artikel 52.”
7. Artikel 52 i förordning nr 1107/2009, med rubriken ”Parallellhandel”, har följande lydelse:
”1. Ett växtskyddsmedel som godkänts i en medlemsstat (ursprungsmedlemsstaten) får, på villkor att ett parallellhandelstillstånd har beviljats, införas, släppas ut på marknaden och användas i en annan medlemsstat (införselmedlemsstaten), om denna medlemsstat fastställer att växtskyddsmedlet till sin sammansättning är identiskt med ett växtskyddsmedel som redan har godkänts på dess territorium (referensprodukt). Ansökan ska lämnas till den behöriga myndigheten i införselmedlemsstaten.
2. Från det att en fullständig ansökan har mottagits ska ett parallellhandelstillstånd beviljas enligt ett förenklat förfarande inom 45 arbetsdagar om det växtskyddsmedel som ska införas är identiskt i den mening som avses i punkt 3. …
3. Växtskyddsmedel ska betraktas som identiska med referensprodukten om
a) de har tillverkats av samma företag eller av ett associerat företag eller på licens i enlighet med samma tillverkningsprocess,
b) de är identiska i fråga om de verksamma ämnenas, skyddsämnenas och synergisternas specifikation och halt samt beredningens typ, och
c) de är antingen desamma eller likvärdiga när det gäller de tillsatsämnen som ingår och förpackningens storlek, material eller form, beträffande negativa effekter på produktens säkerhet när det gäller människors eller djurs hälsa eller miljön.
4. Ansökan om ett parallellhandelstillstånd ska innehålla följande information:
a) Namn och registreringsnummer för växtskyddsmedlet i ursprungsmedlemsstaten.
b) Ursprungsmedlemsstat.
c) Namn och adress för innehavaren av produktgodkännandet i ursprungsmedlemsstaten.
d) Ursprunglig etikett och bruksanvisning som det växtskyddsmedel som ska införas distribueras med i ursprungsmedlemsstaten, om denna anses nödvändig för prövningen av den behöriga myndigheten i införselmedlemsstaten. Den behöriga myndigheten får kräva en översättning av relevanta delar av den ursprungliga bruksanvisningen.
e) Sökandens namn och adress.
f) Handelsnamn för det växtskyddsmedel som ska distribueras i införselmedlemsstaten.
g) Ett utkast till etikett för den produkt som avses släppas ut på marknaden.
h) Ett varuprov för den produkt som avses införas, om den behöriga myndigheten i införselmedlemsstaten anser detta vara nödvändigt.
i) Namn och registreringsnummer för referensprodukten.
…
5. Ett växtskyddsmedel för vilket ett parallellhandelstillstånd har utfärdats ska släppas ut på marknaden och användas endast i enlighet med bestämmelserna i produktgodkännandet för referensprodukten. För att underlätta övervakning och kontroll ska kommissionen fastställa specifika kontrollkrav för produkten som ska införas i en sådan förordning som avses i artikel 68.
6. Parallellhandelstillståndet ska vara giltigt under den period som produktgodkännandet för referensprodukten gäller. Om innehavaren av produktgodkännandet för referensprodukten ansöker om ett återkallande av produktgodkännandet i enlighet med artikel 45.1, och kraven i artikel 29 fortfarande är uppfyllda, ska parallellhandelstillståndets giltighet löpa ut senast den dag då produktgodkännandet för referensprodukten normalt skulle ha löpt ut.
7. Utan att det påverkar tillämpningen av de särskilda bestämmelserna i den här artikeln ska artiklarna 44, 45, 46 och 55 och artikel 56.4 samt kapitlen VI–X gälla för växtskyddsmedel i parallellhandel på motsvarande sätt.
8. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 44 får ett parallellhandelstillstånd återkallas om produktgodkännandet för det införda växtskyddsmedlet upphävs i ursprungsmedlemsstaten av säkerhets- eller effektivitetsskäl.
9. Om produkten inte är identisk med referensprodukten i den mening som avses i punkt 3 får införselmedlemsstaten endast bevilja det begärda produktgodkännandet för utsläppande på marknaden och användning i enlighet med artikel 29.
…
11. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 63 ska medlemsstaternas myndigheter göra information om tillstånd för parallellhandel tillgänglig för allmänheten.”
