HFD 2026 ref. 27

Skälen för avgörandet

Frågan i Högsta förvaltningsdomstolen

7Frågan är om en domstol vid bedömningen av en mäklares lämplighet ska beakta även den tid som förflutit efter Fastighets­mäklarinspektionens beslut.

Rättslig reglering m.m.

8Enligt 2 kap. 1 § första meningen fastighetsmäklarlagen (2021:516) ska fastighetsmäklare och fastighetsmäklarföretag vara registrerade hos Fastighetsmäklarinspektionen.

9Av 2 kap. 8 § 6 framgår att registrering av en fastighetsmäklare får ske endast om mäklaren är redbar och i övrigt lämplig att vara verksam som fastighetsmäklare.

10Av motivuttalanden framgår att det vid prövningen av kravet på redbarhet och lämplighet när det gäller brottslighet särskilt bör uppmärksammas fällande domar beträffande förmögenhetsbrott. Vid bedömningen bör, förutom hur långt tillbaka i tiden brottslig­heten ligger, det också beaktas brottets art och svårhet, om det är fråga om ett enstaka brott eller flera och om det har förekommit upprepade lagföringar (prop. 1994/95:14 s. 66).

Högsta förvaltningsdomstolens bedömning

11Högsta förvaltningsdomstolen har i mål om lämplighets­prövning, när någon dömts för viss brottslighet, vid sin prövning även beaktat den tid som då förflutit sedan gärningstillfället. Detta har bl.a. gällt vid prövning av ansökningar om förordnande som ordningsvakt (RÅ 1992 not. 100 och RÅ 2003 ref. 40). Domstolens prövning har alltså inte begränsats till frågan om det vid tiden för beslutsmyndighetens ställningstagande funnits fog för att anse att tillräcklig tid inte förflutit.

12Det saknas enligt Högsta förvaltningsdomstolen skäl att tillämpa en annan ordning när en domstol prövar en ansökan om registrering som fastighetsmäklare. Om Fastighetsmäklarinspek­tionen har avslagit en sådan ansökan på grund av att för kort tid förflutit sedan den brottsliga gärningen begicks, ska en domstol således grunda sitt avgörande på den tid som har förflutit när domstolen prövar frågan.

13Högsta förvaltningsdomstolen konstaterar mot denna bakgrund att kammarrätten inte borde ha begränsat sin prövning till frågan om det vid tiden för Fastighetsmäklarinspektionens beslut fanns skäl att vägra M.K. registrering som fastighetsmäklare. Kammarrättens avgörande ska därför upphävas och målet visas åter till kammarrätten för ny prövning.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens avgörande och visar målet åter dit för ny prövning.

I avgörandet deltog justitieråden Jermsten, Askersjö, Gäverth, Westberg och Attorps. Föredragande var justitiesekreteraren Emil Alfredsson.

Förvaltningsrätten i Karlstad (2024-08-29, ordförande Arnljots):

Fråga i målet är om Fastighetsmäklarinspektionen haft skäl för sitt beslut att avslå M.K:s ansökan om registrering som fastighetsmäklare med motiveringen att hon inte uppfyller det krav på redbarhet och lämplighet som ställs för att bli registrerad som fastighetsmäklare.

Av utredningen i målet framgår att M.K. den 16 september 2021 dömdes för stöld avseende en gärning som begicks den 12 augusti 2021. Det aktuella brottet är av sådan typ som exemplifieras i förarbetena som vad som normalt sett bör uppmärksammas vid bedömningen av om en person uppfyller kraven på redbarhet och lämplighet, dvs. ett förmögen­hetsbrott. Vid prövningen av sökandens lämplighet och redbarhet ska det emellertid göras en samlad bedömning av samtliga omständigheter.

Förvaltningsrätten konstaterar att M.K., utöver domen avseende stöld, inte förekommer i belastningsregistret. Vid detta förhållande samt med beaktande av omständigheterna kring det aktuella brottet anser förvaltningsrätten att det inte finns något som tyder på att ifrågavarande brott skulle vara något annat än en engångsföreteelse. M.K. har även lämnat in ett intyg från den mäklarbyrå där hon praktiserat. Av intyget framgår att hon fått goda vitsord avseende bl.a. redlighet och hantering av klientmedelskonton med tillhörande redovisning.

