KamR Göteborg mål 6408-20

KLAGANDE

Higab AB, 556104-8587

MOTPART

Nordiska Ytskiktsbolaget AB, 556204-9790

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 16 oktober 2020 i mål nr 8151-20, se bilaga A

SAKEN

Offentlig upphandling

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten avslår överklagandet.

YRKANDEN

MM.

Higab AB yrkar att kammarrätten, med ändring av förvaltningsrättens dom, beslutar att upphandlingen får avslutas i enlighet med tilldelningsbeslut meddelat den 12 juni 2020. Higab anför följande.

De betyg som genererar mervärdesavdrag har utförligt beskrivits i upphandlingsdokumentets AFB.53. Det är rimligt att läsa betygsförklaringarna i ljuset av den målbild som framgår av AFA.21 i upphandlingsdokumentet. Där framgår att Higabs mål med avtalet är att säkerställa behovet av att reparations- och underhållsarbeten utförs inom angivna tider och med hög kvalitet med avsikten att vårda och bevara de kulturhistoriska värdena. Det torde vara uppenbart för en rimligt informerad och normalt omsorgsfull anbudsgivare verksam i branschen att utvärderingskriterierna och betygsskalan ska ses i ljuset av den förväntade målbilden och att anbudsgivaren, för att få högsta betyg, bör utforma sin beskrivning på ett sådant sätt att redovisning avseende besiktning och analys upplevs som mycket väl genomtänkt avseende samtliga delar samt beskriver ett mycket väl genomtänkt åtgärdsförslag med tydliga motiveringar, det vill säga lämnar in en beskrivning som omfattar helheten och där åtgärdsförslagen är adekvata och tydligt motiverade, med avsikten att vårda och bevara de kulturhistoriska värdena som byggnaderna har.

Det har funnits tillräcklig vägledning i upphandlingsdokumenten för att en anbudsgivare ska förstå hur denne ska utforma sitt anbud på bästa sätt och vad Higab kommer att tillmäta betydelse vid utvärderingen av anbuden.

Upphandlingsföremålet avser en icke standardiserad tjänst som vid utförandet kräver stort yrkeskunnande och omsorg. Det ligger därför i den upphandlade tjänstens natur att anbudsgivarna måste ges viss frihet att utforma sina anbud. Syftet med vald utvärderingsmodell har varit att uppmuntra leverantörerna till att, inom ramen för upphandlingsdokumentet, utforma egna lösningar för hur besiktning/analys samt åtgärdsförslag bör utföras. Då det i upphandlingsdokumentet har varit tydligt för anbudsgivare vad Higab kommer att tillmäta betydelse vid betygssättningen har någon fri prövningsrätt inte förelegat.

Higab har i tillräcklig omfattning redovisat vad som krävs för ett visst betyg och det har inte varit möjligt för Higab att beakta annat än vad som redovisats i upphandlingsdokumentet. De motiveringar till betyg som delgavs anbudsgivarna efter det att tilldelningsbeslut hade fattats, visar även att Higab har förhållit sig till den i upphandlingsdokumentet redovisade utvärderingsmodellen, inte tagit något ovidkommande hänsyn och visar även att utvärderingsmodellen har varit tillräckligt väl beskriven i upphandlingsdokumentet, då det klart framgår att anbudsgivarna har uppfattat kriteriet på samma sätt. Nordiska ytskiktsbolaget AB har fått höga betyg, dock inte de högsta betygen. Detta tyder på att kriterierna och betygsskalorna har varit fullt begripliga för Ytskiktsbolaget.

Principerna om förutsägbarhet, transparens och likabehandling har inte trätts för när i sådan utsträckning att det motiverar ett ingripande med stöd av lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU.

Ytskiktsbolaget har endast i allmänna ordalag påstått att bolaget lidit eller kan komma att lida skada genom att inte kunna utforma ett optimalt anbud.

De brister i Ytskiktsbolagets anbud som medfört ett lägre betyg härrör direkt till omständigheter som kan utläsas ur upphandlingsdokumentet. Ytskiktsbolaget har inte fört något närmare resonemang kring på vilket sätt utformningen av bolagets anbud påverkats av den påstådda bristen i upphandlingsdokumentet på sådant sätt att bolagets betyg hade kunnat påverkas. Det är därför inte uppenbart att den påstådda bristen i upphandlingsdokumentet inneburit skada för bolaget.

