Domstolens dom (första avdelningen) den 10 september 2026

Preliminär utgåva

DOMSTOLENS DOM (första avdelningen)

den 10 september 2026 ( * )

” Överklagande – Växtskyddsmedel – Verksamt ämne – Förordning (EG) nr 1107/2009 – Artikel 4 – Kriterier för godkännande av verksamma ämnen – Genomförandeförordning (EU) 2020/17 – Inget förnyat godkännande av det verksamma ämnet Klorpyrifosmetyl – Upptagande till sakprövning – Artikel 56 andra stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol – Talerätt – Villkor enligt vilket klaganden ska vara direkt berörd av den dom som vederbörande har överklagat – Överklagande av en intervenient i första instans ”

I mål C‑773/23 P,

angående ett överklagande enligt artikel 56 i stadgan för Europeiska unionens domstol, som ingavs den 14 december 2023,

European Crop Care Association (ECCA), Bryssel (Belgien), företrädd av advokaterna S. Pappas och A. Pappas,

klagande,

i vilket de andra parterna är:

Ascenza Agro SA, Setúbal (Portugal),

Industrias Afrasa, SA, Paterna (Spanien),

genom V. McElwee, solicitor, M. Ombredane, avocate, P. Sellar och K. Van Maldegem, advocaaten

kärande i första instans,

Europeiska kommissionen , genom F. Castilla Contreras och A. Dawes, båda i egenskap av ombud,

svarande i första instans,

Konungariket Danmark,

Republiken Frankrike , genom P. Chansou och B. Travard, båda i egenskap av ombud,

Health and Environment Alliance (HEAL) , Bryssel, genom A. Bailleux, avocat,

intervenienter i första instans,

meddelar

DOMSTOLEN (första avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden F. Biltgen samt domarna I. Ziemele, A. Kumin (referent), S. Gervasoni och M. Bošnjak,

generaladvokat: T. Ćapeta,

justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

efter det skriftliga förfarandet,

och efter att den 13 november 2025 ha hört generaladvokatens förslag till avgörande,

följande

Dom

1 Genom sitt överklagande, ingett den 14 december 2023, har European Crop Care Association (ECCA) begärt ogiltigförklaring av Europeiska unionens tribunals dom av den 4 oktober 2023, Ascenza Agro och Industrias Afrasa/kommissionen (T‑77/20, EU:T:2023:602) (nedan kallad den överklagande domen), genom vilken tribunalen ogillade en talan om ogiltigförklaring som Ascenza Agro SA och Industrias Afrasa, SA väckt mot kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/17 av den 10 januari 2020 om att inte förnya godkännandet av det verksamma ämnet klorpyrifosmetyl i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (EUT L 7, 2020, s. 11) (nedan kallad den omtvistade förordningen).

Tillämpliga bestämmelser

EUF-fördraget

2 I artikel 263 fjärde stycket FEUF föreskrivs följande:

”Alla fysiska eller juridiska personer får på de villkor som anges i första och andra styckena väcka talan mot en akt som är riktad till dem eller som direkt och personligen berör dem samt mot en regleringsakt som direkt berör dem och som inte medför genomförandeåtgärder.”

Stadgan för Europeiska unionens domstol

3 Artikel 56 i Stadgan för Europeiska unionens domstol föreskriver följande i första och andra stycket:

”Tribunalens slutliga avgöranden samt avgöranden av den rätten som endast delvis avgör sakfrågan eller som avgör en rättegångsfråga om bristande behörighet eller något annat processhinder får överklagas till domstolen inom två månader efter delgivningen av det avgörande som överklagas.

Varje part vars talan helt eller delvis har lämnats utan bifall har rätt att överklaga. Andra intervenienter än medlemsstaterna och [Europeiska] unionens institutioner får emellertid endast överklaga om tribunalens beslut påverkar dem direkt.”

Bakgrund till tvisten

4 Tribunalen redogjorde för bakgrunden till tvisten i punkterna 2–56 i den överklagade domen, vilka, med avseende på förevarande mål, kan sammanfattas enligt följande.

5 Klorpyrifosmetyl är ett verksamt ämne som används i växtskyddsmedel för att bekämpa skadliga organismer och för att behandla lagrat spannmål och tomma lager mot sådana organismer. Ämnet tillhör en grupp kemikalier som kallas organiska fosforföreningar till vilken även klorpyrifos hör.

6 Genom rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden (EGT L 230, 1991, s. 1) infördes ett regelverk för godkännande för utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden i Europeiska unionen.

