Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004æ om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2 och artiklarna 55 och 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, på grundval av det gemensamma utkast som förlikningskommittén godkände den 9 december 2003, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EG) nr 1874/2004 · direktiv 2005/51/ · direktiv 2005/75/ · förordning (EG) nr 2083/2005 · direktiv 2006/97/ · förordning (EG) nr 1422/2007 · förordning (EG) nr 213/2008 · direktiv 2004/17/ · förordning (EG) nr 596/2009 · direktiv 2009/81/ · förordning (EG) nr 1177/2009 · förordning (EU) nr 1251/2011 · direktiv 2013/16/ · förordning (EU) nr 1336/2013 · direktiv 2014/24/ · förordning (EU) 2015/2342.

Skäl 1–6: Bakgrund och grundläggande principer (jfr art 2)

(1) I samband med de nya ändringarna av rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster, 93/36/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor och 93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, vilka ändringar är nödvändiga för att uppfylla de krav på förenkling och modernisering som både upphandlande myndigheter och ekonomiska aktörer framförde i sina svar på kommissionens grönbok av den 27 november 1996 bör texterna av tydlighetsskäl omarbetas till en enda text. Det här direktivet bygger på domstolens rättspraxis, särskilt dess rättspraxis om tilldelningskriterier, som tydliggör de upphandlande myndigheternas möjligheter att tillgodose den berörda allmänhetens behov, även på miljöområdet och/eller det sociala området, förutsatt att dessa kriterier är kopplade till kontraktsföremålet, att de inte ger den upphandlande myndigheten obegränsad valfrihet samt att de uttryckligen anges och överensstämmer med de grundprinciper som anges i skäl 2.

(2) Tilldelning av kontrakt som ingås i medlemsstaterna för statens räkning, för enheter på regional eller lokal nivå samt andra offentligrättsliga organ omfattas av kravet på respekt för principerna i fördraget, särskilt principen om fri rörlighet för varor, principen om etableringsfrihet och principen om frihet att tillhandahålla tjänster samt de principer som följer av dessa, t.ex. principen om likabehandling, principen om icke-diskriminering, principen om ömsesidigt erkännande, proportionalitetsprincipen och öppenhetsprincipen. För offentliga kontrakt över ett visst värde är det dock tillrådligt att upprätta bestämmelser om samordning inom gemenskapen av nationella förfaranden för tilldelning av sådana kontrakt på grundval av dessa principer för att sörja för att de får effekt och för att garantera att offentlig upphandling öppnas för konkurrens. Bestämmelserna om samordning bör därför tolkas i överensstämmelse med såväl de ovannämnda reglerna och principerna som andra bestämmelser i fördraget.

(3) Bestämmelserna om samordning bör i största möjliga utsträckning överensstämma med gällande förfaranden och praxis i de enskilda medlemsstaterna.

(4) Om ett offentligrättsligt organ lämnar in ett anbud i ett förfarande för offentlig upphandling bör medlemsstaterna se till att konkurrensen gentemot privata anbudsgivare inte snedvrids.

(5) I enlighet med artikel 6 i fördraget är miljöskyddskraven integrerade i utformningen och genomförandet av den av gemenskapens politik och verksamhet som avses i artikel 3 i fördraget, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling. I detta direktiv klargörs det därför hur de upphandlande myndigheterna kan bidra till att skydda miljön och främja en hållbar utveckling, samtidigt som de garanteras att de för sina kontrakt kan erhålla det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris.

(6) Ingenting i detta direktiv bör hindra vidtagande eller genomförande av sådana åtgärder som behövs för att skydda allmän ordning, allmän moral och allmän säkerhet, att skydda människors och djurs hälsa och liv eller att bevara växter, i synnerhet med sikte på en hållbar utveckling, under förutsättning att åtgärderna överensstämmer med fördraget.

Skäl 7: Internationella åtaganden och WTO (jfr art 5)

(7) Genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar och på dess behörighetsområden, av avtalen i de multilaterala förhandlingarna från Uruguayrundan (1986–1994) godkänns särskilt WTO- avtalet om offentlig upphandling, nedan kallat ”avtalet”, som syftar till att fastställa en multilateral ram för balanserade rättigheter och skyldigheter i samband med offentlig upphandling för att åstadkomma liberalisering och ökning av världshandeln. Enligt gemenskapens internationella rättigheter och åtaganden till följd av godkännandet av avtalet skall den ordning som fastställs i avtalet tillämpas för anbudsgivare och varor från tredje land som har undertecknat avtalet. Avtalet har inte direkt effekt. En upphandlande myndighet som omfattas av avtalet och som följer detta direktiv och tillämpar avtalet på ekonomiska aktörer från tredje land som har undertecknat avtalet bör således följa avtalet. Dessa bestämmelser om samordning bör också garantera att gemenskapens ekonomiska aktörer får delta i offentlig upphandling på lika gynnsamma villkor som de ekonomiska aktörerna från tredje land som har undertecknat avtalet.

Skäl 8–10: Byggentreprenader och teknisk dialog (jfr art 1 och 23)

(8) Innan ett upphandlingsförfarande inleds får den upphandlande myndigheten genom en ”teknisk dialog” söka eller godta råd som kan användas när specifikationerna utarbetas, dock under förutsättning att sådana råd inte leder till hinder för konkurrensen.

(9) Med hänsyn till de många olika typerna av offentliga byggentreprenadkontrakt bör den upphandlande myndigheten kunna välja såväl gemensam som separat upphandling för utförande och projektering av byggentreprenader. Avsikten med detta direktiv är inte att fastställa huruvida upphandlingen skall vara gemensam eller separat. Beslut om separat eller gemensam upphandling måste grundas på kvalitativa och ekonomiska kriterier, som kan fastställas i nationell lagstiftning.

(10) Ett kontrakt kan bedömas vara ett offentligt byggentreprenadkontrakt endast om det specifikt avser utförande av de verksamheter som avses i bilaga I, även om kontraktet kan omfatta utförandet av andra tjänster som är nödvändiga för utförandet av dessa verksamheter. Offentlig upphandling av tjänster, inbegripet fastighetsförvaltningstjänster, får i vissa fall omfatta byggentreprenad. Om emellertid sådan byggentreprenad är av underordnad betydelse jämfört med kontraktets huvudinnehåll och är en följd av eller ett komplement till detta, kan det faktum att sådan byggentreprenad ingår i upphandlingen inte anses vara ett tillräckligt skäl för att klassificera kontraktet som ett offentligt byggentreprenadkontrakt.

Skäl 11–15: Moderna upphandlingsmetoder och digitalisering (jfr art 1, 32, 33 och 54)

(11) En gemenskapsdefinition av ramavtal bör fastställas, liksom särskilda regler för ramavtal som ingås för kontrakt som omfattas av detta direktiv. Enligt dessa regler får en upphandlande myndighet när den ingår ett ramavtal i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv om bland annat offentliggörande, tidsfrister och villkor för anbudsgivning, under ramavtalets löptid ingå kontrakt som grundas på sådana ramavtal antingen genom att tillämpa villkoren i ramavtalet eller, om inte samtliga villkor fastställts i förväg, genom att på nytt inbjuda parterna i ramavtalet att lämna anbud utan fastställda villkor. En ny inbjudan att lämna anbud bör genomföras enligt vissa regler som syftar till att garantera den nödvändiga flexibiliteten och iakttagandet av de allmänna principerna, bland annat principen om likabehandling. Ramavtalets löptid bör därför begränsas och bör inte kunna överstiga fyra år, utom i fall som är vederbörligen styrkta av de upphandlande myndigheterna.

(12) Nya förfaranden för elektronisk upphandling utvecklas ständigt. Dessa förfaranden möjliggör ökad konkurrens och förbättrad effektivitet vid offentlig upphandling, särskilt genom de besparingar i tid och kostnader som användningen medför. Den upphandlande myndigheten får använda elektroniska upphandlingsförfaranden om det sker i överensstämmelse med bestämmelserna i detta direktiv och principerna om likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet. I samma omfattning får ett anbud som lämnas in av en anbudsgivare ha formen av dennes elektroniska katalog, särskilt om förnyad inbjudan att lämna anbud har gått ut i enlighet med ett ramavtal eller ett dynamiskt inköpssystem har införts, under förutsättning att anbudsgivaren använder de kommunikationssätt som den upphandlande myndigheten valt i enlighet med artikel 42.

(13) Med hänsyn till de elektroniska upphandlingsförfarandenas snabba utbredning bör man redan nu fastställa lämpliga regler för att de upphandlande myndigheterna till fullo skall kunna utnyttja de möjligheter som dessa system erbjuder. I detta syfte är det lämpligt att definiera ett fullständigt elektroniskt dynamiskt system för upphandling avsett för inköp av sådant som vanligen används och fastställa särskilda regler för inrättandet och driften av ett sådant system, för att säkerställa att varje ekonomisk aktör som vill delta behandlas rättvist. Varje ekonomisk aktör bör ha möjlighet att delta i ett sådant system förutsatt att han har lämnat ett preliminärt anbud som överensstämmer med förfrågningsunderlaget och att han uppfyller urvalskriterierna. Denna upphandlingsteknik gör det möjligt för de upphandlande myndigheterna att – genom upprättandet av en förteckning över redan godkända anbudsgivare och genom möjligheten för nya anbudsgivare att ansluta sig – tack vare de elektroniska medlen förfoga över ett särskilt stort urval av anbud, och således att genom en omfattande konkurrens säkerställa ett optimalt utnyttjande av de offentliga medlen.

(14) Eftersom förfarandet med elektroniska auktioner kommer att få ökad omfattning bör det införas en gemenskapsdefinition av sådana auktioner och fastställas särskilda regler för dessa för att garantera att de genomförs på ett sådant sätt att principerna om likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet iakttas fullt ut. Det bör därför föreskrivas att de elektroniska auktionerna endast gäller sådana byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt för vilka det kan fastställas exakta specifikationer. Detta kan bland annat gälla i fråga om återkommande varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt. I samma syfte bör det också föreskrivas att anbudsgivarnas rangordning måste kunna fastställas under hela den elektroniska auktionen. Användningen av elektroniska auktioner ger de upphandlande myndigheterna möjlighet att uppmana anbudsgivarna att erbjuda nya lägre priser och, när kontraktet tilldelas den anbudsgivare som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, även att förbättra andra aspekter av anbudet än priset. För att säkerställa respekt för principen om öppenhet bör endast de aspekter som kan utvärderas automatiskt på elektronisk väg, utan ingripande och/eller bedömning från den upphandlande myndighetens sida, bli föremål för elektronisk auktion, dvs. sådana aspekter som kan kvantifieras så att de kan uttryckas i siffror eller procenttal. Däremot bör sådana aspekter av anbudsgivningen som innebär en bedömning av aspekter som inte kan kvantifieras inte bli föremål för elektronisk auktion. Följaktligen bör vissa byggentreprenadkontrakt och tjänstekontrakt som innehåller intellektuella prestationer, såsom projekteringen av byggentreprenader, inte bli föremål för elektronisk auktion.

(15) Vissa förfaranden för centralisering av inköp har utvecklats i medlemsstaterna. Flera upphandlande myndigheter har till uppgift att göra anskaffningar eller genomföra offentlig upphandling/ingå ramavtal för andra upphandlande myndigheter. Eftersom det rör sig om stora inköpsvolymer är det genom dessa förfaranden möjligt att öka konkurrensen och förbättra effektiviteten i den offentliga upphandlingen. Det bör därför införas en gemenskapsdefinition av den inköpscentral som står till de upphandlande myndigheternas förfogande. Det bör även fastställas villkor enligt vilka, i överensstämmelse med principerna om icke-diskriminering och likabehandling, de upphandlande myndigheter som anskaffar byggentreprenader, varor och/eller tjänster med hjälp av en inköpscentral kan anses ha iakttagit bestämmelserna i detta direktiv.

Skäl 16–21: Tillämpningsområde och tröskelvärden (jfr art 7, 8, 9, 12 och 13)

(16) För att de olikheter som råder i medlemsstaterna skall kunna beaktas bör medlemsstaterna ges möjlighet att föreskriva att de upphandlande myndigheterna får använda sig av ramavtal, inköpscentraler, dynamiska inköpssystem, elektroniska auktioner och konkurrenspräglad dialog i enlighet med definitionerna och bestämmelserna i detta direktiv.

(17) Många olika tröskelvärden för tillämpningen av bestämmelserna om samordning leder till problem för de upphandlande myndigheterna. Dessutom bör tröskelvärdena med hänsyn till den monetära unionen fastställas i euro. Tröskelvärden i euro bör därför fastställas på ett sätt som gör det enklare att tillämpa dessa bestämmelser samtidigt som tröskelvärdena enligt avtalet, som uttrycks i särskilda dragningsrätter, iakttas. I detta sammanhang bör det också föreskrivas en återkommande översyn av tröskelvärdena i euro så att de, vid behov, anpassas till eventuella förändringar i eurons värde i förhållande till de särskilda dragningsrätterna.

(18) För tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv och i övervakningssyfte bör indelningen av tjänster göras i form av kategorier som motsvarar bestämda nummer i en gemensam nomenklatur och sammanställas i två bilagor, II A och II B, enligt det system som skall gälla. För tjänster i bilaga II B bör tillämpliga bestämmelser i direktivet gälla utan att det påverkar tillämpningen av särskilda gemenskapsbestämmelser för de berörda tjänsterna.

(19) När det gäller tjänstekontrakt bör full tillämpning av detta direktiv under en övergångsperiod begränsas till kontrakt för vilka dessa bestämmelser kommer att göra det möjligt att utnyttja alla möjligheter till att öka handeln över gränserna. Kontrakt för andra tjänster bör övervakas under denna övergångsperiod innan beslut fattas om full tillämpning av direktivet. Mekanismen för sådan övervakning bör därför fastställas. Samtidigt bör mekanismen göra det möjligt för de berörda parterna att få tillgång till alla relevanta upplysningar.

(20) Offentliga kontrakt som ingås av upphandlande myndigheter med verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och postsektorerna som avser sådan verksamhet omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling inom vatten-, energi-, transport- och postsektorerna. Kontrakt som ingås av upphandlande myndigheter inom ramen för deras transportverksamhet till havs, längs kusterna och på inre vattenvägar måste emellertid omfattas av detta direktiv.

(21) Eftersom telekommunikationssektorn är utsatt för verklig konkurrens till följd av att gemenskapsbestämmelserna om liberalisering av denna sektor har genomförts, bör offentliga kontrakt på det området undantas från detta direktivs tillämpningsområde, i den mån dessa kontrakt huvudsakligen syftar till att ge den upphandlande myndigheten möjlighet att utöva vissa verksamheter inom telekommunikationssektorn. Dessa verksamheter fastställs genom definitionerna i artiklarna 1, 2 och 8 i rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna på så sätt att det här direktivet inte är tillämpligt på kontrakt som har undantagits från tillämpningsområdet för direktiv 93/38/EEG enligt artikel 8 i det direktivet.

Skäl 22–27: Undantag från tillämpningsområdet (jfr art 14, 15 och 16)

(22) Det bör anges när bestämmelserna om samordning av förfarandena inte kan tillämpas av skäl som rör statens säkerhet eller statshemligheter eller på grund av att särskilda upphandlingsregler gäller enligt internationella avtal som avser stationering av trupper eller gäller för internationella organisationer.

(23) Enligt artikel 163 i fördraget är stimulans av forskning och teknisk utveckling ett sätt att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för gemenskapens industri, och öppnandet av den offentliga upphandlingen av tjänster kommer att bidra till att detta mål nås. Medfinansiering av forskningsprogram bör inte omfattas av detta direktiv. Det omfattar följaktligen endast sådana kontrakt för forsknings- och utvecklingstjänster som uteslutande är till nytta för den upphandlande myndigheten i dess egen verksamhet, förutsatt att de tjänster som tillhandahålls helt bekostas av den upphandlande myndigheten.

(24) Inom ramen för tjänster har kontrakt för förvärv eller hyra av fast egendom eller rättigheter till sådan egendom särdrag som gör att regler för offentlig upphandling inte bör tillämpas.

(25) Vid offentlig upphandling av vissa audiovisuella tjänster inom radio- och TV-området bör hänsyn kunna tas till kulturella och sociala överväganden som gör att upphandlingsreglerna inte bör tillämpas. Av dessa skäl måste det göras undantag för offentliga tjänstekontrakt som avser anskaffning, utveckling, produktion eller samproduktion av programmaterial som är färdigt för användning samt andra förberedande tjänster, t.ex. sådana tjänster som har samband med manuskript eller artistuppträdanden vilka behövs för att genomföra programmet samt de kontrakt som gäller sändningstid. Detta undantag bör dock inte tillämpas på tillhandahållandet av den tekniska utrustning som behövs för produktion, samproduktion och sändning av sådana program. Med sändning bör avses överföring och distribution via någon form av elektroniskt nät.

(26) Skiljemanna- och förlikningstjänster tillhandahålls vanligen av organ eller personer som utnämnts eller valts på ett sätt som inte kan underkastas reglerna för offentlig upphandling.

(27) I enlighet med avtalet omfattar detta direktiv inte sådana finansiella tjänster som rör instrumenten för penning- och valutapolitiken, statsskulden, förvaltningen av reserver och annan politiskt beslutad verksamhet som innefattar handel med värdepapper och andra finansiella instrument, i synnerhet transaktioner för att förse en upphandlande myndighet med pengar eller kapital. Kontrakt i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överföring av värdepapper och andra finansiella instrument omfattas därför inte. Tjänster som utförs av centralbanker undantas också.

Skäl 28: Sociala hänsyn och reserverade kontrakt (jfr art 19)

(28) Sysselsättning och arbete är grundläggande faktorer när det gäller att garantera lika möjligheter för alla och bidra till social integration. Skyddade verkstäder och program för skyddad anställning bidrar härvid effektivt till att människor med funktionshinder kan komma in på eller återvända till arbetsmarknaden. Sådana verkstäder kan emellertid sakna möjlighet att få kontrakt under normala konkurrensförhållanden. Det är därför lämpligt att föreskriva att medlemsstaterna får reservera rätten att delta i offentliga upphandlingsförfaranden för sådana verkstäder eller föreskriva att kontrakten skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning.

Skäl 29–31: Tekniska specifikationer och komplexa projekt (jfr art 23 och 29)

(29) De tekniska specifikationer som offentliga upphandlare upprättar bör tillåta att den offentliga upphandlingen öppnas för konkurrens. Det måste därför vara möjligt att lämna anbud som baseras på olika tekniska lösningar. De tekniska specifikationerna måste följaktligen kunna bygga på prestanda- och funktionskrav och, om det hänvisas till europeisk standard eller, i avsaknad av sådan, till nationell standard, måste de upphandlande myndigheterna beakta anbud som baseras på andra likvärdiga lösningar. För att visa att en lösning är likvärdig bör anbudsgivarna få använda alla former av bevis. Den upphandlande myndigheten måste kunna motivera alla beslut om att likvärdighet inte föreligger. En upphandlande myndighet som vill fastställa miljökrav i de tekniska specifikationerna för ett bestämt kontrakt får föreskriva särskilda miljöegenskaper, t.ex. en viss produktionsmetod, och/eller särskilda miljöeffekter för grupper av varor eller tjänster. Den får, men är inte skyldig att, använda lämpliga specifikationer som fastställts för miljömärken, t.ex. det europeiska miljömärket, (multi)nationella miljömärken eller andra miljömärken, om kraven för märket har utarbetats och antagits på grundval av vetenskapliga rön eller genom ett förfarande i vilket de berörda parterna, t.ex. statliga organ, konsumenter, tillverkare, distributörer och miljöorganisationer, kan delta och om miljömärket är tillgängligt för samtliga berörda parter. Den upphandlande myndigheten bör då det är möjligt fastställa tekniska specifikationer för att ta hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för funktionshindrade eller formgivning med tanke på samtliga användares behov. De tekniska specifikationerna bör tydligt anges så att alla anbudsgivare vet vad de krav som den upphandlande myndigheten fastställt omfattar.

(30) Kompletterande information om upphandlingarna måste, såsom är brukligt i medlemsstaterna, finnas i förfrågningsunderlaget för varje upphandling eller i motsvarande handlingar.

(31) Upphandlande myndigheter som genomför särskilt komplicerade projekt kan objektivt sett vara oförmögna att specificera vilka medel som kan tillgodose deras behov eller bedöma vad marknaden kan erbjuda i form av tekniska och/eller finansiella och rättsliga lösningar, utan att därmed behöva utsättas för någon kritik. Detta kan bland annat inträffa vid genomförandet av större integrerade projekt för transportinfrastruktur, stora datanät eller projekt som omfattar komplicerad och strukturerad finansiering vars ekonomiska och rättsliga uppläggning inte kan fastställas i förväg. Om sådana kontrakt inte kan tilldelas genom användning av öppna eller selektiva förfaranden, bör följaktligen ett flexibelt förfarande föreskrivas som garanterar såväl konkurrensen mellan de ekonomiska aktörerna som den upphandlande myndighetens behov av att diskutera alla synpunkter på kontraktet med varje enskild anbudssökande. Detta förfarande får dock inte användas på ett sådant sätt att konkurrensen begränsas eller snedvrids, särskilt inte genom att grundläggande delar av anbuden ändras, genom att nya väsentliga krav åläggs den utvalda anbudsgivaren eller genom att någon annan anbudsgivare än den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan komma i fråga.

Skäl 32–34: Kontraktets fullgörande och underleverantörer (jfr art 25, 26 och 27)

(32) För att underlätta för små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling bör det fastställas bestämmelser om underleverantörer.

(33) Villkoren för fullgörandet av ett kontrakt är förenliga med detta direktiv om de inte är direkt eller indirekt diskriminerande och om de anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Villkoren kan till exempel syfta till att främja yrkesutbildning på arbetsplatsen och anställning av personer som har särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, bekämpa arbetslöshet eller skydda miljön. Som exempel kan nämnas skyldighet att i samband med fullgörandet av ett kontrakt anställa långtidsarbetslösa eller att genomföra utbildning för arbetslösa eller ungdomar, att följa bestämmelserna i grundläggande ILO-konventioner (International Labour Organisation) om dessa inte har införlivats med den nationella lagstiftningen eller att anställa ett större antal personer med funktionshinder än som krävs enligt den nationella lagstiftningen.

(34) Gällande lagar, förordningar och kollektivavtal rörande anställningsvillkor och arbetarskydd, på såväl nationell nivå som gemenskapsnivå, är tillämpliga vid fullgörandet av ett offentligt kontrakt om dessa bestämmelser och tillämpningen av dem överensstämmer med gemenskapsrätten. För gränsöverskridande verksamhet, när arbetstagare i en medlemsstat utför tjänster i en annan medlemsstat i samband med fullgörandet av ett offentligt kontrakt, fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster de minimivillkor som måste uppfyllas i värdlandet gentemot de utstationerade arbetstagarna. Om det i nationell rätt ingår bestämmelser i detta avseende, kan det om dessa förpliktelser inte uppfylls betraktas som ett allvarligt fel eller som ett brott mot den ekonomiska aktörens yrkesetik, som kan medföra att den ekonomiska aktören utesluts från det offentliga upphandlingsförfarandet.

Skäl 35–38: Offentliggörande och elektronisk kommunikation (jfr art 35, 36, 38 och 42)

(35) Med tanke på att den nya informations- och kommunikationstekniken kan förenkla offentliggörandet av upphandlingar och göra upphandlingsförfarandet effektivare och öppnare bör elektroniska medel jämställas med traditionella medel för kommunikation och utbyte av information. I så stor utsträckning som möjligt bör de medel och den teknik som väljs vara förenliga med den teknik som används i de andra medlemsstaterna.

(36) Utvecklingen av en effektiv konkurrens inom offentlig upphandling gör det nödvändigt att meddelanden om upphandling från de upphandlande myndigheterna i medlemsstaterna offentliggörs på gemenskapsnivå. Informationen i meddelandena måste göra det möjligt för de ekonomiska aktörerna i gemenskapen att avgöra om upphandlingen intresserar dem. De behöver således tillräcklig information om föremålet för upphandlingen och villkoren i samband med kontraktet. Det är därför viktigt att förbättra de offentliggjorda meddelandenas synlighet på olika sätt, t.ex. med hjälp av standardformulär för meddelanden om upphandling och den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling (Common Procurement Vocabulary (CPV)) som enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 kommer att utgöra referensnomenklatur för offentlig upphandling. Vid selektiva förfaranden bör offentliggörandet ha det särskilda syftet att ge de ekonomiska aktörerna i medlemsstaterna tillfälle att visa sitt intresse för upphandlingarna genom att ansöka hos den upphandlande myndigheten om att få lämna anbud på angivna villkor.

(37) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”direktiv om elektronisk handel”) bör i samband med detta direktiv vara tillämpliga på överföring av information med elektroniska medel. Förfarandena för offentlig upphandling och reglerna för projekttävlingar avseende tjänster kräver en högre säkerhets- och sekretessnivå än den som fastställs i dessa direktiv. Därför bör anordningar för elektronisk mottagning av anbud, anbudsansökningar samt ritningar och planer uppfylla särskilda tilläggskrav. I detta syfte bör användning av elektroniska signaturer, i synnerhet avancerade elektroniska signaturer, i möjligaste mån uppmuntras. Frivilliga ackrediteringssystem skulle dessutom kunna utgöra en gynnsam ram för att höja nivån på tillhandahållandet av certifieringstjänster för dessa anordningar.

(38) Användning av elektroniska medel är tidsbesparande. Minimitidsfristerna bör därför förkortas om elektroniska medel används, dock under förutsättning att de är förenliga med den särskilda överföringsteknik som fastställs på gemenskapsnivå.

Skäl 39–42: Urval och lämplighetskontroll (jfr art 44)

(39) Kontroll av anbudsgivarnas lämplighet vid öppna förfaranden och av anbudssökandenas lämplighet vid selektiva och förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling och vid konkurrenspräglad dialog samt urval av anbudsgivare och anbudssökande bör genomföras på öppna villkor. Det bör därför anges vilka icke-diskriminerande kriterier den upphandlande myndigheten får använda vid urval av deltagare och på vilket sätt de ekonomiska aktörerna kan bevisa att de uppfyller kriterierna. I syfte att åstadkomma öppenhet bör den upphandlande myndigheten åläggas att, redan vid inbjudan att lämna anbud, ange vilka urvalskriterier den kommer att tillämpa samt vilka särskilda krav på kapacitet som den eventuellt kommer att kräva av de ekonomiska aktörerna för att de skall kunna delta i upphandlingsförfarandet.

(40) En upphandlande myndighet får begränsa antalet anbudssökande i de selektiva och förhandlade förfarandena med offentliggörande av ett meddelande om upphandling samt i den konkurrenspräglade dialogen. En sådan begränsning av antalet anbudssökande bör göras endast på grundval av objektiva kriterier som anges i meddelandet om upphandling. Dessa objektiva kriterier medför inte nödvändigtvis viktning. För kriterier som rör de ekonomiska aktörernas personliga ställning kan det räcka med en allmän hänvisning i meddelandet om upphandling till de omständigheter som anges i artikel 45.

(41) I konkurrenspräglad dialog och i förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling bör den upphandlande myndigheten, med hänsyn till den flexibilitet som kan behövas samt till de alltför höga kostnader som hör samman med upphandlingsmetoder, tillåtas att genomföra förfarandet i successiva steg för att på grundval av på förhand angivna tilldelningskriterier efterhand minska det antal anbud som den fortsätter att diskutera eller förhandla om. Denna begränsning bör garantera verklig konkurrens, under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal lämpliga lösningar eller anbudssökande.

(42) Gemenskapsreglerna om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis gäller när det krävs bevis på särskilda kvalifikationer för att kunna delta i ett upphandlingsförfarande eller en projekttävling.

Skäl 43–45: Uteslutningsgrunder och certifiering (jfr art 45, 46 och 52)

(43) Det bör undvikas att offentliga kontrakt tilldelas ekonomiska aktörer som har deltagit i en kriminell organisation eller som har befunnits skyldiga till bestickning eller bedrägerier som riktar sig mot Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen eller penningtvätt. Den upphandlande myndigheten bör vid behov begära lämpliga handlingar från anbudssökandena/anbudsgivarna och skulle kunna, om det råder tvivel om anbudssökandenas/anbudsgivarnas personliga ställning, begära samarbete med de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat. Den upphandlande myndigheten bör utesluta sådana ekonomiska aktörer om den genom en lagakraftvunnen dom får kännedom om att sådana brott enligt den nationella lagstiftningen har begåtts. Om det i nationell rätt ingår sådana bestämmelser, kan överträdelse av miljölagstiftningen eller lagstiftningen om otillåten samverkan vid offentlig upphandling som lett till lagakraftvunnen dom eller beslut med likvärdig effekt betraktas som brott mot den ekonomiska aktörens yrkesetik eller som ett allvarligt fel. Bristande efterlevnad av nationella bestämmelser för genomförande av rådets direktiv 2000/78/EG och 76/207/EEG om lika behandling av arbetstagare som lett till lagakraftvunnen dom eller beslut med likvärdig effekt kan betraktas som ett brott mot den ekonomiska aktörens yrkesetik eller som ett allvarligt fel.

(44) I lämpliga fall, när byggentreprenadens eller tjänsternas natur motiverar att åtgärder eller system för miljöledning tillämpas vid fullgörandet av det offentliga kontraktet, kan det krävas att sådana åtgärder eller system tillämpas. Miljöledningssystemen kan, oberoende av om de är registrerade enligt gemenskapsinstrumenten, såsom förordning (EG) nr 761/2001 (EMAS), visa den ekonomiska aktörens tekniska kapacitet att fullgöra kontraktet. Dessutom bör en beskrivning av de åtgärder den ekonomiska aktören tillämpar för att garantera samma miljöskyddsnivå godtas som alternativt bevis till de registrerade systemen för miljöledning.

(45) Detta direktiv ger medlemsstaterna möjlighet att upprätta officiella förteckningar över godkända entreprenörer, varuleverantörer eller tjänsteleverantörer eller införa en certifiering genom offentliga eller privata organ samt fastställa konsekvenserna av förekomsten i en sådan förteckning eller innehavet av ett sådant certifikat vid ett förfarande för offentlig upphandling i en annan medlemsstat. När det gäller offentliga förteckningar över godkända ekonomiska aktörer är det viktigt att ta hänsyn till EG-domstolens rättspraxis i de fall en ekonomisk aktör, som tillhör en grupp, som stöd för sin begäran om registrering i förteckningen åberopar de ekonomiska, finansiella och tekniska resurserna hos andra bolag i gruppen. Det är i ett sådant fall den ekonomiska aktörens sak att bevisa att han faktiskt kommer att ha tillgång till dessa medel under hela den tid han finns i förteckningen. För registrering i förteckningen kan en medlemsstat då fastställa nivån på de krav som skall uppfyllas och i synnerhet, om t.ex. aktören åberopar de finansiella resurserna hos ett annat bolag i gruppen, det andra bolagets åtagande, vid behov solidariskt.

Skäl 46–51: Tilldelningskriterier och administration (jfr art 53 och 80)

(46) Kontraktstilldelningen bör ske på grundval av objektiva kriterier som säkerställer att principerna om öppenhet, icke-diskriminering och likabehandling iakttas och att anbuden bedöms i verklig konkurrens med varandra. Därför bör endast två tilldelningskriterier godkännas, nämligen ”lägsta pris” och ”ekonomiskt mest fördelaktigt anbud”.

(47) I samband med offentliga tjänstekontrakt får tilldelningskriterierna inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser om ersättning för vissa tjänster, till exempel tjänster som utförs av arkitekter, ingenjörer eller advokater, och vid offentliga varukontrakt får de inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser om fasta priser på skolböcker.

(48) Vissa tekniska villkor, särskilt sådana som rör meddelanden, statistiska rapporter och den nomenklatur som används samt villkor för hänvisning till denna nomenklatur, kommer att behöva antas och ändras när de tekniska kraven förändras. De förteckningar över upphandlande myndigheter som anges i bilagorna behöver också uppdateras. Därför bör det införas ett smidigt och snabbt beslutsförfarande för dessa ändamål.