8. I artikel 55 i förordningen, med rubriken ”Användning av växtskyddsmedel”, föreskrivs följande:
”Växtskyddsmedel ska användas på ett korrekt sätt.
Med korrekt användning ska bland annat avses att principerna för god växtskyddssed tillämpas och att de villkor som har fastställts i enlighet med artikel 31 och som anges genom märkningen uppfylls. …”
9. Artikel 56 i samma förordning, med rubriken ”Information om potentiellt skadliga eller oacceptabla verkningar”, har följande lydelse i punkt 4:
”Innehavaren av ett produktgodkännande av ett växtskyddsmedel ska varje år till de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som godkänt växtskyddsmedlet rapportera allt som rör utebliven förutsedd effektivitet, resistensutvecklingen och eventuella oväntade effekter på växter, växtprodukter eller miljön.”
10. I artikel 65 i denna förordning, som har rubriken ”Märkning”, anges följande:
”Märkningen av växtskyddsmedel ska omfatta klassificerings-, märknings- och förpackningskraven i [Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (EGT L 200, 1999, s. 1)] och uppfylla de krav som fastställs i en förordning som ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 79.4.
…”
Förordning nr 547/2011
11. Artikel 1 i förordning nr 547/2011 har följande lydelse:
”Märkningen av växtskyddsmedel ska uppfylla kraven i bilaga I och i tillämpliga fall innehålla de standardfraser för särskilda risker för människors eller djurs hälsa eller för miljön som anges i bilaga II och de standardfraser för säkerhetsföreskrifter för skyddet av människors eller djurs hälsa eller av miljön som anges i bilaga III.”
12. I bilaga I till denna förordning med rubriken ”Märkningskrav som avses i artikel 1”, anges följande i punkt 1:
”Varje förpackning för växtskyddsmedel ska tydligt och outplånligt vara märkt med följande upplysningar:
…
b) Namn och adress för innehavaren av produktgodkännandet samt växtskyddsmedlets godkännandenummer och, i förekommande fall, namn och adress för den som är ansvarig för den slutliga förpackningen och märkningen eller för den slutliga märkningen av växtskyddsmedlet.
…
f) Beredningens satsnummer och produktionsdatum.
…”
Förordning (EG) nr 1272/2008
13. I artikel 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 2008, s. 1), med rubriken ”Syfte och tillämpningsområde”, föreskrivs följande:
”1. Syftet med denna förordning är att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och för miljön samt fri rörlighet för ämnen, blandningar och föremål som avses i artikel 4.8 genom att
…
b) införa en skyldighet för
…
ii) leverantörer att märka och förpacka ämnen och blandningar som släpps ut på marknaden,
…
…”
14. I artikel 2 i denna förordning, som har rubriken ”Definitioner”, föreskrivs följande:
”I denna förordning gäller följande definitioner:
…
26. leverantör: varje tillverkare, importör, nedströmsanvändare eller distributör som på marknaden släpper ut ett ämne – som sådant eller ingående i en blandning – eller en blandning.
…”
15. Artikel 17 i förordningen, med rubriken ”Allmänna bestämmelser”, ingår i avdelning III i förordningen, med rubriken ”Farokommunikation i form av märkning”. Denna artikel har följande lydelse:
”1. Ämnen eller blandningar som klassificerats som farliga och som inneslutits i en förpackning ska märkas med följande uppgifter:
a) Namn, adress och telefonnummer till leverantör(er).
…”
Tysk rätt
16. I 49 § punkt 4 i Gesetz zum Schutz der Kulturpflanzen (lag om skydd för kulturväxter) föreskrivs följande:
”Om innehavaren av parallellhandelstillståndet för märkningen enligt 47 § stycke 1 inte använder det satsnummer som angetts av innehavaren av produktgodkännandet för växtskyddsmedlet som ska parallellimporteras, ska denne föra ett register som ska arkiveras i minst fem år, av vilket det är möjligt att utläsa överensstämmelsen mellan dennes satsnummer och de satsnummer som angetts av innehavaren av produktgodkännandet för växtskyddsmedlet som ska parallellimporteras. …”
Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna
17. Syngenta Agro är ett distributionsföretag i Syngenta-koncernen som tillverkar och säljer växtskyddsmedel i Tyskland och andra medlemsstater i Europeiska unionen.
18. Agro Trade är ett handelsföretag inom jordbrukssektorn, som säljer växtskyddsmedel, däribland parallellimporterade växtskyddsmedel.