Nordiska Ytskiktsbolaget AB anser i första hand att överklagandet i ska avslås och i andra hand att målet ska återförvisas till förvaltningsrätten för prövning av de frågor som inte tagits upp till prövning. Bolaget anför följande. Det finns ingen mätbarhet i utvärderingsmodellen utan nivåskillnaderna består i Higabs egen subjektiva uppfattning av vilken beskrivning som är mest tilltalande. Ytskiktsbolaget har fått negativa mervärdesomdömen i form av att bolaget skulle ha ett icke varsamt arbetssätt. Att byta ut rötskadad fasad eller byta ut bristfälligt gjord renovering till material som återskapar det kulturhistoriska värdet innebär inget annat än att syftet med av upphandlingen tillvaratas i sin helhet. Betoning på den egna upplevelsen redogörelsen medför att Higab har en otillåten fri prövningsrätt.

Utgångspunkten för redogörelserna för casen har inte varit att anbudsgivarna ska redogöra för alla möjliga eventualiteter som skulle kunna påträffas vid en besiktning av det fiktiva objektet. Sådana redogörelser har dock uppenbarligen tillmätts betydelse i utvärderingen. Flera anbudsgivare har fått positiva omdömen för uppgifter i redogörelserna som går utanför de angivna instruktionerna och förutsättningarna, t.ex. byggnadsteknisk kunskap och kunskap om byggnadshistoria. Om Ytskiktsbolaget hade förstått att redogörelsen skulle innehålla en brodering av t.ex. företagets kunskaper om byggnadshistoria så hade bolaget gjort en sådan. Casen avser emellertid en arbetsbeskrivning för fasad, dörrar och fönster för ett specifikt objekt. Det har stått Higab helt fritt att utifrån tycke och smak välja vilka aspekter i redogörelserna som lyfts fram i positiva och negativa ordalag. En sådan utvärderingsmodell är inte förenlig med LOU.

Ytskiktsbolaget hade kunnat utforma sina case på ett annat sätt om upphandlingsdokumenten hade varit förenliga med LOU.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

I den här upphandlingen utvärderas anbuden genom att mervärdesavdrag görs från en beräknad summa av timkostnader. Mervärdeavdrag ges dels för två arbetsbeskrivningar (case), dels för en presentation.

Arbetsbeskrivningarna

I förfrågningsunderlaget sägs följande angående utvärderingen av arbetsbeskrivningarna.

”Respektive Case kommer att bedömas utifrån följande:

Anbudsgivarens redogörelse för hur denne kommer fram till rengöringsgrad, metod för rengöringsgrad, färgtyp, kulör och målningsbehandling samt vidare underhåll genom beskrivning av åtgärdsförslag med motivering till tänkta åtgärder i enlighet med nedan frågeställningar i respektive Case. 1. Besiktning/analys Anbudsgivarens redovisning avseende analys, besiktningsmetod, skadebild och troliga befintliga synliga och icke-synliga material.

2. Åtgärdsförslag

Anbudsgivarens redovisning avseende åtgärdsförslag/arbetsbeskrivning som inkluderar metod och material.”

Kraven för att få högsta mervärdesavdrag beskrivs i förfrågningsunderlaget på följande sätt. ”Anbudsgivarens beskrivning av Caset uppfattas som mycket väl genomtänkt med initierade förslag och mycket stor förståelse för uppdraget. Anbudsgivarens redovisning avseende besiktning och analys upplevs som mycket väl genomtänkt avseende samtliga delar samt beskriver ett mycket väl genomtänkt åtgärdsförslag med tydliga motiveringar.”

Enligt förfrågningsunderlaget lämnas mervärdesavdrag med olika belopp för olika kvalitetsnivåer. De olika nivåerna särskiljs genom uttryck som ”mycket väl genomtänkt”, ”väl genomtänkt” och ”genomtänkt” för de högre nivåerna. För den lägsta godtagbara nivån används ”acceptabelt” och liknande uttryck.

