KamR Stockholm mål 6594-20
KLAGANDE
Teknostäd AB, 556241-4366
MOTPART
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd i Stockholm stad
Ombud: [NN
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 2 oktober 2020 i mål nr 9579-20, se bilaga A
SAKEN
Offentlig upphandling
KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Kammarrätten avslår överklagandet.
Kammarrättens interimistiska beslut den 12 oktober 2020 upphör därmed att gälla.
I
I :
i 21-05-23 i
Aki i
YRKANDEN M.M.
Teknostäd AB yrkar i första hand att upphandlingen ska rättas på så sätt att ny utvärdering genomförs och i andra hand att upphandlingen ska göras om. Bolaget för fram bl.a. följande. Förvaltningsrättens resonemang innebär att minst hälften av anbudsgivarna, som också har missförstått utvärderingsmodellen, inte är normalt omsorgsfulla leverantörer, vilket inte kan vara riktigt. Att flera anbudsgivare har missförstått utvärderingsmodellen för delområde 1 och 2 framgår av att deras anbudspriser skiljer sig avsevärt från det vinnande anbudets priser. Att det skulle finnas ett takpris för delområde 3 är en efterhandskonstruktion. Även om det skulle finnas ett takpris så kan motivet inte vara budgetskäl. Timpriset ska multipliceras med faktisk arbetstid, som kan variera eftersom leverantörerna är olika effektiva. Det går alltså inte att med hjälp av timpriset räkna fram anbudets slutpris och därför inte heller att kontrollera om det håller sig inom budgetramen. Att endast maximipriser och inte minimipriser har använts vid beräkningen gör även att det inte går att jämföra anbuden på ett transparent och likvärdigt sätt. Det framstår också som märkligt att det skulle finnas ett takpris på 251 kr/timme för delområde 3 eftersom i princip samma takpris har använts för verksamhetslokaler. Om det faktiskt hade funnits ett takpris för delområde 3 borde det ha redovisats på samma tydliga sätt som för verksamhetslokaler. Det är oklart varför takpriset för delområde 3 inte har redovisats i upphandlingsdokumentet eller tilldelningsbeslutet. Dessutom har takpriset uppdagats först i samband med överprövningen i förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten har alltså accepterat att utvärderingen för delområde 3 delvis har gjorts utifrån krav som inte har redovisats i upphandlingsdokumentet, vilket är i strid med lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU.
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd i Stockholm stad anser att överklagandet ska avslås. Staden hänvisar till det som har förts fram i förvaltningsrätten med bl.a. följande tillägg. En upphandlande myndighet har ingen skyldighet att anta ett för dyrt anbud och det finns inte heller något krav på att myndighetens budgetram ska redovisas i upphandlingsdokumentet. Utvärderingspriset för delområde 3 räknas fram genom att offererade priser för respektive lokalvårdstjänst summeras med fiktiva summor i enlighet med vad som framgår av prisbilagan. Av prisbilagan framgår att det är pris per objekt och pris per tillfälle som kommer att ligga till grund för ersättningen till anbudsgivare. Timpriset ska alltså inte multipliceras med faktiskt arbetad tid utan de faktiska priserna för tjänsterna framgår redan av prisbilagan.
SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
I de delar som gäller Teknostäd AB:s invändningar mot utvärderingsmodellen för delområde 1 och 2, samt hur staden har viktat utvärderingskriterierna anser kammarrätten att det inte finns skäl att göra någon annan bedömning än den som förvaltningsrätten har gjort.
Teknostäd AB har ifrågasatt att budgetskäl kan vara motivet till att staden inte har antagit bolagets anbud och är även kritiskt till att endast maximipriser/maximitider har använts vid beräkningen. Kammarrätten konstaterar att det av upphandlingsdokumentet framgår att utvärderingspriset för delområde 3 räknas fram genom att priserna summeras med i förväg bestämda fiktiva värden och att det är pris per tillfälle och objekt som kommer att ligga till grund för ersättningen till leverantören. Timpriset ska alltså inte multipliceras med faktisk arbetstid som bolaget har gjort gällande. Kammarrätten kan inte dra någon annan slutsats än att staden har haft möjlighet att kontrollera om anbuden låg inom budgetramen. Det som Teknostäd AB har fört fram i denna del ger därför inte stöd för att det skulle vara något annat än budgetskäl som är orsak till att staden inte har antagit bolagets anbud eller att utvärderingen för delområde 3 på något sätt har gjorts i strid med LOU. Att staden endast har använt sig av maximipriser/maximitider medför ingen annan bedömning.