(49) De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

(50) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister bör tillämpas vid beräkning av de tidsfrister som avses i detta direktiv.

(51) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande och tillämpning av direktiven 92/50/EEG, 93/36/EEG och 93/37/EEG som anges i bilaga XI.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2 och artiklarna 55 och 95 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, på grundval av det gemensamma utkast som förlikningskommittén godkände den 9 december 2003, och

Skäl 1–6: Bakgrund och grundläggande principer (jfr art 2)

(1) I samband med de nya ändringarna av rådets direktiv 92/50/EEG av den 18 juni 1992 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster, 93/36/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor och 93/37/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, vilka ändringar är nödvändiga för att uppfylla de krav på förenkling och modernisering som både upphandlande myndigheter och ekonomiska aktörer framförde i sina svar på kommissionens grönbok av den 27 november 1996 bör texterna av tydlighetsskäl omarbetas till en enda text. Det här direktivet bygger på domstolens rättspraxis, särskilt dess rättspraxis om tilldelningskriterier, som tydliggör de upphandlande myndigheternas möjligheter att tillgodose den berörda allmänhetens behov, även på miljöområdet och/eller det sociala området, förutsatt att dessa kriterier är kopplade till kontraktsföremålet, att de inte ger den upphandlande myndigheten obegränsad valfrihet samt att de uttryckligen anges och överensstämmer med de grundprinciper som anges i skäl 2.

(2) Tilldelning av kontrakt som ingås i medlemsstaterna för statens räkning, för enheter på regional eller lokal nivå samt andra offentligrättsliga organ omfattas av kravet på respekt för principerna i fördraget, särskilt principen om fri rörlighet för varor, principen om etableringsfrihet och principen om frihet att tillhandahålla tjänster samt de principer som följer av dessa, t.ex. principen om likabehandling, principen om icke-diskriminering, principen om ömsesidigt erkännande, proportionalitetsprincipen och öppenhetsprincipen. För offentliga kontrakt över ett visst värde är det dock tillrådligt att upprätta bestämmelser om samordning inom gemenskapen av nationella förfaranden för tilldelning av sådana kontrakt på grundval av dessa principer för att sörja för att de får effekt och för att garantera att offentlig upphandling öppnas för konkurrens. Bestämmelserna om samordning bör därför tolkas i överensstämmelse med såväl de ovannämnda reglerna och principerna som andra bestämmelser i fördraget.

(3) Bestämmelserna om samordning bör i största möjliga utsträckning överensstämma med gällande förfaranden och praxis i de enskilda medlemsstaterna.

(4) Om ett offentligrättsligt organ lämnar in ett anbud i ett förfarande för offentlig upphandling bör medlemsstaterna se till att konkurrensen gentemot privata anbudsgivare inte snedvrids.

(5) I enlighet med artikel 6 i fördraget är miljöskyddskraven integrerade i utformningen och genomförandet av den av gemenskapens politik och verksamhet som avses i artikel 3 i fördraget, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling. I detta direktiv klargörs det därför hur de upphandlande myndigheterna kan bidra till att skydda miljön och främja en hållbar utveckling, samtidigt som de garanteras att de för sina kontrakt kan erhålla det bästa förhållandet mellan kvalitet och pris.

(6) Ingenting i detta direktiv bör hindra vidtagande eller genomförande av sådana åtgärder som behövs för att skydda allmän ordning, allmän moral och allmän säkerhet, att skydda människors och djurs hälsa och liv eller att bevara växter, i synnerhet med sikte på en hållbar utveckling, under förutsättning att åtgärderna överensstämmer med fördraget.

Skäl 7: Internationella åtaganden och WTO (jfr art 5)

(7) Genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar och på dess behörighetsområden, av avtalen i de multilaterala förhandlingarna från Uruguayrundan (1986–1994) godkänns särskilt WTO- avtalet om offentlig upphandling, nedan kallat ”avtalet”, som syftar till att fastställa en multilateral ram för balanserade rättigheter och skyldigheter i samband med offentlig upphandling för att åstadkomma liberalisering och ökning av världshandeln. Enligt gemenskapens internationella rättigheter och åtaganden till följd av godkännandet av avtalet skall den ordning som fastställs i avtalet tillämpas för anbudsgivare och varor från tredje land som har undertecknat avtalet. Avtalet har inte direkt effekt. En upphandlande myndighet som omfattas av avtalet och som följer detta direktiv och tillämpar avtalet på ekonomiska aktörer från tredje land som har undertecknat avtalet bör således följa avtalet. Dessa bestämmelser om samordning bör också garantera att gemenskapens ekonomiska aktörer får delta i offentlig upphandling på lika gynnsamma villkor som de ekonomiska aktörerna från tredje land som har undertecknat avtalet.

Skäl 8–10: Byggentreprenader och teknisk dialog (jfr art 1 och 23)

(8) Innan ett upphandlingsförfarande inleds får den upphandlande myndigheten genom en ”teknisk dialog” söka eller godta råd som kan användas när specifikationerna utarbetas, dock under förutsättning att sådana råd inte leder till hinder för konkurrensen.

(9) Med hänsyn till de många olika typerna av offentliga byggentreprenadkontrakt bör den upphandlande myndigheten kunna välja såväl gemensam som separat upphandling för utförande och projektering av byggentreprenader. Avsikten med detta direktiv är inte att fastställa huruvida upphandlingen skall vara gemensam eller separat. Beslut om separat eller gemensam upphandling måste grundas på kvalitativa och ekonomiska kriterier, som kan fastställas i nationell lagstiftning.

(10) Ett kontrakt kan bedömas vara ett offentligt byggentreprenadkontrakt endast om det specifikt avser utförande av de verksamheter som avses i bilaga I, även om kontraktet kan omfatta utförandet av andra tjänster som är nödvändiga för utförandet av dessa verksamheter. Offentlig upphandling av tjänster, inbegripet fastighetsförvaltningstjänster, får i vissa fall omfatta byggentreprenad. Om emellertid sådan byggentreprenad är av underordnad betydelse jämfört med kontraktets huvudinnehåll och är en följd av eller ett komplement till detta, kan det faktum att sådan byggentreprenad ingår i upphandlingen inte anses vara ett tillräckligt skäl för att klassificera kontraktet som ett offentligt byggentreprenadkontrakt.

Skäl 11–15: Moderna upphandlingsmetoder och digitalisering (jfr art 1, 32, 33 och 54)

(11) En gemenskapsdefinition av ramavtal bör fastställas, liksom särskilda regler för ramavtal som ingås för kontrakt som omfattas av detta direktiv. Enligt dessa regler får en upphandlande myndighet när den ingår ett ramavtal i enlighet med bestämmelserna i detta direktiv om bland annat offentliggörande, tidsfrister och villkor för anbudsgivning, under ramavtalets löptid ingå kontrakt som grundas på sådana ramavtal antingen genom att tillämpa villkoren i ramavtalet eller, om inte samtliga villkor fastställts i förväg, genom att på nytt inbjuda parterna i ramavtalet att lämna anbud utan fastställda villkor. En ny inbjudan att lämna anbud bör genomföras enligt vissa regler som syftar till att garantera den nödvändiga flexibiliteten och iakttagandet av de allmänna principerna, bland annat principen om likabehandling. Ramavtalets löptid bör därför begränsas och bör inte kunna överstiga fyra år, utom i fall som är vederbörligen styrkta av de upphandlande myndigheterna.

(12) Nya förfaranden för elektronisk upphandling utvecklas ständigt. Dessa förfaranden möjliggör ökad konkurrens och förbättrad effektivitet vid offentlig upphandling, särskilt genom de besparingar i tid och kostnader som användningen medför. Den upphandlande myndigheten får använda elektroniska upphandlingsförfaranden om det sker i överensstämmelse med bestämmelserna i detta direktiv och principerna om likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet. I samma omfattning får ett anbud som lämnas in av en anbudsgivare ha formen av dennes elektroniska katalog, särskilt om förnyad inbjudan att lämna anbud har gått ut i enlighet med ett ramavtal eller ett dynamiskt inköpssystem har införts, under förutsättning att anbudsgivaren använder de kommunikationssätt som den upphandlande myndigheten valt i enlighet med artikel 42.

(13) Med hänsyn till de elektroniska upphandlingsförfarandenas snabba utbredning bör man redan nu fastställa lämpliga regler för att de upphandlande myndigheterna till fullo skall kunna utnyttja de möjligheter som dessa system erbjuder. I detta syfte är det lämpligt att definiera ett fullständigt elektroniskt dynamiskt system för upphandling avsett för inköp av sådant som vanligen används och fastställa särskilda regler för inrättandet och driften av ett sådant system, för att säkerställa att varje ekonomisk aktör som vill delta behandlas rättvist. Varje ekonomisk aktör bör ha möjlighet att delta i ett sådant system förutsatt att han har lämnat ett preliminärt anbud som överensstämmer med förfrågningsunderlaget och att han uppfyller urvalskriterierna. Denna upphandlingsteknik gör det möjligt för de upphandlande myndigheterna att – genom upprättandet av en förteckning över redan godkända anbudsgivare och genom möjligheten för nya anbudsgivare att ansluta sig – tack vare de elektroniska medlen förfoga över ett särskilt stort urval av anbud, och således att genom en omfattande konkurrens säkerställa ett optimalt utnyttjande av de offentliga medlen.

(14) Eftersom förfarandet med elektroniska auktioner kommer att få ökad omfattning bör det införas en gemenskapsdefinition av sådana auktioner och fastställas särskilda regler för dessa för att garantera att de genomförs på ett sådant sätt att principerna om likabehandling, icke-diskriminering och öppenhet iakttas fullt ut. Det bör därför föreskrivas att de elektroniska auktionerna endast gäller sådana byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt för vilka det kan fastställas exakta specifikationer. Detta kan bland annat gälla i fråga om återkommande varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt. I samma syfte bör det också föreskrivas att anbudsgivarnas rangordning måste kunna fastställas under hela den elektroniska auktionen. Användningen av elektroniska auktioner ger de upphandlande myndigheterna möjlighet att uppmana anbudsgivarna att erbjuda nya lägre priser och, när kontraktet tilldelas den anbudsgivare som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, även att förbättra andra aspekter av anbudet än priset. För att säkerställa respekt för principen om öppenhet bör endast de aspekter som kan utvärderas automatiskt på elektronisk väg, utan ingripande och/eller bedömning från den upphandlande myndighetens sida, bli föremål för elektronisk auktion, dvs. sådana aspekter som kan kvantifieras så att de kan uttryckas i siffror eller procenttal. Däremot bör sådana aspekter av anbudsgivningen som innebär en bedömning av aspekter som inte kan kvantifieras inte bli föremål för elektronisk auktion. Följaktligen bör vissa byggentreprenadkontrakt och tjänstekontrakt som innehåller intellektuella prestationer, såsom projekteringen av byggentreprenader, inte bli föremål för elektronisk auktion.

(15) Vissa förfaranden för centralisering av inköp har utvecklats i medlemsstaterna. Flera upphandlande myndigheter har till uppgift att göra anskaffningar eller genomföra offentlig upphandling/ingå ramavtal för andra upphandlande myndigheter. Eftersom det rör sig om stora inköpsvolymer är det genom dessa förfaranden möjligt att öka konkurrensen och förbättra effektiviteten i den offentliga upphandlingen. Det bör därför införas en gemenskapsdefinition av den inköpscentral som står till de upphandlande myndigheternas förfogande. Det bör även fastställas villkor enligt vilka, i överensstämmelse med principerna om icke-diskriminering och likabehandling, de upphandlande myndigheter som anskaffar byggentreprenader, varor och/eller tjänster med hjälp av en inköpscentral kan anses ha iakttagit bestämmelserna i detta direktiv.

Skäl 16–21: Tillämpningsområde och tröskelvärden (jfr art 7, 8, 9, 12 och 13)

(16) För att de olikheter som råder i medlemsstaterna skall kunna beaktas bör medlemsstaterna ges möjlighet att föreskriva att de upphandlande myndigheterna får använda sig av ramavtal, inköpscentraler, dynamiska inköpssystem, elektroniska auktioner och konkurrenspräglad dialog i enlighet med definitionerna och bestämmelserna i detta direktiv.

(17) Många olika tröskelvärden för tillämpningen av bestämmelserna om samordning leder till problem för de upphandlande myndigheterna. Dessutom bör tröskelvärdena med hänsyn till den monetära unionen fastställas i euro. Tröskelvärden i euro bör därför fastställas på ett sätt som gör det enklare att tillämpa dessa bestämmelser samtidigt som tröskelvärdena enligt avtalet, som uttrycks i särskilda dragningsrätter, iakttas. I detta sammanhang bör det också föreskrivas en återkommande översyn av tröskelvärdena i euro så att de, vid behov, anpassas till eventuella förändringar i eurons värde i förhållande till de särskilda dragningsrätterna.

(18) För tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv och i övervakningssyfte bör indelningen av tjänster göras i form av kategorier som motsvarar bestämda nummer i en gemensam nomenklatur och sammanställas i två bilagor, II A och II B, enligt det system som skall gälla. För tjänster i bilaga II B bör tillämpliga bestämmelser i direktivet gälla utan att det påverkar tillämpningen av särskilda gemenskapsbestämmelser för de berörda tjänsterna.

(19) När det gäller tjänstekontrakt bör full tillämpning av detta direktiv under en övergångsperiod begränsas till kontrakt för vilka dessa bestämmelser kommer att göra det möjligt att utnyttja alla möjligheter till att öka handeln över gränserna. Kontrakt för andra tjänster bör övervakas under denna övergångsperiod innan beslut fattas om full tillämpning av direktivet. Mekanismen för sådan övervakning bör därför fastställas. Samtidigt bör mekanismen göra det möjligt för de berörda parterna att få tillgång till alla relevanta upplysningar.

(20) Offentliga kontrakt som ingås av upphandlande myndigheter med verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och postsektorerna som avser sådan verksamhet omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling inom vatten-, energi-, transport- och postsektorerna. Kontrakt som ingås av upphandlande myndigheter inom ramen för deras transportverksamhet till havs, längs kusterna och på inre vattenvägar måste emellertid omfattas av detta direktiv.

(21) Eftersom telekommunikationssektorn är utsatt för verklig konkurrens till följd av att gemenskapsbestämmelserna om liberalisering av denna sektor har genomförts, bör offentliga kontrakt på det området undantas från detta direktivs tillämpningsområde, i den mån dessa kontrakt huvudsakligen syftar till att ge den upphandlande myndigheten möjlighet att utöva vissa verksamheter inom telekommunikationssektorn. Dessa verksamheter fastställs genom definitionerna i artiklarna 1, 2 och 8 i rådets direktiv 93/38/EEG av den 14 juni 1993 om samordning av upphandlingsförfarandet för enheter som har verksamhet inom vatten-, energi-, transport- och telekommunikationssektorerna på så sätt att det här direktivet inte är tillämpligt på kontrakt som har undantagits från tillämpningsområdet för direktiv 93/38/EEG enligt artikel 8 i det direktivet.

Skäl 22–27: Undantag från tillämpningsområdet (jfr art 14, 15 och 16)

(22) Det bör anges när bestämmelserna om samordning av förfarandena inte kan tillämpas av skäl som rör statens säkerhet eller statshemligheter eller på grund av att särskilda upphandlingsregler gäller enligt internationella avtal som avser stationering av trupper eller gäller för internationella organisationer.

(23) Enligt artikel 163 i fördraget är stimulans av forskning och teknisk utveckling ett sätt att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för gemenskapens industri, och öppnandet av den offentliga upphandlingen av tjänster kommer att bidra till att detta mål nås. Medfinansiering av forskningsprogram bör inte omfattas av detta direktiv. Det omfattar följaktligen endast sådana kontrakt för forsknings- och utvecklingstjänster som uteslutande är till nytta för den upphandlande myndigheten i dess egen verksamhet, förutsatt att de tjänster som tillhandahålls helt bekostas av den upphandlande myndigheten.

(24) Inom ramen för tjänster har kontrakt för förvärv eller hyra av fast egendom eller rättigheter till sådan egendom särdrag som gör att regler för offentlig upphandling inte bör tillämpas.

(25) Vid offentlig upphandling av vissa audiovisuella tjänster inom radio- och TV-området bör hänsyn kunna tas till kulturella och sociala överväganden som gör att upphandlingsreglerna inte bör tillämpas. Av dessa skäl måste det göras undantag för offentliga tjänstekontrakt som avser anskaffning, utveckling, produktion eller samproduktion av programmaterial som är färdigt för användning samt andra förberedande tjänster, t.ex. sådana tjänster som har samband med manuskript eller artistuppträdanden vilka behövs för att genomföra programmet samt de kontrakt som gäller sändningstid. Detta undantag bör dock inte tillämpas på tillhandahållandet av den tekniska utrustning som behövs för produktion, samproduktion och sändning av sådana program. Med sändning bör avses överföring och distribution via någon form av elektroniskt nät.

(26) Skiljemanna- och förlikningstjänster tillhandahålls vanligen av organ eller personer som utnämnts eller valts på ett sätt som inte kan underkastas reglerna för offentlig upphandling.

(27) I enlighet med avtalet omfattar detta direktiv inte sådana finansiella tjänster som rör instrumenten för penning- och valutapolitiken, statsskulden, förvaltningen av reserver och annan politiskt beslutad verksamhet som innefattar handel med värdepapper och andra finansiella instrument, i synnerhet transaktioner för att förse en upphandlande myndighet med pengar eller kapital. Kontrakt i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överföring av värdepapper och andra finansiella instrument omfattas därför inte. Tjänster som utförs av centralbanker undantas också.

Skäl 28: Sociala hänsyn och reserverade kontrakt (jfr art 19)

(28) Sysselsättning och arbete är grundläggande faktorer när det gäller att garantera lika möjligheter för alla och bidra till social integration. Skyddade verkstäder och program för skyddad anställning bidrar härvid effektivt till att människor med funktionshinder kan komma in på eller återvända till arbetsmarknaden. Sådana verkstäder kan emellertid sakna möjlighet att få kontrakt under normala konkurrensförhållanden. Det är därför lämpligt att föreskriva att medlemsstaterna får reservera rätten att delta i offentliga upphandlingsförfaranden för sådana verkstäder eller föreskriva att kontrakten skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning.

Skäl 29–31: Tekniska specifikationer och komplexa projekt (jfr art 23 och 29)

(29) De tekniska specifikationer som offentliga upphandlare upprättar bör tillåta att den offentliga upphandlingen öppnas för konkurrens. Det måste därför vara möjligt att lämna anbud som baseras på olika tekniska lösningar. De tekniska specifikationerna måste följaktligen kunna bygga på prestanda- och funktionskrav och, om det hänvisas till europeisk standard eller, i avsaknad av sådan, till nationell standard, måste de upphandlande myndigheterna beakta anbud som baseras på andra likvärdiga lösningar. För att visa att en lösning är likvärdig bör anbudsgivarna få använda alla former av bevis. Den upphandlande myndigheten måste kunna motivera alla beslut om att likvärdighet inte föreligger. En upphandlande myndighet som vill fastställa miljökrav i de tekniska specifikationerna för ett bestämt kontrakt får föreskriva särskilda miljöegenskaper, t.ex. en viss produktionsmetod, och/eller särskilda miljöeffekter för grupper av varor eller tjänster. Den får, men är inte skyldig att, använda lämpliga specifikationer som fastställts för miljömärken, t.ex. det europeiska miljömärket, (multi)nationella miljömärken eller andra miljömärken, om kraven för märket har utarbetats och antagits på grundval av vetenskapliga rön eller genom ett förfarande i vilket de berörda parterna, t.ex. statliga organ, konsumenter, tillverkare, distributörer och miljöorganisationer, kan delta och om miljömärket är tillgängligt för samtliga berörda parter. Den upphandlande myndigheten bör då det är möjligt fastställa tekniska specifikationer för att ta hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för funktionshindrade eller formgivning med tanke på samtliga användares behov. De tekniska specifikationerna bör tydligt anges så att alla anbudsgivare vet vad de krav som den upphandlande myndigheten fastställt omfattar.

(30) Kompletterande information om upphandlingarna måste, såsom är brukligt i medlemsstaterna, finnas i förfrågningsunderlaget för varje upphandling eller i motsvarande handlingar.

(31) Upphandlande myndigheter som genomför särskilt komplicerade projekt kan objektivt sett vara oförmögna att specificera vilka medel som kan tillgodose deras behov eller bedöma vad marknaden kan erbjuda i form av tekniska och/eller finansiella och rättsliga lösningar, utan att därmed behöva utsättas för någon kritik. Detta kan bland annat inträffa vid genomförandet av större integrerade projekt för transportinfrastruktur, stora datanät eller projekt som omfattar komplicerad och strukturerad finansiering vars ekonomiska och rättsliga uppläggning inte kan fastställas i förväg. Om sådana kontrakt inte kan tilldelas genom användning av öppna eller selektiva förfaranden, bör följaktligen ett flexibelt förfarande föreskrivas som garanterar såväl konkurrensen mellan de ekonomiska aktörerna som den upphandlande myndighetens behov av att diskutera alla synpunkter på kontraktet med varje enskild anbudssökande. Detta förfarande får dock inte användas på ett sådant sätt att konkurrensen begränsas eller snedvrids, särskilt inte genom att grundläggande delar av anbuden ändras, genom att nya väsentliga krav åläggs den utvalda anbudsgivaren eller genom att någon annan anbudsgivare än den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kan komma i fråga.

Skäl 32–34: Kontraktets fullgörande och underleverantörer (jfr art 25, 26 och 27)

(32) För att underlätta för små och medelstora företag att delta i offentlig upphandling bör det fastställas bestämmelser om underleverantörer.

(33) Villkoren för fullgörandet av ett kontrakt är förenliga med detta direktiv om de inte är direkt eller indirekt diskriminerande och om de anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Villkoren kan till exempel syfta till att främja yrkesutbildning på arbetsplatsen och anställning av personer som har särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, bekämpa arbetslöshet eller skydda miljön. Som exempel kan nämnas skyldighet att i samband med fullgörandet av ett kontrakt anställa långtidsarbetslösa eller att genomföra utbildning för arbetslösa eller ungdomar, att följa bestämmelserna i grundläggande ILO-konventioner (International Labour Organisation) om dessa inte har införlivats med den nationella lagstiftningen eller att anställa ett större antal personer med funktionshinder än som krävs enligt den nationella lagstiftningen.

(34) Gällande lagar, förordningar och kollektivavtal rörande anställningsvillkor och arbetarskydd, på såväl nationell nivå som gemenskapsnivå, är tillämpliga vid fullgörandet av ett offentligt kontrakt om dessa bestämmelser och tillämpningen av dem överensstämmer med gemenskapsrätten. För gränsöverskridande verksamhet, när arbetstagare i en medlemsstat utför tjänster i en annan medlemsstat i samband med fullgörandet av ett offentligt kontrakt, fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster de minimivillkor som måste uppfyllas i värdlandet gentemot de utstationerade arbetstagarna. Om det i nationell rätt ingår bestämmelser i detta avseende, kan det om dessa förpliktelser inte uppfylls betraktas som ett allvarligt fel eller som ett brott mot den ekonomiska aktörens yrkesetik, som kan medföra att den ekonomiska aktören utesluts från det offentliga upphandlingsförfarandet.

Skäl 35–38: Offentliggörande och elektronisk kommunikation (jfr art 35, 36, 38 och 42)

(35) Med tanke på att den nya informations- och kommunikationstekniken kan förenkla offentliggörandet av upphandlingar och göra upphandlingsförfarandet effektivare och öppnare bör elektroniska medel jämställas med traditionella medel för kommunikation och utbyte av information. I så stor utsträckning som möjligt bör de medel och den teknik som väljs vara förenliga med den teknik som används i de andra medlemsstaterna.

(36) Utvecklingen av en effektiv konkurrens inom offentlig upphandling gör det nödvändigt att meddelanden om upphandling från de upphandlande myndigheterna i medlemsstaterna offentliggörs på gemenskapsnivå. Informationen i meddelandena måste göra det möjligt för de ekonomiska aktörerna i gemenskapen att avgöra om upphandlingen intresserar dem. De behöver således tillräcklig information om föremålet för upphandlingen och villkoren i samband med kontraktet. Det är därför viktigt att förbättra de offentliggjorda meddelandenas synlighet på olika sätt, t.ex. med hjälp av standardformulär för meddelanden om upphandling och den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling (Common Procurement Vocabulary (CPV)) som enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2195/2002 kommer att utgöra referensnomenklatur för offentlig upphandling. Vid selektiva förfaranden bör offentliggörandet ha det särskilda syftet att ge de ekonomiska aktörerna i medlemsstaterna tillfälle att visa sitt intresse för upphandlingarna genom att ansöka hos den upphandlande myndigheten om att få lämna anbud på angivna villkor.

(37) Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”direktiv om elektronisk handel”) bör i samband med detta direktiv vara tillämpliga på överföring av information med elektroniska medel. Förfarandena för offentlig upphandling och reglerna för projekttävlingar avseende tjänster kräver en högre säkerhets- och sekretessnivå än den som fastställs i dessa direktiv. Därför bör anordningar för elektronisk mottagning av anbud, anbudsansökningar samt ritningar och planer uppfylla särskilda tilläggskrav. I detta syfte bör användning av elektroniska signaturer, i synnerhet avancerade elektroniska signaturer, i möjligaste mån uppmuntras. Frivilliga ackrediteringssystem skulle dessutom kunna utgöra en gynnsam ram för att höja nivån på tillhandahållandet av certifieringstjänster för dessa anordningar.

(38) Användning av elektroniska medel är tidsbesparande. Minimitidsfristerna bör därför förkortas om elektroniska medel används, dock under förutsättning att de är förenliga med den särskilda överföringsteknik som fastställs på gemenskapsnivå.

Skäl 39–42: Urval och lämplighetskontroll (jfr art 44)

(39) Kontroll av anbudsgivarnas lämplighet vid öppna förfaranden och av anbudssökandenas lämplighet vid selektiva och förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling och vid konkurrenspräglad dialog samt urval av anbudsgivare och anbudssökande bör genomföras på öppna villkor. Det bör därför anges vilka icke-diskriminerande kriterier den upphandlande myndigheten får använda vid urval av deltagare och på vilket sätt de ekonomiska aktörerna kan bevisa att de uppfyller kriterierna. I syfte att åstadkomma öppenhet bör den upphandlande myndigheten åläggas att, redan vid inbjudan att lämna anbud, ange vilka urvalskriterier den kommer att tillämpa samt vilka särskilda krav på kapacitet som den eventuellt kommer att kräva av de ekonomiska aktörerna för att de skall kunna delta i upphandlingsförfarandet.

(40) En upphandlande myndighet får begränsa antalet anbudssökande i de selektiva och förhandlade förfarandena med offentliggörande av ett meddelande om upphandling samt i den konkurrenspräglade dialogen. En sådan begränsning av antalet anbudssökande bör göras endast på grundval av objektiva kriterier som anges i meddelandet om upphandling. Dessa objektiva kriterier medför inte nödvändigtvis viktning. För kriterier som rör de ekonomiska aktörernas personliga ställning kan det räcka med en allmän hänvisning i meddelandet om upphandling till de omständigheter som anges i artikel 45.

(41) I konkurrenspräglad dialog och i förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling bör den upphandlande myndigheten, med hänsyn till den flexibilitet som kan behövas samt till de alltför höga kostnader som hör samman med upphandlingsmetoder, tillåtas att genomföra förfarandet i successiva steg för att på grundval av på förhand angivna tilldelningskriterier efterhand minska det antal anbud som den fortsätter att diskutera eller förhandla om. Denna begränsning bör garantera verklig konkurrens, under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal lämpliga lösningar eller anbudssökande.

(42) Gemenskapsreglerna om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis gäller när det krävs bevis på särskilda kvalifikationer för att kunna delta i ett upphandlingsförfarande eller en projekttävling.

Skäl 43–45: Uteslutningsgrunder och certifiering (jfr art 45, 46 och 52)

(43) Det bör undvikas att offentliga kontrakt tilldelas ekonomiska aktörer som har deltagit i en kriminell organisation eller som har befunnits skyldiga till bestickning eller bedrägerier som riktar sig mot Europeiska gemenskapernas ekonomiska intressen eller penningtvätt. Den upphandlande myndigheten bör vid behov begära lämpliga handlingar från anbudssökandena/anbudsgivarna och skulle kunna, om det råder tvivel om anbudssökandenas/anbudsgivarnas personliga ställning, begära samarbete med de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat. Den upphandlande myndigheten bör utesluta sådana ekonomiska aktörer om den genom en lagakraftvunnen dom får kännedom om att sådana brott enligt den nationella lagstiftningen har begåtts. Om det i nationell rätt ingår sådana bestämmelser, kan överträdelse av miljölagstiftningen eller lagstiftningen om otillåten samverkan vid offentlig upphandling som lett till lagakraftvunnen dom eller beslut med likvärdig effekt betraktas som brott mot den ekonomiska aktörens yrkesetik eller som ett allvarligt fel. Bristande efterlevnad av nationella bestämmelser för genomförande av rådets direktiv 2000/78/EG och 76/207/EEG om lika behandling av arbetstagare som lett till lagakraftvunnen dom eller beslut med likvärdig effekt kan betraktas som ett brott mot den ekonomiska aktörens yrkesetik eller som ett allvarligt fel.

(44) I lämpliga fall, när byggentreprenadens eller tjänsternas natur motiverar att åtgärder eller system för miljöledning tillämpas vid fullgörandet av det offentliga kontraktet, kan det krävas att sådana åtgärder eller system tillämpas. Miljöledningssystemen kan, oberoende av om de är registrerade enligt gemenskapsinstrumenten, såsom förordning (EG) nr 761/2001 (EMAS), visa den ekonomiska aktörens tekniska kapacitet att fullgöra kontraktet. Dessutom bör en beskrivning av de åtgärder den ekonomiska aktören tillämpar för att garantera samma miljöskyddsnivå godtas som alternativt bevis till de registrerade systemen för miljöledning.

(45) Detta direktiv ger medlemsstaterna möjlighet att upprätta officiella förteckningar över godkända entreprenörer, varuleverantörer eller tjänsteleverantörer eller införa en certifiering genom offentliga eller privata organ samt fastställa konsekvenserna av förekomsten i en sådan förteckning eller innehavet av ett sådant certifikat vid ett förfarande för offentlig upphandling i en annan medlemsstat. När det gäller offentliga förteckningar över godkända ekonomiska aktörer är det viktigt att ta hänsyn till EG-domstolens rättspraxis i de fall en ekonomisk aktör, som tillhör en grupp, som stöd för sin begäran om registrering i förteckningen åberopar de ekonomiska, finansiella och tekniska resurserna hos andra bolag i gruppen. Det är i ett sådant fall den ekonomiska aktörens sak att bevisa att han faktiskt kommer att ha tillgång till dessa medel under hela den tid han finns i förteckningen. För registrering i förteckningen kan en medlemsstat då fastställa nivån på de krav som skall uppfyllas och i synnerhet, om t.ex. aktören åberopar de finansiella resurserna hos ett annat bolag i gruppen, det andra bolagets åtagande, vid behov solidariskt.

Skäl 46–51: Tilldelningskriterier och administration (jfr art 53 och 80)

(46) Kontraktstilldelningen bör ske på grundval av objektiva kriterier som säkerställer att principerna om öppenhet, icke-diskriminering och likabehandling iakttas och att anbuden bedöms i verklig konkurrens med varandra. Därför bör endast två tilldelningskriterier godkännas, nämligen ”lägsta pris” och ”ekonomiskt mest fördelaktigt anbud”.

(47) I samband med offentliga tjänstekontrakt får tilldelningskriterierna inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser om ersättning för vissa tjänster, till exempel tjänster som utförs av arkitekter, ingenjörer eller advokater, och vid offentliga varukontrakt får de inte påverka tillämpningen av nationella bestämmelser om fasta priser på skolböcker.

