Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 1994

Sammanfattning av uppdraget

En parlamentarisk kommitté skall tillkallas med uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige.

Kommittén skall med utgångspunkt från 1988 års trafikpolitiska beslut samt de beslut som fattats därefter om en god livsmiljö, en långsiktigt hållbar utveckling, utveckling av ett miljöanpassat transportsystem samt investeringar i trafikens infrastruktur och av regeringen fastställda investeringsplaner för investeringar i vägar, järnvägar och länstrafikanläggningar:

• analysera i vilken mån de trafikpolitiska målen i de beslut som riksdagen fattat åren 1988 och 1991 har uppfyllts,
• ge förslag till en nationell plan för kommunikationerna som baseras på en helhetssyn och har en sådan inriktning att den medverkar till att uppnå ett miljöanpassat transportsystem samtidigt som trafiksäkerhet, välfärd, långsiktigt hållbar tillväxt och regional balans samt ett konkurrenskraftigt näringsliv främjas,
• ge förslag till finansiering av kommunikationerna inom nu beslutade statsfinansiella ramar,
• analysera sambanden mellan en nationell plan för kommunikationerna i Sverige och planeringen för ett miljöanpassat och säkert transportsystem i landets större tätorter och tätortsregioner,
• analysera vilka åtgärder som krävs för att på ett bättre sätt än i dag integrera och koordinera sjöfart, luftfart och informationsteknik med landtransportsystemet,
• analysera hur avgifter inom transportsektorn kan anpassas för att främja ett miljöanpassat och säkert transportsystem och öka den samhällsekonomiska effektiviteten i sektorn,
• analysera hur investerings-, underhålls- och driftåtgärder i transportinfrastrukturen samt andra typer av åtgärder och styrmedel kan bidra till att uppfylla de trafik-, miljö- och regionalpolitiska målen, - analysera vilka åtgärder - t.ex. för att stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft - som kan bidra till att uppnå de trafik-, miljö- och regionalpolitiska målen i högre grad än enbart åtgärder i infrastrukturen,
• analysera effekterna av olika regionalpolitiska åtgärder inom kommunikationssektorn och ställa dessa effekter dels i relation till kostnaderna och dels i vilken mån målet om regional balans uppfyllts,
• analysera hur trafikarbetet kan minskas inom ramen för önskemålet om fri rörlighet och goda kommunikationer,
• analysera effekterna av informationsteknikens utveckling och behoven av rörlighet och ställa dessa effekter i relation till behoven av utbyggnad av trafikens infrastruktur,
• analysera hur planerings- och finansieringssystemet för investeringar i transportinfrastrukturen kan anpassas och förbättras för att bl.a. öka den samhällsekonomiska effektiviteten i transportsektorn,
• ge förslag till den inriktning revideringen av planerna för infrastrukturinvesteringarna under perioden 1998-2007 bör ha,
• ge förslag till hur Sverige inom ramen för arbetet inom Europeiska unionen kan bidra till att utforma en gemensam transportpolitik (CTP) och inom arbetet med transeuropeiska nätverk kan verka för genomförandet av ett europeiskt miljöanpassat transportsystem,
• ge förslag till åtgärder som kan stimulera forskning och utveckling inom de områden där kunskapsnivån behöver höjas för att ett långsiktigt hållbart transportsystem skall kunna utvecklas.

Bakgrund

Riksdagen beslutade den 16 mars 1994 (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. 1993/94:TU16, rskr. 1993/94:154) att en kommitté bör tillsättas för att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Riksdagen framhöll att utgångspunkten skall vara att investeringarna ges en sådan inriktning att vi kan uppnå ett miljöanpassat trafiksystem som samtidigt bidrar till ökad välfärd och tillväxt. I planen skall också ingå förslag till långsiktig finansiering av kommunikationerna.

Uppdraget

Utgångspunkt för utredningsarbetet är dels 1988 års trafikpolitiska beslut dels 1991 års beslut "Näringspolitik för tillväxt" och "En god livsmiljö". Särskilt viktigt är att analysera i vilken grad principen om trafikens kostnadsansvar och de olika trafikslagens sektorsansvar för miljön har lett till ett effektivare utnyttjande av transportmedlen och en inriktning mot ett mer miljöanpassat transportsystem. Kommittén skall föreslå hur denna princip skall vidareutvecklas.

Kommittén skall i ett helhetsperspektiv utreda bl.a. trafikeringsfrågor, miljöanpassning, infrastrukturens utformning och investeringsplaneringens inriktning, dimensionering av trafiken samt åtgärder på informationsteknikområdet. Kommitténs förslag skall ligga till grund för ett samlat förslag till kommunikationspolitiskt beslut.

Vidare skall kommitténs arbete ha som utgångspunkter riksdagens beslut om en långsiktigt hållbar utveckling (prop. 1993/94:111, bet. 1993/94:JoU19, rskr. 1993/94:256) och ett långsiktigt bärkraftigt transportsystem (prop. 1993/94:100 bil. 7, bet. 1993/94:TU16, rskr. 1993/94:154) samt de investeringsplaner för utbyggnaden av vägar och järnvägar som regeringen fastställt genom beslut den 24 mars 1994.