Teknostäd AB har vidare ifrågasatt om det finns en budgetram för delområde 3 och har i sammanhanget hänvisat till timpriset på 250 kr/timme för verksamhetslokaler (delområde 1 och 2). Att staden har tillämpat och i upphandlingsdokumentet redovisat ett fast timpris för regelbunden lokalvård för bl.a. verksamhetslokaler ger emellertid inte kammarrätten anledning att ifrågasätta att staden har en budget på 251 kr/timme för delområde 3. Inte heller i övrigt har det kommit fram omständigheter som ger kammarrätten skäl att tvivla på stadens uppgift i denna del.
När det gäller omständigheten att stadens budget för delområde 3 har blivit känd först i samband med överprövningen gör kammarrätten följande bedömning. En upphandlande myndighet har inte någon skyldighet att anta ett anbud som överskrider dess budget (för liknande resonemang se artikel 26.4 b andra stycket i direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG och prop. 2015/16:195 s. 575 och 576 om oacceptabla anbud samt RÅ 2009 ref. 43 om saklig grund för att avbryta en upphandling). Det finns inte heller något krav på att myndigheten — för att kunna avstå från att anta ett för dyrt anbud — i upphandlingsdokumentet måste redovisa sin budget eller förbehålla sig rätten att inte behöva anta anbud som överskrider budgeten. I målet har det inte kommit fram annat än att Teknostäd AB:s anbud skulle innebära en dubblering av stadens budgeterade timpris för delområde 3. Staden kan därför inte anses ha agerat i strid med LOU genom att inte anta anbudet på grund av att det var för dyrt. Det förhållandet att stadens budget blev känd först i samband med överprövningen innebär inte heller att staden har agerat i strid med LOU.
Sammanfattningsvis anser kammarrätten att det som bolaget har fört fram inte innebär att upphandlingen har genomförts i strid med de grundläggande principerna för upphandlingen eller någon annan bestämmelse i LOU.
Överklagandet ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 9).
Anna Lönnestav Cecilia Bohlin Madeleine Galloni kammarrättsråd kammarrättsråd tf. assessor ordförande referent
Bilaga A
SÖKANDE
Teknostäd AB, 556241-4366
Ombud Jac Ei
MOTPART
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd i Stockholms stad
Ombud: stadsadvoka: MN
SAKEN
Offentlig upphandling
FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Förvaltningsrätten avslår ansökan om överprövning.
YRKANDEN M.M.
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd i Stockholms stad (staden) genomför en upphandling avseende lokalvård för stadsdelsförvaltningarna
Bromma, Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Hässelby-Vällingby, dnr 3.3.1-
354/2019. Upphandlingen genomförs som ett öppet förfarande enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU, och omfattar tre anbudsområden. Av tilldelningsbeslut framgår att andra anbudsgivare än Teknostäd
AB (Teknostäd) har tilldelats kontrakt.
Teknostäd yrkar att upphandlingen ska göras om. I andra hand yrkas att Teknostäd ska tilldelas kontrakt för delområde 3. Som grund anförs följande. Staden har brutit mot LOU genom det sätt på vilket den har genomfört utvärderingen av anbuden. Staden har inte behandlat anbuden på ett likvärdigt och objektivt sätt, genom att inte ha vägt anbuden mot varandra på ett affärsmässigt sätt. Utvärderingen av anbuden har inte skett på ett transparent sätt. Staden har vidare uteslutit Teknostäds anbud på ett sätt som bryter mot principerna om transparens och likabehandling genom att i efterhand introducera kriterier enligt vilka anbuden ska bedömas.
Teknostäd lider skada eftersom stadens agerande har inneburit att Teknostäd inte har tilldelats kontrakt i delområde 3 och inte har kunnat delta i upphandlingen avseende delområde 1 och 2 på ett likvärdigt sätt.