(48) Vissa tekniska villkor, särskilt sådana som rör meddelanden, statistiska rapporter och den nomenklatur som används samt villkor för hänvisning till denna nomenklatur, kommer att behöva antas och ändras när de tekniska kraven förändras. De förteckningar över upphandlande myndigheter som anges i bilagorna behöver också uppdateras. Därför bör det införas ett smidigt och snabbt beslutsförfarande för dessa ändamål.

(49) De åtgärder som krävs för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

(50) Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister bör tillämpas vid beräkning av de tidsfrister som avses i detta direktiv.

(51) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter när det gäller de tidsfrister för införlivande och tillämpning av direktiven 92/50/EEG, 93/36/EEG och 93/37/EEG som anges i bilaga XI.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Avdelning I Definitioner och allmänna principer

Artikel1¶Definitioner

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som anges i punkterna 2–15:

2.

a) offentliga kontrakt: skriftliga kontrakt med ekonomiska villkor som slutits mellan en eller flera ekonomiska aktörer och en eller flera upphandlande myndigheter och som avser utförande av byggentreprenad, leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster i den mening som avses i detta direktiv.

b) offentliga byggentreprenadkontrakt: offentliga kontrakt som avser antingen utförande eller såväl projektering som utförande av sådana byggentreprenader som avser en av de verksamheter som avses i bilaga I eller av en byggentreprenad, eller utförande, oavsett form, av en byggentreprenad som tillgodoser de behov som den upphandlande myndigheten har specificerat. Med byggentreprenad avses ett resultat av bygg- och anläggningsarbeten som i sig fyller en teknisk eller ekonomisk funktion.

c) offentliga varukontrakt: andra offentliga kontrakt än de som avses i b vilka avser köp, leasing, hyra eller hyrköp, med eller utan möjlighet till köp, av varor. Ett offentligt kontrakt som avser leverans av varor och som dessutom som ett underordnat inslag omfattar monterings- och installationsarbeten skall betraktas som ett offentligt varukontrakt.

d) offentliga tjänstekontrakt: andra offentliga kontrakt än offentliga byggentreprenad- eller varukontrakt som avser utförande av sådana tjänster som anges i bilaga II. Ett offentligt kontrakt som avser både varor och tjänster enligt bilaga II skall anses vara ett offentligt tjänstekontrakt om värdet av tjänsterna ifråga är högre än värdet av de varor som kontraktet omfattar. Ett offentligt kontrakt som avser tjänster enligt bilaga II och omfattar sådan verksamhet enligt bilaga I som endast är underordnad verksamhet i förhållande till kontraktets huvudändamål skall betraktas som ett offentligt tjänstekontrakt.

3. byggkoncession: ett kontrakt av samma typ som ett offentligt byggentreprenadkontrakt med den skillnaden att ersättningen för arbetet endast utgörs av rätten att utnyttja anläggningen eller av dels en sådan rätt, dels betalning.

4. tjänstekoncession: ett kontrakt av samma typ som ett offentligt tjänstekontrakt med den skillnaden att ersättningen för tjänsternas utförande utgörs antingen av endast rätten att utnyttja tjänsten eller av dels en sådan rätt, dels betalning.

5. ramavtal: ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera ekonomiska aktörer i syfte att fastställa villkoren för tilldelningen av kontrakt under en given tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattad kvantitet.

6. dynamiskt inköpssystem: en helt elektronisk process för köp av sådant som vanligen används och vars egenskaper så som de är allmänt tillgängliga på marknaden tillfredsställer den upphandlande myndighetens behov, som är tidsbegränsad och under hela varaktigheten öppen för varje ekonomisk aktör som uppfyller urvalskriterierna och som har lämnat ett preliminärt anbud som överensstämmer med förfrågningsunderlaget.

7. elektronisk auktion: en upprepad process med hjälp av elektroniska medel för att presentera nya lägre priser och/eller nya värden för vissa delar av anbuden, vilken genomförs efter en första fullständig utvärdering av anbuden och möjliggör en rangordning på grundval av automatiska utvärderingsmetoder.

Följaktligen kan vissa tjänstekontrakt och vissa byggentreprenadkontrakt som innehåller intellektuella prestationer, såsom projekteringen av byggentreprenader, inte bli föremål för elektronisk auktion.

8. entreprenör, varuleverantör och tjänsteleverantör: beteckningar för varje fysisk eller juridisk person, offentlig enhet eller grupp av sådana personer och/eller organ som på marknaden erbjuder sig att utföra byggentreprenader och/eller tillhandahåller byggentreprenader, varor eller tjänster.

Termen ekonomisk aktör betecknar såväl en varuleverantör som en tjänsteleverantör och en entreprenör. Den används enbart i syfte att förenkla texten.

En ekonomisk aktör som har lämnat ett anbud skall betecknas anbudsgivare. Den som ansöker om att få lämna anbud vid ett selektivt eller förhandlat förfarande eller en konkurrenspräglad dialog skall betecknas anbudssökande.

9. upphandlande myndigheter: statliga, regionala eller lokala myndigheter och offentligrättsliga organ samt sammanslutningar av en eller flera sådana myndigheter eller ett eller flera sådana organ.

Med offentligrättsliga organ avses alla organ

a) som särskilt har inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse, förutsatt att behovet inte har industriell eller kommersiell karaktär,

b) som är juridiska personer, och

c) vars verksamhet till största delen finansieras av statliga, regionala eller lokala myndigheter, eller av andra offentligrättsliga organ, eller vars verksamhet står under kontroll av sådana organ, eller i vars förvaltningsorgan, styrelseorgan eller kontrollorgan mer än hälften av ledamöterna utses av statliga, regionala eller lokala myndigheter, eller av andra offentligrättsliga organ.

Icke uttömmande förteckningar över sådana offentligrättsliga organ och kategorier av organ som uppfyller villkoren i andra stycket a, b och c finns i bilaga III. Medlemsstaterna skall till kommissionen regelbundet anmäla ändringar i sina förteckningar.

10. Med inköpscentral avses en upphandlande myndighet som

anskaffar varor och/eller tjänster som är avsedda för upphandlande myndigheter, eller

genomför offentlig upphandling eller ingår ramavtal om byggentreprenader, varor eller tjänster som är avsedda för upphandlande myndigheter.

11.

a) öppet förfarande: förfarande där alla intresserade ekonomiska aktörer får lämna anbud

b) selektivt förfarande: förfarande som varje ekonomisk aktör kan begära att få delta i, men där endast sådana ekonomiska aktörer får lämna anbud som får en inbjudan av den upphandlande myndigheten.

c) konkurrenspräglad dialog: förfarande som varje ekonomisk aktör kan begära att få delta i och där den upphandlande myndigheten för en dialog med de anbudssökande som har inbjudits att delta i detta förfarande, för att nå fram till en eller flera lösningar som kan tillgodose myndighetens behov och som utgör grunden för de anbud som de utvalda anbudssökandena inbjuds att lämna. Vid användning av det förfarande som avses i första stycket skall ett offentligt kontrakt anses vara ”särskilt komplicerat”, om de upphandlande myndigheterna

inte objektivt kan definiera de tekniska medel enligt artikel 23.3 b, 23.3 c eller 23.3 d som kan tillgodose deras behov eller mål, och/eller

inte kan objektivt specificera den rättsliga och/eller finansiella utformningen av ett projekt,

d) förhandlat förfarande: förfarande där en upphandlande myndighet vänder sig till utvalda ekonomiska aktörer och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem,

e) projekttävling: förfarande på främst sådana områden som stads- och landsbygdsplanering, arkitektur, formgivningsteknik och databehandling som innebär att den upphandlande myndigheten får en ritning eller en projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag i en tävling med eller utan priser.

12. skriftlig: varje enhet av ord eller siffror som kan läsas, återges och sedan meddelas. Denna enhet kan innehålla uppgifter som går att överföra och lagra med elektroniska medel.

13. elektroniska medel: medel som utnyttjar elektronik för behandling (även digital kompression) och lagring av data samt sänder, överför och mottar via kabel, radiovågor, på optisk eller någon annan elektromagnetisk väg.

14. Gemensam terminologi vid offentlig upphandling, nedan kallad CPV (Common Procurement Vocabulary): den tillämpliga nomenklatur vid offentlig upphandling som antagits genom förordning (EG) nr 2195/2002, samtidigt som den står i överensstämmelse med övrig befintlig nomenklatur.

Om det finns olika tolkningar av tillämpningsområdet för detta direktiv till följd av eventuella skillnader mellan CPV-nomenklaturen och NACE-nomenklaturen enligt bilaga I eller mellan CPV-nomenklaturen och CPC-nomenklaturen (provisorisk version) enligt bilaga II skall NACE respektive CPC ha företräde.

15. Vid tillämpningen av artikel 13, artikel 57 a och artikel 68 b används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) publikt telenät: den allmänna telekommunikationsstruktur som möjliggör överföring av signaler mellan bestämda nätterminaler med hjälp av kablar, radiolänkar, optiska medel eller andra elektromagnetiska medel,

b) nätterminaler: hela systemet av fysiska förbindelser och tekniska anslutningsspecifikationer som ingår i det publika telenätet och som är nödvändiga för tillgång till det publika nätet och effektiv kommunikation genom detta,

c) publika teletjänster: teletjänster som medlemsstaterna särskilt har anförtrott ett eller flera telebolag att tillhandahålla,

d) teletjänster: tjänster som helt eller delvis består av överföring och sändning av signaler via det publika telenätet med hjälp av telekommunikationsteknik, med undantag för radio- och TV-sändningar.

Artikel2¶Principer för tilldelning av kontrakt

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Upphandlande myndigheter skall behandla ekonomiska aktörer på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt och förfara på ett öppet sätt.

Artikel3¶Beviljande av särskilda eller exklusiva rättigheter: bestämmelse om icke-diskriminering

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Om en upphandlande myndighet beviljar någon annan enhet än en sådan upphandlande myndighet särskilda eller exklusiva rättigheter att utöva en offentlig tjänsteverksamhet, skall den handling varigenom denna rätt beviljas innehålla en bestämmelse om att den aktuella enheten i fråga om varukontrakt som den tilldelar tredje man skall iaktta principen om icke-diskriminering på grund av nationalitet.

Avdelning II Regler om offentliga kontrakt

Kapitel I Allmänna bestämmelser

Artikel4¶Ekonomiska aktörer

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Anbudssökande eller anbudsgivare som enligt lagstiftningen i sin etableringsstat har rätt att leverera den aktuella tjänsten får inte uteslutas endast på grund av att lagstiftningen i den medlemsstat där upphandlingen sker kräver att de skall vara antingen fysiska eller juridiska personer.

Juridiska personer kan likväl åläggas att, när det gäller offentliga tjänste- och byggentreprenadkontrakt liksom offentliga varukontrakt som dessutom omfattar tjänster och/eller monterings- och installationsarbeten, i anbudet eller anbudsansökan uppge namn och yrkeskvalifikationer på de personer som skall utföra tjänsten.

2. Grupper av ekonomiska aktörer får lämna anbud eller anmäla sig som anbudssökande. De upphandlande myndigheterna får inte kräva att sådana grupper skall anta en viss juridisk form för att få lämna ett anbud eller en anbudsansökan, men de får kräva att den utsedda gruppen skall anta en viss juridisk form när den blivit tilldelad kontraktet, om det krävs för att kontraktet skall kunna fullgöras korrekt.

Artikel5¶Villkor som rör WTO-avtal

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Vid tilldelning av offentliga kontrakt genom de upphandlande myndigheterna skall medlemsstaterna mellan sig tillämpa lika förmånliga villkor som de villkor som gäller för ekonomiska aktörer i tredje land enligt Avtalet om offentlig upphandling som ingåtts inom ramen för de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (nedan kallat ”avtalet”). Medlemsstaterna skall därför i den rådgivande kommitté för offentlig upphandling som avses i artikel 77 samråda med varandra om vilka åtgärder som skall vidtas vid tillämpningen av avtalet.

Artikel6¶Konfidentialitet

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i detta direktiv, särskilt bestämmelserna om upplysnings- och informationsskyldigheter i fråga om ingångna kontrakt och gentemot anbudssökande och anbudsgivare enligt artikel 35.4 och artikel 41, och i enlighet med den nationella lagstiftning som gäller för den upphandlande myndigheten, får denna inte offentliggöra uppgifter som lämnats in och förklarats sekretessbelagda av de ekonomiska aktörerna. Sådan information omfattar i synnerhet tekniska hemligheter, affärshemligheter och konfidentiella aspekter i anbuden.

Kapitel II Tillämpningsområde

Avsnitt 1 Tröskelvärden

Artikel7¶Tröskelvärden för offentliga kontrakt

Ändrad genom direktiv 2014/24/ och förordning (EU) 2015/2342.

Detta direktiv skall tillämpas på offentliga kontrakt som inte skall undantas enligt undantagen i artiklarna 10 och 11 och 12–18 och vars värde exklusive mervärdesskatt beräknas uppgå till minst följande tröskelvärden:

a) 135000 euro för andra offentliga varu- och tjänstekontrakt än dem som omfattas av punkt b tredje strecksatsen som tilldelas av upphandlande myndigheter som är centrala statliga myndigheter enligt bilaga IV; för upphandlande myndigheter på försvarsområdet skall detta bara gälla vid kontrakt som avser produkter som omfattas av bilaga V.

b) 209000 euro

för offentliga varu- och tjänstekontrakt som tilldelas av upphandlande myndigheter som inte finns förtecknade i bilaga IV,

för offentliga varukontrakt som tilldelas av upphandlande myndigheter på försvarsområdet som finns förtecknade i bilaga IV, om dessa kontrakt gäller varor som inte anges i bilaga V,

för offentliga tjänstekontrakt som tilldelas av en upphandlande myndighet för tjänster i kategori 8 i bilaga II A, telekommunikationstjänster i kategori 5, vilkas positioner i CPV motsvarar referensnumren CPC 7524, 7525 och 7526 och/eller de tjänster som återfinns i bilaga II B.

c) 5225000 euro för offentliga byggentreprenadkontrakt.

Artikel8¶Kontrakt som subventioneras med mer än 50 % av upphandlande myndigheter

Ändrad genom direktiv 2014/24/ och förordning (EU) 2015/2342.

Detta direktiv skall tillämpas på tilldelning av

a) kontrakt som får direkta bidrag på mer än 50 % av finansieringen från upphandlande myndigheter och vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, uppgår till minst 5225000 euro,

om dessa kontrakt gäller byggentreprenader som avses i bilaga I,

om dessa kontrakt avser uppförande av sjukhus, anläggningar för sport, rekreation och fritid, skol- eller universitetsbyggnader eller byggnader för administrationsändamål,

b) tjänstekontrakt som får direkta bidrag på mer än 50 % av finansieringen från upphandlande myndigheter och vars uppskattade värde, exklusive mervärdesskatt, uppgår till minst 209000 euro om dessa kontrakt är förbundna med ett byggentreprenadkontrakt enligt led a.

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att de upphandlande myndigheter som beviljar dessa bidrag ser till att detta direktiv iakttas om kontrakten tilldelas av en eller flera andra enheter, eller iaktta detta direktiv när den själv tilldelar kontrakten i de andra enheternas namn och för deras räkning.

Artikel9¶Metoder för beräkning av det uppskattade värdet på offentliga kontrakt, ramavtal ochdynamiska inköpssystem

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Beräkningen av det uppskattade värdet av ett offentligt kontrakt skall grunda sig på det totala beloppet efter avdrag för mervärdesskatt som skall betalas enligt den upphandlande myndighetens egen uppskattning. Vid denna beräkning skall det uppskattade totalbeloppet beaktas, inbegripet varje form av eventuell optionsrätt och eventuella klausuler om förlängning av kontraktet.

Om den upphandlande myndigheten planerar för premier eller utbetalningar till anbudssökande eller anbudsgivare skall den beakta dessa när den beräknar det uppskattade värdet av kontraktet.

2. Denna uppskattning skall gälla vid den tidpunkt då det meddelande om upphandling som avses i artikel 35.2 skickas ut eller, om ett sådant meddelande inte krävs, vid den tidpunkt då den upphandlande myndigheten inleder förfarandet för kontraktstilldelning.

3. Ingen byggnadsentreprenad eller planerat köp av en viss mängd varor och/eller tjänster får delas upp i avsikt att kringgå tillämpningen av detta direktiv.

4. För offentliga byggentreprenadkontrakt skall det vid beräkningen av det uppskattade värdet tas hänsyn till beloppet för entreprenaden samt det uppskattade totala värdet av de varor som de upphandlade myndigheterna tillhandahåller entreprenören för att byggentreprenaden skall kunna utföras.

5.

a) Om en planerad byggentreprenad eller ett planerat köp av tjänster kan innebära att flera kontrakt tilldelas samtidigt i form av delkontrakt skall det uppskattade värdet av samtliga delkontrakt beaktas. Om det sammanlagda värdet av delkontrakten uppgår till minst det tröskelvärde som anges i artikel 7 skall detta direktiv tillämpas på tilldelningen av varje delkontrakt. En upphandlande myndighet får emellertid avstå från att tillämpa detta på delkontrakt vars uppskattade värde exklusive mervärdesskatt understiger 80000 euro när det gäller tjänster och 1 miljon euro när det gäller byggentreprenader, om det sammanlagda värdet av dessa delkontrakt inte överstiger 20 % av det sammanlagda värdet av alla delkontrakten.

b) Om en planerad anskaffning av likartade varor kan innebära att flera kontrakt tilldelas samtidigt i form av delkontrakt skall det uppskattade värdet av samtliga delkontrakt beaktas vid tillämpningen av artikel 7 a och 7 b. Om det sammanlagda värdet av delkontrakten uppgår till minst det tröskelvärde som anges i artikel 7 skall detta direktiv tillämpas på tilldelningen av varje delkontrakt. En upphandlande myndighet får emellertid avstå från att tillämpa detta på delkontrakt vars uppskattade värde exklusive mervärdesskatt understiger 80000 euro, om det sammanlagda värdet av dessa delkontrakt inte överstiger 20 % av det sammanlagda värdet av alla delkontrakten.

6. För offentliga varukontrakt som avser leasing, hyra eller hyrköp av varor skall det värde som skall tas till utgångspunkt för beräkning av kontraktets uppskattade värde,

a) om de offentliga kontrakten har en bestämd löptid om högst tolv månader, vara kontraktets totala uppskattade värde under löptiden eller, om kontraktens löptid överstiger tolv månader, kontraktets totala värde, inklusive det uppskattade restvärdet,

b) om de offentliga kontrakten löper på obestämd tid eller när det gäller kontrakt som inte kan tidsbestämmas, månadsvärdet multiplicerat med 48.

7. I fråga om offentliga varu- eller tjänstekontrakt som regelbundet återkommer eller som avses förnyas inom en viss angiven period, skall beräkningen av det uppskattade värdet av kontraktet grunda sig på

a) antingen det reella totala värdet av en följd av liknande kontrakt som tilldelats under de föregående tolv månaderna eller under det föregående räkenskapsåret, om möjligt korrigerat för att ta hänsyn till eventuella ändringar i kvantitet eller värde under loppet av de tolv månader som följer efter det första kontraktet,

b) eller vara det uppskattade totala värdet av en följd av kontrakt som slutits under loppet av de tolv månader som följer efter den första leveransen alternativt under räkenskapsåret om detta är längre än tolv månader.

Metoden för beräkningen av det uppskattade värdet av ett offentligt kontrakt får inte väljas i syfte att undanta det från detta direktivs tillämpningsområde.

8. För offentliga tjänstekontrakt skall följande värde tas som utgångspunkt för att beräkna det uppskattade värdet av kontraktet:

a) För följande typer av tjänster:

i) Försäkringstjänster: den premie som skall betalas och andra former av ersättning.

ii) Banktjänster och andra finansiella tjänster: arvoden, provisioner, ränta och andra former av ersättning.

iii) Kontrakt som avser projektering: arvoden eller den provision som skall betalas och andra former av ersättning.

b) För tjänstekontrakt som inte innehåller något totalpris skall värdet av kontrakten

i) om kontrakten har en bestämd löptid om högst 48 månader: kontraktens uppskattade totala värde under hela löptiden,

ii) om kontrakten löper på obestämd tid eller om kontraktens löptid överstiger 48 månader: månadsvärdet multiplicerat med 48.

9. För ramavtal och dynamiska inköpssystem är det värde som skall beaktas det högsta uppskattade värdet exklusive mervärdesskatt av samtliga planerade kontrakt under ramavtalets eller det dynamiska inköpssystemets hela löptid.

Avsnitt 2 Särskilda situationer

Artikel10¶Upphandlingskontrakt på försvars- och säkerhetsområdet

Ändrad genom direktiv 2014/24/ och direktiv 2009/81/.

Detta direktiv ska – utan att det påverkar tillämpningen av artikel 296 i fördraget – tillämpas på offentliga kontrakt på försvars- och säkerhetsområdet med undantag av upphandlingskontrakt för vilka Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet ska tillämpas.

Detta direktiv ska inte tillämpas på kontrakt som inte omfattas av direktiv 2009/81/EG enligt dess artiklar 8, 12 och 13.

Artikel11¶Offentliga kontrakt som tilldelas och ramavtal som ingås av inköpscentraler

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Medlemsstaterna får fastställa möjlighet för den upphandlande myndigheten att anskaffa byggentreprenader, varor och/eller tjänster med hjälp av en inköpscentral.

2. En upphandlande myndighet som anskaffar byggentreprenader, varor och/eller tjänster med hjälp av en inköpscentral enligt artikel 1.10 skall anses ha följt detta direktiv, under förutsättning att inköpscentralen har följt bestämmelserna.

Avsnitt 3 Kontrakt som skall undantas

Artikel12¶Kontrakt som tilldelas inom vatten-, energi-, transport- och postsektorerna

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Detta direktiv skall inte tillämpas på offentliga kontrakt inom ramen för direktiv 2004/17/EG som tilldelas av upphandlande myndigheter vilka utövar en eller flera av de verksamheter som anges i artiklarna 3–7 i det direktivet i syfte att utöva denna verksamhet, eller på offentliga kontrakt som enligt artikel 5.2 och artiklarna 19, 26 och 30 i det direktivet undantas från dess tillämpningsområde.

Detta direktiv skall dock fortfarande tillämpas på offentliga kontrakt som tilldelas av upphandlande myndigheter vilka utövar en eller flera av de verksamheter som avses i artikel 6 i direktiv 2004/17/EG, när de tilldelas för dessa verksamheter, så länge den berörda medlemsstaten åberopar den möjlighet som anges i artikel 71 andra stycket i det direktivet för att uppskjuta tillämpningen.

Artikel13¶Särskilda undantag på telekommunikationsområdet

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Detta direktiv skall inte tillämpas på sådana offentliga kontrakt som huvudsakligen syftar till att ge en upphandlande myndighet möjlighet att tillhandahålla eller driva publika telenät, eller att för allmänheten tillhandahålla en eller flera teletjänster.

Artikel14¶Kontrakt som omfattas av sekretess eller kräver särskilda säkerhetsåtgärder

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Detta direktiv skall inte tillämpas på offentliga kontrakt som omfattas av sekretess eller som enligt gällande lagar och andra författningar i den aktuella medlemsstaten inte får genomföras utan särskilda säkerhetsåtgärder, eller då detta krävs med hänsyn till skyddet av denna medlemsstats vitala intressen.

Artikel15¶Kontrakt som tilldelas i enlighet med internationella regler

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Detta direktiv skall inte tillämpas på offentliga kontrakt som omfattas av andra förfaranderegler och som tilldelas

a) i enlighet med ett internationellt avtal som i överensstämmelse med fördraget ingåtts mellan en medlemsstat och ett eller flera tredje länder och som omfattar varor eller byggentreprenader avsedda att utnyttjas i samband med att signatärstaterna gemensamt uppför eller driver en anläggning, eller tjänster avsedda att utnyttjas i samband med att signatärstaterna gemensamt genomför eller driver ett projekt; alla avtal skall lämnas till kommissionen som kan rådfråga den rådgivande kommitté för offentlig upphandling som avses i artikel 77,

b) företag i en medlemsstat eller ett tredje land i enlighet med ett internationellt avtal som slutits i samband med stationering av trupper,

c) i enlighet med en internationell organisations särskilda förfarande.

Artikel16¶Särskilda undantag

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Detta direktiv skall inte tillämpas på sådana offentliga tjänstekontrakt som avser

a) förvärv eller hyra, oavsett finansieringsform, av mark, befintliga byggnader eller annan fast egendom eller rättigheter till sådan egendom; dock skall varje form av kontrakt om finansiella tjänster som sluts samtidigt med, före eller efter köpe- eller hyreskontraktet omfattas av detta direktiv,

b) anskaffning, utveckling, produktion eller samproduktion av programmaterial avsett för sändning som utförs av radio- och TV-bolag samt kontrakt om sändningstid,

c) skiljemanna- och förlikningstjänster,

d) finansiella tjänster i samband med utfärdande, försäljning, förvärv eller överlåtelse av värdepapper eller andra finansiella instrument, särskilt transaktioner för att förse de upphandlande myndigheterna med pengar eller kapital, samt centralbankstjänster,

e) anställningskontrakt,

f) forsknings- och utvecklingstjänster, med undantag av sådana vars resultat endast tillkommer en upphandlande myndighet i dess egen verksamhet, förutsatt att den tillhandahållna tjänsten helt och hållet betalas av den upphandlande myndigheten.

Artikel17¶Tjänstekoncessioner

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3 skall detta direktiv inte tillämpas på tjänstekoncessioner enligt artikel 1.4.

Artikel18¶Tjänstekontrakt som tilldelas på grundval av en ensamrätt

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Detta direktiv skall inte tillämpas på offentliga tjänstekontrakt som av en upphandlande myndighet tilldelas en annan upphandlande myndighet eller en sammanslutning av upphandlande myndigheter på grundval av en ensamrätt som dessa innehar enligt offentliggjorda lagar eller andra författningar som är förenliga med fördraget.

Avsnitt 4 Särskild ordning

Artikel19¶Reserverade kontrakt

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Medlemsstaterna får reservera deltagandet i offentliga upphandlingsförfaranden för skyddade verkstäder eller föreskriva att kontrakten skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning, om majoriteten av de berörda arbetstagarna är personer med funktionshinder som på grund av funktionshindrets art eller svårighet inte kan utöva yrkesverksamhet på normala villkor.

Denna bestämmelse skall nämnas i meddelandet om upphandling.

Kapitel III Regler som skall tillämpas på offentliga tjänstekontrakt

Artikel20¶Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga II A

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Kontrakt avseende tjänster förtecknade i bilaga II A skall tilldelas enligt artiklarna 23–55.

Artikel21¶Tjänstekontrakt förtecknade i bilaga II B

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Kontrakt avseende tjänster förtecknade i bilaga II B omfattas endast av bestämmelserna i artikel 23 och artikel 35.4.

Artikel22¶Mixade tjänstekontrakt avseende tjänster förtecknade i både bilaga II A och bilaga II B

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Kontrakt avseende tjänster förtecknade såväl i bilaga II A som i bilaga II B skall, om värdet av tjänsterna i bilaga II A överstiger värdet av tjänsterna i bilaga II B, tilldelas enligt bestämmelserna i artiklarna 23–54. I övriga fall skall kontrakten tilldelas enligt artikel 23 och artikel 35.4.

Kapitel IV Särskilda regler om förfrågningsunderlag och kontraktshandlingar

Artikel23¶Tekniska specifikationer

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Tekniska specifikationer enligt definitionen i punkt 1 i bilaga VI skall ingå i kontraktshandlingarna, såsom meddelanden om upphandling, förfrågningsunderlag och kompletterande handlingar. Då det är möjligt bör dessa tekniska specifikationer fastställas för att ta hänsyn till kriterier avseende tillgänglighet för funktionshindrade eller formgivning med tanke på samtliga användares behov.

2. De tekniska specifikationerna skall tillåta anbudsgivare att delta på lika villkor och får inte innebära omotiverade hinder mot att offentlig upphandling öppnas för konkurrens.

3. Utan att det påverkar rättsligt bindande nationella tekniska regler, i den utsträckning som de är förenliga med gemenskapsrätten, skall de tekniska specifikationerna vara utformade på något av följande sätt:

a) Genom en hänvisning till de tekniska specifikationer som definieras i bilaga VI och, i prioritetsordning, till sådana nationella standarder som genomför europeiska standarder, till europeiska tekniska godkännanden, till gemensamma tekniska specifikationer, till internationella standarder, till andra tekniska referenssystem som utarbetats av de europeiska standardiseringsorganen eller, om sådana inte finns, till nationella standarder eller nationella tekniska godkännanden, eller till nationella tekniska specifikationer om projektering, beräkning och utförande av byggentreprenader samt materialanvändning. Varje sådan hänvisning skall följas av orden ”eller likvärdigt”.

b) I form av prestanda eller funktionskrav, varvid miljöegenskaper kan ingå. Sådana parametrar måste dock vara så specifika att anbudsgivarna kan bilda sig en bestämd uppfattning om föremålet för upphandlingen och den upphandlande myndigheten kan genomföra upphandlingen.

c) I form av prestanda eller funktionskrav enligt led b och, för att påvisa att dessa prestanda eller funktionskrav antas vara uppfyllda, med en hänvisning till specifikationerna i led a.

d) Med en hänvisning till specifikationerna i led a i fråga om vissa egenskaper och med en hänvisning till de prestanda eller funktionskrav som anges i led b i fråga om andra egenskaper.

4. Om en upphandlande myndighet väljer att hänvisa till specifikationer enligt punkt 3 a, får den inte förkasta ett anbud med motiveringen att varorna eller tjänsterna inte överensstämmer med specifikationer som den har hänvisat till, då anbudsgivaren på lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande myndigheten anser vara tillfredsställande i sitt anbud visar att de föreslagna lösningarna på ett likvärdigt sätt uppfyller kraven enligt den angivna tekniska specifikationen.

Ett lämpligt sätt kan vara tillhandahållande av teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ.

5. Om en upphandlande myndighet väljer att i enlighet med punkt 3 ange prestanda eller funktionskrav, får den inte förkasta ett anbud i fråga om byggentreprenader, varor eller tjänster som överensstämmer med en nationell standard som genomför en europeisk standard, med ett europeiskt tekniskt godkännande, med en gemensam teknisk specifikation, med en internationell standard eller med ett tekniskt referenssystem som har utarbetats av ett europeiskt standardiseringsorgan, om dessa specifikationer avser de prestanda eller funktionskrav som den har fastställt.

Det åligger anbudsgivaren att på ett lämpligt sätt och på ett sådant sätt som den upphandlande myndigheten anser vara tillfredsställande i sitt anbud visa att den standardenliga byggentreprenaden, varan eller tjänsten uppfyller den upphandlande myndighetens prestanda- eller funktionskrav.

Ett lämpligt sätt kan vara tillhandahållande av en teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ.

6. Om en upphandlande myndighet föreskriver miljöegenskaper i form av prestanda eller funktionskrav enligt punkt 3 b får den använda detaljerade specifikationer, eller vid behov delar av dessa, såsom de fastställts för europeiska, (multi)nationella miljömärken eller andra miljömärken, under förutsättning att

de är lämpliga för att definiera egenskaperna hos de varor eller tjänster som är föremål för upphandling,

kraven för märket har utarbetats på grundval av vetenskapliga rön,

miljömärkena har antagits genom ett förfarande i vilket samtliga berörda parter, t.ex. statliga organ, konsumenter, tillverkare, distributörer och miljöorganisationer, får delta,

miljömärkena är tillgängliga för samtliga berörda parter.

Den upphandlande myndigheten får ange att de varor eller tjänster som är försedda med miljömärket skall antas uppfylla de tekniska specifikationer som fastställs i förfrågningsunderlaget; den skall godkänna alla andra lämpliga bevismedel, såsom teknisk dokumentation från tillverkaren eller en provningsrapport från ett erkänt organ.

7. I denna artikel avses med erkända organ provnings- och kalibreringslaboratorier samt organ för inspektion och certifiering som uppfyller tillämpliga europeiska standarder.

Upphandlande myndigheter skall godta intyg från organ erkända i andra medlemsstater.