7 I detta direktiv föreskrevs att verksamma ämnen skulle tas upp i bilaga I till direktivet för en inledande tid av högst tio år, om det kunde antas dels att resthalter från medlen, när de används i enlighet med god växtskyddssed, inte medför skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller på grundvattnet eller en oacceptabel inverkan på miljön, dels att medlens användning efter tillämpning i enlighet med god växtskyddssed inte skulle medföra sådana skadliga effekter på människors eller djurs hälsa eller en sådan oacceptabel inverkan på miljön.

8 Klorpyrifosmetyl upptogs i bilaga I till nämnda direktiv genom kommissionens direktiv 2005/72/EG av den 21 oktober 2005 om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG för att införa klorpyrifos, klorpyrifosmetyl, mankozeb, maneb och metiram som verksamma ämnen (EUT L 279, 2005, s. 63). Europeiska kommissionens godkännande av klorpyrifosmetyl förlängdes tre gånger innan det löpte ut den 31 januari 2020.

9 I juni 2013 lämnade två företag som tillverkar klorpyrifosmetyl, Ascenza Agro, då kallat Sapec Agro SA, och Dow AgroSciences Ltd in en ansökan om förnyelse av godkännandet av klorpyrifosmetyl.

10 Den 9 februari 2017 överlämnade Konungariket Spanien, i egenskap av rapporterande medlemsstat (nedan kallad den rapporterande medlemsstaten), till Ascenza Agro ett utkast till bedömningsrapport om förnyelse av godkännandet av klorpyrifosmetyl, i vilket det inte konstaterades att klorpyrifosmetyl hade några skadliga effekter på människors hälsa och i vilket det föreslogs att godkännandet av klorpyrifosmetyl skulle förnyas.

11 Efter det att utkastet till bedömningsrapport hade överlämnats till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), till kommissionen, till medlemsstaterna och till Sapec Agro och Dow AgroSciences, inleddes ett offentligt samråd den 18 oktober 2017.

12 Den 31 juli 2019 skickade Efsa ett ”uttalande” till kommissionen och medlemsstaterna om de dittills tillgängliga resultaten från bedömningen av riskerna hos klorpyrifosmetyl för människors hälsa (nedan kallat uttalandet av den 31 juli 2019), vilka publicerades på Efsas webbplats den 28 augusti 2019. Det framgår av detta uttalande att de experter som utsetts att bedöma riskerna med klorpyrifosmetyl var eniga om att det inte kunde fastställas något referensvärde för vare sig ämnets genotoxicitet eller utvecklingsneurotoxicitet, vilket gjorde det omöjligt för konsumenter, aktörer, arbetstagare, personer i närheten och boende att bedöma riskerna med klorpyrifosmetyl. Det framgår även av uttalandet av den 31 juli 2019 att experterna intog en försiktig hållning när de fann att klorpyrifosmetyl även uppfyllde kriterierna för att klassificeras som reproduktionstoxiskt i kategori 1B, i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 2008, s. 1). Experternas synsätt grundade sig i stor utsträckning på strukturella likheter mellan klorpyrifosmetyl och klorpyrifos.

13 Experterna påpekade nämligen att det inte fanns tillgång till någon offentlig litteratur om klorpyrifosmetyls genotoxiska potential, medan det däremot fanns en mängd publikationer om klorpyrifos, i vilka det väckts farhågor kring detta ämne. De var således eniga om att sådana osäkerheter avseende de potentiella effekterna av klorpyrifosmetyl skulle beaktas vid riskbedömningen av detta verksamma ämne och att risken för att ämnet kunde orsaka skador på DNA därför inte kunde uteslutas.

14 Den 8 november 2019, efter ett andra samråd med experter, antog Efsa en uppdaterad version av sitt uttalande av den 31 juli 2019, i vilket denna myndighet drog slutsatsen att kriterierna rörande människors hälsa i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 2009, s. 1) inte var uppfyllda för förnyelsen av godkännandet av klorpyrifosmetyl.

15 På grundval av detta antog kommissionen den omtvistade förordningen den 10 januari 2020, genom vilken den beslutade att inte förnya godkännandet av klorpyrifosmetyl. Kommissionen grundade beslutet att inte förnya godkännandet på tre skäl, nämligen, för det första, att ”den genotoxiska potentialen hos klorpyrifos[metyl] [inte] kan … uteslutas”, för det andra, att det fanns ”farhågor för utvecklingsneurotoxicitet” och för det tredje att det ”kan vara lämpligt att klassificera klorpyrifosmetyl som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B”.