Vid utvärderingen av arbetsbeskrivningarna fäste Higab avseende vid olika omständigheter som inte uttryckligen nämns i förfrågningsunderlaget.

Higab beaktade att flera av arbetsbeskrivningarna ”redovisar en analys som visar på en mycket hög materialkunskap och byggnadsteknisk kunskap”. Angående flera arbetsbeskrivningar sägs bland annat att ”analys och åtgärdsförslag redovisar en komplett process från ett första platsbesök samt inläsning av vård- och underhållsplan till material- och kulörlista efter avslutat arbete med ett stort fokus på, och kunskap om kultur-, material- och byggnadshistoria.”

Kammarrätten uppfattar de olika omständigheter som Higab beaktade närmast som ett slags hjälpkriterier för att utvärdera i vilken grad arbetsbeskrivningarna motsvarar utvärderingskriterierna och den betygsskala som anges 1 förfrågningsunderlaget.

Upphandlingsföremålet avser en icke standardiserad tjänst som vid utförandet kräver stort yrkeskunnande och omsorg. En alltför detaljerad beskrivning i förfrågningsunderlaget av vad redogörelser av det här slaget ska innehålla kan få till följd att anbudsgivarnas redogörelser blir så lika att de förlorar sitt värde som utvärderingsunderlag.

För att inte komma i konflikt med kraven på likabehandling och transparens är det dock nödvändigt att de omständigheter som den upphandlande myndigheten beaktar är relevanta vid prövningen mot de utvärderingskriterier som framgår av förfrågningsunderlaget.

Eftersom anbudsgivarna för att få högsta möjliga mervärdesavdrag skulle komma in med genomtänkta och initierade förslag samt visa mycket stor förståelse för uppdraget bedömer kammarrätten att de omständigheter som beaktades vid utvärderingen var relevanta vid prövningen av i vilken grad arbetsbeskrivningarna motsvarar de utvärderingskriterier som anges i förfrågningsunderlaget. Kammarrätten anser alltså att Higab vid sin utvärdering av anbuden inte tillämpade några andra utvärderingskriterier än de som framgår av förfrågningsunderlaget.

Att beskrivningen av kraven för att få högsta mervärdesavdrag innehåller uttrycken ”uppfattas” och ”upplevs” antyder visserligen att utvärderingen ska utgå ifrån beställarens subjektiva uppfattning av arbetsbeskrivningarna. Kravbeskrivningen i övrigt innehåller dock olika bestämningar som gör att utvärderingsresultatet inte i första hand är beroende av beställarens subjektiva uppfattning. Kammarrätten anser därför att utvärderingsmodellen inte på grund av de här uttrycken ger beställaren en fri prövningsrätt.

Kammarrätten anser även att kravbeskrivningarna för de olika nivåerna av mervärdessavdrag särskiljer de lägre kvalitetsnivåerna från den högsta på ett godtagbart sätt.

Presentationen

I förfrågningsunderlaget sägs angående presentationen att anbudsgivaren med utgångspunkt i lämnade svar för respektive arbetsbeskrivningar ska motivera och göra det trovärdigt att anbudsgivarens offererade organisation är anpassad för uppdraget och kan genomföra det enligt angivna förutsättningar i förfrågningsunderlaget och till god kvalitet. Med utgångspunkt i de två arbetsbeskrivningarna (casen) ska anbudsgivaren vid presentationen ”beskriva hur de arbetar och belysa samtliga frågor i Casen”. I förfrågningsunderlaget anges även fem ytterligare frågeställningar som ska belysas genom presentationen.

Kraven för att få högsta mervärdesavdrag för presentationen beskrivs i förfrågningsunderlaget på följande sätt. ”Utmärkt genomförd presentation med mycket väl genomtänkt beskrivning av respektive Case. Den offererade organisationen ger ett mycket gott och förtroendeingivande intryck och bedöms ha mycket stor erfarenhet från liknande uppdrag. Lämnar inget i övrigt att önska.”

Kammarrätten anser att förfrågningsunderlaget främst beskriver vad presentationen ska innehålla. Däremot är det i hög grad oklart vilka kriterier som ska användas vid utvärdering av presentationen. Det framgår inte på annat sätt än genom beskrivningen av kraven för de olika mervärdesavdragen.