8. Om det inte motiveras av föremålet för upphandlingen, får tekniska specifikationer inte innehålla uppgifter om tillverkning, ursprung eller särskilt framställningsförfarande, ej heller hänvisningar till varumärke, patent eller typ, ursprung eller tillverkning, om det får till följd att vissa företag eller produkter gynnas eller att andra inte kan komma ifråga. Sådana uppgifter eller hänvisningar skall i undantagsfall vara tillåtna, om en tillräckligt tydlig och begriplig beskrivning av föremålet för upphandlingen inte är möjlig genom tillämpning av punkterna 3 och 4. Sådana uppgifter eller hänvisningar skall följas av orden ”eller likvärdigt”.

Artikel24¶Alternativa anbud

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Om kriteriet för kontraktstilldelning är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, får den upphandlande myndigheten tillåta anbudsgivare att lägga fram alternativa anbud.

2. En upphandlande myndighet skall i meddelandet om upphandling ange huruvida den godkänner alternativa anbud eller inte. Om detta inte anges är alternativa anbud inte tillåtna.

3. En upphandlande myndighet som tillåter alternativa anbud skall i förfrågningsunderlaget ange vilka minimikrav som gäller för alternativa anbud och eventuella särskilda villkor som gäller för redovisningen av anbuden.

4. En upphandlande myndighet skall endast beakta de alternativa anbud som uppfyller de ställda minimikraven.

Vid offentlig upphandling av varor och tjänster får en upphandlande myndighet som har tillåtit alternativa anbud inte förkasta ett alternativt anbud enbart på grund av att anbudet, om det antas, skulle bli antingen ett tjänstekontrakt och inte ett offentligt varukontrakt, eller ett varukontrakt och inte ett offentligt tjänstekontrakt.

Artikel25¶Underentreprenad

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

I förfrågningsunderlaget får en upphandlande myndighet begära eller kan åläggas av en medlemsstat att begära att anbudsgivaren i anbudet anger hur stor del av kontraktet som kan komma att läggas ut på tredje part samt vilka underleverantörer som föreslås.

En sådan angivelse skall inte påverka frågan om den ekonomiska aktörens ansvar som huvudman.

Artikel26¶Villkor för fullgörande av kontraktet

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

En upphandlande myndighet får ställa särskilda krav på hur kontraktet skall fullgöras under förutsättning att de är förenliga med gemenskapsrätten samt att de anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Dessa krav får bland annat omfatta sociala hänsyn och miljöhänsyn.

Artikel27¶Skyldigheter avseende bestämmelser om beskattning, miljöskydd, anställningsskydd och arbetsvillkor

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. En upphandlande myndighet får, eller kan av en medlemsstat åläggas att, i förfrågningsunderlaget ange hos vilket eller vilka organ en anbudssökande eller anbudsgivare kan få relevanta uppgifter om skyldigheter avseende de bestämmelser om beskattning, miljöskydd, arbetarskydd och arbetsvillkor som gäller i den medlemsstat, region eller ort där tjänsterna eller entreprenaden skall utföras och som skall tillämpas på dessa entreprenader eller tjänster under fullgörandet av kontraktet.

2. En upphandlande myndighet som tillhandahåller den information som avses i punkt 1 skall kräva av anbudsgivare eller anbudssökande i ett upphandlingsförfarande att de bekräftar att de vid utformningen av sina anbud har tagit hänsyn till de skyldigheter avseende bestämmelser om arbetarskydd och arbetsvillkor som gäller på den plats där tjänsten eller entreprenaden skall utföras.

Första stycket skall inte påverka tillämpningen av artikel 55 om granskning av onormalt låga anbud.

Kapitel V Förfaranden

Artikel28¶Användning av öppet, selektivt och förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Vid offentlig upphandling skall en upphandlande myndighet tillämpa nationella förfaranden som anpassats i enlighet med detta direktiv.

Den skall vid denna offentliga upphandling tillämpa det öppna förfarandet eller det selektiva förfarandet. Under de särskilda förhållanden som uttryckligen anges i artikel 29 får en upphandlande myndighet vid offentlig upphandling tillämpa den konkurrenspräglade dialogen. I de särskilda fall och under de särskilda förhållanden som uttryckligen anges i artiklarna 30 och 31, får den tillämpa det förhandlade förfarandet med eller utan offentliggörande av ett meddelande om upphandling.

Artikel29¶Konkurrenspräglad dialog

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Vid särskilt komplicerade kontrakt får medlemsstaterna föreskriva att den upphandlande myndigheten, om den anser att användningen av öppet eller selektivt förfarande inte medger tilldelning av kontrakt, får använda sig av en konkurrenspräglad dialog enligt denna artikel.

Tilldelning av offentliga kontrakt skall ske enbart på grundval av tilldelningskriteriet det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

2. Den upphandlande myndigheten skall offentliggöra ett meddelande om upphandling där den anger sina behov och krav, som den skall definiera i detta meddelande och/eller i ett beskrivande dokument.

3. Den upphandlande myndigheten skall inleda en dialog med de anbudssökande som valts ut enligt bestämmelserna i artiklarna 44–52, där dialogens syfte skall vara att identifiera och definiera hur dess behov bäst skall kunna tillgodoses. Under denna dialog får den diskutera alla aspekter av kontraktet med de utvalda anbudssökandena.

Den upphandlande myndigheten skall under dialogen garantera lika behandling av samtliga anbudsgivare. De skall i synnerhet inte särbehandla någon genom att lämna ut information som kan gynna vissa anbudsgivare i förhållande till andra.

Den upphandlande myndigheten får inte röja för de övriga deltagarna vilka lösningar en deltagare har föreslagit eller annan konfidentiell information som någon deltagare har lämnat utan dennes samtycke.

4. Den upphandlande myndigheten får föreskriva att förfarandet skall äga rum i successiva steg för att minska det antal lösningar som skall diskuteras under dialogen, på grundval av de tilldelningskriterier som anges i meddelandet om upphandling eller i det beskrivande dokumentet. Det skall anges i meddelandet om upphandling eller i det beskrivande dokumentet om denna möjlighet kommer att utnyttjas.

5. Den upphandlande myndigheten skall fortsätta denna dialog tills den kan identifiera lösningar som tillgodoser dess behov, vid behov efter att ha jämfört dessa lösningar.

6. Efter att ha förklarat dialogen avslutad och efter att ha informerat deltagarna om detta skall den upphandlande myndigheten uppmana dem att lämna sitt slutgiltiga anbud på grundval av den eller de lösningar som lagts fram och specificerats under dialogen. Dessa anbud skall innehålla alla de faktorer och villkor som är nödvändiga för projektets genomförande.

På begäran av den upphandlande myndigheten får dessa anbud klarläggas, preciseras och finjusteras. Sådana klarlägganden, preciseringar, finjusteringar eller kompletteringar får dock inte leda till att grundläggande delar av anbudet eller inbjudan att lämna anbud ändras, eftersom en sådan ändring riskerar att snedvrida konkurrensen eller ha en diskriminerande effekt.

7. Den upphandlande myndigheten skall bedöma de inkomna anbuden på grundval av de i meddelandet om upphandling eller i det beskrivande dokumentet fastställda tilldelningskriterierna och välja det anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga enligt artikel 53.

På den upphandlande myndighetens begäran kan den anbudsgivare vars anbud har identifierats som det ekonomiskt mest fördelaktiga anmodas att klargöra vissa aspekter i anbudet eller att bekräfta åtaganden som anges i detta, under förutsättning att det inte leder till ändring av väsentliga delar av anbudet eller inbjudan att lämna anbud, snedvridning av konkurrensen eller diskriminering.

8. Den upphandlande myndigheten får besluta om priser och betalning till deltagarna i dialogen.

Artikel30¶Fall som motiverar det förhandlade förfarandet med offentliggörande av meddelande om upphandling

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. En upphandlande myndighet får vid offentlig upphandling tillämpa förhandlat förfarande efter att ha offentliggjort ett meddelande om upphandling i följande fall:

a) Om ett anbud är ogiltigt eller om ett anbud som lämnats vid ett öppet eller ett selektivt förfarande eller vid en konkurrenspräglad dialog inte kan godtas med hänsyn till nationella bestämmelser som överensstämmer med vad som föreskrivs i artiklarna 4, 24, 25 och 27 samt i kapitel VII, i den mån som de ursprungliga villkoren för kontraktet inte ändrats väsentligt. Den upphandlande myndigheten får avstå från att offentliggöra ett meddelande om upphandling om den i ett förhandlat förfarande inbegriper endast alla anbudsgivare som uppfyller kraven i artiklarna 45–52 och som i ett föregående öppet eller selektivt förfarande eller konkurrenspräglad dialog har lämnat anbud som uppfyller de formella kraven för anbudsförfarandet.

b) I undantagsfall om byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna är av sådant slag eller är förenade med sådana risker att det inte går att ange något totalpris i förväg.

c) För tjänster, bland annat inom kategori 6 i bilaga II A och intellektuella tjänster, t.ex. projektering av anläggningar, om arten av de tjänster som skall tillhandahållas är sådan att det inte går att utarbeta tillräckligt exakt förfrågningsunderlag för att kunna genomföra upphandlingen genom att välja det bästa anbudet enligt bestämmelserna för öppna eller selektiva förfaranden.

d) För offentliga byggentreprenadkontrakt, om byggentreprenaden endast har forskning, provning eller utveckling som ändamål och inte syftar till att nå lönsamhet eller täcka forsknings- och utvecklingskostnader.

2. I de fall som avses i punkt 1 skall den upphandlande myndigheten förhandla med anbudsgivarna om de anbud som de har lämnat, för att anpassa anbuden till de krav som den upphandlande myndigheten har angivit i meddelandet om upphandling, förfrågningsunderlaget och de eventuella kompletterande handlingarna och för att få fram det bästa anbudet i enlighet med artikel 53.1.

3. Den upphandlande myndigheten skall under förhandlingarna garantera lika behandling av samtliga anbudsgivare. De skall i synnerhet inte särbehandla någon genom att lämna ut information som kan gynna vissa anbudsgivare i förhållande till andra.

4. Den upphandlande myndigheten får föreskriva att det förhandlade förfarandet skall äga rum i successiva steg för att minska det antal anbud som det skall förhandlas om genom tillämpning av de tilldelningskriterier som anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget. Det skall anges i meddelandet om upphandling eller i förfrågningsunderlaget om denna möjlighet kommer att utnyttjas.

Artikel31¶Fall som motiverar användning av det förhandlade förfarandet utan offentliggörande av meddelande om upphandling

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

En upphandlande myndighet får vid offentlig upphandling tillämpa det förhandlade förfarandet utan att dessförinnan ha offentliggjort något meddelande om upphandling i följande fall:

1. För offentliga byggentreprenad-, varu- och tjänstekontrakt:

a) Om inga anbud eller inga lämpliga anbud eller inga ansökningar har lämnats vid ett öppet eller selektivt förfarande, förutsatt att de ursprungliga villkoren för kontraktet inte väsentligt ändrats och att en rapport lämnas till kommissionen, om den begär det.

b) Om kontraktet, av tekniska eller konstnärliga skäl eller med hänsyn till skydd av ensamrätt, endast kan tilldelas en bestämd ekonomisk aktör.

c) Om, när det är absolut nödvändigt, på grund av synnerlig brådska till följd av omständigheter som den upphandlande myndigheten inte har kunnat förutse, det är omöjligt att iaktta de tidsfrister som gäller vid öppna, selektiva eller förhandlade förfaranden med offentliggörande av meddelande om upphandling enligt artikel 30. De omständigheter som åberopas som skäl för synnerlig brådska får inte i något fall tillskrivas den upphandlande myndigheten.

2. För offentliga varukontrakt:

a) Om varorna i fråga endast framställs för forsknings-, experiment-, studie- eller utvecklingsändamål; denna bestämmelse skall inte avse tillverkning i en omfattning som syftar till att göra produkten lönsam eller till att täcka forsknings- och utvecklingskostnader.

b) Om det rör sig om kompletterande leveranser som utförs av den ursprungliga varuleverantören och som syftar till antingen att delvis ersätta gängse varuleveranser eller anläggningar, eller till att utöka befintliga varuleveranser eller anläggningar, i de fall ett byte av varuleverantör skulle tvinga den upphandlande myndigheten att anskaffa materiel med andra tekniska egenskaper med åtföljande inkompatibilitet eller oproportionerliga tekniska svårigheter vid användning och underhåll. Löptiden för sådana kontrakt, liksom för återkommande kontrakt, får som regel inte överstiga tre år.

c) Om det rör sig om varor som offererats och förvärvats på en varumarknadsplats.

d) För inköp av varor på särskilt gynnsamma villkor, antingen hos en varuleverantör som slutgiltigt avslutar sin affärsverksamhet eller hos en god man eller en likvidator vid insolvensförfarande, offentligt ackord eller förfarande av liknande slag som finns i nationella lagar och andra författningar.

3. För offentliga tjänstekontrakt om kontraktet följer på en projekttävling och enligt tillämpliga regler skall tilldelas vinnaren eller en av vinnarna av denna tävling. I det senare fallet skall samtliga vinnare inbjudas att delta i förhandlingarna.

4. För offentliga tjänste- och byggentreprenadkontrakt:

a) Om det rör sig om kompletterande byggentreprenader eller tjänster som inte ingår i det ursprungliga projektet eller det ursprungliga kontraktet, men som genom oförutsedda omständigheter har blivit nödvändiga för att de byggentreprenader eller tjänster som beskrivs i kontraktet skall kunna utföras, förutsatt att kontraktet tilldelas den ekonomiska aktör som utför dessa byggentreprenader eller tjänster, Det sammanlagda värdet av kontrakt som avser kompletterande byggentreprenader eller tjänster får dock inte överstiga 50 % av det ursprungliga kontraktets värde.

om de kompletterande byggentreprenaderna eller tjänsterna av tekniska eller ekonomiska skäl inte kan avskiljas från det ursprungliga kontraktet utan stora olägenheter för den upphandlande myndigheten, eller

om byggentreprenaderna eller tjänsterna, även om de kan avskiljas från det ursprungliga kontraktet, är absolut nödvändiga för att kontraktet skall kunna fullföljas.

b) Om det rör sig om nya byggentreprenader eller tjänster som är en upprepning av liknande tjänster eller byggentreprenader som av samma upphandlande myndighet tilldelats samma ekonomiska aktör i ett ursprungligt kontrakt, under förutsättning att de nya byggentreprenaderna eller tjänsterna är i överensstämmelse med ett grundläggande projekt, för vilket det ursprungliga kontraktet tilldelats genom ett öppet eller selektivt förfarande. Så snart som det första projektet blir föremål för upphandling skall den upphandlande myndigheten ange att detta förfaringssätt kan bli aktuellt och i beräkningen ta med det sammanlagda beräknade värdet för kommande byggentreprenader eller tjänster vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 7. Detta förfaringssätt får bara användas under tre år efter det att det ursprungliga kontraktet slöts.

Artikel32¶Ramavtal

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Medlemsstaterna får tillåta de upphandlande myndigheterna att sluta ramavtal.

2. En upphandlande myndighet som ämnar sluta ett ramavtal skall följa de förfarandebestämmelser som anges i detta direktiv i alla faser fram till tilldelningen av kontrakt som grundar sig på detta ramavtal. Valet av parter i ramavtalet skall ske med tillämpning av de tilldelningsgrunder som anges i artikel 53.

Kontrakt som bygger på ett ramavtal som skall tilldelas i enlighet med de förfaranden som avses i punkterna 3 och 4. Dessa förfaranden får bara tillämpas mellan de upphandlande myndigheterna och de ekonomiska aktörer som från början är parter i ramavtalet.

Vid tilldelning av kontrakt som bygger på ett ramavtal får parterna inte i något fall väsentligen ändra villkoren i detta ramavtal, bland annat i det fall som avses i punkt 3.

Ett ramavtal får inte löpa längre än fyra år, utom i vederbörligen styrkta undantagsfall, särskilt genom föremålet för ramavtalet.

En upphandlande myndighet får inte använda ramavtal på otillbörligt sätt eller på ett sådant sätt att konkurrensen förhindras, begränsas eller snedvrids.

3. Om ett ramavtal sluts med en enda ekonomisk aktör, skall kontrakt som bygger på detta ramavtal tilldelas i enlighet med villkoren i ramavtalet.

Vid tilldelningen av sådana kontrakt får den upphandlande myndigheten skriftligen samråda med den ekonomiska aktör som är part i ramavtalet och vid behov anmoda denne att komplettera sitt anbud.

4. Om ett ramavtal sluts med flera ekonomiska aktörer måste dessa vara minst tre till antalet, om det finns ett tillräckligt antal ekonomiska aktörer som uppfyller urvalskriterierna och/eller godtagbara anbud som uppfyller tilldelningskriterierna.

Tilldelning av kontrakt som grundar sig på ett ramavtal som ingåtts med flera ekonomiska aktörer kan ske antingen

genom tillämpning av villkoren i ramavtalet utan förnyad inbjudan att lämna anbud, eller

om inte alla villkor är fastställda i ramavtalet, efter det att parterna blivit föremål för förnyad inbjudan att lämna anbud på grundval av samma villkor, som, om det är nödvändigt skall preciseras, och, vid behov, andra villkor, som anges i förfrågningsunderlaget till ramavtalet i enlighet med följande förfarande:

a) För varje kontrakt som skall tilldelas skall den upphandlande myndigheten skriftligen samråda med de ekonomiska aktörer som är i stånd att genomföra kontraktet.

b) Den upphandlande myndigheten skall fastställa en tidsfrist som är tillräcklig för att lämna in anbud beträffande varje särskilt kontrakt, med hänsynstagande till faktorer som hur komplext kontraktsföremålet är och den tid som behövs för att lämna anbud.

c) Anbuden skall lämnas skriftligen, och innehållet i dem skall vara hemligt tills den angivna svarstiden har löpt ut.

d) Den upphandlande myndigheten skall tilldela varje enskilt kontrakt till den anbudsgivare som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de tilldelningskriterier som anges i förfrågningsunderlaget till ramavtalet.

Artikel33¶Dynamiska inköpssystem

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Medlemsstaterna får föreskriva att de upphandlande myndigheterna skall ha möjlighet att använda dynamiska inköpssystem.

2. För att införa ett dynamiskt inköpssystem skall en upphandlande myndighet följa reglerna för det öppna förfarandet i alla faser fram till tilldelningen av kontrakt inom ramen för detta system. Samtliga anbudsgivare, som uppfyller urvalskriterierna och som har lämnat ett preliminärt anbud som överensstämmer med förfrågningsunderlaget och eventuella kompletterande handlingar, skall få delta i systemet; de preliminära anbuden får när som helst förbättras under förutsättning att de fortsättningsvis överensstämmer med förfrågningsunderlaget. För att genomföra systemet och för tilldelning av kontrakt inom ramen för detta skall den upphandlande myndigheten uteslutande använda elektroniska medel i enlighet med artikel 42.2–42.5.

3. För att genomföra ett dynamiskt inköpssystem skall den upphandlande myndigheten

a) offentliggöra ett meddelande om upphandling och ange att det är fråga om ett dynamiskt inköpssystem,

b) i förfrågningsunderlaget bland annat ange vilken typ av köp som detta system avser samt lämna all nödvändig information om inköpssystemet, den elektroniska utrustning som används och de arrangemang och tekniska specifikationer som är kopplade därtill,

c) så snart meddelandet har offentliggjorts och till dess att inköpssystemet avvecklats, på elektronisk väg ge fri, direkt och fullständig tillgång till förfrågningsunderlaget och alla kompletterande handlingar samt i meddelandet ange den Internetadress på vilken dessa handlingar kan konsulteras.

4. Den upphandlande myndigheten skall under hela den tid som det dynamiska inköpssystemet varar ge alla ekonomiska aktörer möjlighet att lämna preliminära anbud för att få delta i systemet på de villkor som anges i punkt 2. Den skall fullfölja utvärderingen av det preliminära anbudet inom 15 dagar från och med dess inlämnande. Den kan dock förlänga utvärderingsperioden om ingen inbjudan att lämna anbud förekommer under tiden.

Den upphandlande myndigheten skall snarast möjligt informera den anbudsgivare som avses i första stycket om att han tagits med i det dynamiska inköpssystemet eller att hans preliminära anbud har förkastats.

5. Varje särskilt kontrakt skall bli föremål för inbjudan att lämna anbud. Före denna inbjudan skall den upphandlande myndigheten offentliggöra ett förenklat meddelande om upphandling och uppmana alla berörda ekonomiska aktörer att lämna ett preliminärt anbud i enlighet med punkt 4 inom en tidsfrist som inte får underskrida 15 dagar räknat från den dag då det förenklade meddelandet om upphandling avsändes. Den upphandlande myndigheten får inte gå ut med denna inbjudan att lämna anbud förrän samtliga preliminära anbud som lämnats in under denna tid har utvärderats.

6. Den upphandlande myndigheten skall inbjuda alla anbudsgivare som tas med i systemet att lämna ett anbud för varje enskilt kontrakt som skall tilldelas inom systemet. I detta syfte skall den fastställa en tillräcklig tidsfrist för att lämna anbud.

Den upphandlande myndigheten skall tilldela kontraktet till den anbudsgivare som har lämnat det bästa anbudet på grundval av de tilldelningskriterier som angivits i det meddelande om upphandling som använts för att inrätta det dynamiska inköpssystemet. Dessa kriterier får vid behov preciseras i den inbjudan som avses i första stycket.

7. Ett dynamiskt inköpssystem får inte vara i mer än fyra år, utom i vederbörligen berättigade undantagsfall.

Den upphandlande myndigheten får inte använda detta förfarande så att det hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen.

Inga administrativa avgifter får tas ut från de berörda ekonomiska aktörerna eller deltagarna i systemet.

Artikel34¶Offentliga byggentreprenadkontrakt: särskilda regler för socialt betingade bostadsprojekt

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Om offentliga kontrakt gäller projektering och uppförande av socialt betingade bostäder och det, på grund av att arbetet beräknas bli omfattande, komplext och långvarigt, krävs planering från början genom ett nära samarbete i en grupp med representanter för den upphandlande myndigheten, experter och den entreprenör som kommer att ansvara för entreprenaden, får ett särskilt tilldelningsförfarande användas för att välja den entreprenör som är mest lämpad att ingå i gruppen.

Särskilt skall den upphandlande myndigheten i meddelandet om upphandling ge en så precis beskrivning som möjligt av byggentreprenaden, så att berörda entreprenörer kan bilda sig en riktig uppfattning om projektet. Dessutom skall den upphandlande myndigheten, i enlighet med de kvalitativa urvalskriterierna i artiklarna 45–52, i meddelandet om upphandling ange vilka personliga, tekniska, ekonomiska och finansiella villkor som anbudssökandena skall uppfylla.

Om detta förfarande används, skall den upphandlande myndigheten tillämpa bestämmelserna i artiklarna 2, 35, 36, 38, 39, 41, 42, 43 och 45–52.

Kapitel VI Regler för offentliggörande och öppenhet

Avsnitt 1 Offentliggörande av meddelanden

Artikel35¶Meddelanden

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Den upphandlande myndigheten skall i ett förhandsmeddelande som offentliggörs av kommissionen eller av myndigheten själv på sin ”upphandlarprofil” som avses i punkt 2 b i bilaga VIII, informera om följande:

a) När det gäller varor: Det beräknade totala värdet av de kontrakt eller ramavtal per varuområde som den avser att tilldela under de närmaste 12 månaderna, om det beräknade totala värdet enligt artiklarna 7 och 9 uppgår till minst 750000 euro. Varuområdet skall fastställas av den upphandlande myndigheten genom en hänvisning till CPV-nomenklaturen.

b) När det gäller tjänster: Det beräknade totala värdet av de kontrakt eller ramavtal i varje enskild tjänstekategori enligt bilaga II A som den upphandlande myndigheten avser att tilldela under de kommande 12 månaderna, om det totala beräknade värdet enligt artiklarna 7 och 9 uppgår till minst 750000 euro.

c) När det gäller byggentreprenad: Väsentliga karakteristiska för de kontrakt eller ramavtal som den upphandlande myndigheten avser att tilldela, där det uppskattade värdet är minst lika med tröskelvärdet enligt artikel 7, varvid artikel 9 skall beaktas.

Meddelandena enligt a och b skall snarast möjligt efter varje budgetårs början översändas till kommissionen eller offentliggöras på myndighetens upphandlarprofil.

Meddelandet enligt c skall snarast möjligt efter det att ett beslut fattats om tillstånd för den planering som gäller de byggentreprenadkontrakt eller ramavtal som den upphandlande myndigheten avser att tilldela översändas till kommissionen eller offentliggöras på upphandlarprofilen.

En upphandlande myndighet som offentliggör ett förhandsmeddelande på sin upphandlarprofil skall på elektronisk väg, i det format och enligt de detaljerade förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VIII, till kommissionen översända ett meddelande om offentliggörande av ett förhandsmeddelande om upphandlarprofil.

Offentliggörande av meddelanden enligt a, b och c skall endast vara obligatoriskt när de upphandlande myndigheterna tillämpar möjligheten att förkorta tidsfristerna för mottagande av anbud i enlighet med artikel 38.4.

Denna punkt gäller inte för förhandlade förfaranden utan föregående offentliggörande av ett meddelande om upphandling.

2. En upphandlande myndighet som avser att tilldela ett offentligt upphandlingskontrakt eller ingå ett ramavtal genom ett öppet, selektivt eller, enligt villkoren i artikel 30, förhandlat förfarande med offentliggörande av ett meddelande om upphandling eller, enligt villkoren i artikel 29, en konkurrenspräglad dialog, skall informera om detta genom ett meddelande om upphandling.

3. En upphandlande myndighet som avser att införa ett dynamiskt inköpssystem skall informera om detta genom ett meddelande om upphandling.

En upphandlande myndighet som avser att tilldela ett offentligt kontrakt grundat på ett dynamiskt inköpssystem, skall informera om detta genom ett förenklat meddelande om upphandling.

4. En upphandlande myndighet som har tilldelat ett offentligt kontrakt eller ingått ett ramavtal skall skicka ett meddelande om upphandlingsresultatet senast 48 dagar efter det att kontraktet tilldelats eller ramavtalet ingåtts.

När det gäller ramavtal som ingåtts i enlighet med artikel 32 behöver den upphandlande myndigheten inte skicka något meddelande om resultatet av tilldelningen av varje kontrakt som grundar sig på ramavtalet.

Den upphandlande myndigheten skall sända ett meddelande om resultatet av tilldelningen av kontrakt på grundval av ett dynamiskt inköpssystem senast 48 dagar efter tilldelningen av varje kontrakt. De får dock gruppera dessa meddelanden per kvartal. I detta fall skall de sända de grupperade meddelandena senast 48 dagar efter utgången av varje kvartal.

När det gäller offentliga tjänstekontrakt enligt bilaga II B skall den upphandlande myndigheten i meddelandet ange om den samtycker till att de offentliggörs. För dessa tjänstekontrakt skall kommissionen enligt förfarandet i artikel 77.2 fastställa regler om utarbetande av statistiska rapporter på grundval av meddelandena och om hur rapporterna skall offentliggöras.

Viss information om tilldelning av kontrakt eller ingående av ett ramavtal behöver inte offentliggöras, om detta skulle hindra tillämpning av lag, strida mot allmänintresset, skada offentliga eller privata ekonomiska aktörers berättigade kommersiella intressen eller motverka en sund konkurrens dem emellan.

Artikel36¶Utformning och offentliggörande av meddelanden

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Meddelandena skall innehålla de upplysningar som anges i bilaga VII A och i förekommande fall varje annan upplysning som den upphandlande myndigheten anser vara till nytta, i samma format som de standardformulär som antas av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 77.2.

2. De meddelanden som den upphandlande myndigheten skall sända till kommissionen skall överföras antingen genom elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VIII, eller på annat sätt. Vid ett påskyndat förfarande enligt artikel 38.8 skall meddelandena sändas antingen per telefax eller genom elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VIII.

Meddelandena skall offentliggöras enligt de tekniska krav för offentliggörandet som anges i punkt 1 a och 1 b i bilaga VIII.

3. Meddelanden som utarbetas och skickas med hjälp av elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VIII skall offentliggöras senast fem arbetsdagar efter det att de avsänts.

Meddelanden som inte översänds med hjälp av elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VIII skall offentliggöras senast 12 dagar efter det att de skickats eller, vid påskyndat förfarande enligt artikel 38.8, senast fem dagar efter det att de avsänts.

4. Meddelanden om upphandling skall offentliggöras i sin helhet på ett av Europeiska gemenskapens officiella språk som den upphandlande myndigheten väljer, varvid endast den text som offentliggörs i denna ursprungliga språkversion skall gälla. Ett sammandrag av de väsentliga delarna i varje meddelande skall offentliggöras på de andra officiella språken.

Kostnaderna för kommissionens offentliggörande av meddelanden skall belasta gemenskapen.

5. Meddelandena och deras innehåll får inte offentliggöras på nationell nivå före den dag då de skickas till kommissionen.

Meddelanden som offentliggörs på nationell nivå får inte innehålla någon annan information än den som skickas till kommissionen eller offentliggörs på en upphandlarprofil i enlighet med artikel 35.1 första stycket och skall innehålla en uppgift om vilken dag meddelandet skickats till kommissionen eller offentliggjorts på upphandlarprofilen.

Förhandsmeddelanden får inte offentliggöras på en upphandlarprofil innan ett meddelande har skickats till kommissionen som anger att offentliggörandet sker i denna form. De skall innehålla en uppgift om vilken dag det har skickats dit.

6. Om meddelandena inte skickas med hjälp av elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VIII får de innehålla högst ca 650 ord.

7. Den upphandlande myndigheten måste kunna bevisa vilken dag ett meddelande har avsänts.

8. Kommissionen skall till den upphandlande myndigheten lämna en bekräftelse på offentliggörandet av den översända informationen och ange datum för offentliggörandet. Denna bekräftelse skall tjäna som bevis för offentliggörandet.

Artikel37¶Icke-obligatoriskt offentliggörande

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

En upphandlande myndighet får offentliggöra meddelanden om offentlig upphandling enligt artikel 36 även om något sådant offentliggörande inte krävs enligt detta direktiv.

Avsnitt 2 Tidsfrister

Artikel38¶Tidsfrister för mottagande av anbudsansökan och anbud

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. När en upphandlande myndighet fastställer tidsfrister för mottagande av anbudsansökan och anbud skall den särskilt ta hänsyn till hur komplex upphandlingen är och hur lång tid som behövs för att utarbeta anbuden, utan att detta påverkar de minimitidsfrister som fastställs i denna artikel.

2. Vid ett öppet förfarande skall fristen för mottagande av anbud vara minst 52 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling avsändes.

3. Vid selektiva förfaranden, förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling enligt artikel 30 och konkurrenspräglad dialog gäller följande:

a) Fristen för mottagande av anbudsansökan skall vara minst 37 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling avsänds.

b) Vid selektiva förfaranden skall fristen för mottagande av anbud vara minst 40 dagar från och med den dag då inbjudan avsänds.

4. Om en upphandlande myndighet har offentliggjort ett förhandsmeddelande, får fristen för mottagande av anbud enligt punkterna 2 och 3 b som regel förkortas till 36 dagar, dock under inga omständigheter till under 22 dagar.

Denna frist skall löpa från och med den dag då meddelandet om upphandling avsändes vid öppet förfarande, och från och med den dag då inbjudan att lämna anbud avsändes vid selektivt förfarande.

Den förkortade tidsfrist som avses i första stycket skall medges om förhandsmeddelandet har innehållit all den information som krävs för det meddelande om upphandling som avses i bilaga VII A, i den utsträckning denna information är tillgänglig vid offentliggörandet av meddelandet och om förhandsmeddelandet avsänds för offentliggörande mellan 52 dagar och 12 månader före den dag då meddelandet om upphandling avsändes.

5. Om meddelandena utarbetas och skickas med elektroniska medel i det format och enligt de förfaranden som anges i punkt 3 i bilaga VIII, får de frister för mottagande av anbud som anges i punkterna 2 och 4 vid öppet förfarande, och den frist för mottagande av en anbudsansökan om att deltaga i anbudsgivning som anges i punkt 3 a vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande och konkurrenspräglad dialog förkortas med 7 dagar.

