Prop. 1993/94:111

Med sikte på hållbar utveckling; Genomförande av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling - UNCED

&

Regeringens proposition 1993/ 94: 1 1 1 934]

Med sikte på hållbar utveckling; PTOP- . Genomförande av besluten vid FN:s konferens 1993/94'111 om miljö och utveckling - UNCED

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 9 december 1993

Carl Bildt

Olof Johansson (Miljö- och naturresursdepartementet)

1. Miljö- och naturresurswlitik

Prop. 1993/94:111

objekt uppmärksammas internationellt. Katrineholms kommun framhåller att den biologiska mångfalden inte bara skall bevaras genom olika typer av reservat, utan att hänsyn till skyddet av mångfalden måste tas vid alla former av utnyttjande av naturresurser. Uppsala universitet anser att målet för biomångfaldspolitik bör vara att artrikedomen inom olika grupper av organismer inte får tillåtas att sjunka.

Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum saknar de kvantitativa aspekterna på biomångfald (exemplar inom arter) i Agenda 21. Man påpekar att kulturell diversitet måste bevaras för att existensen för många människa-beroende djur och växter skall tryggas. Markom- råden, främst skog i södra Sverige, bör, enligt kyrkorna, avsättas i reservat. q2000 förväntar sig en nationell plan för hur mångfalden skall skyddas och en studie av de samhällsekonomiska konsekvenser som utnyttjande av biologiska resurser får. Riksmuseet anser också att en plan behövs för att bevara inhemska lantraser för jordbruket.

Moderata kvinnoförbundet framhåller att äganderätten är en förutsättning för en långsiktig naturvård. ÖB menar att Försvarsmakten akth bidragit till bevarandet av biomångfald.

Skogs— och jordbrukslandskapet. Statens naturvårdsverk anser att mer miljöanpassade skogsbruks— och jordbruksmetoder är avgörande för att kunna stoppa förlusterna av biologisk mångfald i skogs- och odlingslands- kapet. Om de styrmedel, som den nya skogspolitiken innebär, inte ger en snabb förbättring måste styrrnedlen stärkas under återstoden av 1990— talet. Naturvårdsverket föreslår vidare att 600 000 ha odlingslandskap skall bevaras till år 1998 genom ökat stöd till landskapsvårdande åtgärder.

Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet gör bedömningen att bättre kännedom om artbestånden behöver skapas genom taxonomiska undersökningar, inte minst i tropiska områden, för att kunna skydda biomångfalden. Statens naturvårdsverk förespråkar att ett generellt skydd för småbiotoper inom skogs- och odlingslandskap införs med stöd av NVL. Naturskyddsföreningen föreslår tillståndsplikt för utsättning av genmodifierade organismer, främmande arter och pro- viniensfördyttning av inhemska arter.

Enligt Naturhistoriska riksmuseet kan man få snabbast positiva effekt på svensk biomångfald genom att återskapa våtmarker i det nedlagda jordbrukslandskapet. Enköpings kommun hänvisar till avsnitt 14.45 b) i Agenda 21 och föreslår att det i vissa lämpliga områden återigen bör göras våtmark av de kärr som tidigare dikats ut. Våtmarker är kvävefäl- lor, en biotop för hotade arter, och återställningen av våtmarker kan bidra till att jordbruksöverskottet minskar.

Statens naturvårdsverk föreslår att de värdefullaste myrrnarkema skyddas som nationalparker, naturreservat eller naturvårdsområde. Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår en utredning av möjligheten att inrätta en miljöskadefond som t ex skulle kunna användas för att efterbehandla täkter där möjligheter annars saknas.

Katrineholms och Borlänge kommun anser att naturvårdslagen är alltför kraftlös för att vara verkningsfull. Borlänge kommun föreslår därför att ett nationth organ skall inrättas som årligen följer upp

• Sida 103
•  Original

konventionemas efterlevnad och föreslår förbättringar. Organet bör ha en Prop. 1993/942111 bred sammansättning. Inför detta organ bör envar kunna pröva enskilda Bilaga 1.1 fall mot konventionstexterna. Lunds kommun anser att hårdare miljökrav kan ställas i områden som redan har en hårt belastad miljö än i andra regioner.

Skydd av miljön i bergsområden kräver, enligt Naturhistoriska riksmuséet, verksamhetsmmar för rennäringen i vilka antalet renar anpassas efter lokal betesproduktion och balanseras mot skydd av viltpopulationer som utnyttjar samma resurser. Helt renfria reservat bör inrättas. Statens naturvårdsverk föreslår att 5 % av den produktiva skogsmarken nedanför det fjällnära området undantas från skogsbruk.

Sveriges Jordägarförbund anser att den svenska politiken i allt för hög grad är inriktad på bevarande och skydd. Den bör ändras så att politiken i högre grad inriktas på att återställa skadade miljöer och ekosystem. Den svenska naturvårdspolitiken strider, enligt förbundet, delvis mot princip 1 i Riodeklarationen, som uttrycker att människan står i centrum med "rätt till ett rikt liv i samklang med naturen", och bör därför bli föremål för en översyn. Den svenska miljöpolitiken ser ofta naturvård som ett särintresse i sig.

Vidare hänvisar förbundet till princip 3 i Rio-deklarationen, som behandlar rätten till ett rättvist tillgodoseende av nuvarande och kommande generationers behov av utveckling och miljö och menar att den svenska politiken ofta strider mot de i princip 3 angivna kraven på rättvisa. Vissa delar av befolkningen får bära större delar än andra, t ex skogsbrukama. Även mellan generationer behöver kraven på rättvisa skärpas. Kostnadema för natur- och miljövård behöver i högre grad än för närvarande ses som investeringar som kommer framtida generationer till godo och bör därför genom periodisering av kostnadema bäras även av dem.

Bioteknik. Statens livsmedelsverk påpekar att Agenda 21 underlåter att beskriva vissa risker med genteknik, t ex den ökade risken att en förändrad organism producerar toxiska ämnen. Stockholms universitet varnar för den ohämmade teknikoptimism och de förväntningar på biotekniken som Agenda 21 representerar. Även CUF varnar för en övertro på biotekniken och föreslår att Sverige verkar för internationella regler för dess användning, som bl a förhindrar patent på levande organismer och frisläppande av gentekniskt modifierade organismer i naturen.

Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum menar att beviljade patent på livsformer bör dras tillbaka och att inga nya bör tillåtas i avvaktan på en utredning om nya irnmaterial-rättsliga för- faranden. Genteknikberedningens betänkande SOU l992z82 bör lämnas obeaktat. Kyrkorna anser att försöken att bevara växtgenetisk mångfald i genbanker i stora stycken har misslyckats och att satsningar i framtiden bör inriktas på bevarande in-situ. Vinster på produkter som utvecklats från växtgenetiska resurser måste komma dem som möjliggjort framväx- ten till del. Vidare föreslås ett nationellt biotelmildnformationsinstitut.

Kungliga vetenskapsakademien vill att immaterialrättsliga problem 103 rörande överföring av genmanipulerat material och tillgång till genetiskt

• Sida 104
•  Original

material utreds av en särslcild expertgrupp. Statens naturvårdsverk Prop. 1993/942111 föreslår att ett heltäckande kontrollsystem för genmodifierade organismer Bilaga 1.1 skall skapas. Biotekniken definieras för snävt i Agenda 21, enligt Lunds universi- tet, som vill inkludera processteknologi i forskningen inom det bioteknis- ka området för att bl a göra cellbiologisk och genteknisk kunskap praktiskt användbar. Universitetet framhåller också att tillgång till halv- och fullskaleanläggningar är väsentlig för bioteknik-forskning. q2000 anser att biotekniken bör kunna användas till att framställa biobränsle och att ur cellulosa ta fram plaster. Jordbruksverket framhåller att internationella system för utbyte av genetiska resurser inte i för hög grad bör tillåtas försvåra utbytet.

l,d) Luft I Agenda 215 kapitel 9, om skydd av atmosfären, behandlas fyra områden: - Satsning på forskning för att få en bättre vetenskaplig grund för beslut. — Främja en hållbar utveckling inom transport-, energi— och industri- sektorema samt ett hållbart nyttjande av mark och havsresurser till skydd av atmosfären.

- Förhindra uttunning av ozonskiktet i stratosfären. - Minska gränsöverskridande föroreningar i atmosfären.

Växthusgaser: Huddinge kommun begär i sitt remissvar en redovisning av hur koldioxidutsläppen skall stabiliseras på 1990 års nivå samt vilka åtgärder som skall vidtas mot utsläpp av andra växthusgaser, allt såväl nationellt som internationellt. Lunds kommun vill att kraven vad gäller utsläpp av växthusgaser skärps. Ung vänster bedömer att vi får leva med en ökande växthuseffekt de kommande åren och anser det därför viktigt att Sverige vårdar de ekologiska system som tar upp växthusgaser, t ex skogar och hav.

Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO) anser det angeläget att den koldioxidskatt som för närvarande gäller från den 1 januari 1993 för den s k övrigsektom (d v s värmedelen utanför industrin) så snart som möjligt får genomslag också inom industri och elsektom. I den mån det politiskt inte är möjligt att låta dessa sektorer få bära kostnaden för sina utsläpp nu, vill SVEBIO hänvisa till möjligheten att införa en avgift med återbetalning motsvarande det system som gäller för kväveoxider. I den takt omvärlden inför koldioxidskatter kan harmonisering ske genom införande av samma skattenivå och motsvarande reduktion av avgiftema för koldioxidutsläpp.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) anser att Sverige för att nå koldioxidmålet (stabilisering av utsläpp vid förbränning av fossila bränslen till år 2000) måste ta till vara erfarenheterna i USA av överförbara utsläppsrättigheter. Företagen bör få minska utsläppen där det är billigast. Värmeverksföreningen anser, med hänvisning till princip 16 i Rio-deklarationen - som anger att ekonomiska styrmedel bör 104 användas med beaktande av att inte störningar i den internationella

• Sida 105
•  Original

handeln sker - att en koldioxidbeskattning på en nivå som avsevärt Prop. 1993/94:111 överstiger omvärldens inte bör tillämpas. Bilaga 1.1

SVEBIO menar att inverkan på klimatet av alla växthusgaser förutom koldioxid främst metan bör beaktas och omräknas till koldioxidekvivalen- ter. Svenska Gasföreningen understryker att metanemissionerna från energisektorn är små jämfört med sådana emissioner från annan mänsklig verksamhet. Skulle riset kunna kompletteras med något annat baslivsme- del kan metanemissionema komma att minska radikalt.

Ozonskiktet. Statens naturvårdsverk föreslår att fortsatta åtgärder bör vidtas för att begränsa utsläppen och avveckla/begränsa användningen av de ozonuttunnande ämnena CFC och HCFC (freoner). Ung vänster anser inte att Sverige bör importera produkter gjorda med hjälp av freoner och i likhet med KdS-K vill man stoppa undantagen som ges för användning av freon.

Folkkarnpanjen föreslår att i första hand regeringen, men också kommunalpolitikema, skall ansvara för att utarbeta program för att stoppa alla investeringar som försämrar luftföroreningssituationen. Samtidigt bör investeringsprogram utarbetas för en radikal minskning av alla utsläpp som är skadliga för atmosfären. Programmet bör koordineras med programmet för kämkraftsavvecklingen och får ej tas till intäkt för att fortsätta kämkraftsutnyttjandet.

Le) Vatten och avlopp Kapitel 17 och 18 i Agenda 21 behandlar skyddet av hav och färskvattenresurser. För att förhindra att den marina miljön förstörs krävs ett synsätt som är baserat på försiktighetsprincipen och på förebyggande åtgärder. MKB rekommenderas som skyddsåtgärd. För att skydda tillgången och kvaliteten på färskvattenresurser föreslås bl a integrerad utveckling och förvaltning samt kartläggning och uppskattning av tillgängliga vattenresurser.

Färskvatten. Statens naturvårdsverk föreslår att fler och bättre skyddsområden för vattentäkter inrättas. Ljusnarsbergs kommun anser att det behöver göras en kartering av grundvattentillgångar och deras behov av skydd. SGU menar att en utredning bör tillsättas med uppgift att skriva ett handlingsprogram för effektiv vattenanvändning av färskvatten. KdS-K anser att dricksvatten bör klassas som livsmedel och innehållsdeklareras. KdS-K föreslår också att andra tillsatser än klor och brom i badanläggningar skall undersökas.

q2000 tycker att Agenda 21 beskriver färskvattenbristen som ett tekniskt problem, istället för en fråga om användning och fördelning av resurser. I u—länder saknas t ex åtgärder för att anpassa valet av grödor efter vattentillgångama och stoppa kalavverkningar som stör neder— börden. Vidare präglas, enligt NFR-[HP, kapitel 18 om färskvatten av 70-talstänkande där den trängande frågan i många u-länder om försörj- ning med både mat och vatten förbises till förmån för t ex tekniskt krävande stationsnät för vattenresursbestämning.

Avloppsrening. Statens naturvårdsverk föreslår att utbyggnad av 105 kväverening i avloppsreningsverken fullföljs enligt tidigare planer och

• Sida 106
•  Original

att åtgärdsplaner för förbättrad rening i enskilda avloppsanläggningar Prop. 1993/941111 upprättas inom kommunerna inom fem år. Kiruna kommun tycker att Bilaga 1.1 det bör ske en reglering av enstaka hushållsutsläpp av avloppsvatten i vattendrag.

Naturhistoriska riksmuseet påpekar att en reduktion av närsaltutsläp— pen till sjöar och vattendrag utan kompletterande åtgärder kan vara ytterst allvarlig för den högre faunan, t ex utter, p g a en minskad utspädningseffekt av miljögifter. Naturskyddsföreningen vill se en utredning om hur växtnäringsämnen från avloppssystemet kan tas tillvara i odling utan förluster och miljöstömingar. Jordbruksverket förordar att bevattningsutredningens förslag om bildande av bevattningssamfälligheter bör beaktas.

Havsmiliön. Kustbevakningen menar att ansträngningama för att skydda havsmiljön bör breddas och intensifieras. Naturhistoriska riksmuseet anser att organohalogener (t ex DDT och PCB) står för en avgörande förorening av Östersjön och att produkter som innehåller miljögifter måste tas om hand och destrueras. Ett annat problem i havsmiljön är, enligt riksmuseet, bifångster vid fiske. En översyn bör därför göras av i vilken utsträckning ändringar i fiskets utformning (tiskeredskap, tider och område) kan minska problemet. Regler för rapportering av bifångster bör utfomras. Vidare anser riksmuseet att beslut om jakt på sälar bör tas i internationell enighet och mot bakgrund av korrekta uppgifter om beståndets storlek och hälsotillstånd. Jakt på de tre svenska sälartema bör tillsvidare inte tillåtas.

Stockholms universitet hoppas att det internationella havsforsknings- rådet, ICES, skall stå modell för att bygga upp liknande forsknings- samarbete i andra delar av världen. SGU anser att rekommendationen i Agenda 21 om att upprätta översiktsplaner för kust- och havsområden bör vara en del av arbetet med att ta fram lokala Agenda 21 , men förutsätter att större resurser avsätts för att ta fram underlag. NFR-[HP beklagar att Agenda 21 lägger större vikt vid effekter av föroreningar i havsområden än vid hur man stryper tillförseln, inte minst från landbaserade källor.

1. Kemikaliekontroll I Agenda 21 (kapitel 19) framhålls att de största problemen med hantering av giftiga kemikalier är bristen på tillräckligt vetenskapligt underlag för riskbedömning av ett stort antal kemikalier samt att resurser saknas för att utvärdera miljöeffektema av de kemikalier för vilka underlag finns. Sex programområden föreslås: — snabbare och utökad internationell riskbedömning, - harmonisering av klassificering och märkning av kemikalier, - utbyte av information, - riskbegränsningsprogram, - förstärkning av nationell kompetens samt - åtgärder mot olaglig handel med giftiga och farliga produkter.

Bedömning och information. Kemikalieinspektionen anser att väsentliga förbättringar behövs i den internationella riskbedömningen av kemikalier. 106 Inspektionen framhåller vidare vikten av information på kemikalieom-

• Sida 107
•  Original

rådet samt vägledning och kunskapsstöd till lokala tillsyns-myndigheter. Prop. 1993/941111 Katrineholms kommun anser att centrala myndigheter under en Bilaga 1.1 övergångsperiod bör ges resurser för utökad bedömning och klassifice- ring av kemiska ämnen. Resultaten av undersökningarna bör ges ut i form av årligen uppdaterade förteckningar liknande de som finns för bekämpningsmedel. Lunds universitet anser att vid bedömningar av hälsorisker och miljöfaror bör persistenta kemikalier och bulkkemikalier prioriteras.

Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum ifrågasätter utgångspunkterna för Agenda le kapitel 19 om kemikalier, därför att behovet av giftiga kemikalier inte ifrågasätts och effektema bedöms alltför enkelt. För att inte företagen själva i alltför hög grad skall kunna styra riskbedömningar bör, enligt kyrkorna, ekotoxikologiska studier utföras av myndigheter eller fristående institut.

Länsstyrelsen' i Älvsborgs län anser att laaven på varuinformations- blad för sammansatta produkter bör skärpas. Alla ingående substansers eventuella miljöfarlighet förutsätts framgå. Produkter med bristfällig information bör inte få användas. Vidare bör den årliga miljörapporte- ringen från företagen göras mer heltäckande genom att även omfatta redovisning av kemikalieutbyte.

Naturskyddsföreningen vill att regeringen uppdrar åt Kemikaliein- spektionen att till år 1995 ta fram en "svart lista" över miljöfarliga kemiprodukter som skall bort från produktion och försäljning och uppmanar inspektionen att använda substitutionsprincipen som grund för att förbjuda kemikalier om vilka konsensus råder att de är starkt miljöfarliga, främst de ämnen som är upptagna på den s k begränsnings- listan. Folkkampanjen föreslår att regeringen bör ansvara för att en fullständig och öppen redovisning utarbetas över alla kemikalier som transporteras och hanteras i anslutning till kämenergiverksamheten.

NFR-HIP påpekar behovet av gott kunskapsunderlag innan beslut fattas om giftiga kemikalier och miljöfarligt avfall, t ex vid långsamt läckage av föroreningar, då överilade åtgärder kan förvärra problemen. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att en samordning bör ske på central nivå mellan brandsäkerhetskrav och miljökrav när det gäller flamskyddsmedel.

Styrning av hantering och användning. Statens naturvårdsverk föreslår en utredning om industriavfall, ökade krav på avfallshantering och utformningen av deponier vid miljöskyddsprövningen samt ett särskilt regelsystem för omhändertagande av miljöfarligt avfall. Skövde kommun menar att kemikaliehanteringen behöver en hårdare kontroll vid införsel av nya medel. Förbud mot kemikalier bör tillämpas i större utsträckning.

Statens naturvårdsverk vill att omhändertagandet av kvicksilver- haltiga produkter förbättras. Katrineholms kommun anser att en styrning av kemikalieandvändning bör ske redan i producentledet. I stället för punktinsatser, som ofta sker långt ut i användarledet eller på lokal tillsynsnivå, bör konsekventa krav ställas på tillverkrringsindustrin från central nivå. Kraven bör klart prioriteras utifrån miljöhänsyn.

Länsstyrelsen' i Älvsborgs län anser att miljöavgift bör införas på 107 sådana stabila organiska" ämnen som identifierats som särskilt miljöfarliga

• Sida 108
•  Original

och att det undantag från förprövningsplikt som gäller för mikrobiocider Prop. 1993/94:111 bör upphävas. Naturskyddsföreningen anser att all användning av Bilaga 1.1 syntetiska organiska klor- och bromföreningar på sikt bör förbjudas eftersom produktion, användning och avfallsbehandling medför oaccep- tabla miljörisker. Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund föreslår totalförbud mot direkt miljöfarliga ämnen som PCB och en hög miljöavgift på miljöskad- liga ämnen som kan tolereras men som skall hållas på en låg nivå. Genom förhandsgranskning av alla kemikalier skall beslut om förbud tas. Ung vänster menar att Sverige måste behålla sina jämförelsevis stränga miljöka på kemikalier och anamma strängare lagar där sådana änns i andra länder. Katrineholm och Borlänge kommun efterlyser konkreta direktiv för tillämpningen av Lagen om kemiska produkter (LKP). Kiruna och Sundsvalls kommun vill ha en ökad och mer systematisk tillämpning av försiktighetsprincipen och substitutionsregeln inom LKP. Uppsala universitet menar att försiktighetsprincipen bör tolkas så att substansen X inte skall få släppas ut med hänvisning till att den inte bevisats vara skadlig.

1.g) Miljö och hälsa I Agenda 215 kapitel 6 betonas att åtgärder i fråga om hälsovård, miljövård och samhälls—ekonomiska förhållanden måste samordnas. Åtgärder som innefattar utbildning, bostadspolitik och infrastruktur- arbeten bör inriktas på att göra det möjligt för människor att på lokal nivå säkerställa en hållbar utveckling.

Riktlinjer och mål. Folkhälsoinstitutet efterlyser nationella mål för folkhälsan i Sverige och deras koppling till en hållbar utveckling och olika samhällssektorers roll. Socialstyrelsen föreslår att mål för svensk hälsa kan deänieras genom att bryta ned och använda WHOs "Hälsa för alla år 2000" i Sverige. Den svenska organisationen har fördelen att den kopplar hälsoskydd till miljöfrågor genom inte minst konununemas nämnder. Statens bakteriologiska laboratorium bedömer att Agenda 215 mål om hälsa kan visa sig omöjliga att nå inom utsatt tid.

Landstinget i Uppsala län menar att skyddet av människors hälsa måste få bli mer styrande för den svenska miljöpolitiken. De värderingar som styr miljöarbetet idag tar ofta inte tillräcklig hänsyn till de kunskaper som änns om hälsoeffekter på människan. I det fortsatta uppbyggandet av infrastrukturer för hälso- och sjukvården i landet behövs en fortsatt satsning på specialiserad miljömedicinsk verksamhet på regional nivå. En sådan resurs kan tillgodose det regionala och lokala behovet av medicinsk konsulthjälp i miljöfrågor, samt också delta i den regionala och lokala utvecklingen av det hälsorelaterade miljöarbetet. Folkhälsoinstitutet anser att hälsoarbete bör bedrivas i det vardagliga sammanhanget istället för att, som hittills, vara inriktat på enskilda riskfaktorer som t ex rökning och alkohol.

Livsmedel. Statens livsmedelsverk hävdar att ökad miljöhänsyn inte 108 får ställa människors krav på rena, giftfria livsmedel åt sidan t ex i

• Sida 109
•  Original

samband med återanvändning av förpackningar av papper eller plast som Prop. 1993/941111 kan medföra hälsorisker om de kommer i kontakt med livsmedel. Bilaga 1.1 Livsmedelsverket framhåller vidare att hot mot den yttre miljön från exempelvis kemikalier och tungmetaller påverkar märmiskors hälsa genom förekomsten av resthalter i livsmedel, vilket ger anledning att se miljöhoten också från livsmedelsperspektiv.

Prykosociala faktorer kan, enligt Statens institut för psykosocial miljömedicin påverka en befolkning exponerad för miljöstömingar minst lika mycket som fysiska och kenriska faktorer. Därför bör hälsovård, miljövård och samhällsekonomiska åtgärder integreras.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att detär av stor vikt att de sociala aspekterna beaktas på alla nivåer i arbetet med Agenda 21 .

Arbetsmiljö. Arbetsmiljöinstitutet påpekar att hänsyn måste tas till arbetsmiljöfrågor när förändringar görs avseende den yttre miljön. LO och Landstinget i Uppsala län anser att företagshälsovården kan användas som ett instrument i arbetsplatsens miljöarbete.

SGU föreslår att mätberedskapen för kärntekniska olyckor förstärks, bl a genom förstärkning och uppbyggnad av SGUs flyggeograäska utrustning, som också kan användas internationellt.

Folkkampanjen föreslår att regeringen bör framlägga planer för hur Sveriges befolkning sakta kan minska.

1.h) Miljökonsekvensbeskrivningar LME)

Rio-deklarationens princip 17 lyder "Miljökonsekvensbeslo'ivningar skall användas som ett nationth instrument för sådana föreslagna verksamheter som kan antas ha en betydande skadlig inverkan på miljön och som kräver beslut av behörig nationell myndighet."

Tillämpning. Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att en MKB vid prövning av t ex nytillkommande industrier även bör omfatta verksam- hetens kretsloppsanpassning. Flera instanser (Naturhistoriska riksmuseet, Sundsvalls konrmun, Ung vänster m ti) anser att det bör ställas krav på MKB i samband med mer omfattande politiska beslut som rör t ex den ekonomiska politiken, jord- och skogsbmkspolitik, kommu- nala upphandlingsbeslut, kommunala investeringar eller planläggning av bostadsområden och vägar. Fallen med Öresundsbron och traäkledema kring Stockholm visar, enligt Naturhistoriska riksmuseet, hur MKB kan få en alltför undanskymd roll.

Naturskyddsföreningen anser att MKB i god tid före beslut skall ställas ut offentligt, inbegripa offentliga hearings och följas upp av möjlighet för allmänheten att, efter amerikansk förebild, föra talan i domstol om myndigheterna inte följer sina egna bestämmelser. Ung vänster anser att i MKB bör ingå en värdering av inte bara ekologiska utan också sociala och kulturella aspekter. MIG får inte utformas av intressenterna allena, utan med hjälp av oberoende miljöskyddsombud.

Statens väg- och trafikinstitut anser att övergripande planer och program för transportsystemet bör föregås av en strategisk MKB, vilket förutsätter avsevärd forskning och utveckling av metoden. Boverket vill 109 att konsekvensbeskrivningar av planer - inte minst översiktsplaner - skall

• Sida 110
•  Original

få en vidgad tillämpning och menar att arbetet på ett system för att på ett Prop. 1993/94:111 stringent sätt miljömässigt utvärdera planer bör uppmärksammas. Bilaga 1.1 Socialstyrelsen påpekar att en MKB skall innehålla beskrivningar av konsekvenser för hälsa och hushållning med naturresurser. Karlstads kommun framhåller att införandet av MKB ännu inte har skett fullt ut i den lagstiftning som reglerar hanteringen av den biologiska mångålden. Polarforskningssekretariatet hävdar att Antarktisfördragets miljös- kyddsprotokoll har gjort miljökonsekvensbeskrivningar till en central del av planeringen av alla nya aktiviteter i polarområdena. Motala kommun har bifogat en checklista för en förberedande MKB i sitt remissvar. Finansiering. Fiskeriverket anser att undersökningar bör bekostas av den som vill släppa ut, bygga eller på annat sätt påverka miljön.

2.1ntegrerad miljöpolitik

2.a) Jordbruk Bland de områden som behandlas i kapitel 14 i Agenda 21 märks översyn av jordbrukspolitiken, betydelsen av kunskap om ett hållbart jordbruk, djurgenetiska resurser samt energiförsörjning. En friare handel och minskade handelshinder för jordbruksprodukter och livsmedel är viktiga för att nå en hållbar utveckling.

Styrmedel. Länsstyrelserna i Västmanlands och Älvsborgs län anser att miljöfrågorna i högre grad måste beaktas vid framtida beslut om förändringar i jordbrukspolitiken. Till exempel utgick det 3 k om- ställningsstödet från 1990 utan att särskild hänsyn togs till skyddet av miljön. Medlen kunde därför inte styras mot omställning av jordbruk i markområden med stort markläckage eller för att etablera skyddszoner kring vattenområden, vilket enligt länsstyrelsernas mening hade varit önskvärt.

Boverket menar att offentliga styrmedel behövs i jordbruket för att åstadkomma ett biologiskt varierat landskap. Dessutom bör jordbruket förmås att bidra till en miljömässigt uthållig energiproduktion genom att odling och nyttjande av energigrödor premieras i omställningen av jordbruket. q2000 föreslår ökat stöd till och styrning i riktning mot ekologiskt jord- och skogsbruk.

Naturskyddsföreningen föreslår en ersättning i hela riket på mellan 100 och 4400 kr per hektar till all jordbruksareal, differentierad efter förekomst av biologiska och kulturhistoriska värden. Kostnaden på 3-4 miljarder kr årligen kan änansieras dels genom miljöavgifter inom jordbruket, dels genom att arealsersättningen ersätter nuvarande bidrag för landskapsvård och större delen av Norrlandsstödet. Vid ett eventuellt medlemskap kan systemet åtminstone delvis änansieras med EG-medel.

Lantbrukarnas Riksförbund varnar för övertolkning och över— utnyttjande av försiktighetsprincipen, Polluter Pays Principle (PPP) och kraven på miljökonsekvens- beskrivningar då dessa principer kan vara ett hinder för ett lönsamt jord- och skogsbruk. Jord- och skogsbruk kan inte 110 jämföras med industriell verksamhet då markens biologiska avkastning

• Sida 111
•  Original

och tillgången till luft och vatten är grunden för all odling. Principen att Prop. 1993/942111 förorenaren skall betala kan därför inte utan vidare överföras till de Bilaga l.l areella näringarna.

Närsaltsutsläpp. Naturhistoriska riksmuseet anser att det krävs minskade läckage av gödningsämnen från jordbruket och en höjd grad av återvinning av både organiska och oorganiska gödningsämnen. För att begränsa jordbrukets närsaltsutsläpp föreslår Statens naturvårdsverk typprovning av gödselspridare, genomförande av tidigare lämnade förslag för att minska ammoniakavgången från jordbruket (täckning av äyt- gödselbehållare mm), samt utvidgning av tillämpningsområdet för flertalet av åtgärderna mot ammoniakavgång till att omfatta hela Götaland och Svealands slättbygder. Naturskyddföreningen förordar att delar av NOx-avgiften från biltraäken och handels-gödselavgiften kan användas för ett experimentprogram lcring anläggning av översilningsvåtrnarker för fastläggning av kväve. Våtmarkerna kan sedan användas för t ex energiskogsodling.

Bekämpningsmedel och handelsgödsel. Stockholms universitet menar att ytterligare begränsningar i användningen av bekämpningsmedel och andra giftiga substanser i jord- och skogsbruk är nödvändiga. Karlstads och Borlänge kommun anser att sänkta pålagor på bekämpningsmedel och handelsgödsel samt fortsatta bidrag till konventionell odling av spannmål är exempel på åtgärder som effektivt hindrar ett kretsloppsan- passat jordbruk från att växa fram.

Statens naturvårdsverk föreslår bibehållande av miljöavgiften på handelsgödsel, internationellt samarbete för att få till stånd deklaration av och sänkt gränsvärde för kadmiuminnehållet i handelsgödsel samt att avvecklingsplaner utarbetas för vissa bekämpningsmedel. Vidare anser verket att det bör ännas ett stödsystem för miljöanpassning i jordbruket. q2000 påpekar att produktion och transporter av konstgödsel och bekämpningsmedel förbrukar stora mängder fossila bränslen. Nya energisystem för lantbruk bör, enligt q2000, kunna utvecklas med hjälp av biobränsle, vind- och solenergi.

Ängsmarker. Enköpings kommun anser att kapitel 14 punkt %) i Agenda 21, som berör utformningen och genomförandet av integrerade jordbruksprojekt, även bör tillämpas på ängsmarker. Bevarande av ängar har betydelse för den biologiska mångfalden men har även ett kultur- historiskt värde. Vidare refererar Enköpings kommun till kapitel 14 punkt 4lc) i Agenda 21 och föreslår att förhindrande av jorderosion och skydd av ytvatten kan ske genom anläggning av skyddszoner utefter åkerdiken och genom uppföring av skyddsplantering.

Livsmedel. Karlstads och Sundsvalls kommun anser att livsmedel bör produceras lokalt och att förädling av jordbruksprodukter bör ske så nära producent och konsument som möjligt. Ung Vänster och KdS-K anser att livsmedelsproduktion utan handelsgödsel och kemiska bekämpnings- medel bör stödjas, liksom att monokulturer i jordbruket och storskalig animalieproduktion bör motverkas. KdS—K vill att samma kvalitetskrav skall gälla för importerade och svenska livsmedel. Inga kemiska färg-, konsisterrs- eller kosmetiska ämnen skall få tillsättas. 111

Jordägarförbundet anser att om Sverige för egen del, t ex för

• Sida 112
•  Original

jordbruksproduktion, väljer att ha strängare miljöregler än vad som Prop. 1993/94:111 föreskrivs i internationella överenskommelser, får detta inte hindra att Bilaga 1.1 Sverige beträffande importerade livsmedel ställer motsvarande miljökrav. Detta är nödvändigt för att inte den svenska livsmedelsproduktionen skall slås ut av utländsk utan att någon förbättring av miljön uppnås. KdS-K anser att kvinnors kunskaper om jordbruksarbete måste tas tillvara.

2.b) Skogsbruk I kapitel 11 i Agenda 21 betonas vikten av att säkerställa att skogspro- dukter och tjänster utnyttjas och produceras på ett långsiktigt hållbart sätt. Effektiv tillämpning av Skogsprincipema bör underlättas och stödjas av länderna.

Miliöanpassade skogsbruksmetoder. Naturhistoriska rilsmuséet betonar att hållbart skogsbruk innebär mycket mer än att bevara isolerade reservat. Skogens naturliga föryngringsprocesser (bl a skogsbränder) bör ges större spelrum och våtmarker (inklusive sumpskogar) bör ges en framträdande roll i hela skogslandskapet för att lagra, leda och rena vatten. Våtmarksdikning i södra Sverige bör förbjudas, enligt Natur- skyddsföreningen, och i norra Sverige bör regler utformas som skyddar tillräckliga ytor sumpskog.

Naturhistoriska riksmuseet hävdar att skogsbruket behöver en mekanism för regional planering på landskapsekologisk skala, så att olika komponenter kan vara representerade. Statens naturvårdsverk föreslår, med hänsyn till bevarandet av den biologiska mångfalden, en ökad användning av miljöanpassade skogsbruksmetoder såsom:

- försiktig markberedning, — alternativ till trakthuggning, - ökade inslag av självföryngring,

- längre omloppstider där det är lämpligt från produktions— och miljösyn- punkt, samt - försiktig tillämpning av helträdsutnyttjande.

Vidare anser Naturvårdsverket att försöksverksamheten med skogsmark- skalkning och vitaliseringsgödsling bör fortsätta. Lilmande åsikter framförs av Länsstyrelsen i Älvsborgs län som också föreslår att hänsynsregler bör införas för att minimera kväveläckaget vid skogsav- verkningar. Svenska Samernas riksförbund motsätter sig gödsling på vinterbetesmarkema och varnar för att gödsling av skogsmark främjar mer näringskrävande växter varvid marklavama trängs tillbaka. Samernas riksförbund vill vidare att nuvarande bestämmelse om slutavverkningsälder i skogsvårdslagen skall bibehållas samt att markbe- redning och plantering av främmande trädslag som contortatall stoppas för att skydda biomångfalden. Även Naturskyddsföreningen och q2000 förespråkar förbud mot plantering av contortatall. Naturhistoriska riksmuseet vamar för införande av exotiskt genmaten'al och vill att de genetiska resurserna i landets skogar skall bevakas bättre. 112 Områdesskydd och reservat. Naturhistoriska Riksmuséet anser att

• Sida 113
•  Original

skogstyper som helt skall undantas från skogsbruk (urskog och sumps- Prop. 1993/94:111 kog) bör ges ett områdesskydd. q2000 anser att bevarande av primär- Bilaga 1.1 skog, som Agenda 21 anvisar i punkt ll.13.a, bör tillämpas på svensk urskog. För att veta hur orörda skogar fungerar behövs ett antal stora reservat som täcker högproduktiv skogsmark. Naturskyddsföreningen föreslår att 5—15% av skogsmarken avsätts som reservat, finansierade genom en fond med delat finansieringsansvar mellan skogsbruket (naturvårdsavgift med 17 lcr/m3 skogsråvara på levererat virke), konsumenterna (miljöavgift med 1 ler/kg på icke—reuturpappersbaserat papper) och staten. Med naturvårdsanpassade skogsbruksmetoder beräknas kostnadema och finansieringsbehoven sjunka till en tredjedel.

Ekoturism kan ibland visa sig lönsammare än avverkning, menar q2000. Naturhistoriska riksmuseet påpekar att det som står i Agenda 21 om nyplantering och skogsrehabilitering på områden som avskogats måste vägas mot värdet av ett bevarat kulturlandskap med hagmark och slåtterängar etc. Intrång i pågående markanvändning bör, enligt Statens naturvårdsverk och Naturskyddsföreningen, regleras såsom före år 1987, dvs i förhållande till hela fastigheten.

Skogsindustrin. Skogsstyrelsen anser inte att virkesproduktionen med bibehållen konkurrenskraft gentemot andra material kan bära kostnadema för all miljöhänsyn. Man vill se stöd till aktivt skogsbruk. Kungliga skogs-

och lantbruksakademien anser det viktigt att skogspolitiken utformas så att Sverige klarar den internationella konkurrensen. Ljusnarsbergs kommun anser att skogsbruksindustrin bör delta i övervakningen av skogsmiljön.

Skogsindustrierna invänder mot krav på att det svenska skogsbruket skall belastas med ekonomiska bördor för naturvård och friluftsliv som de anser rätteligen bör bäras av samhället. Skogsägarna hänvisar till Rio-deklarationens princip 7 som behandlar staters samarbete för att "bevara, skydda och återställa hälsa och okränkbarhet hos jordens ekosystem" och anser att svenska staten har ett stort ansvar för att skydda och återställa skogsmarkema i södra och mellersta Sverige som är skadade på grund av luftföroreningar och surt nedfall.

2.c) Samhällsekonomi och näringsliv Målsättningen i Agenda 21 (kapitel 4 och 8) är att priser och andra marknadssignaler måste spegla de miljökostnader som energiförbruk- ningen och förbrukningen av naturresurser inklusive omhändertagande av avfall från produktionen medför. Statlig upphandling bör ske med beaktande av miljöaspekter. Nya marknader ska uppmuntras för en miljömässigt sundare resurshushållning.

Hållbar utveckling. Kungliga vetenskapsakademien beskriver samspelet mellan samhällelig och ekologisk bärkraft i termer av att ett samhälle som degraderar ekosystemen skjutitr de ekologislm gränserna närmare och därmed minskar potentialen eller spelrummet för samhällsekonomisk utveckling. Potentialen till hållbar utveckling ligger då i att nyttja naturens kapital på ett ekologiskt hållbart och ekonomiskt effektivt sätt. 113 Akademien vill att forskningsresurser inom Beijerinstitutet skall utnyttjas.

• Sida 114
•  Original

q2000 fäster vikt vid att subventioner som inte överensstämmer med Prop. 1993/94:11] målen för en hållbar utveckling skall awecklas eller minskas (Agenda Bilaga 1.1 21, punkt 8.32.b). Särskilt bör detta tillämpas i Sverige inom områdena energi och transporter. SLU anger som riktlinje att det som är önskvärt ur samhällets synpunkt måste göras samhällsekonomiskt lönsamt genom stimulanser till ett uthålligt utnyttjande av resurser.

Miljöräkenskaper. Flera instanser anser att nationalräkenskapema måste kompletteras med miljöräkenskaper. Konjunkturinstitutet räknar med att senast 1997 kunna slutrapportera sitt uppdrag att utveckla metoder för att bygga upp miljöräkenskaper i monetär form. Dessa kan, tror institutet, vara behjälpliga speciellt för att förklara konsumtionsmön- strens betydelse för miljön och torde enligt nuvarande planer och med tilldelade resurser kunna sjösättas först framåt sekelskiftet. Naturvårds- verket föreslår att, i avvaktan på s k gröna räkenskaper, bör som ett komplement SCB ges i uppdrag att utveckla enklare former av miljöeko- nomiska redovisningar. Även för kommunernas, landstingens och näringslivets miljövårdssatsningar bör motsvarande redovisningar utvecklas.

Statistiska centralbyrån vill att en "miljöjusterad nationalprodukt' (MNP) i framtiden ska kunna beräknas med miljöräkenskaper som grund. Den miljöpåverkan som för Sveriges del är mest angelägen att upprätta räkenskaper för är utsläpp, avfall, hälso- och miljöfarliga kemikalier, energi och näringsämnen. På sikt bör förmodligen också viktiga naturresurser, som skog, ingå i miljöräkenskapema. SLU föreslår att ett system av indikatorer för hållbar utveckling skapas för nationalräkenska- pema. Statskontoret menar att införande av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken bör ske på underlag av en helhetsbedömning som även rymmer administrativa konsekvenser hos verksamhetsutövare.