Staden bestrider överklagandet och anför följande som grund för sin inställning. Staden har inte brutit mot de grundläggande principerna i 4 kap. 1 8 eller mot någon annan bestämmelse i LOU. Upphandlingsdokumentet uppfyller lagens krav på transparens och likabehandling. Anbuden har prövats i enlighet med angivna förutsättningar och leverantörerna har behandlats lika utan ovidkommande hänsyn.
SKÄLEN FÖR AVGÖRANDET
Utgångspunkter för prövningen
Enligt 4 kap. 1 § LOU ska upphandlande myndigheter behandla leverantörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt samt genomföra upphandlingar på ett öppet sätt. Upphandlingar ska vidare genomföras i enlighet med principerna om ömsesidigt erkännande och proportionalitet.
Enligt 4 kap. 2 § LOU får en upphandling inte utformas i syfte att undanta den från lagens tillämpningsområde och får inte heller utformas i syfte att begränsa konkurrensen så att vissa leverantörer gynnas eller missgynnas på ett otillbörligt sätt.
Prövningen i förvaltningsrätten utgör en kontroll av om det på grundval av vad sökanden har anfört i målet finns anledning att vidta sådana åtgärder som anges i 20 kap. 6 § LOU. Det är den som ansöker om överprövning som på ett klart och tydligt sätt ska ange vilka omständigheter talan grundas på och visa att den upphandlande myndigheten har agerat i strid med upphandlingsreglerna (jfr RÅ 2009 ref. 69). För att ett ingripande ska bli aktuellt krävs också att sökanden kan visa att sökanden lidit skada eller kan komma att lida skada på grund av att den upphandlande myndigheten har brutit mot LOU.
Tilldelningskriterier ska vara formulerade på ett sådant sätt att alla rimligt informerade och normalt omsorgsfulla anbudsgivare kan tolka kriterierna på samma sätt (jfr EU-domstolens dom den 18 oktober 2001 i mål C-19/00
SIAC). Även förfrågningsunderlag och utvärderingsmodeller som inte är optimalt utformade får godtas under förutsättning att de principer som bär upp LOU och gemenskapsrätten inte träds för när. Ett upphandlingsdokument ska emellertid vara så klart och tydligt utformat att en leverantör på grundval av detta kan avgöra vad den upphandlande myndigheten tillmäter betydelse vid upphandlingen. Vidare ska en utvärderingsmodell vara så utformad att den är ägnad att leda till rättvisande resultat (se RÅ
2002 ref. 50).
Utvärderingsmodellen
Av punkt 1.5.1.1 i upphandlingsdokumentet framgår bl.a. följande.
Anbuden kommer utvärderas med hänsyn tagen till tilldelningsgrunden bästa förhållande mellan pris och kvalitet.
Utvärderingen av bästa förhållandet mellan pris och kvalitet utgår från förhållandet mellan digitala kvalitetssystemet, tider för avhjälpande samt Apriser för tilläggstjänster.
Utvärderingen av anbud kommer att utgå från den information som anbudsgivaren lämnar i Bilaga - Prisbilaga. Hur anbudsgivaren inger priser i denna upphandling framgår av punkt 1.5.1.2 Instruktion till Prisbilaga.
Utvärderingen av anbuden kommer att ske enligt:
e Utvärdering av Delområde 1-2 Tilldelningskriterier för Delområde 1 samt 2 är: e Pris 30 procent e Kvalitet 70 procent, varav uppdelas på följande o Digitalt kvalitetssystem: Max betyg 40 o Tidsfrister vid felavhjälpning och etablering: Max betyg 30 e Utvärdering av Delområde 3 (Enskilda hem)
Vid utvärdering av Delområde 3 (Enskilda hem) kommer de tre anbud med lägst utvärderingspris att antas. Anbudspriset för respektive lokalvårdstjänst summeras med fiktiva summor i utvärderingen. Anbudspriset räknas fram via att respektive typobjekt (1 rum och kök upp till 4 rum och kök) summeras. De tre leverantörer med lägst anbudspris antas.
Av punkt 1.5.1. framgår bl.a. följande avseende utvärderingskriterium 2 — Tidsfrister vid felavhjälpning och etablering.