6. Fristerna för mottagande av anbud enligt punkterna 2 och 3 b ovan får förkortas med 5 dagar om den upphandlande myndigheten med elektroniska medel och från och med offentliggörandet av meddelandet om upphandling i enlighet med bilaga VIII ger fri, direkt och fullständig tillgång till förfrågningsunderlaget och samtliga kompletterande handlingar, med angivande i meddelandet av den Internetadress där denna dokumentation finns tillgänglig.

Denna förkortning får kumuleras med den förkortning som anges i punkt 5.

7. Om förfrågningsunderlaget och kompletterande handlingar och upplysningar, trots att detta begärts i tid, av någon anledning inte tillhandahålls inom de tidsfrister som anges i artiklarna 39 och 40 eller om anbud inte kan lämnas annat än efter ett besök på plats eller efter en granskning på plats av underlaget till förfrågningsunderlaget, skall fristerna för att motta anbud förlängas så att alla ekonomiska aktörer skall kunna få kännedom om all den information som behövs för att utarbeta ett anbud.

8. Om det, vid selektivt förfarande och förhandlat förfarande med offentliggörande av ett meddelande om upphandling enligt artikel 30, på grund av tidsbrist inte är möjligt att tillämpa de tidsfrister som anges i den här artikeln, får en upphandlande myndighet

a) fastställa en frist för mottagande av anbudsansökan på minst 15 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling avsändes och på minst 10 dagar om meddelandet skickades med elektroniska medel i det format och på de villkor för överföring som anges i punkt 3 i bilaga VIII, och

b) vid selektivt förfarande fastställa en frist för att motta anbud på minst 10 dagar från och med den dag då inbjudan att lämna anbud skickades.

Artikel39¶Öppna förfaranden: Förfrågningsunderlag, kompletterande handlingar och upplysningar

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Om en upphandlande myndighet i ett öppet förfarande inte ger oinskränkt, direkt och fullständig tillgång med elektroniska medel enligt artikel 38.6 till förfrågningsunderlaget och samtliga kompletterande handlingar, skall förfrågningsunderlaget och de kompletterande handlingarna skickas till de ekonomiska aktörerna inom 6 dagar efter det att begäran att få ut handlingarna mottagits, förutsatt att begäran gjorts i god tid före utgången av fristen för att lämna anbud.

2. Den upphandlande myndigheten eller behöriga enheten skall lämna ut kompletterande upplysningar om förfrågningsunderlaget och de kompletterande handlingarna senast 6 dagar före den tidpunkt då mottagande av anbud senast kan ske, förutsatt att sådana upplysningar har begärts i god tid.

Avsnitt 3 Innehållet i informationen och sättet för överföring av denna

Artikel40¶Inbjudan att lämna anbud, inbjudan att delta i dialogen eller att förhandla

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Vid selektivt förfarande, konkurrenspräglad dialog och förhandlat förfarande med offentliggörande av ett meddelande om upphandling enligt artikel 30 skall en upphandlande myndighet samtidigt och skriftligen bjuda in alla utvalda anbudssökande att lämna anbud eller att förhandla eller, vid konkurrenspräglad dialog, att delta i dialogen.

2. Inbjudan till anbudssökandena skall omfatta

antingen ett exemplar av förfrågningsunderlaget eller det beskrivande dokumentet och samtliga kompletterande handlingar,

eller uppgift om åtkomst till förfrågningsunderlaget och de handlingar som anges i första strecksatsen om de görs direkt tillgängliga med elektroniska medel i enlighet med artikel 38.6.

3. Om någon annan enhet än den ansvariga upphandlande myndigheten har tillgång till förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet och/eller de kompletterande handlingarna, skall adressen till den enhet från vilken förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet och handlingarna kan begäras anges i inbjudan, liksom i förekommande fall fristen för en sådan begäran samt belopp och villkor för erläggande av en avgift för att erhålla dessa dokument. De behöriga enheterna skall skicka dessa handlingar till de ekonomiska aktörerna så snart som möjligt efter det att de har mottagit begäran.

4. Den upphandlande myndigheten eller behöriga enheten skall lämna ut kompletterande upplysningar om förfrågningsunderlaget, det beskrivande dokumentet eller de kompletterande handlingarna senast 6 dagar före den tidpunkt då mottagande av anbud senast kan ske, förutsatt att sådana upplysningar begärs i god tid. Vid påskyndat selektivt eller förhandlat förfarande skall denna tidsfrist vara 4 dagar.

5. En inbjudan att lämna anbud, att delta i dialogen eller att förhandla skall dessutom minst innehålla följande:

a) En hänvisning till det offentliggjorda meddelandet om upphandling.

b) Sista dag för mottagande av anbud samt uppgift om adress dit anbuden skall skickas och om det eller de språk som anbuden skall skrivas på.

c) Vid konkurrenspräglad dialog, uppgift om vilken dag och på vilken adress som samrådet skall börja och om vilket eller vilka språk som skall användas.

d) Uppgift om vilka handlingar som eventuellt skall lämnas in, antingen till stöd för de kontrollerbara uppgifter som anbudssökanden har lämnat i enlighet med artikel 44 eller för att komplettera de upplysningar som anges i den artikeln och på de villkor som anges i artiklarna 47 och 48.

e) Viktningen av kriterierna för tilldelning av kontrakt eller, i förekommande fall, prioritetsordningen för tillämpningen av kriterierna, om den inte anges i meddelandet om upphandling, i förfrågningsunderlaget eller i det beskrivande dokumentet.

Om upphandlingen genomförs enligt reglerna i artikel 29, skall dock de upplysningar som avses i b inte ingå i inbjudan att delta i dialogen, men de skall anges i inbjudan att lämna anbud.

Artikel41¶Information till anbudssökande och anbudsgivare

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. En upphandlande myndighet skall snarast möjligt underrätta anbudssökande och anbudsgivare om de beslut som fattas om slutandet av ett ramavtal, tilldelningen av ett kontrakt, tillträde till ett dynamiskt inköpssystem, inklusive skälen till beslutet att inte sluta ett ramavtal eller tilldela ett kontrakt för vilket det har utgått inbjudan att lämna anbud eller att börja om förfarandet eller inrätta ett dynamiskt inköpssystem; denna information skall på begäran riktad till den upphandlande myndigheten lämnas skriftligt.

2. På begäran av berörd part skall en upphandlande myndighet snarast möjligt underrätta

varje anbudssökande vars ansökan avslagits om skälen till att ansökan inte har godtagits,

varje anbudsgivare vars anbud förkastats om skälen till att anbudet inte har godtagits, bl.a., i de fall som avses i artikel 23.4 och 23.5, skälen till sitt beslut om att likvärdighet inte föreligger eller sitt beslut att byggentreprenaden, varorna eller tjänsterna inte uppfyller kraven i fråga om prestanda eller funktion,

varje anbudsgivare som har lämnat ett godtagbart anbud om utformningen av och de relativa fördelarna med det valda anbudet samt namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet eller parterna i ramavtalet.

Den tid detta tar i anspråk får under inga omständigheter överstiga 15 dagar från det att en skriftlig begäran har mottagits.

3. En upphandlande myndighet får emellertid besluta att inte lämna ut viss information som anges i punkt 1 som rör kontraktstilldelning, ingående av ett ramavtal eller tillträde till ett dynamiskt inköpssystem, om detta skulle hindra tillämpning av lag, strida mot allmänintresset, skada berättigade kommersiella intressen för offentliga eller privata ekonomiska aktörer eller motverka en sund konkurrens dem emellan.

Avsnitt 4 Kommunikationssätt

Artikel42¶Regler för kommunikation

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. All kommunikation och allt informationsutbyte som avses i denna avdelning får efter den upphandlande myndighetens eget val ske per post, fax eller elektroniska medel i enlighet med punkterna 4 och 5, per telefon i de fall och enligt de villkor som anges i punkt 6, eller genom en kombination av dessa medel.

2. De valda kommunikationsmedlen måste vara allmänt tillgängliga och således inte begränsa de ekonomiska aktörernas tillträde till anbudsförfarandet.

3. Kommunikationen, informationsutbytet och lagringen av uppgifterna skall ske på ett sådant sätt att alla uppgifter och den sekretess som gäller för anbuden och anbudsansökningarna bevaras och den upphandlande myndigheten inte tar del av innehållet i anbuden och anbudsansökningarna förrän fristen för att lämna anbud har löpt ut.

4. De verktyg som skall användas för kommunikation med elektroniska medel, liksom deras tekniska krav, skall vara icke-diskriminerande, allmänt tillgängliga och kompatibla med informations- och kommunikationsprodukter som i allmänhet används.

5. Följande regler skall gälla för anordningar för elektronisk överföring och mottagning av anbud och anordningar för elektronisk mottagning av anbudsansökningar:

a) Information om de specifikationer som är nödvändiga för elektronisk inlämning av anbud och anbudsansökningar, inbegripet kryptering, skall finnas tillgänglig för alla berörda parter. Dessutom skall anordningar för elektronisk mottagning av anbud och anbudsansökningar uppfylla kraven i bilaga X.

b) Medlemsstaterna får, i överensstämmelse med artikel 5 i direktiv 1999/93/EG, kräva att elektroniska anbud är försedda med en avancerad elektronisk signatur i enlighet med punkt 1 i den artikeln.

c) Medlemsstaterna får införa eller behålla frivilliga ackrediteringssystem i syfte att förbättra nivån på certifieringstjänsterna för dessa anordningar.

d) Anbudsgivare och anbudssökande skall åta sig att lämna in de handlingar, certifikat och försäkringar som avses i artiklarna 45–50 och artikel 52, om dessa inte är tillgängliga i elektronisk form, innan den fastställda tidsfristen för inlämning av anbud eller anbudsansökningar har löpt ut.

6. Följande regler skall gälla för överföring av anbudsansökningar:

a) En anbudsansökan avseende ett offentligt upphandlingsförfarande får göras skriftligen eller per telefon.

b) Om en anbudsansökan görs per telefon, skall en skriftlig bekräftelse skickas före utgången av tidsfristen för dess mottagande.

c) En upphandlande myndighet får kräva att en anbudsansökan som görs per fax skall bekräftas per post eller elektroniska medel, om detta är nödvändigt för juridiskt bindande bevis. Ett sådant krav skall anges av den upphandlande myndigheten i meddelandet om upphandling liksom tidsfristen för bekräftelse per post eller elektroniska medel.

Avsnitt 5 Protokoll

Artikel43¶Protokollens innehåll

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

För varje kontrakt, varje ramavtal och varje genomförande av ett dynamiskt inköpssystem skall den upphandlande myndigheten upprätta ett protokoll, som minst skall innehålla följande:

a) Den upphandlande myndighetens namn och adress, föremålet för och värdet av kontraktet, ramavtalet eller det dynamiska inköpssystemet.

b) Namnen på de utvalda anbudssökandena eller anbudsgivarna och skälen till att de valts.

c) Namnen på de ej godtagna anbudssökandena eller anbudsgivarna och skälen till att de inte godtagits.

d) Skälen till att anbud som befunnits onormalt låga har förkastats.

e) Namnet på den anbudsgivare som tilldelats kontraktet, skälen till att hans anbud valts och, om det är känt, uppgift om hur stor del av kontraktet eller ramavtalet som den utvalda anbudsgivaren avser att lägga ut på tredje part.

f) Vid förhandlade förfaranden, de omständigheter enligt artiklarna 30 och 31 som motiverar valet av förfarande.

g) När det gäller den konkurrenspräglade dialogen, de omständigheter som anges i artikel 29 som motiverar valet av förfarande.

h) I förekommande fall, skälen till att den upphandlande myndigheten har beslutat att inte tilldela något kontrakt eller ramavtal eller genomföra ett dynamiskt inköpssystem.

Den upphandlande myndigheten skall vidta lämpliga åtgärder för att dokumentera genomförandet av tilldelningsförfaranden som sker med hjälp av elektroniska medel.

Protokollet eller huvuddragen i detta skall tillställas kommissionen, om den begär det.

Kapitel VII Upphandlingsförfarandets gång

Avsnitt 1 Allmänna bestämmelser

Artikel44¶Kontroll av lämplighet och val av deltagare samt tilldelning av kontrakt

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Kontrakt skall tilldelas på grundval av kriterierna i artiklarna 53 och 55 och med beaktande av artikel 24, efter det att lämpligheten hos de ekonomiska aktörer som inte har uteslutits enligt artiklarna 45 och 46 har kontrollerats av den upphandlande myndigheten enligt de kriterier för ekonomisk och finansiell ställning samt yrkesmässig och teknisk kunskap eller kapacitet som avses i artiklarna 47–52 samt, i förekommande fall, de icke-diskriminerande regler och kriterier som avses i punkt 3.

2. Den upphandlande myndigheten får kräva miniminivåer för anbudssökandes och anbudsgivares kapacitet, enligt artiklarna 47 och 48.

Omfattningen av den information som åsyftas i artiklarna 47 och 48 samt miniminivåerna för den kapacitet som krävs för ett bestämt kontrakt skall ha samband med kontraktsföremålet och stå i proportion till detta.

Dessa miniminivåer skall framgå av meddelandet om upphandling.

3. Vid selektiva och förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling samt i den konkurrenspräglade dialogen får den upphandlande myndigheten begränsa antalet lämpliga anbudssökande som den kommer att inbjuda att lämna anbud, att förhandla respektive att delta, under förutsättning att det finns tillräckligt många lämpliga anbudssökande. De objektiva och icke-diskriminerande kriterier eller regler som den upphandlande myndigheten kommer att tillämpa skall framgå av meddelandet om upphandling, liksom det lägsta antalet anbudssökande som den kommer att inbjuda samt, i förekommande fall, det högsta antalet.

Vid selektivt förfarande skall det lägsta antalet vara fem. Vid förhandlat förfarande med offentliggörande av ett meddelande om upphandling och i den konkurrenspräglade dialogen skall det lägsta antalet vara tre. Under alla omständigheter skall antalet anbudssökande vara tillräckligt stort för att verklig konkurrens skall kunna garanteras.

En upphandlande myndighet skall inbjuda åtminstone så många anbudssökande som det lägsta antal som fastställts på förhand. Om antalet anbudssökande som uppfyller urvalskriterierna och miniminivåerna är lägre än minimiantalet får den upphandlande myndigheten fortsätta förfarandet genom att inbjuda den eller de anbudssökande som har den erforderliga kapaciteten. Den upphandlande myndigheten får inte i förfarandet inbegripa andra ekonomiska aktörer som inte har begärt att få delta eller anbudssökande som inte har den erforderliga kapaciteten.

4. Om en upphandlande myndighet utnyttjar den möjlighet som anges i artiklarna 29.4 och 30.4 att begränsa antalet lösningar som skall diskuteras eller anbud som det skall förhandlas om, skall den göra denna begränsning på grundval av de tilldelningskriterier som den har angett i meddelandet om upphandling, i förfrågningsunderlaget eller i det beskrivande dokumentet. I slutfasen måste antalet vara tillräckligt stort för att garantera verklig konkurrens, under förutsättning att det finns ett tillräckligt antal lösningar eller lämpliga anbudssökande.

Avsnitt 2 Kvalitativa urvalskriterier

Artikel45¶Anbudssökandes eller anbudsgivares personliga ställning

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Om en upphandlande myndighet får kännedom om en lagakraftvunnen dom som har meddelats på en eller flera av följande grunder skall den utesluta denna anbudssökande eller anbudsgivare från deltagande i förfarandet för tilldelning av ett offentligt kontrakt.

a) Deltagande i en kriminell organisation enligt definitionen i artikel 2.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/773/RIF.

b) Bestickning enligt definitionen i artikel 3 i rådets akt av den 26 maj 1997 respektive artikel 3.1 i rådets gemensamma åtgärd 98/742/RIF.

c) Bedrägeri i den mening som avses i artikel 1 i konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen.

d) Penningtvätt enligt definitionen i artikel 1 i rådets direktiv 91/308/EEG av den 10 juni 1991 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar.

Medlemsstaterna skall i enlighet med nationell lagstiftning och i överensstämmelse med gemenskapslagstiftningen fastställa villkoren för tillämpningen av denna punkt.

De får fastställa undantag från skyldigheten enligt första stycket, motiverat av tvingande allmänna intressen.

För tillämpningen av denna punkt skall den upphandlande myndigheten vid behov begära att anbudssökandena eller anbudsgivarna lämnar de handlingar som anges i punkt 3 och får om de hyser tvivel beträffande anbudssökandens/anbudsgivarnas personliga ställning vända sig till de behöriga myndigheterna för att få den information om dessa anbudssökandes eller anbudsgivares personliga ställning som de anser nödvändig. Om informationen rör en anbudssökande eller anbudsgivare som är etablerad i en annan stat än den upphandlande myndigheten, får den upphandlande myndigheten begära samarbete med de behöriga myndigheterna. I enlighet med den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där de anbudssökande eller anbudsgivarna är etablerade, gäller denna anmodan juridiska och/eller fysiska personer inklusive, vid behov, företagschefer eller varje annan person som är behörig att företräda, fatta beslut om eller kontrollera anbudssökanden eller anbudsgivaren.

2. En ekonomisk aktör får uteslutas från deltagande i förfarandet för tilldelning av ett offentligt kontrakt om han

a) är i konkurs eller likvidation, har avbrutit sin näringsverksamhet, är föremål för tvångsförvaltning, har ingått i ackordsuppgörelse med borgenärer eller befinner sig i en motsvarande situation till följd av ett liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar,

b) är föremål för en ansökan om konkurs, tvångsförvaltning, likvidation, ackord med borgenärer eller för något annat liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar,

c) enligt lagakraftvunnen dom enligt de rättsliga bestämmelser som gäller i landet är dömd för brott mot yrkesetiken,

d) har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen, som på något sätt kan styrkas av den upphandlande myndigheten,

e) inte har fullgjort sina skyldigheter avseende erläggande av sociala avgifter enligt de rättsliga bestämmelser som gäller i det land där han är etablerad eller i det land där den upphandlande myndigheten finns,

f) inte har fullgjort sina skyldigheter avseende erläggande av skatter enligt de rättsliga bestämmelser som gäller i det land där han är etablerad eller i det land där den upphandlande myndigheten finns,

g) i allvarlig omfattning lämnat oriktiga uppgifter beträffande den information som kan begäras enligt detta avsnitt eller har underlåtit att lämna sådan information.

Medlemsstaterna skall i enlighet med nationell rätt och med hänsyn till gemenskapsrätten fastställa villkoren för tillämpning av denna punkt.

3. Den upphandlande myndigheten skall godta som tillräckligt bevis för att den ekonomiska aktören inte befinner sig i någon av de situationer som anges i punkt 1 och i punkt 2 a, 2 b, 2 c, 2 e och 2 f

a) för punkt 1 och punkt 2 a, 2 b, och 2 c ett utdrag ur kriminalregistret eller, om detta inte är möjligt, en likvärdig handling från den behöriga rättsliga eller administrativa myndigheten i personens hemland eller ursprungsland som visar att dessa krav är uppfyllda,

b) för punkt 2 e eller 2 f ett intyg från den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten.

Om landet i fråga inte utfärdar några sådana handlingar eller intyg, eller om dessa inte täcker samtliga fall som anges i punkt 1 och i punkt 2 a, 2 b eller 2 c, kan de ersättas av en försäkran under ed eller, i medlemsstater som saknar bestämmelser om försäkran under ed, av en högtidlig försäkran som den behöriga personen avlägger inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet, notarius publicus eller en godkänd yrkesorganisation i personens hemland eller ursprungsland.

4. Medlemsstaterna skall ange vilka myndigheter och organ som har behörighet att utfärda de handlingar, intyg eller försäkringar som anges i punkt 3 och underrätta kommissionen om detta. Detta meddelande skall inte påverka tillämpningen av lagstiftningen om dataskydd.

Artikel46¶Behörighet att utöva yrkesverksamhet

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

En ekonomisk aktör som vill delta i ett offentligt kontrakt får anmodas att visa att han, i överensstämmelse med de villkor som föreskrivs i den medlemsstat där han är etablerad, är inskriven i yrkes- eller handelsregistret, eller att avlägga en försäkran under ed eller att uppvisa ett intyg på det sätt som anges i bilaga IX A för offentliga byggentreprenadkontrakt, bilaga IX B för offentliga varukontrakt, och bilaga IX C för offentliga tjänstekontrakt.

I samband med förfaranden för tilldelning av offentliga tjänstekontrakt får den upphandlande myndigheten anmoda anbudssökande eller anbudsgivare att visa att de har ett särskilt tillstånd eller är medlemmar i en särskild organisation i sitt hemland, om detta krävs för att få tillhandahålla den aktuella tjänsten.

Artikel47¶Ekonomisk och finansiell ställning

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Bevis på en ekonomisk aktörs ekonomiska och finansiella ställning kan som regel utgöras av en eller flera av följande referenser:

a) Lämpliga intyg från banker eller, i förekommande fall, bevis på relevant ansvarsförsäkring för verksamheten.

b) Balansräkningar eller utdrag ur dem, om offentliggörande av balansräkningar krävs enligt lagstiftningen i det land där den ekonomiska aktören är etablerad.

c) Uppgift om företagets samlade omsättning och, i förekommande fall, omsättningen för det verksamhetsområde som upphandlingen gäller, för maximalt de tre senaste verksamhetsåren beroende på datum för bildandet av företaget eller då den ekonomiska aktören inledde sin verksamhet, om uppgifter om denna omsättning är tillgängliga.

2. En ekonomisk aktör får vid behov och när det gäller ett bestämt kontrakt åberopa andra enheters kapacitet oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan leverantören och dessa enheter. I detta fall skall han bevisa för den upphandlande myndigheten att han kommer att förfoga över de nödvändiga resurserna, t.ex. genom att lägga fram ett åtagande från enheterna.

3. En grupp av ekonomiska aktörer enligt artikel 4 får på samma villkor åberopa resurserna hos deltagare i gruppen eller hos andra enheter.

4. Den upphandlande myndigheten skall i meddelandet om upphandling eller i inbjudan att lämna anbud specificera vilken eller vilka av de i punkt 1 nämnda referenserna som den har valt samt vilka andra referenser som skall företes.

5. Om en ekonomisk aktör har ett godtagbart skäl för att inte förete de referenser som den upphandlande myndigheten begär, får han bevisa sin ekonomiska och finansiella ställning med varje annan handling som den upphandlande myndigheten finner lämplig.

Artikel48¶Teknisk och/eller yrkesmässig kapacitet

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. En ekonomisk aktörs tekniska och/eller yrkesmässiga kapacitet skall bedömas och kontrolleras i enlighet med punkterna 2 och 3.

2. Bevis på en ekonomisk aktörs tekniska kapacitet får lämnas i en eller flera av följande former beroende på de aktuella byggentreprenadernas, varornas eller tjänsternas art, kvantitet eller betydelse och ändamål:

a)

i) En förteckning över slutförda byggentreprenader under de fem senaste åren, åtföljd av intyg om att de viktigaste byggentreprenaderna utförts på ett tillfredsställande sätt. Dessa intyg skall ange värde, tidpunkt och plats för utförandet av byggentreprenaderna och huruvida de utfördes enligt gängse branschnormer och slutfördes på ett korrekt sätt. Om det är nödvändigt skall den behöriga myndigheten sända dessa intyg direkt till den upphandlande myndigheten.

ii) En förteckning över de viktigaste leveranser eller tjänster som utförts under de tre senaste åren, med angivande av värde, tidpunkt och privata eller offentliga mottagare. Bevis skall lämnas på varuleveranserna och de utförda tjänsterna.

i form av intyg som skall vara utfärdade eller attesterade av den behöriga myndigheten om det gäller köp av en upphandlande myndighet,

om det gäller privata köp, i form av intyg från köparen eller, om detta inte är möjligt, enbart genom en försäkran från den ekonomiska aktören.

b) Uppgifter om tekniker och tekniska organ, vare sig de tillhör den ekonomiska aktörens företag eller inte, i synnerhet om dem som ansvarar för kvalitetskontrollen och, i fråga om offentliga byggentreprenader, uppgift om tekniker och tekniska organ som entreprenören kan förfoga över för att genomföra entreprenaden.

c) En beskrivning av varuleverantörens eller tjänsteleverantörens tekniska utrustning och av de metoder som han använder för att säkra kvaliteten samt av företagets undersöknings- och forskningsresurser.

d) Om de aktuella varorna eller tjänsterna är komplexa eller i undantagsfall är avsedda för ett särskilt ändamål, en kontroll som den upphandlande myndigheten själv skall utföra eller som på dennas vägnar utförs av ett behörigt organ i varuleverantörens eller tjänsteleverantörens etableringsland, förutsatt att detta organ ger sitt samtycke. Kontrollerna skall utvisa varuleverantörens tillverkningskapacitet eller tjänsteleverantörens tekniska kapacitet och om nödvändigt dennes undersöknings- och forskningsresurser samt resurser för kvalitetskontroll.

e) Uppgifter om tjänsteleverantörens eller entreprenörens utbildnings- och yrkeskvalifikationer och/eller motsvarande uppgifter om ledande personer i företaget, särskilt om den eller dem som skall ansvara för tillhandahållande av tjänsterna eller leda byggentreprenaden.

f) Vid offentlig upphandling av byggentreprenader och tjänster, och uteslutande i lämpliga fall, uppgifter om de miljöskyddsåtgärder den ekonomiska aktören kan komma att tillämpa vid verkställandet av kontraktet.

g) Uppgift om antal anställda i medeltal per år hos tjänsteleverantören eller entreprenören och antal anställda med ledningsfunktion under de tre senaste åren.

h) Uppgift om vilka verktyg, maskiner och teknisk utrustning som tjänsteleverantören eller entreprenören förfogar över för att fullgöra kontraktet.

i) Upplysning om hur stor del av kontraktet som tjänsteleverantören eventuellt kommer att lägga ut på underleverantörer.

j) I fråga om de varor som skall levereras:

i) Prover, beskrivningar och/eller fotografier, vars äkthet skall styrkas om den upphandlande myndigheten begär det.

ii) Intyg som upprättas av officiella institutioner för kvalitetskontroll eller enheter för sådan kontroll av erkänd kompetens och av vilka det skall framgå att varor som är klart identifierade genom referenser överensstämmer med vissa specifikationer eller standarder.

3. En ekonomisk aktör får vid behov och i ett visst kontrakt utnyttja andra enheters kapacitet, oberoende av den rättsliga arten av förbindelserna mellan aktören och dessa enheter. I detta fall skall han bevisa för den upphandlande myndigheten att han kommer att förfoga över de resurser som är nödvändiga för fullgörandet av kontraktet, t.ex. genom att lägga fram enheternas åtagande att förse den ekonomiska aktören med nödvändiga resurser.

4. På samma villkor får en sådan grupp av ekonomiska aktörer som avses i artikel 4 åberopa kapaciteten hos deltagarna i gruppen eller hos andra enheter.

5. Vid förfaranden för tilldelning av offentliga varukontrakt som gäller leverans på plats eller installation, tillhandahållande av tjänster och/eller utförande av byggentreprenad får en ekonomisk aktörs förmåga att tillhandahålla tjänsterna eller utföra installationen eller byggentreprenaden i synnerhet bedömas på grundval av yrkeskunnande, effektivitet, erfarenhet och tillförlitlighet.

6. Den upphandlande myndigheten skall i meddelandet om upphandling eller i inbjudan att lämna anbud ange vilka av de uppgifter som anges i punkt 2 som krävs.

Artikel49¶Kvalitetssäkringsstandarder

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Om en upphandlande myndighet kräver uppvisande av intyg utfärdat av ett oberoende organ om att den ekonomiska aktören iakttar vissa kvalitetssäkringsstandarder, skall myndigheten hänvisa till kvalitetssäkringssystem som bygger på relevanta europeiska standarder på området som är certifierade av organ vilka uppfyller europeiska standarder för certifiering. Den skall godkänna likvärdiga intyg från organ som är etablerade i andra medlemsstater. Den skall även godta andra bevis på likvärdiga kvalitetssäkringsåtgärder som lämnas av ekonomiska aktörer.

Artikel50¶Standarder för miljöledning

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Om en upphandlande myndighet i de fall som avses i artikel 48.2 f kräver att få se certifikat som upprättats av ett oberoende organ och som intygar att den ekonomiska aktören uppfyller vissa miljöledningsstandarder, skall myndigheten hänvisa till gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) eller till miljöledningsstandarder som bygger på relevanta europeiska eller internationella standarder och som certifierats av organ som uppfyller gemenskapslagstiftningen eller internationella standarder för certifiering. Myndigheten skall godta likvärdiga certifikat från organ i andra medlemsstater. Den skall även godta andra bevis på likvärdiga miljöledningsåtgärder som läggs fram av de ekonomiska aktörerna.

Artikel51¶Kompletterande handlingar och upplysningar

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Den upphandlande myndigheten får anmoda de ekonomiska aktörerna att komplettera eller förtydliga inlämnade certifikat och handlingar med tillämpning av artiklarna 45–50.

Artikel52¶Officiella förteckningar över godkända ekonomiska aktörer och certifiering genom offentligrättsliga eller privaträttsliga organ

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Medlemsstaterna får införa antingen officiella förteckningar över godkända entreprenörer, varuleverantörer eller tjänsteleverantörer eller en certifiering genom offentligrättsliga eller privaträttsliga certifieringsorgan.

Medlemsstaterna skall anpassa villkoren för registrering i dessa förteckningar samt villkoren för utfärdande av certifikat genom certifieringsorgan till artikel 45.1, 45.2 a–d och g, artikel 46 samt artikel 47.1, 47.4, 47.5, artikel 48.1, 48.2, 48.5 och 48.6, artikel 49 och i förekommande fall artikel 50.

Medlemsstaterna skall också anpassa villkoren till artiklarna 47.2 och 48.3 när det gäller ansökningar om registrering från ekonomiska aktörer som ingår i en grupp och som gör gällande att de kan utnyttja resurser som ställs till deras förfogande av andra företag i gruppen. Dessa ekonomiska aktörer skall i så fall bevisa för den myndighet som upprättar den officiella förteckningen att de förfogar över dessa resurser under hela den tid som registreringsintyget på den officiella förteckningen är giltigt och dessa bolag under denna tid fortsätter att uppfylla villkoren för kvalitativt urval enligt de artiklar som anges i föregående stycke och som dessa aktörer åberopar för att registreras.

2. De ekonomiska aktörer som är registrerade i officiella förteckningar eller har ett certifikat får vid varje upphandlingstillfälle för den upphandlande myndigheten visa ett registreringsintyg utfärdat av den behöriga myndigheten eller ett certifikat utfärdat av ett behörigt certifieringsorgan. Dessa intyg eller certifikat skall innehålla de referenser som möjliggjort registreringen/certifieringen samt klassificeringen enligt förteckningen.

3. För upphandlande myndigheter i andra medlemsstater skall en registrering i en officiell förteckning eller ett certifikat utfärdat av certifieringsorganet endast innebära en presumtion för lämplighet med avseende på artikel 45.1, artikel 45.2 a–d och g, artikel 46, artikel 47.1 b och c samt artikel 48.2 a i, 48.2 b, 48.2 e, 48.2 g och 48.2 h för byggentreprenörer, artikel 48.2 a ii, 48.2 b, 48.2 c, 48.2 d och 48.2 j för varuleverantörer och artikel 48.2 a ii och 48.2 c–i för tjänsteleverantörer.

4. Information som kan utläsas från registreringen i officiella förteckningar eller certifieringen får inte ifrågasättas utan motivering. När det gäller betalning av obligatoriska socialförsäkringsavgifter, skatter och avgifter får ytterligare ett intyg från registrerade ekonomiska aktörer krävas vid varje upphandlingstillfälle.

Den upphandlande myndigheten i andra medlemsstater skall endast tillämpa punkt 3 och första stycket i denna punkt till förmån för ekonomiska aktörer som är etablerade i den medlemsstat som för den officiella förteckningen.