Skogsindustrierna anser att miljöhänsyn och energiåtgärder måste kombineras med ekonomisk tillväxt och sociala framsteg särskilt med tanke på den ekonomiska kris som landet nu genomgår. SVEBIO anser att det är viktigt att regering och riksdag klart uttalar sig för det långsiktiga målet att införa miljöavgifter generellt och fullt ut med tillämpning av principen att förorenaren skall betala. Nivån på avgifterna bör sättas så att den antingen svarar mot den skada som miljöskadliga utsläpp förorsakar eller så att de mål om utsläppsreduceringar som satts upp av riksdagen kan fullföljas. Enligt SVEBIO uppnås inte kost- nadselfektivitet i miljöarbetet och förtroendet för miljöpolitiken rubbas om vissa områden får betala för miljöskadliga utsläpp, medan andra slipper eller får stark reduktion. Ett exempel på det är utsläpp av växthusgaser som enligt de från årsskiftet gällande reglerna vid värmep- roduktion främst blir belastade i verksamheter utanför industrin. Industriella utsläpp får starkt reducerade koldioxidskatter och elsektom är ännu så länge helt befriad från sådan skatt.

Skogsindustrierna understryker att konsumenters och opinioners krav på miljöanpassade produkter och processer idag tenderar att bli en starkare kraft än politiskt beslutade styrmedel. Därför måste politiska åtgärder mer än tidigare inriktas på att säkerställa att en helhetssyn på 114 miljö och utveckling verkligen uppnås.

• Sida 115
•  Original

Botilda UNIFEM vill att kvinnors obetalda arbete skall värderas Prop. 1993/94:111 rättvist i nationalräkenskapema. Ung vänster och KDU vill att icke- Bilaga 1.1 förnybara energikällor och material skall beskattas så att förbrukningen minskar.

Fördelningspolitik. Statens naturvårdsverk vill att miljökonsekvens- bedömningar bör ligga som underlag för beslut om fördelning av budgetmedel. Munkedals kommun anser att det saknas en rättvis fördelning av Sveriges resurser mellan stat, regioner och konununer. Staten måste stimulera till utveckling även i de mer glest befolkade delarna av landet om landsbygden skall ha en möjlighet att överleva.

Glesbygdsmyndigheten beräknar att det är samhällsekonomiskt lönsamt om förädling sker vid platsen för råvaruuttag och om småskalig- het gynnas. Ett alternativ är att företagen beskattas i de kommuner eller områden där de exploaterar. Myndigheten vill ha ett tydliggörande av vem som äger naturresurserna och vem som ska bestämma hur de ska användas - kommunen, länet, bolag eller staten? Vidare anser Glesbygd- smyndigheten att kvinnors liv måste förbättras i glesbygden genom tillgång till arbete, utbildning och service samt rikare kultur och fritid.

Naturskyddsföreningen framhåller att Sverige genom att beskatta oönskad och kostsam miljöförstöring och lindra beskattningen på arbete och kapital kan minska arbetslösheten, få bättre råd med den arbetsin- tensiva offentliga sektorn, minska utsläppen och stimulera förnyelsebara energisystem med bibehållen konkurrenskraft. Folkkampanjen anser att ojämlikhet och fattigdom i Sverige måste bemästras med bl.a. satsning på miljövänlig energi och trafik, reparationer och återvinning. I den mån det ej räcker bör det ske en fördelning av tillgängliga lönsamma arbeten på flera individer genom en arbetstidsförkortning. Ung Vänster anser att det viktigaste i den globala fattigdomsbekämpningen är rikedomsbe- kämpning, bl a genom att avskaffa lyxkonsumtionen.

Naturskyddsföreningen vill att miljökvalitetsnormer som grund för handel med utsläppsrätter ("bubblor") eller avgiftssystem med gemensam- ma investeringsfonder rörande t ex kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen skall utredas före 1995 . Vidare bör regeringen konsekvent genomföra 1988 års beslut om den svenska trafikens kostnadsansvar och arbeta för att samma princip genomförs i EES och EG.

Upphandling. Naturvårdsverket förordar en ökad miljöhänsyn vid den offentliga upphandlingen och att statliga myndigheterna i sin årsredovis- ning åläggs att redovisa vad de gjort under året för att anpassa sin upphandling. Kiruna kommun anser att kommunförvaltningen skall köpa miljöanpassade produkter för både drift och nybyggnation. Örebro kommun anser att det är viktigt att kunna agera lokalt för att kunna styra upphandlingen mot en långsiktigt hållbar utveckling och möta konkurren- sen från producenter som exploaterar icke förnyelsebara resurser. Liknande synpunkter framförs också av Kiruna kommun.

Kooperativa Förbundet anser att miljöanpassade varor inte bör vara dyrare än icke anpassade. För de flesta konsumenter kommer det även i framtiden att vara svårt att ta ett miljöansvar genom valet av produkter, så länge konventionella varor är billigare för att de inte belastas med sina _ 115 miljökosmader. Karlstads och Sundsvalls konunun tycker att kommu-

• Sida 116
•  Original

nema bör föregå med gott exempel och gynna småskalig och lokal Prop. 1993/94:111 produktion vilket kan leda till färre transporter och ett minskat behov av Bilaga 1.1 förpackningar. Sundsvalls kommun anser vidare att i första hand lokala energi- och naturresurs-tillgångar bör utnyttjas. Miljömärkning. Nästan 20% av yttrandena från kommuner samt svar från flera andra instanser innehåller förslag om en gemensam standard för miljömärkning. Det anses vilseledande för konsumentema med olika märkningar som svanmärlcning, bra miljöval, miljövänligt, etc. Statens naturvårdsverk anser att arbetet med bl a miljömärkning av produkter samt avfalls— och miljövarudeklarationer bör fortsätta för att stödja bra miljöval hos konsumenterna och i företagen. Liknande önskemål framförs av Konsumentverket. Karlstads kommun tycker att intresseorganisatio— ner som arbetar för att informera konsumenterna om miljöanpassade varor bör understödjas. Prissättning. Naturskyddsföreningen ger tre råd för att nå det hållbara samhället: - avskaffa samhällets subventioner till olönsarruna investeringar i ohållbara system; - avskaffa subventioner och speciallagar som gynnar drift av ohållbar verksamhet; samt - inför fullt miljökostnadsansvar för all ekonomisk verksamhet och använd miljöskatter för att finansiera statens utgifter.

Munkedals och Malå konunun menar att man bör underlätta för miljövänliga produkter genom att se över moms- och skattesystemet. Som exempel nämns miljöbränslet "SCAFI 101 ' som beskattas på samma sätt som övriga petroleum produkter. Ung vänster och KDU vill att icke— fömybara energikällor och material skall beskattas så att förbrukningen minskar. Vägverket förordar att statsmakterna ser över system för avgifter, bonus m m så att de ger signaler som åstadkommer ett hållbart beteende. Konkurrensverket anser det avgörande för den ekonomiska ut- vecklingen att det inte skapas vare sig protektionistiska hinder eller ojämlika villkor för de ekonomiska aktörerna. Sveriges Jordägarför- bund anser att i en väl fungerande marknadsekonomi måste resurser betalas med sitt marknadsvärde även då de tas i anspråk för att tillgodose samhällets behov. Moderata Kvinnoförbundet menar att Agenda 21 genomsyras av en övertro på politiska lösningar och hävdar att det istället på många områden krävs avregleringar.

Lunds universitet menar att näringslivets miljöproblem ofta visar sig endast i praktisk verksamhet men att de kan lösas bara i samverkan med forskarsamhället. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-f'orum tycker att näringslivet skall uppmanas att tillverka återanvändbara produkter (både "recycle' och "precycle").

Grossistförbundet påpekar betydelsen och möjligheten av att utnyttja ändliga råvaror, som t ex råolja, optimalt. Miljöförbundet anser att industrier som tillverkar förorenande varor som t ex bilar och flygplan måste lägga om sitt produktsortiment. Detta kräver en uttalad industripo— 116 litik, t ex med ett program för att hjälpa bilindustrin att ställa om till

• Sida 117
•  Original

spårtaxi. Prop. 1993/94:111 Bilaga 1.1 2.d) Trafik I kapitel 9 i Agenda 21 rekommenderas till regeringar och andra aktörer att utveckla kostnadsefl'ektiva, mindre förorenande trans- portsystem och att utveckla mekanismer för att integrera transport- planeringen i bostads- och bebyggelseplaneringen.

Trafikens miljöproblem är väl kända, enligt Trafikforskningsbe- redningen, och de kan inte lösas enbart genom tekniska förbättringar. Dessa räcker inte till för att kompensera de utsläpp som följer av trafikökningen. VTI ifrågasätter om mobilitet skall tolkas som uttryck för ökad välfärd. Istället är den ökande mobiliteten delvis en uppoffring orsakad av ökad otillgänglighet. Dessutom, menar VTI, är allmän ekonomisk tillväxt förbunden med en i stort sett likvärdig tillväxt av transportarbetet, vilket är ett miljöpolitiskt dilemma. De flesta struktur- prognoser pekar mot ännu starkare takt i godstransportemas ökning i kontrast till en nödvändig minskning av utsläppen.

Kungliga vetenskapsakademien uttrycker oro över frånvaron av ett helhetstänkande i trafikpolitiken. Akademien menar att Agenda le rekommendatiOn att "tillämpa ett förebyggande och försiktighetsgrundan- de synsätt vid planering och genomförande av projekt" förpliktigar till större respekt och ansvar än vad som hittills visats i handling.

Vägverket efterlyser övergripande mål för trafik och transporter, miljökvalitet etc. Motstridiga mål borde diskuteras brett i samhället, varefter berörda statliga verk kan avgränsa vilka åtgärder som är förenliga med fiera mål. Boverket har i studien "Storstadsuppdraget' visat att bilberoendet ökar i storstäderna, vilket också skapar svårigheter att upprätthålla den kollektiva trafikens standard. Denna utveckling måste stoppas med förstärkt regional planering.

Infrastruktmprogranvnet. Boverket menar att den massiva satsningen på förbättrad transportinfrastruktur strider mot försiktighetsprincipen och mot Agenda 215 anda, där samråd och bred medverkan framhävs. Verket anser att det hade varit önskvärt att en nationell vision förelåg som underlag, eftersom utbyggnad av infrastruktur har utomordentligt långsiktiga verkningar. Boverkets tveksamhet gäller även de 5 k storstadsöverens-kommelsema. Också Statskontoret efterlyser, med utgångspunkt bl a i fördelningen mellan olika trafikslag i infrastruktur- satsningen, bättre beslutsmodeller med avseende på vilket sätt miljöhän- syn beaktas.

Miljöförbundet tolkar Agenda 215 punkt 9.15 a) om att utveckla och främja kostnadseffektiva, mindre förorenande och säkrare transportsystem som att praktiskt taget alla pengar som satsas på transporter måste gå till kollektivtrafik, vilket medför behov av en omprövning av regeringens infrastrukturprogram. Statens naturvårdsverk och Ung Vänster föreslår MKB av övergripande planer för infrastruktursatsningar och av stora investeringar i enskilda projekt.

Naturskyddsföreningen beräknar att om de medel som anslagits till 117 riksvägplanen halverades så skulle ca 2,3 miljarder kronor per år frigöras

• Sida 118
•  Original

jämfört med riksdagsbeslutet. Dessa skulle kunna användas dels till att Prop. 1993/941111 öka Banverkets stomnätsanslag med 25% (+800 miljoner per år), dels Bilaga 1.1 till att återinföra anslaget för "vissa investeringar i kollektivtrafik" (+400 miljoner per år), främst nya persontåg. Den föreslagna omprioriteringen skulle, enligt föreningen, frigöra 1,1 miljarder per år för andra ändamål.

Vägverket tolkar Rio-deklarationens princip (4) om att miljöskydd ska behandlas integrerat, så att miljöprövning av t ex vägar bör ske som en integrerad del av ett ordinarie planerings- och beslutssystem, vilket stämmer väl överens med den i Sverige påbörjade sektoriseringen av miljöansvaret.

Järnvägar. Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län anser att samverkan mellan transportverken är nödvändig med hänsyn till bl a miljö och resurser. Länsstyrelsen i Norbottens län, Sorsele, Munkedals och Malå kommun anser att staten bör satsa på utbyggnad av järnväg i hela landet och inte enbart runt storstadsregionema. Länsstyrelsen i Älvsborgs län och Folkpartiet Liberalernas kvinnoförbund vill ge ökad prioritet åt investeringar som främjar kollektivtrafik och godstrafik på järnväg. Ung vänster föreslår upprustning av järnvägsnätet.

Landstinget i Värmlands län anser att staten kan stimulera kollektivt resande genom att minska avkastningskraven på SJ och genom att ge de regionala länstrafikbolagen bättre ekonomiska förutsättningar att driva och utveckla spårbunden trafik. Statens naturvårdsverk föreslår att Banverket i samråd med Naturvårdsverket ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till miljörelaterade trafikavgifter på järnvägen.

Sjöfartens långsiktiga fördelar i form av hög energiefi'ektivitet, hög transportkapacitet och naturliga infrastrukturella förutsättningar framhävs av Sjöfartsverket. Verket bedömer att Sverige har ett behov av privatbilism men menar att transportsektoms miljöpåverkan kan begränsas genom att mer godstransporter överförs till sjöfarten. Sjöfartsverket utvecklar nu ett avgasreningsprojekt på två fartyg med ambitionen att reningsgraden för kväveoxider, kolväten, kolmonoxid och stoft ska överstiga 90%.

Flygtrafik. Luftfartsverket pekar på att en miljöanpassning av luftfarten äger rum genom att flygplatser nu rniljöprövas och att miljörapporter årligen sammanställs. Naturskyddsföreningen föreslår att miljörelaterade hamn- och landningsavgifter skall införas, med samma avgift per kilo utsläpp som andra trafikslag. landningsavgiftema bör göras gemensamma inom Europa och landningsavgiften för flyg utifrån EG/EFTA kan beräknas på halva distansen till första destination utomlands. Även Naturvårdsverket förespråkar att miljörelaterade landningsavgifter för flyget införs snarast och att miljörelaterade hamn- eller farleds-avgifter övervägs.

Kollektivtrafken behöver byggas ut för att minska biltrafiken, anser fiera remissinstanser. Statens naturvårdsverk vill att investeringar skall göras i mer miljövänlig kollektivtrafik. Ung vänster föreslår att taxoma skall sänkas. Landstinget i Stockholms län anser att skattereglerna bör stimulera kollektivtrafiken och gynna miljövänliga bränslen.

Svenska Lokaltrafikföreningen anser att kollektivtrafiken bör 113 inkluderas redan på ett tidigt skede och som en naturlig del i sam-

• Sida 119
•  Original

hällsplaneringen. VTI anser att tätorterna måste få en miljöanpassad Prop. 1993/94:111 stadsplanering i kombination med ett effektivt och miljöanpassat system Bilaga 1.1 för kollektiva transporter.

Cykel. Huddige kommun vill att tvärkommunikationer förbättras och att användningen av cykel stimuleras. Även Ung vänster vill ha fler cykelbanor och föreslår förbud mot innerstadstrafik.

Bilism. Länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår att satsningar bör göras på tele- och informationstekrrologin då det skulle kunna leda till ett minskat resande. Huddinge kommun anser att eventuella restriktioner för bilanvändningen eller ökade skatter och avgifter för att dämpa bilresandet bör utredas på det regionala planet och nationell nivå.

Naturvårdsverket, VTI och Naturskyddsföreningen föreslår att nya regler för tjänstebilsfömråner och reseavdrag utarbetas så att för- månstagarna genom beskattning konfronteras med resandets rörliga kostnader. Naturvårdsverket anser också att bilavgifter skall kunna användas i flera tätorter än de tre största städerna.

Öresundsbron skulle, om den byggs, kunna orsaka irreversibel skada, enligt Fiskeriverket. Att bygga bron skulle därför strida mot försiktig- hetsprincipen (15) i Rio-deklarationen. KDU anser att försiktighetsprin— cipen bör tillämpas på den föreslagna Öresundsbron. Naturskyddsföre- ningen vill stoppa statliga lånegarantier till Öresundsbron och Dennispa- ketet och anser att studier av betalningsvilligheten skall göras eller kommunala omröstningar hållas vid större vägprojekt. Vägverket anser att det finns kunskapsbrister om ekologisk anpassning vid lokalisering och utformning av vägar.

Fossilbränsledrivna redskap. Vägverket påpekar att utsläppen från terrängfordon, arbetsredskap m m ökar i andel av totala utsläpp. Lunds universitetet anser att all terrängköming med motorfordon bör regleras. Länsstyrelsen' i Älvsborgs län och Huddinge kommun anser att det bör ställas skärpta utsläppskrav på motordrivna arbetsredskap, som t ex gräsklippare och på fritidsbåtar. Länsstyrelsen förordar också skärpta utsläppskrav för arbetsfordon och tung trafik. Borlänge kommun påpekar att sänkning av skatter på t ex oljebaserade drivmedel allvarligt kan störa övergången till biobaserad energi.

Bräns.len Statens naturvårdsverk föreslår miljöklassning av bensin och förbud mot blyad bensin samt reglering av samtliga motorbränslens egenskaper i förordningen om motorbränslen. Länsstyrelsen' i Älvsborgs län anser att utsläppen kan minskas genom komplementering av klassningen av dieselbränslen med en miljöklass 0 och genom bidrag stimulera till eftermontering av katalysatorer på gamla bilar.

Naturskyddsföreningen anser att bensin bör miljöklassas enligt samma princip som diesel på en tregradig skala och föreslår en gradvis höjning med 10% årligen till år 2000 av bensin— och dieselskatten till 6 kr/l. VTI anser att en teknisk utveckling mot lätta och energisnåla fordon ska stimuleras för att minska koldioxidutsläppen och att bilar i miljöklass ] och 2 ska rnarknadsintroduceras.

CUF föreslår en svensk avvecklingsplan för fossila motorbränslen: år 2000 bör inga nya fossilbränsle—bilar få säljas; år 2010 inga nya 119 fossilbränsle-motorer (allt från gräsklippare till flygplan); och år 2025

• Sida 120
•  Original

inga fossila bränslen. Planen kräver, enligt CUF, en massiv satsning på Prop. 1993/94:111 biobränslen och nya energikällor. Bilaga 1.1

Lunds universitet föreslår utveckling av bränslecelldrivna fordon med väte som bränsle, vilket kunde medföras eller erhållas genom omvandling av metanol, som kan framställas ur bioenergi. SLU anser att avgifter och skatter på fossila bränslen är viktiga för att användningen av de miljövänliga biobränslena skall stimuleras. Botilda UNIFEM förordar att drivmedel från sockerbetor utvecklas.

Enligt Huddinge kommun planeras el—bilar och hybridfordon vara klara för serietillverkning år 1996 och då anser kommunen att en lagstiftning bör komma till stånd som tvingar fram dem på marknaden. Länsstyrelsen' i Älvsborgs län och VTI föreslår att hastighetsnivåerna för personbilar bör sänkas på vägarna genom hastighetsbegränsningar och/eller ökad hastighetsövervakning. Vidare föreslår länsstyrelsen snabbare utskrotning av äldre bilar genom höjd skrotningspremie, krav på införandet av teknik som minskar varmkömingstiden för personbilar, samt införande av systemet med miljöklassning av fordon.

VTI konstaterar att svenska raffinaderier saknar faciliteter för bl a alkylering, katalytisk krackning och avsvavling. VTI föreslår därför en plan för utbyggnad av svenska raffinaderiers kapacitet till storskalig produktion av miljö- och hälsomässigt optimal bensin.

2.e1 Energi Bland åtgärder i i-länder nämns i Agenda 21, kapitel 7, speciellt energihushållning och utvecklande av alternativa energikällor då sådant utvecklingsarbete kan komma u-länderna till godo i ett senare skede.

NUTEK bedömer att utsläppen från elproduktion kommer att öka - vid hög ekonomisk tillväxt blir ökningen troligen lcraftig. Verket menar därför att normer för maximal energianvändning bör prövas. Kungliga vetenskapsakademien anser att det sparande som framgångsrikt genomfördes efter energikrisen 1973 måste återupptas, liksom satsningen på alternativa energikällor. Akademien föreslår därför att en successiv övergång till energisnål teknik påskyndas genom satsningar inom det ekoteknologiska området via ekologisk-ekonomiska styrmedel. Sverige satsar för närvarande, även internationellt sett, små medel på forskning och utveckling om energi. Här krävs ökade resurser. Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår bättre ekonomiskt stöd till utveckling och införande av förnyelsebara energikällor och att det bör underlättas för lokala producenter att distribuera energi till det regionala nätet. Lunds universitet menar att Sveriges möjligheter till förnybara energikällor främst ligger i bioenergi, vindkraft och solvärme. Elproduktionen i Sverige bör, enligt Skogsindustrierna, även i fortsättningen baseras på vattenkraft och kärnkraft. Vidare anser förbundet att Sverige bör verka för en ökad förbränning med energiutvinning av hushållens pappersför- packningar.

Biobränslen. Statens naturvårdsverk anser att lokal energiplanering bör inriktas på effektivare energianvändning och ökad användning av 120 biobränslen och biokraftvärme. Skogsägarna och Skogsindustrierna

• Sida 121
•  Original

framhåller också att det bör skapas bättre förutsättningar för att utnyttja Prop. 1993/94:111 biobränslen som energiråvara. SVEBIO anser att det är viktigt att Bilaga 1.1 bioenergi och naturgas får bära sina kapitalkostnader på kommersiella villkor för att inte en snedvridning av konkurrensen skall uppstå mellan olika bioenergialtemativ. Den kommunala planeringen kan då byggas på samhällsekonomiskt optimala bränsleval. Svenska Gasföreningen anser att det finns en risk för att gränsöverskridande internationella eller nationella energiförsörjningssystem (som tex pipelinesystem för gas) inte tas upp i arbetet med de lokala agendoma.

Huddinge kommun påpekar att största möjligheten för kommunen att styra utvecklingen mot mer miljövänligt energiutnyttjande ligger i att påverka bränslealtemaliven för fjärrvärme. Det är dock inte rimligt att kommunens ambitioner att minle COz-utsläppen enbart skall betalas av tjärrvärmekundema med högre taxor medan elvärmekundema, oljekunder m fl slipper kostnaderna för minskningen av utsläppen. Biobränslen måste vara ekonomiskt konkurrenskraftiga för att de skall få en bred användning. Det är staten som måste ändra förutsättningarna så att detta blir fallet, så länge biobränslena inte av egen kraft kan konkurrera med fossila bränslen eller billig el.

Energipriser. Värmeverksföreningen påpekar att fjärrvärme och kraftvärme kan utnyttja förnybara energiråvaror men att dessa energikäl- lor för närvarande är dyrare än andra. Insatser måste göras för att sänka kostnaderna för att använda de förnybara energiråvarorna så att dessa kan konkurrera med fossila bränslen på lika villkor med beaktan av miljöpå- verkan.

Folkpartiet liberalernas kvinnoförbund vill gynna en omställning av energisystemet och hushållning med energi genom ett prissättningssystem som tar hänsyn till marginalkostnadema för ny el. SVEBIO påpekar att de låga elpriserna i Sverige motverkar målet om energihushållning samtidigt som det rådande överskottet på elkraft leder till att elvärmen växer snabbare än andra elsektorer. Härigenom kommer också av- vecklingen av kämkraften att försvåras då omställning av energisystem är relativt kostsamt inom bostadssektom.

NUTEK menar att sänkta skatter för industrin kan minska incitamen— ten till energibesparingar. Skövde kommun menar att elpriserna fortfarande är så låga att direktverkande/vattenburen el oftast väljs istället för fjärrvärme eller andra alternativ. Liknande åsikt framförs av Örebro kommun.

Malå kommun påpekar att priset på el från kämkraft subventioneras i förhållande till el från vattenkraft. Glesbygdsmyndigheten påpekar att vid avregleringen av elmarknaden kommer Jokkmokk, som har egna kraftverk, troligen att få de högsta elpriserna i landet p g a en för låg konkurrens.

För att öka biobränslenas konkurrenskraft föreslår Statens natur- vårdsverk och Länsstyrelsen i Älvsborgs län att en koldioxidskatt införs för samtliga fossileldade elproduktionsanläggningar. Naturvårdsverket anser att skatten bör vara på 8 öre/kg och att den gradvis höjs. Luther- 121 hjälpen tillsammans med Kyrkornas U-f'orum och Ung Vänster

• Sida 122
•  Original

förordar att olje- och elskattema höjs kraftigt. Falkenbergs kommun Prop. 1993/94:111 anser att lagen om fast bränsleförbränning måste tillämpas mera strikt. Bilaga 1.1

Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att kraven på eldningsolja bör skärpas i Västsverige så att högst 0,1 % svavelinnehåll tillåts. Natur- skyddsföreningen menar att Sverige också bör införa samma ansvars- regler för sjötransporter av olja som USA, dvs obegränsat ansvar för redaren och krav på dubbla skrov för oljetankers som angör svensk hamn.

Kämkraji. De politiska beslut om att avveckla ärnkraften till år 2010 och att inte bygga ut vattenkraften ytterligare, anser Skogsindustrierna, måste starkt ifrågasättas i ett internationellt perspektiv. Ung Vänster och Kvinnor för Fred menar att kärnkraften måste avvecklas enligt folkomrösmingens utslag senast år 2010. Barsebäck bör stängas inom en snar framtid.

q2000 ifrågasätter om slutförvaring av radioaktivt avfall kan tillåtas på Östersjöns botten om försiktighetsprincipen skall tillämpas, såsom anges i Agenda 215 punkt 22.5.c om radioaktivt avfall. Kvinnor för Fred vill att importen av uran snarast skärs ned. Stöd till icke-fömyelsebara energiforrner bör successivt avvecklas och en mångdubbel satsning göras på alternativ energi. Det bör bli lättare för svenska konsumenter att börja använda förnyelsebara energikällor.

Gas. Svenska Gasföreningen anser att regering och riksdag bör inta en ny hållning till pipelinesystemet för naturgas och överväga hur staten skall främja tillkomsten av nya naturgasledningar i Sverige och i Norden.

q2000 anser att energiåtervinning ur organiskt avfall är ett måste. Hållbart odlade energigrödor bör främjas. Lunds universitet anser att utsläppen av metan från soptippar kan minskas och att gasen bör tas tillvara och användas för el- och/eller värmeproduktion. Regelsystemet för elsektom bör, enligt universitetet, ses över så att nyinvesteringar alltid utnyttjar möjligheter att använda förnybar energi.

Kol. Svenska Kolinstitutet understryker att 40% av världens elproduktion är kolbaserad och ökar stadigt. I Sverige har bl a rökgas- reningstekniker utvecklats under 80-talet. Sverige har möjlighet att genomföra insatser för att effektivisera kolanvändningen i andra länder vilket skulle ha mycket stor effekt på den globala miljön. Med svensk teknik skulle t ex Kinas kolförbrukning kunna reduceras med ungefär 25% eller ca 300 miljoner ton. För att kunna utveckla miljöanpassad teknik behövs svenska referensanläggningar.

Regleringar. Naturvårdsverket föreslår krav på bygglov vid installation av vedeldade villa pannor och möjlighet för kommuner att lämna generella föreskrifter för vedeldning i vissa bostadsområden. Tillkommande vedeldning bör regleras i detaljplaner och kommunala energiplaner. Vidare bör normer för elförbrukning i hushållsapparater införas. Länsstyrelsen i Älvsborgs län och Konsumentverket framför liknande synpunkter. Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår dessutom att det på alla elapparater skall införas en obligatorisk energimärkning som visar apparatens elförbrukning.

Huddinge och Lunds kommuner anser att det för en minskning av 122 den individuella energiåtgången behövs en relativt hårdhänt styrning, tex

• Sida 123
•  Original

en reglering av hur stora ytor olika hushåll respektive arbetsplatser skall Prop. 1993/94:111 få disponera, eller införande av avgifter/skatter som motverkar alltför Bilaga 1.1 hög konsumtion av energi. Skogsindustrierna anser att det är fel att vid produktion av varor minska den mängd energi och råvara som används per enhet utan att samtidigt ställa detta i relation till kostnaderna.

Rådgivning. Malå kommun anser att informationen om bidrag till allmänheten för att minska elförbrukningen är bristfällig. Till exempel är det få människor som känner till möjligheten att söka bidrag för att installera solceller. Enköpings kommun tycker att det bör finnas en energirådgivare i varje kommun. SLU föreslår tydliga signaler och god rådgivning till producenter och användare av fossila bränslen om vilka villkor som gäller vid en övergång till bioenergi för att stimulera en marknadsutveckling i riktning mot inhemskt producerad bioenergi.

2.f) Försvar 1 Agenda 215 kapitel 20 om hanteringen av miljöfarligt avfall, framhålls att regeringarna bör försäkra sig om att även militära anläggningar följer gällande nationella miljökrav för hanteringen. I kapitel 33 anges att militära resurser bör omfördelas för att finansiera Agenda 21.

Överbefälhavaren tror inte att Försvarsmakten kan undvika viss miljöpåverkan och ser därför, i takt med att miljölagstiftningen skärps, en ökande risk att Försvarsmakten inte skall kunna lösa sina uppgifter. Det krävs därför balans mellan miljökrav och kravet att vara beredd på krig. Försvarsmakten bör, anser ÖB, få direktiv angående Agenda 21 endast från regeringen och beträffande miljötillsyn lägst från Länsstyrel- serna.

Miljöväm. Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) och Kvinnor för Fred föreslår en svensk handlingsplan om hur militära resurser kan användas för att skydda miljön, som en uppföljning till 1991 års FN-studie, och en plan för omställning av försvarsindustrin till civil produktion. Samarbete för Fred anser att ett miljövårds- regemente bör inrättas och att SNV och FOA gemensamt bör admini- strera en fond som med ett par miljarder till sitt förfogande under en treårsperiod för nuvarande rustningsindustri skall skapa alternativ sysselsättning med miljöriktig produktion.

Miljöskuld. Samarbete för Fred och Kvinnor för Fred anser att militären skall bära sina egna miljökostnader genom att moms införs på krigsmateriel, skatt utrnäts på militärt flygbränsle och miljöförstöring orsakad av militären saneras, så att det i försvarsbudgeten framgår vad säkerhetspolitiken kostar.

Miljöhänsyn. ÖB framhåller att en särskild Agenda 21 för Försvars- makten vore en fördel. Samarbete för Fred menar att Försvarets miljöberedning bör presentera vad kretsloppssystem innebär för totalförsvaret. ÖB bör ges i uppgift att i planeringen fram till 1988, enlighet med Rio— deklarationens princip 8, ersätta ohållbara konsumtions- mönster. Vidare bör, enligt Samarbete för Fred, försvarets dispens att 123 använda freoner genast dras in, strikta civila normer tillämpas för

• Sida 124
•  Original

kemikalieanvändning och ett internationellt institut för kemikaliesäkerhet Prop. 1993/942111 inrättas i Sverige med resurser från FOA. Bilaga 1.1

2.g) Forskning teknisk utveckling och utbildning I kapitel 35 i Agenda 21, om forskning för en hållbar utveckling,

framhålls att en uppgift för vetenskapen bör vara att tillhandahålla information som underlag för en bättre utformning av miljö— och utvecklingspolitik. För att uppfylla detta krav är det nödvändigt att länderna bedömer och vidtar behövliga åtgärder i syfte att öka den vetenskapliga insikten, förbättra den långsiktiga vetenskapliga kapaciteten och säkerställa att vetenskapen svarar mot de nämnda behoven.

Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum varnar för en övertro 1 Agenda 21 på att forskning och information skall lösa alla världens problem. Kungliga vetenskapsakademien tror att Agenda 21 kan genomföras endast med hjälp av en engagerad och kunnig allmänhet och beskriver därför inforrnationsbehovet som det kanske mest angelägna problemet i strävan mot en hållbar utveckling. Dessutom måste miljöpo- litiken stå på fast vetenskaplig grund. Försiktighetsprincipen kräver, enligt akademien, t ex en utveckling av metoder för relativ riskbe— dömning som hjälp för beslutsfattare.

Även Naturvetenskapliga forskningsrådet ser högkvalitativ forskning som en grundförutsättning för tillämpning av försiktighetsprincipen, i synnerhet vid motstridande intressen nationer emellan. KTH menar att den attitydförändring som krävs i samhället förutsätter omfattande utbildning i "Rio-anda" av beslutsfattare, studenter och allmänhet. Statens institut för psykosocial miljömedicin och Byggforskningsrådet föreslår att staten främjar bättre kontakter på lokal och central nivå mellan forskare, beslutsfattare och allmänhet.

Tvärvetenskap. TFR menar att den forskning som berör Agenda 21 måste organiseras som ett långsiktigt projekt i konsortieforrn med aktiv medverkan av rådsorganen och internationella kontakter. SLU anser att utbildning på universitet och i skolan bör ge en helhetssyn på resurser, lönsamhet och energiflöden samt önskar att behovet av tvärvetenskapligt kunnande särskilt vid ökad biobränsleanvändning beaktas. SGU framhåller betydelsen av sektorsforskning för att Agenda 21 skall kunna förverkligas. Sektorsforskningen, i kontrast till universitets- och högskoleforskningen, inriktas mot relevanta problem, har en långsiktig struktur och är en garant för kontinuitet.

Forskningsrådsnämnden (FRN) anser att Rio—deklarationen spränger disciplinramen vilket ställer krav på kompletteringar av befintlig grundforskning med en betydande breddning och sektorsövergripande forskning i bärkraftighetsperspektiv. En lång rad instanser framhåller betydelsen av tvärvetenskapliga forskningsprogram och föreslår att grundforskningen bör ges incitament för helhetssyn och integration för att rätt belysa olika miljöfrågor.

Mi/jöcentra. Stockholms universitet betonar att existerande miljöcen- 124 tra vid flera universitet är nödvändiga för tvärvetenskapligt samarbete.

• Sida 125
•  Original

Lunds universitet föreslår ökat stöd till dessa miljövetenskapliga centra, Prop. 1993/94:111 som bör få en mer långsiktig och fast organisation. Dessutom föreslås Bilaga 1.1 vidgat forskningssamarbete med länder inom och utom Europa.

Fiskeriverket föreslår, i enlighet med Agenda 2ls punkt 17. 17g om integrerad kust- och havsskötsel, ett regionalt tvärvetenskapligt institut för Östersjön. Länsstyrelsen 1 Norrbottens län föreslår att Norrbotten skall bli ett svenskt centrum för miljöutvecklings- -insatser riktade mot norra Ishavet och Barentsregionen.

Forrkningsområden som anses vara viktiga är bl a analyser av utövandet av äganderätter i förhållande till ekologi (KVA), vidareutveck- ling av s k gröna räkenskaper (KVA) samt frågor om befolkningsut- veckling/fattigdom (HSFR) och livsstil (TFB).

Landstinget i Uppsala län hänvisar till forskningsområdena som nämns i kapitel 6 i Agenda 21 punkt 4lm) ii), som behandlar utveckling och genomförande av tvärvetenskaplig forskning om de kombinerade hälsoeffektema av exponering för multipla miljörisker, inklusive epidemiologiska undersökningar av långvarig exponering för låga föroreningsnivåer och användningen av biologiska markörer, och påpekar att det finns en rad etiska aspekter kring utnyttjandet av biologiska markörer (t.ex studier som syftar till att spåra upp individer i be- folkningen som är särskilt känsliga för vissa exponeringar) som ingående bör diskuteras av forskare, myndigheter och politiska beslutsfattare.

Enköpings kommun anser att det behövs mer forskning och in- formation om kostens betydelse för hälsan, orsakerna till och lindrande av allergier samt orsaken till ökningen av cancerfrekvensen hos personer födda på 1950—talet i förhållande till tidigare decennier. Universitetet i Linköping tycker att delmålen för läkarexamen bör kompletteras med ansvar för identifiering av såväl psykosociala som fysikaliska och biokemiska riskmiljöer. Vidare bör folkhälsofrågomas miljökomponenter mer explicit betonas. Universitetet anser också att miljökurser på engelska bör utvecklas och erbjudas utländska studenter.

Landstinget i Blekinge län påpekar att med den ökade invandringen i landet behövs forskning om ny metodik för alternativa sätt att nå ut till befolkningen i ett samhälle med mångkulturell sammansättning.

Väg- och Traäkinstitutet förordar forskning avseende metodik för attitydförändringar. SJFR föreslår en översyn av ekonomisk forskning för att uppmärksamma behövet av gränsområdet ekonomi-ekologi liksom socioekonomisk forskning. På liknande sätt föreslår q2000 en prioritering av effektiva metoder att använda ekonomiska styrmedel.

Jordbruksverket efterlyser resurser för kunskapsuppbyggnad om olika avrinningsområdens hydrologi. Byggforskningsrådet är oroligt för effekterna av att dess forskning kring grönytor nu överförs till SJFRs Trädgårdsforskning.

Glesbygdsmyndigheten anser att det behövs mer forskning om ungdomar och miljö. Länsstyrelsen i Norrbottens län föreslår att Luleå Högskolas satsningar på forskning och utbildning inom området geografiska informationssystem ges sådana ekonomiska möjligheter att satsningen kan permanentas samt att ekonomiskt stöd bör ges till 125 forskning inom gruvavfallsområdet. Luleå kommun bedömer att

• Sida 126
•  Original

Högskolan i Luleå bör kunna spela en stor roll för att lösa de speciella Prop. 1993/94:111 problem som orsakas av klimatet på Nordkalotten. Bilaga 1.1 HSB anser att särskilda medel bör tillskjutas för information, utbildning och utveckling av energihushållning samt marknadsintroduk- tion av ny teknik. Länsstyrelsen 1 Älvsborgs län anser att det bör ske en kraftigt ökad satsning på forskning och utveckling av bränslesnåla motorer, elmotorer, samt biobränslen. Denna forskning bör dock tidsmässigt samordnas med ökade krav på renare motorer m m. Vidare bör forskning kring olika kemikaliers miljöfarlighet prioriteras.

Naturvårdsverket anser att det behövs insatser för forskning och teknikutveckling i fråga om förnybara energislag samt förbättrade kunskaper om långlivade organiska ämnen. Karlstads kommun tycker att möjligheterna för att stödja byggandet av anläggningar för regenere- ring av olja bör utredas och föreslår att Naturvårdsverket ges i uppdrag att inventera, utvärdera samt sprida kunskaper om sådana metoder.

Folkkarnpanjen anser att regeringen bör låta utreda alternativ till KBS-metoden för slutförvaring av högaktivt kärnavfall. Dessa ut- redningar bör utföras av forskare och tekniker helt fria från anknytningar till kraftindustrin. Kravet att minimera de producerade avfallsmängdema skall beaktas när man utarbetar kämkraftsavvecklingsplanen. IVL föreslår en intensifiering av forskning och utveckling inom miljöövervak- ningsområdet, kretsloppsinriktad miljöteknik och systemförståelse vad gäller miljöfrågor (tätorts- och trafiksystem, miljökonsekvensbeskriv- ningar och miljörevision).

Forska/Tjänster: För att öka antalet forskarutbildade inom miljöområdet föreslår Universitetet i Linköping föreslår att krav på eller belöning av miljöinslag/miljöinriktning i avhandlingar skall prövas och att specialdes- tinerade doktorandtjänster införs. Chalmers tekniska högskola till— sammans med Göteborgs universitet anhåller om bl a en professur inom ämnesområdet atrnosfärvetenskap. SGU timer att energigeologi bör få större uppmärksamhet med en egen position på universitet och högskolor.

Särskilda utbildningsinsatser. Enligt Statens naturvårdsverk behövs mer information och utbildning för att höja det allmänna miljömedvetan- det. För att miljöaspekterna skall ges erfordeng tyngd i all utbildning bör det uppdras åt berörda myndigheter på skol- och högskoleområdet att utarbeta program för hur detta skall ske och att det årligen, i en särskild miljörapport, redovisas hur arbetet fortskrider. Folkhälsoinstitutet menar att Agenda 21 måste populariseras i olika produkter för användning i skolan, vid relevanta arbetsplatser och hos beslutsfattare. Innehållet bör spridas genom modern folkupplysning.

LO anser att skolor med yrkesinriktade utbildningar bör stimuleras att inom ramen för eller utöver den begränsade allmänna miljökunskap som beslutats, även lägga in yrkesspecifika miljökunskaper i kursplanerna. Vidare bör arbetsplatsanknuten miljöutbildning, såväl generell som yrkesspecifik, stimuleras. Branchvisa utbildningsprogram bör övervägas.

Folkbildningsrådet, KVA och Folkhälsointitutet understryker betydelsen av kunskap och folkbildning i det lokala miljöarbetet. Skolverket betonar vikten av fortbildning av yrkeslärare. 126

Miljöundervisning. Skolverket redogör för att i propositionerna En ny

• Sida 127
•  Original

läroplan (1992/932220 och 250) betonas miljöperspektivet och sambandet Prop. 1993/94:111 mellan miljö och teknik understryks. I de 16 nationella program som Bilaga 1.1 omfattar den gymnasiala utbildningen ingår naturkunskap som ett kärnämne med minst 30 klocktimmar. Ämnet rör ekologi, kretslopp, energifrågor, resursutnyttjande och konkreta lokala och globala miljöp- roblem. Därutöver finns redan idag skolor med rniljöprofil. Flera remissinstanser föreslår att en ekologisk grundsyn integreras i all utbildning.