Förfarandet vid tribunalen och den överklagade domen

16 Genom ansökan som inkom till tribunalens kansli den 10 februari 2020 väckte Ascenza Agro och Industrias Afrasa (nedan kallade kärandena i första instans) talan om ogiltigförklaring av den omtvistade förordningen. Genom beslut av ordföranden på tribunalens sjunde avdelning av den 26 november 2020 tilläts ECCA att intervenera till stöd för kärandenas talan i förfarandet vid tribunalen. Genom samma beslut tilläts Health and Environment Alliance (nedan kallat HEAL) att intervenera till stöd för kommissionen. Ordföranden på tribunalens sjunde avdelning tillät dessutom, genom beslut av samma dag, den danska och den franska regeringen att intervenera till stöd för kommissionen.

17 Till stöd för sin talan åberopade kärandena i första instans åtta grunder. Som första grund gjorde de gällande att grundläggande formföreskrifter hade åsidosatts. Den andra grunden avsåg åsidosättande av kravet på öppenhet. Såvitt gäller den tredje grunden gjorde kärandena gällande att rätten att yttra sig hade åsidosatts. Kärandena gjorde som fjärde grund gällande att försiktighetsprincipen hade åsidosatts. Den femte grunden avsåg åsidosättande av skyldigheten att beakta relevanta uppgifter och omständigheter avseende den situation som den omtvistade förordningen avsåg att reglera. Som sjätte grund gjordes gällande att principen om god förvaltningssed hade åsidosatts. Såvitt avser den sjunde grunden gjorde kärandena gällande att Efsa, och därefter kommissionen, gjort en uppenbart oriktig riskbedömning. Den åttonde grunden avsåg en uppenbart oriktig bedömning och åsidosättande av proportionalitetsprincipen.

18 ECCA åberopade dessutom ytterligare tre grunder, närmare bestämt den nionde och tionde grunden, avseende åsidosättande av motiveringsskyldigheten, och den elfte grunden, avseende åsidosättande av artikel 14 i Europeiska kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 844/2012 om fastställande av de bestämmelser som behövs för att genomföra förnyelseförfarandet för verksamma ämnen enligt förordning nr 1107/2009 (EUT L 252, 2012, s. 26).

19 Tribunalen prövade först, i den mån den omtvistade förordningen inte var riktad till kärandena i första instans, huruvida talan kunde tas upp till sakprövning mot bakgrund av artikel 263 fjärde stycket FEUF och förklarade, i punkt 78 i den överklagade domen, att talan kunde tas upp till sakprövning.

20 Tribunalen prövade därefter de grunder som kärandena i första instans och ECCA hade åberopat.

21 Efter att den prövat dessa grunder i punkterna 101–174, 175–181, 182–226, 227–258, 259–288, 289–316, 317–339, 340–393, 394–597, 598–631 och 632–655 i den överklagade domen, valde tribunalen att inte bifalla talan, utan ogillade den följaktligen i dess helhet.

Parternas yrkanden

22 Echa har yrkat att domstolen ska

– upphäva den överklagade domen,

– ogiltigförklara den omtvistade förordningen, och

– förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna i förevarande mål och i målet vid tribunalen.

23 Kärandena i första instans har yrkat att domstolen ska bifalla överklagandet.

24 Kommissionen och HEAL har yrkat att domstolen ska

– ogilla överklagandet och

– förplikta ECCA att ersätta rättegångskostnaderna.

25 Republiken Frankrike har yrkat att domstolen ska ogilla överklagandet.

Prövning av överklagandet

26 Till stöd för sitt överklagande har ECCA, med stöd av Ascenza Agro, åberopat fyra grunder.

27 Den första grunden avser åsidosättande av förordning nr 1107/2009 och avsaknad av rättslig grund för att tillämpa metoden med jämförelse med strukturlika ämnen och att göra en bedömning som grundar sig på bevisvärde. Den andra grunden avser åsidosättande av artikel 296 FEUF och den tredje grunden avser åsidosättande av väsentliga formföreskrifter.

28 Den fjärde grunden, som åberopats i andra hand, avser dels åsidosättande av metoden med jämförelse med strukturlika ämnen, dels en motsägelsefull motivering.

29 Europeiska kommissionen och HEAL anser att överklagandet inte kan tas upp till sakprövning och, i andra hand, att det ska ogillas.