Kommittén skall mot bakgrund av riksdagens beslut om investeringar i trafikens infrastruktur och av regeringen fastställda investeringsplaner för investeringar i vägar, järnvägar och länstrafikanläggningar analysera vilka åtgärder som krävs för att på ett bättre sätt än i dag integrera sjöfart, luftfart och informationsteknik med landtransportsystemet.

Syftet med utredningsarbetet är att kommunikationssystemet skall inriktas mot ett miljöanpassat transportsystem som samtidigt bidrar till ökad välfärd och hållbar tillväxt i landets olika delar. Tillgången till väl fungerande kommunikationer är också i hög grad en fråga om välfärd och rättvis fördelning.

Med begreppet ett miljöanpassat transportsystem avses ett sätt att organisera och genomföra transporter av personer och gods inom de ramar som uppställs av vad människor och natur tål.

Avvägningar utifrån politiska överväganden måste därför göras. Det gäller bl.a. förhållandet mellan de olika trafikslagen, tillgängligheten, regionalpolitiska satsningar och frågor om finansiering och kostnadsfördelning mellan de olika kommunikationsslagen.

Kommittén skall därför analysera olika scenarion där ett miljöanpassat trafiksystem som helhet anpassas till olika prioriteringar av de trafik- politiska målen. De konsekvenser dessa prioriteringar får på målupp- fyllelsen av övriga trafikpolitiska mål skall redovisas i respektive scenario liksom de fördelningseffekter som respektive scenario har. Analysen bör göras mot bakgrund av olika förslag till åtgärder för att minska utsläppen i enlighet med av riksdagen fastställda mål. Scenarierna skall åtföljas av en redovisning av hur infrastrukturen bör byggas ut under kommande planperiod (1998-2007).

Kommittén bör lämna förslag till hur Sverige på bästa sätt skall kunna bidra till utformningen av en gemensam transportpolitik (CTP) inom den Europeiska unionen (EU). Inom EU pågår därtill arbetet med att utforma ett trafikgrensövergripande alleuropeiskt transportnätverk. Ett sådant nätverk skall ge förutsättningar för integrerade trafikeringslösningar med flera trafikslag. Kommittén bör analysera hur Sverige kraftfullt kan verka för genomförandet av ett miljöanpassat europeiskt transportsystem. Vidare bör kommittén analysera vilka konsekvenser EU:s transportnätverk får för Sveriges kommunikationer och transportsystem samt överväga och ge förslag till åtgärder som medför att Sveriges kommunikationer på ett ändamålsenligt sätt knyts samman med de transeuropeiska nätverken.

En grundläggande princip för kommitténs arbete bör vara att det är goda kommunikationer i vid mening som skall eftersträvas. Ett sådant mål kan tillgodoses på olika sätt. Ny och utvecklad teknik som t.ex. informationsteknik kan innebära att transportarbetet kan effektiviseras. Vidare bör varje trafikslag utnyttjas där just detta trafikslag har sina fördelar. Ur miljösynpunkt är det härvid viktigt att transportarbetet kan fördelas till det transportmedel som har låg energiförbrukning och på övrigt sätt har låg miljöpåverkan. Det innebär att vid en transport kan flera olika transportslag utnyttjas. I ett sådant nätverk spelar bl.a. terminaler och knutpunkter i trafiksystemet en stor roll. Genom rätt lokaliserade terminaler med effektiva lösningar kan omlastningskostnader och transfertider minimeras. Transporter med flera trafikslag kan därmed bli ett effektivt alternativ till transporter med endast ett trafikslag. Integrationen med informationsteknik kan vidare innebära att kvaliteten på de utförda tjänsterna ökar, samtidigt som uppoffringar i tid, naturresurser m.m. minskar. Kommittén bör därför utreda förutsättningarna och behovet av förbättrade knutpunkter och utveckling av ny teknik i det svenska transportsystemet för gods- och persontransporter och ge förslag till åtgärder.

Den effektivisering som introduktionen av informationsteknik medför kan ha en dämpande inverkan på transportarbetets nära samband med den ekonomiska utvecklingen. Kommittén skall därför analysera om denna effektivisering får konsekvenser på behovet av utbyggd kapacitet i infrastrukturen.

Utvärderingar av trafikverkens investeringsplaner visar att systemet för finansiering av investeringar i järnvägar och vägar är ofullständigt som medel att uppfylla de trafikpolitiska målen, bl.a. miljömålen. Kommittén skall därför analysera hur planerings- och finansieringssystemet kan anpassas och förbättras så att ett miljöanpassat transportsystem främjas och den samhällsekonomiska effektiviteten och trafiksäkerheten i transportsektorn ökar.

Den ändring av mandatperiodens längd som nu genomförts medför att revideringsintervallen för de statliga investeringsplanerna för transportinfrastruktur förlängs till fyra år. Kommittén skall analysera behovet av förändringar av den politiska förankringen av planförslagen på såväl nationell, regional som lokal nivå. I fråga om förankringen på den regionala nivån kan förändringar komma att ske som en följd av pågående utredningsarbete i Regionberedningen (C 1992:06).