Läroplaner. Konununförbundet anser att utbildnings-insatsema för en uthållig samhällsutveckling och en god miljö i skolan och på universiteten både i befintliga och planerade läroplaner är otillräckliga. Katrineholms kommun och Länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län anser att delar av Rio-deklarationen och Agenda 21 skall arbetas in i skolans Eroplan. Motala kommun påpekar att även om läroplaner beslutas av staten så har kommunen ett ansvar för det praktiska resultatet. Läroplanen kan ges en lokal profilering.

Statens institut för psykosocial medicin tror att läroplaner behöver granskas för att bättre använda systemansatser i problemanalys och problemlösningar.

KdS-K vill att miljövård skall bli ett obligatoriskt ämne i skolan. Aktivering. q2000 anser att Agenda 21s kapitel 36 om utbildning är bra och väl genomtänkt, med möjlighet för västvärlden att nå målen inom ett par år. Nedskärningar i utbildning är oacceptabelt. Ungdomskampanjen vill se planer för hur miljö och utveckling skall integreras i alla ämnen i grundskola och gymnasium (Agenda 21, punkt 36.5.b). Det är också viktigt att skolan engagerar eleverna i lokala och regionala studier om en god miljö (punkt 36.5.e). q2000 menar att organisationer och forskare bör utnyttjas på ett organiserat sätt i undervisningen och att skolmiljön bör ge eleverna tillfällen att praktisera lösningar på miljö— och ut— vecklingsproblem.

Lunds universitet menar att miljöundervisningen bör påbörjas redan i förskolan. All kunskapsförmedling på området bör, enligt universitetet, innehålla förslag till handlingsstrategier som går ända ned till vad individen kan göra.

3. Internationellt miljösamarbete I Agenda 21 (kapitel 2) framhålls önskvärda förändringar som stater

bör arbeta för inom ramen för samarbete i GATT, UNCTAD och andra internationella fora; friare handel, bättre markndstillträde för u- landsprodukter samt resursöverföring och skuldlättnader för u-länder. I kapitel 34 framhålls vikten av att överföra miljöanpassad telmologi mellan och inom länder. Detta gäller särskilt till u-länder. I kapitel 38 och 39 har världens länder enats om att stärka samarbetet kring miljö och utveckling främst inom ramen för FN-systemet samt att utvärdera och främja effektiviteten i internationell miljörätt.

3 .a) Allmänna synpunkter

Statskontoret förordar en arbetsfördelning länder emellan i det in- 127 ternationella miljöarbetet, istället för att alla skall vara representerade

• Sida 128
•  Original

i alla sammanhang. Kemikaliearbetet ses som ett positivt exempel. Prop. 1993/94:111 Skogsstyrelsen betraktar Rio-deklarationens princip (2) om suveränitet Bilaga 1.1 under ansvar som svår att förverkliga specith för de i—länder som enträget försöker att påtvinga u-länderna sina egna uppfattningar om hållbar utveckling samtidigt som de finner det svårt och smärtsamt att minska sina gränsöverskridande luftföroreningar, hitta säkra energisys- tem och finna vägar till ett kretsloppssamhälle så att de inte skadar andra länders miljö.

Sveriges ansvar: Statens naturvårdsverk betonar att det måste finnas utrymme för både internationellt samordnande åtgärder om regelsystem och för enskilda länder att gå före och agera relativt fritt för att flytta miljövårdens positioner framåt. Väg— och Trafikinstitutet menar att solidaritet påkallar en avsevärd effektivisering av i-ländernas trans- portsystem för att hejda energi- och råvarukonsumtionen. Miljöförbun- det menar att varje människa på jorden har samma rätt att ta i anspråk resurser, varpå man definierar de tre viktigaste områdena för i-länderna att åtgärda: kretsloppsproduktion; mindre köttkonsumtion; och mindre bil- och Hygtrafik.

Lutherhjälpen/U-forum förespråkar klara svenska ställningstaganden för de fattigaste länderna och en ödmjuk inställning istället för en teknikoptirnistisk linje. Lunds universitet framhåller att Sverige avsevärt måste förstärka sin personella och finansiella kapacitet för det in- ternationella arbetet med att genomföra Agenda 21. NUTEK anser att resurser bör satsas där man får mesta möjliga utdelning per satsad krona för miljön. Uppsala universitet menar att nationell suveränitet måste balanseras med internationella ”maktmedel". ÖB föreslår att internatio- nellt miljösamarbete lcring kartläggning av och sanering efter militär verksamhet bör initieras med kostnadstäckning utanför försvarets ordinarie budget.

3.b) EG/EU Statens naturvårdsverk påpekar att en betydande del av den storskaliga belastningen på svensk miljö härrör från länderna i EG/EFfA-området. De miljöregler som berör den fria handeln kommer i allt större utsträckning att bli gemensamma inom detta område. Naturvårdsverket anser därför att det är rationellt ur svensk miljöpolitisk synvinkel att lägga stor vikt vid EG/EFTA-ländema och relevanta EG-institutioner liksom på de internationella konventionerna i det fortsatta miljösamarbetet. Vidare anser verket att Sverige måste verka för att miljöaspekterna får tillräcklig tyngd vid avvägningen mellan frihandel och miljö inom EG.

Vid ett eventuth inträde i EG anser länsstyrelsen i Malmöhus län att möjligheterna för Sverige att driva en miljöpolitik i överensstämmelse med Agenda 21 är beroende av att man lyckas få till stånd en sådan miljöpolitik även i EG. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att i förhandlingarna om EES- avtalet och eventuell anslutning till EG är det 123 viktigt att Sverige arbetar för att substitutionsprincipen skall ligga fast.

• Sida 129
•  Original

NUTEK föreslår att Sverige som medlem i EG bör arbeta för avveckling Prop. 1993/94:111 av handelshindren gentemot Tredje världen. Bilaga 1.1

Naturskyddsföreningen vill att Sverige i förhandlingarna med EG värnar om en självständig miljöpolitik och ser till att fyra nya "friheter" garanteras inom EES/EG: fri information; fri utveckling av miljöskydd; fri utveckling av ett uthålligt, miljöanpassat jord- och skogsbruk; samt fri internationell miljö- och biståndspolitik.

Infomation. NaturskyddsRireningen framhåller att ofi'entlighetsprin- cipen, remissförfarandet och öppenheten i beslutsprocessen skall bevaras. Den svenska regeringen bör oEentliggöra utkast och beslutsunderlag, liksom sina ställningstaganden samt ge miljörörelsen insyn och observa- törsstatus i beredande organ. EG bör ha en generell miljöklausul som stadgar att integrationsåtgärder skall miljökonsekvensbedömas och alla miljödirektiv bör vara rrrinimidirektiv som föregås av remissförfarande i Sverige.

Utveckling av miljöskydd. Naturskyddsföreningen framhåller att EFTA-ländemas undantag i EES-avtalet för miljökrav på bl a kemikalier, bilavgaser och avfall antingen måste bli EG-regler eller permanentas som undantag i EG. Sverige får inte backa på kravet att vid medlemskap i EG behålla reglerna för svavel i bränslen, liksom substitutionsprincipen, försiktighetsregeln och producentansvaret, som är centrala bl a i kemikalielagstiftningen. Sverige måste få rätt att bibehålla och skärpa existerande bilavgasregler samt att fritt utveckla och införa miljöklass- ningssystem, bl a för motorfordon och dieseloljor. Sverige skall kunna avstå från import och förbjuda export av miljöfarligt avfall och kämav- fall. Sverige måste också kunna behålla sina miljöavgifter och -skatter samt införa nya sådana.

Naturskyddsföreningen anser vidare att Sverige måste ha rätt att kompensera jordbruket för försvårande klimatförhållanden, höga krav på djurens miljö och hälsa samt miljö- och naturvårdsåtaganden inom jordbruket. Miljöskatter och -avgifter som försämrar lönsamheten i jordbruket skall kunna återföras till näringen och avgifter på kväve och kadmium skall kunna höjas. För att bevara biomångfalden och bekosta reservat måste avgifter kunna tas ut från skogsnäringen samt undantag göras från EGs beskogningspolitik.

Miljö- och biståndspolitik. Sverige skall behålla rätten till självständig internationell miljö-, bistånds- och solidaritetspolitik. EG får inte, påpekar Naturskyddsföreningen, ha tullar som diskriminerar u-länder. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum anser att svenskt bistånd skall skötas från Sverige, även vid ett eventuellt medlemskap i EG. Ung Vänster anser inte att hållbar utveckling är förenligt med medlemskap i EG/EU.

3.0) FN-systemet . För att på global nivå kunna förverkliga den hållbara utveckling som

anges 1 Agenda 21 krävs, enligt Statens naturvårdsverk, att de rika länderna och utvecklingsländema tillsammans snabbt enas om en realistisk modell för hur det i praktiken skall gå till. Naturvårdsverket 129 anser att Sverige bör fortsätta att driva miljöfrågorna i viktiga in-

• Sida 130
•  Original

ternationella sektororgan, t ex FNs organisationer för sjöfart (IMO) Prop. 1993/94:111 och luftfart (ICAO). Fiskeriverket anser att FNs fackorgan bör få en Bilaga 1.1 mycket större roll i UNCED-uppföljningen.

q2000 menar att Sverige bör verka för att FN samordnar utbildning i upprättandet av nationella integrerade miljö- och ekonomiredovisningar. q2000 föreslår också att Kommunförbundet aktivt skall medverka till internationella samråd mellan berörda FN-organ m ti om de bästa formerna för stöd till u-länders arbete med lokala Agenda 21 (punkt 28.4).

Nya bindande avtal. Svenska FN-förbundet föreslår att regeringen undersöker möjligheten att skapa ett forum inom FNs ram där för- handlingar kan leda till ett bindande generellt avtal på miljö- och utvecklingsområdet. Agenda 21 skulle, enligt FN-förbundet, därmed ges den funktion av processdokument som avsågs genom att utgöra underlag för ett sådant förhandlingsforum. Förbundet betonar att ekonomiska, sociala och ekologiska intressen bör mötas i sådana förhandlingar, så att parterna får möjlighet att utöva en form av byteshandel ("issue-trade").

Även Industriförbundet anser att det internationella miljöarbetet måste stärkas och - till skillnad från Agenda 21 - inriktas på bindande överenskommelser länderna emellan, i likhet med de som utarbetades för reduktion av CFC i det 5 k Montreal protokollet. Framgången i den internationella CFC-reduktionen borde sporra till vidare arbeten i denna anda.

Konventionen Lunds universitet betonar vikten av att Sverige driver på det internationella miljöarbetet via FN och konventionerna om biomångfald och klimat så att normerna på dessa områden skärps. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum anser inte att USAs tolkning av bio-konventionen skall accepteras av Sverige. q2000 hävdar att Sverige är lämpat att leda den internationella utvecklingen av säkerhetsprinciper kring bioteknik.

q2000 bedömer att Skogsprincipema i vissa avseenden är lika svaga som Världsbankens skogspolicy vars projekt delvis bidragit till till- bakagång i återväxten av skog. q2000 vill därför att förhandlingar om en skogskonvention bör inledas mycket snart med följande mål: stoppa avskogningen; skydda existerande naturskog; ta itu med orsakerna till skogsskövlingen; garantera ursprungsfolkens rätt; och öka den in- ternationella finansieringen för att förverkliga målen.

Även Svenska Samernas Riksförbund anser att Sverige bör verka för en konvention rörande skogar. Skogsstyrelsen föreslår utökat svenskt änansiellt och personth stöd till FAO och andra internationella skogsorganisationer. Även FAO-kommittén menar att FAOs regionala skogskommissioner bör stärkas så att de kan stödja nationella an- strängningar att genomföra Skogsprincipema samt förbereda CSDs tematiska diskussion 1995 av bl a skogsfrågor.

Luft. Naturvårdsverket anser att Sverige skall arbeta för ett avtal om metaller i luftkonventionen. Naturvårdsverket och länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att det behövs väsentligt skärpta internationella avtal 130 för utsläpp av svavel, kväveoxider och flyktiga organiska ämnen och att

• Sida 131
•  Original

det krävs internationell samverkan för att begränsa ammoniakutsläppen. Prop. 1993/94:111

Länsstyrelsen anser vidare att regeringen bör verka för internationth Bilaga l-.l bindande överenkommelser för att minska svavelutsläppen från sjöfarten. Arbetet inom ramen för det 5 k begränsningsuppdraget bör breddas och intensifieras - i första hand med andra europeiska länder. Sverige bör inta en ledande roll i detta arbete och avvecklingsmål bör fastställas för fler miljöfarliga ämnen. Skogsägarnas Riksförbund och Folkkampanjen anser att regeringen bör verka för internationell lagstiftning när det gäller gränsöverskridande luftföroreningar. Bjuvs kommun efterlyser också en förbättring inom det ormådet, med hänvisning till Rio-deklarationens princip 2 om att stater ska "tillse att verksamheter inom deras egen jurisdiktion eller kontroll inte förorsaker skada på andra länders miljö".

Vatten. Naturvårdsverket föreslår att Sverige skall arbeta för en prioritering bland de mål som har satts för närsalter, organiska miljögif- ter och metaller i havskonventionema. Naturvetenskapliga forsknings- rådet anser att Sverige skall stödja förslaget från UN Committee on Natural Resources att en global vattenkonvention utarbetas.

SGU anser att skydd av Östersjön och Västerhavet kräver samordning mellan ICES, HELCOM, PAROSKOM och berörda FN—organ. Lunds universitet menar att Sverige bör verka för en begränsning och internationell kontroll av exploateringen av mangan på djuphavens botten för att förhindra ökad tillförsel av tungmetaller till biosfären.

Fiskeriverket föreslår att Sverige, med ansvaret förlagt till Fiskeriver- ket, i samverkan med FAO skall ta initiativ till ett internationellt expertrnöte om riktlinjer för fiske i situationer då tillräcklig information saknas om beståndens möjliga avkastning. Verket menar att regionala fiskerikommissioner för högsjöfisket måste skapas eller stärkas inom ramen för UNCLOS, samt föreslår att Sverige kräver att alla i fisket intresserade får både möjlighet och skyldighet att delta i detta regionala arbete. Verket uppmärksammar också Agenda 21s förslag om en internationell mekanism för att finansiera byggandet av reningsan— läggningar för avloppsvatten.

Kemikalier. Kemikalieinspektionen har haft ett möte med ett antal utvecklingsländer där det framkom att det råder en skriande brist på adekvat information om kemikalier och att relevant information som finns inte når rätt mottagare. Stora ansträngningar behöver därför göras inom FNs organisation för att bättre koordinera spridningen av information. Naturvårdsverket framhåller behovet av skärpningar i det intemationalla samarbetet kring kvicksilver, kadmium och bly. Vidare krävs ytterligare åtgärder för att minska spridningen av långlivade organiska ämnen samt insatser för att förbättra kunskapen om dem.

Kärnkraft. Folkkampanjen förespråkar att Sveriges regering skall verka för att energifrågor åter tas upp i FN i syfte att avskaffa kämener- gin, minska bruket av fossila bränslen samt stödja energieffektivisering och förnybar energi. IAEA bör omvandlas till en institution som enbart sysslar med kontroll av kärnenergi i dess båda former och verkar för en snabb avveckling. Vidare anser föreningen att

- Sverige skall ta initiativ till att IAEA-avtalet och NPT-avtalet 131 omarbetas så att förpliktelsen att sprida kärnenergi tas bort och ersättes

• Sida 132
•  Original

med föreskrifter om ömsesidig förpliktelse att avveckla alla former av Prop. 1993/94:11]

kärnenergi. Bilaga 1.1

- regeringen bör verka för att innehavare av kärnkraftverk ålägges ett strikt ansvar utan begränsningar för skador - inom eller utom landet —

förorsakade av reaktorhaverier. — det behövs en konvention som förbjuder all användning av kämkiaft—

drivna eller kämkraftbestyckade fartyg i Östersjön och Kattegatt/- Skagerack.

- regeringen skall verka internationth för att all uranbrytning och annan kärnteknisk verksamhet avbryts. Kämvapenmaktema måste av det internationella samfundet tvingas att avveckla sina förstörelseva— pen. - regeringen skall verka internationth för att vapenforskning,

vapenproduktion och forskning kring kärnenergi avvecklas. Sverige

bör vara berett att vara ledande inom området. Militär och miljö. Samarbete för Fred anser att Sverige vid UNEPs artonde styrelsemöte bör föreslå att militärt radioaktivt avfall skall hanteras enligt strikta miljönorrner och ställas under internationell kontroll. Vidare bör Sverige verka för ett internationellt förbud mot produktion, innehav och användning av kärnvapen samt för att säkerhets- rådet genom egna kommissioner och konsulter får större resurser för förebyggande diplomati och konfliktlösning. Rymdstyrelsen framhåller möjligheten att t ex inom FNs ram upprätta ett övervaknings- och verifikationssystem för tidig upptäckt av olika krisområden.

Befolkning och samhällsgrupper. Kungliga vetenskaps-akademien menar bestämt att befolkningsfrågor i framtiden måste få avsevärt större tyngd i det internationella miljösamarbetet än vad som antyds i Agenda 21, med en kraftfull insats från svensk sida när Kairo—konferensens resultat finns tillgängligt. Akademien föreslår vidare att Sverige tar initiativ till en internationell expertgrupp för biomångfald, liknande klimatpanelen lPCC. Lunds universitet anser att fattiga människors migration bör styras så att överbefolkning i redan folkrika och fattiga städer och regioner undviks.

Folkhälsoinstitutet anser att Sverige bör intensifiera sitt internationella engagemang för att stärka kvinnors roll i beslutsprocessema, rätten att bestämma över sina egna liv och insatser för reproduktiv hälsa. Svenska FN-förbundet vill att regeringen tillsammans med akademiska in- stitutioner och lokala kvinnliga forskare i enlighet med Agenda 215 kapitel 24 om kvinnor bör analysera och sprida information om:

— kvinnors kunskaper om och erfarenheter av namrresurshållning; — effekterna på kvinnor av strukturanpassningsprogram; - effektema på kvinnor av miljöförstöring, särskilt torka, giftiga

kemikalier och väpnade konflikter; - sambandet mellan könen relaterat till miljö— och utvecklingsfrågor;

- inberäkningar av värdet av obetalt arbete; samt - miljöanpassad teknologi. FN-förbundet föreslår också en utredning om hur det multilaterala biståndet via FN har påverkat den sociala och ekonomiska klyftan mellan 132

kvinnor och män.

• Sida 133
•  Original

Rädda Barnen föreslår att Sverige skall ta initiativ till att en särskild Prop. 1993/94:111 plan och strategi upprättas för att försäkra att barns särskilda behov ges Bilaga 1.1 hög prioritet vid genomförandet av Rio-konferensens beslut nationellt och internationellt. Härvid bör göras en sammanvägning av de åtaganden som gjorts i Rio-deklarationen, Agenda 21, Bamtoppmötet och FNs kon- vention om barns rätt. I uppföljningen av dessa åtaganden bör frivilligor- ganisationemas särskilda kompetens och erfarenhet tillvaratas.

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) saknar en fungerande enhet inom FN som tar sig an ungdomar och föreslår svenska insatser för att ge FN samordningsresurser för ungdomsorganisationer. q2000 anser att ungdomar bör vara representerade i samtliga FN- förhandlingar, vilket skulle ge nya perspektiv åt verksamheten. UNICEF, UNESCO, UNDP och NGOs bör, enligt q2000, utveckla stödprogram för att engagera ungdomar och barn i miljö— och utvecklingsfrågor, t ex genom ett bamtoppmöte. Folkbildningsförbundet vill att UNESCO och andra FN—organ ska ge ökat stöd åt NGOs inom miljöområdet.

TCO och LO anser att det är angeläget att länder som Sverige upprätthåller och fullföljer ILOs konventioner för att öka deras slagkraft och skapa tryck gentemot de länder där fackliga rättigheter i dag kränks.

q2000 och Svenska Samernas Riksförbund föreslår att Sverige skall ratificera ILO—konvention 169/1989 om urbefolkningar. Förbundet vill också att Sverige skall ta initiativ till att internationella organisationer inför årliga möten och administrativa förfaranden som säkerställer att urbefolkningarnas synpunkter inarbetas i nationell politik.

3.d) Globala miljöfonden, GEF, Världsbanken och IMF

BITS har ett växande samarbete med Världsbanken kring bl a miljöex- pertis och avser att stärka samarbetet vad gäller u-krediter och insatser på miljöområdet. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U- forum menar att Bretton Woods-institutionema måste reformeras och

demokratiseras.

Skuldfrågan. Folkkampartien anser att Sverige bör bidra till lättandet av u-ländemas skuldbörda, dels genom avskrivningar för egen del, dels genom initiativ i internationella sammanhang. IKFF, CUF och Ung Vänster kräver fullständig avskrivning av u-ländemas skulder och Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum hävdar att även multilaterala skulder bör kunna omförhandlas. q2000 föreslår att Sverige skall ta initiativ som gör att fattiga länders skulder senast år 2000 har reducerats så mycket att de inte längre hindrar en hållbar utveckling. Skulder kan bl a bytas mot utbildning (swaps). Vidare föreslås en internationell fond som kan köpa upp u-ländemas skulder.

Lutherhjälpen/Kyrkornas U-Forum vill att regeringen bjuder in folkrörelse—representanter från u-länder till ett planerat skuldkrissemina- rium år 1994 och verkar för en internationell konferens med alla berörda parter angående det finansiella systemet.

Flera remissinstanser anser att program för strukturanpassning ökar fattigdomen och sätter miljön i andra hand. Lutherhjälpen/U-forum och 133 q2000 föreslår att varje program skall bedömas från social- och

• Sida 134
•  Original

miljökonsekvenssynpunkt så att programmen kommer att gynna ett Prop. 1993/94:111 hållbart utnyttjande av mänskliga resurser och minskar miljöskulden. Bilaga 1.1 Kyrkorna betonar specith behovet av att studera strukturanpassnings- programmens effekter på flickor och kvinnor i form av minskad arbetsbörda och ökat inflytande i samhällsplaneringen.

GEF Ung Vänster anser att svenskt miljöbistånd bör slussas via andra vägar än GEF, så att u-länder får huvudinllytande över pengarna. IKFF menar att GEF bör göras själständigt gentemot Världsbanken och att Sverige skall kräva miljöansvar av Världsbanken. q2000 framhåller att Sverige bör kräva att centrala dokument hos Bretton Woods-institutioner- na i enlighet med Rio—deklarationen (princip 10) offentliggörs.

3.e) Handel, GATT och OECD—samarbete

Kommerskollegium anser att det är för tidigt att föra in Agenda 215 detaljerade sektorsrelaterade frågor i GATTs arbetsgrupper om miljörelaterade handelsfrågor. Svenska beslut bör vänta tills pågående förhandlingar i GATT, OECD och UNCTAD avslutats. Statens naturvårdsverk menar att Sverige bör vara aktivt i det arbete inom OECD och GATT som syftar till att ge miljöaspekter ökad tyngd vid handelspolitiskt beslutsfattande och att det måste finnas öppningar för enskilda länder eller grupper av länder att via miljöskatter, miljöklass- ning, miljömärkning, producentansvar och liknande styrmedel gynna miljövänliga alternativ.

Frihandel. Sveriges Jordägarförbund anser att Sverige i vissa viktiga fall måste förbehålla sig rätten att bestämma om sin egen miljöpolitik även om det medför störningar för den internationella handeln. Vidare kan det behövas ytterligare åtgärder för att svenskar i verksamheter på områden utanför nationell jurisdiktion skall respektera samma regler som gäller inom Sverige.

Industriförbundet påpekar att det framgår av princip 16 i Rio- deklarationen, som behandlar principen att förorenaren skall betala, att tillämpningen "skall ske på ett sådant sätt att det inte medför störningar i den internationella handeln och investeringama'. Förbundet menar att om inte sådana störningar beaktas, då globala miljöproblem skall lösas, är det stor risk att introduktionen av nationella miljöavgifter medför att den nationella ekonomiska tillväxten minskar och att de globala miljöp- roblemen inte löses - de bara förflyttas geografiskt.

Skogsindustrierna anser att det på skogsområdet finns flera exempel på hur åtgärder vidtas i andra europeiska länder under åberopande av att de skyddar miljön, men där effektema är klart handelshindrande och konkurrenssnedvridande genom att det gynnar den inhemska industrin, styr råvarurvalet och produktionsprocessen eller frångår marknadslös- ningar. Skogsstyrelsen framhåller att även Sverige med anledning av andra länders förberedelser för importbegränsande åtgärder mot "icke uthålliga skogsbruk" måste ta ställning till frågan om certifikat på skogsprodukter. Skogsstyrelsen menar att den uppfostrande tanken i att begränsa importen är god men bedömer att vissa u-länder och länder i 134 östra Europa saknar kapacitet att garantera ett uthålligt skogsbruk på

• Sida 135
•  Original

många år ännu, vilket gör att åtgärderna riskerar att bli godtyckliga i Prop. 1993/94:111 strid med Rio-deklarationens paragraf (14) om gränsöverskridande Bilaga l.l miljöförstöring. Vidare framhåller Skogsstyrelsen att internationella överenskommelser om åtgärder i de länder som skadar våra skogar med luftburna försurningspartiklar är nödvändiga.

Ung Vänster anser att i-länderna måste avveckla protektionismen mot u-länder, med undantag för att alla länder måste få skydda egen mer miljöanpassad produktion. Folkkampanjen föreslår att Sverige bör verka för att handeln med resurskrävande och miljöskadliga varor minskar samtidigt som orättvisa handelshinder som drabbar u-länderna avskaffas. Lantbrukarnas riksförbund anser att västvärlden måste sluta tära på utvecklingsländemas resurser genom import av billigt foder, dumpning av miljöfarligt avfall eller export av i västvärlden förbjudna kemikalier. CUF föreslår att Sverige upprättar långsiktiga handelsavtal med u-Ender.

Nordiska Afrikainstitutet framhåller att sambandet mellan ökad handel och skydd av miljön är problematiskt och ifrågasätter därför den ensidiga satsning på frihandel som förespråkas i Agenda 215 kapitel 3 om att påskynda hållbar utveckling i u-länderna. Vidare ifrågasätter institutet att en friare marknad i u-länder skulle ge ökade inkomster där, mot bakgrund av de sjunkande priserna på produkter som utsätts för konkunens på världsmarknaden.

Karlstads och Sundsvalls kommun påpekar att enligt Agenda 21 skall småskalig, lokal produktion gynnas, samtidigt som den internationella, fria handeln skall öka vilket är motsägelsefullt. Det änns en intressekon- flikt mellan den storskaliga produktionen för en stor och fri exporthandel och den lilla produktionen för den lokala marknaden. Dessutom kräver ökad internationell handel mer transporter vilket inte heller stämmer överens med övriga intentioner i Agenda 21.

GATII Naturskyddsföreningen menar att GATT-avtalet måste utgå ifrån försiktighetsprincipen och PPP och erkänna att miljökostnader som inte intemaliserats utgör en otillåten subvention. I avvaktan på full intemalisering kan kompensation till länder som ställer högre miljökrav än genomsnittet ges t ex i form av miljömoms på såväl inhemska som importerade miljöstörande produkter eller i form av irnporttullar i förhållande till i vilken grad kostnader för miljö— och naturresursut- nyttjande inkorporerats i produktens pris. Inkomsterna härav föreslås bli överförda till GEF för att motverka missbruk av kompensationsrätten i protektionistiska syften.

Stater skall, enligt föreningen, ha rätt att vidta handelsrestriktiva åtgärder av miljöskäl, förutsatt att åtgärderna uppfyller de krav som rimligen kan ställas vad gäller förebyggande av dolda handelshinder. Åtgärder vad gäller varor eller produktionsmetoder som sker i enlighet med internationella miljökonventioner får inte ses som tekniska handels- hinder. Prövningen i GATT av om en handelsrestriktiv miljöåtgärd är befogad måste ske enligt en mer demokratisk och öppen konfliktlösnings— modell än hittills. Bevisbördan måste ligga hos den som anser sig förfördelad.

Svensk handel. q2000 anser att import av ekologiskt framställda 135 grönsaker, frukter och kläder bör ges stöd. Botilda UNIFEM föreslår

• Sida 136
•  Original

import av sockerrörsbensin från u-länder. KdS-K vill kraftigt begränsa Prop. 1993/94:111 importen av äskmjöl och annat proteinfoder. Bilaga 1.1 Kvinnor för Fred anser att såväl import som export av radioaktivt avfall bör stoppas av riksdagen och att Sverige verkar för en internatio- nell lagstifning mot handel med radioaktivt avfall. Tillsammans med [KFF föreslås stopp för svensk vapenexport. Samarbete för Fred anser att vapenhandel bör beskattas internationellt. OECD. Kemikalieinspektionen anser att det behövs en stark koppling mellan begränsningsarbete på kemikalieområdet och bistånd för att de åtgärder som OECD-ländema beslutar om inte skall få negativa effekter

på utvecklingsländema.

Internationella standards. NUTEK menar att en större grupp i—länder måste agera gemensamt mot de globala miljöproblemen för att kost- nadseffektiva lösningar ska nås. Konkurrensverket tror att ett globalt regelsystem för miljöskydd skulle öka möjligheterna till konkurrens på lika villkor mellan företag i olika länder. Lunds universitet anser att internationella standards för olika produkters energieä'ektivitet bör utvecklas och antas.

Ung Vänster menar att åtgärder måste riktas mot de transnationella företagens aggressiva marknadsföring och ställa företagen under demokratisk kontroll. Priset på tobak, kaffe och bomull borde höjas så att större arealer kan användas för livsmedelsproduktion.

Konsumentverket anser att Sverige bör agera internationellt för att genomdriva fungerande normer för innehållsdeklaration för varor och saklig miljöinformation från producenterna, fastställa obligatoriska normer för bränsleförbrukning och utsläpp från fordon, samt för att sprida systemet med bränsledeklaration.

Uppsala universitet vill att fri internationell rörelse av forskare och lärare skall uppmuntras.

Patentrdtter. Patent- och registreringsverket (PRV) motsätter sig varje ensidig nationell reglering i syfte att försämra industriellt rättsskydd och menar att multilaterala överenskommelser inom GATT om irnmateri- alrättsligt skydd av olika ensamrätter istället kan tillgodose u-länders behov genom särlösningar. Multilaterala regelverk bör också begränsa tvångslicensiering av immaterialrättigheter, så att tvång utöver den svenska patentlagens 43-50 åå motverkas. Kommersiella kanaler bör vara viktigast för tekniköverföring, enligt PRV, som föreslår att staten ska ge incitament för den privata sektorn att bidra till teknisk utveckling på icke- kommersiella villkor.

PRV välkomnar regionalt informationsutbyte men vänder sig mot regional samordning av teknikinformation, som man menar bäst sköts av nationella patentverk. (PRV påpekar också att "patent oflices" felaktigt har översatts till "patentbyråer" istället för "patentmyndigheter".) Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum vill att Sverige i den europeiska patenträttsorganisationen verkar för att bioteknik inte faller under det gängse patentförfarandet.

lg) Bistånd Kvinnor för Fred föreslår att biståndet åter skall nå 1% av BNP, medan Ung Vänster föreslår en höjning till minst 2% och vill 136 att bistånd skall vara obundet. Samarbete för Fred föreslår att biståndet

• Sida 137
•  Original

skall höjas till mottagarländer som sänker sina militärutgifter. Prop. 1993/941111

Biståndets inriktning. Lunds universitet föreslår att äer länder än de Bilaga 1.1 traditionella skall få svenskt bistånd och att miljö- och befolkningsfrågor tydligare skall inkluderas. Universitetet betonar behovet av lokala nätverk i genomförandet av biståndsprojekt samt värdet av breda utvärderingar av projekten. BI'IS pekar på att kunnande änns i Sverige om energi, industri, skog, gruvor och vattenrening, vilket talar för att svenskt bistånd bör koncentreras till dessa områden. Kombinationer av olika instrument, t ex studier, investeringar och krediter, kan användas för att bättre integrera miljöfrågorna i utvecklingssamarbetet.

Statens institut för psykosocial miljömedicin föreslår att BITS och SAREC skall ge högre prioritet åt systemansatser kring fattigdom, ohälsa och miljöförstöring i problemanalys och utvecklingshjälp och därvid beakta vad som motiverar konstruktiva respektive destruktiva beteenden. Styrelsen för Internationth Näringslivsbistånd (SwedeCorp) ser som sin uppgift att vara en inspiratör som skall få näringslivet i u-länder och Östeuropa att självt inse fördelarna med att införa förbättringar inom området industriell miljövård.

Biståndets former. HSB och IKFF anser att en större del av SIDAs bistånd bör kanaliseras via frivilligorganisationema. Skövde kommun och Kommunförbundet anser att kommunallagen bör ändras så att komunema kan utnyttjas betydligt mer aktivt och genomtänkt än hittills i det svenska biståndet både till Östeuropa och utvecklingsländema. Landstinget i Värmlands län påpekar att det är väsentligt att de praktiska erfarenheter som änns på regional och lokal nivå tillvaratas i biståndsarbete för kunskapsöverföring till regioner i andra länder.

Kunskapsöverjöring. Patent- och registreringsverket (PRV) bedömer att rättvis nyttofördelning mellan de som tillhandahåller resurser och de som exploaterar dem kräver utbildning och kompetensförstärkning i u- länder. FRN tycker att andelen av forskningsmedel under biståndsramen bör förstärkas och efterlyser en plan för hur forskningen skall tas tillvara i biståndet. I samma anda föreslår SNIHI en utredning till stöd till en effektivare och mer kompetent kunskapsöverföring till u-länderna. HSFR anser att större hänsyn än hittills bör tas till det kulturella sammanhanget när ny teknik skall tillämpas i u—länder, en hänsyn som ger uppgifter till antropologisk forskning.

Rymdstyrelsen vill att kurser om användning av fjärranalysteknik skall erbjudas planerare och beslutsfattare i u—länder. Enligt Lantmäteriverket är det nödvändigt att det med alla tillgängliga politiska och formella medel skapas bättre förutsättningar för Överföring av inforrnationsteknolo- gi genom att t ex sänka licenskostnadema för resurssvaga parter eller genom bidrag via biståndspengar.

Kungliga vetenskapsakademien betonar i-ländemas ansvar för att u- ländema blir delaktiga av utbildning. Folkbildningsförbundet föreslår ökat SIDA-bidrag till International Council for Adult Educations internationella miljönätverk. Nordiska Afrikainstitutet menar att för att de "nationella rådfrågningsprocesser", som kapitel 28 i Agenda 21 föreskriver, skall kunna genomföras i starkt stratiäerade samhällen bör 137 grundlig forskning om kontrollen av lokala resurser stödjas. q2000 vill

• Sida 138
•  Original

dessutom att bistånd skall användas för att stärka u-ländernas för- Prop. 1993/94:111 handlingskapacitet i samband med skuldavskrivningar och reformpro— Bilaga 1.1 gram.

Stockholm Environment Institute anser att Sverige har goda kunskaper att bistå med i internationella sammanhang. Institutet har utvecklat metoder för att uppskatta emission av växthusgaser och har expertis inom markanvändning och produktion i torra landområden. Vidare har institutet etablerat en internationell kommission för bioteknisk rådgivning (Biotechnology Advisory Commission) som kommer att utveckla arbetet med bevarande och hållbar användning av genetiska resurser.

'lizkniköverfön'ng. NUTEK hävdar att telmiköverföring måste ske i mycket nära samverkan med mottagarländerna, t ex genom att Sverige bidrar till lokala kompetenskontor, så att den miljöanpassade tekniken helst kan tillverkas och uppföras med lokala krafter. Stockholms universitet vill att miljöanpassad teknologi skall marknadsföras. Universitet och högskolor skulle med änansiering inom ramen för biståndet eller genom statliga krediter kunna bidra med kunskap inom sådana områden där svensk forskning kommit särskilt långt, tex luft- och vattenrening, skydd av skogar och kustvattenområden eller ergonomi i arbetsmiljöskyddet.

BITS kräver MKB och åtgärdsplan för projekt med betydande miljöpåverkan, om de skall komma ifråga för u-krediter. BITS överväger också att vidareutveckla försök med kreditramar till nationella ut- vecklingsbanker för miljöförbättrande investeringar. Falkenbergs kommun anser att Sverige bör undvika att exportera produkter och system som inte är långsiktigt, miljömässigt rik1iga. Landstinget i Värmlands län menar att det är av största vikt att svenska biståndsorgan stimulerar kunskapsöverföring av miljöteknologi.

Boende och markanvändning. SABO konstaterar att Sverige under lång tid byggt upp en bostadspolitik, en bostadsstandard och ett kunnande om byggande och förvaltning av bostäder som bör kunna tjäna som exempel och förebild i tillämpliga delar i länder som nu påbörjat en uppbyggnad av sitt bostadsbestånd. SABO är berett att i samarbete med medlemsföre- tagen bistå med kunskaper och erfarenheter till länder där sådan kunskap är relevant och efterfrågad.

Centralnämnden för fastighetsdata påpekar med hänvisning till kapitel 7 1 Agenda 21, som behandlar vikten av främjandet av långsiktig planering och förvaltning av markanvändning samt behovet av upp- byggnad av lämpliga fastighetsregistreringssystem i utvecklingsländer, att det är viktigt att svenska och internationella biståndsorgan prioriterar frågor kring mark, markanvändning och ägande. Då det i Sverige änns stor erfarenhet inom fastighetsinformationsområdet kan en satsning från svensk sida utgöra en viktig komponent i utvecklingen av markan- vändningen i utvecklingsländema. Lantmäteriverket anser att biståndet inom detta område bör öka. Enligt verket är en konstruktiv fastig- hetsindelning en förutsättning för att klara ut äganderätten och därmed för kapitalbildning och ekonomisk utveckling genom modern markrrads- 138 ekonomi.

• Sida 139
•  Original

Avfall. Lunds universitet föreslår utökade resurser och utvidgat Prop. 1993/94:11] ansvar till SAREC för stöd till forskning i u-länder om hantering av Bilaga 1.1 miljöfarligt avfall. Statens kärnkraftsinspektion påpekar att vid verksamhet som innebär att radioaktivt avfall uppstår måste avfallsfrågor betraktas som en integrerad del i bistånd med ny teknik till utveck- lingsländer för att förebygga eller åtminstone underlätta problem med avfallshanteringen. Därför bör krav ställas på landet/organisationen vid biståndsverksamhet att aviällsproblemet löses. Statens strålskyddsinsti- tut anser att regeringen bör överväga om stödet till strålskydd i u-länder bör utökas.

Kemikalier. Kemikalieinspektionen hoppas att tillsammans med SIDA och andra bistånsmyndigheter utveckla det svenska miljöbiståndet på kemikalieområdet. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum föreslår stöd till kompetens i u—länder för hanterandet av kemikalier. Kungliga vetenskapsakademien, liksom Naturvetenskapliga forsk- ningsrådet menar att svensk övervakning och kontroll av kemikalier ' utgör ett värdefullt informationskapital för internationellt samarbete. En kraftfull sådan insats är, enligt akademien, i hög grad påkallad.

Jordbruk. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum föreslår en kraftigare inriktning av biståndet på jordbruksutveckling och livsmedelsproduktion. Vidare bör bistånd styra jordbruket så att ökad produktion åstadkoms i första hand för den inhemska marknaden. Forskning bör inriktas på att förse lokalbefolkningar med redskap att utveckla sitt eget kunnande och sina odlingsmetoder. CUF och Folkkam- panjen menar att Sveriges u-landsbistånd bör inriktas på att minska fattigdomen i biståndsländema genom att stödja miljövänlig småskalig produktion och återvinning, främst inom jordbruk och lokal produktion. LRF framhåller att det finns all anledning att lära av utvecklingsländema inom t ex jordbruksområdet där det torde finnas betydande kunskaper om bl a alternativa brukningsmetoder och bekämpningsmedel.

Skog. Skogsstyrelsen anser att Rio-deklarationens princip (5) om att utrota fattigdomen motiverar en ytterligare kraftsamling av bistånd till kunskapsuppbyggnad hos fattig landsbygdsbefolkning om markan- vändning och avskogning. Skogsstyrelsen tycker också att Sverige i samband med bistånd till skogsprogram bör markera betydelsen av kunskap hos mottagarna, inte minst kvinnor. Studiecirklar förordas.