5. För registrering av ekonomiska aktörer från andra medlemsstater i en officiell förteckning eller för certifiering genom de organ som avses i punkt 1 får det inte krävas ytterligare bevis eller uppgifter utöver vad som krävs av inhemska ekonomiska aktörer och under inga förhållanden andra än dem som anges i artiklarna 45–49 och vid behov 50.

En sådan registrering eller certifiering får dock inte åläggas ekonomiska aktörer i andra medlemsstater för att de skall kunna delta i en offentlig upphandling. Den upphandlande myndigheten skall godkänna likvärdiga certifikat från organ som är etablerade i andra medlemsstater. De skall även godta andra likvärdiga bevismedel.

6. De ekonomiska aktörerna kan när som helst begära registrering i en officiell förteckning eller utfärdande av ett certifikat. De skall inom rimlig tid underrättas om det beslut som fattats av den myndighet som upprättar förteckningen eller av det behöriga certifieringsorganet.

7. De certifieringsorgan som avses i punkt 1 skall uppfylla europeiska standarder för certifiering.

8. De medlemsstater som har officiella förteckningar eller certifieringsorgan enligt punkt 1 är skyldiga att till kommissionen och övriga medlemsstater meddela adressen till det organ till vilket en begäran om registrering kan sändas.

Avsnitt 3 Kontraktstilldelning

Artikel53¶Tilldelningsgrunder

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Utan att nationella lagar och andra författningar om ersättning för vissa tjänster påverkas skall den upphandlande myndigheten tillämpa följande kriterier vid tilldelning av offentliga kontrakt:

a) Om tilldelningen sker på grundval av det anbud som ur den upphandlande myndighetens synvinkel är det ekonomiskt mest fördelaktiga, olika kriterier som är kopplade till föremålet för det offentliga kontraktet i fråga, t.ex. kvalitet, pris, tekniska fördelar, estetiska och funktionella egenskaper, miljöegenskaper, driftskostnader, kostnadseffektivitet, eftermarknadsservice och tekniskt stöd, leveransdag och leveranstid eller tid för fullgörandet.

b) I annat fall, enbart det lägsta priset.

2. Utan att bestämmelserna i tredje stycket åsidosätts skall, om tilldelningen sker enligt punkt 1 a, den upphandlande myndigheten i meddelandet om upphandling, i förfrågningsunderlaget eller, när det gäller den konkurrenspräglade dialogen, i det beskrivande dokumentet ange hur de olika kriterierna kommer att viktas inbördes vid bedömningen av vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga.

Kriterieviktningen får anges som intervall med en lämplig största tillåtna spridning.

Om, enligt den upphandlande myndighetens åsikt, viktning inte är möjlig av påvisbara skäl skall den upphandlande myndigheten i meddelandet om upphandling, i förfrågningsunderlaget eller, när det gäller den konkurrenspräglade dialogen, i det beskrivande dokumentet ange kriterierna i fallande prioritetsordning.

Artikel54¶Användning av elektroniska auktioner

Ändrad genom direktiv 2014/24/ och rättelse till direktiv 2004/18/EU.

1. Medlemsstaterna får föreskriva att den upphandlande myndigheten får genomföra elektroniska auktioner.

2. Vid öppna eller selektiva eller förhandlade förfaranden i det fall som avses i artikel 30.1 a, får den upphandlande myndigheten besluta att tilldelningen av ett offentligt kontrakt skall föregås av en elektronisk auktion om förfrågningsunderlaget kan fastställas med tillräcklig exakthet.

Under samma omständigheter får elektronisk auktion användas vid förnyad inbjudan att lämna anbud för parter i ett ramavtal som avses i artikel 32.4 andra stycket andra strecksatsen, och vid inbjudan att lämna anbud beträffande kontrakt som skall tilldelas inom ramen för det dynamiska inköpssystem som avses i artikel 33.

Den elektroniska auktionen skall grundas på:

antingen priser enbart när kontraktet ges till det lägsta priset,

eller priser och/eller nya värden på aspekter i anbuden som angetts i förfrågningsunderlaget när kontraktet ges till det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

3. En upphandlande myndighet som beslutar att använda elektronisk auktion skall ange detta i meddelandet om upphandling.

Förfrågningsunderlaget skall bland annat innehålla följande upplysningar:

a) de aspekter vilkas värden kommer att vara föremål för den elektroniska auktionen, under förutsättning att dessa aspekter är kvantifierbara, och kan uttryckas i siffror eller i procent,

b) de eventuella gränserna för de värden som kan presenteras, baserade på en bedömning av specifikationerna för föremålet för kontraktet,

c) vilka uppgifter som kommer att göras tillgängliga för anbudsgivarna under den elektroniska auktionen och när detta i förekommande fall kommer att ske,

d) relevanta uppgifter om genomförandet av den elektroniska auktionen,

e) på vilka villkor anbudsgivarna kan lämna anbud och särskilt vilka minsta skillnader som i förekommande fall krävs mellan anbuden,

f) relevanta uppgifter om den elektroniska utrustning som används och om arrangemangen och de tekniska specifikationerna för anslutning.

4. Innan en elektronisk auktion inleds skall den upphandlande myndigheten genomföra en första fullständig utvärdering av anbuden i enlighet med tilldelningskriterierna och den fastställda viktningen för dessa.

Alla anbudsgivare som har lämnat godtagbara anbud skall samtidigt bjudas in med elektroniska medel för att lämna nya priser och/eller nya värden. Inbjudan skall innehålla alla relevanta upplysningar om den individuella anslutningen till den elektroniska utrustning som används samt vilken dag och tid den elektroniska auktionen kommer att inledas. Den elektroniska auktionen får ske i flera på varandra följande etapper. Den elektroniska auktionen får inte inledas tidigare än två arbetsdagar efter det datum då inbjudan har skickats ut.

5. Om tilldelningen av kontraktet kommer att ske på grundval av det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet skall inbjudan åtföljas av resultatet av en fullständig bedömning av den berörda anbudsgivarens anbud som gjorts i enlighet med viktningen i artikel 53.2 första stycket.

I inbjudan skall även anges den matematiska formel som används för att vid den elektroniska auktionen bestämma den nya automatiska rangordningen med avseende på de nya priser och/eller nya värden som lämnas. Denna formel skall innefatta viktningen av alla de kriterier som fastställts för att bestämma det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, i enlighet med meddelandet om upphandling eller förfrågningsunderlaget. I detta syfte skall emellertid eventuellt förekommande intervall i förväg reduceras med ett bestämt värde.

Om alternativa anbud är tillåtna, skall separata formler ges för varje alternativ.

6. Under varje etapp i en elektronisk auktion skall den upphandlande myndigheten omedelbart meddela alla anbudsgivare åtminstone tillräckliga upplysningar för att de vid varje tidpunkt skall ha kännedom om sin plats i rangordningen. Den upphandlande myndigheten får också meddela andra upplysningar om andra priser eller värden som har lämnats, under förutsättning att detta anges i förfrågningsunderlaget. Den får också när som helst meddela antalet deltagare i den aktuella auktionsetappen. Den får emellertid under inga omständigheter röja anbudsgivarnas identitet under genomförandet av de olika etapperna i den elektroniska auktionen.

7. Den upphandlande myndigheten skall avsluta den elektroniska auktionen på ett eller flera av följande sätt:

a) I inbjudan att delta i aktionen skall anges en på förhand fastställd dag och tid när auktionen stängs.

b) När den inte längre erhåller några nya priser eller nya värden som motsvarar kraven på minsta skillnader. I detta fall skall de upphandlande myndigheterna i inbjudan att delta i auktionen ange hur långt efter det att den har mottagit det sista budet som den kommer att stänga den elektroniska auktionen.

c) När det antal auktionsetapper som fastställts i inbjudan att delta i auktionen har genomförts.

Om den upphandlande myndigheten har beslutat att stänga den elektroniska auktionen enligt c, eventuellt i kombination med villkoren i b, skall tidsplanen för varje auktionsetapp anges i inbjudan att delta i auktionen.

8. Efter att ha stängt den elektroniska auktionen skall den upphandlande myndigheten tilldela kontraktet i enlighet med artikel 53 på grundval av resultaten av den elektroniska auktionen.

En upphandlande myndighet får inte utnyttja elektroniska auktioner på otillbörligt sätt eller på ett sätt som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen eller så att föremålet för kontraktet, så som det utlystes genom meddelandet om upphandling och fastställdes i förfrågningsunderlaget, ändras.

Artikel55¶Onormalt låga anbud

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Om det för ett visst kontrakt finns anbud som förefaller vara onormalt låga i förhållande till varorna, byggentreprenaden eller tjänsterna, skall den upphandlande myndigheten, innan anbuden förkastas, skriftligen begära sådana förtydliganden om anbudens innehåll som den anser sig behöva.

Dessa förtydliganden kan särskilt gälla

a) ekonomiska kalkyler avseende sättet att tillhandahålla tjänsterna, sättet att tillverka varorna och byggmetoderna,

b) valda tekniska lösningar och/eller ovanligt gynnsamma förhållanden som anbudsgivaren kan räkna med för att utföra byggentreprenaden, leverera varorna eller tillhandahålla tjänsterna,

c) originaliteten i anbudsgivarens förslag med avseende på byggentreprenader, varor och tjänster,

d) överensstämmelse med de bestämmelser om anställningsskydd och arbetsförhållanden som är i kraft på den ort där tillhandahållandet skall ske,

e) möjligheten för anbudsgivaren att få statligt stöd.

2. Den upphandlande myndigheten skall i samråd med anbudsgivaren granska detta innehåll med beaktande av de ingivna förklaringarna.

3. Om en upphandlande myndighet fastställer att ett anbud är onormalt lågt på grund av att anbudsgivaren har fått statligt stöd, får anbudet förkastas enbart av denna anledning först efter samråd med anbudsgivaren och om denne inom den rimliga tidsfrist som fastställs av den upphandlande myndigheten inte kan bevisa att det berörda stödet har beviljats på lagliga grunder. Om den upphandlande myndigheten förkastar ett anbud under dessa omständigheter, skall den underrätta kommissionen om detta.

Avdelning III Regler om koncessioner avseende byggentreprenader

Kapitel I Regler tillämpliga på koncessioner avseende byggentreprenader

Artikel56¶Tillämpningsområde

Ändrad genom direktiv 2014/24/ och förordning (EU) 2015/2342.

Detta kapitel skall tillämpas på alla koncessioner avseende byggentreprenader som en upphandlande myndighet sluter om upphandlingskontraktet har ett värde på minst 5225000 euro.

Detta värde skall beräknas enligt de regler för byggentreprenader som fastställs i artikel 9.

Artikel57¶Undantag från tillämpningsområdet

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Denna avdelning skall inte tillämpas på koncessioner avseende byggentreprenader som

a) beviljas i de fall som avses i artiklarna 13, 14 och 15, avseende byggentreprenadkontrakt

b) beviljas av de upphandlande myndigheterna när de bedriver en eller flera av de verksamheter som avses i artiklarna 3–7 i direktiv 2004/17/EG när dessa koncessioner beviljas för att bedriva dessa verksamheter. Emellertid skall detta direktiv även fortsättningsvis tillämpas på koncessionen avseende byggentreprenader som beviljas av en upphandlande myndighet som bedriver en eller flera av de verksamheter som avses i artikel 6 i direktiv 2004/17/EG och som beviljas för dessa verksamheter så länge som den berörda medlemsstaten använder sig av den möjlighet som avses i artikel 71 andra stycket i det direktivet för att uppskjuta tillämpningen av detta.

Artikel58¶Offentliggörande av meddelanden om koncessioner avseende byggentreprenader

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. En upphandlande myndighet som önskar tilldela en koncession avseende byggentreprenader skall informera om detta genom ett meddelande.

2. Meddelanden om koncessioner avseende byggentreprenader skall innehålla de upplysningar som anges i bilaga VII C och i förekommande fall varje annan upplysning som den upphandlande myndigheten anser vara till nytta i överensstämmelse med de standardformulär som kommissionen antagit i enlighet med förfarandet i artikel 77.2.

3. Meddelandena skall offentliggöras enligt bestämmelserna i artikel 36.2–36.8.

4. Artikel 37 om offentliggörande av meddelanden skall också tillämpas för koncessioner avseende byggentreprenader.

Artikel59¶Tidsfrister

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Om en upphandlande myndighet önskar tilldela en koncession avseende byggentreprenader skall fristen för att lämna in anbudsansökningarna vara minst 52 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling skickades, med undantag för de fall som avses i artikel 38.5.

Artikel 38.7 skall tillämpas.

Artikel60¶Underentreprenad

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

En upphandlande myndighet får

a) antingen anmoda koncessionshavaren att anlita tredje man upp till minst 30 % av det totala värdet av den byggentreprenad som koncessionen gäller, med möjlighet för de anbudssökande att öka denna andel; denna minsta tillåtna andel skall anges i koncessionsavtalet,

b) eller anmoda de koncessionssökande att själva i sina anbud ange vilken procentsats av det totala värdet av den byggentreprenad som koncessionen gäller som de avser att lägga ut på tredje man.

Artikel61¶Tilldelning av kompletterande byggentreprenader till koncessionshavaren

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Detta direktiv skall inte tillämpas på kompletterande byggentreprenader som inte ingår vare sig i det ursprungliga koncessionsprojektet eller i det ursprungliga kontraktet, vilka på grund av oförutsedda omständigheter blivit nödvändiga för utförande av byggentreprenaden enligt beskrivningen i koncessionsprojektet eller kontraktet, och som den upphandlande myndigheten tilldelar koncessionshavaren, under förutsättning att kontraktet tilldelas den ekonomiska aktör som utför denna byggentreprenad

om dessa kompletterande byggentreprenader tekniskt och ekonomiskt inte kan skiljas från det ursprungliga kontraktet utan stora olägenheter för de upphandlande myndigheterna, eller

om dessa byggentreprenader, även om de kan skiljas från utförandet av det ursprungliga kontraktet, är strikt nödvändiga för dess fullständiga färdigställande.

Det totala beloppet för de kontrakt som tilldelas för kompletterande byggentreprenader får dock inte överstiga 50 % av beloppet för den ursprungliga byggentreprenaden som var föremål för koncessionen.

Kapitel II Regler om koncessionshavares upphandling när dessa är upphandlande myndigheter

Artikel62¶Tillämpliga regler

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Om koncessionshavaren är en upphandlande myndighet enligt artikel 1.9, skall koncessionshavaren med avseende på de arbeten som utförs av tredje man iaktta bestämmelserna i detta direktiv om tilldelning av kontrakt avseende byggentreprenader.

Kapitel III Regler om koncessionshavares upphandling när dessa inte är upphandlande myndigheter

Artikel63¶Regler om offentliggörande: tröskelvärden och undantag

Ändrad genom direktiv 2014/24/ och förordning (EU) 2015/2342.

1. Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att koncessionshavare som inte är upphandlande myndigheter tillämpar bestämmelserna om offentliggörande i artikel 64 när de tilldelar tredje man byggentreprenadkontrakt om värdet av dessa kontrakt uppgår till minst 5225000 euro.

Det behövs dock inget offentliggörande om byggentreprenadkontraktet uppfyller villkoren i artikel 31.

Värdet av kontrakten skall beräknas enligt de regler för offentliga byggentreprenadkontrakt som fastställs i artikel 9.

2. Företag som har gått samman för att få en koncession eller anknutna företag skall inte anses som tredje man.

Med anknutna företag avses varje företag över vilket koncessionshavaren, direkt eller indirekt, kan utöva ett bestämmande inflytande, varje företag som kan utöva ett sådant inflytande över koncessionshavaren eller varje företag som tillsammans med koncessionshavaren står under sådant inflytande av något annat företag på grund av ägande eller finansiellt deltagande eller på grund av de regler företaget lyder under. Ett bestämmande inflytande från ett företag skall antas föreligga om företaget, direkt eller indirekt, i förhållande till ett annat företag

a) innehar merparten av företagets tillskjutna kapital, eller

b) kontrollerar majoriteten av röstetalet på grund av aktieägande eller motsvarande, eller

c) kan utse mer än halva antalet ledamöter i företagets administrativa, styrande eller övervakande organ.

En uttömmande förteckning över dessa företag skall bifogas ansökan om koncession. Förteckningen skall uppdateras när ändringar inträffar i förhållandena mellan företagen.

Artikel64¶Offentliggörande av meddelanden

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. En innehavare av en byggkoncession som inte är en upphandlande myndighet och som önskar lägga ut ett byggentreprenadkontrakt på tredje man skall informera om detta genom ett meddelande.

2. Meddelandena skall innehålla de upplysningar som anges i bilaga VII C och i förekommande fall varje annan upplysning som innehavaren av byggkoncessionen anser vara till nytta, i överensstämmelse med de standardformulär som kommissionen antagit i enlighet med förfarandet i artikel 77.2.

3. Meddelandet skall offentliggöras enligt bestämmelserna i artikel 36.2–36.8.

4. Artikel 37 om frivilligt offentliggörande av meddelanden skall också tillämpas.

Artikel65¶Tidsfrister för mottagande av anbudsansökningar och anbud

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

En innehavare av en byggkoncession som inte är en upphandlande myndighet och som skall tilldela ett kontrakt avseende byggentreprenad skall fastställa en frist för att motta anbudsansökningar, vilken inte får understiga 37 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling skickades, och en frist för mottagande av anbud, som inte får understiga 40 dagar från och med den dag då meddelandet om upphandling eller inbjudan att lämna anbud skickades.

Artikel 38.5, 38.6 och 38.7 skall tillämpas.

Avdelning IV Regler om projekttävlingar på tjänsteområdet

Artikel66¶Allmänna bestämmelser

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Reglerna för att anordna en projekttävling skall fastställas enligt artiklarna 66–74 och skall hållas tillgängliga för dem som är intresserade av att delta i projekttävlingen.

2. Rätten att delta i projekttävlingar får inte begränsas

a) till en medlemsstats territorium, eller till en del av detta territorium,

b) till att deltagarna skall vara antingen fysiska personer eller juridiska personer, med hänvisning till att lagen i den medlemsstat där projekttävlingen anordnas skulle kräva detta.

Artikel67¶Tillämpningsområde

Ändrad genom direktiv 2014/24/ och förordning (EU) 2015/2342.

1. Denna avdelning skall tillämpas på projekttävlingar som anordnas av

a) upphandlande myndigheter som är centrala statliga myndigheter enligt bilaga IV, från och med ett tröskelvärde som är minst 135000 euro,

b) andra upphandlande myndigheter än dem i bilaga IV, från och med ett tröskelvärde som är minst 209000 euro,

c) alla upphandlande myndigheter, från och med ett tröskelvärde som är minst 209000 euro, om projekttävlingen gäller tjänster i kategori 8 i bilaga II A, teletjänster i kategori 5 vars position i CPV-nomenklaturen motsvarar referensnumren CPC 7524, 7525 och 7526 och/eller de tjänster som är förtecknade i bilaga II B.

2. Denna avdelning skall tillämpas på

a) projekttävlingar som anordnas inom ramen för tilldelning av ett offentligt tjänstekontrakt,

b) projekttävlingar med priser och/eller ersättningar till deltagarna.

I a avses med ”tröskelvärde” det uppskattade värdet exklusive mervärdesskatt av det offentliga tjänstekontraktet, inklusive eventuella priser och/eller ersättningar till deltagarna.

I b avses med ”tröskelvärde” summan av priserna och ersättningarna, inklusive det uppskattade värdet exklusive mervärdesskatt av det offentliga tjänstekontrakt som senare kan tilldelas i enlighet med artikel 31.3, om den upphandlande myndigheten inte utesluter en sådan tilldelning i meddelandet om projekttävling.

Artikel68¶Undantag från tillämpningsområdet

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Denna avdelning skall inte tillämpas på

a) de projekttävlingar avseende tjänster som avses i direktiv 2004/17/EG som anordnas av sådana upphandlande myndigheter som bedriver en eller flera av de verksamheter som anges i artiklarna 3–7 i det direktivet i syfte att fortsätta att bedriva denna verksamhet, eller på sådana tävlingar som inte omfattas av tillämpningsområdet för det här direktivet. Emellertid skall detta direktiv även fortsättningsvis tillämpas på projekttävlingar avseende tjänster som har anordnats av en upphandlande myndighet som bedriver en eller flera av de verksamheter som avses i artikel 6 i direktiv 2004/17/EG och som anordnats för dessa verksamheter så länge som den berörda medlemsstaten använder sig av den möjlighet som avses i artikel 71 andra stycket i det direktivet för att uppskjuta tillämpningen av detta.

b) de projekttävlingar som anordnas i sådana fall som avses i artiklarna 13, 14 och 15 i detta direktiv för offentliga tjänstekontrakt.

Artikel69¶Meddelanden

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. En upphandlande myndighet som önskar anordna en projekttävling skall informera om detta genom ett meddelande om projekttävling.

2. En upphandlande myndighet som har anordnat en projekttävling skall sända en kommunikation om resultatet av projekttävlingen i enlighet med artikel 36 och skall vidare kunna visa vilken dag meddelandet avsändes.

Sådan information om resultatet av tävlingen behöver inte offentliggöras, om detta skulle hindra tillämpning av lag, strida mot allmänintresset, skada offentliga eller privata företags berättigade affärsintressen eller motverka en sund konkurrens mellan tjänsteleverantörer.

3. Artikel 37 om offentliggörande av meddelanden skall också tillämpas för projekttävlingar.

Artikel70¶Utformning och sätt för offentliggörande av meddelanden om projekttävlingar

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. De meddelanden som avses i artikel 69 skall innehålla de upplysningar som anges i bilaga VII D i överensstämmelse med de standardformulär som kommissionen antagit i enlighet med förfarandet i artikel 77.2.

2. Meddelandena skall offentliggöras enligt artikel 36.2–36.8.

Artikel71¶Kommunikationssätt

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Artikel 42.1, 42.2 och 42.4 skall tillämpas för alla meddelanden om projekttävlingar.

2. Meddelanden, utbyte och lagring av information skall ske på ett sådant sätt att det säkerställs att integritet och sekretess för de av tävlingsdeltagarna inlämnade uppgifterna bevaras samt att juryn inte får ta del av innehållet i planer och projekt innan tidsfristen för inlämnande har löpt ut.

3. Följande regler skall tillämpas på utrustning för elektroniskt mottagande av planer och projekt:

a) Information om de nödvändiga specifikationerna för elektronisk överföring av planer och ritningar, inklusive kryptering, skall vara tillgänglig för de berörda parterna. Utrustning för elektroniskt mottagande av planer och projekt skall dessutom överensstämma med kraven i bilaga X.

b) Medlemsstaterna får införa eller behålla frivilliga ackrediteringssystem som syftar till att höja nivån på certifieringstjänster för sådan utrustning.

Artikel72¶Urval av deltagare i projekttävlingen

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Om deltagarantalet i en projekttävling är begränsat, skall den upphandlande myndigheten fastställa entydiga och icke-diskriminerande kriterier för urvalet. Antalet tävlingsdeltagare som inbjuds att delta skall under alla omständigheter vara så stort att verklig konkurrens säkerställs.

Artikel73¶Juryns sammansättning

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Juryn skall vara sammansatt uteslutande av fysiska personer som är oberoende i förhållande till deltagarna i projekttävlingen. Om det krävs särskilda yrkeskvalifikationer för att få delta i en projekttävling, skall minst en tredjedel av ledamöterna i juryn ha dessa eller likvärdiga kvalifikationer.

Artikel74¶Juryns beslut

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Juryn skall vara självständig i sina beslut och yttranden.

2. Den skall granska planer och projekt som tävlingsdeltagarna har lagt fram anonymt och uteslutande utgå från de kriterier som anges i meddelandet om projekttävlingen.

3. Den skall ange sin rangordning av projekten, som gjorts på grundval av varje projekts förtjänster, i ett protokoll som skall undertecknas av dess medlemmar och innehålla kommentarer och eventuella punkter som kan behöva klargöras.

4. Anonymiteten skall respekteras tills juryn har avgett ett yttrande eller meddelat ett beslut.

5. Tävlingsdeltagarna kan vid behov uppmanas att besvara frågor som juryn har noterat i protokollet i syfte att klargöra projektets alla aspekter.

6. Det skall upprättas fullständiga protokoll över dialogen mellan jurymedlemmarna och tävlingsdeltagarna.

Avdelning V Skyldigheter att lämna uppgifter för statistikändamål, verkställighetsbefogenheter och slutbestämmelser

Artikel75¶Skyldigheter att lämna uppgifter för statistikändamål

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

För att resultaten av tillämpningen av detta direktiv skall kunna bedömas skall medlemsstaterna senast den 31 oktober varje år till kommissionen överlämna en statistikrapport, utformad i enlighet med artikel 76, över de varukontrakt, tjänstekontrakt och byggentreprenadkontrakt som den upphandlande myndigheten har tilldelat under det föregående året.

Artikel76¶Statistikrapportens innehåll

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. För varje upphandlande myndighet som anges i bilaga IV skall statistikrapporten minst omfatta följande uppgifter:

a) Antal tilldelade kontrakt och kontraktens värde när det gäller kontrakt som omfattas av detta direktiv.

b) Antal kontrakt och kontraktens värde för sådan tilldelning av kontrakt som sker enligt undantag från avtalet.

Uppgifterna enligt led a i första stycket skall i största möjliga utsträckning redovisas enligt följande uppdelning:

a) Använda upphandlingsförfaranden.

b) För varje förfarande byggentreprenader enligt bilaga I samt varor och tjänster enligt bilaga II, identifierade efter kategori i CPV-nomenklaturen.

c) Nationaliteten hos den ekonomiska aktör som tilldelades kontraktet.

När kontrakt tilldelas genom förhandlat förfarande skall de uppgifter som avses i led a i första stycket dessutom delas upp med hänsyn till de förhållanden som anges i artiklarna 30 och 31 samt omfatta antalet kontrakt och värdet av de kontrakt som tilldelats av den medlemsstat eller tredje land som de anbudsgivare som tilldelats kontraktet tillhör.

2. För andra upphandlande myndigheter än dem som anges i bilaga IV skall statistikrapporten minst omfatta följande uppgifter:

a) Antal tilldelade kontrakt och kontraktens värde uppdelade i enlighet med punkt 1 andra stycket.

b) Totalt värde av kontrakten avseende sådan tilldelning som sker enligt undantag från avtalet.

3. Statistikrapporten skall klart ange alla andra statistiska uppgifter som begärs enligt avtalet.

De uppgifter som avses i första stycket skall fastställas enligt förfarandet i artikel 77.2.

Artikel77¶Kommittéförfarande

Ändrad genom direktiv 2014/24/ och förordning (EG) nr 596/2009.

1. Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom rådets beslut 71/306/EEG.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 3 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

4. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och 5 b samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet. Den tid som anges i artikel 5a.3 c, 5a.4 b och 5a.4 e i beslut 1999/468/EG ska vara fyra, två respektive sex veckor.

5. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1, 5a.2, 5a.4 och 5a.6 samt artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel78¶Revidering av tröskelvärden

Ändrad genom direktiv 2014/24/ och förordning (EG) nr 596/2009.

1. Kommissionen ska vartannat år från och med 30 april 2004 kontrollera de tröskelvärden som fastställs i artikel 7 och vid behov revidera dem. Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 77.4. Om det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 77.5.

Tröskelvärdena skall beräknas utifrån genomsnittlig dagskurs för euro, uttryckt i särskilda dragningsrätter (SDR), under de 24 månader som slutar den sista dagen i augusti omedelbart före den revidering som börjar gälla den 1 januari. Om det behövs skall de reviderade tröskelvärdena avrundas nedåt till närmaste tusental euro för att säkerställa iakttagandet av de gällande tröskelvärdena enligt avtalet, uttryckta i SDR.

2. Samtidigt med revideringen enligt punkt 1 ska kommissionen anpassa följande:

a) Tröskelvärdena i artikel 8 första stycket a, i artikel 56 och i artikel 63.1 första stycket ska anpassas till det reviderade tröskelvärdet för offentliga byggentreprenadkontrakt.

b) Tröskelvärdet i artikel 67.1 a ska anpassas till det reviderade tröskelvärdet för offentliga tjänstekontrakt som tilldelas av de upphandlande myndigheter som anges i bilaga IV.

c) Tröskelvärdena i artikel 8 första stycket b och i artikel 67.1 b och c ska anpassas till det reviderade tröskelvärdet för offentliga tjänstekontrakt som tilldelas av andra upphandlande myndigheter än de som anges i bilaga IV.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 77.4. Om det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 77.5.

3. Motvärdena till de tröskelvärden som fastställs enligt punkt 1 i nationella valutor när det gäller de medlemsstater som inte deltar i den monetära unionen skall i princip revideras vartannat år från och med den 1 januari 2004. Beräkningen av detta värde skall baseras på den genomsnittliga dagskursen för dessa valutor uttryckt i euro under de 24 månader som slutar den sista dagen i augusti omedelbart före den revidering som börjar gälla den 1 januari.

4. De reviderade tröskelvärdena enligt punkt 1 och deras motvärden i de nationella valutor som avses i punkt 3 skall offentliggöras av kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning i början av november efter revideringen.

Artikel79¶Ändringar

Ändrad genom direktiv 2014/24/ och förordning (EG) nr 596/2009.

1. Kommissionen får i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 77.2 ändra följande:

a) Formerna för hur de meddelanden som avses i artiklarna 35, 58, 64 och 69 samt de statistikrapporter som föreskrivs i artikel 35.4 fjärde stycket och i artiklarna 75 och 76 ska upprättas, överföras, mottas, översättas, insamlas och spridas.

b) Bestämmelserna om överföring och offentliggörande av de uppgifter som avses i bilaga VIII, av skäl som hänger samman med tekniska framsteg eller av administrativa skäl.

2. Kommissionen får ändra följande:

a) Den tekniska utformningen av de beräkningsmetoder som avses i artikel 78.1 andra stycket och artikel 78.3.

b) De särskilda formerna för hänvisningar till särskilda positioner i CPV-nomenklaturen i meddelandena.

c) Förteckningarna över offentligrättsliga organ och kategorier av organ enligt bilaga III, när en sådan ändring, grundade på anmälningar från medlemsstaterna, visar sig nödvändig.

d) Förteckningarna över de centrala statliga myndigheter som avses i bilaga IV, efter de ändringar som är nödvändiga för att följa avtalet.

e) Referensnumren till nomenklaturen i bilaga I, förutsatt att detta direktivs materiella tillämpningsområde inte ändras därigenom, och formerna för hänvisningar i meddelandena till särskilda nummer i den nomenklaturen.

f) Referensnumren till nomenklaturen i bilaga II, förutsatt att direktivets materiella tillämpningsområde inte ändras därigenom, och formerna för hänvisning i meddelandena till särskilda nummer i den nomenklaturen inom de tjänstekategorier som anges i den bilagan.

g) Bestämmelserna om och de tekniska krav på utrustningen för elektronisk mottagning enligt punkterna a, f och g i bilaga X.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 77.3. Om det föreligger tvingande, brådskande skäl får kommissionen tillämpa det skyndsamma förfarande som avses i artikel 77.5.

Artikel80¶Genomförande

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

1. Medlemsstaterna skall sätta i kraft de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31 januari 2006. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel81¶Övervakningsmekanismer

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Enligt rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och anläggningsarbeten skall medlemsstaterna genom effektiva, tillgängliga och klara och tydliga mekanismer se till att detta direktiv genomförs.

I detta syfte kan de bland annat utse eller inrätta ett oberoende organ.

Artikel82¶Upphävande

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Direktiv 92/50/EEG, med undantag av artikel 41, samt direktiven 93/36/EEG och 93/37/EEG skall upphöra att gälla med verkan från och med den dag som anges i artikel 80 utan att detta påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller fristerna för överföring och tillämpning enligt bilaga XI.

Hänvisningar till de upphävda direktiven skall anses som hänvisningar till detta direktiv och skall läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga XII.