30 Republiken Frankrike anser att ingen av de grunder som ECCA har åberopat kan godtas och att överklagandet följaktligen ska ogillas.

Huruvida överklagandet kan tas upp till prövning

Parternas argument

31 Kommissionen och HEAL har bestritt att överklagandet kan tas upp till sakprövning, eftersom ECCA, i egenskap av intervenient, inte är direkt berörd av den överklagade domen och inte har rätt att överklaga. För att vara direkt berörd, i den mening som avses i artikel 56 andra stycket andra meningen i stadgan för Europeiska unionens domstol, är det nämligen inte tillräckligt att ha tillåtits intervenera i första instans. De har med stöd av domstolens praxis preciserat att en intervenient är direkt berörd när den överklagade domen medför en negativ förändring av dennes rättsliga ställning eller ekonomiska eller ideella intressen. I förevarande fall är ECCA endast indirekt berörd av den överklagade domen.

32 Det är inte heller möjligt att analogt tillämpa rättspraxis avseende sammanslutningars talerätt enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF på rätten att överklaga enligt artikel 56 andra stycket i stadgan för Europeiska unionens domstol, varvid ECCA till exempel inte har visat att det direkt berörs av den överklagade domen. Varje annat synsätt skulle få till följd att kravet i den sistnämnda bestämmelsen, att vara direkt berörd, skulle förlora sin mening. Alla andra parter vid tribunalen än medlemsstaterna och unionsinstitutionerna har nämligen med nödvändighet visat att de har ett intresse av utgången av målet för att få intervenera, varför en sådant synsätt innebär att en sådan part således alltid uppfyller kravet på att vara direkt berörd.

33 ECCA har å sin del, för det första, gjort gällande att det mycket väl uppfyller kravet att vara direkt berörd av den överklagade domen, i den mening som avses i artikel 56 andra stycket i domstolens stadga. Denna dom påverkar nämligen ECCA:s intressen på ett betydande och omedelbart sätt, vilket innebär att den har rätt att inge förevarande överklagande.

34 ECCA har i detta avseende gjort gällande att den överklagade domen äventyrar förverkligandet av dess stadgeenliga mål, i egenskap av sammanslutning, och dess medlemmars intressen. ECCA har för det första påpekat att dess stadgeenliga mål omfattar målet att allmänt representera ståndpunkterna hos representanter för den europeiska växtskyddsindustrin post-patent (generisk), och hos små och medelstora företag (SMF), särskilt vid samråd om ny lagstiftning som planeras på unionsnivå och nationell nivå och att informera sina medlemmar om utvecklingen av lagstiftningen om registrering och förnyelse av registreringen av verksamma ämnen i Europa. ECCA tar dessutom upp rättsliga, ekonomiska, vetenskapliga och tekniska problem hos sina medlemmar och inleder även rättsliga förfaranden inom ramen för godkännandet av verksamma ämnen och växtskyddsmedel. Dess stadgeenliga uppdrag omfattar dessutom tillvaratagande av dess medlemmars intressen vid unionsdomstolarna, så att den inte behöver lägga fram ett särskilt mandat eller tillstånd från dess medlemmar för att ha talerätt.

35 ECCA har vidare, vad gäller dess medlemmar, hänvisat till den förteckning som offentliggjorts på dess webbplats, enligt vilken ECCA har 19 medlemmar, däribland Ascenza Agro, Albaugh Europe SARL, Barclay Chemicals R&D Ltd och Lainco SA, vilka också har ansökt om förnyat godkännande av olika verksamma ämnen.

36 Slutligen har den överklagade domen betydande och omedelbara konsekvenser för de förfaranden för godkännande och förnyelse av verksamma ämnen i enlighet med förordning nr 1107/2009. Detta skulle skapa ett prejudikat för användningen av metoden med jämförelse med strukturlika ämnen och att göra en bedömning som grundar sig på bevisvärde i sådana förfaranden. Den överklagade domen skulle vidare innebära ett fastställande av principen att Efsa och kommissionen godtyckligt kan ändra bedömningsförfarandet för dessa ämnen, såsom det föreskrivs i denna förordning, bland annat genom att ändra antalet kriterier som ska analyseras i förfarandet för att godkänna verksamma ämnen, och genom att ersätta Efsas slutsatser med ett uttalande.