Lunds universitet menar att beskogning med inhemska trädslag ofta är bättre än med utländska och att kunskap om detta bör spridas genom biståndsprojekt. Universitetet framhåller exempel på att avskogning i vissa u-länder motverkats med energikällor som minskar behovet av ved, t ex vattenkraft och solenergi. Universitetet anser att större kunskap behövs om ökenspridning och föreslår att SCB skall samordna ett stöd till uppbyggnad av politiskt oberoende informations— och övervakningssystem för analyser av vegetationsförändringar.

Skogsägarnas Riksförbund avvisar bestämt alla förslag om att inom "sektor skog" överföra finansiella resurser från i-länder till u-länder. De direkta biståndsinsatsema måste ske på traditionellt sätt via stadsbud- geten. För att förebygga brist på föda och bränsle i u—länder med en 139 snabb befolkningsökning, anser Arnold J. Ahlbäck att det är angeläget

• Sida 140
•  Original

att snabbt starta upp trädplanteringsprojekt i dessa länder. För att sådana Prop. 1993/94:111 projekt skall kunna genomföras, med minsta möjliga kostnad och största Bilaga 1.1 möjliga engagemang från befolkningen, föreslår Ahlbäck att frön skall distribueras gratis och att varje familj genom lag skall vara tvingad att plantera träd och vårda dem. Däremot bör befollmingen få förtroendet att bestämma var, hur och vad som ska planteras. I Tanzanias fall skulle varje familj behöva plantera minst 50 träd per år under en tioårsperiod och därtill nyplantera alla träd som fälls under denna period.

lotten. SGU tycker att det marina biståndet måste förstärkas och föreslår att biståndsmedel bekostar undersökningar åt u-länder av deras kontinentalsocklar vintertid med fartyget Ocean Surveyor för att ta fram underlag för planering av resurshushållning. Naturvetenskapliga forskningsrådet anser att SIDA och SAREC skall följa upp provisorisk vattenresursbestämning i observationsfattiga u-länder. Fiskeriverket föreslår att Sverige bekostar kurser om marin miljövård för deltagare från u-länder samt ger stöd till u-länder så att de kan hävda sina intressen utanför den egna ekonomiska fiskezonen. Det bör dessutom prövas om det är möjligt att finansiera ett tvärvetenskapligt utbildningsprogram om fiske, teknik och ekonomi för handläggare från små ö—stater.

Konsumtion. Skogsindustrierna anser att Sverige genom biståndsin- satser bör verka för en ökad konsumtion av pappersförpackningar i u- ländema för att minska förstörelsen av livsmedel. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U—fortun samt q2000 anser att hållbar konsumtion i Tredje världen kräver ökat stöd till konsumentorganisatio— ner där.

Samhällsgmpper. Lunds universitet anser att könsrollsfrågor bör få ett klart definierat utrymme i biståndet. KdS—K framhåller att kvinnorna som jordbrukare och försörjare skall prioriteras i biståndet. Flera yttranden framhäver att kvinnor måste ges möjlighet att äga mark och låna pengar och värnar deras rätt till kontroll över sin reproduktivitet. Ung Vänster menar att uppbyggnad av primärvård och mödravård stärker kvinnors roll. Folkkampanjen anser att regeringen bör framlägga förslag om hur u-landsbiståndet kan främja social trygghet och familje- planering i mottagarländerna.

LSU efterlyser en stor satsning på bistånd där ungdomsperspektjvet sätts i centrum. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum vill att regeringar vid konflikter med ursprungsfolk värnar om principen att den som brukar jorden har rätt till den. Svenska Samernas Riksför- bund anser att SIDA i samverkan med Samerådet bör göra en be- skrivning av situationen för urbefolkningar med förslag till åtgärder.

3.g) Samverkan med Östeuropa Statens naturvårdsverk anser att det krävs insatser på multilateral nivå för att bistå länderna i Östeuropa att komma tillrätta med sina miljöfarliga utsläpp, och att Sverige i första hand bör bidra till att bygga upp kunskaper och institutioner i de närmast liggande östeuro— peiska länderna. Verket avser att intensifiera arbetet med de in- ternationella frågorna, främst gentemot EES/EG och Östeuropa och 140 kommer för det ändamålet att ta fram ett särskilt "intemationaliserings-

• Sida 141
•  Original

Bilaga 1.1

program", innefattande frågor om kompetensbehov, resurser, organisation m m.

SNHII anser att samarbete runt Östersjön och kunskapsuppbyggnad'i de nya staterna är nödvändigt. Moderata Kvinnoförbundet uppger att stora insatser fordras för att reparera miljöskadoma i de forna kommu- nistländema. KdS-K föreslår att en del av intäkterna från miljöavgifter skall fonderas för att rädda Östersjön.

Yékniko'verföring. VTI föreslår överföring av teknik för energisnål kollektivtrafik och icke-motoriserade transportmedel till öst och syd. Länsstyrelsen i Norrbotten län anser att stöd bör ges för att utveckla kommunikationsmöjligheterna i nordvästra Ryssland vilket skulle skapa möjligheter som ger direkta miljövinster. Vidare vill länsstyrelsen intensifiera samarbetet med kartläggning och begränsning av utsläpp från de stora ryska stålindustriema i nordvästra Ryssland.

Militär och miljö. Samarbete för Fred menar att reningen av naturområden som förorenats av Sovjets militärmakt måste stödjas. Vidare bör Sverige med hänvisning till Rio—deklarationen (principerna l4-15) kräva av Ryssland att landet avvecklar sina kemiska vapen på säkrast möjliga sätt.

Kommuner och NGOs. Kommunförbundet uppmanar statsmakterna att utarbeta ett samlat program för miljösatsningar i Östersjöområdet varvid kommunerna bör ges goda möjligheter att delta. Stockholms kommun har etablerat ett samarbete med miljö- och hälsoskydds- företrädare i Riga och planerar ett miljösamarbete med Litauen. IKFF vill att svenska organisationer skall få rejäla bidrag för miljöprojekt i Östeuropa.

11. GENOMFÖRANDE

4. Åtgärder att genomföras av myndigheter kommuner folkrörelser näringsliv, fack, vetenskaps- och utbildningsorgan

I kapitel 23-32 i Agenda 21 behandlas vikten av att grupper utanför den offentliga sektorn skall få information och delta i beslutsprocessen. Stärkande av kvinnors, ungdomars och barns, ursprungsbefolkningar samt NGOs iniiytande tas upp i var sitt kapitel. Regeringar och näringsliv bör främja ett aktivt deltagande från arbetarnas och fackföreningars sida i beslut och program som rör miljö och ut- veckling, inklusive anställningspolitik, industriell strategi och anpassningsprogram för arbetstagare och tekniköverföring. Näringsli- vet kan genom val av förbättrade produktionssystem och miljöteknik bidra till en hållbar utveckling. Vetenskaplig och teknisk verksamhet bör bygga på principer som i full utsträckning beaktar de livsuppehål- lande systemens integritet när det gäller att bidra till en miljöanpassad och hållbar utveckling.

4.a) Offentliga myndigheter

Statskontoret föreslår att alla myndigheter, i likhet med vissa företag,

• Sida 142
•  Original

ska ha sin egen miljöpolicy, miljöhandlingsplan och miljöcontroller Prop. 1993/94:111 samt obligatorisk miljörevision i årsredovisningen. Vidare bör avgifter Bilaga 1.1

för offentliga tjänster studeras i ljuset av önskan att intemalisera miljökostnader. q2000 föreslår att UD och biståndsmyndighetema

systematiskt skall utveckla miljömässigt hållbara lösningar för boende, transporter och kontorsarbete vid svenska beskickningar och bistånd- skontor i utlandet.

Vissa myndigheter har nya idéer om vad de kunde göra. Boverket skulle ha möjlighet att under 1994/95 utveckla ett miljöindexsystem utformat för att utvärdera översiktsplaner. Vidare är Boverket berett att medverka till rådgivningsmaterial och konferenser om Agenda 21-arbetets uppläggning i kommunerna. Statistiska centralbyrån planerar att utveckla "krets- loppsstatr'stik" som kopplar samman miljöstatr'stik med energi-, industri— och handelsstatistik. NUTEK vill ta fram bättre verktyg för beslut om miljöanpassade system och berälmar att under sju år en miljard lcronor kommer att satsas på statlig upphandling av ny, miljövänlig teknik så att den sprids på marknaden. Denna typ av upphandling får stöd av Lunds universitet.

Sjöfartsverket vill ha bemyndigande att utfärda föreskrifter för att minska sjöfartens utsläpp till luften. Statens institut för psykosocial miljömedicin anser att institutet mer aktivt bör anlitas i uppföljnings- arbetet med Agenda 21.

Naturvetenskapliga forskningsrådet vill att tjänster inrättas i departement, statliga verk, länsstyrelser, kommuner och näringsliv där kompetens i ekologisk miljökonsekvensanalys efterfrågas.

Stöd till lokala Agenda 21. Statens naturvårdsverk har fått i uppdrag av regeringen (regleringsbrevet för 93/94) att bidra till att lokala Agenda 21 upprättas. Naturvårdsverket betonar att den grundläggande idén med lokala Agenda 21-program är att de ska vara lokalt förankrade hand- lingsprogram. Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas uppgift är att skapa bra förutsättningar för det kommunala arbetet. Verket anser att deras viktigaste roll i det lokala Agenda 21-arbetet är att bidra med kompeten- sutveckling och försöka svara för eller förmedla behövlig expertkompe- tens. Länsstyrelsen i Malmöhus län föreslår att det breda samråd, vari denna remiss ingår, skall utmynna i en "checklista" som kan fungera som utgångspunkt för bl a kommunernas vidare arbete med att utarbeta en lokal Agenda 21. Sundsvalls kommun föreslår att för att påskynda utvecklingen av en lokal agenda skulle centralt stöd och uppbackning behövas av t ex Naturvårdsverket, Miljö- och naturresursdepartementet och Kommunförbundet.

Vallentuna och Sundbybergs kommuner refererar till punkterna 28.1, 28.3 och 28.5 i Agenda 21 och vill ha en tydligare definition av lokala myndigheter för att det inte ska råda några oklarheter om vem eller vilka som har att upprätta en lokal agenda. Marks kommun anser att statliga förvaltningar och organisationer bör utforma regler för miljöanpassad upphandling. Statens ungdomsråd bedriver sedan drygt 142 ett år ett demokratiprojekt som syftar till att öka ungdomars makt i

• Sida 143
•  Original

viktiga kommunala frågor. Prop. 1993/94:11]

Regionalt stöd. Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Botkyrka Bilaga 1.1 konunun ser länsstyrelsernas roll främst som samordnare för detta arbete inom regionerna. I samverkan med olika berörda aktörer kan för- delningen av uppgifter närmare preciseras. Borlänge kommun föreslår att länsstyrelserna åläggs att i handlingsprogram redovisa hur regionerna kan arbeta mot kretsloppslösningar och hushållning med naturresurser. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att en bra grund för den regionala samordningen av arbetet med Agenda 21 är länsstyrelsens pågående regionala miljöanalys "Strategi för regional miljö, STRAM', som bl a innehåller ett probleminriktat åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Västmanlands län kommer att delta som pilotlän för att utveckla länsstyrelsernas arbete med regionala miljöstrategier och även i övrigt utveckla formerna i miljöarbetet. Arbetet med ett lokalt miljöprogram kommer att bedrivas i nära samarbete med länets kommuner och övriga regionala myndigheter och organ.

Landstinget i Västernorrlands län betonar att jämsides med att utforma lokala agendor föreligger det ett behov av att också regionalt omsätta agendans principer i en övergripande strategi för att säkerställa en hållbar utveckling. landstinget i Värmlands län menar att konkreta mål och tidtabeller skulle ge alla berörda chans till en omställning i lagom takt utan omfattande kapitalförstöring och ett trovärdigt incitament för att agera hållbart, t.ex. vid investeringar i byggnader, maskinpark eller infrastruktur. En jämförelse kan göras med beslutet i Los Angeles att "förbjuda" bensindrivna fordon till år 2007 vilket gett en klar signal till biltillverkarna.

Naturvårdsverket anser att kretsloppsanpassning och transporter är viktiga områden och är berett att medverka till att olika lokala ut- vecklingsprojekt initieras. De förslag till mål och åtgärder som redovisas i Miljö '93 bör utgöra ett viktigt underlag för kommunernas arbete med lokala Agenda 21. Som stöd för olika uppföljnings— och utvärderingsin- satser kornmer verket att arbeta med miljöövervakning och fortsätta att förmedla information om miljötillståndet, miljöstatistik för olika områden, samt insatser för att bidra till utveckling av olika utvärderings— verkyg och informationssystem. Verket avser att följa upp det lokala Agenda 21-arbetet som ett underlag för det nationella miljöarbetet, bl a via länsstyrelsernas arbete med "Strategi för regional miljö" (ST RAM).

Pågående verksamhet. Några miljö— och utvecklingsprojekt i linje med Agenda 215 rekomendationer har redan påbörjats. Landstinget i Göteborg och Bohus län, Länsstyrelsen, Göteborgs stad och Göte- borgsregionens kommunalförbund har beslutat att gemensamt genom— föra ett sådant projekt, Miljö i Väst. Naturvårdsverket bedriver i samarbete med länsstyrelsen i Norrbottens län, Kiruna kommun, Rymdbolaget och Lantmäteriverket ett arbete för att etablera ett miljödatacenter i Kiruna. Avsikten är att detta center skall tillhandahålla och utifrån olika avnämares önskemål bearbeta miljödata från olika jordresurs-satelliter. Detta projekt kan bli ett viktigt svenskt bidrag till det globala miljöarbetet, inte minst i utvecklingsländema. 143

Landstinget i Värmlands län bedriver sedan år 1990 tillsammans med

• Sida 144
•  Original

Länsstyrelsen i länet, Kommunförbundet och Utvecklingsfonden ett Prop. 1993/94:111 samarbete under rubriken Miljöaktr'on Värmland. Syftet är att stimulera Bilaga 1.1 och stödja idéer och utvecklingsprojekt samt sprida information.

Livsmedelsverket utbildar lärare och anställda inom miljö- och hälsoskyddsf'orvaltningar att bli informatörer om t ex miljögifter i livsmedel. Räddningsverket utvecklar metoder för riskanalys och riskhantering i framför allt kommunerna och vill att relationer mellan riskanalyser och MKB skall studeras.

Konsumentverket lägger i sina fortbildningsinsatser riktade till lärare på olika nivåer inom skolan stor vikt vid kopplingen mellan konsumtion och miljö. Vidare har verket initierat provningar av bl a kompostorer och inredningar i köksskåp för källsortering. Verket ger projektstöd till organisationer i syfte att öka inte minst ungdomars engagemang och medvetenhet i rollen som konsumenter. Katrineholms kommun anser att Konsumentverket bör ta en mer aktiv del i miljöutbildningen av lokala konsumentvägledare.

Lantmäteriverket vill informera om att verket tagit fram metoder för planekonomiska analyser för värdering av planer på alla nivåer och där hänsyn till miljöfaktorer kan tas på olika sätt. Verkets erfarenheter från miljömässiga bedömningar vid plangenomf'orande bör kunna utnyttjas i arbetet med MKB. Vid genomförandet av MKB kan vegetationskartor som produceras av verket användas. Vegetationsinfonnation är också nödvändigt vid fysisk planering för att kunna ta större miljöhänsyn, som underlag för studie om biologisk mångfald samt för planering av energiskogsproduktion. Centralnämnden för fastighetsdata anser att en ökad användning av Fastighetsdatasystemet kan vara ett verktyg i stödjandet av många frågor med anknytning till planeringsprocesser, som till exempel kartering av översvämmningsområden, industriers påverkan på befolkning, bullerzoner kring flygplatser och vägar.

Naturvårdsverket föreslår att föreskrifter skall ges om: - förbud mot avverkning och andra skogsbruksåtgärder på skogliga

impediment,

- miljökonsekvensbeskrivningar som underlag för beslut om nya

skogsbruksmetoder,

- tillståndsplikt för contortaodling och för längre skogsbilvägar, samt - kvävegödsling av skogsmark.

Vidare föreslår verket att en översyn görs av den nuvarande begräns- ningsförordningen (SFS 1987:1347). Översynen bör riktas mot att förtydliga reglerna så att den konsekvensutredning som skall göras innan en myndighet beslutar om en regel, förutom de drabbade företagens/- verksamhetsutövarnas kostnader, skall innefatta även kostnader och intäkter för samhället i form av fördärvad eller förbättrad miljö. Naturvårdsverket föreslår vidare att det skall ges i uppdrag att tillsammans med Boverket och RRV utreda hur en sådan miljöanpassad begränsningsförordning bör utformas. I arbetet bör ingå en vägledning för den praktiska tillämpningen av förordningen. Naturvårdsverket förordar även omprövning enligt MVL av industrianläggningar enligt 144 verkets omprövningsplan och begränsning av vissa verksamheters

• Sida 145
•  Original

miljöpåverkan via generella föreskrifter. Universitetet i Linköping Prop. 1993/94:111 föreslår att Naturvårdsverket bör åläggas samordningsansvar för stora Bilaga 1.1 målinriktade tvärvetenskapliga program som bör byggas upp av forskningsfinansiärer.

4.b) Kommuner

Statskontoret anser att formella och eventuella andra hinder mot miljösamverkan mellan kommuner bör ifrågasättas. Byggforsknings- rådet tror att den andra generationens översiktsplaner kan utvecklas till strategiska instrument för utveckling och vara plattform för diskussioner mellan allmänhet och beslutsfattare. Boverket föreslår att medborgarinfiytandet genom t ex PBL skall stärkas genom kunskaps- stöd och stimulans tr'll kommuner.

Kammuners uppgifter och befogenheter: KdS-K anser att varje kommun skall ha en kommunekolog eller miljöombudsman. Dessutom bör beslutsfattare och arbetstagare i kommuner och landsting utbildas i miljövård. Vidare bör kommunerna årligen fastslå en miljöskyddsplan. Alla kommuner bör inventera grundvattnets beskaffenhet och upprätta skyddsplaner för sina gnrndvattentäkter. Kommunerna bör, enligt KdS-K, renovera vattenledningsnäten och utveckla biologisk-ekologisk latrin- hantering med bidrag till dem som väljer alternativ till vattentoalett. Naturskyddsföreningen menar att kommunema bör befrias från att följa principen att de endast får ta ut skatt motsvarande sina egna kostnader så att de kan göra skatteväxlingar, t ex genom att sänka kommunalskatten och ta in den summan via höjda förbrukningsavgifter för VA och hushållsel. Kommunerna bör också få rätt att ta ut miljörela- terad tätortsavgift på biltrafiken, t ex genom zonavgifter. Vidare bör minst hälften av landets kommuner före år 1997 ha infört differentierade avfallstaxor och senast år 2000 ha minst en demonstrationsanläggning för

separerade toalettsystem. Botilda UNIFEM önskar att kommunerna stödjer utvecklingen av

sunda energikällor och tar ansvar för sophanteringen i alla led. q2000 föreslår att kommuner via avgifter skall avveckla användningen av tungmetaller och att de bör samverka kring inventering och användning av förnyelsebar energi. Vidare bör tjänstecyklar tillhandahållas för kommunalanställda.

Former för lokala Agenda 21. Väldigt många yttranden tar fasta på punkt 28.2.a i Agenda 21, som föreskriver att de flesta lokala myndig- heter i världen senast 1996 ska ha inlett ett samrådsf'orfarande med befolkningen och uppnått enighet om en "lokal Agenda 21'. Boverket framhåller att stimulansåtgärder bör skapas specieut för de kommuner som hittills visat lägre miljöaktivitet, så att inte lokala Agenda 21 mest blir ett nytt namn för pågående arbete i de mest aktiva kommunerna.

Enköpings konunun tror att det kan finnas risk för att främst mindre kommuner med otillräckliga resurser och kommuner som redan idag har dåliga resurser avsatta för arbete med miljöfrågor kan komma att få svårigheter att förverkliga en lokal agenda. För att motverka att 145 agendaarbetet genererar en A-grupp med mer miljöinriktade kommuner

• Sida 146
•  Original

och en B—grupp med en spännvidd av lägre ambitionsnivåer anser Prop. 1993/94:111 kommunen att regeringen kan komma att behöva ta ställning till eventuell Bilaga l.1 hjälp och vägledning i dessa avseenden.

Folkhälsoinstitutet föreslår att erfarenheter från eko—kommuner som anammat WHO:s 'Healthy Cities' bör tas tillvara vid framtagandet av lokala Agenda 21.

SGU anser att några pilotkommuner bör få hjälp att göra och testa integrerade digitala markresursplaner. Dessutom bör geologiska sårbarhetskartor upprättas i alla kommuner när underlag finns. ÖB anser att lokala Agenda 21 inte bör tillåtas styra Försvarsmaktens verksamhet, varför regeringen bör utarbeta anvisningar så att intressekonflikter undviks. NUTEK pekar på kommunernas energiplanering med krav på miljökonsekvensbeskrivning som en samrådsprocess liknande vad som rekommenderas i Agenda 21.

Folkbildningsförbundet anser att kommunerna redan från början i Agenda 21-processen bör planera i nära samverkan med studieförbund och folkhögskolor för att förankra verksamheten bland medborgarna. Glesbygdsmyndigheten önskar att kommunen informerar sina ungdomar och gör dem delaktiga i utformningen av bygdens utveckling.

Enköpings konunun och Miljö- och Hälsoskyddstiänstemanna- förbundet anser att det troligen är lämpligt att kommunstyrelsen är ansvarig för framtagandet och genomförandet av en lokal agenda men att miljö- och hälsoskyddsnämnden bör hålla i processen och tillsammans med övriga förvaltningar, organisationer, industri och kommuninvånare arbeta fram agendan.

Botkyrka kommun påpekar att alla förvaltningar inom en kommun bör ansvara för miljöproblem inom sitt ansvarsområde men att initiativet och bärkraften finns samlad under miljö- och hälsoskyddsnämden som kan förmedla kunskaper till den enhet som ansvarar för åtgärderna. Osby kommun menar att från kommunalt perspektiv går den tiden mot sitt slut när kommunalt miljöarbete är det samma som vad miljö- och hälsos- kyddsförvaltningama gör. Miljöarbetet är en strategisk kommunlednings- fråga och kommunens mandat i miljöarbetet är betydligt mera vidsträckt än att utöva tillsyn över att lagstiftningen följs.

Innehåll i lokal Agenda 21. Huddinge kommun anser att en lokal agenda bör ange vilka som är de viktigaste frågorna i detta avseende och lyfta fram de frågor som kräver bredare angreppssätt i samarbete med andra myndigheter, organisationer och föreningar. Liknande åsikt framförs av Kemikalieinspektionen. Sundsvalls kommun påpekar att för att en lokal agenda skall ha framgång är det viktigt att den förankras väl hos allmänhet, företag, intresseorganisationer och övriga myndigheter inom kommunen genom till exempel information, debatter, seminarier osv.

Statens naturvårdsverk anser att miljökvalitetsmålen bör skrivas in i kommunernas översiktsplaner för att koppla ihop Agenda 21-arbetet med den fysiska planeringen. För att motverka kemiska hälso- och miljörisker föreslår Kemikalieinspektionen att en lokal agenda kan innefatta 146 — tillsyn över kemikaliehanteringen hos de yrkesmässiga användarna,

• Sida 147
•  Original

deras hantering av kemiska produkter inklusive avfall, deras åtgärder för Prop. 1993/94:111 att förebygga kemikalieolyckor osv, samt detaljhandelns utbud av Bilaga 1.1 kemiska produkter och deras infomation till köparna, yrkesmässiga och

privata,

- kommunernas rutiner för inköp och hantering av kemikalier i sin

verksamhet,

- kommunernas rutiner för mottagning av avfall och avloppsvatten inkluderande krav på producenterna, samt - kommunal information, rådgivning och opinionsbildning som en del av

det politiska uppdraget.

Kommunförbundet anser att det saknas praktiskt stöd till kommuner- na för tillämpning av hushållningsbegreppet i naturresurslagen. SVEBIO anser att kommunerna skall upprätta sina planer för energianvändning och energieffektiviseringar inom ramen för en fri marknad där varje bränsle eller energislag betalar för miljöskadliga utsEpp.

Pågående verksamhet. Ett antal komuner informerar i sina yttranden om redan vidtagna och planerade åtgärder som står i överensstämmelse med Agenda 21s rekommendationer. Eskilstuna kommun planerar att använda en kommunal översiktsplanering där olika dokument legat till grund för beslut vilket skulle vara de viktigaste formema för lokalt medborgarinflytande. Vidare kommer miljökonsekvensbeskrivningar att användas inför alla kommunala beslut. Alternativa lösningar skall tas fram tillsammans med ett s k O—altemativ.

Karlstads, Katrineholms, Örebro, Eskilstuna och Marks kommun har program för miljömedveten upphandling av varor och tjänster. Huddinge kommun kommer att inrätta en samrådsgrupp för att:

- följa utvecklingen av miljöanpassade produkter

- utarbeta information och

- utvärdera hur produkter fungerar i praktiken. Botkyrka kommun har Nordens största projekt med kompostering av hushållsavfall i flerfamiljshus. Även Eskilstuna och Örebro kommun har källsorte- ringsprojekt i bostadsområden. [ Huddinge kommun har miljökontoret inventerat områden som misstänks ha hotade arter. Huddinge, Motala och Partille kommun har utarbetat en naturbank med uppgifter om sällsynta växter och djur samt skyddsvärda områden. Partille kommun har bl a även upprättat kommunala naturvårdsinriktade skogsbruksplaner, riktlinjer för ekologiskt byggande och VA-plan för vattenförsörjning och spillvatten. Katrine- holms och Motala kommun avser att göra en revidering av den lokala energiplanen för att öka energihushållningen i kommunen.

Maris kommun har utvecklat - Nätverk inom yrkesgrupper t ex förskolläramas kompostgrupp. - Branch-projekt: miljöinformation till anställda inom livsmedels— och kemikaliehandeln om deras produkter. - By-projekt: Miljökontoret gör en sammanställning över vilka miljöp- roblem och naturvärden som finns i den aktuella byn. Invånarna informeras och avgör själva vilket miljöproblem som är viktigast att 147 arbeta med. En arbetsgmpp utarbetar ett åtgärdsprogram.

• Sida 148
•  Original

- Paraplyorganisation med representanter från olika yrkesområden. Prop. 1993/941111 Miljörevision som visar vad som gjorts inom olika grupper publiceras Bilaga 1.1 sedan i lokalpressen.

I Katrineholms kommun kommer all personal inom kommunen att genomgå "Det naturliga stegets' utbildningsprogram. Falkenbergs, Katrineholms och Marks kommun kommer att satsa på kunskapsupp- byggande inom den kommunala organisationens olika grenar. I Katrine- holms kommun har enkla enhetliga rutiner utarbetats för miljöarbete i kommunen och en checklista följer varje ärende. Socialförvaltningen i kommunen har ett program för kommunens folkhälsoarbete. Även Falkenbergs kommun har liknande ambitioner.

Stockholms kommun har startat ett livsstilsprojekt med syfte att göra medborgarna medvetna om att den egna livsstilen i hög grad påverkar hälsan och närmiljön. En liknande målsättning finns i Vaxholms kommun. Ett flertal kommuner har miljöaktiviteter som utställningar och temakvällar, har utvecklat ett samarbete med skolan och har tagit fram en avfallsplan. Borlänge, Ljusnarsbergs och Vallentuna kommun har bifogat miljövårdsprogram till sitt remissvar. Munkfors och Södertälje kommun avser att upprätta en lokal agenda senast år 1996.

Landstingsförbundet vill markera att landstingen som direktvalda regionala organ också spelar en viktig roll i miljöarbetet. Förbundet har tagit fram en handbok med kriterier för landstingens upphandling av kemisk-tekniska produkter, och en handbok för hantering av sjukvårdsav- fall samt, i samarbete med Arbetsmiljöfonden, producerat ett databaserat utbildningsmaterial för att öka landstingspersonalens medvetenhet vid hantering av kemiska ämnen och produkter.

Ett projekt som står i överenstämmelse med Agenda le rekommenda- tioner bedrivs mellan Landstinget i Värmlands län och ett område i södra Polen som gäller miljöanpassat byggande, ekologiskt lantbruk, fortbildning i miljö och utveckling och omsorg för utvecklingsstörda. Landstinget i Västernorrlands län har bifogat ett miljöhandlings- program till remissvaret.

4.c) Folkrörelser Miljöförbundet uttyder Agenda 215 punkt 27.10d så att myndig- heterna förbinder sig att motivera eventuella avsteg från de slutsatser om UNCED-uppföljning som icke—statliga organisationer kommer till. Kooperativa Förbundet framhåller att folkrörelseorganisationema, genom sin breda folkliga förankring, har alldeles särskilda förut- sättningar att på ett naturligt sätt informera, förankra och genomföra åtgärder inom miljöområdet. Villaägarnas Riksförbund anser att samråd är ett bra sätt att höja hushållens medvetande och intresse samt ge olika organisationer möjlighet att ge synpunkter och påverka.

Boverket vill att okonventionella arbetssätt för att underlätta med— borgarinfiytande tidigt i den kommunala planeringsprocessen bör uppmärksammas och utvärderas. Folkbildningsförbundet beskriver en omfattande miljöcirkelverksamhet i Studieförbunden och miljölinjer på 148 många folkhögskolor. ILO-kommittén förordar att arbetstagar- och

• Sida 149
•  Original

arbetsgivarorganisationer görs delaktiga i Sveriges uppföljning av Prop. 1993/94:111 UNCED. IKFF är berett att bidra till arbetet med försvarets över- Bilaga 1.1 gripande miljöpolicy.

4.d) Näringsliv, fackföreningar och detaljhandel

Konkurrensverket anser att marknaden självmant bör utforma och tillämpa regler som förverkligar av staten uppsatta miljömål. NUTEK menar att Agenda 21 medför relativt stora förändringar och nya åtaganden för näringslivet, som måsta satsa på att minska mängden avfall och andelen olämpliga material redan vid källan. Verket tror att små företag behöver statligt och kommunalt stöd genom personal som bedriver uppsökande verksamhet, så att denna och företagaren till- sammans kan hitta alternativ.

Näringsliv. q2000 hänvisar till Agenda 21s kapitel 9 om klimat och föreslår att företag skall göra MKB och livscykelanalyser av sina produkter och tjänster. Ung Vänster föreslår att offentlighetsprincipen skall utvidgas till att även gälla för företag, åtminstone vad gäller miljöinformation. KdS-K anser att producenter skall bevisa att en vara är ofarlig innan den släpps ut i handeln.

Fackföreningar. LO tycker att förslag, som föranleds av Rio-kon- ferensens beslut eller viktigare miljö— och resurshushållningsåtgärder i övrigt, genomgående bör prövas under medverkan av fackföreningar, arbetsgivare och regeringen i syfte att undvika negativa fördelnings- politiska effekter mellan näringar, regioner eller socialgrupper. Vidare anser organisationen att miljöskyddsarbete måste ingå i alla anställdas yrkesutövning, såväl inom industriella verksamheter som inom service- verksamheter, vilket är försummat inom den aktuella miljöpolitiken. Sveriges Lantrnätareförening kommer att verka för att lantmätarkåren aktivt engagerar sig för miljöfrågorna.

Folkkampanjen menar att regering och riksdag särskilt bör beakta arbetstagarnas problem i omställningen inom energi- och miljöområdet, vilket kommer att innebära att vissa arbeten försvinner och andra skapas, och söka samarbete med den fackliga rörelsen för att minska den enskildes svårigheter i samband med omläggningen.

Detaljhandel. I samarbete med butiker, bensinstationer och företag som säljer kemiska produkter har miljö- och hälsoskyddsnämnden i Katrineholms konunun utarbetat miljöinformation för att komma tillrätta med små utsläpp från hushållen. Väg- och trafikinstitutet anser att det behövs ett distributionssystem för biobränslen och alkoholinblandning i motorbränslen. q2000 anser att direktimport från u-länder av hållbart producerade varor utan mellanhänder kan startas eller stödjas. Svensk Industriförening har ingenting att invända mot de förslag och riktlinjer som finns angivna i UNCED-dokumenten.

4.e) Forsknings- och utbildningsväsende

Forskningsrådsnämnden vill att ett lämpligt organ, t ex FRN, ges i uppgift att bevaka de forskningspolitiska och -organisatoriska frågorna 149 i uppföljning av UNCED. Statens naturvårdsverk har lagt fram ett

• Sida 150
•  Original

nytt forskningsprogram med inriktning på att öka forskningsinsatsema Prop. 1993/94:111 när det gäller frågor om åtgärdsstrategier i olika samhällssektorer, Bilaga 1.1 hushållning med icke fömybara naturresurser, samt processer och

verksamheter i samhället.

Högskolors uppgifter. KTH föreslår att regering och riksdag ger alla universitets- och högskolestyrelser i uppdrag att senast 1995 redovisa en plan över hur en lokal Agenda 21 för den egna utbildningen och forskningen avser att genomföras. Vidare bör universitet och högskolor åläggas att i sina verksamhetsberättelser redovisa i vilken utsträckning planen följs. KTH menar att en miljöetisk diskussion bör föregå urval, granskning och bedömning av forskningsprojekt, liksom tilldelning av anslag. Likaså är Universitetet i Linköping intresserat av att göra högskolorna till föregångare när det gäller att förebygga miljöproblem i administration, laboratorier, restauranger och transporter. Inledningsvis bör sådan verksamhet stödjas av statsmakterna. q2000 föreslår att svenska universitet kan ikläda sig rollen som "faddrar" för universitet i fattigare länder.

Naturhistoriska riksmuseet och SLU förordar båda ett nationellt centrum för biologisk mångfald och erbjuder sig var och en att hysa detta centrum. Centrat skulle kartlägga Sveriges arters utbredning och fördelning, vilket också skulle innebära en kontroll av hållbarhetsmålet i andra sektorer. Museet förordar också ett stort samordnat forsknings- projekt om biomångfald, stöttat av SNV. Naturvetenskapliga forsk- ningsrådet förespråkar tvärvetenskapliga storskaliga fältexperiment där olika faktorer kan manipuleras och effekten på miljön av t ex olika antropogent betingade förändringar kan studeras. Vidare föreslår rådet ett nytt påbyggnadsämne på naturvetarutbildningen benämt ekologisk miljökonsekvensanalys för att öka antalet personer med förmåga att knyta ihop befintlig kunskap.

Pågående verksamhet. SLU avser, med anledning av Agenda 21, att bredda sammansättningen av sin styrelse och byta ut sina fakulteter mot probleminriktade temaområden, varefter universitetet erbjuder sig att ta ett samordningsansvar för syntesinriktad miljöforskning. SJFR är berett att kontinuerligt bevaka forskningen i Sverige kring människors basförsörjning, de areella näringarna och ekosfärens hälsa. KTH har inrättat ett internationellt mastersprogram i Environmental Engineering and Sustainable infrastructure (60p).

Chalmers tekniska högskola driver tillsammans med Göteborgs universitet, Göteborgs stad och näringslivet "Miljöprojekt Sankt Jörgen" för stadsbyggande med ekologisk utgångspunkt och startar i februari 1994 en enhet på Medicinarberget som integrerar kemi, teknik och medicin i miljöanpassad bioteknikforskning. Universitetet i Linköping har i samarbete med länsstyrelsen inlett en verksamhet riktad till små och medelstora företag med syfte att bidra till en miljöanpassning. Vid universitetet diskuteras att utforma en miljöpolicy och bilda ett miljöråd som kan ta initiativ, bevaka, ge riktlinjer och utvärdera. En annan idé är att skapa en särskild enhet för att föra ut miljökunskap externt. Lunds 150 universitet tycker att universiteten bör erbjuda översiktskurser om miljö

• Sida 151
•  Original

och att dessa skall kunna ingå i grundutbildningen. Prop. 1993/941111 Skolan. Skolverket anser att icke—statliga organisationer är en viktig Bilaga 1.1 resurs för ett omfattande miljöarbete i skolan. Verket vill därför att utvecklingen av nätverk mellan skolor och icke-statliga organisationer skall stimuleras ytterligare. q2000 förordar också liknande nätverk samt föreslår ämnesövergripande projekt i skolan med utgångspunkt i Agenda 21, där eleverna får söka svar på t ex hur kommunen får sin energi, hur miljöavgifter påverkar utsläpp och vilken handel som förekommer mellan företag i kommunen och u-länder. Projektet bör löpa under några veckor och återkomma varje år som en del i den schemalagda planeringen för alla berörda ämnen. Ett annat förslag från q2000 är att skolor bör visa vad hållbar utveckling innebär genom att låta eleverna t ex bygga vindkraftverk eller planera skolans avfallshantering.

5. Frågor för övervägande och åtgärd av regeringen

Behovet av lagar och regler understryks i Agenda 21 (kapitel 8) men tyngdpunkten i rekom-mendationema ligger på användningen av ekonomiska styrmedel och marknadsincitament. I övrigt framhålls angelägenheten av att regeringen och andra beslutsfattare integrerar miljö- och utvecklingshänsyn på alla nivåer och att deltagande från allmänhetens sida underlättas. Vidare rekommenderas att miljöaspekter skall inkluderas i nationalräkenskapema.

5.a) Information

Många instanser anser att staten bör tillse att ökad information om miljö och utveckling - inte minst vad gäller livsstil - når ut i samhället. Boverket tror att det änns behov av vägledning till kommunerna för samordningen mellan STRAM (Strategier för regional miljö), över- siktsplaner och lokal Agenda 21. Göteborgs konunun menar att med underlagsmaterial, utrymme i läroplanen och resurser på högskola och för folkbildning kan kommunerna ta ansvaret att förmedla, stödja och driva utbildningsfrågoma. q2000 anser att regeringen bör delegera ansvaret för det som i Agenda 21 kallas "information om följderna av konsumentval och konsumentbeteende" till kommunerna.

Centerkvinnorna betonar värdet av information till allmänheten om Agenda 215 rekommendationer. SLU tror att ökad information om följderna av nuvarande konsumentbeteende kan stimulera efterfrågan på miljömässigt sunda produkter.

Folkhälsoinstitutet föreslår en tävling för organisationer, kommuner och myndigheter i olika klasser för att stimulera tillämpning av Agenda 21. Forskningsrådsnämnden föreslår ett infonnationsinitiativ för att möjliggöra en diskussion om alternativa levnadsmöjligheter. Initiativet kan eventuth göras som en medveten länk mellan forskningsvärlden och de insatser som ändå görs för lokala Agenda 21.

Folkkampanjen anser att regering och riksdag bör ta initiativ till ett effektivt informations- och rådgivningssystem rörande energi- och 151 resursfrågor på lokal nivå i kommunernas regi. Regeringen bör rikta

• Sida 152
•  Original

särskilda informationsinsatser inom miljö- och energiområdena gentemot Prop. 1993/941111 beslutsfattare inom riksdag, stadsförvaltning, landsting, kommuner, Bilaga 1.1 näringsliv och fackföreningar. Huvudansvaret för detta bör åligga miljö- och naturresursdepartementet. q2000 anser att kunskap hos media, folkteater, underhållningsgrupper och reklamindustri om hur man påverkar människors beteende bör tas tillvara för att förändra allmän- hetens konsumtionsmönster.

Miljömärkning. Malmö kommun uttalar ett behov av information om utformandet av "gröna budgetar". NUTEK anser att informationspridning om miljökrav och miljöanpassad teknik måste systematiseras, inte minst för små företags skull. Ung Vänster föreslår ett stopp för nedskär- ningarna i konsumentrådgivningen och en enhetlig miljömärkning. KdS- K vill att reklamen för livsmedel skall minska och att konsumenterna skall få korrekt information om produkters inverkan på luften och ozonlagret. CUF anser att miljömärkning skall göras obligatorisk för alla produkter.

q2000 anser att miljömärkningsprogrammet måste utredas grundligt, med uppgiften att skapa en ny rollfördelning i programmets styrelse genom att bl a byta ut bakåtsträvande industrifolk och ge bättre ekono- miska resurser. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-forum föreslår en utredning om instrument för att bedöma globala utvecklings- frågor i relation till statlig inköpspolitik och marknaden i övrigt, vilket kunde resultera i en Fair Trade-märkning av varor och tjänster. Infonnationssystem. Lunds universitet föreslår att ett villkor för koncession för distribution av ledningsbunden energi skall vara att distributören står för energirådgivning. Rymdstyrelsen och Länsstyrel- sen i Norrbottens län föreslår att ett internationellt center för miljöin- formation från satellitdata etableras i Kiruna för miljöövervakning och miljödatabasproduktion. Statens engagemang bör omfatta såväl huvud- mannaskapet som ett säkerställande av centrets initiala resursbehov. Datainspektionen bedömer att nya databaser kan behövas med in- formation om konsumtion, sociodemograä och byggmaterial. Skogssty- relsen föreslår att Sverige ger ut en bok på äera språk om de senaste 100 årens skogspolitik som föredöme för andra länder.