Anbudsgivare ska för att erhålla kvalitetspoäng ange under vilken börkravsnivå som respektive aktivitet för avhjälpande av fel och anmärkningar kan levereras. Se respektive värde i bilaga Poängmatris och mervärdestabell. e - För mervärdesnivån gäller: Samtliga aktiviteter i mervärdesnivån ger poäng beroende på vilket radvärde som anges av anbudsgivaren. Om anbudsgivaren antas kommer radvärdet för respektive aktivitet utgöra krav till avtalet avseende inställelsetider för etablering och inställelsetider för felavhjälpning. Anbudsgivaren kan maximalt för mervärdet bli tilldelad 30 poäng.
Av avsnitt 1.5.1.4 framgår följande avseende utvärderingskriterium 3 — Pris.
Utvärdering av pris sker genom en prisjämförelse. Lägst anbudspris tilldelas 30 poäng före viktning av resterande mervärden. Övriga anbud får därav en lägre poäng relaterad till den procentuella differensen till lägsta pris enligt följande: Poäng för tilldelningskriteriet pris = (lägst anbudspris/aktuellt anbudspris x 30 poäng).
Av punkten 1.4.8 Pris framgår bl.a. att för upphandlingen gäller fast timpris, 250 kr per timme exkl. moms, för regelbunden lokalvård avseende verksamhetsområdena förskolor och verksamhetslokaler. Beställaren har rätt att tillsammans med entreprenören överenskomma om alternativt tim a-pris i händelse av behov att inkorporera vissa tilläggstjänster till allmän städinstruktion. Ersättningsmodellen väljs av avropande enhet och kan utgå i timpris alternativt pris per kvadratmeter. Priser för tilläggstjänster ska anges i Bilaga - Prisbilaga och bifogas anbudet. De offererade priserna kommer att utgöra en prislista för respektive ramavtal om anbudsgivaren antas som leverantör. I punkten 1.5.1.5 finns även en instruktion till prisbilaga där det bl.a. anges att anbudsgivaren ska fylla i samtlig efterfrågad information som är gulmarkerad i bilagan per delområde där anbud önskas att lämnas. Om samtlig efterfrågad information som är gulmarkerad inte framgår för respektive delområde där anbud önskar att lämnas kommer anbudsgivaren att uteslutas ur upphandlingen.
Teknostäd anför huvudsakligen följande invändningar avseende utvärderingskriterium 2. I den tabell som skulle fyllas i kunde anbudsgivaren lägga in ett värde mellan 1—24. Ingen vägledning gavs för hur tabellen skulle fyllas i, bortsett från ett räkneexempel som inte på något sätt förklarade hur värden beräknas och vad som egentligen avses. Enbart om anbudsgivaren fyllde i tabellen i enlighet med räkneexemplet kunde 30 poäng (maxpoäng) erhållas. Räkneexemplet framstod som högst osannolikt och flera anbudsgivare missförstod tabellens funktion och hur poäng skulle fyllas i, vilket bidrog till att flera anbudsgivare fyllde i tabellen felaktigt.
Staden har invänt att det framgår av punkten 1.5.1.3 i upphandlingsdokumentet att anbudsgivare, för att erhålla kvalitetspoäng, ska ange under vilken börkravsnivå respektive aktivitet för avhjälpande av fel och anmärkningar kan levereras. Tidsfristerna ska anges under fliken Mervärde Tidsfrister i bilagorna Prisbilaga - delområde 1 respektive delområde 2. I tabellen framgår tydligt att den tidsfrist som ska anges är etableringstid för påbörjande av arbete efter mottaget avrop respektive inställelsetid för avhjälpande av fel och att den enhet som ska anges är timmar respektive dagar beroende på aktivitet. Vidare framgår lägsta respektive maximala nivåer vad gäller tidsfristerna. Som exempel framgår det av tabellen att lägsta godkända värde avseende etableringstiden för tillfällig extra städning dagtid är 1 timme och maximalt acceptabelt värde är 24 timmar. Anbudsgivaren kan maximalt tilldelas 30 poäng för kriteriet och exemplet i bilagan visar hur den totala poängen fördelar sig per aktivitet. I tabellen är det dock möjligt för anbudsgivarna att själva ange tidsfrister och på så sätt se vilken poäng offererad tid genererar per aktivitet. Förutsättningarna för att erhålla poäng är klart och tydligt angivna och anbudsgivarna har fått den vägledning som krävs för att kunna lägga sina bästa anbud. Det har inte heller gått att missuppfatta vad värdena som anges i tabellen avser.