19. Bland de sistnämnda produkterna återfinns Syngenta Agros produkter, som Agro Trade distribuerar i Tyskland i originalförpackningar som inte har öppnats och som tillhör Syngenta Agro, efter att ha ersatt den ursprungliga etiketten med sin egen.
20. På denna sistnämnda etikett finns bland annat information om Agro Trade, i dess egenskap av importör och distributör, men det finns inga uppgifter om Syngenta Agro, i dess egenskap av innehavare av produktgodkännandet för det berörda växtskyddsmedlet i ursprungsmedlemsstaten. Agro Trade ersätter också tillverkarens ursprungliga satsnummer med ett eget identifikationsnummer och för ett register som visar att sistnämnda nummer överensstämmer med det ursprungliga satsnumret.
21. Syngenta Agro väckte talan vid Landgericht Hamburg (Regionala domstolen i Hamburg, Tyskland) och yrkade att Agro Trade skulle förbjudas att i Tyskland i kommersiellt syfte släppa ut Syngenta Agros växtskyddsmedel i parallellimport på marknaden när uppgifterna om namnet på innehavaren av produktgodkännandet och när adressen på den ursprungliga förpackningen avlägsnats och/eller när beredningens satsnummer på förpackningen avlägsnats och ersatts med ett annat identifieringsnummer. Syngenta Agro angav som stöd för sin talan att Agro Trade agerande stred mot artikel 1 i förordning nr 547/2011 jämförd med punkt 1 b och f i bilaga I till samma förordning.
22. Landgericht Hamburg (Regionala domstolen i Hamburg) biföll Syngenta Agros yrkande i den del det dels grundades på punkt 1 b i bilaga I till förordning nr 547/2011, dels avsåg uppgiften om namn och adress för innehavaren av produktgodkännandet. Denna domstol avslog däremot ansökan i den del den grundade sig på punkt 1 f i denna bilaga och avsåg den aktuella beredningens satsnummer.
23. Syngenta Agro och Agro Trade överklagade denna dom till Hanseatisches Oberlandesgericht Hamburg (Regionala överdomstolen i Hamburg, Tyskland), som är den hänskjutande domstolen i förevarande mål.
24. Denna domstol hyser emellertid tvivel avseende tolkningen av punkt 1 b och f i bilaga I till förordning nr 547/2011, eftersom det i nämnda förordning inte föreskrivs någon särskild bestämmelse avseende märkningen av växtskyddsmedel i parallellhandel.
25. Mot denna bakgrund beslutade Hanseatisches Oberlandesgericht Hamburg (Regionala överdomstolen i Hamburg) att vilandeförklara målet och hänskjuta följande tolkningsfrågor till EU-domstolen:
”1) Ska artikel 1 i förordning [nr 547/2011], jämförd med bilaga I punkt 1 b till samma förordning, tolkas så, att det vid parallellimport av växtskyddsmedel är nödvändigt att på förpackningen ange namn och adress för innehavaren av produktgodkännandet i den ursprungmedlemsstat från vilken växtskyddsmedlet importerats, vid försäljning i en annan medlemsstat?
2) Ska artikel 1 i förordning [nr 547/2011], jämförd med bilaga I punkt 1 f till samma förordning, tolkas så, att det vid parallellimport av ett växtskyddsmedel föreligger en skyldighet att på förpackningen ange det satsnummer, i oförändrad form, som ursprungligen tilldelats av tillverkaren, eller är det förenligt med nämnda bestämmelse att parallellimportören avlägsnar det ursprungliga satsnumret och anbringar ett eget identifikationsnummer på förpackningen under förutsättning att importören för ett register av vilket det är möjligt att utläsa överensstämmelsen mellan importörens satsnummer och de satsnummer som tilldelats av innehavaren av produktgodkännandet för det parallellimporterade växtskyddsmedlet?”
Prövning av tolkningsfrågorna
Den första frågan
26. Den hänskjutande domstolen har ställt den första frågan för att få klarhet i huruvida artikel 1 i och punkt 1 b i bilaga I till förordning nr 547/2011 ska tolkas så, att en importör, som med stöd av ett parallellhandelstillstånd för in ett växtskyddsmedel i en medlemsstat, kan byta ut, på produktens förpackning, namn och adress för innehavaren av produktgodkännandet i ursprungsmedlemsstaten med sitt eget namn och adress.