Ett av kraven för att få högsta mervärdesavdrag beskrivs med orden ”den offererade organisationen ger ett mycket gott och förtroendeingivande intryck”. Ett annat krav beskrivs med orden ”Lämnar inget i övrigt att önska.” Dessa formuleringar kan inte godtas som utvärderingskriterier, eftersom de ger ett alltför stort utrymme för beställarens subjektiva bedömning.

Utformningen av de här utvärderingskriterierna innebär en risk att

Ytskiktsbolaget ska lida skada. Det finns därför skäl att ingripa mot upphandlingen. Eftersom felet avser det konkurrensuppsökande skedet ska upphandlingen göras om. Förvaltningsrättens dom ska alltså inte ändras.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 1).

Gertrud Forkman

Axel Hanson Jacob Avellan referent

/Ebba Idunger Lundgren

Bilaga A

SÖKANDE

Nordiska Ytskiktsbolaget AB, 556204-9790

Ombud: Advoka'

MOTPART

Higab AB, 556104-8587

SAKEN

Överprövning enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, förkortad

LOU

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten bifaller ansökan och beslutar att Higab AB:s upphandling av Ramavtal -Traditionellt måleri, dnr 0102/20, ska göras om.

BAKGRUND

Under 2019 genomförde Higab AB (Higab) en upphandling av Ramavtal — Traditionellt måleri, dnr 0083/19. Nordiska Ytskiktsbolaget AB (Ytskiktsbolaget) antogs på andra plats i ramavtalet. Ytskiktsbolaget ansökte om överprövning av upphandlingen och Förvaltningsrätten i Falun förordnande den 7 november 2019 i dom i mål nr 4738-19 att upphandlingen skulle göras om. Förvaltningsrätten bedömde bl.a. att det inte gick att utläsa vad Higab skulle tillmäta betydelse vid utvärderingen av presentationerna. Det bedömdes vidare att anbudsgivare inte kunde utläsa hur ett konkurrensdugligt anbud skulle utformas och gav också utrymme för en godtycklig bedömning vid anbudsutvärderingen.

Higab har under våren 2020 genomfört en ny ramavtalsupphandling, Ramavtal -Traditionellt måleri, dnr 0102/20. Av tilldelningsbeslut framgår att andra leverantörer än Ytskiktsbolaget tilldelats ramavtal.

Det förvaltningsrätten ska pröva i detta mål är om det finns skäl mot ingripande av upphandlingen på de grunder som Ytskiktsbolaget anför.

YRKANDEN M.M.

Ytskiktsbolaget ansöker om överprövning och yrkar att upphandlingen ska göras om. Ytskiktsbolaget anför sammanfattningsvis följande till stöd för sin talan. Higab har genomfört en ny upphandling utan att i sak ändra utvärderingsmodellen, endast justeringar av kosmetisk natur har ägt rum. Utvärderingen är präglad av godtycke och Higab har genom utvärderingskriterierna skapat sig en fri prövningsrätt. Enligt praxis strider utvärderingsmodellen mot gällande rätt. De kriterier som uppställs för utvärderingen av ”casen” (fall, som av parterna benämns case) är otydliga. Av utvärderingen går det att utläsa motstridiga uppgifter, t.ex. att analys och åtgärdsförslag bedömts som detaljerat samtidigt som att det angetts att vissa detaljbeskrivningar saknats. Det framgår inte vad som har tillmätts betydelse vid utvärderingen. Hade utvärderingsmodellen varit tydligare utformad, kopplad till upphandlingsföremålet och inte gett Higab fri prövningsrätt, hade Ytskiktsbolaget kunnat anpassa sitt anbud och därmed tillerkännas ett större mervärdesavdrag. Ytskiktsbolaget hade då kunnat rangordnas som etta i utvärderingen. Det föreligger därför en risk för att Ytskiktsbolaget lider skada.

