Utveckling av det militära försvarets utbildningssystem

Dir. 2002:41

Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2002.

1. Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare får till uppgift att redovisa hur det militära försvarets utbildningssystem fortsatt bör utvecklas.

Utredaren skall inledningsvis analysera det militära försvarets långsiktiga kompetensbehov med utgångspunkt från Försvarsmaktens huvuduppgifter och avgränsat till kompetenskraven som ställs på anställd personal inom det militäraförsvaret.

Utredaren skall därefter klarlägga hur detta kompetensbehov bör tillgodoses. Inom ramarna för detta skall utredningen utvärdera behovet av utbildning avseende såväl längd och utformning som innehåll.

Utredaren skall föreslå vilken status den militära utbildningen bör ges i jämförelse med annan eftergymnasial utbildning och i vilken omfattning utbildningen bör utmynna i examina som är jämförbara med andra utbildningsexamina. Vid denna bedömning skall utredaren även överväga hur ansvaret för att genomföra olika delar av utbildningen bör fördelas och redovisa en bedömning av vilka delar av utbildningen som bör genomföras utanför det militära utbildningssystemet.

Vid bedömningen av utbildningens status skall utredaren även redovisa vilka ekonomiska villkor som bör gälla för de yrkes- och reservofficersaspiranter som utbildas samt för dem som genomgår en anpassad yrkes- eller reservofficersutbildning.

2. Behovet av fortsatt reformering - bakgrund

Genom beslut den 5 december 1996 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att genomföra en översyn av det militära försvarets skolverksamhet. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav (SOU 1998:42) i mars 1998 med förslag till hur utbildningsverksamheten skulle kunna bedrivas och samordnas för ett bättre resursutnyttjande. Utredningen föreslog bl.a. att ett yrkesofficersprogram med viss försvarsmakts- och försvarsgrensgemensam utbildning skulle inrättas samt att stabs-, chefs- och fackprogram skulle inrättas. Utredningen lämnade dessutom förslag om inrättandet av det taktiska programmet och reservofficersprogrammet.

Skolutredningen behandlades i två steg av regeringen, dels i budgetpropositionen för 1998 och dels i propositionen Förändrad omvärld, omdanat försvar (prop.1998/99:74). I propositionen behandlade regeringen en ny struktur för yrkes- och reservofficersutbildningarna. Grunden för dagens utbildningsprogram lades därmed.

Den 4 november 1999 bemyndigade regeringen chefen för Försvarsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att redovisa en samlad syn på Försvarsmaktens personalförsörjning (SOU 2001:23). Försvarsutskottet hade dessförinnan vid flera tillfällen begärt förslag från regeringen om ett sammanhållet reformerat personalförsörjningssystem för samtliga personalkategorier inom Försvarsmakten. Utredningen utvärderade bl.a. utbildningssystemet och konstaterade att den totala utbildningstiden för yrkesofficerare är för lång. Utredningen föreslog därför att det taktiska programmet skulle tas bort, att chefsprogrammet skulle kortas ner och att stabsprogrammet och grundutbildningstiden skulle förlängas.

Regeringen redovisade i propositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10) behovet av en fortsatt reformering av det militära utbildningssystemet så att det tillgodoser framtida kompetensbehov och bidrar till att skapa alternativa karriärvägar för anställd personal. Avseende det framtida kompetensbehovet bedömde regeringen att den ökade internationella verksamheten ställer nya krav på utbildningen. Regeringen konstaterade dock att ytterligare överväganden är nödvändiga innan ett förslag kan redovisas för riksdagen. Därutöver bedömde regeringen att officersutbildningen i många avseenden vad avser nivå och kvalitet är fullt jämförbar med högskoleutbildning och att den också kan likställas med andra eftergymnasiala utbildningar.

Försvarsmaktens utbildningsbehov har följaktligen utretts tidigare, men det finns trots detta fortfarande ett antal frågor där regeringen bedömer att ytterligare överväganden är nödvändiga för att en fortsatt reformering skall kunna genomföras. Arbetet med dessa frågor kan inte bedrivas isolerat utan måste utgå från en helhetssyn på det militära försvarets kompetensbehov och de krav på utbildning som följer av detta.

3. Uppdraget

3.1 Kompetensbehovet inom det militära försvaret

Vilket är det militära försvarets kompetensbehov?