5.b) Riktlinjer, normer m m Miljödirektiv. Statskontoret föreslår förnyad prövning av frågan att direktiv till offentliga utredningar bör innefatta krav på MKB. Stats- kontoret anser att innan nya miljökvalitetsnormer respektive generella normer fastställs bör riskbedömningarna jämföras med de risker som i övrigt accepteras i vårt samhälle. Det bör också slås fast vilken organisation som ska bära det samlade ansvaret och kostnadema för jämförelsema.

Även Statens naturvårdsverk föreslår att regeringen skall införa särskilda "miljödirektiv" för samtliga statliga utredare och komittéer. Miljödirektiven är tänkta som ett viktigt komplement till och en precisering av nuvarande komittédirektiv om att komittéer och utredare 152 bl a skall betrakta EG-aspekter och regionalpolitiska aspekter, att de skall

• Sida 153
•  Original

redovisa ekonomiska och andra konsekvenser av olika utredningsförslag, Prop. 1993/94:111 samt hur utgiftsökningar eller inkomstminskningar som följer med Bilaga l.l förslagen skall finansieras. Även Naturskyddsföreningen förespråkar ett generellt miljödirektiv som innebär att miljöeffekter redovisas och relateras till riksdagens miljömål.

Landstinget i Värmlands län föreslår att staten utformar generella krav på miljöanpassad och hållbar upphandling inom hela den offentliga sektorn.

Målstyrning. ÖB anser att ett preciserat nationth miljöprogram med mål och prioriteringar mellan olika sektorer bör övervägas. Vidare föreslår ÖB att krav på miljöhänsyn och återvinning bör tillföras upphandlingskungörelsen genom att bl a modeller för miljövärdering i samband med upphandling införs.

HSB menar att den svenska regeringen bör formulera tydliga mål och riktlinjer i kombination med rejäla ekonomiska styrmedel för att underlätta miljöarbetet. Katrineholms kommun tycker att former och anvisningar bör ges för fastställda nationella miljömål.

LUF tycker att en "Lindbeckkommission' bör tillsättas för att föreslå en strategi för omställning av det svenska samhället i hållbar riktning, med rättsligt bindande mål, klar ansvarsfördelning och mekanismer för uppföljning. Samarbete för Fred föreslår att Miljövårdsberedningen gör en studie om miljöhot av säkerhetspolitisk karaktär.

Landstinget i Stockholms län anser att statens övergripande ansvar på olika områden, tex skattepolitiken, bör ges en klarare miljöprofrl och inriktas på att ge tydliga och pålitliga långsiktiga signaler och stimulanser till medborgare, organisationer, företag, kommuner och landsting. Kooperativa Förbundet menar att det är viktigt att skapa en långsiktig kommunikationsstrategi för hantering av miljöfrågorna. Utan en sådan är det stor risk att intresset, massmedialt och från konsumenternas sida, fokuseras på punktvisa åtgärder. Detta kan sägas ha skett beträffande åtgärder på förpackningsområdet som den antagna Kretsloppspropositio- nen givit upphov till. Inom näringslivet finns en risk att så stora resurser knyts upp av enskilda frågor att det övergripande och långsiktiga miljöarbetet kommer i andra hand.

Mark. SLU föreslår att riksdagen fastlägger den grundläggande betydelsen av jordbruks-, trädgårds- och skogsmark som bas för uthålliga produktionssystem. Lunds universitet föreslår att intensiv turism i känsliga bergsekosystem noga kanaliseras och att all terrängköming med motorfordon i sådana områden regleras. Arfall. Chalmers tekniska högskola tillsammans med Göteborgs universitet anser att regering och riksdag, för att leva upp till Agenda 21, måste dels formulera en restproduktpolitik med mål att minimera avfallsmängdema, dels utveckla metoder för att mäta effektema av sina insatser. En koncentration bör göras till det farligaste och kvantitativt mest betydelsefulla avfallet.

Luft. LUF anser att en pågående utredning om koldioxidutsläpp måste få nya direktiv eller läggas ned, så att inte uppgiften är att med bistånd- spengar frita svenskarna från ansvar för egna utsläppsminskningar.

Energi. Folldcampanjen anser att regeringen bör 153 - upprätta planer för halvering av energiförbrukningen, för övergång

• Sida 154
•  Original

till förnybara energikällor samt för övergång till energisnål trafik och Prop. 1993/942111 transporter. Bilaga 1.1 - omgående lägga fram en konkret tidsbestämd avvecklingsplan för svensk kärnkraft och en snabbavvecklingsplan som kan tillgripas i händelse av att svenska folket kräver snabbavveckling t.ex till följd av

ett stort reaktorhaveri. - utarbeta ett konkret program för övergång till förnybar energi som

viktigaste energikälla i bostäder. - framlägga ett förslag till åtgärder för att snabbt öka produktion och konsumtion av biobränsle. Detta kommer även, enligt Folkkampanjen, att skapa arbetstillfällen.

- framlägga förslag att stoppa fortsatt användning av SFR—lagret utanför Forsmark. Kemikalieinspektionen anser att, som underlag för att utveckla lokala program på kemikalieområdet, bör de centrala myndigheterna utforma tillämpningsföreskrifter till kernikalielagstiftningen, ge kunskapsstöd genom att utöka sin information och vägledning till lokala tillsynsmyndig- heter.

Resursanvändning. Landstinget i Stockholms län anser att regionala och lokala miljöavgifter, bubblor och liknande åtgärder inte bara bör tillåtas utan direkt stödjas av politikerna. Folkkampanjen anser att till de program som utarbetas av regeringen inom energi- och miljöområdena alltid skall fogas ett avsnitt som klargör vilka insatser som kan göras på kommunal nivå. Dorotea kommun anser att man bör sträva efter att naturresurser i möjligaste mån tas ut, förädlas och används lokalt. Kravet på kommunal källsortering av avfall och sopor behöver, enligt Ung Vänster, förtydligas, bl a genom direktiv för omhändertagande av organiskt avfall.

Fortbildning. Borlänge kommun anser att konkreta riktlinjer bör utarbetas för hur miljöinforrnationen i samhället skall förbättras. Vissa kommuner har anställt kommuninformatörer trots att kommunförbundets representanter avråder. Universitetet i Linköping föreslår att kommuner genom centrala anvisningar skall stimuleras att inrikta sina fortbildnings- resurser för lärare på Agenda 21- -fortbildning under några år. LSU vill att kommuner skall få både instruktioner och medel för att bedriva samrådsaktiviteter med ungdomar som deltagare.

5.c) Lagstiftning Naturskyddsföreningen beskriver lagarna som spelplanen i samhället,

medan de ekonomiska styrrnedlen avgör var och hur spelet skall bedrivas på planen. Föreningen menar att lagarna bör grundas på uppskattningar av vad naturen tål utan att utarmas. Även Folkpartiet Liberalernas kvinnoförbund anser att lagstiftningen måste ändras från en inriktning på vad som är tekniskt och ekonomiskt försvarbart till att utgå ifrån hur mycket påverkan som kan accepteras. Kon— cessionsnämnden för miljöskydd bör därför avskaffas och dess uppgifter överföras till normal domstolsprövning. Vidare föreslås att en norm för sämsta acceptabla miljö lagfästes, med rätt för enskilda 154 att stämma dem som bryter mot miljökvalitetsnorrnema.

• Sida 155
•  Original

Moderata kvinnoförbundet menar att Agenda 21 genomsyras av en Prop. 1993/94:111 övertro på politiska lösningar och hävdar att det istället på många Bilaga 1.1 områden krävs avregleringar. Glesbygdsmyndigheten föreslår att lagar och regler skall göras flexibla och anpassas efter småskalighet så att de inte dimensioneras endast efter storstäderna.

Kiruna kommun menar att det behövs ökade resurser och kunskaper inom domstolsväsendet för hantering av miljömål. Karlstads kommun anser att både tillsynsmyndigheter och företag brister i tillämpningen av befintliga miljölagar. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att miljöbalken och miljöstrategier på nationell, regional och lokal nivå bör anpassas efter principerna i Rio-deklarationen.

Statens naturvårdsverk förslår att bestämmelser införs om en särskild "MKB-ruta" i samtliga propositioner och utskottsbetänkanden, samt även i riksdagens skrivelser i de fall riksdagsbeslutet avviker från utskottets förslag. Vad denna MKB-ruta bör innehålla utvecklas närmare i Miljö ”93. Statens kärnkraftsinspektion anser att samverkan med annan lagstiftning, speciellt vad gäller procedurer för samverkan vid upprättan- det av MKB, kan behöva ses över för att få till stånd ett ändamålsenligt system som tillgodoser alla parters intressen.

Kommuner och landsting. Botkyrka och Lunds kommun föreslår att det obligatoriska kravet på en fristående Miljö- och hälsoskyddsnämnd i varje kommun återinförs i kommunallagen. Erfarenheterna hittills talar för att miljöarbetet försämras om det inte finns en renodlad miljöinstans i kommunen. Botkyrka kommun föreslår att kommunallagen skall ändras så att det blir möjligt för miljö- och hälsoskyddsmyndighetema att samarbeta mellan kommunerna även i myndighetsutövningen.

Landstingsförbundet och Landstinget i Malmöhus län anser att i miljöskyddsärenden, som behandlas av koncessionsnämden för miljös- kydd och länsstyrelsen, bör landstinget ha ett lagfäst ansvar att yttra sig. För närvarande bereds landstinget endast i vissa fall tillfälle till yttrande. Landstinget förlorar därmed möjligheten att erhålla en helhetsbild av miljösituationen.

Inryn och inflytande. Eskilstuna kommun anser att översynen av miljölagstiftningen särskilt bör uppmärksamma behovet av ändringar med aVSeende på allmänhetens och olika organisationers möjlighet att påverka och delta i beslutsprocessen. ÖB anser att svensk lagstiftning väl täcker behovet av samråd och insyn i miljöärenden. Likaså bedömer Datain- spektionen att Sverige, i förhållande till Rio-deklarationens princip (10) om rätt till miljöinformation som finns hos offentliga organ, har såväl allsidig upplysning som ett väl avvägt sekretesskydd.

ÖB anser att försvarmaktens speciella förhållanden ur sekretessynpunkt alltid bör beaktas. Samarbete för Fred föreslår att en juridisk ompröv- ning bör göras av sekretessbestämmelser inom försvarsmakten kring tex lager av sprängämnen och kemikalier samt omfattningen av verksamhet och utsläpp för att öka allmänhetens insyn i, kontroll av och åtgärder mot miljöförstöring.

Statistiska centralbyrån föreslår en utvidgad lagreglering av företags skyldighet att lämna uppgifter om miljöförhållanden. Till detta bör 155 kopplas en samordning av reglerna för uppgiftsinsamling enligt miljös-

• Sida 156
•  Original

kyddslagstifningen och statistiklagstiftningen, tex uppgifter om avfall och Prop. 1993/94:11] miljöskyddskostrrader. Statens räddningsverk föreslår, med utgångs- Bilaga 1.1 punkt i Rio-deklarationen (princip 10), att räddningstjänstlagen ska kompletteras så att kommuner blir skyldiga att informera medborgarna om farliga material och verksamheter.

Stockholms universitet anser det av största vikt att ideella föreningar får ovillkorlig och obegränsad talerätt inför svenska domstolar och menar att förslaget till ny miljöbalk inte kommer i närheten av Agenda 215 mål. På liknande sätt menar Folkpartiet Liberalernas kvinnoförbund att demokratiska miljöorganisationer utan egna ekonomiska intressen i ett ärende skall få föra talan inför rätta.

LO menar att i samband med pågående översyn av arbetsrätten bör det klargöras att de anställdas och de lokala fackliga organisationemas rättigheter i fråga om utvecklade informations- och inflytandeformer även bör omfatta arbetsplatsens yttre miljöfrågor. Vidare bör den nya miljöbalken markera att varje anställd skall ges förutsättningar att utöva och påverka miljö- och resursbesparande insatser i yrkesutövningen. Företrädare för de anställda skall också ges möjlighet att medverka i utarbetandet av planer, revisioner och konsekvensbedömningar på miljöområdet. En integration mellan arbetsmiljö och yttre miljöverksam- heter bör samtidigt stimuleras. TCO och LO menar att det är väsentligt att arbetsrätten fortsättningsvis kommer att rymma möjligheter för partssamverkan, såväl på nationell som lokal och arbetsplatsnivå, i långsiktiga och strategiska frågor. TCO anser att det är nödvändigt att Förtroendemannalagen och Medbestämmandelagen ger möjlighet för de fackliga representanterna att arbeta med yttre miljöfrågor. Garanteras inte detta kommer möjligheterna till lokalt miljöarbete för de anställda att försvåras på ett avgörande sätt.

Industri. Lunds kommun föreslår att en obligatorisk miljöprövning skall införas för större projekt. Kiruna kommun anser att tillstånd enligt miljöskyddslagen skall kunna dras in om utvecklingen påkallar det och att anmälningsärenden enligt miljöskyddslagen skall kunna förses med villkor, även för befintliga anläggningar. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anser att systemet med miljörapporter enligt miljöskyddslagen bör göras mer heltäckande och även omfatta åtgärder för kretsloppsanpassning, material- och energibalanser m m. Folkkampanjen föreslår att det i lag skall fastställas krav på obligatorisk livscykelspecifikation för alla produkter av någon större betydelse, och att substitutionsprincipen inte bara ska tillämpas på kemiska produkter. Genom livscykelspecilikation kan de olika produkternas miljö- och energikonsekvenser jämföras.

Försiktighetsprincipen. Motala kommun anser att det behövs en översikt över motstridiga lagar och regelsystem. Malå kommun ifrågasätter hur försiktighetsprincipen är förenlig med - svensk miljölag- stiftning där teknisk och ekonomiskrimlighetsbedömning skall göras före en bedömning från myndighetens sida. - svensk hälsoskyddslagstiftning med begreppet sanitär olägenhet - en olägenhet som inte får vara av ringa omfattning, inte får inträffa vid enstaka tillfällen och som skall vara skadlig för människors hälsa. 156 Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän saknar en uppföljning av

• Sida 157
•  Original

miljöbalkens inledande viljeriktning i den föreslagna lagtexten. Försiktig- Prop. 1993/942111 hetsprincipen är t ex ej reglerad eller strali'saktionerad. Sveriges Bilaga 1.1 Fiskares Riksförbund anser att det är orimligt att tillämpningen av försiktighetsprincipen skall innebära en omvänd bevisbörda då detta skulle kunna leda till felaktiga åtgärder. Skogsindustrierna anser att tillämpningen av försiktighetsprincipen måste ske med varsamhet. Klara indikationer på påverkan måste finnas innan principen kan åberopas och krav resas på långtgående och kostsamma åtgärder.

Naturskydd. Samarbete för Fred föreslår en utredning som grund för undantagslöst lagskydd av de naturresurser som är av strategiskt värde för svensk säkerhet och oberoende.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att det, inom ramen för miljökonsekvenbeskrivningar vid tillståndsansökan enligt miljöskyddsla— gen, bör ställas krav på att gruvbolagen noggrant utreder vilka efterbe- handlingsåtgärder som är nödvändiga att vidta efter avslutad gruvverk— samhet. Vidare bör miljöskyddslagen ändras så att innehavaren av en gruvanläggning åläggs att hålla försäkring eller annan ekonomisk garanti av storlek som står i proportion till kostnaden för efterbehandling av gruvområdet vid nedlagd drift.

Sveriges Jordägarförbund tycker att lagstiftningen måste ändras, så att de svenska producenterna inte belastas med högre kostnader för natur- och miljövård än vad som gäller för konkurrenterna på den intemationel— la marknaden. Vidare menar förbundet att lagstiftningen inom miljö— och naturvård och hushållning med naturresurserna måste underkastas en grundläggande översyn för att anpassas till haven på marknadsekonomi i Agenda 21. Starka och tydliga äganderätter till naturtillgångama, anser förbundet, är en förutsättning för långsiktig vård och hushållning med resurserna samt en förutsättning för att kunna rikta skadeståndsanspråk mot dem som skadar miljön.

lotten. Länsstyrelserna i Älvsborgs och Göteborg och Bohus län föreslår en skärpning av vattenlagen som medför ett effektivt skydd av grundområden och vattendrag för att hydrologisk balans, biologisk mångfald och god vattenkvalitet skall kunna upprätthållas. Karlstads och Katrineholms kommun föreslår att tillräckliga lagföreskrifter skall utarbetas för att säkerställa det långsiktiga skyddet av nuvarande och presumtiva vattentillgångar. Nya bestämmelser om skydd av dricksvatten behöver införas i annan lagstiftning än i vattenlagen - lämpligen i miljöbalken - som blir rättsligt bindande oberoende av administrativa gränser och ekonomiska ersättrringsanspråk.

Länstyrelsen i Älvsborgslän anser att lagstiftningen om strandskydd bör vidgas till att även omfatta strändemas betydelse för den biologiska mångfalden. Naturhistoriska Riksmuséet föreslår att kuststräckan mellan Västervik och Bråviken snarast bör avsättas som naturreservat, vilket skulle bli det enda opåverkade området i sitt slag vid Östersjön för långsiktiga studier av miljötillstånd.

SGU föreslår en förfättningsändring som ger ett adekvat och plan- mässigt skydd av grundvattnet, vilket inte NRL anses göra. Statens naturvårdsverk och länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att ett förbud 157 mot markavvattning införs successivt fram till år 2000 för en tredjedel av

• Sida 158
•  Original

återstående våtmarker. Kiruna kommun anser att vissa vattenföretag bör Prop. 1993/94:11] prövas enligt miljöskyddslagen, särskilt de som inte kräver vattendom. Bilaga 1.1 Folkkampanjen föreslår att regeringen bör ta initiativ till en lagstiftning som förbjuder byggandet av anläggningar för förvaring av kämbränsleav- fall där risken finns att avfallet kan komma i kontakt med havsvatten.

Skog. Statens naturvårdsverk föreslår ett förbud mot kalavverkning och inplantering av främmande arter och plantor/frön av främmande härkomst i känsliga ekosystem som bl a fjällnära skogar, sumpskogar och ädellövskogar. Svenska Samernas Riksförbund stöder skogspolitiska kommitténs förslag till ändring av skogsvårdslagens portalparagraf syftande till att den biologiska mångfalden lyfts fram. Förbundet kräver ett skydd i samma lag för vinterbetesmarker.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att staten skall införa tillstånd- splikt för anläggande av skogsbilvägar och mer funktionella hänsyns- regler för fauna- och floravård i skogsbruket, bl a genom krav på alternativa skötselåtgärder för särskilt känsliga skogar. Sådana åtgärder kan vara självföryngring, plockhuggning och blädning. Lantmäteriver— ket anser att den svenska lagstiftningen som reglerar markåtkomstfrågor har vissa brister bl a när det gäller områden som behövs för naturvårds- ändamål. Vidare anser verket att inom ramen för nuvarande lagstiftning behöver bildande av gemensamhetsanläggningar, som till exempel alternativa energikällor, vägar, landskapsvård, stödjas och uppmuntras.

Kemikalier. Lunds kommun anser att LKP bör ändras så att miljö- och hälsoskyddsnämnder och länsstyrelser kan utfärda lokala respektive regionala generella förbud och föreskrifter för produkter och varor. Marks kommun påpekar att avvecklingsplaner saknas för ett stort antal erkänt miljöfarliga ämnen. Av de avvecklingsplaner som finns är endast ett fåtal omsatta i juridiskt bindande dokument, t ex förordningen om CFC. Avvecklingsplaner bör beslutas för i första hand de 40 erkänt miljöfarligaste ämnena. Alla avvecklingsplaner bör omsättas i juridiskt bindande regler. Tidsplan för avveckling bör anpassas till miljöfarlig- heten och tillgången på ersättningsprodukter.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att skärpta hänsynsregler skall införas i skötsellagen eller spridningskungörelsen vad gäller kemisk bekämpning i anslutning till åkerholmar, diken, vattendrag, m m. Statens naturvårdsverk vill att stallgödselhanteringen i hela landet regleras genom ändring av skötsellagen.

Naturskyddsföreningen föreslår att djurhållningen genom lag gradvis begränsas till max en djurenhet per hektar år 2000 för att bl a minska kväveimporten i form av kraftfoder.

Energi. Lunds universitet och Naturskyddsföreningen föreslår att varje innehavare av en energianläggning skall ha obegränsat ansvar för kompensation till offren för såväl små som större olyckor. Lunds universitet anser att konsumentlagstiftningen bör ändras så att den innehåller krav på produktmärkning som tydligt och på ett jämförbart sätt anger energiåtgången för att framställa och bruka den aktuella produkten. Vidare bör privata och offentliga organisationer vara föremål för en årlig energirevision. Naturskyddsföreningen anser att atomansvarighetslagens 158 friskrivningsgräns skall höjas från 1,2 miljarder till 12 miljarder kronor

• Sida 159
•  Original

som ett första steg. Folkkampanjen föreslår att all införsel av kämener- Prop. 1993/94:111 giavfall - högaktivt saväl som lågaktivt - till Sverige skall förbjudas. Bilaga 1.1

Trajik. Vägverket tror att en lagreglering av tidiga beslutsskeden i vägprojektering kan säkra allmänhetens deltagande. Detta är på gång för beslut om vägprojektering men i praktiken är behovet störst på strategisk nivå i väghållningsplaneringen. Väg- och trafikinstitutet anser att hinder mot ökad inblandning av motoralkoholer i bensin och diesel bör undanröjas. Redan nu skulle inblandning av alkohol kunna ske till 20% i personbilar med katalysator, respektive 5 % i bilar utan katalysator. Institutet menar vidare att en lag om minskad energiförbrukning per fordonskilometer kan kOmma att krävas. KDU anser att förslaget till ny miljöbalk motverkar lokala myndigheters medverkan i miljöpolitiken genom att frånta kommunerna vetorätten över trafikanläggningar som prövas av regeringen.

Boende. Boverket anser att PBL och den nya Miljöbalken bör ge verket rätt att utfärda föreskrifter för mer än energihushållning i byggandet. Det kunde gälla källsortering av avfall, återanvändning av material, hushållning med grus m ut eller riktlinjer för utsläpp av koldioxid och miljöhänsyn vid rivning. Dessutom bör PBL förtydligas när det gäller att begränsa behovet av framtida underhåll och underlätta återanvändning av material. Ett tilläggsdirektiv till PBL-Översynen borde, enligt Boverket, ställa tydligare krav i dessa frågor.

Universitetet i Linköping menar att miljö och utveckling måste föras in som ett allmänt mål i Högskolelagen.

Svenska Samernas Riksförbund efterlyser grundlagsskydd för samernas rättigheter samt en nordisk samekonvention.

5 .d) Ekonomiska sgrmedel

SVEBIO anser att statsmakterna skall ha ett övergripande ansvar för införandet av ett enhetligt miljöavgift— och energiskattesystem. Huddinge, Marks, Karlstads och Motala kommun anser att regeringen bör beakta kapitel 8:3la-c i Agenda 21, som behandlar målen vid utnyttjande av ekonomiska styrmedel. Regeringen bör arbeta fram en samlad strategi, för olika former av stöd till kommunerna för att målen i kapitel 8:31 skall kunna nås. Göteborgs kommun påpekar att det är svårt att ge utrymme för goda lösningar ur miljösynpunkt i samhällsplaneringen då de är kostsamma jämfört med andra alternativ. Ibland beror detta på att alternativen inte betalar för de miljöeffekter de orsakar. Avgiftssystem måste anpassas till den internationella utvecklingen, men det är även angeläget att Sverige offensivt driver denna utveckling och söker förmå andra länder att anpassa sig.

Katrineholms, Sundsvalls och Karlstads kommun vill att staten anger tydliga och varaktiga mål och utformar regler, skatter och/eller miljöav- gifter för att nå målen. Statens naturvårdsverk menar att det behövs kraftfulla ekonomiska styrmedel för att ändra produktions- och konsum- tionsmönster och föreslår en särskild utredning om nya ekonomiska styrmedel för att begränsa varornas och avfallets miljöpåverkan. En 159 begränsning av negativa miljöeffekter skulle, enligt verket, till exempel

• Sida 160
•  Original

kunna uppnås genom sänlming av mervärdesskatten på miljömärkta varor Prop. 1993/94:111 och en regelbunden utvärdering och justering av svavelskatten och Bilaga 1.1 kväveoxidavgiften så att god styreff'ekt bibehålls.

Lunds kommun anser att den s k Polluter Pays Principle (PPP) måste få en praktisk tillämpning i Sverige vid politiska beslut, till exempel vid beslut om trafikpolitik. Skogsindustrierna anser att de ekonomiska styrmedlen skall anpassas nedåt till vad som gäller i vår omvärld. Förbundet anser att de miljöproblem som svensk massa- och pappersindu- stri har är av global eller regional natur och inte kan lösas genom insatser av enskilda länder. Åtgärder måste genomföras i internationell samverkan.

Naturskyddsföreningen föreslår dubbel avdragsrätt för miljöin- vesteringar i företag (vilket redan tillämpas i Holland).

Energi. Katrineholms kommun menar att det behövs ekonomiska styrmedel för att öka fjärrvärmeanslutningen, stödja möjligheterna att i större utsträckning utnyttja olika typer av spillvärme samt stimulera införandet av kretSIOppsanpassade biobränslen, såsom etanol, rapsolja m nr, inom transportsektom. SVEBIO menar att förnybara energislag skulle kunna erhålla en premie i förhållande till fossila energislag för att på detta sätt stimulera omställningen av energisystemen. Vidare föreslår föreningen införande av en speciell skatt/avgift för icke förnybara energislag, som idag kan anses ingå i den allmänna energiskatten inom värmesektom. Fömybarhetsvärdet kan då bytas ut mot denna skatt. Signal ges på så sätt om samhällsvärdet av förnybar energi gentemot fossil.

NUTEK påpekar att kärnkraften med sina eventuellt kraftiga miljöef- fekter bör beskattas för att häva snedvridningen ur miljösynpunkt gentemot vatten—, vind- och solkraft. Vidare bör torv beskattas efter sitt kolinnehåll och alla miljöskatter räknas upp med inflationen. Lunds universitet föreslår generella skatter på C02, 802 och NOx som konsekvent bör gälla alla nettokällor och sättas så högt att Sverige uppfyller gjorda åtaganden i internationella konventioner. Naturskydds- föreningen föreslår en utvidgning av koldioxidskatten till att gälla all fossilbränsleanvändning, följd av en höjning av skatten till 50 öre/kg C 02 och en sänkning av arbetsgivaravgiften med 3, S%. En återföring av skattemedlen kan under en övergångsperiod göras till exportkänslig industri. Länsstyrelsen l Älvsborgs län anser att ekonomiska styrmedel bör införas för att främja utvecklandet av alternativa energikällor och ökat energisparande samt minskade utsläpp från arbetsfordon och tunga lastbilar.

Trajik. Landstinget i Stockholms län anser att skattereglerna bör stimulera kollektivtrafiken och gynna miljövänliga bränslen. Sjöfartsver— ket föreslår att miljövänligare teknik och metoder skall stimuleras genom kompensation för investeringskostnadema. En anpassning av sjötrans- portema hör till de områden som bör prioriteras. För att stimulera en övergång till fordon som genererar mindre C02 föreslår Väg- och trafikinstitutet att regeringen skall överväga miljöbaserad differentiering av bilars inköpspris genom skatter baserade på prestanda och bränsle. 160 Vidare föreslås rörliga vägtrafikskatter relaterade till bränslecykelns

• Sida 161
•  Original

kolhalt. Vägverket tror på någon form av ekonomisk stimulans för att få Prop. 1993/941111 fram exempel på hållbara trafiklösningar t ex för en tätort eller delar av Bilaga 1.1 tätorter.

Atfall. Naturskyddsföreningen anser att deponering av avfall skall beläggas med en avgift på förslagsvis 200 kronor per ton senast år 1995 efter dansk modell och med en avgift på 100 SEK per ton för avfall som går till förbränning, med hänsyn till att aska och slag går till deponi och då också belastas med avfallsavgift. Avgift utgår därmed inte för avfall som går till materialåtervinning, rena massor som återanvänds, rent trä till förbränning samt kompost och slam som återgår till odling. Före- ningen menar att intäkterna som beräknas uppgå till 1,1 miljarder kronor per år kan återföras genom en fond till utbyggnad av kretsloppsanpassad avfallshantering, stimulansåtgärder för att utveckla marknaderna för återvunnet material samt för forskning och metodutveckling inom området.

Kemiska ämnen. Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att en minskad användning av stabila organiska ämnen kan uppnås genom införande av miljöavgifter. Naturskyddsföreningen anser att riksdagens mål om att reducera kväveläckaget och handelsgödselanvändningen till år 2000 förutsätter att miljöavgiftema på handelsgödsel höjs, sannolikt till över 5 kr/kg kväve. För fosforgödning är det lämpligt att i första steg sänka gränsvärdena för tillåtet kadmiuminnehåll till 50 gram per ton fosfor och att ta ut en hög miljöavgift på hela kadntiuminnehållet.

Avgiften på bekämpningsmedel bör höjas till upp emot 100 kr/dos. lntäktema kan finansiera bl a arealbidrag och kemikalieinspektionens arbete. En miljöavgift på industriellt producerat kraftfoder bör också övervägas.

Bränslen. Naturskyddsföreningen föreslår differentierad bilskatt baserad på bränslesnålhet och C02-utsläpp samt differentierad fastig- hetsskatt utifrån värmesystem. Hus i klass ett skulle t ex ha ett helt fömyelsebart koncept, klass två ha uppvärmning med icke förnyelsebara energikällor men som monterat in ackumulatortank. Klass tre är övriga hus. Täkter. Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår ökat nyttjande av bergtäkt framför naturgrus genom differentierade täktavgifter. Statens naturvårdsverk föreslår att skatt skall införas på naturgrus och en höjning av täktavgiftema.

E)./Måtte

Flertalet instanser anför behov av anslag för att bättre kunna bidra till en miljömässigt hållbar utveckling.

Ofentliga myndigheter: Statistiska centralbyrån och Koniunkturin- stitutet föreslår förstärkta medel för att utveckla miljöräkenskaper samt kretsloppsstatistik. SMHI föreslår att kunskapsmyndighetema får ytterligare medel för att förmedla kunskap, riktlinjer och information

nationellt. SMHI, t ex, behöver mer resurser för att till speciellt kommuner och länsstyrelser tillhandahålla energi-, klimat— och vatten- 161 relaterad datainformation och tjänster.

• Sida 162
•  Original

Sjöfartsverket önskar medel för utveckling av utsläppsreducerande Prop. 1993/94:111 teknik för att få försurande luftföroreningar från sjöfarten att i stort sett Bilaga 1.1 upphöra. ÖB anser att resurser som frigörs i försvaret även fortsättnings- vis i första hand skall användas för materiel inom Försvarsmakten.

Kommuner. Det finns en stark vilja att genomföra kretsloppsstrategier— na inom de kommunförvaltningar som ansvarar för miljöfrågor, men knappast ekonomiska och personella resurser, anser Landstinget i Uppsala län. Glesbygdsrnyndigheten hävdar att resurser måste avsättas om kommunerna skall kunna ta sitt ökade ansvar för miljöarbete och lokala Agenda 21.

Huddinge kommun anser att de nya uppgifter som åläggs kommuner- na måste stå i proportion till de ekonomiska resurser som kommunerna tilldelas. Enköpings och Sundbybergs kommun framför liknande åsikter. Munkedals och Malå kommun undrar vilka arbetsuppgifter som skall prioriteras när anslagen minskar.

Göteborgs kommun anser att det ekonomiska stöd som utlovats av regeringen, bör vara tillgängligt inte enbart för de s k "ekokommunema'. Sundbybergs kommun föreslår ett Stimulansbidrag för att stimulera kommunema att utveckla och genomföra en lokal agenda. Botkyrka kommun föreslår att särskilda medel skall avsättas till en fond där kommunerna kan söka ekonomisk hjälp för att starta miljöprojekt, utvecklingsarbete, etc för att förverkliga den lokala agendan. Kommunen kommer i år att genomföra en Kretsloppsmässa. Förutsatt att det ges ekonomiskt stöd avser kommunen att årligen genomföra denna mässa med planeringsseminarier, arbetsmetoder o dyl för att ge kommuner och länsstyrelser konkreta modeller och olika exempel för genomförande av Agenda Zl—arbetet. Naturskyddsföreningen föreslår att statsbidragen till kommunala energirådgivare skall återinföras.

Folkrörelser. q2000, Lutherhjälpen/U-forum och KdS-K föreslår stöd till ideella organisationers uppföljning av UNCED. IKFF vill att svenska SEED (Solidarity for Ecology, Equality and Development) skall få medel för att samordna detta. Folkbildningsförbundet och Statens institut för psykosocial miljömedicin förordar ökat stöd till icke-statliga organisationer för att kunna" bygga upp miljönätverk. q2000 förordar särskilda medel till kommunikationscentra i olika delar av världen för att bygga upp och stärka nätverk med hjälp av elektronisk post, fax, video, satelliter, bibliotek m.m.

Folkkampanjen föreslår att stat och kommun bör söka stöd från och anslå medel till NGOs för att genomföra informationskampanjer när det gäller miljö, natur och energi. Miljöförbundet anser att eventuella statliga pengar för miljöarbete skall fördelas opartiskt enligt en begriplig och acceptabel norm. Statens ungdomsråd tycker att särskilt stöd bör utgå till ungdomsorganisationer som bedriver lokala verksamheter med miljöprofil.

Centerkvinnorna önskar att många skall få resa till, samt förbereda och efterbearbeta, FNs kvinnokonferens i Peking år 1995. Svenska Samernas Riksförbund ser Rovaniemiprocessen som början till en intressant modell för samarbete mellan urbefolkningar och regeringar 162 men hävdar att den har begränsat värde utan ekonomiskt stöd till

• Sida 163
•  Original

urbefolkninars organisationer för förberedelser och deltagande. Prop. 1993/94:111

Fackföreningar: TCO tycker, med hänvisning till kapitel 29 i Agenda Bilaga 1.1 Zl, som behandlar stärkandet av arbetstagarnas och deras fackföreningars roll, att regeringen bör medverka till en aktiv trepartssamverkan på miljöområdet, bl a genom att ge de fackliga organisationerna ekonomiska möjligheter till ett aktivt miljöarbete.

Forsknings- och utbildningsväsende. I stort sett alla remissinstanser som bedriver forskning förordar nya och utökade anslag till olika forskningsområden. Universitetet i Linköping menar att särskilda medel för fortbildning av yrkeskategorier som civilingenjörer, ekonomer, jurister etc samt för utveckling av miljöundervisning är nödvändiga. Dessutom bör en kraftig satsning via existerande forskningsråd och sektorsorgan göras på miljöforskning. q2000 föreslår starkt ökat stöd till en expansion av de miljöekonomiska utbildningarna.

Lunds universitet föreslår särskilt stöd för att under SCBs ledning bygga upp databaser kring befolkning, vatten-, mark- och atmosfäriska förhållanden och bistå med kunskaper i det internationella databasarbetet. Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet anser inte att 1% av renhållningskostnadema i Sverige (50 miljoner kr) till utveckling av metoder för säker återanvändning av avfall alls är tillräckligt.

Forskningsrådsnämnden föreslår att löntagarfondsmedel skall användas för att finansiera satsningar på högkvalitativa forskningsmiljöer för systemövergripande miljöfrågor, tex energi, infrastruktur och livsstil. Vidare anser FRN att insatserna för det s k Global Environmental Change-programmet skall stärkas.

Svenska FN-förbundet menar att FNs institut för nedrustnings- forskning (UNIDIR) bör få ekonomiskt stöd eftersom det arbetar inom områden där nedrustning tangerar miljö- och utvecklingsfrågor. Institutet bedöms därigenom kunna bidra till att upptäcka och utnyttja möjligheter i nedrustningens spår. Vidare föreslår FN-förbundet ökade bidrag till FNs kvinnofond UNIFEM.

Särskilda anslag. Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår en höjning av anslagen för säkerställande av värdequ natur och att alternativa finansieringsfomer bör utredas. Vidare föreslås höjda anslag till landskapsvård och NOLA som ett led i 90—talets jordbrukspolitik. Medel bör, enligt länsstyrelsen, även anslås för anläggande och återskapande av biologiskt rika våtmarker och för skyddszoner efter vattendrag. Medlen bör disponeras av länsstyrelsen och styras till områden där de gör mest nytta.

Byggforskningsrådet anser att de aviserade nedskärningama av energiforskningsanslaget strider mot Rio-deklarationen och Agenda 21. Landstinget i Uppsala län anser att det behövs ökade resurser för miljömätningar och bedömningar av miljörelaterad hälsopåverkan inom kommunerna samt för att minimera hälsorisker till följd av kemikaliehan— tering på lokal, nationell och internationell nivå.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län föreslår att anslagen för säkerställande av värdefull natur skall höjas och att alternativa finansieringsfomer skall utredas. Vidare föreslås höjda anslag till landskapsvård och NOLA som 163 ett led i 90-talets jordbrukspolitik. Medel bör, enligt länsstyrelsen, även

• Sida 164
•  Original

anslås för anläggande och återskapande av biologiskt rika våtmarker och Prop. 1993/94:111 för skyddszoner efter vattendrag. Medlen bör disponeras av länsstyrelsen Bilaga 1.1 och styras till områden där de gör mest nytta. Länsstyrelsen i Norrbot- tens län anser att resurser bör ställas till länsstyrelsens förfogande för att permanenta det påbörjade Berentssarnarbetet.

if) Organisation Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att Naturvårdsverkets aktions-

prograrn "Miljö '93' kan utgöra en av grundstenama för en nationell strategi.

KapacitetWrstärkning. Statskontoret tycker att beslutsmodeller som används vid stora offentliga beslut bör granskas och förbättras med avseende på hur miljöhänsyn beaktas. Det gäller bl a beslutsfattandet kring infrastruktursatsningar med fördelning av investeringar på olika trafikslag. Statskontoret föreslår också en studie av vilka organisations- former som bäst främjar miljöhänsynstagande i olika slags myndigheter. Vidare bör organisationen för miljötillsyn anpassas och det som ofta benämns "sektoransvar och decentralisering" vidareutvecklas iperspektiv av Agenda 21s betoning av mångfalden aktörer. Alternativ kan övervägas vad gäller integration respektive särskiljande av information-rådgivning- kontroll, marknadslösningar som alternativ till offentlig regi samt branchorganisationemas roll.

Sundbybergs kommun anser att det i departementen bör finnas kontaktpersoner som snabbt kan ta hand om kommunemas idéer/initiativ till ändringar i lagstiftningen. Lunds universitet föreslår att miljö- och naturresursdepartementet inrättar en tjänst som miljöråd för att samordna miljöfrågor med andra departement och med forskare. Universitetet anser vidare att myndigheter som helt eller delvis arbetar med miljöfrågor, liksom forskningsfinansiärer på området, bör samarbeta närmare. Ett annat förslag är att de institutioner som främjar förnybara energikällor bör stärkas. Sundsvalls kommun föreslår en samordning av olika miljöåtgärder som följer av t ex miljöbalken, KLIV—utredningen, utredningen om miljöövervakningens organisation, kretsloppspropositio- nen och Agenda 21.

Samarbete för Fred föreslår att regeringen, för att öka möjligheterna att uppfylla bl a Rio-deklarationens princip (26) om fredlig lösning av miljötvister, skall inrätta ett fredsdepartement med ansvar för krigs- förebyggande och fredsbyggande. Vidare anser föreningen att riksdag och regering bör göra en översyn av hur totalförsvaret skall utformas för att under 2000-talet ligga till grund för hållbar säkerhet.

Katrineholms kommun föreslår att en delegation knuten till miljö— och naturresursdepartementet tillsätts med uppgift att driva och samordna arbetet med uppföljning och utvärdering av Agenda 21. Syftet med delegationen är i huvudsak att uppnå en helhetssyn och kontinuitet över myndighets— och sektorsgränser. Botkyrka kommun framför ett liknande förslag. Borlänge kommun föreslår att ett kretsloppsinstitut slmll inrättas med uppgift att bevaka samhällets åtgärder för övergång till kretslopps- 154 samhället. Institutet bör ha högsta kompetens och bör t ex granska hur

• Sida 165
•  Original

förslag till riksdagen är anpassade till kretsloppssamhällets införande, Prop. 1993/94:111 följa länsstyrelsers och kommuners åtagande enligt Agenda 21 , ge vitsord Bilaga 1.1 till projekt till underlag för medelstilldelning osv.