Vidare framgår det inte någonstans i upphandlingsdokumenten att presentationen av företaget vid intervjun skulle tillmätas betydelse. Det framgår inte, avseende casen, att inläsning av varsamhetskrav, eller vårdoch underhållsplaner, varit en faktor som beaktats i 2019 års upphandling. Det styrker att de faktorer som tillmäts betydelse i 2020 års upphandling inte varit fastställda på förhand. Denna inläsning av varsamhetskrav och inläsning av vård- och underhållsplan saknar koppling till hur anbudsgivarna kommer fram till rengöringsgrad, metod för rengöring m.m., samt vidare åtgärdsförslag där beslut tas i samråd med beställare och antikvarie. Det saknas även ledning för vilka metoder som Higab anser som bättre eller sämre än andra metoder. Mervärdesavdraget för Ytskiktsbolaget har motiverats bl.a. med att de skulle ha ett ovarsamt förhållningssätt. Det framhålls däremot att omfattningen av lagningar/utbyten samt kulörval bestäms av den antikvariska ambitionen, dvs. efter samråd med beställare och antikvarie som äger samt avgör ambitionsnivån.

Det framgår inte heller vad som är skillnaden mellan de olika stegen i poängskalan. Det är inte möjligt för en anbudsgivare att bilda sig en uppfattning om vad skillnaden mellan de olika graderingsskalorna i upphandlingsdokumenten är. Higab verkar ha blandat samman utvärderingskriterier med kvalificeringskrav. Intervjufasen strider även mot förbudet mot muntlig kommunicering eftersom det genom intervjuerna har tillförts nya anbudsuppgifter som legat till grund för utvärderingen.

Ytskiktsbolaget har erhållit lägre mervärdesavdrag än antagen leverantör för utvärderingskriterier som rätteligen utgör kvalificeringsvillkor. Ytskiktsbolaget som lämnat det näst lägsta priset i upphandlingen har därmed riskerat att lida skada. Eftersom Higab brutit mot kommuniceringsreglerna saknas det skriftlig information som kan säkerställa vilka anbudsuppgifter som lämnats. Då Ytskiktsbolaget inte tilldelats högsta mervärdesavdrag för utvärderingskriteriet intervju har Ytskiktsbolaget riskerat att lida skada av denna överträdelse av LOU.

Higab bestrider bifall till ansökan om överprövning. Till stöd för bestridandet anför Higab sammanfattningsvis följande. Higab har agerat korrekt i upphandlingen i enlighet med de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU. Det saknas därför grund för ingripande. Higab har i upphandlingen ställt tydligt formulerade tilldelningskriterier som inte träder principerna om likabehandling och transparens (eller några andra av de grundläggande principerna) för när. Samtliga anbudsgivare har bedömts på samma sätt utifrån uppställda kriterier och härvid behandlats lika. Den bedömning av anbuden som ägt rum är korrekt. Tilldelningskriteriernas poängskalor innehåller tillräckligt med information för att en rimligt informerad och normalt omsorgsfull anbudsgivare verksam i branschen ska kunna förstå vad Higab fäster vikt vid under presentationerna. Det har varit tydligt vad som kommer att tillmätas betydelse vid utvärderingen och någon fri prövningsrätt har inte förelegat.

Den aktuella upphandlingen avser kvalificerade måleritjänster i syfte att vårda och bevara byggnader av högt kulturellt värde. Den organisation som ska genomföra tjänsten har stor påverkan på fullgörandet av kontraktet och kan inte ses som något annat än en viktig del av anbudsgivarens erbjudande.

Någon otillåten sammanblandning av kvalificeringskrav och tilldelningskriterier har inte skett.

Det primära syftet med presentationskriteriet är att säkerställa att Higab erhåller en organisation som är anpassad för uppdraget. Trovärdighet kan svårligen mätas genom skriftliga utfästelser. Higab har av denna anledning valt att tillämpa undantaget i 12 kap. 5 § LOU. Presentation har skett med utgångspunkt i det skriftliga beskrivningarna av casen och har genomförts av den organisation som har presenterats i anbudet. Några väsentliga delar av upphandlingen har därigenom inte ändrats.

Ytskiktsbolaget har inte visat vilken skada de lidit eller riskerat att lida med anledning av de påstådda grunderna om fel i upphandlingen. De har påtalat ett antal påstådda upphandlingsfel men som det fastslagits i praxis ska domstolen ingripa mot en upphandling endast om sökanden har visat att denne har lidit eller riskerar att lida skada på grund av den påstådda överträdelsen. Det är inte tillräckligt att sökanden anser sig ha lidit skada. Skadan ska bevisas. Endast det som sökanden själv anför som skada ska läggas till grund för domstolens prövning.