Förvaltningsrätten konstaterar avseende utvärderingskriterium 2 och de tabeller som skulle fyllas i att det framgår att 30 poäng var maximalt antal som kunde erhållas. Av oemotsagda uppgifter från staden framgår också att det varit möjligt för anbudsgivarna att själva ange tidsfrister och se vilken poäng offererad tid genererar per aktivitet. Under dessa förutsättningar anser förvaltningsrätten att kriteriet och tabellerna har varit så pass tydligt utformade så att alla normalt omsorgsfulla leverantörer har kunnat tolka informationen på samma sätt och lämna ett konkurrenskraftigt anbud. Vad
Teknostäd har anfört i denna del medför således inte skäl för ingripande mot upphandlingen.
Teknostäd har vidare anfört att det även när det gäller utvärderingskriterium
3 råder otydlighet och brist på transparens angående vad som efterfrågas. I den tabell som skulle fyllas i anges att för vanlig städning är det
250 kr/timme som avses. Det är då naturligt att anse att det även är ett minimum för sådan städning som avses under tilläggstjänster. Den anbudsgivare som tilldelades delområde 1 och 2 hade emellertid angett
I kr/timme för städning under tilläggstjänster. Teknostäd deltar i många upphandlingar i stadens regi och när upphandlingsdokumentet anger att prissättning utgör ett eget utvärderingskriterium gäller det för både dagliga tjänster och tilläggstjänster. Staden använder sig i flera upphandlingar av en minimigräns för timpris där anbudsgivare som önskar ange lägre pris än det minimum som angetts kan göra det i undantagsfall och ange skäl till detta. I sådana fall anges det uttryckligen. Det är naturligt att Teknostäd har tolkat att 250 kr avser en sådan minimigräns. Timpriset motsvarar det krav som ställs enligt kollektivavtal i branschen och ligger nära många andra upphandlingars minimitimpris. Flera andra anbudsgivare har resonerat på samma sätt. Av sex anbudsgivare har tre missförstått tabellen och hur den ska fyllas i, dvs. om 250 kr/timme är en minimigräns för städning/timme. Att inga frågor eller invändningar inkom beror på att utvärderingsmodellen och kriterierna var så icketransparenta att anbudsgivarna fick uppfattningen att de hade förstått vad som förväntades.
Staden invänder att det inte har framförts några invändningar mot utvärderingsmodellen och att inga frågor har ställts kring denna under anbudstiden. I bilagorna Prisbilaga - delområde 1 respektive delområde 2 finns information avseende ifyllnad av priser. Anbudsgivaren ska fylla i pris i varje gult fält avseende den tjänst och det objekt som avses. Priserna ska anges i SEK exkl. moms och i priset ska samtliga kostnader för utförandet av uppdraget ingå. Staden kan svårligen förstå på vilket sätt sökanden menar att det skulle vara naturligt att anta att det skulle finnas ett minimikrav avseende pris för aktiviteterna under tilläggstjänster. Om så hade varit fallet hade det framgått av bilagan. Istället framgår det tydligt att priserna utgör en del av utvärderingen och att anbudsgivarna själva ska fylla i det pris som offereras. Att ange en miniminivå vad gäller pris i utvärderingen hade dessutom inte varit förenligt med de grundläggande principerna enligt LOU. Vilka krav staden har ställt upp i andra upphandlingar saknar betydelse för prövningen. Det finns inget stöd för sökandens antaganden om hur andra anbudsgivare har resonerat och staden bestrider att övriga anbudsgivare missförstått tabellen på det sätt som Teknostäd påstår.
Förvaltningsrätten anser att det framgår med tydlighet av upphandlingsdokumentet i vilka fall ett fast timpris gäller. Därutöver anges det uttryckligen att priser för tilläggstjänster ska anges i prisbilaga. Det framgår inte något minimipris avseende tilläggstjänster i upphandlingsdokumentet och enligt förvaltningsrättens mening får det anses ha framgått med tillräcklig tydlighet att anbudsgivarna har haft möjlighet att fritt ange priser för tilläggstjänster. Vad Teknostäd har anfört angående bl.a. erfarenhet av tidigare upphandlingar saknar i detta avseende betydelse. Förvaltningsrätten gör således bedömningen att det har varit tydligt hur prisbilagorna skulle fyllas i och att varje anbudsgivare har haft möjlighet att göra en bedömning och en affärsmässig avvägning när det kommer till prissättningen. Det framgår vidare att angivna priser kommer få betydelse för utvärderingen. Vad Teknostäd har anfört innebär således inte att det är visat att staden har brutit mot de grundläggande principerna eller någon annan bestämmelse i LOU med anledning av det aktuella utvärderingskriteriet och därtill hörande prisbilagor.
