KamR Stockholm mål 1651-19

KLAGANDE

OneMed Sverige AB, 556764-4140

Ombud: Advokat

MOTPART

Stockholms stad

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 18 februari 2019 i mål nr 20504-18, se bilaga A

SAKEN

Offentlig upphandling; fråga om talerätt

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Kammarrätten avvisar överklagandet.

YRKANDEN M.M.

OneMed Sverige AB (bolaget) yrkar i första hand att målet ska återförvisas till förvaltningsrätten för ny prövning, i vilken bolaget ges talerätt, och i andra hand att Mediq Sverige AB:s ansökan ska avslås. I fråga om talerätt anför bolaget bl.a. följande. I den nu överklagade domen har förvaltningsrätten beslutat att upphandlingen ska göras om. Ett sådant förfarande innebär att upphandlingsförfarandet avslutas och i praktiken avbryts. Det upphandlingsförfarande som förvaltningsrätten har prövat kommer aldrig att slutföras. Stockholms stad ska annonsera på nytt och infordra anbud på ett annat förfrågningsunderlag än i den upphandling där bolaget utsågs till vinnande anbudsgivare. Bolaget har därför inte längre någon möjlighet att utses till vinnande anbudsgivare i den pågående upphandlingen. Betydelsen av förvaltningsrättens avgörande för bolaget är alltså densamma som om bolagets anbud hade uteslutits.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU, innehåller inte några särskilda bestämmelser om vem som har rätt att överklaga en förvaltningsrätts avgörande i ett mål enligt lagen. Reglerna i förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, blir därför tillämpliga. Av 33 § FPL framgår att förvaltningsrättens beslut får överklagas av den som det angår, om det gått honom eller henne emot. För att talerätt i förevarande mål ska anses föreligga krävs alltså att förvaltningsrättens avgörande angår bolaget och har gått bolaget emot.

Av praxis framgår att det för talerätt i mål om offentlig upphandling bl.a. krävs att det överklagade beslutet i sig har en precis och påtaglig betydelse för klaganden, oavsett vad utfallet blir eller kan bli av den åtgärd som domstolen väljer. Frågan om talerätt måste avgöras med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet. En leverantör som genom beslut av förvaltningsrätten har uteslutits från en ny utvärdering har ansetts ha talerätt i kammarrätten. Ett avgörande som innebär att anbudsutvärderingen ska göras om på visst sätt har dock inte medfört klagorätt för den anbudsgivare som tilldelats kontraktet av den upphandlande myndigheten (se RÅ 2002 ref. 5, HFD 2011 ref. 29, HFD 2011 ref. 85 och HFD 2012 ref. 2).

I förevarande mål har förvaltningsrätten förordnat att upphandlingen ska göras om. I det överklagade avgörandet har det inte beslutats att bolaget ska uteslutas från det vidare förfarandet och någon annan leverantör har inte heller utpekats som vinnare. Även med beaktande av vad bolaget har anfört anser kammarrätten därmed att förvaltningsrättens avgörande inte har en sådan precis och påtaglig betydelse för bolaget att bolaget ska anses ha talerätt. Beslut som fattas inom ramen för den nya upphandlingen får vidare, enligt 20 kap. 4 § LOU, överprövas efter ansökan av varje leverantör som anser sig ha lidit skada eller kunna komma att lida skada. Förvaltningsrättens avgörande angår alltså inte bolaget på det sätt som avses i 33 § FPL. Överklagandet ska därför avvisas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 9).

Daniel Sjölund Sara Uhrbom kammarrättsråd tf. assessor ordförande referent

Sara Svärd föredragande jurist