Artikel83¶Ikraftträdande

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Detta direktiv träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel84¶Adressater

Ändrad genom direktiv 2014/24/.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA I

BILAGA II

BILAGA II A

BILAGA II B

BILAGA III

I BELGIEN

Organ

A

Agence fédérale pour l'Accueil des demandeurs d'Asile – Federaal Agentschap voor Opvang van Asielzoekers

Agence fédérale pour la Sécurité de la Chaîne alimentaire – Federaal Agentschap voor de Veiligheid van de Voedselketen

Agence fédérale de Contrôle nucléaire – Federaal Agentschap voor nucleaire Controle

Agence wallonne à l'Exportation

Agence wallonne des Télécommunications

Agence wallonne pour l'Intégration des Personnes handicapées

Aquafin

Arbeitsamt der Deutschsprachigen Gemeinschaft

Archives générales du Royaume et Archives de l'Etat dans les Provinces — Algemeen Rijksarchief en Rijksarchief in de Provinciën Astrid

B

Banque nationale de Belgique – Nationale Bank van België

Belgisches Rundfunk- und Fernsehzentrum der Deutschsprachigen Gemeinschaft

Berlaymont 2000

Bibliothèque royale Albert Ier – Koninklijke Bilbliotheek Albert I

Bruxelles-Propreté – Agence régionale pour la Propreté – Net–Brussel — Gewestelijke Agentschap voor Netheid

Bureau d'Intervention et de Restitution belge – Belgisch Interventie en Restitutiebureau

Bureau fédéral du Plan – Federaal Planbureau

C

Caisse auxiliaire de Paiement des Allocations de Chômage – Hulpkas voor Werkloosheidsuitkeringen

Caisse de Secours et de Prévoyance en Faveur des Marins – Hulp en Voorzorgskas voor Zeevarenden

Caisse de Soins de Santé de la Société Nationale des Chemins de Fer Belges – Kas der geneeskundige Verzorging van de Nationale Maatschappij der Belgische Spoorwegen

Caisse nationale des Calamités – Nationale Kas voor Rampenschade

Caisse spéciale de Compensation pour Allocations familiales en Faveur des Travailleurs occupés dans les Entreprises de Batellerie – Bijzondere Verrekenkas voor Gezinsvergoedingen ten Bate van de Arbeiders der Ondernemingen voor Binnenscheepvaart

Caisse spéciale de Compensation pour Allocations familiales en Faveur des Travailleurs occupés dans les Entreprises de Chargement, Déchargement et Manutention de Marchandises dans les Ports, Débarcadères, Entrepôts et Stations (appelée habituellement ”Caisse spéciale de Compensation pour Allocations familiales des Régions maritimes”) – Bijzondere Verrekenkas voor Gezinsvergoedingen ten Bate van de Arbeiders gebezigd door Ladings – en Lossingsondernemingen en door de Stuwadoors in de Havens, Losplaatsen, Stapelplaatsen en Stations (gewoonlijk genoemd ”Bijzondere Compensatiekas voor Kindertoeslagen van de Zeevaartgewesten”)

Centre d'Etude de l'Energie nucléaire – Studiecentrum voor Kernenergie

Centre de recherches agronomiques de Gembloux

Centre hospitalier de Mons

Centre hospitalier de Tournai

Centre hospitalier universitaire de Liège

Centre informatique pour la Région de Bruxelles-Capitale – Centrum voor Informatica voor het Brusselse Gewest

Centre pour l'Egalité des Chances et la Lutte contre le Racisme – Centrum voor Gelijkheid van Kansen en voor Racismebestrijding

Centre régional d'Aide aux Communes

Centrum voor Bevolkings- en Gezinsstudiën

Centrum voor landbouwkundig Onderzoek te Gent

Comité de Contrôle de l'Electricité et du Gaz – Controlecomité voor Elekticiteit en Gas

Comité national de l'Energie – Nationaal Comité voor de Energie

Commissariat général aux Relations internationales

Commissariaat-Generaal voor de Bevordering van de lichamelijke Ontwikkeling, de Sport en de Openluchtrecreatie

Commissariat général pour les Relations internationales de la Communauté française de Belgique

Conseil central de l'Economie – Centrale Raad voor het Bedrijfsleven

Conseil économique et social de la Région wallonne

Conseil national du Travail – Nationale Arbeidsraad

Conseil supérieur de la Justice – Hoge Raad voor de Justitie

Conseil supérieur des Indépendants et des petites et moyennes Entreprises – Hoge Raad voor Zelfstandigen en de kleine en middelgrote Ondernemingen

Conseil supérieur des Classes moyennes

Coopération technique belge – Belgische technische Coöperatie

D

Dienststelle der Deutschprachigen Gemeinschaft für Personen mit einer Behinderung

Dienst voor de Scheepvaart

Dienst voor Infrastructuurwerken van het gesubsidieerd Onderwijs

Domus Flandria

E

Entreprise publique des Technologies nouvelles de l'Information et de la Communication de la Communauté française

Export Vlaanderen

F

Financieringsfonds voor Schuldafbouw en Eenmalige Investeringsuitgaven

Financieringsinstrument voor de Vlaamse Visserij- en Aquicultuursector

Fonds bijzondere Jeugdbijstand

Fonds communautaire de Garantie des Bâtiments scolaires

Fonds culturele Infrastructuur

Fonds de Participation

Fonds de Vieillissement – Zilverfonds

Fonds d'Aide médicale urgente – Fonds voor dringende geneeskundige Hulp

Fonds de Construction d'Institutions hospitalières et médico-sociales de la Communauté française

Fonds de Pension pour les Pensions de Retraite du Personnel statutaire de Belgacom – Pensioenfonds voor de Rustpensioenen van het statutair Personeel van Belgacom

Fonds des Accidents du Travail – Fonds voor Arbeidsongevallen

Fonds d'Indemnisation des Travailleurs licenciés en cas de Fermeture d'Entreprises

Fonds tot Vergoeding van de in geval van Sluiting van Ondernemingen ontslagen Werknemers

Fonds du Logement des Familles nombreuses de la Région de Bruxelles-Capitale – Woningfonds van de grote Gezinnen van het Brusselse hoofdstedelijk Gewest

Fonds du Logement des Familles nombreuses de Wallonie

Fonds Film in Vlaanderen

Fonds national de Garantie des Bâtiments scolaires – Nationaal Warborgfonds voor Schoolgebouwen

Fonds national de Garantie pour la Réparation des Dégâts houillers – Nationaal Waarborgfonds inzake Kolenmijnenschade

Fonds piscicole de Wallonie

Fonds pour le Financement des Prêts à des Etats étrangers – Fonds voor Financiering van de Leningen aan Vreemde Staten

Fonds pour la Rémunération des Mousses – Fonds voor Scheepsjongens

Fonds régional bruxellois de Refinancement des Trésoreries communales — Brussels gewestelijk Herfinancieringsfonds van de gemeentelijke Thesaurieën

Fonds voor flankerend economisch Beleid

Fonds wallon d'Avances pour la Réparation des Dommages provoqués par des Pompages et des Prises d'Eau souterraine

G

Garantiefonds der Deutschsprachigen Gemeinschaft für Schulbauten

Grindfonds

H

Herplaatsingfonds

Het Gemeenschapsonderwijs

Hulpfonds tot financieel Herstel van de Gemeenten

I

Institut belge de Normalisation – Belgisch Instituut voor Normalisatie

Institut belge des Services postaux et des Télécommunications – Belgisch Instituut voor Postdiensten en Telecommunicatie

Institut bruxellois francophone pour la Formation professionnelle

Institut bruxellois pour la Gestion de l'Environnement – Brussels Instituut voor Milieubeheer

Institut d'Aéronomie spatiale – Instituut voor Ruimte aëronomie

Institut de Formation permanente pour les Classes moyennes et les petites et moyennes Entreprises

Institut des Comptes nationaux – Instituut voor de nationale Rekeningen

Institut d'Expertise vétérinaire – Instituut voor veterinaire Keuring

Institut du Patrimoine wallon

Institut für Aus- und Weiterbildung im Mittelstand und in kleinen und mittleren Unternehmen

Institut géographique national – Nationaal geografisch Instituut

Institution pour le Développement de la Gazéification souterraine — Instelling voor de Ontwikkeling van ondergrondse Vergassing

Institution royale de Messine – Koninklijke Gesticht van Mesen

Institutions universitaires de droit public relevant de la Communauté flamande – Universitaire instellingen van publiek recht afangende van de Vlaamse Gemeenschap

Institutions universitaires de droit public relevant de la Communauté française – Universitaire instellingen van publiek recht afhangende van de Franse Gemeenschap

Institut national des Industries extractives – Nationaal Instituut voor de Extractiebedrijven

Institut national de Recherche sur les Conditions de Travail – Nationaal Onderzoeksinstituut voor Arbeidsomstandigheden

Institut national des Invalides de Guerre, anciens Combattants et Victimes de Guerre – Nationaal Instituut voor Oorlogsinvaliden, Oudstrijders en Oorlogsslachtoffers

Institut national des Radioéléments – Nationaal Instituut voor Radio-Elementen

Institut national pour la Criminalistique et la Criminologie – Nationaal Instituut voor Criminalistiek en Criminologie

Institut pour l'Amélioration des Conditions de Travail – Instituut voor Verbetering van de Arbeidsvoorwaarden

Institut royal belge des Sciences naturelles – Koninklijk Belgisch Instituut voor Natuurwetenschappen

Institut royal du Patrimoine culturel – Koninklijk Instituut voor het Kunstpatrimonium

Institut royal météorologique de Belgique – Koninklijk meteorologisch Instituut van België

Institut scientifique de Service public en Région wallonne

Institut scientifique de la Santé publique – Louis Pasteur – Wetenschappelijk Instituut Volksgezondheid – Louis Pasteur

Instituut voor de Aanmoediging van Innovatie door Wetenschap en Technologie in Vlaanderen

Instituut voor Bosbouw en Wildbeheer

Instituut voor het archeologisch Patrimonium

Investeringsdienst voor de Vlaamse autonome Hogescholen

Investeringsfonds voor Grond- en Woonbeleid voor Vlaams-Brabant

J

Jardin botanique national de Belgique – Nationale Plantentuin van België

K

Kind en Gezin

Koninklijk Museum voor schone Kunsten te Antwerpen

L

Loterie nationale – Nationale Loterij

M

Mémorial national du Fort de Breendonk – Nationaal Gedenkteken van het Fort van Breendonk

Musée royal de l'Afrique centrale – Koninklijk Museum voor Midden- Afrika

Musées royaux d'Art et d'Histoire – Koninklijke Musea voor Kunst en Geschiedenis

Musées royaux des Beaux-Arts de Belgique – Koninklijke Musea voor schone Kunsten van België

O

Observatoire royal de Belgique – Koninklijke Sterrenwacht van België

Office central d'Action sociale et culturelle du Ministère de la Défense — Centrale Dienst voor sociale en culturele Actie van het Ministerie van Defensie

Office communautaire et régional de la Formation professionnelle et de L'Emploi

Office de Contrôle des Assurances – Controledienst voor de Verzekeringen

Office de Contrôle des Mutualités et des Unions nationales de Mutualités — Controledienst voor de Ziekenfondsen en de Landsbonden van Ziekenfondsen

Office de la Naissance et de l'Enfance

Office de Promotion du Tourisme

Office de Sécurité sociale d'Outre-Mer – Dienst voor de overzeese sociale Zekerheid

Office for Foreign Investors in Wallonia

Office national d'Allocations familiales pour Travailleurs salariés — Rijksdienst voor Kinderbijslag voor Werknemers

Office national de Sécurité sociale des Administrations provinciales et locales – Rijksdienst voor sociale Zekerheid van de provinciale en plaatselijke Overheidsdiensten

Office national des Vacances annuelles – Rijksdienst voor jaarlijkse Vakantie

Office national du Ducroire – Nationale Delcrederedienst

Office régional bruxellois de l'Emploi – Brusselse gewestelijke Dienst voor Arbeidsbemiddeling

Office régional de Promotion de l'Agriculture et de l'Horticulture

Office régional pour le Financement des Investissements communaux

Office wallon de la Formation professionnelle et de l'Emploi

Openbaar psychiatrisch Ziekenhuis-Geel

Openbaar psychiatrisch Ziekenhuis-Rekem

Openbare Afvalstoffenmaatschappij voor het Vlaams Gewest

Orchestre national de Belgique – Nationaal Orkest van België

Organisme national des Déchets radioactifs et des Matières fissiles — Nationale Instelling voor radioactief Afval en Splijtstoffen

P

Palais des Beaux-Arts – Paleis voor schone Kunsten

Participatiemaatschappij Vlaanderen

Pool des Marins de la Marine marchande – Pool van de Zeelieden der Koopvaardij

R

Radio et Télévision belge de la Communauté française

Reproductiefonds voor de Vlaamse Musea

S

Service d'Incendie et d'Aide médicale urgente de la Région de Bruxelles-Capitale – Brusselse hoofdstedelijk Dienst voor Brandweer en dringende medische Hulp

Société belge d'Investissement pour les pays en développement – Belgische Investeringsmaatschappij voor Ontwinkkelingslanden

Société d'Assainissement et de Rénovation des Sites industriels dans l'Ouest du Brabant wallon

Société de Garantie régionale

Sociaal economische Raad voor Vlaanderen

Société du Logement de la Région bruxelloise et sociétés agréées — Brusselse Gewestelijke Huisvestingsmaatschappij en erkende maatschappijen

Société publique d'Aide à la Qualité de l'Environnement

Société publique d'Administration des Bâtiments scolaires bruxellois

Société publique d'Administration des Bâtiments scolaires du Brabant wallon

Société publique d'Administration des Bâtiments scolaires du Hainaut

Société publique d'Administration des Bâtiments scolaires de Namur

Société publique d'Administration des Bâtiments scolaires de Liège

Société publique d'Administration des Bâtiments scolaires du Luxembourg

Société publique de Gestion de l'Eau

Société wallonne du Logement et sociétés agréées

Sofibail

Sofibru

Sofico

T

Théâtre national

Théâtre royal de la Monnaie – De Koninklijke Muntschouwburg

Toerisme Vlaanderen

Tunnel Liefkenshoek

U

Universitair Ziekenhuis Gent

V

Vlaams Commissariaat voor de Media

Vlaamse Dienst voor Arbeidsbemiddeling en Beroepsopleiding

Vlaams Egalisatie Rente Fonds

Vlaamse Hogescholenraad

Vlaamse Huisvestingsmaatschappij en erkende maatschappijen

Vlaamse Instelling voor technologisch Onderzoek

Vlaamse interuniversitaire Raad

Vlaamse Landmaatschappij

Vlaamse Milieuholding

Vlaamse Milieumaatschappij

Vlaamse Onderwijsraad

Vlaamse Opera

Vlaamse Radio- en Televisieomroep

Vlaamse Reguleringsinstantie voor de Elektriciteit- en Gasmarkt

Vlaamse Stichting voor Verkeerskunde

Vlaams Fonds voor de Lastendelging

Vlaams Fonds voor de Letteren

Vlaams Fonds voor de sociale Integratie van Personen met een Handicap

Vlaams Informatiecentrum over Land- en Tuinbouw

Vlaams Infrastructuurfonds voor Persoonsgebonden Aangelegenheden

Vlaams Instituut voor de Bevordering van het wetenschappelijk- en technologisch Onderzoek in de Industrie

Vlaams Instituut voor Gezondheidspromotie

Vlaams Instituut voor het Zelfstandig ondernemen

Vlaams Landbouwinvesteringsfonds

Vlaams Promotiecentrum voor Agro- en Visserijmarketing

Vlaams Zorgfonds

Vlaams Woningsfonds voor de grote Gezinnen

II BULGARIEN

Organ

Икономически и социален съвет

Национален осигурителен институт

Национална здравноосигурителна каса

Български червен кръст

Българска академия на науките

Национален център за аграрни науки

Български институт за стандартизация

Българско национално радио

Българска национална телевизия

Kategori

Statliga företag enligt artikel 62.3 i Търговския закон (обн., ДВ, бр.48/18.6.1991):

Национална компания ”Железопътна инфраструктура”

ДП ”Пристанищна инфраструктура”

ДП ”Ръководство на въздушното движение”

ДП ”Строителство и възстановяване”

ДП ”Транспортно строителство и възстановяване”

ДП ”Съобщително строителство и възстановяване”

ДП ”Радиоактивни отпадъци”

ДП ”Предприятие за управление на дейностите по опазване на околната среда”

ДП ”Български спортен тотализатор”

ДП ”Държавна парично-предметна лотария”

ДП ”Кабиюк”, Шумен

ДП ”Фонд затворно дело”

Държавни дивечовъдни станции

Statliga universitet upprättade enligt artikel 13 i Закон за висшето образование (обн., ДВ, бр.112/27.12.1995):

Аграрен университет – Пловдив

Академия за музикално, танцово и изобразително изкуство – Пловдив

Академия на Министерството на вътрешните работи

Великотърновски университет ”Св. св. Кирил и Методий”

Висше военноморско училище ”Н. Й. Вапцаров” – Варна

Висше строително училище ”Любен Каравелов” – София

Висше транспортно училище ”Тодор Каблешков” – София

Военна академия ”Г. С. Раковски” – София

Национална музикална академия ”Проф. Панчо Владигеров” – София

Икономически университет – Варна

Колеж по телекомуникации и пощи – София

Лесотехнически университет – София

Медицински университет ”Проф. д-р Параскев Иванов Стоянов” – Варна

Медицински университет – Плевен

Медицински университет – Пловдив

Медицински университет – София

Минно-геоложки университет ”Св. Иван Рилски” – София

Национален военен университет ”Васил Левски” – Велико Търново

Национална академия за театрално и филмово изкуство ”Кръстьо Сарафов” – София

Национална спортна академия ”Васил Левски” – София

Национална художествена академия – София

Пловдивски университет ”Паисий Хилендарски”

Русенски университет ”Ангел Кънчев”

Софийски университет ”Св. Климент Охридски”

Специализирано висше училище по библиотекознание и информационни технологии – София

Стопанска академия ”Д. А. Ценов” – Свищов

Технически университет – Варна

Технически университет – Габрово

Технически университет – София

Tракийски университет – Стара Загора

Университет ”Проф. д-р Асен Златаров” – Бургас

Университет за национално и световно стопанство – София

Университет по архитектура, строителство и геодезия – София

Университет по хранителни технологии – Пловдив

Химико-технологичен и металургичен университет – София

Шуменски университет ”Епископ Константин Преславски”

Югозападен университет ”Неофит Рилски” – Благоевград

Statliga och kommunala skolor enligt Закон за народната просвета (обн., ДВ, бр. 86/18.10.1991)

Kulturinstitut enligt Закон за закрила и развитие на културата (обн., ДВ, бр.50/1.6.1999):

Народна библиотека ”Св. св. Кирил и Методий”

Българска национална фонотека

Българска национална филмотека

Национален фонд ”Култура”

Национален институт за паметниците на културата

Театри (Theatres)

Опери, филхармонии и ансамбли (Operas, philharmonic orchestras, ensembles)

Музеи и галерии (Museums and galleries)

Училища по изкуствата и културата (Art and culture schools)

Български културни институти в чужбина (Bulgarian cultural institutes abroad)

Statliga och kommunala medicinska institut enligt artikel 3.1 i Закон за лечебните заведения (обн., ДВ, бр.62/9.7.1999)

Medicinska institut enligt artikel 5.1 i Закон за лечебните заведения (обн., ДВ, бр.62/9.7.1999):

Домове за медико-социални грижи за деца

Лечебни заведения за стационарна психиатрична помощ

Центрове за спешна медицинска помощ

Центрове за трансфузионна хематология

Болница ”Лозенец”

Военномедицинска академия

Медицински институт на Министерство на вътрешните работи

Лечебни заведения към Министерството на правосъдието

Лечебни заведения към Министерството на транспорта

Juridiska personer av icke-kommersiell art som är etablerade i syfte att tillgodose behov av allmänintresse i enlighet med Закон за юридическите лица с нестопанска цел (обн., ДВ, бр.81/6.10.2000), och som uppfyller villkoren i § 1 punkt 21 i Закон за обществените поръчки (обн., ДВ, бр. 28/6.4.2004).

III TJECKIEN

Pozemkový fond och andra statliga fonder

Česká národní banka

Česká televize

Český rozhlas

Rada pro rozhlasové a televizní vysílaní

Všeobecná zdravotní pojišťovna České republiky

Zdravotní pojišťovna ministerstva vnitra ČR

Universitet

och andra juridiska personer som etablerats genom en särskild rättsakt och som för sin drift och i enlighet med budgetbestämmelserna använder medel från statsbudgeten, statliga medel, bidrag från internationella institutioner, distriktmyndighetens budgetmedel eller budgetmedel från självstyrande territorialavdelningar.

IV DANMARK

Organ

Danmarks Radio

Det landsdækkende TV2

Danmarks Nationalbank

Sund og Bælt Holding A/S

A/S Storebælt

A/S Øresund

Øresundskonsortiet

Metroselskabet I/S

Arealudviklingsselskabet I/S

Statens og Kommunernes Indkøbsservice

Arbejdsmarkedets Tillægspension

Arbejdsmarkedets Feriefond

Lønmodtagernes Dyrtidsfond

Naviair

Kategorier

De Almene Boligorganisationer (organisationer för offentligt subventionerade bostäder),

Andre forvaltningssubjekter (andra förvaltningsenheter).

Universitet, jfr lovbekendtgørelse nr. 1368 av den 7 december 2007 avseende lov om universiteter.

V TYSKLAND

Kategorier

Offentligrättsliga juridiska personer

Offentligrättsliga organ, inrättningar och stiftelser inrättade av staten, delstaterna eller lokala myndigheter, i synnerhet följande:

1) Berörda organ

Wissenschaftliche Hochschulen und verfasste Studentenschaften (vetenskapliga högskolor och studentföreningar med stadgar),

berufsständige Vereinigungen (Rechtsanwalts-, Notar-, Steuerberater-, Wirtschaftsprüfer-, Architekten-, Ärzte- und Apothekerkammern) [yrkesorganisationer (samfund för advokater, skatterådgivare, redovisningsexperter, arkitekter, läkare och farmaceuter)],

Wirtschaftsvereinigungen (Landwirtschafts-, Handwerks-, Industrie- und Handelskammern, Handwerksinnungen, Handwerkerschaften) [sammanslutningar av ekonomisk karaktär (jordbrukskammare, närings- och hantverkskammare, handels- och industrikammare, yrkesorganisationer för hantverkare, hantverkskooperativ)],

Sozialversicherungen (Krankenkassen, Unfall- und Rentenversicherungsträger) [socialförsäkringar (sjukkassor, olycksfalls- och pensionsförsäkringsinstitutioner)],

Kassenärztliche Vereinigungen (föreningar för läkare som är anslutna till kassan),

Genossenschaften und Verbände (kooperativa bolag och förbund).

2) Inrättningar och stiftelser Statligt kontrollerade enheter med allmännyttig, ej industriell eller kommersiell verksamhet, i synnerhet följande:

Rechtsfähige Bundesanstalten (federala byråer med rättskapacitet),

Versorgungsanstalten und Studentenwerke (organisationer för nationell solidaritet och student- och skolorganisationer),

Kultur-, Wohlfahrts- und Hilfsstiftungen (kultur-, välgörenhets- och hjälpstiftelser).

Privaträttsliga juridiska personer

Statligt kontrollerade enheter med allmännyttig, ej industriell eller kommersiell verksamhet, inbegripet Kommunale Versorgungsunternehmen (kommunala myndigheter)

Gesundheitswesen (Krankenhäuser, Kurmittelbetriebe, medizinische Forschungseinrichtungen, Untersuchungs- und Tierkörperbeseitigungsanstalten) [hälsa (sjukhus, hälsohem, medicinska forskningsinstitut, laboratorier och destruktionsanläggningar)],

Kultur (öffentliche Bühnen, Orchester, Museen, Bibliotheken, Archive, zoologische und botanische Gärten [kultur (offentliga teatrar, orkestrar, museer, bibliotek, arkiv, djurparker och botaniska trädgårdar],

Soziales (Kindergärten, Kindertagesheime, Erholungseinrichtungen, Kinder- und Jugendheime, Freizeiteinrichtungen, Gemeinschafts- und Bürgerhäuser, Frauenhäuser, Altersheime, Obdachlosenunterkünfte) [sociala frågor (förskolor, daghem, vilohem, fritidshem och ungdomsgårdar, fritidsanläggningar, gemenskapslokaler, kvinnohus, ålderdomshem, hem för bostadslösa],

Sport (Schwimmbäder, Sportanlagen und -einrichtungen) [sport (simhallar, sportanläggningar)],

Sicherheit (Feuerwehren, Rettungsdienste) [säkerhet (brandkår, räddningstjänst)],

Bildung (Umschulungs-, Aus-, Fort- und Weiterbildungseinrichtungen, Volksschulen) [folkbildning (omskolningscentra, skolor för vuxenutbildning, fort- och vidareutbildning, folkskolor)],

Wissenschaft, Forschung und Entwicklung (Großforschungseinrichtungen, wissenschaftliche Gesellschaften und Vereine, Wissenschaftsförderung) [vetenskap, forskning och utveckling (stora forskningscentra, vetenskapliga bolag och föreningar, främjande av vetenskap)],

Entsorgung (Straßenreinigung, Abfall- und Abwasserbeseitigung) [renhållning (gatustädning, avfalls- och avloppshantering)],

Bauwesen und Wohnungswirtschaft (Stadtplanung, Stadtentwicklung, Wohnungsunternehmen, soweit im Allgemeininteresse tätig, Wohnraumvermittlung) [fastigheter och bostäder (stadsplanering, stadsutveckling, fastighetsbolag, bostadsförmedling)],

Wirtschaft (Wirtschaftsförderungsgesellschaften) (ekonomi: bolag för främjande av ekonomi),

Friedhofs- und Bestattungswesen (kyrkogårds- och begravningsväsen),

Zusammenarbeit mit den Entwicklungsländern (Finanzierung, technische Zusammenarbeit, Entwicklungshilfe, Ausbildung) [utvecklingsbistånd (finansiering, tekniskt samarbete, utvecklingsbistånd, utbildning)].

VI ESTLAND

Eesti Kunstiakadeemia;

Eesti Muusika- ja Teatriakadeemia;

Eesti Maaülikool;

Eesti Teaduste Akadeemia;

Eesti Rahvusringhaaling;

Tagatisfond;

Kaitseliit;

Keemilise ja Bioloogilise Füüsika Instituut;

Eesti Haigekassa;

Eesti Kultuurkapital;

Notarite Koda;

Rahvusooper Estonia;

Eesti Rahvusraamatukogu;

Tallinna Ülikool;

Tallinna Tehnikaülikool;

Tartu Ülikool;

Eesti Advokatuur;

Audiitorkogu;

Eesti Töötukassa;

Eesti Arengufond;

Kategorier

Andra offentligrättsliga juridiska personer, eller privaträttsliga juridiska personer i överensstämmelse med artikel 10.2 i lagen om upphandling (RT I 21.7.2007, 15, 76).

VII IRLAND

Organ

Enterprise Ireland [Marknadsföring, teknik och företagsutveckling]

Forfás [Strategi och rådgivning för företag, handel, forskning, teknik och innovation]

Industrial Development Authority

FÁS [Industri- och sysselsättningsfortbildning]

Health and Safety Authority

Bord Fáilte Éireann [Turismutveckling]

CERT [fortbildning inom hotell, catering och turism]

Irish Sports Council

National Roads Authority

Údarás na Gaeltachta [Organ för gaelisktalande regioner]

Teagasc [Forskning, utbildning och utveckling inom jordbrukssektorn]

An Bord Bia [Främjande av livsmedelsindustrin]

Irish Horseracing Authority

Bord na gCon [Stöd och utveckling till hundkapplöpning]

Marine Institute

Bord Iascaigh Mhara [Fiskeriutveckling]

Equality Authority

Legal Aid Board

Forbas [Forbairt]

Kategorier

Health Service Executive

Hospitals and similar institutions of a public character (Sjukhus och liknande allmänna inrättningar)

Vocational Education Committees (Kommittéer för yrkesutbildning)

Colleges and educational institutions of a public character (högstadieskolor och institutioner som erbjuder allmän utbildning)

Central and Regional Fisheries Boards (centrala och regionala fiskeråd)

Regional Tourism Organisations (regionala organ för turism)

National Regulatory and Appeals bodies (Nationella organ för tillsyn och överklaganden, till exempel inom telekommunikation, energi, fysisk stadsplanering, etc.)

Agencies established to carry out particular functions or meet needs in various public sectors (myndigheter som inrättats för utföra särskilda funktioner eller svara för olika offentliga sektorers behov) [t.ex. Healthcare Materials Management Board, Health Sector Employers Agency, Local Government Computer Services Board, Environmental Protection Agency, National Safety Council, Institute of Public Administration, Economic and Social Research Institute, National Standards Authority etc.]

Andra offentliga organ som omfattas av definitionen av offentligrättsligt organ.

VIII GREKLAND

Kategorier

Offentliga företag och offentliga organ.

Privaträttsliga juridiska personer, som tillhör staten eller som regelbundet enligt tillämpliga bestämmelser finansieras genom statliga medel med minst 50 % av den årliga budgeten eller genom att minst 51 % av bolagskapitalet ägs av staten.

Privaträttsliga juridiska personer, som tillhör offentligrättsliga juridiska personer, som tillhör lokala organ på samtliga nivåer, däribland den centrala sammanslutningen för lokala grekiska myndigheter (Κ.Ε.Δ.Κ.Ε.), som tillhör lokala myndigheter i kommunerna, samt företag och offentliga organ, och som tillhör juridiska personer enligt b ovan eller regelbundet finansieras av dem, med minst 50 % av den årliga budgeten, enligt tillämpliga bestämmelser eller egna stadgar, eller juridiska personer uppräknade ovan som äger minst 51 % av dessa offentligrättsliga juridiska personer bolagskapital.

IX SPANIEN

Kategorier

Offentligrättsliga organ som lyder under ”Ley 30/2007, de 30 de octubre, de Contratos del sector público” [spansk lagstiftning om upphandling], i enlighet med artikel 3 i nämnda lag, andra än de som ingår i ”Administración General del Estado” (allmän statlig förvaltning).

”Administración de las Comunidades Autónomas” (förvaltning för självstyrande regioner).

Corporaciones Locales (lokala organ).

Entidades Gestoras y los Servicios Comunes de la Seguridad Social (förvaltningsorgan och gemensamma socialförsäkringstjänster).

X FRANKRIKE

Organ

Compagnies et établissements consulaires: chambres de commerce et d'industrie (CCI), chambres des métiers et chambres d'agriculture.

Kategorier

(1) Statliga allmänna utbildningsinrättningar:

Académie des Beaux-arts

Académie française

Académie des inscriptions et belles-lettres

Académie des sciences

Académie des sciences morales et politiques

Banque de France

Centre de coopération internationale en recherche agronomique pour le développement

Ecoles d'architecture

Institut national de la consommation

Reunion des musées nationaux

Thermes nationaux – Aix-les-Bains

Groupements d'intérêt public; exemples:

Agence EduFrance

ODIT France (observation, développement et ingénierie touristique)

Agence nationale de lutte contre l'illettrisme

(2) Inrättningar av förvaltningskaraktär på regional nivå, lokal nivå eller departementsnivå:

Collèges

Lycées

Etablissements publics locaux d'enseignement et de formation professionnelle agricole

Etablissements publics hospitaliers

Offices publics de l'habitat

(3) Groupings of territorial authorities:

Etablissements publics de coopération intercommunale

Institutions interdépartementales et interrégionales

Syndicat des transports d'Ile-de-France

XI KROATIEN

Upphandlande myndigheter som avses i artikel 5.1 led 3 i Zakon o javnoj nabavi (Narodne novine broj 90/11) (lagen om offentlig upphandling, Kroatiens officiella kungörelseorgan nr 90/11), dvs. juridiska personer som särskilt har inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse, förutsatt att behovet inte har industriell eller kommersiell karaktär, och som uppfyller ett av följande krav:

De finansieras till mer än 50 % ur statsbudgeten eller budgeten för lokala eller regionala självförvaltningsområden eller budgeten för andra dylika juridiska personer, eller

de är underkastade kontroll av statliga organ, lokala eller regionala självförvaltningsområden eller andra dylika juridiska personer, eller

de har någon typ av styrelse där fler än hälften av ledamöterna utses av statliga organ, lokala eller regionala självförvaltningsområden eller andra dylika juridiska personer.