Utredaren skall analysera det militära försvarets långsiktiga kompetensbehov med utgångspunkt från Försvarsmaktens huvuduppgifter och avgränsat till kompetenskraven som ställs på anställd personal inom det militära försvaret. Utredaren skall även beakta det behov av officerskompetens som kan finnas utanför Försvarsmakten. Utredaren skall redovisa en bedömning av vilka grundläggande och generella krav som bör ställas på alla officerare. Utredarens bedömning av det militära försvarets kompetensbehov skall redovisas och därefter ligga till grund för utredningens fortsatta arbete.

Regeringen förklarade i propositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10) att reformarbetet bör grundas på de krav som övergången från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar, de internationella insatserna, anpassningsförmågan och den väpnade striden ställer. Behovet av såväl ökad detaljkunskap som breddad kompetens inom försvaret ställer krav på utbildningar som både erbjuder stor bredd och stort djup, dvs. chefsutbildningar förutom fack- och expertutbildningar.

3.2 Det militära försvarets utbildningsbehov m.m.

Vilken utbildning krävs för att täcka kompetensbehovet?

Utredaren skall lämna förslag på hur det kompetensbehovet kan tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt avseende utbildningarnas längd, mål och innehåll. Utredaren skall pröva om det militära försvarets kompetensbehov kan tillgodoses samtidigt som personalresurser frigörs för andra ändamål. Utredaren skall även lämna förslag på hur den gemensamma yrkes- och reservofficersutbildningen bör utformas för att de grundläggande, generella kraven på kompetens skall kunna tillgodoses.

Hur lång bör utbildningstiden vara?

Utredaren skall undersöka och redovisa möjligheterna att minska den skolbundna tiden. I undersökningen skall såväl alternativet att förkorta den totala utbildningstiden för officerare som genomgår samtliga skolsteg som alternativet att minska antalet elever som genomgår skolstegen granskas. Det förslag om att införa en treårig grundläggande yrkesofficersutbildning som Personalförsörjningsutredningen lämnade i sitt betänkande Personal för ett nytt försvar (SOU 2001:23) skall prövas i syfte att minska skillnaderna mellan den grundläggande officersutbildningen och civil eftergymnasial utbildning. Utredaren skall pröva om en treårig utbildning eller annan sammanhängande utbildning är ändamålsenslig med utgångspunkt från det militära försvarets behov av såväl kompetens som av personalresurser vid sin verksamhet.

Inom ramen för bedömningen av utbildningslängden skall utredaren belysa hur yrkes- och reservofficersaspiranters grundläggande värnpliktstjänstgöring skall kunna kombineras med behovet av att utbilda värnpliktiga befäl för insatsorganisationens behov. Utredningens förslag avseende utbildningens längd skall särskilt belysas utifrån ett jämställdhetsperspektiv då denna påverkar möjligheterna att kombinera föräldraskap med karriär- och utvecklingsmöjligheterna inom officersyrket.

Vilka utbildningsvägar krävs för att tillgodose rekryteringen till officersyrket och för att skapa nya karriär- och utvecklingsmöjligheter?

I propositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (Prop. 2001/02:10) redogjorde regeringen även för de nya karriär- och utvecklingsmöjligheter som bör skapas för anställd personal i Försvarsmakten. De krav som denna utveckling ställer på utbildning skall beaktas av utredaren.

Utredaren skall som ett led i bedömningen av vilka utbildningar som är nödvändiga för att tillgodose det militära försvarets kompetensbehov överväga ett införande av aspirantskolor. Traditionellt har befälsuttagna totalförsvarspliktiga rekryterats som yrkes- och reservofficerare efter fullgjord värnplikt. Dagens volymer av totalförsvarspliktiga är en begränsande faktor för denna rekrytering. En rekryteringsförutsättning kan därför vara att de som har intresse och som bedömts lämpliga som officerare skall kunna erbjudas en ändamålsenlig utbildning.

Som ett led i arbetet med att skapa nya karriär- och utvecklingsmöjligheter och en ökad kompetensbredd bör Försvarsmakten ges möjlighet att anställa personer med särskild kompetens efter en anpassad yrkes- eller reservofficersutbildning. Utredaren skall lämna förslag på områden inom vilka detta skulle kunna utgöra ett viktigt bidrag till Försvarsmaktens personalförsörjning. Utbildningen bör ges en utformning som tillgodoser kvalitetsaspekterna på officersyrket och utredaren skall lämna förslag på en lämplig utformning av utbildningen.