Bred medverkan. Forskningsrådsnämnden föreslår ett tvåårsprogram som skapar plattformar för vetenskaplig medling om livsstil. Programmet skulle vara en riktad dialog mellan politiker, forskare och allmänhet för att öka deltagandet i prioriteringsarbete och beslutsprocesser. Kungliga vetenskapsakademien vill att en nationalkommitte för genomförandet av Agenda 21 bör (åter)skapas.

q2000 föreslår att Agenda 21 skall vidareutvecklas i Sverige vid en konferens vartannat år där personer från kommuner, ideella organisa- tioner, regeringskansliet, myndigheter och näringsliv lägger upp gemensamma och/eller sektorsvisa strategier. Samarbete för Fred föreslår en kommitté, med liknande sammansättning, för rapporteringen till CSD.

Fler folkomröstningar skulle utvidga demokratin, anser Ung Vänster. Dessutom bör riksdagen bjuda in ungdomar till diskussioner om beslut som rör deras framtid. Karlstads och Huddinge kommun påpekar med hänvisning till kapitel 24:1,3,8 252 och 28:2 att fler kvinnor och ungdomar måste beredas plats i riksdagen, kommunfullmäktige m fl nämnder och styrelser.

Kvinnors roll. Kvinnor för Fred efterlyser en strategi från regering och riksdag inför valet 1994 för kvinnors fulla deltagande som besluts- fattare, planerare och rådgivare i alla samhällets sektorer. Lutherhjälpen tillsammans med Kyrkornas U-f'orum vill att som regel inget kön får ha högre representation än 60% i offentlig planering och beslut.

Ungdomars roll. Statens ungdomsråd påpekar att ungdomar i allmänhet värderar livskvalitet högre än ren materiellt tillväxt och har ett mer globalt perspektiv på dessa frågor än den äldre generationen. Rådet menar därför att det är angeläget att staten kan initiera och stödja försöksverksamhet för att tillvarata ungdomars kompetens i det lokala beslutsfattandet. Statens strålskyddsinstitut anser att regeringen bör ta initiativ till erfarenhetsutbyte om myndigheternas samspel med ungdoms- organisationer. Vidare anser institutet att de juridiska/formella följderna av ökat deltagande av allmänheten i beslutsprocessen när det gäller miljöfrågor bör undersökas.

q2000 anser att en folkrörelserepresentant bör inkluderas i delegatio- nema till internationella miljöförhandlingar och LSU begär att få ha en permanent ungdomsdelegat vid generalförsarnlingens och motsvarande FN-möten. Statens ungdomsråd anser att LSU bör få i uppdrag att utnämna en representant som ska följa arbetet i FNs generalförsamling. q2000 påpekar att regeringen i Agenda 215 punkt 25 .9h åtagit sig att ta med ungdomsrepresentanter.

Urbefblkningar. Glesbygdsmyndigheten föreslår att frågor som rör samer delegeras till sameriksdagen. Svenska Samernas Riksförbund vill att samerna skall få delta i all planering och alla beslut som rör resursför— valtning i de samiska områdena och att sametinget tilläggs reella befogenheter. Förbundet föreslår vidare att samiska ledamöter skall ingå 165 i Miljövårdsberedningen och Nordiska rådet.

• Sida 166
•  Original

Samverkan stat-kommun. Boverket hävdar att den regionala be- Prop. 1993/94:111 slutsprocessen för infrastrukturutbyggnad och bevarandet av grönstruktur Bilaga 1.1 är bristfälligt utvecklad och tillräckligt starka beslutsorgan saknas. SMHI ser en risk med alltför långtgående delegering av ansvar i övergripande miljöfrågor. Huddinge kommun anser att regeringen bör klargöra kommunernas befogenheter. Regeringen bör överväga vilka förändringar i riktning mot ökade kommunala befogenheter som behövs för att främja den svenska uppföljningen av Agenda 21.

Borlänge kommun föreslår att kommuner med kompetens ges såväl utökad befogenhet genom delegationsmöjligheter som rätt till över- prövning i annan instans för att få en bredare prövning av beslut. Borlänge kommun har på goda grunder avstyrkt ansökningar utan att få gehör. Om ett beslut ogillas av skogsvårdsstyrelsen finns inga möjligheter till överprövning. En kommun kan få gehör hos länsstyrelsen som i enstaka fall kan överklaga. Överprövning sker då oftast i samma myndighets övre instans, dvs Skogsstyrelsen. Förfarandet har effektivt hindrat en bredare prövning.

Lilla Edets kommun efterlyser någon form av nätverk som stöd för de mindre kommunema. Dock har även flera av de större kommunerna uttryckt ett behov av att utveckla ett nätverk mellan kommunerna för kunskapsutbyte. Motala kommun påpekar att det är nödvändigt med samverkan mellan olika kommuner och staten eftersom miljöföroreningar inte stannar vid kommungränsen. Kommunförbundet anser att samord- ningen mellan kommuner och kommun-stat behöver avsevärt förbättras om målen i Agenda 21 skall kunna uppnås.

Botkyrka kommun föreslår att arbetet med de lokala agendoma skall följas upp genom årliga konferenser och seminarier på såväl riks- som regional och kommunal nivå. Ovanåkers kommun menar att det är angeläget att centralt och regionalt fånga upp goda idéer som arbetats fram inom olika lokala myndigheter i landet för att sedan delge in- formationen till andra kommuner. Detta kommer att minska dubbelarbetet och höja tempot i processen. Skövde kommun vill ha råd och ut- vecklingsstöd om hur nätverk kan organiseras, lokala handlingsprogram kan utarbetas samt hur information och kunskap kan spridas.

Malå kommun föreslår en central databas där samtliga kommuner kan inhämta kunskap. Kiruna kommun anser att förutsättningen för att kommunen skall lyckas är ett centralt stöd för utbildning av tjänstemän och politiker inom alla sektorer, normbildning, kunskapsbaser, ekono- miska styrmedel och en effektiv lagstiftning.

• Sida 167
•  Original

MILJÖ OCH NATURRRESURS Prop. 1993/94:111 DEPARTEMENTET Bilaga 1.1

Remissinstangr * = instans som avgett yttrande

1. Stiftelsen Institutet för framtidsstudier

2. Brottsförebyggande rådet

3. *Datainspektionen

4. Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö (Sandö u- centrum)

5. *Nordiska Afrikainstitutet 6* Beredningen för internationellt tekniskt- ekonomiskt samarbete (BITS)

7. *Styrelsen för internationellt näringslivs— bistånd (SWEDECORP)

8. Stiftelsen Svenska institutet

9. Stiftelsen Stockholms internationella freds- forskningsinstitut (SIPRI) 10. ”Kommerskollegium 11. Sveriges Exportråd 12. Stiftelsen Östekonomiska institutet 13. *Överbefälhavaren 14. *Kustbevakningen 15. *Statens räddningsverk 16. Försvarets forskningsanstalt 17. *Socialstyrelsen 18 ”"Statens bakteriologiska laboratorium 19. ”"Statens institut för psykosocial miljömedicin 20. Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI) 21. Bammiljörådet

22. Socialvetenskapliga forskningsrådet

23. *Folkhälsoinstitutet 24. :"Vägverket 25. *Statens väg- och trafikinstitnt 26. "Transportforskningsberedningen

27. *Sjöfartsverket

28. *Luftf'artwerket 29. *Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 30. *Statskontoret 31. *Statistiska centralbyrån 32. Riksrevisionsverket

33. *Konjunkturinstitutet

34. *Boverket 35. *Skolverket 36. *Folkbildningsrådet 167 37. *Forskningsrådsnämnden

• Sida 168
•  Original

Bilaga 1.1

38. 39. 40. 41. 42. 43.

45. 46. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55. 56. 57. 58. 59.

61. 62. 63.

65. 66. 67. 68. 69. 70. 71. 72. 73. 74. 75. 76. 77. 78. 79. 80. 81. 82. 83. 84. 85.

*Humanistisk—samhällsvetenskapliga forskningsrådet Medicinska forskningsrådet *Namrvetenskapliga forskningsrådet *Polarforslmingssekretariatet *Vetenskapsakademien *Universitetet i Stockholm *Universitetet i Uppsala *Universitetet i Lund 'Universitetet i Linköping Universitetet i Umeå *Universitetet i Göteborg *Tekniska högskolan i Stockholm *Chalmers tekniska högskola Göteborg Karolinska institutet "Högskolan i Luleå Högskolan i Eskilstuna/Västerås Högskolan i Kalmar Högskolan i Sundsvall/Hämösand "Högskolan i Karlstad

Svenska UNSECOrådet *Statens jordbruksverk *Sveriges lantbruksuniversitet *Statens livsmedelsverk *Skogsstyrelsen *Fiskeriverket *Skogs— och lantbruksakademien "Skogs- och jordbrukets forskningsråd *Svenska FAO-kommittén Arbetsmiljöinstitutet Arbetarskyddsstyrelsen "ILO—kommittén *Glesbygdsmyndigheten *Statens kulturråd Riksantikvarieåmbetet *Namrhistoriska riksmuseet

Folkens museum - etnografiska Statens invandrarverk

*Närings- och teknikutvecklingsverket *Statens pris— och konkurrensverk *Statens råd för byggnadsforskning *Sveriges geologiska undersökning Bergsstaten

*Rymdstyrelsen

*Patent— och registreringsverket Domän AB Ingenjörsvetenskapsakademien *Teknikvetenskapliga forskningsrådet Programrådet för forskning för ett avfallssth samhälle

• Sida 169
•  Original

86. *Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län Prop. 1993/94:111 87. *Länsstyrelsen i Malmöhus län Bilaga 1.1 88. ”länsstyrelsen i Norrbottens län 89. *länsstyrelsen i Västernorrlands län 90. "Lånsstyrelsen i Västmanlands län 91. *Länsstyrelsen i Älvsborgs län 92. ”länsstyrelsen i Östergötlands län 93. *Konsumentverket 94. *Statens ungdomsråd 95. *Statens naturvårdsverk 96. *Kemikalieinspektionen 97. *Statens lantmäteriverk 98. *Centmlnämnden för fastighetsdata 99. *Statens strålskyddsinstitut 100. *Institutet för vatten- och luftvårdsforskning 101. *Statens kämkraftinspektion 102. *Svenska Kommunförbundet 103. Ale kommun 104. Aneby kommun 105. *Bjuvs kommun 106. *Borlänge kommun 107. *Dorotea kommun 108. *Enköpings kommun

109. *Eskilstuna kommun 110. *Falkenbergs kommun

111. Grästorps kommun 112. *Göteborgs kommun 113. Helsingborgs kommun 114. Hjo kommun 115. *Huddinge kommun 116. Hässleholms kommun 117. *Karlstads kommun

118. *Katrineholms kommun 119. *Kiruna kommun 120. Kävlinge kommun 121. Lessebo konunun 122. *Lilla Edets kommun 123. *Ljusnarsbergs kommun 124. *Luleå kommun 125. *Lunds kommun 126. *Malmö konunun 127. *Malå kommun 128. *Marks kommun 129. *Motala kommun 130. *Munkedals kommun

131. *Osby kommun 132. Oxelösunds kommun 133. *Partille kommun 169 134. *Simrishamns kommun

• Sida 170
•  Original

135. *Skövde kornmun Prop. 1993/94:111 136. ”Sorsele kommun Bilaga 1.1 137. *Stockholms kommun 138. *Sundbybergs kommun 139. *Sundsvalls kommun 140. Tierps kommun 141. Timrå kommun 142. Tomelilla kommun 143. Tranås kommun 144. Uppsala kommun 145. *Vallentuna kommun 146. *Vaxholms kommun 147. Vänersborgs kommun 148. Vännäs kommun 149. Västerås kommun 150. Ystads kommun

151. Ånge kommun

152. *Örebro kommun 153. Övertorneå konunun 154. *Landstingsförbundet 155. *Landstinget i Blekinge län 156. *Landstinget i Göteborgs och Bohus län 157. *Landstinget i Malmöhus län 158. "Landstinget i Stockholms län 159. *Landstinget i Södermanlands län 160. *Landstinget i Uppsala län 161. *Landstinget i Värmlands län 162. *Landstinget i Västernorrlands län 163. *Stockholm Environment Institute (SEI) 164. *Grossistförbundet Svensk handel 165. *Sveriges Industriförbund 166. *Skogsindustriema 167. *Kooperativa förbundet 168. *Iantbrukarnas riksförbund 169. Swedish Cooperative Centre (SCC) 170. *Sveriges jordägarförbund 171. Sveriges Skogsvårdsförbund 172. *Skogsägamas riksförbund 173. Sågverkens riksförbund 174. *Sveriges fiskares riksförbund 175. Svenska arbetsgivareföreningen 176. *Landsorganisationen i Sverige 177. *Tjänstemännens centralorganisation - TCO 178. ="Sveriges akademikers centralorganisation SACO/SR

179. Motormännens riksförbund 180. Svenska Åkeriförbundet 181. Bilindustriföreningen 170 182. Svenska Vägföreningen

• Sida 171
•  Original

183. *Svenska Lokaltrafikföreningen Prop. 1993/94:111 184. *Naturskyddsföreningen Bilaga 1.1 185. Jordens Vänner 186. Fältbiologerna 187. *Miljöförbundet 188. WWF Världsnaturfonden 189. Det Naturliga Steget 190. Greenpeace 191. Röda korset 192. "Lutherhjälpen 193. *Kyrkornas u-forum 194. SEED - Solidarity for Equality, Ecology and Development 195. *Svenska FN-förbundet 196. Svenska Freds- och skiljedomsföreningen 197. Fredsrådet 198. *Samarbete för fred 199. *Kvinnor för fred 200. ”internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet 201. *BOTILDA UNIFEM i Sverige 202. Fredrika-Bremerförbundet 203. LRF Emilia 204. "Centerkvinnoma 205. *Folkpartiets kvinnoförbund 206. *Kristdemokratiska Samhällspartiets Kvirmoförbund 207. *Moderata kvinnoförbundet 208. Svenska Kvinnors Vänsterförbund 209. Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund 210. ”"Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer 211. *q2000/Ungdomar inför UNCED 212. Arbetarnas Bildningsförbund 213. Medborgarskolan 214. Studieförbundet vuxenskolan 215. Tjänstemännens Bildningsförbund 216. Centers ungdomsförbund 217. *Liberala Ungdomsförbundet 218. ”Kristdemokratiska ungdomsförbundet 219. Moderata ungdomsförbundet 220. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund 221. *Ung vänster 222. Beijerinsstitutet 223. Stockhomls Handelshögskola 224. Movium 225. *Svenska Samernas Riksförbund 226. Same ätnamn 227. Saminuorra 228. KRAFTSAM 171 229. Svenska Elverksföreningen

• Sida 172
•  Original

230. Riksförbundet Energileverantörema (REL) Prop. 1993/94:111 231. *Värmeverksföreningen Bilaga 1.1 232. *Svenska Gasföreningen 233. Svenska Petroleum Institutet 234. *Svenska Kolinstitutet 235. ”"Svenska Bioenergiföreningen 236. Svenska Kraftproducentföreningen 237. Svenska Kraftnät 238. Sveriges Energiföreningars Riksorganisation 239. *Svensk Industriförening 240. *HSst Riksförbund 241. *Hyresgästemas Riksförbund 242. SBCBO 243. *Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) 244. Sveriges Fastighetsägareförbund 245. *Villaägareförbundet 246. *Miljö— och hälsoskyddstjänstemannaförbundet

eriga instanser

247. *Ovanåkers kommun 248. *Folkkampanjen mot kämkraft-kämvapen 249. *Wendelin Möller-Wille 250. *Sveriges Lantmätareförening 251. *Södertälje kommun 252. *Munkfors konunun 253. *Rädda Barnen 254. "Arnold J. Ahlbäck 255. *Botkyrka konunun

• Sida 173
•  Original

Bilaga 1:1 Prop. 1993/94:111 Bilaga 1.1

Sammanställning av yttranden över Riodeklarationen och Agenda 21 efter remiss från Miljö- och naturresursdepartemen- tet

INNEHÅLL r. OMRÅDEN FÖR MILJÖPOLITIK 1. Miljö- och naturresurspolitik a. Kretslppsanpassning ..................... 97 b. Fysisk planering ........................ 99 c. Naturvård och biologisk mångfald ............ 101 d. Luft .............................. 104 e. Vatten och avlopp ...................... 105 f. Kemikaliekontroll ...................... 106 g. Miljö- och hälsa ....................... 108 h. Miljökonsekvensbeskrivningar .............. 109 2 Integrerad miljöpolitik a. Jordbmk ............................ 1 10 b. Skogsbruk ........................... 112 e. Samhällsekonomi och näringsliv ............. 113 d. Trafik ............................. 1 17 e. Energi ............................. 120 f. Försvar ............................ 123 g. Forskning, telcnisk utveckling och utbildning ..... 124 3. Interationellt miljösamarabete a. Allmänna synpunkter .................... 127 b. EG/EU ............................ 128 c. FN-systemet ......................... 129 d. Globala miljöfonden, GEF,

Världsbanken och IMF ................... 133 e. Handel, GATT och OECD-samarbete ......... 134 f. Bistånd ............................ 136

Samverkan med Östeuropa ................ 140

• Sida 174
•  Original

II. GENOMFÖRANDE Prop. 1993/94:111

Bilaga 1.1

4. Åtgärder att genomföras av myndigheter, kommuner,

folkrörelser, näringsliv, fack, vetenskaps— och utbild- ningsorgan a. Offentliga myndigheter ................... 141 b. Kommuner .......................... 145 c. Folkrörelser (NGOs) .................... 148 d. Näringsliv, fackföreningar och detaljhandel ...... 149 e. Forsknings- och utbildningsväsende ........... 149 5. Frågor för övervägande och åtgärd av regeringen a. Information .......................... 151 b. Riktlinjer, normer m m .................. 152 c. Lagstiftning .......................... 154 d. Ekonomiska styrmedel ................... 159 e. Anslag ............................. 161 f. Organisation ......................... 164

Bilaga: Remiss med företeckning över svarande instanser

• Sida 175
•  Original

UTRIKESDEPARTEMENTET Prop. 1993/94: 1 11 AVDELNINGEN FOR INTERNATIONELLT Bilaga 1.2 UTVECKLINGSSAMARBETE

1993-11-29

SAMMANSTÄLLNING AV MWEN FRÅN BI- STÅNDMYNDIGHETERNA OM UPPFOLINING AV UNCED

1. Uppdrag och sammanfattning

I mitten av juni 1992 gav regeringen biståndsmyndighetema i uppdrag att redovisa hur de avser att följa upp FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio (UNCED) och vilka implikationer överenskommelsema där har på deras verksamhet. Under hösten 1992 inkom yttranden över UNCED från SIDA, SAREC, BITS och SwedeCorp med redovisning av vilka åtgärder som planeras för att stödja genomförandet av det hand- lingsprogram (Agenda 21) som antogs. Föreliggande sammanställning redovisar respektive biståndsmyndighets yttranden över uppföljningen av UNCED.

Sammanfattningsvis menar biståndsmyndighetema att åtskilliga av de grundläggande tankegångarna i Agenda 21 återfinns redan inom det svenska biståndet. Det gäller bl.a. fattigdomsinriktningen, vikten av folkligt deltagande i utvecklingsprocessen samt betoningen av enskilda organisationers roll. Det femte biståndsmålet ("framsynt hushållning med naturresurser och omsorg om miljön") har, menar biståndsmyndig- hetema, sedan mitten på 1980-talet varit vägledande i utformning av biståndsinsatser med inriktning mot uthållig utveckling.

Ingen av myndigheterna ger uttryck för behov av genomgripande förändringar av verksamheten till följd av UNCED, men både SIDA och SAREC menar att Rio-konferensen gav tillfälle att till viss del om- prioritera och förstärka arbetet inom vissa verksamhetsområden. SIDA och SAREC lyfter särskilt fram två huvudområden inom vilka särsldlda satsningar kommer att göras. Det gäller dels kapacitetsuppbyggnad i mottagarländerna, med satsningar på bl.a. institutionsutveckling, utbildning och miljöekonomi som viktiga komponenter, dels det uthålliga utnyttjandet av naturresursbasen.

Alla fyra myndigheterna betonar vikten av samarbete och samordning med andra biståndsgivare, såväl nationellt som internationellt. Likaså är alla fyra eniga kring behovet av att integrera miljöaspekterna i den dagliga biståndsverksamheten och att med hjälp av ett tvärsektoriellt tänkande komma närmare problemens lösning. Miljökonsekvensbe- skrivningar som instrument för bedömning av biståndsinsatser är något 175 som såväl SlDA som BITS och SwedeCorp säger sig använda, i en eller

• Sida 176
•  Original

annan forrn. Att arbetet med att genomföra Agenda 21 kräver omfattande Prop. 1993/941111 resursöverföringar lyfts fram av såväl SIDA som SAREC, BITS och Bilaga 1.2 SwedeCorp. En gemensam inventering av den svenska resursbasen vad gäller miljökunnande inom olika sektorer har gjorts och alla fyra myndigheterna har eller planerar att på olika sätt stärka den egna kompetensen inom miljöområdet.

2. SIDA

UNCED slog fast de nära sambanden mellan miljö och utveckling. Det femte biståndsmålet och den koppling mellan miljö och utveckling det inneburit har varit en viktig plattform för utvecklingen av SIDA:s (Swedish International Development Authority - Styrelsen för internatio- nell utveckling) arbete med miljöfrågorna. Alla programområden i Agenda 21 har relevans för u-ländema, men en del anses vara av större betydelse för SIDA:s biståndsverksamhet än andra. Inget av avsnitten i Agenda 21 som är viktiga från u-ländernas synpunkt kräver, menar SIDA, några radikalt nya SIDA-insatser, men inom vissa områden bör SIDA:s arbete förstärkas som ett resultat av UNCED.

SIDA vill först och främst driva frågan om att integrera miljöaspek- terna i samtliga program och projekt. Särskilda satsningar kommer vidare att göras på två huvudområden, dels kapacitetsuppbyggnad i mottagar- länderna, med satsningar på miljöplanering, institutionsutveckling, utbildning och miljöekonomi som viktiga komponenter, dels det uthålliga utnyttjandet av naturresursbasen - mark, skog och vatten, vilket även inkluderar den marina miljön och den biologiska mångfalden.

För att konkreta resultat skall uppnås är en inriktning på lokal och nationell nivå viktigast. Goda resultat kräver långsiktighet och land- kännedom. Mycket av uppföljningen av UNCED för SIDA:s del måste därför ske inom ramen för insatser i de svenska programländerna. Analysen av vad som kan göras i detta avseende kommer att återfinnas i den miliöprofil som SIDA sammanställer för respektive mottagarland. Miljöprofilema som instrument för biståndet kommer att utvecklas och utnyttjas intensivare och mer systematiskt. Behovet av policyutveckling och planeringsinstrument för att stärka integreringen mellan miljö och utveckling i mottagarländernas beslutsfattande måste, enligt SIDA, betonas.

Institutions- och kapacitetsbyggnad är av central betydelse enligt SIDA, vilket bl.a. återspeglas i diskussionen kring ökade miljösatsningar inom ramen för förvaltrringsbistånd. Dels utgår stöd till skapandet av miljömyndigheter i programländema, dels ges stöd till utvecklandet av miljölagstiftning. En allt stöne vikt läggs vid begreppet miljöekononti och ett program för kapacitetsuppbyggnad i mottagarländerna kring förhållandet mellan ekonomi och ekologi har utarbetats. Den centrala roll miljöundervisningen har att spela betonas och SIDA avser att på ett mera samlat sätt bistå ntiljöundervisningsarbetet i vissa länder. I Agenda 21 betonas betydelsen av de enskilda organisationemas arbete. SIDA har ett 175 samarbetsavtal med Naturskyddsföreningen avseende stöd till ntiljöorga—

• Sida 177
•  Original

nisationer i u-länderna. Enligt ett förslag skall de svenska organisationer- Prop. 1993/94:111 na i sina bidragsansölcrtingar hos SIDA ange miljökonsekvensema av det Bilaga 1.2 projekt man avser att genomföra.

SIDA avser fortsätta betoningen på insatser inriktade på ett uthålligt utnyttjande av naturresursbasen. Vad gäller att få till stånd ett uthålligt jordbruk har SIDA mångårig erfarenhet genom markvärdsprogrammen i bl.a. östra och södra Afrika. Ett genomgående drag är att programmen gått från en teknisk inriktning mot en större anpassning till lokala ekologiska och socio-ekonomiska förhållanden och med ett större mått av folkligt deltagande. De nordiska länderna betonade bl.a. inför UNCED behovet av en ny syn på vattenresursemas skydd och användning. SIDA planerar att utvidga sitt engagemang på vattenområdet, vilket även inkluderar de marina miljöfrågoma. SIDA har även ett dokumenterat intresse för frågor kring biomångfaldskonventionen.

SIDA har antagit riktlinjer för miljökonsekvensbedömningar av i princip alla insatser. Intemutbildning i miljöfrågor inom SIDA pågår. Riktlinjer för utvärdering av miljöaspekter av insatser håller på att utarbetas. Avsikten är också att SIDA:s statistilqedovisning i framtiden skall spegla miljöinsatser och miljökomponenter i biståndet på ett mera utförligt sätt.

SIDA betonar behovet av samarbete med andra givare, såväl nationella som internationella, när det gäller uppföljningen av UNCED. I dis- kussioner tillsammans med SAREC har ett antal områden identifierats där en närmare samverkan mellan de båda myndigheterna kommer att ske i syfte att uppnå större effekt i mottgarlåndema. Det gäller marin miljö, markvärd/skog, vattenresursumyttjande, biologisk mångfald, energi, befolkningsområdet, miljöekonomi ocn allmänt en kapacitetsuppbyggnad på miljöområdet.

3. SAREC

SAREC (Swedish Agency for Research Cooperation with Developing Countries - Styrelsen för u—landsforskning) har inom sina olika verksam- hetsområden gjort en genomgång av verksamheten i relation till UNCED:s slutsatser och rekommendationer. Införandet av det femte biståndsmålet i mitten på 1980-talet har inneburit att SAREC:s arbete på flera områden utformats för att främja en långsiktig hushållning med naturresurser. Genomgången har också pekat på behovet av tvärsektori- ellt samarbete och samordning med andra biståndsorgan. Samarbete är nödvändigt för att undvika splittring av biståndsmottagares verksamhet och för att öka effektiviteten av insatser. Det minskar även deltagande organisationers handläggningsarbete för varje insats. En viktig samarbets- partner för SAREC är kanadensiska IDRC, en forskningsstödjande organisation med i stort sett samma" målsättningar som SAREC. Uppföljningen av UNCED erbjuder, menar SAREC, ett viktigt tillfälle att prioritera ett antal delfrågor inom SAREC:s verksamhet. Kapacitets- och kunskapsbyggande ges en framträdande plats i UNCED. Iändemas 177 ökade kapacitet att bygga upp och använda kunskap anges som en viktig

• Sida 178
•  Original

förutsättning för främjandet av en hållbar utveckling. Stödet till Prop. 1993/94:111 uppbyggnad av kapacitet i de fattiga länderna är därmed en central Bilaga 1.2 prioritering inom biståndet och SAREC lyfter särskilt fram sektorerna utbildning, forskning och förvaltningsbistånd. SAREC anser det viktigt att stödja forskning som arbetar med problemställningar kring uthålligt naturbruk baserat på fattiga gruppers förutsättningar. Att utveckla nyttjandeformer som medger produktion utan förslitning och förlust av naturresurskapitalet är därför av hög angelägenhetsgrad. SAREC har med denna utgångspunkt utarbetat riktlinjer för forskningsstödet rörande grödor, husdjurshållning, skog och trädbruk, markanvändning och vattenutnyttjande, akvatiska resurser, bioteknik samt olika sociala, politiska och institutionella frågor med anknytning till utvecklingen i landsbygdsområden.

I samband med UNCED identifierades ett stort behov av kunskapsut- veckling kring faktorer av socio-ekonomisk och kulturell karaktär. I ett sådant arbete kommer enskilda organisationer, som bygger verksam- heten på nära kontakt med lokalbefolkningen, att få betydelse. Det är därför SAREC:s avsikt att fördjupa samarbetet med enskilda organisa- tioner som har god förmåga att bidraga till forskning och policydialog i miljöfrågor. Bärkraftig utveckling fordrar en miljövänlig energistrategi som är baserad på fömybara energikällor och effektiv energianvändning. Fortsatt forskning samt spridning och marknadsföring av redan framtagen kunskap är viktigt, menar SAREC. Det kommer, enligt SAREC, aldrig bli möjligt att till fullo beakta miljöns roll i utvecklingsprocessen förrän sambanden mellan ekonomi och ekologi blir bättre kartlagda och erkända. Därför är det angeläget att stödja uppbyggnad av kapacitet inom miljöekonomi. SAREC lyfter även fram forskning inom hälsoområdet. Åtskilliga av världens hälsoproblem hänger samman med miljöförslitning och miljöförstörelse och det finns behov av hälsoforskning som utgår inte från sjukdomarna utan från miljön. Sambanden mellan befolkningstäthet, folkökning, fattigdom och miljöförslitning är komplicerade och SAREC avser därför öka stödet till forskning och spridning av resultat inom befolkningsområdet.

Som ett led i arbetet att öka medvetenheten i olika länder kring sambanden mellan miljö och utveckling förbereder SAREC, i samarbetet med IDRC, att stödja utvecklingen av breda fora där representanter för forskning, politik, näringsliv, folkrörelser m.fl. kan mötas och utväxla tankar kring Agenda 21.

4. BITS

BITS (Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete - Swedish Agency for International Technical and Economic Co—operation) verksamhet bygger på kunskaps- och teknologiöverföring samt kompeten- sutveckling genom u-krediter, tekniskt samarbete, internationell kursverksamhet samt samarbete med Östeuropa. Verksamheten styrs av efterfrågan från samarbetsländema och bygger på den svenska resurs- 178 basens kompetens och konkurrenskraft. Miljöområdets andel av

• Sida 179
•  Original

verksamheten har, menar BITS, ökat under senare år och de ger följande Prop. 1993/94:111 exempel. Inom det tekniska samarbetet svarade andelen miljöinsatser för Bilaga 1.2 12 % av gjorda åtaganden 1990/91 och för 29 % 1991/92. I samarbetet med Östeuropa har nämrare 40 % avsett miljöinsatser. U-krediter på närmare 300 miljoner kronor har lämnats till direkta miljöinvesteringar och antalet internationella kurser i miljövård har utökats.

BITS tror att UNCED—uppföljningen kommer att leda till en växande efterfrågan på samarbete med Sverige inom miljöområdet både vad gäller kunskapsöverföring inom det tekniska samarbetet och kursverksamheten och tekrrologi- och processkunnande inom u-kreditgivningen.

BITS strävar efter att integrera miljöfrågorna i biståndet. Under våren 1992 utarbetades en miljöstrategi för i första hand u-kreditverksamheten med krav på bl.a. miljökonsekvensbedömningar. Strategin kommer att vidareutvecklas och anpassas till andra delar av BITS verksamhet. , BITS inriktning på energi, industri, skog, gruvor, vattenrening m.m. reflekterar det svenska kunnandet. Ett viktigt insatsområde inom framför allt det tekniska samarbetet gäller uthålligt skogsbruk.

Arbetet med att genomföra Agenda 21 kräver omfattande investeringar och resursöverföringar. Därmed är samverkan med andra organ viktigt. BITS har ett växande samarbete med Världsbanken på miljöområdet, där bankens kompetens och kapital förenas med medlemsländernas kunnande och teknologi. En särskild miljöfond har inrättats i banken för att möjliggöra utnyttjande av medlemsländernas kompetens i bankens förberedelser, uppföljning och utvärdering av miljölaediter. BITS avser att fördjupa samarbetet. Inom ramen för samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken lämnas stöd för uppbyggnad av bankens egen kompetens på miljöområdet. Vad gäller u-krediter förutses ett närmare samarbete med bl.a. Världsbanken och regionala utvecklingsbanker. Andra former för miljösamarbete som BITS överväger att vidareutveckla är kreditramar till nationella utvecklingsbanker för miljöförbättrande investeringar. Den första miljörarnkrediten lämnades till en nationell utvecklingst i Malaysia våren 1992. Med hänsyn till de stora behov av resursöverföringar som beräknats för att genomföra Agenda 21 kommer BITS att vidareutveckla u-kreditsystemets möjligheter och verka för större flexibilitet i tillämpningen.

Arbetet med att utveckla kompetens och metoder för att öka förståelsen och integrera miljöfrågoma i utvecklingsarbetet förväntas också leda till en ökad samverkan mellan BITS olika verksamhetsområden. Former för att kombinera BITS olika instrument utgör ett led i det fortsatta arbetet med miljöstrategi för BITS verksamhet.

5 . SwedeCorp

SwedeCorp (Swedish International Enterprise Development Corporation - Styrelsen för internationellt näringslivsbistånd) startade sin verksamhet 1991 och är inriktad på att främja god affärsmiljö och uthålligt goda affärer för u-länder och för Östeuropa. Sedan 1992 har ansvaret för 179 delområdet industriell miljövård (IM, vilket inbegriper såväl industriell

• Sida 180
•  Original

miljö som arbetsmiljö) överförts från SIDA till SwedeCorp. En kungstan- Prop. 1993/94:111 ke i SwedeCorps verksamhetsidé är att integrera lM-frågor i det övriga Bilaga 1.2 arbetet. SwedeCorp vill med sina insatser inspirera näringslivet i u— länderna och i Östeuropa att självt inse fördelarna med att införa förbättringar inom IM- området. Enligt SwedeCorp tyder den framgång Internationella Handelskammaren rönt med sin "Business Charter for Sustainable Development" på ett stort och växande intresse för IM—frågor hos privata företag i u-världen.

SwedeCorp arbetar inom tre verksamhetsområden: investeringsverk— samhet, näringslivsutveckling och importfrämjande. Industriell miljövård skall vara en integrerad del i dessa verksamhetsområden.

Investeringsverksamheten består av sanuiskprojekt med Swedfund som partner och med företag i Sverige, u-länder och Östeuropa som målgrupp. I ett projekts förberedelseskede görs normalt en miljökonse- kvensbedömning som syftar till lösningar som dels främjar god arbets- miljö, dels minimerar projektets negativa inverkan på miljön. Enligt SwedeCorp tyder erfarenheterna hittills på att miljöfrågorna tillmäts allt större tyngd i beslutsfattandet och de uppmärksammas tidigt i berednings- processen.

Det näringslivsfrämj ande stödet inriktas på branschorganisationer och institutioner i mottagarländerna som önskar förbättra förutsättningasr för ökad export eller produktion för den inhemska marknaden. Stödet koncentreras till länder där SwedeCorp bedriver proaktiva näringslivsin- satser och företrädesvis till industribranscher inom vilka Sverige har ett stort kunnande. Miljöinsatser kommer att genomföras huvudsakligen i de ca femton samarbetsländer i vilka SwedeCorp avser att etablera ett bredare samarbete med näringslivssektom. I de landanalyser som görs i samband med beslut om bredare samarbete ingår dels avsnitt om det allmänna läget i landet vad avser industriell miljövård, dels om intresset från näringslivets sida för samarbete inom detta område.

Den importfrämjande verksamheten har som målgrupp företag och exportorganisationer i u-länder samt svenska importörer och deras organisationer. I samband med beredning av insatser undviks sådana varor som i sin framställningsprocess har allvarliga miljökonsekvenser. Inte heller ges stöd till sådana produkter vars konkurrenskraft på i- landsmarknadema till stor del beror på lågt ställda miljökrav i till- verkrringslandet.

SwedeCorp har förstärkt sin kompetens med miljörådgivare som tillsammans med interna kurser i miljövård för personalen kommer att ytterligare tydliggöra IM-frågomas profil inom SwedeCorps verksamhet.

• Sida 181
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Redovisning av miljösituationen

Inledning

I denna rapport redovisas miljösituationen [ Sverige, speciellt vad avser hoten mot de övergripande miljömål som riksdagen tidi- gare beslutat:

' att skydda människors hälsa 0 att bevara den biologiska mångfalden . att hushålla med uttaget av naturresurser så att de kan utnytt— jas långsiktigt ' att skydda natur- och kulturlandskap

I förhållande till förra årets redovisning har det gjorts en uppda- tering, och vissa nya redovisningar har kommit till. Underlaget har tagits fram av Statens naturvårdsverk i samarbete med Boverket, K emikalieinspektionen, Statensstrålskyddsinstitutoch Statistiska centralbyrån.

• Sida 182
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

1. Användningen av mark och vatten

Lånen är angivna från norr till söder. De fyra största sjöamas ytor är inte Iänsförde/ade.

Källa: SCB.

Figur 1.1 Markanvändningen länsvis 1990, %.

I Bebyggd mark

Totalt Norrbottens Västerbottens Jämtlands Västemorrtands Gävleborgs Kopparbergs Värmlands Uppsala Västmanlands Örebro Stockholms Södermanlands Östergötlands Skaraborgs Älvsborgs Göteborgs och Bohus Jönköpings Gotlands Kalmar Kronobergs Hallands Blekinge Kristianstads

Malmöhus

|:! Jordbruks- mark

Skogs- mark

I Övrig

mark

EJ Vatten

_ I _ . I . i I _ _ I _ I ' I _ I | [ i *I | 20 40 60 80 100

• Sida 183
•  Original

Prop. 1993/942111 Bilaga 2

Markanvändningen

Sveriges totala areal innanför kustlinjen är 45 milj ha, varav 41,1 milj ha är land och 3,9 milj ha är vatten.

Landarealen består av:

' 1,1 milj ha bebyggd mark

' 3,5 milj ha jordbruksmark (varav 2,9 milj ha är åkermark och 0,6 milj ha betesmark)

Strandområden

Sverige har långa kuststräckoroch många sjöar (9 procent av arealen innanför kustlinjen är vatten). Under tidigare decennier har bety- dande delar av kusten bebyggts och det blev allt svårare för allmänheten att kunna ströva och vistas utmed stränderna.

Det finns stora regionala variationer i hur strän- derna har bebyggts.

Jordbruk och skogsbruk

Jord- och skogsbruket har bidragit till ett va- rierat kulturlandskap och en variationsrike- dom har växt- och djurarter. Under de senaste årtiondena har kraven på c#ektivisering och ökad produktion medfört negativa miljö- effekter.

Jordbruket har givit upphov till kultur- värden som visarsig i landskapets utformning, i vegetation, bebyggelse och fornlämningar. Jordbrukets mångformiga markanvändning har vidare skapat förutsättningar för ett stort antal arter, framför allt sådana som är knutna till olika former av hävd.

' 23,6 milj ha skogsmark

' 12,9 milj ha övrig rnark (varav 5,0 milj ha är myr, 6,0 milj ha är berg och fjäll och 1,9 milj ha övrig mark)

Mellan åren 1980 och 1990 ökade den bebyggda marken med 32 500 ha medan jordbruksmarken minskade med ca 100 000 ha. Sedan 1960 har jordbruksmarken minskat med ca 0,4 milj ha.

I Stockholms skärgård har stränderna längs delar av fastlandet och på vissa öar bebyggts i stor omfattning inom 100-meterszonen närmast vatt- net.

Ytterligare bebyggelse i skärgården innebär i vissa områden också risk för saltvatteninträngning i markens sötvattenmagasin pga. ökad vattenför- brukning.

Nybebyggelsen vid stränderna har avtagit som följd av det generella strandskyddet som infördes 1975. Förloppet är likartat över hela landet.

• Sida 184
•  Original

Prop. 1993/941111 Bilaga 2

Hoten mot natur- och kulturvärdena i odlings- landskapet är förbundna med såväl ökad effektivi— tet och intensitet iproduktionen som med nedlä g g- ning av jordbruksmark och bristande hävd. För natur— och kulturvärdena viktiga landskapselement såsom öppna diken, stenmurar och åkerholrnar har bortrationaliserats på många håll.

Omställningsprogrammet (till ett avreglerat jordbruk) började genomföras år 1991. Spannmåls- arealen har sjunkit från 1 330 000 ha är 1990 till ca 1 155 000 ha är 1993. Grovfoderarealen har under samma period ökat från 940 000 ha till ca 1 070 000 ha.

Intresset för att ställa om till annan produktion än livsmedelsproduktion har minskat, vilket fram- går av bl.a. anslutningen till omställningspro— grammet och jordbrukarnas tveksamhet till andra alternativ än spannmålsodling.

Enligt Jordbruksverket är anslutningen till om- ställningsprogrammet för närvarande ca 371 000 ha. Omställningen har medfört en väsentlig redu- cering av spannmålsöverskottet.

Enligt preliminära uppgifter som jordbrukarna lämnat till lantbruksregistret (LBR) avseende för- hållandena den 10 juni 1993 anger verket, i sin

Figur 1.2 Omställningsarealer1993, ha.

rapport 1993:18 Uppföljning av livsmedelspolitiken, att drygt hälften av omställningsarealerna (ca 55 %) var åtgärdade, dvs. omställda, medan resten låg i s.k. vänteläge. Av de åtgärdade arealerna ut- gjorde 71 % extensivt bete, 13 % var omställda till skog, energiskog och våtmark och 16 % till nisch- grödor m.m. samt industri- och energigrödor.