27. Enligt artikel 65.1 i förordning nr 1107/2009 ska märkningen av växtskyddsmedel som släpps ut på marknaden eller används enligt denna förordning omfatta kraven i direktiv 1999/45, vilket direktiv har upphävts och ersatts av förordning nr 1272/2008. Denna märkning ska dessutom vara förenlig med kraven i förordning nr 547/2011, vilken har antagits med stöd av artikel 65.1 i syfte att tillämpa märkningskraven för växtskyddsmedel i förordning nr 1107/2009.
28. Enligt artikel 1 i förordning nr 547/2011 ska märkningen uppfylla kraven i bilaga I till den förordningen.
29. Det framgår av punkt 1 b i bilaga I att växtskyddsmedlets förpackning tydligt och outplånligt ska vara märkt med namn och adress för innehavaren av produktgodkännandet.
30. Förordningarna nr 1107/2009 och nr 547/2011 innehåller inte någon särskild bestämmelse om märkning av växtskyddsmedel för vilka det har ansökts om parallellhandelstillstånd, och i artikel 52.7 i förordning nr 1107/2009 föreskrivs endast att bland annat de allmänna bestämmelserna om märkning i kapitel VII i sistnämnda förordning ska tillämpas ”på motsvarande sätt” för dessa produkter.
31. Under dessa omständigheter konstaterar domstolen att det vid tolkningen av en unionsbestämmelse inte endast är lydelsen som ska beaktas i enlighet med dess sedvanliga betydelse i normalt språkbruk, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i (dom av den 22 juni 2022, Leistritz, C‑534/20, EU:C:2022:495, punkt 18 och där angiven rättspraxis).
32. En genomförandeförordning ska dessutom tolkas i överensstämmelse med bestämmelserna i grundförordningen där så är möjligt (dom av den 19 juli 2012, Pie Optiek, C‑376/11, EU:C:2012:502, punkt 34 och där angiven rättspraxis).
33. Det är i enlighet med denna rättspraxis som det ska fastställas hur uttrycket ”[n]amn och adress för innehavaren av produktgodkännandet” i punkt 1 b i bilaga I till förordning nr 547/2011 ska förstås inom ramen för märkning av växtskyddsmedel i parallellhandel, i den mening som avses i artikel 52.7 i förordning nr 1107/2009.
34. För det första, vad gäller bokstavstolkningen av detta uttryck, ska det påpekas att ordalydelsen i punkt 1 b i bilaga I inte ger någon vägledning i detta avseende.
35. För det andra, vad gäller den kontextuella tolkningen, framgår det av artikel 3 leden 10 och 24 samt artikel 28.1 i förordning nr 1107/2009 att skyldigheten att på växtskyddsmedlens förpackning ange namn och adress på innehavaren av ett produktgodkännande i princip gäller den fysiska eller juridiska person som genom en särskild administrativ handling har fått tillstånd av den behöriga myndigheten i en medlemsstat att släppa ut det berörda växtskyddsmedlet på marknaden i denna medlemsstat.
36. När det gäller ett växtskyddsmedel i parallellhandel är det enligt artikel 52 i förordning nr 1107/2009 innehavaren av parallellhandelstillståndet som ansvarar för att produkten släpps ut på marknaden i införselmedlemsstaten, efter det att det har kontrollerats att nämnda produkt är identisk med referensprodukten.
37. Domstolen har nämligen redan slagit fast att ett parallellhandelstillstånd är personligt och att endast innehavaren av detta tillstånd kan släppa ut ett växtskyddsmedel på marknaden i den medlemsstat som har beviljat nämnda tillstånd (se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 mars 2021, Agrimotion, C‑912/19, EU:C:2021:173, punkterna 26 och 37).
38. Av detta följer, såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 52 i sitt förslag till avgörande, att medan ett tillstånd som beviljats med stöd av artikel 28.1 i förordning nr 1107/2009 binder innehavaren till ursprungsmedlemsstaten, binder ett parallellhandelstillstånd som har utfärdats med stöd av artikel 52 i denna förordning tillståndsinnehavaren till införselmedlemsstaten, och ett tillstånd som har utfärdats av ursprungsmedlemsstaten ger inte upphov till några rättigheter eller skyldigheter för innehavaren i införselmedlemsstaten.