37 För det andra har ECCA gjort gällande att den, i egenskap av sammanslutning, företräder Ascenza Agros intressen, som är medlem i sammanslutningen och som själv har rätt att överklaga. Därvidlag har ECCA gjort gällande att de krav för upptagande till sakprövning som enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF gäller för en talan om ogiltigförklaring som en sammanslutning väcker på sina medlemmars vägnar bör tillämpas genom analogi på överklaganden som sammanslutningar inger med stöd av artikel 56 andra stycket i domstolens stadga. Det framgår av denna rättspraxis att en sammanslutning har talerätt när dess medlemmar eller vissa av dem själva har talerätt (se, analogt, dom av den 6 juli 1995, AITEC m.fl./kommissionen, T‑447/93–T‑449/93, EU:T:1995:130, punkt 60, dom av den 12 december 1996, AIUFFASS och AKT/kommissionen, T‑380/94, EU:T:1996:195, punkt 50, dom av den 11 juni 2009, Confservizi/kommissionen, T‑292/02, EU:T:2009:188, punkt 52, och dom av den 18 mars 2010, Forum 187/kommissionen, T‑189/08, EU:T:2010:99, punkt 58).

Domstolens bedömning

38 För det första ska det erinras om att det i artikel 56 andra stycket andra meningen i stadgan för Europeiska unionens domstol föreskrivs att andra intervenienter än medlemsstaterna och unionens institutioner endast får överklaga om tribunalens beslut påverkar dem direkt.

39 Såsom framgår av domstolens praxis ska denna bestämmelse tolkas så, att det inte är tillräckligt att visa att det finns ett berättigat intresse av utgången av tvisten och att ha tillåtits intervenera i målet i första instans för att kunna överklaga (se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 september 2002, Falck och Acciaierie di Bolzano/kommissionen, C‑74/00 P och C‑75/00 P, EU:C:2002:524, punkt 55).

40 Kriteriet direkt berörd, i den mening som avses i artikel 56 andra stycket andra meningen i stadgan för Europeiska unionens domstol, begränsar den personkrets som har rätt att begära ogiltigförklaring av en dom från tribunalen till de personer som påverkas av domen utöver deras intresse av utgången av tvisten, vilket är tillräckligt för att få intervenera. Denna avgränsning av den personkrets som kan överklaga till domstolen i ett visst mål syftar till att säkerställa en god rättskipning, bland annat genom att säkerställa en viss förutsebarhet i fråga om överklaganden av tribunalens avgöranden och genom att undvika kringgående av tidsfrister och sakprövningsförutsättningar som är tillämpliga på andra rättsmedel som föreskrivs i unionsrätten (se, för ett liknande resonemang, beslut av den 5 juni 2025, Tertianum Services/EUIPO, C‑800/24 P, EU:C:2025:425, punkt 23 och där angiven rättspraxis).

41 Enbart den omständigheten att en intervenient i första instans har ställt sig bakom de yrkanden som framställts av en av parterna i den talan om ogiltigförklaring som väckts vid tribunalen räcker således inte för att visa att denna intervenient påverkas direkt av den dom som meddelats i det målet. Det ankommer på denna intervenient att på ett detaljerat sätt visa att den överklagade domen kan påverka vederbörande direkt.

42 Det framgår av rättspraxis att en intervenient är direkt berörd, i den mening som avses i artikel 56 andra stycket andra meningen i stadgan för Europeiska unionens domstol, när det avgörande av tribunalen som begärs ogiltigförklarat medför en negativ förändring av vederbörandes rättsliga ställning eller intressen, på grund av de nödvändiga åtgärder som denna part är skyldig att vidta för att verkställa detta avgörande (se, för ett liknande resonemang, dom av den 24 september 2002, Falck och Acciaierie di Bolzano/kommissionen, C‑74/00 P och C‑75/00 P, EU:C:2002:524, punkt 58, och dom av den 2 oktober 2003, International Power m.fl./NALOO, C‑172/01 P, C‑175/01 P, C‑176/01 P och C‑180/01 P, EU:C:2003:534, punkterna 52 och 53).

43 Av detta följer att en intervenient i första instans endast kan anses vara direkt berörd av den dom som vederbörande begär ogiltigförklarad när domen i sig har bindande verkningar på intervenientens egen rättsliga ställning, varvid de eventuella bindande verkningar som denna dom har i förhållande till den rättsliga ställningen för den part som intervenienten stödde i första instans saknar relevans i detta avseende.