Ett anläggningsstöd lämnas utöver omställnings— stöd vid anläggning av energiskog, lövskog och våtmarker. Särskilt bidrag ges också till ädel— lövskogsplantering. Den 30 juni 1993 hade ca 4 350 företag beviljats anläggningsstöd för ca 32 400 ha till ett belopp om ca 415 miljoner kronor. Åtgärder var genomförda och godkända på knappt hälften av marken.

Avverkningarna inom skogsbruket har ökat väsentligt under 1900-talet. Trots detta har virkes— förrådet i skogen under denna tid ökat med 60 %. Barrträdens andel av virkesförrådet har stigit. Under senare år har skogsdikningen minskat kraf- tigt sedan tillståndsplikt infördes år 1986 och stats- bidragen för dikning avskaffades år 1991.

Skogsgödslingen har minskat kraftigt från mit- ten av 1980-talet.

Arealer i vänteläge 167 000 ha

arealer 0 00 h 2

Källa: Jordbruksverket.

Skog, energiskog och våtmark (13 %)

Nischgrödor m.m. samt industri- och energi- grödor (16 %)

Extensivt bete (71 %)

• Sida 185
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

2. Naturtyper och arter

5—10 procent av landets växt- och djurarter är hotade i den bemärkelsen att deras långsiktiga överlevnad inte kan anses säker i just vårt land. Den biologiska mångfalden— variationen bland arter, inom arter och bland ekosystem och biotoper— minskar, och minskningstakten har ökat under senare år.

Hotade arter och naturtyper

För många arter, framför allt mossor, lavar och svampar, är de skandinaviska förekoms- terna viktiga att bevara också i ett internatio- nellt perspektiv. De största hoten på artnivå orsakas förnärvarande av markanvändningen inom skogs- och jordbruket, bl.a. beroende på att dessa verksamheter bedrivs över större de- len av Sveriges landyta. Vidare finns de flesta djurarterna i skog och odlingslandskap.

h att naturligt före"- befr .asi livskraftiga;

Om markanvändningen.

vid mitten av 1920-talet.

skogarna endast några få procent.

Våtmarksarealerna har minskat kraftigt under de senaste 100 åren. I delar av jordbrukslandskapet har upp till 90 % av de ursprungliga våtmarkerna dikats ut. Dagens areal av naturbetesmark omfattar mindre än 25 % av den areal som fanns

Av de naturliga slåttermarkerna återstår endast några få promille och av ur-

• Sida 186
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Figur 2.1 Hotade, sällsynta eller hänsynskrävande djur i Sverige. Andel arter av totalt samt hotorsaker.

Djurgrupp Antal arter i Sverige krävande

Ej hotade, sällsynta och hänsyns- Hotade, sällsynta Största hotorsak

OSV.

Däggdjur 66 st

Fåglar 244 st

Kräl- och groddjur 20 st

Fiskar 150 st

Ryggradslösa djur 32 0001 st

Störning Skogsbruk Jordbmk

Jordbruk Skogsbmk Störning

Jordbruk Skogsbruk

Izufttöroreningar/ Overgödning Hot mot vatten Skogsbruk Jordbruk Ovrigt eller okänd

% 20 40

registrerade arter. Källa: Artlakta 1992, Databanken för hotade arter. 1) Registrerade arter exkl. marina arter. Därutöver finns uppskattningsvis 3000 ännu ej

60 80 100

75 % av de hotade, sällsynta och hänsynskrävande kärlväxterna är knutna till odlingslandskapet.

64 % av de hotade, sällsynta eller hänsyns- krävande lavarna lever i skogsbiotoper.

De två viktigaste hotorsakerna är skogsbruket och luftföroreningarna.

85 % av de hotade, sällsynta eller hänsynskrä— vande storsvamparna lever i skogsbiotoper.

Bland de hotade, sällsynta eller hänsyns- krävande ryggradsdjuren påverkas 22 % av biotop— förändringar m.m. orsakade av skogsbruket medan 23 % påverkas av biotopförändringar m.m. orsa- kade av jordbruket.

Motsvarande siffror för de ryggradslösa djuren är 44 % (skogsbruket) respektive 34 % (jordbru- ket).

• Sida 187
•  Original

Prop. 1993/942111 Bilaga 2

Skydd och vård av natur- och kulturlandskap

Naturvårdslagens olika skyddsformer är ett av naturvårdens starkaste instrument. Inrättan- det av nationalparker, naturreservat, natur- vårdsområden och djurskyddsområden kom- mer inte ensamt att kunna upprätthålla den biologiska mångfalden, men kommer att vara ett viktigt medel även framgent.

Ett viktigtbevarandearbete möjliggörsockså genom de avtal som tryggar fortsatt vård av

värdefulla odlingslandskap och innebär att samhälletbetalar för ”naturvårdsproduktion ”.

Figur 2.2 Lagstadgat skydd av natur fördelat på skyddsformer 1993-06-30.

Omrädestyp Antal Total- Därav |and- areal tha) areal (ha)

Nationalparker 22 631 332 579 238 Naturreservat 1 470 2 442 137 2 000 481 Naturvårds-

områden 104 179 928 112 508 Djurskydds-

områden 928 113 293 61 091 Summa

1993-06-30 2 524 3 366 690 2 753 318

Källa: SNV, Naturvärdsenheten.

Figur 2.3 Den totalskyddade skogsmarksarealen 1990 fördelad på län och i de fyra nordvästligaste länen ovanför resp. nedanför skogsodlings- gränsen (1000 hektar).

358/21 65%/4%

100/9 17%/2%

24/1 470/070 Siffrorna inom

länen anger tala/- skyddad skogs- marki 1000 hektar. ! de fyra nordväst- liga länen anges area/en ovanför resp. nedanför skogsodlings- gränsen. Procent- lalen som anges för de fyra nord- västligaste länen visar andel av total- skyddad skogs- mark i landet.

5,9

Källa: SLU Rapport 48, 1990.

• Sida 188
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Totalt skyddas ca 2.7 miljoner ha land vilket mot- svarar ca 6 procent av Sveriges landareal. Naturre- servat är den vanligaste skyddsformen. Skyddet har på senare tid inriktats främst på olika typer av naturskogar.

Den skyddade arealen är mycket ojämnt förde- lad i landet. Av nationalparks- och naturreservats- arealen ligger ca 78 % i Norrbottens, Västerbott- ens och Jämtlands län. Endast 5 % av den skyd- dade arealen ligger i Götaland.

Totalt är knappt 3 % av Sveriges produktiva skogsmark skyddad som reservat. Merparten av denna areal ligger ovanför gränsen för fjällnära

skog. Där är ca 40 % av den produktiva skogsmar- ken skyddad. Ytterligare ungefär 10 % betraktas som svårföryngrad och kommer därför inte att slutavverkas. Nedanför skogsodlingsgränsen är en- dast ca 0,5 % av skogsmarken skyddad. Motsva- rande tal för jordbruksmark är ca 1 %.

Naturliga slåtter- och betesmarker har minskat mycket kraftigt under 1900-talet. Idag finns endast ca 200 000 ha naturbetesmark och ca 2 500 ha naturlig slåttermark kvar med höga naturvärden. Länsstyrelserna har tagit fram bevarandeprogram för värdefulla odlingslandskap som preliminärt omfattar 1.2 miljoner ha.

Figur 2.4 Arealer jordbruksmark som omfattas av skötselavtal 1993-06-30

Mcusta"

Typ av mark LANDSKAPSVÅRDs-avtal (ca 4 000 st) (ca 11 000 st) ha ha

Naturbetesmark 36 700 86 100 Slåttermark 1 200 1 400 Kultiverad betesmark 4 200 35 100 Åker (inkl. slåtter och 3 500 139 600

lgetesvall)

Ovrig mark 100 3 800

(inkl. skogsbete vid fäbodar)

Totalt 45 600

266 000

• Sida 189
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

3. Återanvändning, återvinning och avfall

Industrin ger upphov till den största mängden avfall i Sverige. Det avfall som uppkommer som en direkt följd av företagens produktion _ branschspecifikt avfall — svarar för nästan 75 % av den totala avfallsmängden. Gruvin- dustrin är den enskilda bransch som genererat mest. Huvuddelen av industriavfallet depone- ras. Avfalls— och återvinningsfrågorna har kommit att bli allt viktigare världen över. Den andel av avfallet som återvinns har de senaste 20 åren ökat, och trenden pekar mot en fortsatt ökad återvinning.

Sverige ligger nära genomsnittet i en internationell jämförelse avseende återvinningen av papper/papp- och glasavfall ide tolv OECD-länderna. Återvin- ningen år 1990 var i dessa länder i genomsnitt 40 % för papper/papp och 42 % för glas.

gränsas Och behandlingen av det avfaii (som ändå uppkommer måste förbättras.

' oc. deponering av osorterat " allt väsentligt ha upphört '

" år 1993 (prop 1989/90:11” 9OJOU23 rskr. 1989190137309h "91 90, bet 1990/91 JOU30 rs 91-343)

Miljöfarligt avfall skall klasstficeras” samt sam1a51n_transporteras oc omhan—

met inte innehållet skadliga halter v oonskade ämnen. (pr—op. 1992/9 180 bet. 1992/93:10U14 1992l93: rs ' 199293 .3 )

Figur 3.1 Återvinningsgrad för glas samt papper och papp i några industriländer 1990, %.

Glas

Sverige Nederländerna Danmark Västra Tyskland _ Finland & Frankrike _ Spanien _—

Storbritannien

% 10 20 30 40 50 60 70

Källa: OECD Environmental Data 1993.

Västra Tyskland

Papper och papp

Sverige Spanien , Nederländerna Frankrike Finland

Danmark Storbritannien USA

i—l'7 % 10 20 30 40 50 60 70

• Sida 190
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Kommunal avfallshantering

Kommunerna ansvarar för en heltäckande avfalls- planering, och är skyldiga att upprätta särskilda avfallsplaner. Av Sveriges 286 kommuner har hit— tills 83 (september 1993) fastställt och inkommit med avfallsplaner till Statens naturvårdsverk. Bland de kommuner som har avfallsplaner återfinns Stockholm, Göteborg och Malmö.

I de flesta kommuner omfattar källsortering i hushållen idag utsortering av papper. glas, batte- rier och annat miljöfarligt avfall. Många kommu- ner bränner eller deponerar fortfarande osorterat avfall. Riksdagens mål att förbränning eller depo- nering av osorterat avfall i allt väsentligt skall ha upphört vid utgången av år 1993 kommer inte att uppnås.

Avfallsupplag och förorenade markområden

I Sverige finns i dagsläget cirka 300 kommunala avfallsupplag i drift samt cirka 4 000 nedlagda. Vidare tillkommer industrins egna deponier. I av- fallsupplag (med organiskt avfall) bildas deponigas som innehåller metan och koldioxid (se klimat- påverkande gaser). I dagsläget har ca 50 upplag anläggningar för utvinning av deponigas.

Lakvattnet från avfallsupplagen riskerar att på sikt förorena omgivande mark- och vattenområ- den samt grundvatten om dagens lakvatten- hantering inte utvecklas och förbättras.

I en pågående kartläggning av industriellt föro- renade markområden, gamla avfallsupplag och se- dimenthar hittills ca 800 objektidentifierats,varav

ca 500 har bedömts vara i behov av ytterligare undersökningar och åtgärder. Metallsektorn med gruvindustri, ytbehandlingsindustri och järn- och stålindustri svarar för de allvarligaste förorening- arna, följd av kemisektorn med bland annat kloral- kaliindustri och skogssektom med träimpregne- ring och fibersediment från pappers- och massain- dustrin. Dessa förorenade områden utgör bety- dande källor för ämncn som i övrigt inte får använ- das eller håller på att awecklas, t.ex. PCB och kvicksilver. Om vi ska uppnå miljömålen för me— taller och långlivade organiska ämnen måste dessa markområden åtgärdas.

Export och import av miljöfarligt avfall

Exporten av miljöfarligt avfall från Sverige upp- gick under 1992 till ca 25 400 ton. Oljchaltigt och metallhaltigt avfall dominerar med ca 11 000 ton av varje slag. De viktigaste mottagarländerna är Eng- land, Spanien och Norge. som tog emot mellan 7 000 och 8 000 ton vardera.

Importen uppgick till drygt 61 000 ton. Den dominerades av blybatterier och metallhaltigt stoft,

som behandlas genom återvinning.

Mängden exporterat avfall var mindre år 1992 än tidigare år. Detta kan ha sin förklaring i den nya förordning som Sverige antagit från 1 augusti 1992 och som begränsar möjligheterna till export utan- för främst OECD-länderna. En annan förklaring kan vara lågkonjunkturen. Det produceras mindre mängder miljöfarligt avfall för närvarande.

• Sida 191
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Återanvändning, återvinning och producentansvar

Med stöd av lagen om kemiska produkter kan regeringen införa producentansvar för kemiska varor och produkter. Detta har gjorts för bly- batterier. Vidare kan regeringen fr. o. m. är 1994 med stöd av renhållningslagen föreskriva om pro- ducentansvar för andra typer av varor och produk- ter.

Förpackningar är den första varu grupp där re ge- ringen avser införa producentansvar för avfall en- ligt renhållningslagen. Nedan anges vilka åter- användnings-Iåtervinningsnivåer som uppnåtts år 1992 och vilka krav (beslutade av riksdagen) res- pektive mål (enligt förslag i kretsloppsproposi- tionen. Naturvårdsverket har i uppdrag att se över förslagen.) som skall vara uppfyllda år 1997.

Figur 3.2 Återanvändnings-låtervinningsnivåer år 1992 och krav respektive mål till år 1997.

Förpackningsslag Återanvändning/återvinning Krav 1992 1997 Glasförpackningar för öl och läsk (redan fungerande system) 95 % 95 % Glasförpackningar för vin och sprit ( redan fungerande system) 65 % 90 % Övriga glasför'packningar (bl.a. import. vin- och Spritflaskor) 45 % 70 % Aluminiumburkar 85 % 90 % Förpackningar av wellpapp 65 % 65 % PET-flaskor — 90 % Förpackningsslag Återanvändning/återvinning Mål 1992 1997 Övriga aluminiumförpackningar 5 % 70 % Övriga förpackningar av papp, papper, kartong (ej wellpapp) 5 % 65 % Övriga plastförpackningar (PET-flaskor ingår inte) 5 % 65 % 5 % 70 %

Förpackningar av stålplåt

• Sida 192
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

4. Kemiska ämnen

Kemikalieanvändningen

Användningen av kemikalier är omfattande och spridd inom de flesta områden av vårt samhälle och kan ge upphov till problem för såväl hälsa som miljö.

Idag finns uppskattningsvis 20 000 kemiska ämnen som marknadsförs för praktiskt bruk i Sverige. De förekommer ica 50 000 kemiska produkter och i en stor mängd material och varor.

Begränsningsarbetet syftar till total eller par- tiell reduktion av särskilt hälso- och miljöfarliga ämnen. Exempel på ämnesgrupper som avvecklas genom förbud är klorerade lösningsmedel och kvicksilver.

Exempel på ämnesgrupper som är under av- veckling utan detaljreglering inom berörda bran- scher är bly (t.ex. i glas och färg) och glykoletrari färg och lack.

Nedåtgående trender vad gäller såväl antal pro- dukter som använd volym rent ämne kan redan noteras. Den minskande användningen innebär bl.a. att:

' konsumenternas exponering för tre flyktiga klorerade lösningsmedel med bl.a. cancerfram- kallande egenskaper har upphört.

' att exponeringen för de reproduktionsstörande glykoletrarna med spridd användning både yr- kesmässigt och privat har minskat.

' den diffusa spridningen av metallerna bly och kvicksilver minskar.

Figur 4.1 Årlig användning av bly i några varu- grupper 1988 och 1991, ton.

1 988 1 991 Färg 240 200 Glasmassa 94 20

;; s agen har beslutat om avveck mgs- & ,, latter 'r ettantalmiljö— och hälsofarliga hamnen (prop. 1990/91:90, bet. 1990/ 91'JQU3O rskr.1990f91z33800h ' "9 180 "

Figur 4.2 Antal produkter i produktregistret inne— hållande vissa hälsopåverkande kemiska ämnen 1988 — 1992.

Antal 1000

Etylglykol- acetat

800 J

600 Metylenklorid

400 —

O_—

88 89 90 91 92

88 89 90 91 92

Källa: Kemikalieinspektionen.

Figur 4.3 Årlig användning av kvicksilver till i Sverige tillverkade varor, samt i vissa importe— rade varor, kg.

1991 1993 Febertermometrar 900 0 Ovriga glastermometrar 110 16 Industritermometrar 218 203 Andra mätinstrument 105 66 Termostater 40 30 Nivåvakter 2 640 600 Fleläer 90 28 Elektriska brytare 135 40

Källa: Kemikalieinspektionen. Källa: Kemikalieinspektionen.

• Sida 193
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Bekämpningsmedel

Användningen av bekämpningsmedel kan innebära risker för den yttre miljön, i arbets- miljön och för allmänhetens hälsa vid expone- ring genom resthalter i födan.

Den totala användningen av bekämpningsmedel har minskat betydligt under 1980-talet. Antalet godkända medel har minskat från 681 stycken år 1986 till 366 stycken vid 1993 års början. Det är de farligaste medlen och de med dålig dokumentation om hälso- och miljörisker som gallrats ut.

Den största minskningen har skett inom jord- bruket. Den övervägande delen av minskningen beror på minskad användning av godkända medel. Det första målet, en halvering av bekämp- ningsmedelsanvändningen inom jordbruket, upp- nåddes år 1990, och minskningen fram till år 1992

var 65 %. Detta har skett genom en total minsk- ning av användningen som helhet, liksom av anta- let medel. Ätgärder som vidtagits och som kom- mer att vidtas för att nå också nästa mål omfattar

bl.a. introduktion och användning av medel som innebär mindre risker, minskad användning av

Figur 4.4 Fördelning av bekämpningsmedel på olika användarkalegorier.

Genomsnitt år 1981—85 Totalt 13 500 ton År 1991 År 1992

Hushålls- konsum- Trädgårdsbruk tion (6 %) (1 %). Totalt 8 000 ton Tata" 8 700 ton Jordbruk Hushålls— Trädgårdsbruk HushåIIS- Trädgårdsbmk (33 %) konsum- (1 %). konsum- (2 %).

tion (3 %) tron (3 %)

Jordbmk (17 %)

13 Riksdagen 1993/94. ] saml. Nr 111

Industri Industri ” d t . 60 cy 73 % ” Us "| ( o) ( ) (78 %) " Varav ca 0,15 % skogsplantskolor. Källa: Kemikalieinspektionen. 193

• Sida 194
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

godkända medel, utbildning och information samt indragna godkännanden och inskränkta använd- ningsområden för de farligaste medlen.

Störst mängd bekämpningsmedel används i dag inom industrin och där i första hand för tryck- eller vakuumimpregnering av virke. De försålda kvan- titeterna av arsenik och krom har minskat de se- naste tre åren. Kreosotanvändningen har legat still men utveckling pågår mot en ny kreosotolja med mindre farlig sammansättning.

Under 1992/93 har medel mot påväxt på båt- bottnar m.m. (antifoulingfärger) börjat förhands— granskas. Kemikalieinspektionen har förbjudit användningen av giftiga antifoulingfärger där påväxtproblemen är minst dvs. i sötvatten och Bottniska viken. Vissa produkter har förbjudits även i saltare vatten.

Metaller i miljön

Tungmetallersåsom kvicksilver, kadmium och bly kan i förhöjda halter ge upphov till skador på växter och djur och innebära en risk också för människor eftersom de ackumuleras i näringskedjorna.

Metaller sprids i miljön genom utsläpp och avfall från industriprocesser, energiproduktion, trafiken etc. Naturen tillförs också metaller från de många varor och material i vårt samhälle som innehåller metaller. Det finns också metaller upplagrade i deponier. De största miljöproblemen orsakade av metaller är i dag:

' Kvicksilverhalten i fisk. ' Kadmiumhalten i spannmål.

' Bly-, kvicksilver- och kadmiumhaltema i skogs- mark.

Figur 4.5 Till industrin sålda krom- och arse- nikföreningar i träskyddsmedel, ton verksam sub- stans.

Ton 1200

1000 — Kromföreningar

800 — Arsenikföreningar

_ _ _ _ 600 — 400 — * .

200 —

0 l l 1989 1990 1991 1992

Källa: Kemikalieinspektionen.

Kvicksilverhalten är hög i insjöfisk i stora delar av landet.

Någon minskning har inte skett mellan åren 1988 och 1992, men halterna ökar inte heller. I regionala undersökningar har man funnit höga halter i fisk i sjöar som förväntats vara opåverkade. Kvicksilvret i fisken härrör dels från atmosfärisk

• Sida 195
•  Original

deposition av kvicksilver på vattenytan, dels på utlakning från omgivande mark.

Koncentrationen av kadmium i vete i Sverige har troligen fördubblats sedan början av 1900- talet. I skånskt höstvete förekommer i viss ut- sträckning halter i nivå med av FAO/WHO före- slaget gränsvärde. Detta gäller i huvudsak områ- den med hög kadmiumhalt i berggrunden.

Den mängd kadmium som tillförs åkermarken via fosforgödsel har minskat från mitten av 1970- talet. Trots det är tillförseln i dag ca 2 gånger större än bortförseln. Gränsvärdet 100 g kadmium per ton fosfor gäller från den 1 januari 1993 för kad- mium i handelsgödsel. (Se figur 4.7)

Utsläppen av metaller till luft och vatten har minskat kraftigt under 1970- och 1980-talen och förväntas minska ytterligare till 1995. Den kraftiga minskningen är framför allt resultatet av åtgärder vid industrier och andra punktkällor samt över- gången till blyfri bensin. Därför har också nedfallet av metaller minskat.

Sedan 1985 har nedfallet av bly minskat med 30 % och av kadmium med 15 % över Sverige.

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Halten av bly och kvicksilver i mark ökar dock fortfarande genom ackumulation.

Nedfallet är störst i södra Sverige beroende på de korta avstånden till utsläppskällor på kontinen- ten och på relativt stora inhemska utsläpp.

Målen för utsläppsbegränsningar till 1995 kom- mer i huvudsak att nås, dock möjligen inte fullt ut för kvicksilver, kadmium och nickel.

Figur 4.7 Kadmiumhalans för 1 hektar åkermark i södra Sverige som gödslas med handelsgödsel enligt rekommendation.

Tillförsel g/ha och år Bortförsel g/ha och år Nedfall 0,5 Läckage 0,06 Fosfor- Upptag i gödsel 0,8 skörden 0,64 Summa: 1,3 Summa: 0,7

Källa: SNV—rapporter 4077 och 4251.

Figur 4.6 Utsläpp av metaller 1985 och 1990 med prognos för 1995, ton/år.

Ton/år 160

Ton/år 1000

900 800 700 600 500 400 300 200 1 00

0

Krom

Arsenik Koppar

Källa: Metallema och miljön, SNV Rapport 4135.

Ton/år _. (DO

o—wammxion

Bly Kadmium Kvicksilver

19851990 & 1995

• Sida 196
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Metalltillförseln till Sveriges havsområden

De två helt dominerande källorna för tillförseln av metaller till Sveriges havsområden är transpor- terna via vattendrag och nedfallet från luften. Av mindre betydelse (relativt sett) är utsläppen till vatten från kommunala reningsverk och industrier iSverige som ligger vid kusten. Enligt de undersök- ningar som genomförts inom ramen för Helsingfors- kommissionen står Ryssland och Polen alltjämt för en stor del av den totala metallbelastningen på Östersjön. När det gäller tillförseln av av zink och koppar är också de svenska och finska bidragen av stor betydelse.

Tungmetallutsläppen till vatten i Sverige har minskat mycket kraftigt under de senaste årtion- dena, därmed också belastningen på Östersjön. Däremot är belastningen från Polen, Ryssland och Baltikum fortfarande mycket stor, speciellt via floderna från de inre delarna av dessa länder. Exempelvis är belastningen på egentliga Östersjön av kadmium (Cd) från Sverige 0,41 ton av totalt 110 ton.

Figur 4.8 Belastningen av kvicksilver, kadmium och bly på havet från Sverige I totalt år 1990, ton.

., "vm"? I , "i. Belastning totalt _.wj'å', ' (""' "jz—'”" Sverige/Sam" länder ”få?” * Hg m,m/54 ,. år”... _) ca 3/140 - Pb 70/3 000 _. i, :” Q ! Skagerrak". " . Pb 0 ..095/0 d' / ' 35 5s. CdD'112/7 -, (E u" . Pb17/1 939 '.'—1" 1. H 01/1 I]; Ostersiong, ”'N ; Kelfega'ttcä 0, 515 ___.) f * ,»Pb 3140 >o 019/52. """" 3” , 0,41/110 ,. ömmar?” ;. . - , Phi-703009— collegen-$$ * f*n.-__! _3 & 392018le ””""

'_' 1.:x':' ,f --— -' x Pb 0, Gäl/41, l20 ?

1 1

> = Uppgiften är inte fullständig

Källa: Pollution load compilalion 1990, A Widell. SNV 1990; Correction to PCL 90. A Widell, SNV 1992.

• Sida 197
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Figur 4.9 Vattenburen belastning av kadmium, bly och koppar på Sverige omgivande hav (ej Skagerrak) 1987 och 1992.

Kadmium

1987 1992 Transport via älvar och floder. ' Utsläpp direkt till havet från reningsverk och

industrier som ligger vid kusten.

Metalltillförseln från svenska och utländska källor till havsområdena runt Sverige genom luftdeposition var 1990: Kadmium 77 ton. Koppar 1200 ton och Bly 1600 ton. Källa: Report on Implementation of the 1988 HELCOM Ministral Declaration, SNV Rapport 4241.

Stabila organiska ämnen i miljön

Stabila organiska ämnen är vitt spridda och kan påträffas i miljön över hela jordklotet. Spridningen sker via handel, med vindarna, med havsströmmarna och med levande orga- nismer. Substanserna är fettlösliga och har en hög benägenhet att bindas till partiklar och organiskt material. Till de ekologiska effek- terna hör nedsatt reproduktion hos fåglar (DDT), nedsatt reproduktion hos däggdjur (PCB) och under senare år störningar av fort- plantningen hos flera fiskarter (sannolikt sta- bila organiska ämnen).

• Sida 198
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Stabila organiska ämnen uppkommer till största delen genom mänskliga aktiviteter. Bland dessa ämnen återfinns både PCB och DDT. DDT för- bjöds som bekämpningsmedel redan år 1975. För PCB som används som isolervätska samt mjukgö— rare m.m., har redan under 1970-talet införts bety- dande restriktioner rörande användning och pro- duktion. DDT är förbjudet i de flesta Östersjö- länder.

Generellt sett är halterna av stabila organiska ämnen förhöjda i närheten av större städer och industrisamhällen.

Vad gäller halterna i miljönhar den mest omfat- tande analysverksamheten gällt PCB- och DDT- halter i fisk. Anledningen är den betydande DDT- och PCB-föroreningen av Östersjön som uppmärk- sammades i slutet av 1960-talet. Koncentrationerna av DDT och PCB i sötvattensfisk är generellt sett högstisödra Sverige. I havsområdenaärkoncentra- tionerna i sill högst i norra egentliga Östersjön, medan halterna är lägre i norra Bottenviken och vid den svenska västkusten. Bland däggdjur är halterna 10—100 gånger lägre i rent landlevande arter än i arter som livnär sig på vattenlevande föda.

Under de senaste årtiondena har halterna av DDT och PCB i faunan sjunkit. Halterna förefaller nu ha stabiliserats på en lägre nivå.

Figur 4.11 Halt av PBDE i sedimentpropp från Bornholmsdjupet.

ng/g IG 3.00

2,50 2,00 1,50 1,00 0,50

0,00 1930 1960 1990

Källa: Institutet för tillämpad miljöforskning 1992.

Figur 4.10 Medelhalter (mg/kg fettvikt) av DDT och PCB i ägg av sillgrissla från Stora Karlsö under perioden 1969—1989.

700 600 500 400 300 200 1 00

() —+——-—l—- +—

1969 1974 1979 1984 1989

Källa: Miljögiftsgruppen, Naturhistoriska Riksmuseet.

1969 1974 1979 1984

• Sida 199
•  Original

För andra stabila organiska ämnen. exempelvis bromerade difenyletrar (PBDE. flamskyddsme- del) har man sett indikationer på en ökande trend i sedimenten i Östersjön. (Se figur 4.11)

Skogsindustrins utsläpp av stabila organiska ämnen är exempel på oönskade biprodukter som släpps ut i stor skala. Inom skogsindustrin används

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

årligen ca 1 milj ton tillsatskemikalier och ungefär lika mycket processkemikalier. De mest miljö- farliga ämnena byts nu ut (bl.a. går utvecklingen mot helt klorkemikaliefria bleksekvenser). Bild- ningen av högklorerade organiska ämnen har där- vid minskat kraftigt vilket inneburit att utsläppen av klorerad organisk substans minskat kraftigt.

Figur 4.12 Utsläpp av klorerade organiska ämnen (AOX) till vatten från massablekerier samt produktion

av blekt massa.

AOX Produktion 1000 ton Miljoner ton 16 ——---- - --— , utan _ E ; ; klor 12 ' ' '_' ”__ med 1 klor ( _ J 8 4 .." ___._ _._._ l ' 0 _'_. . _ 1986 1989 1990 1991 1992 1988 1989 1990 1991 1992

Källa: SNV Rapport 3765, 3876, 3925, 4086 och 4233.

• Sida 200
•  Original

Prop. 1993/942111 Bilaga 2

5. Klimatpåverkan och luftföroreningar

Klimatpåverkande gaser

Utsläppen av klimatpåverkande gaser är ett globalt miljöproblem. Utsläppen ger samma verkan oavsett var på jordklotet de sker. Den globala temperaturen har stigit något det se- naste århundrandet. Stegringen är av den stor- leksordning som kan förväntas på grund av den ökande växthuseffekten, men kan dock ännu inte med säkerhet skiljas från de natur- liga klimatfluktuationerna.

1980-talet är den varmaste tioårsperioden sedan mätningarna av den globala medeltemperaturen började. År 1991 är det varmaste året. (Figur 5.1)

Växthusgaserna står för olika andelar av män- niskans bidrag till växthuseffekten. Koldioxiden svarar för 80 % av den totala växthuseffekten från utsläpp i Sverige. (Figur 5.2)

Utsläppen av koldioxid i Sverige har minskat med ca 30 % under 1980-talet. De senaste årens varma vintrar har gjort att utsläppen blivit något

lägre än de skulle ha varit med ”normal” energiåt- gång för uppvärmningsändamål. (Figur 5.3) Utsläppen av koldioxid per capita är i Sverige förhållandevis låga jämfört med många industri- länder — ca 1/3 av USA:s — men avsevärt högre än utsläppen i utvecklingsländema — ca 7 gånger Af- rikas och Syd- och Ostasiens (förutom Japan).

Figur 5.1 Temperaturförändringarna i världen jämfört med medelvärde för perioden 1950—1979.

0.5 _ oc []

0.0 WAVV W

1. _0'5 GLOBAL 1 1 | L 1 i l l .1 l 1860 1880 1900 1920 1940 1960 1980 2000 År

• Sida 201
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Figur 5.2 Olika gasers bidrag till växthuseffekten i Sverige 1990.

Fluorföreningar (2 %)

Dikväveoxid

Metan (14 %)

Koldioxid (80 %)

Källa: Åtgärder mot klimatförändringar, SNV Rapport 4120.

_.J

Uttunning av ozonskiktet

Både i Sverige och i andra länder bedrivs ett intensivt arbete med attavveckla användningen av CFC, halon och andra stabila klorerade ämnen som skadar ozonskiktet. I Sverige har det hittills gått snabbare än väntat att minska användningen av CFC.

År 1992 hade förbrukningen av CFC i Sverige minskat med ca 75 % jämfört med 1986 års för- brukning och halon med 80 %, HCFC-förbruk- ningen har ökat med ca 22 % sedan 1989.

Figur 5.3 Utsläpp till luft i Sverige 1980—1992 av koldioxid (C02) från olika utsläppskällor, miljoner ton.

Miljoner ton 100

80— Totalt 60—_ J —_— Förbränning

40 ."—o*-—-_—_ ___—__— SamlärdSel _........-...._,_'_7,,. 20—"-.---.......-.--

Industriprocesser

0 lllllllllll 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 9192

Källa: SCB, SNV.

• Sida 202
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Figur 5.4 Förbrukningen av klorfluorkarboner (CFC) i Sverige 1986—1992 samt fördelning på använd- ningsområden 1992, ton.

Kemtvätt 131 ton (10 %)

Kylan- läggningar 620 lon (51 %)

Skum-

198687 88 89 90 91 Uppgift saknas för 1987.

Plasttill- ' a.,; Verkning 475 ton (39 %)

Totalt1 226 ton

Källa: SNV, Kemikalieinspektionen: Produktregistret, Plast- och kemikalieleverantörers förening (PKL).

Figur 5.5 Variationer i ozonhalter över Norrköping under 1992 och fram t.o.m. september 1993.

1 992

Mmmm

Diagrammet i figur 5.5 visar ut- vecklingen av ozonskiktets tjocklek från och med 1992 över Norrkö- ping. Ozonkurvan jämförs med ozonobservationer i Uppsala från tiden före ozonuttunnin gen (det vita fältet). Låga ozonhalter (s.k. mini- hål) föreligger när den taggiga lin— jen går ner i det tonade fältet.

Såväl år 1992 som 1993 har låga ozonhalter observerats under sen- vintern över Sverige.

I slutet av januari 1992 sjönk ozonnivån kortvarigt nära de vär- den som föreligger i det antarktiska ozonhålet. Nya rekordlåga värden har förekommitunder första halvan av 1993. En återgång till nära nor- mala värden har dock skett under sommaren.

Tummen (DU)

• Sida 203
•  Original

Prop. 1993/941111 Bilaga 2

Fotokemiska oxidanter / marknära ozon

Höga halter av fotokemiska oxidanter kan skada grödor och skog och påverka männis- kors hälsa. Halten i luft av marknära ozon ligger högt över vad miljö och hälsa tål.

Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) och kväveoxider bidrar till bildningen av marknära ozon och andra fotokemiska oxidanter. Proble— men är mer framträdande på kontinenten men Sverige berörs också.

Under sommarhalvåret ökar halterna av mark— nära ozon i mellersta Sverige. I södra Sverige är halterna stabila. Halterna når dock 50—70 % över den kritiska nivån på 50 mikrogram per m3. De förhöjda halterna av marknära ozon uppskattas enbart på jordbruksgrödor i Sverige ge skador som motsvarar drygt en miljard kronor årligen.

Utsläppen av VOC bedöms minska med om— kring 50 % till år 2000 med nuvarande åtgärdspro- gram. Hösten 1991 undertecknades ett protokoll inom ramen för LRTAP (Konventionen om lång— väga gränsöverskridande luftföroreningar) om en 30-procentig minskning av VOC-utsläpp till år 1999.

Utsläppen av kväveoxider behöver minska yt- terligare för att halterna av marknära ozon ska nå ofarliga nivåer.

ri dagen antagna mål: Utsläppen "ait flyktiga Gråå » Skall minska med 50% tillåt 2, med utSläppsnivåaår IgESJlUtå , .: . trafiksektom förutsätts IF;—11539”, 79 % . ,_ '(brop.1990/9rz90,bét.waata eldare

%?.90/91'343h— — = *

Figur 5.6 Luftens halt av marknära ozon vid Aspvretens mätstation utanför Nyköping under sommarhalvåret (1 april—30 september, kl. 09—16). uglma

90

80- 70— 60- 50- 40— 30— 20- 10-

% %I ål

o _ 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992

Källa: Övervakning av marknära ozon vid Aspvreten. Rapport från verksamheten 1992, SNV Rapport 4212.

• Sida 204
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Figur 5.7 Utsläpp av flyktiga organiska ämnen 1988 och en bedömning av utsläppen år 2000.

Ton/ar 180 i

160 *

År1988

& År 2000

140 * 120 — 100 *

80—

60— -a——

40- 20—

O _ Ä 15:15:15115235 &

Vägtrafik Övrig trafik Energi- Bensin- Lösnings- Lösnings— Process- produktion distribution medelsind. medel övriga industrin

Källa: Ett miljöanpassat samhälle, SNV Rapport 4234.

• Sida 205
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

6. Försurning

Stora utsläppsminskningari Europa krävs för att förhindra att försurningsskadorna ökar kraftigt i Sverige. Södra Sverige är mest skadat av försurning. Omkring 75% av alla sjöar, vattendragoch skogsmarkerisydvästra Sverige är allvarligtpåverkade. Försumingsskadorhar konstaterats för våtmarker, sjöar och vatten- drag i Norrlands inland. I landet som helhet är cirka 20% av alla vatten och skogsmarker märkbart påverkade av försumingen. Genom kalkning har skadorna minskat i cirka 5 000 sjöar och ett stort antal vattendrag.

Det sura nedfallet över Sverige utgörs till mer än 60 % av svavel i form av svavelsyra som har sitt ursprung i utsläppen av svaveldioxid. (Figur 6.1)

Dessa utsläpp har övervägande utländskt ur- sprung. (Se figur 6.4)

Inom större delen av Norden får skogsmarken idag ta emot mer syra än vad den förmår neutrali- sera genom vittringsprocesser. Kartan i figur 6.3 ger en bild av hur mycket syranedfallet på skogs- mark överskrider vad marken tål. Ett överskri-

Figur 6.1 Utsläpp av svaveldioxid från olika utsläppskällor 1980—1992, 1000 ton.

1000 ton 600 500 4 Totalt 400 _ soo '»X Målför so,- *,Förbränning utslapp 2000

200 —lndustri- x processer * - - - - _ _ _ _ _ 100

0 l | i l 1 | | | 111 19808182 83 8485 8687 88 8990 91 92

Källa: SCB, SNV.

dande av det kritiska syranedfallet med 50 milliekvivalenter per m2 och år motsvarar ett sva- velnedfall som är 8 kg per hektar och år större än vad skogsmarken anses tåla på lång sikt. Den kri- tiska svavelbelastningen anses uppgå till 3—8 kg per hektar och år i de granit- och gnejsområden som dominerar Norden.

Svaveldioxidutsläppen i Sverige har minskat med 79 % mellan åren 1980 och 1991. Det betyder att den nationella målsättningen för 1995 är upp-

Figur 6.2 Utsläpp av kväveoxider från olika utsläppskällor 1980—1992, 1000 ton. 1000 ton

600 —

500 —

Totalt 400 — Samfärg'sel 300 .- ____-__...--- n...-u......” utsläpp 1995 100 _- fiesta—L - - _ _ _ IndustriprocesseF " ' ' - - - _ - - - _ 0 I | l I I 1 | | T I l

80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92

Källa: SCB, SNV. 205

• Sida 206
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

nådd. Det betyder inte att problemet är löst efter- som svavelbelastningen från utlandet inte minskar i motsvarande omfattning.

Utsläppen av kväveoxider i Sverige har endast minskat med några få procent sedan år 1980.

Nuvarande utveckling tyder på att målet att minska utsläppen med 30 % till år 1995 inte kan nås. Mycket tyder på att Sverige inte heller kom- mer att lyckas minska kväveoxidutsläppen i enlig- het vad som utlovats (NOX-deklarationen). Däre- mot klarar Sverige konventionsmålet (stabilise- ringsmålet) (30 % till år 1998 jämfört med valfritt år 1980—1986). Skälet till fördröjningen är främst att utsläppen av kväveoxider från vägtrafik, ar- betsredskap, sjöfart och flyg inte minskat i önsk- värd takt.

Internationellt har Sverige förbundit sig att minska svavelutsläppen med 30 % till år 1993 räknat från 1980 års nivå samt att stabilisera kväveoxidutsläppen år 1994 till 1987 års nivå.

Skogen bidrar naturligt till markförsurningen, dock i betydligt mindre omfattning än nedfallet av försurande ämnen. Granskog har högre försur- ande inverkan än lövskog. Olika skogsbruks- åtgärder bidrar till markförsurningen. men kan reduceras genom anpassade åtgärder. I norra Sverige dominerar skogsmarken och har därmed högre andel i markförsurningen. I södra Sverige ökar markförsurningen framför allt pga. luftdepo- nerade försurande ämnen.

Om inte ytterligare insatser kan göras utöver de reduktioner som planeras runt om i Europa, finns påtaglig risk att arealen allvarligt försurad skogs- mark och antalet allvarligt försurade sjöar och vattendrag ökar med så mycket som 50% iSverige inom de kommande 10—20 åren.