39. Domstolen finner följaktligen att kravet i punkt 1 b i bilaga I till förordning nr 547/2011, att ange namn och adress för innehavaren av produktgodkännandet, ska förstås så, att det, inom ramen för parallellhandeln, avser namn och adress för innehavaren av parallellhandelstillståndet. Denne är således skyldig att på etiketten till det växtskyddsmedel som släpps ut på marknaden i införselmedlemsstaten ange sitt namn och sin adress bredvid eller i stället för, namnet på innehavaren av produktgodkännandet i ursprungsmedlemsstaten.
40. För denna tolkning av punkt 1 b i bilaga I till förordning nr 547/2011 talar dessutom bestämmelserna i förordning nr 1272/2008.
41. I artikel 17.1 a i förordning nr 1272/2008 föreskrivs att ”[ä]mnen eller blandningar som klassificerats som farliga och som inneslutits i en förpackning ska märkas med […] [n]amn, adress och telefonnummer till leverantör(er)”.
42. Det framgår emellertid av artikel 1.1 b ii) i nämnda förordning att det i förordningen införs en skyldighet för leverantörer att märka och förpacka ämnen och blandningar som släpps ut på marknaden, medan begreppet leverantör, enligt definitionen i artikel 2 led 26 i samma förordning, omfattar varje tillverkare, importör, nedströmsanvändare eller distributör som på marknaden släpper ut ett ämne – som sådant eller ingående i en blandning – eller en blandning.
43. Av detta följer att när en importör eller distributör som innehar ett parallellhandelstillstånd släpper ut ett växtskyddsmedel på marknaden i den medlemsstat som har beviljat tillståndet, uppfyller denne importör eller distributör de märkningskrav som föreskrivs i förordning nr 1272/2008 om produktens förpackning är märkt med dennes namn, adress och telefonnummer.
44. För det tredje är den tolkning av punkt 1 b i bilaga I till förordning nr 547/2011 som gjorts i punkt 39 ovan förenlig med det dubbla syfte som eftersträvas med artikel 52 i förordning nr 1107/2009, vilket, såsom bland annat framgår av skälen 8, 9 och 31 i sistnämnda förordning, är att underlätta parallellhandel med identiska växtskyddsmedel som är godkända i olika medlemsstater, samtidigt som en hög skyddsnivå för både människors och djurs hälsa och för miljön säkerställs (se, för ett liknande resonemang, dom av den 14 november 2019, Vaselife International et Chrysal International, C‑445/18, EU:C:2019:968, punkt 37).
45. För det första, att namn och adress för innehavaren av ett parallellhandelstillstånd för ett växtskyddsmedel anges på produktens etikett hindrar nämligen inte på något sätt parallellhandeln med detta växtskyddsmedel, eftersom det inte i sig innebär att det uppställs villkor för att saluföra nämnda produkt utanför ursprungsmedlemsstaten.
46. För det andra, vad gäller människors och djurs hälsa samt miljön, påpekar domstolen, i likhet med den grekiska regeringen, att en hög skyddsnivå för dessa säkerställs genom de kontroller av korrekt användning av växtskyddsmedel, som föreskrivs i artikel 55 i förordning nr 1107/2009, vilken är tillämplig på växtskyddsmedel i parallellhandel enligt artikel 52.7 i denna förordning.
47. Vid en sådan kontroll ska hänsyn tas till innehållet i parallellhandelstillståndet för det berörda växtskyddsmedlet, vilket, vad gäller villkoren för utsläppande på marknaden och användning av produkten, enligt artikel 52.5 första meningen i nämnda förordning motsvarar bestämmelserna i produktgodkännandet av referensprodukten i införselmedlemsstaten.
48. Enligt artikel 52.6 första meningen i samma förordning ska giltigheten för parallellhandelstillståndet för ett växtskyddsmedel i princip motsvara den som gäller för produktgodkännandet för referensprodukten i införselmedlemsstaten.
49. De viktigaste anvisningarna och uppgifterna avseende ett växtskyddsmedel i parallellhandel återfinns, både för den behöriga myndigheten i införselmedlemsstaten och för distributörer och användare av dessa produkter, endast i parallellhandelstillståndet för detta växtskyddsmedel.