I bedömningen ska även beaktas hur långt tillbaka i tiden brottsligheten ligger. Förvaltningsrätten konstaterar att det saknas vägledande avgöranden hur denna bedömning ska göras. I en dom från Kammarrätten i Göteborg, meddelad den 13 november 2023, i mål nr 4758-18 och 4759‑18, ansågs drygt tre och ett halvt år mellan en misshandel och Fastighetsmäklarinspektionens beslut inte vara tillräckligt för att en registrering skulle kunna ske. Omständigheterna i det målet var emellertid av allvarligare art och karaktär än i nuvarande mål.

Som konstaterats ovan finns det inget som tyder på att den gärning som M.K. dömts för skulle vara något annat än en engångsföreteelse. Mellan gärningen och Fastighetsmäklarinspektionens beslut har det gått cirka två år och tre månader. Mot bakgrund av gärningens art och karaktär och även omständigheterna vid gärningstillfället anser förvaltningsrätten att gärningen ligger tillräckligt långt tillbaka i tiden för att inte beaktas vid bedömningen av om M.K. uppfyller kraven på lämplighet för att registreras som fastighetsmäklare. Fastighetsmäklarinspektionens beslut ska därför upphävas och målet återförvisas till myndigheten för en ny prövning av om M.K. uppfyller övriga krav för att registreras som fastighetsmäklare.

– Förvaltningsrätten upphäver Fastighetsmäklarinspektionens beslut och återförvisar målet för en ny prövning av om M.K. uppfyller kraven för att registreras som fastighetsmäklare.

Kammarrätten i Göteborg (2024-10-20, Falkendal [skiljaktig], Huldén och Lindén):

Frågan i målet är om M.K. kan anses redbar och i övrigt lämplig att vara verksam som fastighetsmäklare. Prövningen utgår ifrån de omständigheter som förelåg vid Fastighetsmäklarinspektionens beslut.

M.K. har dömts för stöld och vid myndighetens prövning hade det förflutit 2 år och 3 månader sedan gärningstillfället. Hon förekommer inte i övrigt i belastningsregistret. Brottet utgör ett förmögenhetsbrott som särskilt ska beaktas vid prövningen av hennes redbarhet och lämplighet. Skäl finns vidare utifrån den ansvarsfulla förtroendeställning som en mäklare genom sin yrkesroll intar att bedöma ett förmögenhetsbrott som särskilt allvarligt. Fastighetsmäklare ges genom sitt yrke ofta en oför­hindrad tillgång till förmedlingsobjekt och kan vistas där ensam i samband med visningar. En mäklare har därutöver tillgång till de medel som har deponerats på mäklarens klientmedelskonto.

Med hänsyn till den förtroendeställning som en mäklare innehar och den begränsade tid som har passerat sedan gärningstillfället bedömer kammarrätten att M.K. inte uppfyller kraven på redbarhet och lämplighet i övrigt. Vad som har kommit fram om hennes arbete som mäklarassistent förändrar inte bedömningen.

Fastighetsmäklarinspektionen har därmed haft fog för sitt beslut att avslå hennes ansökan om registrering.

– Kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer Fastighetsmäklarinspektionens beslut.

Falkendal var skiljaktig och anförde:

I likhet med förvaltningsrätten anser jag att det inte kommit fram i målet att den gärning som M.K. dömts för skulle vara något annat än en engångsföreteelse. Jag instämmer även i övrigt i förvaltningsrättens bedömning att hon i detta avseende uppfyller kraven på lämplighet för att registreras som fastighetsmäklare. Det kan även tilläggas att det saknas vägledning från Högsta förvaltningsdomstolen om även den tid som numera förflutit sedan Fastighetsmäklarinspektionens beslut ska beaktas vid denna bedömning.