Teknostäd anför vidare att det är oklart hur staden har viktat utvärderingskriterierna. I enlighet med anbudsinbjudan är det 70 20 för kvalité och 30 24 för pris. Vid genomgång av utvärderingstabeller per anbudsgivare blir det enligt Teknostäd tydligt att någon tydlig viktning (om man då bortser från 30 240 för priset) inte har skett.
Staden bestrider att det är oklart hur utvärderingskriterierna har viktats och anför följande. Av punkten 1.5.1.1 framgår hur anbuden kommer att utvärderas. I utvärderingsmatrisen finns en utförlig redogörelse för hur utvärderingsarbetet har genomförts. Utvärderingskriterierna viktats i enlighet med vad som är angivet i upphandlings dokumentet och även i
Övrigt har staden genomfört utvärderingen i enlighet med angivna förutsättningar.
Enligt förvaltningsrättens mening framgår det av upphandlingsdokumenten hur anbuden kommer att utvärderas och hur viktningen ska ske. Förvaltningsrätten har tagit del av utvärderingsmatrisen och anser att det av denna framgår hur viktningen har skett. Annat har härvid inte framkommit än att viktningen har skett i enlighet med vad som angivits i upphandlingsdokumentet. Vad Teknostäd har anfört i detta avseende medför således inte skäl för ingripande mot upphandlingen.
Antal antagna anbud och felaktig uteslutning av Teknostäd
Av upphandlingsdokumentet punkt 1.1.1 anges bl.a. observera att ramavtal kommer att tecknas med 3 till 5 anbudsgivare under förutsättningen att så många lämpliga anbud inkommer.
Av punkt 1.3.2 Avtalsform och avrop framgår bl.a. följande. För delområde
1 och 2 gäller att endast en (1) anbudsgivare kommer att tilldelas kontrakt för avrop av regelmässig lokalvård, för delområde 3 kommer tre (3) anbudsgivare att antas i rangordning för successiva avrop. Detta innebär att ramavtal kommer att tecknas med maximalt 5 anbudsgivare under förutsättningen att så många lämpliga anbud kan antas.
Teknostäd har anfört att skrivningen i avsnitt 1.1.1 innebär att lägst antal anbudsgivare som ska antas är tre och högsta antal är fem. Trots att upphandlingen annonserades som ett ramavtal har staden agerat som om det handlar om ett enkelt upphandlingskontrakt, som tilldelas en anbudsgivare.
Detta är en allvarlig brist i upphandlingen. Staden har bara antagit två anbudsgivare, vilket är i strid med vad som anges i upphandlingsdokumentet. Utvärderingsmatrisen visar att det fanns fler än tre lämpliga anbud. Trots detta har staden valt att teckna ramavtal med endast en anbudsgivare för delområde 1 och 2. Vidare har staden tecknat avtal med bara en anbudsgivare för delområde 3 trots att det fanns två lämpliga arbetsgivare, vinnande anbudsgivare och Teknostäd. Upphandlingsdokumentet är utformat på så sätt att det framgår tydligt att två olika anbudsgivare ska tilldelas kontrakt för delområde 1 och 2. Trots detta tilldelades kontrakt till en och samma anbudsgivare för båda dessa områden.
Staden har svarat att ett ramavtal kan tecknas med en eller flera leverantörer. Av upphandlingsdokumentet framgår tydligt att det för delområde 1 respektive 2 ska tecknas ramavtal med endast en anbudsgivare per delområde. Huruvida det finns fler lämpliga anbudsgivare att teckna avtal med saknar således betydelse. För delområde 3 ska tre anbudsgivare antas i rangordning under förutsättning att så många lämpliga anbud kan antas. För delområde 3 är det således möjligt att anta en till tre anbudsgivare. En anbudsgivare har antagits per anbudsområde i upphandlingen. Att det är samma anbudsgivare som antagits för delområde 1 och 2 strider inte mot förutsättningarna i upphandlingsdokumentet.