50. Bland dessa anvisningar och upplysningar återfinns namn och adress för innehavaren av parallellhandelstillståndet för det berörda växtskyddsmedlet, och denne innehavaren är, såsom framgår av punkt 37 i förevarande dom, ensamt ansvarig för att produkten släpps ut på marknaden i införselmedlemsstaten.
51. När en användare i införselmedlemsstaten önskar få information om antingen de grödor för vilka ett växtskyddsmedel i parallellhandel är godkänt eller villkoren för användning och dosering av detta växtskyddsmedel, måste namnet och adressen på den etikett som anbringats på produkten vara detsamma som namnet och adressen för innehavaren av parallellhandelstillståndet för nämnda produkt, eftersom det är innehavaren som kan tillhandahålla dessa uppgifter och inte innehavaren av produktgodkännandet för samma produkt i ursprungsmedlemsstaten.
52. Dessa uppgifter är av avgörande betydelse för att uppnå det mål som eftersträvas med förordning nr 1107/2009, nämligen att säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa samt för miljön i införselmedlemsstaten.
53. För det fallet att produktgodkännandet för det införda växtskyddsmedlet av säkerhets- eller effektivitetsskäl skulle upphävas i ursprungsmedlemsstaten, räcker det slutligen att ange att den behöriga myndigheten i införselmedlemsstaten, i enlighet med artikel 52.4 i förordning nr 1107/2009, förfogar över nödvändig information för att spåra produkten och identifiera innehavaren av produktgodkännandet i ursprungsmedlemsstaten. Under sådana omständigheter kan denna myndighet i förekommande fall återkalla parallellhandelstillståndet i enlighet med artikel 52.8 i denna förordning.
54. Mot bakgrund av det ovanstående ska den första frågan besvaras enligt följande: Artikel 1 i och punkt 1 b i bilaga I till förordning nr 547/2011 ska tolkas så, att en importör som med stöd av ett parallellhandelstillstånd för in ett växtskyddsmedel i en medlemsstat, kan byta ut, på produktens förpackning, namn och adress för innehavaren av produktgodkännandet i ursprungsmedlemsstaten med sitt eget namn och adress.
Den andra frågan
55. Den hänskjutande domstolen har ställt den andra frågan för att få klarhet i huruvida artikel 1 i och punkt 1 f i bilaga I till förordning nr 547/2011 ska tolkas så, att en importör som för in ett växtskyddsmedel i en medlemsstat med stöd av ett parallellhandelstillstånd är skyldig att på produktens förpackning ange det satsnummer för beredningen, vilket ursprungligen tilldelats av tillverkaren.
56. Såsom framgår av punkterna 27 och 28 i förevarande dom ska märkningen av växtskyddsmedel som släpps ut på marknaden eller används i enlighet med förordning nr 1107/2009 uppfylla kraven i bilaga I till förordning nr 547/2011. I punkt 1 f i denna bilaga föreskrivs att varje förpackning för växtskyddsmedel tydligt och outplånligt ska vara märkt med ”[b]eredningens satsnummer och produktionsdatum”.
57. Vad gäller begreppet satsnummer ska det påpekas att varken förordning nr 547/2011, förordning nr 1107/2009 eller förordning nr 1272/2008 innehåller någon definition av detta begrepp.
58. Det följer av den rättspraxis om vilken det erinrats i punkt 31 ovan att man vid fastställandet av hur detta begrepp ska förstås ska beakta lydelsen, i enlighet med dess sedvanliga betydelse i normalt språkbruk, och sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som begreppet ingår i.
59. Enligt innebörden av uttrycket ”satsnummer” i vanligt språkbruk hänför sig detta till en rad siffror och/eller identifieringsbokstäver, som tillskrivs en samling produkter som har samma egenskaper och som tillverkas under samma skede av tillverkningsprocessen.
60. Domstolen påpekar, i likhet med den österrikiska regeringen, att punkt 1 f i bilaga I till förordning nr 547/2011 konkret hänvisar till ”beredningens satsnummer”, varvid begreppet ”satsnummer” oskiljaktigt knyts till den ”beredning” som framställts av producenten.