3.3 Utbildningens utformning

Vilka examina bör utbildningen leda till?

Utredaren skall pröva och lämna förslag på vilka examina som bör införas för utbildningens olika delar. Bedömningen skall ske med utgångspunkt från hur utbildningen skall utformas för att på bästa sätt kunna bidra till att det militära försvarets kompetensbehov tillgodoses.

Utredaren skall granska och värdera en utformning som innebär att utbildningen, eller delar av den, kvalitetsmässigt likställs med högskoleutbildning enligt högskolelagen. Utredaren skall därefter redovisa vilka åtgärder, inklusive eventuella författningsförändringar, som behövs för att uppnå detta.

Hur bör ansvaret för att genomföra olika delar av utbildningen fördelas?

Utbildningen skall bl.a. bygga på den kompetens som erhållits i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt. Vissa delar av utbildningen är mer teoretiska under det att andra är mer praktiskt inriktade och i högre grad bygger på kunskapstillämpning. Det står utredaren fritt att föreslå förändringar avseende ansvaret för utbildningarna.

Utredaren skall peka ut de kompetenser inom det militära försvaret som på ett lämpligt sätt kan tillgodoses genom utbildning utanför det militära utbildningssystemet. Utredaren skall belysa de organisatoriska konsekvenser som följer av förslagen tillsammans med andra eventuella förändringar.

En viktig infallsvinkel på gränsdragningsfrågorna bör vara behovet av en tydlig identitet hos det reformerade utbildningssystemet. En dynamisk och vital struktur för utbildningen skall möjliggöra att existerande kurser tas bort eller förvandlas i takt med att kompetenskraven förändras. I detta sammanhang skall möjligheterna att bygga upp starka miljöer för utveckling och forskning beaktas när så bedöms lämpligt.

Vilka ekonomiska villkor bör gälla för de yrkes- och reservofficersaspiranter som utbildas?

Utredaren skall lämna förslag på vilka ekonomiska villkor som bör gälla för yrkes- och reservofficersaspiranter samt för dem med särskild kompetens som genomgår anpassad yrkes- eller reservofficersutbildning. I de förslag som utredaren lämnar skall möjligheterna till ett eventuellt införande av studiemedelsfinansiering beaktas. Villkoren bör vara sådana att förutsättningarna stärks för att yrkes- och reservofficerare skall kunna komplettera varandra i arbetet med att lösa Försvarsmaktens uppgifter.

Allmänna krav för uppdraget

Utredaren skall beakta vad som anförts i prop. 2001/02:10 om det militära utbildningssystemets utveckling och kvinnliga officerare. Eftersom ett av regeringens mål för jämställdhetspolitiken är kvinnors och mäns lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, skall utredaren särskilt belysa sina förslag från ett könsrollsperspektiv.

Utredaren skall beakta målen för integrationspolitiken i vilka ingår lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk tillhörighet. Vidare skall utredaren beakta statens ansvar att vara ett föredöme vad gäller etnisk mångfald.

Utredaren skall redovisa sina förslag tillsammans med en jämförelse av andra relevanta utländska militära utbildningssystem.

Utredaren skall även beakta vad som anförts om bl.a. uppdragsutbildning i regeringens proposition Den öppna högskolan (prop. 2001/02:15).

Statens totala kostnader för utbildningarna får inte öka. Utredaren skall därför redovisa de ekonomiska konsekvenserna av sina förslag och ha i beaktande att dessa skall kunna genomföras inom oförändrade ekonomiska ramar.

Utredningen skall i sitt arbete ta hänsyn till de generella direktiv och riktlinjer som finns för kommittéväsendet.

4. Ramar för arbetet och redovisning av uppdraget

Utredningsarbetet skall bedrivas i nära samverkan med Försvarsmakten, Försvarshögskolan och Försvarets forskningsinstitut. Utredningen skall dessutom fortlöpande hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om sitt arbete och ge dem tillfälle att yttra sig.

Utredningen skall lämna ett delbetänkande senast den 30 september 2002 om det militära försvarets långsiktiga kompetensbehov utgående från Försvarsmaktens huvuduppgifter och avgränsat till kompetenskraven på anställd personal.

Utredningen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 maj 2003.

Försvarsdepartementet