Sedan 1970-talet har omfattande kalkningsin- satser gjorts framförallt för att skydda sjöar, vat- tendrag och våtmarker, men även skogsmark mot försurning.

Figur 6.3 Överskridande av kritisk belastning på skogsmark i Norden.

mekv/m2 år > 50

20 — 50 lj ( 20

l:]

• Sida 207
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Figur 6.4 Svenska svavelutsläpp till andra länder samt nedfall på Sverige från andra länder 1992,

procentuell fördelning.

Från Sverige till (Totalt 64 000 ton)

33,4

50 %

40

Finland

Norge Sverige Danmark Vitryssland Ukraina Ryssland Estland Lettland

Litauen Polen Tjeckoslovakien Tyskland Storbritannien Frankrike Övriga Hav och obestämt

Källa: EMEP, Det norske meteorologiska institutt, Technical Report 109, 1993.

Till Sverige från (Totalt 187 000 ton)

50 %

Figur 6.5 Svenska kväveutsläpp till andra länder samt nedfall på Sverige från andra länder 1992,

procentuell fördelning.

Från Sverige till

(Totalt 120 000 IOMXA / (Teran 199 000 ton)

7,4 j 4,0

30,8

50 %

40

Finland Norge Sverige Danmark Vitryssland Ukraina Ryssland Estland Lettland Lhauen Polen Tjeckoslovakien Tyskland Storbritannien Frankrike Övriga Hav och obestämt_ 16.4 1—1— |

Källa: EMEP, Det norske meteorologiska institutt, Technical Report 109, 1993.

Till Sverige från

_a.

8,5

'l1,6

er

5 7j3

8,6

1

20 50

%

0 10 30 40

• Sida 208
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

7. Övergödning

Nästan alla världens länder har omfattande problem med övergödning. Problemen ärstörst för kustnära havsområden och innanhav. I Europa är övergödningen dock ett lika stort problem förskogsmark, våtmarker, sjöar, vat- tendrag och i vissa fall grundvatten.

I Sverige är övergödningen av Östersjön och Västerhavet det största problemet för den marina miljön. I genväxningen är ett stort pro- blem längs stora delar av Östersjöns kust. Sy- rebrist, döda bottnar och algblomningar till- hör vardagen i både Östersjön och Västerha- vet.

Övergödningen av sjöar och vattendrag har tidigare utgjortett m ycketstort prob lem i mån ga delar av Sverige, framför allt i närheten av städer och i jordbruksbygder. Genom utbygg— nad av den kommunala avloppsvattenreningen under] 970-talethar bl.a. fosforutsläppen mins- kat radikalt. Detta har lett till en mycket positiv utvecklingi bl.a. Vänern, Vättern och Mälaren och är ett prov på lyckad svensk miljövård. Problemet med övergödning i många sjöar och vattendrag kvarstår dock. Ett åtgärdspro- gram genomförs för närvarande för att under perioden 1985—1995 kraftigt reducera land- baserade utsläpp av kväve och fosfor till ha- ven. Åtgärderna berör främst VA- och jordbrukssektorn.

Miljösituationen

Utsläpp från jordbruket, biltrafiken och mänsklig bebyggelse är de största källorna till övergödningen i Europa.

I figur 7.1 redovisas de svenska utsläppen av kväve och fosfor till Sveriges omgivande hav från Bottenviken till och med Skagerrak.

Den totala vattenburna belastningen från Sve- rige uppgick år 1990 till cirka 125 000 ton kväve och 4 000 ton fosfor.

• Sida 209
•  Original

Prop. 1993/942111 Bilaga 2

Figur 7.1 Växtnäringstillförsel från olika källor till havet 1986—1990 (via vatten).

KVÄVE FOSFOR VA-sektor Jordbruk (25 900 ton) ”gem, (544 ton) (37 %) (1263ton) - (27 %) (49 %) Jordbruk Skogsmark _. (29 200 ton) (gi/fo”) (42 %) ( 0) industri Industri (7 280 ton) Skogsmafk (737 ton) (11 ny) (6 770 ton) (28 %) ” (10 %) Totalt 69 200 ton Totalt 2 595 ton

Kustförlagda källor (direktutsläpp) och inlandsbaserade källor (utsläpp till sötvatten). De senare har reducerats genom förlusteri vattendragen på väg till ha vet (reten- tion). / VA-sektom ingår reningsverk och enskild be- byggelse.

Källa: SNV Rapport 4134, Eutrofiering av mark, sötvatten och hav.

Om belastning och utsläpp.

Belastning innebär här ett samlat uttryck för den mängd närsalter som når havet. Belastningen kan delas upp i luftdeposition på havet, direkta utsläpp till havet och transporterade mängder till havet, företrädesvis via vattendrag. De transporterade mängderna brukar delas upp i naturlig bakgrund respektive olika bidrag från mänsk- liga aktiviteter (t.ex. jord- och skogsbruk, samhällen, industrier etc.) till vattendragen. Dessa mängder, som efter varierande tid när havet, kan dessförinnan ha reducerats genom retention som innebär en fastläggning i sedimenten (fosfor och kväve) eller omvandling till gasform (kväve). Luftdepositionen i avrinningsområdet bidrar också till den mängd närsalter som transporteras till havet.

• Sida 210
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

I Sverige står jordbruket för såväl den största andelen av kväveutsläppen till havet som den största andelen av den totala belastningen.

Utsläpp från bebyggelse utgör den största belastningskällan när det gäller fosfor i sötvatten och Östersjön.

Nedfallet över Sverige av kväve är till cirka 80 % orsakad av utsläpp i andra länder än Sverige. Det enskilda land som bidrar mest till kvävened— fallet över Sverige är Sverige självt, tätt följt av Tyskland. Totalt faller varje år ca 400 000 ton kväve ned över den svenska landmassan. Nedfallet per ytenhet är störst i södra Sverige och betydligt mindre i norra Sverige.

Övergödningen av svenska sjöar och vatten- drag till följd av fosfor orsakas till allra största delen av lokala utsläpp i Sverige. När det gäller kväveövergödningen i näringsfattiga vatten i fjäl- len är dock situationen omvänd och de svenska utsläppen bidrar här endast med 15—20 % av be- lastningen.

Ryssland och Polen är de största källorna till belastningen av näringsämnen på Östersjön. Den svenska belastningen utgör cirka 17 % av kväve- belastningen i fråga. Dock är det svenska bidraget mycket högre, ofta mer än 50 %, när det gäller de kustnära zonerna kring Sverige.

Figur 7.2 Sveriges bidrag till kvävebelastning på havet från olika samhällssektorer (både via luft och vatten) 1990. Energi i

Skogsbruk (3 %)

Jordbruk (48 %)

Bebyggelse/ reningsverk (23 %)

Källa: SNV Rapport 4134, Eutrofiering av mark, söt- vatten och hav.

Figur 7.3 Belastningen på Östersjön av kväve från luft och vatten från olika länder 1990.

Litauen Tyskland (3 %) (2 %) Estland _ lägen/land (9 %) 9 Finland ( 10 %) Danmark (11 %) Polen (18 %) Lettland (11 6) Sverige ( 17 %) Totalt 735 310 ton

Källa: HELCOM, Pollution Load compilation 1990.

• Sida 211
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Svenska miljömål

Merparten av det kväve som faller ned över Sverige härrör från andraländer. Utsläppen av kväveoxider iSverige har endast minskat med några få procent sedan 1980. Nuvarande utveckling tyder på att målsättningen att minska utsläppen med 30 % till år 1995 inte kan nås (läs vidare i kapitlet om försurning).

Målet att minska de nationella luftutsläppen av ammoniak fram till 1995 kan bara nås om bety— dande åtgärder sätts in för att minska ammoniak— avgången från stallgödsel.

Internationellt har Sverige förbundit sig att halvera landbaserade kväve- och fosforutsläpp under perioden 1985—1995.

Om ytterligare åtgärder ej vidtas kommer det inte heller att vara möjligt att minska de vatten- burna kväveutsläppen till havet med 50 % mellan åren 1985 och 1995. Däremot kommer fosfor-

Vintergrön mark

Grödor som håller marken bevuxen under höst och vinter minskar risken för utlakning av växtnäring. Flerårig vallodling och höstsådda grödor ger mindre näringsläckaget än vår- sådd.

utsläppen genom redan beslutade och vidtagna åtgärder att halveras under samma period.

De svenska vattenburna utsläppen av kväve till havet kommer att minska med omkring 40 % under perioden 1985 till 1995. Nuvarande åtgärds- strategier innebär att jordbruket, som är en av de två viktigaste utsläppskällorna i detta avseende, kan ha reducerat sitt kväveläckage med 50 % då åtgärder enligt det av riksdagen antagna program- met genomförts. Vissa av reglerna träder i kraft den 1 januari 1995.

Vad den näst största källan (bebyggelsen) be- träffar, kan de åtgärder som vidtagits och beslutats för att förbättra avloppsrenin gen längs den svenska kusten leda till att kväveutsläppen från avlopps- reningsverken minskar med ca 8 000 ton/år från 1987 (dvs. med ca 50 %). Totalt kan kväveutsläppen minska med 30 % fram till början av 2000-talet.

kai områden där utlakningSproblemen—i är störst. Fr.o.m. 1992 skall minst 40 % av & åkerarealen på varje företag,,i Götal vara s.k. grön mark. 1994 skall 60%. arealen vara bevuxen i de sydligaste länen och 50 % i övriga län i Götaland. (prop.—1" . 1990/91:90, bet. 19%!9HoU30, rskr. 1999 ' 91838) , ' — ,

• Sida 212
•  Original

Prop. 1993/941111 Bilaga 2

Figur 7.4 Vintergrön mark (% av total åkermark). #

% av total åkermark

70

Riket Götaland

60

' Götaland .xl Götaland

QI Riket

50

I Götaland

40

90/91 91/92 92193

85/86

EI Övrig vintergrön mark

VA Omställningsareal i vänteläge & Vallgrödor

I Höstsådd

Källa: Lantbruksstatistiken, SCB.

I figuren redovisas andelen vintergrön mark i hela landet och i Götaland. Som jämförelseår har an- vänts vintern 1985/86, ett år som inte berördes av de trädes— och omställningsprogram som inleddes år 1987 för att minska spannmålsöverskotten.

Med ”omställningsareal i vänteläge” avses den areal som enligt den nya livsmedelspolitiken anmälts för annan produktion än livsmedel men där den nya användningen ännu inte genomförts. Denna mark ska enligt bestämmelserna vara vinter— bevuxen.

Andelen vinterbevuxen mark har ökat både i Götaland och i landet som helhet. Viktigaste orsa- ken torde vara omställningen av åkermark som förutom arealer i vänteläge även medfört en bety- dande ökning av betesvallen på åker, s.k. extensivt bete. En annan orsak kan vara gynnsamt väder under hösten, vilket bidragit till att möjliggöra ökad höstsådd.

• Sida 213
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

8. Tätorter

Tätorternas struktur

År1990 utgjorde landets samlade tätortsareal drygt 0.5 milj ha (motsvarande ca 700 m2 per tätorts- invånare).

Den samlade ytan av det transport- och trafik- nät som sammanbinder landets 1 843 tätorter med varandra och med den omgivande glesbygden upp- går till ca 0,27 milj ha (motsvarande ca 300 in2 per tätortsinvånare). Av detta utgörs ca 80 % av vägar, ca 15 % av järnvägar, resten av flygfält och hamn- ytor.

Den anlagda tätortsytan (inkluderande trans- portnätet mellan tätorterna) uppgår alltså till ca 0,77 milj ha (motsvarande 1000 m2 per tätorts- invånare). Ytan utgör 1,9 % av rikets landareal.

Mellan 1960 och 1990 ökade tätorternas befolk- ning med 31 % och arealen med 47 %. Den snabba areella tillväxten och den något långsammare befolkningstillväxteu resulterade i

Mark för friluftliv

Den allmänt tillgängliga markarealen kring tätor- terna varierar kraftigt inom landet. Inom 3 km från tätortersgränsema finns per tätortsinvånare

' ca120 m2 i Malmöhus län (lägsta värdet i landet) ' ca 600 m2 i Stockholms län

⁰ ca 3 000 m2 i Kopparbergs län (landets högsta värde)

15 Riksdagen 1993/94. [saml. Nr 111

en utglesning av tätorternas struktur. Det ökade avståndet mellan bostad och arbetsplats bidrog till ett ökat transportarbete inom tätorterna. Tätorternas areella tillväxt var snabbast mellan 1960 och 1980. Mellan 1980 och 1990 påbörjades en förtätning av tätorterna. Denna skedde ofta på bekostnad av tätorternas grönytor. Den obebyggda andelen av tätorterna sjönk från 44 % år 1970 till 38 % år 1990. Samtidigt inträdde en ökad rörlighet. Persontransportarbetet fördubblades mellan åren 1960 och 1990 från 6 280 till 12 810 km per invånare och år. Godstransportarbetet ökade samtidigt med 42 % från 39 till 54 tonkm per person och år. Landets samlade transportyta växte mycket långsammare. Tillväxten mellan åren 1970 och 1990 uppskattas till 20 000—40 000 ha. Intensiteten i transportarbetet ökade således väsentligt.

1980 — 1990 försvann i genomsnitt drygt 3 % all- mänt tillgänglig mark genom tätortsförtätning. För de 10 största städerna försvann drygt 5 %.

Under samma period har omkring 3 % allmänt tillgänglig mark i närområdet kring de 10 största tätorterna försvunnit genom expansion vid tätorts- gränsen.

Fritidshusbebyggelsen (det fanns 670 000 fri- tidshus 1990) upptar ca 190 000 ha (motsvarande 40 % av tätorternas samlade areal). Sedan år 1963 har antalet fritidshus fördubblats.

21.3

• Sida 214
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Figur 8.1 Minskning av arealen allmänt tillgänglig mark i närområdet (1 km) utanför 1980 års tätorts- gräns kring de 10 största tätorterna 1980—1990.

Tätort ha % av total areal

i närområdet Stockholm 376 3.4 Göteborg 245 3,0 Malmö 1 1 3,0 Uppsala 20 1 ,5 Västerås 71 4,7 Orebro 81 3,7 Linköping 36 2,4 Norrköping 54 3,9 Helsingborg 8 2,1 Jönköping 81 2,4 Totalt 983 3,1 Källa: SCB.

Luftföroreningar och buller i tätorter

Problemen med tätortens luftföroreningarhar minskat vad gäller förekomsten av svaveldi- oxid och sot, men de kvarstår beträffande kvävedioxid, marknära ozon, vissa kolväten och inandningsbara partiklar. Beslutade åt- gärder rörande utsläpp från fordon och miljö— klassning av bränslen kommer på sikt att minska de lokala hälsoproblem som orsakas av vägtrafiken. Fortsatt vedeldning med nuva- rande teknik kan i vissa tätorter innebära pro- blem med sot och kolväten.

Utsläppen av svaveldioxid och stoft (sot) från bostadsuppvärmnin g och industri har minskat kraf- tigt under de senaste tjugo åren. Halterna av sva- veldioxid ligger långt under riktvärdena, och svaveldioxidhalterna utgör i dag inte något hälso— problem.

Halterna av inandningsbara partiklar i stads— luften ligger generellt nära de riktvärden som före— slagits. Enligt det fåtal mätningar som föreligger är dock risken stor att riktvärdena överskrids i gatu— miljö.

• Sida 215
•  Original

Halterna av kvävedioxid i tätortsluften uppvi- sar en något minskande trend som delvis kan bero på de gynnsamma meteorologiska förhållandena under slutet av 1980-talet. Den katalytiska avgas- reningen ger en större effekt först en bit in på 90- talet. I vissa orter finns en risk att riktvärdena överskrids inom stora områden, men i första hand är höga kvävedioxidhalter ett problem på starkt trafikerade gator (med mer än 20 000 fordon per dygn). Ca 300 000 människor är utsatta för halter över riktvärdena. Detta innebär dock inte att alla dessa människor drabbas av hälsoeffekter.

Ett miljöindex för luftkvaliteten vintertid i tät- orter i Sverige har beräknats genom sammanväg- ning av befolkningstal och halter av svaveldioxid, sot och kvävedioxid. Indexvärdet (som satts till 100 för år 1990) har minskat.

Förbättringen av luftkvaliteten beror främst på minskningen av svaveldioxid- och sotutsläpp. Ut- byggnad av fjärrvärme samt direkta miljöåtgärder när det gäller bostadsuppvärmning och industri har haft störst betydelse.

Antalet personer som utsatts för bullernivåer

Figur 8.3 bullerexponering per bullernivåklass.

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Figur 8.2 Luftkvalitetsindex 1986/87—1992/93.

Index 150

,25 _ ,,, _ .., __ .—

_

25

0 1986/8787/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93

Källa: SCB, Na 24 SM 9301.

över 55 dBA har halverats sedan 1970, i första hand beroende på att vägtrafiken avletts från bostads- områden och centrumområden samt att trafik och bostäder skilts åt i nya områden.

Drygt 2 miljoner människor har en bullernivå som ej kan anses acceptabel vid sin bostad. Av

Bullerexponering. Antal invånare på landsbygd och l medelstora tätorter utsatta för

Bullemivå

>70dBA

65—70 dBA

60—65 dBA

Cl Landsbygd

I Medelstora tätorter (50000—1 10000)

55—60 dBA

(55 dBA

ll

HP 1570000 "- 101oooo Ll

| | Antal 20000 40000 personer

60000

Källa: SNV Rapport 4139, Miljöstömingar och hälsa (MIST).

| F I

• Sida 216
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

dessa störs 1,6 milj av vägtrafik, 0,5 av tågtrafik, 65 000 av civil flygtrafik och 50 000 av militärt flyg.

Bullerstömingama är betydligt mer spridda över landets kommuner än problemen med luftförore- ningar. Personer som utsätts för kvävedioxidhalter

Vägtrafiken

Utifrån långtidsutredningens prognos för det fram- tida vägtrafikarbetet samt i dag fattade beslut om bilars och bussars utsläppsegenskaper kan ett sce- nario över vägtrafikens utsläpp fram till år 2015 konstrueras:

Utsläppen av kväveoxider från vägtrafiken be- döms minska med 45 % till år 2000 och med nära

över riktvärdena bor till övervägande delen i Gö- teborg och Stockholm. Av de personer som utsätts för buller över 55 dBA bor däremot endast 15—20 % ide tre storstadsområdena.

60 % till år 2010 förutsatt att nuvarande regler för miljöklassning av fordon finns kvar under 1990- talet. Detta betyder att riktvärdena för kväve- dioxid kommer att överskridas år 2000 i vissa storstadsområden om inte ytterligare trafikbeslut fattas.

Figur 8.4 Utsläpp av kväveoxid från vägtrafiken 1980 och 1990/91 samt prognos fram till 2015.

År 1980 1990/91 2000 2005 2010 2015 Tusental 154 165 66 63 66 ton kväve- oxider

Källa: SNV Rapport 4205, Trafik och miljö.

• Sida 217
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

9. Skattesystemet

Miljöskatter och -avgifter

Antalet miljöskatter och miljöavgifter i Sverige är stort i jämförelse med andra OECD-länder. Sve- rige har, liksom de övriga nordiska länderna, rela- tivt många avgifter/skatter på produkter.

Genom skattereformen lades grunden till en större miljöanpassning av skattesystemet. Skatte- uttaget baserades i ökad grad på aktiviteter med skadliga miljöeffekter för att möjliggöra minskad

beskattning av aktiviteter som bör främjas, t.ex. arbete och sparande.

Nedan redovisas några viktiga ekonomiska styr— medel som är i kraft i dag. Materialet är hämtat ur rapporten "Avgifter, skatter och bidrag med an- knytning till miljövård" (SNV Rapport 4173 ) där en översiktlig sammanställning ges av de olika ekonomiska styr- och finansieringsmedel som för närvarande finns i Sverige.

Figur 9.1 Några viktiga gällande ekonomiska styrmedel.

Avgift/skatt etc Utgår på Belopp Inkomst 1992/93 Användning (Införandetid) (miljoner kronor) Utsläppsavgifterl-skatter Koldioxidskatt Olja, kol, naturgas, 32 öre/kg 9 866 Allmän inkomst (1991) fotogen, gasol och utsläpp i statsbudgeten. bensin (för industrin 500 miljoner 8 öre/kg) ' kr av 1992 års höjning avsätts till åtgärder.-för bioenergi, Oster- sjön och käm- säkerhet i Osteuropa. Svavelskatt Olja, kol och torv 30 kr/kg svavel 149 Allmän inkomst (1991) i statsbudgeten Miljöskatt på Utsläpp av kväveoxider 12 kr/kg utsläppta 181 Allmän inkomst inrikesflyget och kolväten kolväten och kväveoxider i statsbudgeten (1991) Utsläpp av koldioxid 1 kr/kg förbrukat flygbränsle (motsvarar 32 öre/kg C02) Kväveoxidavgift Uppmätta utsläpp av 40 krlkg utsläppta Återbetalas Inkomsterna (1992) kväveoxid från större kväveoxider (Omsättning återförs till de anläggningar för (räknat som kvävedioxid) 1992, 612 avgiftsskyldiga värme- och kratt- miljoner kronor) efter deras andel produktion av den nyttig- gjorda energin

' Koldioxidskatten utgår på bensin med 74 öre/liter, på kolbränslen med 800 kr/ton, på olja- produkter (fotogen, motorbrännoljor, eldningsoljor) med 920 kr/m3. Detta motsvarar 32 öre/kg koldioxid. För industrin och trädgårdsnäringen är beloppen 1/4 av ovanstående (gäller ej bensin). Skatten utgår ej för elproduktion.

• Sida 218
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Figur 9.1 Forts.

Avgift/skatt etc Utgår på Belopp (Införandetid)

Inkomst 199295— Användning (miljoner kronor)

Produktavgifterl-skatter

Avgift på handelsgödsel (1984)

Avgift på bekämpningsmedel (1987)

Kväveinnehåll Fosforinnehåll

Avgift på batterier (1 967)

Skatt på dryckes- förpackningar (1973/84, upphörde i maj 1993)

Skattedifferentieringar

Blyadloblyad bensin

Miljöklassade oljor

Miljöklassade nya fordon

- alkaliska/kvicksilveroxid - nickeradmium - bly

Returförpackningar Engångsförpackningar

60 öre/kg kväve 120 öre/kg fosfor

8 krlkg verksam substans

23 kr/kg 25 krlkg 40 kr/st

& öre/st 10—25 öre/st

19 (varav merparten på blybatterier)

92

Bekostar rådgivning, miljöforskning, naturvård etc.

Bekostar omhänderta- gande och information

Allmän inkomst i statsbudgeten

Bensinskatten år 51 öre högre per liter för blyad än för oblyad (dvs prisskillnaden exklusive moms mellan blyad och oblyad bensin är 51 öre)

Den allmänna energiskatten är för standarddiesel 540 kr/m3, för normal lättdiesel 290 krlm3, för tätortsdiesel 90 kr/m3 (från 1 oktober 1993 har skatten för tätortsdiesel sänkts till 5 kr/m3)

Försäljningsskatten på nya fordon (bilaccisen) differentieras utifrån miljöklassning. För personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar gäller, förutom en grundavgift, för miljöklass 1:

— 4 000 kr, klass 2: 0 kr. klass 3: + 2 000 kr.

Till de redovisade avgifterna och skatterna kom- mer även de allmänna energiskatterna, som i viss utsträckning får anses vara miljörelaterade. Några sådana skatter redovisas nedan.

Figur 9.2 Miljörelaterade skatter.

Skatt

Inkomst 1992/93 (milj kr)

Bensinskatt (exkl OCZ-del)

Allmän energiskatt (exkl C02-del) Skatt på viss elektrisk kraft Särskild skatt på elektrisk kraft från kärnkraftverk Kilometerskatt1

' Kilometerskarten ersattes 1993-10-01 av en dieseloljeskatt

15 803 B 584 993 106 2 816

• Sida 219
•  Original

En del av samhällets kostnader för miljövårds- insatser finansieras av avgifter. Några exempel på sådana avgifter är täktavgiftcn (inkomst 1992/93 29 miljoner kr), avgift för myndigheters verksam- het enligt miljöskyddslagen (inkomst 1992/93 71 miljoner kr), jaktvårdsavgift (inkomst 1992/93 75 miljoner kr), avgift för registrering av bekämp-

Exemplet NDX-avgiften

Från och med den 1 januari 1992 finns en avgift på utsläpp av kväveoxider (NOX) från stora förbrän- ningsanläggningar. Avgiften har kommit till för att minska utsläppen av kväveoxider. Avgiften ska betalas av produktionsenheter med en tillförd ef- fekt av minst 10 megawatt och en uppmätt nyttig- gjord energiproduktion av minst 50 gigawattimmar per kalenderår.

När riksdagen tog beslut om avgiftens infö- rande uppskattades kväveoxidutsläppen från dessa anläggningar till 27 000 ton per år. Dessutom upp-

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

ningsmedel (inkomst 1991/92 9 miljoner kr) samt kemikalieavgift (inkomst 1991/92 31 miljoner kr). Avgifter betalas även av kärnkraftsindustrin för att finansiera framtida slutförvaring avanvänt käm- bränsle och radioaktivt avfall samt för säker av- veckling och rivning av reaktoranläggningar.

skattades avgiften initialt ge utsläppsminskningar istorleksordningen 5 000 till 7 000 ton per år.

En grov uppskattning visar att utsläppen från de anläggningar som lagen omfattar minskat från 25 000 ton/år i slutet av 80-talet till omkring 15 300 ton/år för år 1992, dvs. med cirka 40 procent. Till denna minskning har också förändrade villkor i tillståndsbeslut bidragit, men lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energi- produktion bedöms ha bidragit mest.

• Sida 220
•  Original

Prop. l993/94:111 Bilaga 2

10. Kostnader för miljovå d

Att beräkna samhällets kostnader för miljö- vård är svårt. Uppgifter saknas istor utsträck- ning, såväl för industrin, staten och komma- nerna som för de enskilda hushållen. De upp- gifter som redovisas nedan bygger i viss ut-

Industrins kostnader

Enligt SCB:s senast utförda undersökning, avse- ende 199'1, uppgick skogsindustrins investeringar i miljöskyddsåtgärder till 600 miljoner kronor. Mot- svarande siffra för järn- och stålindustrin var 125 miljoner kronor. De löpande miljöskyddskost- naderna för dessa två branscher uppgick till 550

Statens kostnader

Under perioden 1988/89 till 1993/94 har de statliga anslagen till miljöskyddsåtgärder minskat medan naturvårdens medel har ökat. Tillfälliga anslag har förekommit, bl.a. gavs bidrag om 163 miljoner kronor per år under åren 1989/90 och 1990/91 till reningsutrustningtillnyalastbilar,bussaroch äldre personbilar.

På naturvårdsområdet har två nya anslag in- förts sedan budgetåret 1986/87. Det gäller dels bidrag till naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA), som successivt ökat från 5 miljoner kro- nor till närmare 40 miljoner kronor för budgetåret 1993/94. dels ersättningar för landskapsvårdande åtgärder som budgetåret 1993/94 uppgår till 250 miljoner kronor.

sträckning på uppskattningar. Det bör noteras att den svenska statistiken över miljövårds- kostnader inte kan jämföras med motsvarande statistik från andra länder eftersom uppgifts- underlaget inte är detsamma i olika länder.

respektive 425 miljoner kronor. Det bör påpekas att siffrorna är behäftade med betydande osäker- het. Någon totalsiffra för hela industrin kan inte anges då underlaget för övriga branscher är mycket osäkert.

Figur 10.1 Statliga medel till miljövårdsverk- samhet 1988/89 — 1993/94. Löpande och fast pen- ningvärde.

Löpande pnser

_ _ ' Fasta priser Miljoner kr 2 500 2 000 1 500 1 000 500

0 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94

Källa: SCB, SNV.

PJ lx.) C-

• Sida 221
•  Original

Prop. 1993/942111 Bilaga 2

Sedan budgetåret 1976/77 har kalkning av svenska sjöar och vattendrag fått statligt stöd. De försurade sjöarnas totala areal som på 1970-talet uppgick till ca 440 000 ha har genom kalkning minskat till ca 200 000 ha. Figur 10.2 visar hur de ca 148 miljoner kronor som budgetåret 1992/93 beta- lades ut från länsstyrelserna fördelades. Från och

med budgetåret 1991/92 ingår också biologiskt återställningsarbete i kalkningsprogrammet. Bio- logiska återställningsåtgärder kan sättas in där försurningshotade arter inte har återkommit efter kalkning och kan bestå i utsättningar (t.ex. av fisk och bottendjur) eller åtgärder som möjliggör en återkolonisation (t.ex. rivning av dammar).

Figur 10.2 Kalkning och biologisk återställning av sjöar och vattendrag. Fördelning av statliga medel budgetåret 1992/93.

Kalla: Naturvårdsverkets kalkningsprogram.

Totalsumma 148 milj. kr

[] Kalkning l Biologisk återställning

. Administration och effektuppföljning

Kommunernas kostnader

Kommunernas kostnader för miljövård inom de olika kommunala förvaltningarna var år 1991 en- ligt SCB:s undersökning 700 miljoner kronor eller ca 80 kronor per person. I detta ingår dock inte kostnader för åtgärder inom trafikscktorn (trafik— sanering, bullerskydd etc.) eller för naturvård.

Kostnaderna för avloppshanteringen (renings— verk och ledningsnät) var 5,0 miljarder kronor, varav 2,0 miljarder år kapitalkostnader, och för kommunernas hantering av hushållsavfall omkring 2,7 miljarder kronor.

• Sida 222
•  Original

Prop. 1993/942111 Bilaga 2

11. Kärnsäkerhet och strålskydd

Radionuklider i den yttre miljön

I samband med olyckan i kärnkraftverket i Tjernobyl 1986 blev stora områden i Sverige nedsmittade av avsevärda mängder radioak- tivt nedfall, särskilt radiocesium. [ de värst drabbade områdena väntas vissa delar av eko- systemet (t.ex. insjöfisk och ren) ha förhöjda halter av cesium under de närmaste decen- nierna.

Vid de stråldoser som hittills uppmätts i Sverige pga. kontaminering av den yttre miljön föreligger ingen risk för akuta skador på människa. Många undersökningar med syfte att fastställa samband mellan cesiumnedfallet från Tjernobyl och biolo- giska effekter i miljön har också pågått sedan olyckan (bl.a. om savflugor, sork och fiskfysiologi). Inga säkra resultat har kunnat visas.

En väg till bestrålning från de radioaktiva nukliderna utgörs av inandning och konsumtion av födoämnen.

Gränsvärdet för de flesta livsmedel är i Sverige 300 Bequerel per kg färskvikt. För vissa livsmedel som inte intas dagligen (ren, vilt, insjöfisk, svamp, vilda bär och nötter) är gränsvärdet 1 500 Bequerel per kg färskvikt.

Vatten och Inte vid något tillfälle har man, ens i de mest drabbade områdena, funnit halter som mjölk överstiger 5 Bq/liter.

_,— _ _ _ Odlade Spannmål, grönsaker, rotfrukter, frukt och odlade bär har under hela tiden efter produkter Tjernobyl alltid haft låga, ofta knappt detekterbara, halter.

|— L__ Nöt och får

År 1990 kasserades 3 % av undersökta slaktkroppar av nöt beroende på halter av Cs- [_l—(37 över 300 Bqlkg. Värdet var 17% för får.

__|

Ren, älg och rådjur

Inom de mest kontaminerade områdena av J ämlands och Västerbottens län skall fortfarande (1993) allt renkött undersökas med avseende på Cs-137. Under slakten hösten 1992 kasserades mindre än 10 % av slaktkropparna. Att inte fler behövde kasseras beror huvudsakligen på att slaktdjuren utfodrats i stället för att beta. Sedan gränsvärdet för älg ändrats (till 1500 Bqlkg) och dessutom i vissa fall en förskjutning , av älgjakten skett till senare delen av jaktperioden, förekommer inte längre någon i * nämnvärd kassation av älgkött. Rådjur har i regel högre cesiumhalter än älg, särskilt på hösten vilket främst antas bero på höga halteri svamp, som är ett av de viktigaste födoämnena för rådjur under denna årstid. Rådjur som nedlagts tidigt på året (januari, maj) har i medeltal 4—5 gånger lägre halter än under augusti—september.

• Sida 223
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Figur 1 1 .1 Årstidsvariation av cesiumkoncentrationen (Cs-1 37) i renkött från samebyn Vilhelmina i södra Västerbotten, september 1986—mars 1992.

kBq/kg 50

45 40

35

30 25 20 15 10

5

0 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992

Källa: SNV Flapport 4135, Metallema och miljön.

Den framtida förändringen av halten Cs-137 i renkött är i stor utsträckning beroende på halten av cesiumisotoper i renlav, som är renens basföda, speciellt vintertid. Halveringstiden för Cs-l37 är relativt kort i ren (cirka 30 dagar) men förhållande- vis lång i renlav (4—1 0 år). Detta medför en årstids- variation av Cs-137 i renkött (se figur 11.1). Ut- vecklingen ger anledning befara att halten i ren åtminstone under vintern en lång tid framåt förblir hög.

• Sida 224
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Havsfisk Cesiumhaltema i muskel från havsfisk var i de värst drabbade områdena (speciellt kustområden vid Ålands hav och södra Bottenhavet) i vissa fall förhöjda under en kort tidsperiod efterTjernobyl. [Öregrundsgrepen förekom t.ex. halter i abborre och torsk med värden upp till 600 Bq/k g 8—10 månader efter nedfallet. Efter 1988 var dock

halterna i havsfisk betryggande långt under gränsvärdet 300 Bqlkg.

Inom de mest drabbade områdena ökade cesiumhaltema snabbt efter Tjemobyl- olyckan till mer än 1 500 Bqlkg för de flesta fiskarter. I ett ganska stort antal sjöar registreras fortfarande höga värden, vilket medfört avbräck för husbehovsfisket och för saluförsel av fisk från dessa sjöar. Nedgången av cesiumhalten i fisk i närings- fattiga sjöar med lång omsättningstid av vattenmassan väntas ske mycket långsamt. För gädda kan det t.ex. i vissa sjöar behövas 10—20 år efter Tjernobyl tills värdena är lägre än 1 500 Bqlkg färskvikt. för småabborre går det snabbare, mindre än 5 år.

Insjöfisk

Vilda bär Blåbär, hallon och lingon har under tiden efter Tjernobyl sällan uppvisat värden över 100 Bqlkg. Hjortron har i vissa fall högre halter t.ex. uppmättes hösten 1992 i norra Uppland 1 500—2 000 Bqlkg färskvikt.

Svamp Vissa svampar (inte minst en del populära matsvampar) har ibland mycket höga

cesiumhalter. Halterna kan reduceras vid tillagning.

Säkerheten i de svenska kärnkraftverken

reaktorer som då saknade drifttillstånd förutsatte denna bedömning att de åtgärder som avsåg att lösa de problem som uppdagats genom händelsen i Barsebäcksverket den 28 juli 1992 (det s.k. sil- ärendet) visade sig godtagbara vid SKI:S säkerhets— granskning. I det följande ges en sammanfattning av myndigheternas bedömning baserad på erfar- enheter från driftåret 1992—93. Myndigheterna har

Säkerheten [ de svenska kärnkraftverken över- vakas av Statens kärnkrafiinspektion (SKI). Statens strålskyddsinstitut (SSI) övervakar strålskyddet vid anläggningarna och kontrol- lerar att radioaktiva utsläpp till luft och vatten vid normaldri ft hålls inom fastställda gränser. SKI och SSI redovisar årligen till regeringen säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftverken.

I rapporten från december 1992, avseende drift- året 1991-92, konstaterade SKI atten sammanväg- ning av de erfarenheter som gjorts och de åtgärder som vidtagits under perioden tydde på en fortsatt oförändrad riskbild. SKI konstaterade vidare att bedömningen rörande verkens åldrande'och möj- liga livslängd inte ändrats. Beträffande de fem

inte funnit anledning att ompröva den riskbild som ligger till grund för säkerhetsarbetet.

Drifterfarenheter 1992-93

Drifttillgängligheten har varit hög för den tid res- pektive reaktor haft drifttillstånd. Snabbstopps- frekvensen har fortsatt att ligga på en tillfredsstäl- lande låg nivå. Inga störningar eller tillbud under

• Sida 225
•  Original

drift av väsentlig säkerhetsbetydelse har inträffat sedan händelsen i Barsebäck den 28 juli 1992.

Fem reaktorer var avställda hösten 1992 för att bl.a. bygga om intagssilarna för kylvatten till nöd- kylsystemen. Oskarshamn 1 är fortfarande avställd för omfattande kontroll- och renoveringsarbeten, främst till följd av upptäckta skador på olika rör- system. Ringhals 2 står sedan maj månad 1993 avställd till följd av upptäckta defekter i rör- genomföringar i tanklocket.

Frekvensen bränsleskador, som för vissa reak- torer legat väl högt, har reducerats men årets drifter- farenheter visar också att olika, tidigare kända, skademekanismer kräver fortsatt hög uppmärk- samhet.

Ett antal materialproblem, i flertalet fall ålders- betingade, har lett till långvariga driftstillestånd för tre av de äldre reaktorerna. Särskilt har omfat- tande problem med sprickbildning i olika rörsystem uppdagats vid kontroller i Oskarshamn 1.

De samlade provningserfarenheterna tyder på att de förbättrade kontrollprogrammen fångar upp begynnande skadebildning på ett tidigt stadium. Därigenom kan marginalerna till läckage och brott av väsentlig säkerhetsbetydelse hållas på en till- fredsställande nivå trots att anläggningarna blir äldre. De utökade kontrollerna och reparationerna hardock medförten påtagligökningavstråldoserna till berörda yrkesgrupper. Det senaste driftårets erfarenheter styrker SKlzs tidigare bedömningar om säkerhet, åldrande och behov av omfattande kontroll- och reparationsinsatser.

Under perioden har ett flertal större problem ställt förmågan hos kärnkraftföretagen på prov. Särskilt gäller detta silärendet. Erfarenheterna vi- sade på påtagliga behov av förbättringar på flera områden. Hit hör skärpan i uppmärksamheten på indikationer om säkerhetsbrister och målmed- vetenheten i det agerande som följer, oberoende av SKI:s ställningstaganden. En viktig förutsätt- ning för detta är bl.a. en god dokumentation av ursprungliga konstruktionsförutsättningar och säkerhetsanalyser och verkenskännedom om dessa. I de avseenden där behov av förbättringar påvisats har kraftföretagen tagit kraftfulla initiativ som tyder på en i grunden god säkerhetskultur.

Prop. 1993/942111 Bilaga 2

Strålskyddsläget

Utsläppen till luft och vatten har varit låga. Inga händelser har inträffat vid anläggningarna som inneburit utsläpp av betydelse från Strålskydds- synpunkt. Händelsen vid Barsebäcksverket under sommaren 1992 gav ett utsläpp som i förhållande till verkets normala utsläpp var stort men som endast uppgick till en bråkdel av tillåtet värde.

Den trend av låga stråldoser till personalen vid anläggningarna som varit så typisk för de svenska verken har tyvärr brutits. Orsaken är främst de ökade arbetsinsatserna på de äldre reaktorerna, men också förhöjda strålnivåer och många om- byggnader har bidragit. SSI har inlett särskilda överläggningar med kraftindustrin om hur denna negativa trend skall kunna brytas.

Sammanfattande bedömning

Silärendetoch uppmärksammadematerialproblem har under året lett till betydelsefulla tekniska säkerhetsförbättringar vid verken och avsevärda förstärkningar av verkens eget säkerhetsarbete, som kan förväntas få fullt genomslag under kom- mande år. Samtidigt har erfarenheterna pekat på vikten av en noggrann prövning av vissa äldre säkerhetsanalyser och konstruktionsförutsätt- ningar, liksom vikten av fortsatt skärpt uppmärk- samhet på åldersbetingade förändringar.

Det gångna året har givit nyttiga påminnelser om att det fortfarande kan finnas svagheter i konstruktionslösningarochsäkerhetsanalysersom inte uppmärksammats tillräckligt. Det är då viktigt att notera attden grundläggande säkerhetsstrategin - ett djupförsvar i flera led mot allvarliga olyckor - är utformad utifrån förutsättningen att dolda fel och brister kan finnas, men att de inte skall leda längre än till tillbud utan allvarligare konsekvenser utanför anläggningen.

Mot denna bakgrund ser SKI och SSI vid en samlad bedömning av nämnda faktorer ingen an- ledning till omprövning av den riskbild som inled- ningsvis refererats till.

• Sida 226
•  Original

Prop. 1993/94:111 Bilaga 2

Redovisning av miljösituationen

5. Klimatpåverkan och luftföroreningar

Klimatpåverkande gaser Uttunning av ozonskiktet Fotokemiska oxidanter / marknära ozon