61. Den betydelse som avses i punkt 59 ovan återspeglas dessutom bland annat i artikel 2 m i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1280 av den 2 augusti 2021 om åtgärder avseende god distributionssed för aktiva substanser som används som utgångsmaterial i veterinärmedicinska läkemedel i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/6 (EUT L 279, 2021, s. 1). Där definieras begreppet ”sats” som ”en fastställd mängd startmaterial, förpackningsmaterial eller produkt som behandlats i en enskild process eller i en rad processer så att den kan förväntas vara homogen”. I artikel 2 p i samma genomförandeförordning definieras begreppet ”satsnummer” som ”en särskiljande kombination av siffror eller bokstäver som utgör en unik identifiering av en sats”.
62. Av detta följer att begreppet ”satsnummer”, i den mening som avses i punkt 1 f i bilaga I till förordning nr 547/2011, avser det satsnummer som tillverkaren av ett växtskyddsmedel ursprungligen har tilldelat detta växtskyddsmedel.
63. Denna tolkning bekräftas av den omständigheten att ”produktionsdatumet” utan tvekan hänför sig till ”tillverkarens” produktionsverksamhet i den mening som avses i artikel 3 led 11 i förordning nr 1107/2009. De personer som utför ommärkning eller ompaketering av varor kan emellertid inte anses vara tillverkare i den mening som avses i denna bestämmelse.
64. Den tolkning som gjorts i punkt 62 ovan stöds även av det mål som eftersträvas med förordning nr 1107/2009, nämligen, såsom det har erinrats om i punkt 44 ovan, att bland annat säkerställa en hög skyddsnivå för människors och djurs hälsa samt för miljön, vilket förutsätter att växtskyddsmedlet kan spåras och kontrolleras effektivt.
65. Vad särskilt gäller dessa produkters spårbarhet påpekar domstolen att det ursprungliga satsnumret för den berörda beredningen, i händelse av en avvikelse som skulle påverka en sådan produkt, är den enda relevanta referensen, och att det i en nödsituation endast är detta nummer som gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att på ett målinriktat och omedelbart sätt dra tillbaka produkten från marknaden.
66. Om en parallellimportör däremot hade haft rätt att dra tillbaka och ersätta det ursprungliga satsnumret för den berörda beredningen med ett nytt personligt identifieringsnummer, skulle det endast vara möjligt att spåra det berörda växtskyddsmedlet med hjälp av en databas som visar att dessa nummer överensstämmer, vilket i förekommande fall skulle fördröja och försvåra proceduren med att dra tillbaka produkten från marknaden.
67. Såsom generaladvokaten har påpekat i punkt 81 i sitt förslag till avgörande ska en nationell lagstiftning, enligt vilken det är tillåtet för en parallellimportör att på förpackningen till ett växtskyddsmedel i parallellhandel ersätta den aktuella beredningens ursprungliga satsnummer med sitt eget identifikationsnummer, anses strida mot det mål som eftersträvas med förordning nr 1107/2009, oberoende av den omständigheten att denna lagstiftning ålägger parallellimportören att föra ett register av vilket det är möjligt att utläsa överensstämmelsen mellan ursprungliga satsnummer och parallellimportörens identifikationsnummer.
68. Mot denna bakgrund ska den andra frågan besvaras enligt följande: Artikel 1 i och punkt 1 f i bilaga I till förordning nr 547/2011 ska tolkas så, att en importör som för in ett växtskyddsmedel i en medlemsstat med stöd av ett parallellhandelstillstånd är skyldig att på produktens förpackning ange det satsnummer för beredningen, vilket ursprungligen tilldelats av tillverkaren.
Rättegångskostnader
69. Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i det nationella målet utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den hänskjutande domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.
Mot denna bakgrund beslutar domstolen (tredje avdelningen) följande:
1) Artikel 1 i och punkt 1 b och f i bilaga I till kommissionens förordning (EU) nr 547/2011 av den 8 juni 2011 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 vad gäller märkningskrav för växtskyddsmedel, ska tolkas så, att en importör som med stöd av ett parallellhandelstillstånd för in ett växtskyddsmedel i en medlemsstat, kan byta ut, på produktens förpackning, namn och adress för innehavaren av produktgodkännandet i ursprungsmedlemsstaten med sitt eget namn och adress.
2) Artikel 1 i och punkt 1 f i bilaga I till förordning nr 547/2011 ska tolkas så, att en importör som för in ett växtskyddsmedel i en medlemsstat med stöd av ett parallellhandelstillstånd är skyldig att på produktens förpackning ange det satsnummer för beredningen, vilket ursprungligen tilldelats av tillverkaren.
1 Rättegångsspråk: tyska.