44 I förevarande fall ska det således prövas huruvida ECCA har visat att den är direkt berörd av den överklagade domen, mot bakgrund av de kriterier varom det erinrats i punkt 42 i förevarande dom.

45 Det ska i detta hänseende konstateras att även om det är riktigt att ECCA har gjort gällande att den överklagade domen påverkar dess intressen på ett väsentligt och omedelbart sätt, så är de argument som anförts till stöd för detta påstående, vilka återges i punkterna 34–36 i förevarande dom, inte av sådan art att de kan styrka ett sådant påstående. I de förklaringar som ECCA har lämnat anges nämligen endast de olika transaktioner och tjänster som ECCA utför för sina medlemmar vid utövandet av sitt stadgeenliga uppdrag, varvid det inte preciseras vilka åtgärder som ECCA skulle vara skyldig att vidta för att följa den överklagade domen och som eventuellt skulle medföra en negativ förändring av dess rättsliga ställning eller intressen.

46 Mot bakgrund av det ovan anförda konstaterar domstolen att ECCA inte har styrkt att den är direkt berörd av den överklagade domen, i den mening som avses i artikel 56 andra stycket andra meningen i stadgan för Europeiska unionens domstol.

47 För det andra, vad gäller den analoga tillämpningen i förevarande fall av de principer som fastställts i samband med en talan om ogiltigförklaring enligt artikel 263 fjärde stycket FEUF som intresseorganisation har väckt mot en rättsakt som inte riktar sig till denna, ska det påpekas att det av fast rättspraxis framgår att en sådan talan förutsätter att nämnda juridiska person har talerätt. Denna rätt föreligger i två typfall. För det första kan en sådan talan väckas under förutsättning att rättsakten direkt och personligen berör personen. För det andra kan en sådan person väcka talan mot en regleringsåtgärd som inte innefattar genomförandeåtgärder, om denna åtgärd direkt berör personen (dom av den 21 september 2023, China Chamber of Commerce for Import and Export of Machinery and Electronic Products m.fl./kommissionen, C‑478/21 P, EU:C:2023:685, punkt 48 och där angiven rättspraxis).

48 I förevarande fall, och utan att det är nödvändigt att pröva huruvida det inom ramen för ett överklagande är möjligt att analogt tillämpa de kriterier som fastställts i samband med en talan om ogiltigförklaring som en intresseorganisation har väckt med stöd av artikel 263 fjärde stycket FEUF mot en rättsakt som inte är riktad till denna, räcker det att konstatera att dessa kriterier under alla omständigheter inte är uppfyllda.

49 För det första har ECCA nämligen inte själv visat att den direkt berörs av den överklagade domen, vilket innebär att den inte omfattas av något av de två typfall som beskrivs i punkt 47 i förevarande dom. För det andra har ECCA, i strid med de krav som följer av rättspraxis på området, inte visat att den, genom att inge förevarande överklagande, agerade i Ascenza Agros namn. ECCA har tvärtom endast inkommit med en handling av vilken det framgår att Ascenza Agro är en av dess medlemmar.

50 Mot bakgrund av vad som ovan anförts ska förevarande talan avvisas.

Rättegångskostnader

51 Enligt artikel 184.2 i domstolens rättegångsregler ska domstolen besluta om rättegångskostnaderna när överklagandet avvisas eller ogillas.

52 Enligt artikel 138.1 i rättegångsreglerna, som enligt artikel 184.1 i rättegångsreglerna ska tillämpas i mål om överklagande, ska tappande part förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna, om detta har yrkats.

53 Kommissionen och HEAL har yrkat att ECCA ska förpliktas att ersätta rättegångskostnaderna. Eftersom ECCA har tappat målet, ska den bära sina rättegångskostnader och ersätta kommissionens och HEAL:s rättegångskostnader.

54 I artikel 140.1 i rättegångsreglerna, som enligt artikel 184.1 i dessa regler är tillämplig i mål om överklagande, föreskrivs att medlemsstater och institutioner som har intervenerat ska bära sina rättegångskostnader.

55 I förevarande fall ska Republiken Frankrike bära sina rättegångskostnader.

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (första avdelningen) följande:

1) Överklagandet ogillas.

2) European Crop Care Association (ECCA) ska, utöver sina egna rättegångskostnader, ersätta de rättegångskostnader som uppkommit för Europeiska kommissionen och Health and Environment Alliance (HEAL).

3) Republiken Frankrike ska bära sina rättegångskostnader.

Underskrifter

* Rättegångsspråk: engelska.