Förvaltningsrätten finner mot bakgrund av vad som angivits i upphandlingsdokumentet att det var rätt av staden att avseende delområde 1 och 2 tilldela kontrakt till endast en anbudsgivare. Att kontraktet sedermera tilldelades en och samma anbudsgivare förändrar inte den bedömningen.
Att det i förfrågningsunderlaget punkt 1.1.1 respektive 1.3.2 angivits att anbud kommer att tecknas med tre till fem/maximalt fem anbudsgivare under förutsättning att så många lämpliga anbud kan antas innebär enligt förvaltningsrättens mening att staden har haft möjlighet att anta anbud från färre än tre anbudsgivare avseende delområde 3. Vad Teknostäd har anfört avseende antal antagna anbud föranleder således inget ingripande från förvaltningsrättens sida.
Teknostäd har vidare anfört att staden först i samband med målets handläggning i domstol har anfört att Teknostäds anbud för delområde 3 inte var lämpligt och att det väsentligt överskred budgetramen för området. Det finns ingen sådan notering vare sig i utvärderingsmatris, upphandlingsrapport eller tilldelningsbeslutet. Staden anger inte närmare vad som avses med ”lämpligt”, och anger inte några kriterier för vad en sådan bedömning bygger på eller hur dessa har angetts i upphandlingsdokumenten. Att anbuden skulle förhålla sig till stadens budgetramar har inte angetts i upphandlingsdokumenten, utan utgör en efterhandskonstruktion som bryter mot principerna om transparens och likabehandling. Att staden först nu introducerar ett nytt kvalificeringskriterium, i princip ett ska-krav, som inte kommunicerats till anbudsgivarna men samtidigt kunde leda till att dessa exkluderas ur upphandlingen, är både märkligt och lagstridigt då det ger staden en möjlighet att på ett icke transparent sätt diskvalificera anbudsgivare på ett godtyckligt sätt. Stadens agerande att på detta vis, i efterhand, komma med en förklaring om varför Teknostäds anbud inte ansågs vara ”lämpligt”, när Teknostäd dessutom inte getts en möjlighet att förhålla sig till det som nu framställs som ett absolut krav, bryter mot både likabehandlingsprincipen och principen om transparens. Teknostäds anbud uppfyller samtliga krav i upphandlingen och bör tilldelas kontrakt i delområde 3.
Staden har invänt att man vad gäller delområde 3 har en budget för avtalsområdet om 251 kr/timmen i år och sökandens anbud om 500 kr/timmen för regelbunden städning innebär en dubblering i pris. Vid utvärderingen av delområdet framgick att sökandens anbud väsentligt överskred budgetramen för området, varför anbudet inte bedömdes som lämpligt. I och med att det fanns ett lämpligt anbud kvar tilldelades den anbudsgivaren kontrakt i enlighet med angivna förutsättningar i upphandlingsdokumentet. Med hänsyn till att sökandens anbud var för dyrt har det enligt staden förelegat grund för staden att inte anta sökandens anbud och staden har inte brutit mot principerna om transparens eller likabehandling.
Förvaltningsrätten finner inte anledning att ifrågasätta stadens påstående om att det för delområde 3 funnits en budget om 251 kr/timme, oaktat att detta inte har angivits i upphandlingsdokumentet. Teknostäds anbud utgör således en dubblering jämfört med stadens budget. Mot denna bakgrund har staden enligt förvaltningsrättens mening inte varit tvungen att anta anbudet från Teknostäd. Eftersom det i 12 kap. 12 § LOU inte finns något krav på att underrättelse om beslut ska innehålla skälen till varför en anbudsgivares anbud inte antagits saknas skäl för ingripande med anledning av vad Teknostäd har anfört avseende bristande information.
Sammanfattning
Förvaltningsrätten finner sammanfattningsvis att upphandlingen inte har genomförts i strid med de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU eller någon annan bestämmelse i lagen. Det saknas således skäl för ingripande och Teknostäds ansökan om överprövning ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR
Detta avgörande kan överklagas. Information om hur man överklagar finns i bilaga 1 (FR-05).
Anna Karin Andersson Rådman
Erica Malmgren har föredragit målet.