Kommittén bör ge förslag till hur regeringens arbete med att följa upp investeringsbesluten bör göras.

En långsiktigt hållbar utveckling förutsätter att prissystemet innehåller riktig information om resursförbrukning och nytta. Utarbetandet av en nationell kommunikationsplan förutsätter därför att externa faktorer i samhällsekonomin tas om hand och justeras på ett eller annat sätt. Kommittén skall därför analysera hur avgifter inom transportsektorn kan anpassas för att främja ett miljöanpassat transportsystem, öka den samhällsekonomiska effektiviteten i transportsektorn och begränsa användningen av ändliga resurser. Konsekvenserna av förändrade prisrelationer mellan fossila och förnybara bränslen bör belysas.

Länsstyrelserna utarbetar på regeringens uppdrag regionala trafik- och miljöanalyser med sikte på att utforma riktlinjer för den långsiktiga utvecklingen av miljöanpassade transportsystem inom länen. Boverket arbetar på regeringens uppdrag med en nationell vision, där bl.a. frågan om miljöanpassade kommunikationer behandlas. En rapport, Sverige 2009, är på remiss. Kommittén bör med utgångspunkt i länsstyrelsernas och Boverkets arbete analysera dels förutsättningarna för ett miljöanpassat transportsystem i landets olika delar, dels sambanden mellan en nationell plan för kommunikationerna och planeringen för ett miljöanpassat transportsystem i landets större tätorter och tätortsregioner.

Kommittén bör även analysera hur investerings-, underhålls- och driftåtgärder i transportinfrastrukturen samt andra typer av åtgärder och styrmedel kan bidra till att uppfylla de olika miljö-, regional- och trafikpolitiska målen.

Kommittén skall överväga om det behövs en förändring i fråga om den nuvarande ansvarsfördelningen mellan statliga myndigheter som deltar i kommunikationsplaneringen.

Möjligheten att styra användningen av trafiksystemet enbart genom investeringar i infrastrukturen är dock relativt begränsad. Kommittén skall därför analysera vilka åtgärder som kan bidra till att uppnå de trafik- och miljöpolitiska målen i högre grad än enbart åtgärder i infrastrukturen. En utveckling av kollektivtrafiken och dess konkurrenskraft kan vara verksamma åtgärder. I denna analys ingår att ge förslag till finansiering och möjliga styrmedel.

Förutsättningarna för regional utveckling och balans mellan regioner kan i olika omfattning påverkas av åtgärder inom kommunikationssektorn. Kommittén skall därför utvärdera effekterna av olika regionalpolitiska åtgärder inom kommunikationssektorn och ställa dessa effekter i relation till kostnaderna.

En förutsättning för en långsiktigt hållbar utformning av en nationell kommunikationsplan är att föreslagna åtgärder kan finansieras såväl inom statlig som kommunal sektor. Kommittén skall därför överväga och ge förslag till hur olika åtgärder kan finansieras inom nu beslutade statsfinansiella ramar.

Kommittén skall bl.a. mot bakgrund av ovanstående analyser överväga och ge förslag till en nationell kommunikationsplan som baseras på en helhetssyn på trafiksystemet. En miljökonsekvensbeskrivning av förslaget skall göras. Förslaget skall ha en sådan inriktning att planen medverkar till att uppnå ett trafiksäkert, miljöanpassat transportsystem samtidigt som välfärd och tillväxt i landets olika delar främjas.

Kommittén skall vidare överväga och ge förslag till åtgärder för att stimulera forskning inom de områden där kunskapsnivån behöver höjas för att ett långsiktigt hållbart transportsystem skall kunna utvecklas.

Övrigt

Kommittén skall hålla sig underrättad om arbetet i Trafik- och klimatkommittén (K 1993:01), Utredningen om vidareutveckling av systemet med miljöklasser för bilar m.m. (M 1993:08), Vägtullsutredningen (K 1994:27), Utredningen om förutsättningar för en ökad miljörelatering av skattesystemet (Fi 1994:11) och Regionberedningen (C 1992:06). Kommittén skall vidare hålla sig underrättad om Boverkets arbete med en nationell vision och Naturvårdsverkets arbete med ett miljöanpassat transportsystem. Kommittén skall enligt dir. 1992:50 redovisa de regional- politiska konsekvenserna av sina förslag och enligt dir. 1994:124 redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser av sina förslag samt därtill beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23).

Ett förslag till nationell kommunikationsplan skall ingå i det slutbetänkande som kommittén skall lägga fram senast den 1 december 1996. Ett delbetänkande som redovisar alternativa inriktningar samt ger ett förslag till inriktning av infrastrukturinvesteringarna under perioden 1998-2007 skall redovisas till regeringen den 15 januari 1996. Detta delbetänkande skall också innehålla eventuella förslag till förändringar av den politiska förankringen på olika nivåer i planeringssystemet.