SKÄLEN FÖR

FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE

Tillämpliga bestämmelser m.m.

Upphandlande myndigheter ska behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet (4 kap. I $ LOU).

Det ankommer inte på domstolar att vid överprövning av offentlig upphandling att göra en egen utvärdering av anbuden. Den upphandlande myndigheten har stor frihet att utforma utvärderingsmodeller och att utvärdera anbuden (Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 2010 ref.

78). Först när det klart kan konstateras att en upphandlande myndighets bedömningar gjorts i strid med förfrågningsunderlaget eller i strid med principerna i 4 kap. I $ LOU finns det skäl att ingripa.

Om den upphandlande myndigheten har brutit mot någon av de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU eller någon annan bestämmelse i denna lag och detta har medfört att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada, ska rätten besluta att upphandlingen ska göras om eller att den får avslutas först sedan rättelse har gjorts (20 kap. 6 § första stycket LOU).

De skiftande förhållanden som förekommer i det ekonomiska livet gör att även förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp LOU och unionsrätten inte träds för när (se Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 2002 ref. 50).

För att grund för ingripande mot upphandlingen ska finnas är det inte tillräckligt att sökanden anser sig ha lidit eller kan komma att lida skada, utan sökanden ska visa att denne har lidit eller kan komma att lida skada av den eller de brister som påtalats (jfr Högsta förvaltningsdomstolens avgörande HFD 2013 ref. 53).

Förvaltningsrättens bedömning

Förvaltningsrätten har primärt att pröva om utvärderingskriterierna står i strid med de upphandlingsrättsliga principerna. Detta eftersom invändningarna i denna del hänför sig till upphandlingens konkurrensuppsökande skede.

Enligt förvaltningsrättens bedömning går det av förfrågningsunderlaget att utläsa att Higab vid utvärderingen av casen (AFB 53 punkt 2) kommer att lägga vikt vid arbetsgivarens redogörelse för hur denne kommer fram till rengöringsgrad, metod för rengöringsgrad, färgtyp, kulör och målningsbehandling samt vidare underhåll genom beskrivning av åtgärdsförslag med motivering till tänkta åtgärder. Det framgår även att olika avdrag kommer att göras beroende på hur väl casen presenteras enligt två frågeställningar avseende besiktning/analys och åtgärdsförslag. Mervärdesavdrag kommer att fördelas olika beroende på hur caset bedöms enligt en skala om: utmärkt, mycket god, god, acceptabel samt ej acceptabel. Det framkommer, enligt förvaltningsrättens bedömning, inte vad som skiljer de olika nivåerna åt mer än Higabs uppfattning av casen.

Med hänsyn till upphandlingsföremålets karaktär bedömer förvaltningsrätten att Higab visserligen har fog för att använda en mer öppen utvärderingsmodell. Förvaltningsrätten bedömer däremot att utformningen av utvärderingsmodellen ger ett alltför stort utrymme för godtycke. Detta eftersom det saknas ledning i förfrågningsunderlaget för vad som minst kan förväntas för att casen ska uppfattas som acceptabel, och vad som därutöver krävs för att ge mervärde.

Förvaltningsrätten bedömer därför att den aktuella betygssättningen möjliggjort en fri prövningsrätt. Poängsättningen har då inte kunnat förutses av anbudsgivarna. Därmed strider den aktuella utvärderingsmodellen mot principerna om likabehandling och transparens.

Förvaltningsrätten bedömer mot bakgrund av ovanstående att Ytskiktsbolaget därför inte har kunnat lämna ett konkurrenskraftigt anbud, vilket har medfört skada eller risk för skada för dem. Ansökan ska därför bifallas och upphandlingen ska förordnas att göras om.

Med hänsyn till utgången i målet saknas det skäl att pröva de övriga invändningar som framförts i målet.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (FR-05)

Maria Jolfors Detert Rådman

Föredragande i målet har varit föredragande juristen Rebecca Lundlöv.