Till exempel:

Byrån Alan d.o.o.

APIS IT d.o.o — Byrån för informationssystem och it-stöd

Kroatiens nationella folkdansensemble ”Lado”

Autocesta Rijeka–Zagreb d.d (publikt aktiebolag för motorvägen Rijeka–Zagreb)

CARnet (kroatiskt akademiskt nät och forskningsnät)

Hjälp- och vårdcentraler

Sociala omsorgscentraler

Sociala vårdhem

Hälso- och vårdcentraler

Statliga arkiv

Statliga institutet för naturskydd

Fonden för finansieringen av avvecklingen av kärnkraftverket Krško och bortskaffande av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle

Fonden för ersättning för beslagtagen egendom

Fonden för återuppbyggnad och utveckling av Vukovar

Fonden för professionell rehabilitering och anställning av funktionshindrade

Fonden för miljöskydd och energieffektivitet

Kroatiska vetenskaps- och konstakademin

Kroatiska banken för återuppbyggnad och utveckling

Hrvatska kontrola zračne plovidbe d.o.o. (Croatia Control Ltd)

Hrvatska lutrija d.o.o. (kroatiskt lotteribolag)

Kroatisk kulturarvsstiftelse

Kroatiska jordbrukskammaren

Kroatiens radio och television

Kroatiska föreningen för teknisk kultur

Hrvatske autoceste d.o.o. (aktiebolag för kroatiska motorvägar)

Hrvatske ceste d.o.o. (aktiebolag för kroatiska vägar)

Hrvatske šume d.o.o. (kroatiska skogar)

Hrvatske vode (kroatiska vattenförvaltningsbolaget)

Kroatiskt audiovisuellt centrum

Kroatiskt hästavelscentrum — statliga stuterier i Đakovo och Lipik

Kroatiskt centrum för jordbruk, livsmedel och landsbygdsfrågor

Kroatiskt minröjningscentrum

Kroatiskt minnes- och dokumentationscentrum för inbördeskriget

Kroatiska olympiska kommittén

Kroatiskt organ för energimarknaden

Kroatiens paraolympiska kommitté

Kroatiskt sjöfartsregister

Kroatiskt restaureringsinstitut

Kroatiska idrottsförbundet för hörselskadade

Kroatiska institutet för akutmedicin

Kroatiska nationella folkhälsoinstitutet

Kroatiska institutet för mental hälsa

Kroatiska pensionsförsäkringsinstitutet

Kroatiska standardiseringsinstitutet

Kroatiska institutet för telemedicin

Kroatiska toxikologi- och antidopninginstitutet

Kroatiska nationella institutet för transfusionsmedicin

Kroatiska arbetsförmedlingen

Kroatiskt institut för hälsa och säkerhet i arbetet

Kroatiskt sjukförsäkringsinstitut

Kroatiskt institut för sjukförsäkring inom arbetslivet

Jadrolinija (linjesjöfartsföretag)

Kroatiens olympiska centrum (offentlig institution)

Offentliga institutioner inom högre utbildning

Offentliga institutioner för nationalparker

Offentliga institutioner för naturparker

Offentliga vetenskapliga institut

Teatrar, museer, gallerier, bibliotek och andra kulturinstitutioner som har inrättats nationellt eller av lokala och regionala självförvaltningsområden

Kriminalvårdsanstalter

Kliniska sjukhus

Kliniska sjukhuscentrum

Kliniker

”Miroslav Krleža”-institutet för lexikografi

Hamnmyndigheter

Sanatorier

Apotek som inrättats av regionala självförvaltningsområden

Matica hrvatska (Matrix Croatica)

Internationella centret för undervattensarkeologi

National- och universitetsbiblioteket

Nationell stiftelse för stöd till elevers och studenters levnadsstandard

Nationella fonden för civilsamhällets utveckling

Kroatiens nationella stiftelse för vetenskap, högre utbildning och teknisk utveckling

Nationellt centrum för extern utvärdering av utbildningen

Nationellt råd för högre utbildning

Nationella vetenskapsrådet

Kroatiens officiella kungörelseorgan (Narodne novine d.d.)

Utbildningsinstitutioner/ungdomsvårdsanstalter

Utbildningsanstalter som inrättats nationellt eller av lokala och regionala självförvaltningsområden

Allmänna sjukhus

Plovput d.o.o. (statligt ägt företag med ansvar för navigeringssäkerhet)

Polykliniker

Specialsjukhus

Centralt register över försäkringstagare

Universitetsdatacentral

Idrottsföreningar

Riksidrottförbund

Institutioner för akutvård

Institutioner för palliativ vård

Hälsovårdsinstitutioner

Stiftelsen för polissolidaritet

Fängelser

Institutet för Dubrovniks restaurering

Institut för utsäde och plantor

Folkhälsoinstitut

Aeronautiskt teknikcentrum (Zrakoplovno — tehnički centar d.d.)

Länsvägförvaltningar.

XII ITALIEN

Organ

Società Stretto di Messina S.p.A.

Mostra d'oltremare S.p.A.

Ente nazionale per l'aviazione civile – ENAC

Società nazionale per l'assistenza al volo S.p.A. – ENAV

ANAS S.p.A

Kategorier

Consorzi per le opere idrauliche (konsortier för hydrauliska bygg- och anläggningsarbeten)

Università statali, gli istituti universitari statali, i consorzi per i lavori interessanti le università (statliga universitet, statliga universitetsinstitut, konsortier för universitetens anläggningsarbeten),

Istituzioni pubbliche di assistenza e di beneficenza (offentliga hjälp- och välgörenhetsorgan),

Istituti superiori scientifici e culturali, osservatori astronomici, astrofisici, geofisici o vulcanologici (vetenskapliga och kulturella högskoleinstitut, astronomiska, astrofysiska, geofysiska och vulkanologiska observatorier),

Enti di ricerca e sperimentazione (forsknings- och experimentenheter),

Enti che gestiscono forme obbligatorie di previdenza e di assistenza (enheter som förvaltar obligatoriska sociala trygghets- och hjälpsystem),

Consorzi di bonifica (konsortier för markåtervinning),

Enti di sviluppo o di irrigazione (utvecklings- och konstbevattningsenheter),

Consorzi per le aree industriali (konsortier för industriområden),

Enti preposti a servizi di pubblico interesse (enheter med ansvar för allmännyttiga tjänster),

Enti pubblici preposti ad attività di spettacolo, sportive, turistiche e del tempo libero (offentliga enheter med ansvar för kultur- och nöjesevenemang, sport-, turist- och fritidsaktiviteter),

Enti culturali e di promozione artistica (kulturella och konstbefrämjande enheter).

XIII CYPERN

Αρχή Ραδιοτηλεόρασης Κύπρου

Επιτροπή Κεφαλαιαγοράς Κύπρου

Επίτροπος Ρυθμίσεως Ηλεκτρονικών Επικοινωνιών και Ταχυδρομείων

Ρυθμιστική Αρχή Ενέργειας Κύπρου

Εφοριακό Συμβούλιο

Συμβούλιο Εγγραφής και Ελέγχου Εργοληπτών

Ανοικτό Πανεπιστήμιο Κύπρου

Πανεπιστήμιο Κύπρου

Τεχνολογικό Πανεπιστήμιο Κύπρου

Ένωση Δήμων

Ένωση Κοινοτήτων

Αναπτυξιακή Εταιρεία Λάρνακας

Ταμείο Κοινωνικής Συνοχής

Ταμείο Κοινωνικών Ασφαλίσεων

Ταμείο Πλεονάζοντος Προσωπικού

Κεντρικό Ταμείο Αδειών

Αντιναρκωτικό Συμβούλιο Κύπρου

Ογκολογικό Κέντρο της Τράπεζας Κύπρου

Οργανισμός Ασφάλισης Υγείας

Ινστιτούτο Γενετικής και Νευρολογίας

Κεντρική Τράπεζα της Κύπρου

Χρηματιστήριο Αξιών Κύπρου

Οργανισμός Χρηματοδοτήσεως Στέγης

Κεντρικός Φορέας Ισότιμης Κατανομής Βαρών

Ίδρυμα Κρατικών Υποτροφιών Κύπρου

Κυπριακός Οργανισμός Αγροτικών Πληρωμών

Οργανισμός Γεωργικής Ασφάλισης

Ειδικό Ταμείο Ανανεώσιμων Πηγών Ενέργειας και Εξοικονόμησης Ενέργειας

Συμβούλιο Ελαιοκομικών Προϊόντων

Οργανισμός Κυπριακής Γαλακτοκομικής Βιομηχανίας

Συμβούλιο Αμπελοοινικών Προϊόντων

Συμβούλιο Εμπορίας Κυπριακών Πατατών

Ευρωπαϊκό Ινστιτούτο Κύπρου

Ραδιοφωνικό Ίδρυμα Κύπρου

Οργανισμός Νεολαίας Κύπρου

Κυπριακόν Πρακτορείον Ειδήσεων

Θεατρικός Οργανισμός Κύπρου

Κυπριακός Οργανισμός Αθλητισμού

Αρχή Ανάπτυξης Ανθρώπινου Δυναμικού Κύπρου

Αρχή Κρατικών Εκθέσεων Κύπρου

Ελεγκτική Υπηρεσία Συνεργατικών Εταιρειών

Κυπριακός Οργανισμός Τουρισμού

Κυπριακός Οργανισμός Αναπτύξεως Γης

Συμβούλια Αποχετεύσεων (This category refers to the Συμβούλια Αποχετεύσεων established and operating according to the Provisions of the Αποχετευτικών Συστημάτων Νόμου Ν.1(Ι) of 1971)

Συμβούλια Σφαγείων (denna kategori avser Κεντρικά και Κοινοτικά Συμβούλια Σφαγείων som drivs av lokala organ och som är upprättade och drivs i enlighet med bestämmelserna i Σφαγείων Νόμου N.26(Ι) från 2003)

Σχολικές Εφορείες (denna kategori avser Σχολικές Εφορείες som som är upprättade och drivs i enlighet med bestämmelserna i Σχολικών Εφορειών Νόμου N.108 från 2003)

Ταμείο Θήρας

Κυπριακός Οργανισμός Διαχείρισης Αποθεμάτων Πετρελαιοειδών

Ίδρυμα Τεχνολογίας Κύπρου

Ίδρυμα Προώθησης Έρευνας

Ίδρυμα Ενέργειας Κύπρου

Ειδικό Ταμείο Παραχώρησης Επιδόματος Διακίνησης Αναπήρων

Ταμείο Ευημερίας Εθνοφρουρού

Ίδρυμα Πολιτισμού Κύπρου

XIV LETTLAND

Privaträttsliga personer som upphandlar i enlighet med ”Publisko iepirkumu likuma prasībām”.

XV LITAUEN

Inrättningar för forskning och utbildning (universitet och högskolor, forskningsanläggningar, forsknings- och teknikparker samt andra inrättningar och institutioner som sysslar med evaluering och organisation av forskning och utbildning)

Utbildningsinrättningar (högskolor, yrkeshögskolor, skolor för allmän utbildning, förskolor, informella utbildningsinrättningar, specialskolor och andra inrättningar).

Kulturinrättningar (teatrar, museer, bibliotek och andra inrättningar)

Statliga inrättningar som hör till Litauens hälsovårdssystem (inrättningar för individuell hälsovård, folkhälsoinrättningar, farmaceutiska inrättningar och andra hälsovårdsinrättningar)

Socialvårdsinstitutioner

Institutioner för kroppskultur och idrott (sportklubbar, idrottsskolor, idrottscentrum, idrottsanläggningar och andra inrättningar)

Inrättningar för det nationella försvaret

Miljöskyddsinrättningar

Inrättningar som skyddar allmän säkerhet eller allmän ordning

Inrättningar för räddningstjänst

Leverantörer av turisttjänster (turistinformationer och andra inrättningar som tillhandahåller turisttjänster)

Andra offentliga och privata personer i enlighet med villkoren i artikel 4.2 i upphandlingslagen (”Valstybės žinios”, Litauens officiella tidning nr 84-2000, 1996; nr 4-102, 2006).

XVI LUXEMBURG

Établissements publics de l'État placés sous la surveillance d'un membre du gouvernement:

Fonds d'Urbanisation et d'Aménagement du Plateau de Kirchberg

Fonds de Rénovation de Quatre Ilôts de la Vieille Ville de Luxembourg

Fonds Belval

Établissements publics placés sous la surveillance des communes.

Syndicats de communes créés en vertu de la loi du 23 février 2001 concernant les syndicats de communes.

XVII UNGERN

Organ

Egyes költségvetési szervek (vissa budgetorgan)

Az elkülönített állami pénzalapok kezelője (Förvaltningsorgan för de olika statsfonderna)

A közalapítványok (allmänna stiftelser)

A Magyar Nemzeti Bank

A Magyar Nemzeti Vagyonkezelő Zrt.

A Magyar Fejlesztési Bank Részvénytársaság

A Magyar Távirati Iroda Részvénytársaság

A közszolgálati műsorszolgáltatók (offentliga programföretag)

Azok a közműsor-szolgáltatók, amelyek működését többségi részben állami, illetve önkormányzati költségvetésből finanszírozzák (offentliga programföretag som till största delen finansieras med offentliga medel)

Az Országos Rádió és Televízió Testület

Kategorier

Allmännyttiga, icke vinstdrivande organisationer som kontrolleras eller till större delen finansieras av offentliga organ (med offentliga medel).

Organisationer inrättade genom lag som fastställer deras offentliga uppgifter och drift, och som kontrolleras av offentliga organ eller till större delen finansieras av offentliga organ (med offentliga medel)

Organisationer som inrättats av offentliga organ för utförandet av vissa grundläggande uppgifter, och som kontrolleras av de offentliga organen

XVIII MALTA

Uffiċċju tal-Prim Ministru (Premiärministerns kansli)

Kunsill Malti Għall-Iżvilupp Ekonomiku u Soċjali (Malta Council for Economic and Social Development)

Awtorità tax-Xandir (Broadcasting Authority)

Industrial Projects and Services Ltd.

Kunsill Malti għax-Xjenza u Teknoloġija (Malta Coucil for Science and Technology)

Ministeru tal-Finanzi (Ministry of Finance)

Awtorità għas-Servizzi Finanzjarji ta' Malta (Malta Financial Services Authority)

Borża ta' Malta (Malta Stock Exchange)

Awtorità dwar Lotteriji u l-Loghob (Lotteries and Gaming Authority).

Awtorità tal-Istatistika ta' Malta (Malta Statistics Authority)

Sezzjoni ta' Konformità mat-Taxxa (Tax Compliance Unit).

Ministeru tal-Ġustizzja u l-Intern (Ministry for Justice & Home Affairs)

Ćentru Malti tal-Arbitraġġ (Malta Arbitration Centre)

Kunsilli Lokali (Local Councils)

Ministeru ta' l-Edukazzjoni, Żghażagħ u Impjiegi (Ministry of Education, Youth and Employment)

Junior College.

Kulleġġ Malti għall-Arti, Xjenza u Teknoloġija (Malta College of Arts Science and Technology).

Università' ta' Malta (University of Malta).

Fondazzjoni għall-Istudji Internazzjonali (Foundationfor International Studies).

Fondazzjoni għall-Iskejjel ta' Għada (Foundation for Tomorrow's Schools).

Fondazzjoni għall Servizzi Edukattivi (Foundation for Educational Services).

Korporazzjoni ta' l-Impjieg u t-Taħriġ (Employment and Training Corporation).

Awtorità tas-Saħħa u s-Sigurtà (Occupational Health and Safety Authority).

Istitut għalStudji Turistiċi (Institute for Tourism Studies).

Kunsill Malti għall-Isports.

Bord tal-Koperattivi (Cooperatives Board)

Pixxina Nazzjonali tal-Qroqq (National Pool tal-Qroqq).

Ministeru tat- Turiżmu u Kultura (Ministry for Tourism and Culture)

Awtorità Maltija-għat-Turiżmu (Malta Tourism Authority).

Heritage Malta.

Kunsill Malti għall Kultura u l-Arti (National Council for Culture and the Arts).

Centru għall-Kreativita fil-Kavallier ta' San Ġakbu (St. James Cavalier Creativity Centre).

Orkestra Nazzjonali (National Orchestra).

Teatru Manoel (Manoel Theatre)

Ċentru tal-Konferenzi tal-Mediterran (Mditerranean Conference Centre).

Ċentru Malti għar-Restawr (Malta centre for Restoration).

Sovrintendenza tal-Patrimonju Kulturali (Superintendence of Cultural Heritage).

Fondazzjoni Patrimonju Malti.

Ministeru tal-Kompetittività u l-Komunikazzjoni (Ministry for Competitiveness and Communications)

Awtorità ta' Malta dwar il-Komuikazzjoni (Malta Communications Authority).

Awtorità ta' Malta dwar l-Istandards (Malta Standards Authority).

Ministeru tar-Riżorsi u Infrastruttura (Ministry for Resources and Infrastructure)

Awtorità' ta' Malta dwar ir-Riżorsi (Malta Resources Authority).

Kunsill Konsultattiv dwar l-Industija tal-Bini (Building Industry Consultative Council).

Ministeru għal Għawdex (Ministry for Gozo)

Ministeru tas-Saħħa, 1-Anzjani u Kura fil-Kommunita' (Ministry of Health, the Elderly and Community Care).

Fondazzjoni għas-Servizzi Mediċi (Foundation for Medical Services)

Sptar Zammit Clapp (Zammit Clapp Hospital)

Sptar Mater Dei (Mater Dei Hospital).

Sptar Monte Carmeli (Mount Carmel Hospital).

Awtorità dwar il-Mediċini (Medicines Authority).

Kumitat tal-Welfare (Welfare Committee).

Ministeru għall-Investimenti, Industrija u Teknologija ta' Informazzjoni (Ministry for Investment, Industry and Information Technology)

Laboratorju Nazzjonali ta' Malta (Malta National Laboratory)

MGI/Mimcol

Gozo Channel Co Ltd

Kummissjoni dwar il-Protezzjoni tad-Data (Data Protection Commission).

MITTS

Sezzjoni tal-Privatizzazzjoni (Privatisation Unit).

Sezzjoni għan-Negozjati Kollettivi (Collective Bargaining Unit).

Malta Enterprise.

Malta Industrial Parks.

Ministeru għall-Affarijiet Rurali u l-Ambjent (Ministry for Rural Affairs and the Environment)

Awtorità ta' Malta għall-Ambjent u l-Ippjanar (Malta Environment and Planning Authority)

Wasteserv Malta Ltd.

Ministeru għall-Iżvilupp Urban u Toroq (Ministry for Urban Development and Roads)

Ministeru għall-Familja u Solidarjetà Socjali (Ministry for the Family and Social Solidarity)

Awtorità tad-Djar (Housing Authority)

Fondazzjoni għas-Servizzi Soċjali (Foundation for Social Welfare Services).

Sedqa.

Appoġġ.

Kummissjoni Nazzjonali Għal Persuni b'Diżabilità (National Commission for Disabled Persons).

Sapport.

Ministeru għall-Affarijiet Barranin (Ministry of Foreign Affairs)

Istitut Internazzjonali tal-Anzjani (International Institute on Ageing).

XIX NEDERLÄNDERNA

Organ

Ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties

Nederlands Instituut voor Brandweer en rampenbestrijding (NIBRA)

Nederlands Bureau Brandweer Examens (NBBE)

Landelijk Selectie- en Opleidingsinstituut Politie (LSOP)

25 afzonderlijke politieregio's – (25 enskilda polisdistrikt)

Stichting ICTU

Voorziening tot samenwerking Politie Nederland

Ministerie van Economische Zaken

Stichting Syntens

Van Swinden Laboratorium B.V.

Nederlands Meetinstituut B.V.

Nederland Instituut voor Vliegtuigontwikkeling en Ruimtevaart (NIVR)

Nederlands Bureau voor Toerisme en Congressen

Samenwerkingsverband Noord Nederland (SNN)

Ontwikkelingsmaatschappij Oost Nederland N.V.(Oost N.V.)

LIOF (Limburg Investment Development Company LIOF)

Noordelijke Ontwikkelingsmaatschappij (NOM)

Brabantse Ontwikkelingsmaatschappij (BOM)

Onafhankelijke Post en Telecommunicatie Autoriteit (Opta)

Centraal Bureau voor de Statistiek (CBS)

Energieonderzoek Centrum Nederland (ECN)

Stichting PUM (Programma Uitzending Managers)

Stichting Kenniscentrum Maatschappelijk Verantwoord Ondernemen (MVO)

Kamer van Koophandel Nederland

Ministerie van Financiën

De Nederlandse Bank N.V.

Autoriteit Financiële Markten

Pensioen- & Verzekeringskamer

Ministerie van Justitie

Stichting Reclassering Nederland (SRN)

Stichting VEDIVO

Voogdij- en gezinsvoogdij instellingen – (Institutioner för förmyndarskap och familjeförmyndarskap)

Stichting Halt Nederland (SHN)

Particuliere Internaten – (Privatinternat)

Particuliere Jeugdinrichtingen – (Privata inrättningar för ungdomsbrottslingar)

Schadefonds Geweldsmisdrijven

Centraal Orgaan opvang asielzoekers (COA)

Landelijk Bureau Inning Onderhoudsbijdragen (LBIO)

Landelijke organisaties slachtofferhulp

College Bescherming Persoongegevens

Raden voor de Rechtsbijstand

Stichting Rechtsbijstand Asiel

Stichtingen Rechtsbijstand

Landelijk Bureau Racisme bestrijding (LBR)

Clara Wichman Instituut

Ministerie van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit

Bureau Beheer Landbouwgronden

Faunafonds

Staatsbosbeheer

Stichting Voorlichtingsbureau voor de Voeding

Universiteit Wageningen

Stichting DLO

(Hoofd) productschappen – (Varuförbund)

Ministerie van Onderwijs, Cultuur en Wetenschap De behöriga myndigheterna för

offentliga eller offentligfinansierade privatskolor för primärundervisning enligt lagen om primärundervisning (Wet op het primair onderwijs),

offentliga eller offentligfinansierade privatskolor för speciell primärundervisning enligt lagen om primärundervisning (Wet op het primair onderwijs),

offentliga eller offentligfinansierade privatskolor och institut för speciell och sekundär undervisning enligt lagen om expertiscentrum (Wet op de expertisecentra),

offentliga eller offentligfinansierade privatskolor och institutioner för sekundärundervisning enligt lagen om fortbildning (Wet op het voortgezet onderwijs),

offentliga eller offentligfinansierade privatinstitut enligt lagen om utbildning och yrkesutbildning (Wet Educatie en Beroepsonderwijs),

offentligfinansierade universitet och högskolor, öppna universitetet och universitetssjukhus enligt lagen om högre utbildning och vetenskaplig forskning (Wet op het hoger onderwijs en wetenschappelijk onderzoek),

skolrådgivningstjänster enligt lagen om primärundervisning (Wet op het primair onderwijs) och lagen om expertiscentrum (Wet op de expertisecentra),

nationella lärarcentrum enligt lagen om subventionering av undervisningsfrämjande verksamhet på landet (Wet subsidiëring landelijke onderwijsondersteunende activiteiten),

Radio- och tv-organisationer enligt medielagen (Mediawet), under förutsättning att organisationerna till minst 50 % finansieras av ministeriet för utbildning, kultur och forskning,

Tjänster enligt lagen om privatisering av nationella museitjänster (Wet Verzelfstandiging Rijksmuseale Diensten),

övriga organisationer och institutioner inom utbildning, kultur och vetenskap som till över 50 % finansieras av ministeriet för utbildning, kultur och forskning.

Alla organisationer som till över 50 % finansieras av ministeriet för utbildning, kultur och forskning, till exempel

Bedrijfsfonds voor de Pers (BvdP);

Commissariaat voor de Media (CvdM);

Informatie Beheer Groep (IB-Groep);

Koninklijke Bibliotheek (KB);

Koninklijke Nederlandse Academie van Wetenschappen (KNAW);

Vereniging voor Landelijke organen voor beroepsonderwijs (COLO);

Nederlands Vlaams Accreditatieorgaan Hoger Onderwijs (NVAO);

Fonds voor beeldende kunsten, vormgeving en bouwkunst;

Fonds voor Amateurkunsten en Podiumkunsten;

Fonds voor de scheppende toonkunst;

Mondriaanstichting;

Nederlands fonds voor de film;

Stimuleringsfonds voor de architectuur;

Fonds voor Podiumprogrammering- en marketing;

Fonds voor de letteren;

Nederlands Literair Productie- en Vertalingsfonds;

Nederlandse Omroepstichting (NOS);

Nederlandse Organisatie voor Toegepast Natuurwetenschappelijk Onderwijs (TNO);

Nederlandse Organisatie voor Wetenschappelijk Onderzoek (NWO);

Stimuleringsfonds Nederlandse culturele omroepproducties (STIFO);

Vervangingsfonds en bedrijfsgezondheidszorg voor het onderwijs (VF);

Nederlandse organisatie voor internationale samenwerking in het hoger onderwijs (Nuffic);

Europees Platform voor het Nederlandse Onderwijs;

Nederlands Instituut voor Beeld en Geluid (NIBG);

Stichting ICT op school;

Stichting Anno;

Stichting Educatieve Omroepcombinatie (EduCom);

Stichting Kwaliteitscentrum Examinering (KCE);

Stichting Kennisnet;

Stichting Muziek Centrum van de Omroep;

Stichting Nationaal GBIF Kennisknooppunt (NL-BIF);

Stichting Centraal Bureau voor Genealogie;

Stichting Ether Reclame (STER);

Stichting Nederlands Instituut Architectuur en Stedenbouw;

Stichting Radio Nederland Wereldomroep;

Stichting Samenwerkingsorgaan Beroepskwaliteit Leraren (SBL);

Stichting tot Exploitatie van het Rijksbureau voor Kunsthistorische documentatie (RKD);

Stichting Sectorbestuur Onderwijsarbeidsmarkt;

Stichting Nationaal Restauratiefonds;

Stichting Forum voor Samenwerking van het Nederlands Archiefwezen en Documentaire Informatie;

Rijksacademie voor Beeldende Kunst en Vormgeving;

Stichting Nederlands Onderwijs in het Buitenland;

Stichting Nederlands Instituut voor Fotografie;

Nederlandse Taalunie.

Stichting Participatiefonds voor het onderwijs

Stichting Uitvoering Kinderopvangregelingen/Kintent

Stichting voor Vluchteling-Studenten UAF

Stichting Nederlands Interdisciplinair Demografisch Instituut

College van Beroep voor het Hoger Onderwijs

Vereniging van openbare bibliotheken NBLC

Stichting Muziek Centrum van de Omroep

Nederlandse Programmastichting

Stichting Stimuleringsfonds Nederlandse Culturele Omroepproducties

Stichting Lezen

Centrum voor innovatie van opleidingen

Instituut voor Leerplanontwikkeling

Landelijk Dienstverlenend Centrum voor studie- en beroepskeuzevoorlichting

Max Goote Kenniscentrum voor Beroepsonderwijs en Volwasseneneducatie

Stichting Vervangingsfonds en Bedrijfsgezondheidszorg voor het Onderwijs

BVE-Raad

Colo, Vereniging kenniscentra beroepsonderwijs bedrijfsleven

Stichting kwaliteitscentrum examinering beroepsonderwijs

Vereniging Jongerenorganisatie Beroepsonderwijs

Combo, Stichting Combinatie Onderwijsorganisatie

Stichting Financiering Struktureel Vakbondsverlof Onderwijs

Stichting Samenwerkende Centrales in het COPWO

Stichting SoFoKles

Europees Platform

Stichting mobiliteitsfonds HBO

Nederlands Audiovisueel Archiefcentrum

Stichting minderheden Televisie Nederland

Stichting omroep allochtonen

Stichting Multiculturele Activiteiten Utrecht

School der Poëzie

Nederlands Perscentrum

Nederlands Letterkundig Museum en documentatiecentrum

Bibliotheek voor varenden

Christelijke bibliotheek voor blinden en slechtzienden

Federatie van Nederlandse Blindenbibliotheken

Nederlandse luister- en braillebibliotheek

Federatie Slechtzienden- en Blindenbelang

Bibliotheek Le Sage Ten Broek

Doe Maar Dicht Maar

ElHizjra

Fonds Bijzondere Journalistieke Projecten

Fund for Central and East European Bookprojects

Jongeren Onderwijs Media

Ministerie van Sociale Zaken en Werkgelegenheid

Sociale Verzekeringsbank

Sociaal Economische Raad (SER)

Raad voor Werk en Inkomen (RWI)

Centrale organisatie voor werk en inkomen

Uitvoeringsinstituut werknemersverzekeringen

Ministerie van Verkeer en Waterstaat

RDW, Dienst Wegverkeer

Luchtverkeersleiding Nederland (LVNL)

Nederlandse Loodsencorporatie (NLC)

Regionale Loodsencorporatie (RLC)

Ministerie van Volkshuisvesting, Ruimtelijke Ordening en Milieubeheer

Kadaster

Centraal Fonds voor de Volkshuisvesting

Stichting Bureau Architectenregister

Ministerie van Volksgezondheid, Welzijn en Sport

Commissie Algemene Oorlogsongevallenregeling Indonesië (COAR)

College ter beoordeling van de Geneesmiddelen (CBG)

Commissies voor gebiedsaanwijzing

College sanering Ziekenhuisvoorzieningen

Zorgonderzoek Nederland (ZON)

Inspection bodies under the Wet medische hulpmiddelen

N.V. KEMA/Stichting TNO Certification

College Bouw Ziekenhuisvoorzieningen (CBZ)

College voor Zorgverzekeringen (CVZ)

Nationaal Comité 4 en 5 mei

Pensioen- en Uitkeringsraad (PUR)

College Tarieven Gezondheidszorg (CTG)

Stichting Uitvoering Omslagregeling Wet op de Toegang Ziektekostenverzekering (SUO)

Stichting tot bevordering van de Volksgezondheid en Milieuhygiëne (SVM)

Stichting Facilitair Bureau Gemachtigden Bouw VWS

Stichting Sanquin Bloedvoorziening

College van Toezicht op de Zorgverzekeringen organen ex artikel 14, lid 2c, Wet BIG

Ziekenfondsen

Nederlandse Transplantatiestichting (NTS)

Regionale Indicatieorganen (RIO's)

XX ÖSTERRIKE

Alla organ som är underkastade budgetkontroll av ”Rechnungshof” (revisionsrätten) och som inte har industriell eller kommersiell karaktär.

XXI POLEN

(1) Offentliga universitet och akademiska högskolor

Uniwersytet w Białymstoku

Uniwersytet w Gdańsku

Uniwersytet Śląski

Uniwersytet Jagielloński w Krakowie

Uniwersytet Kardynała Stefana Wyszyńskiego

Katolicki Uniwersytet Lubelski

Uniwersytet Marii Curie-Skłodowskiej

Uniwersytet Łódzki

Uniwersytet Opolski

Uniwersytet im. Adama Mickiewicza

Uniwersytet Mikołaja Kopernika

Uniwersytet Szczeciński

Uniwersytet Warmińsko-Mazurski w Olsztynie

Uniwersytet Warszawski

Uniwersytet Rzeszowski

Uniwersytet Wrocławski

Uniwersytet Zielonogórski

Uniwersytet Kazimierza Wielkiego w Bydgoszczy

Akademia Techniczno-Humanistyczna w Bielsku-Białej

Akademia Górniczo-Hutnicza im, St Staszica w Krakowie

Politechnika Białostocka

Politechnika Częstochowska

Politechnika Gdańska

Politechnika Koszalińska

Politechnika Krakowska

Politechnika Lubelska

Politechnika Łódzka

Politechnika Opolska

Politechnika Poznańska

Politechnika Radomska im, Kazimierza Pułaskiego

Politechnika Rzeszowska im. Ignacego Łukasiewicza

Politechnika Szczecińska

Politechnika Śląska

Politechnika Świętokrzyska

Politechnika Warszawska

Politechnika Wrocławska

Akademia Morska w Gdyni

Wyższa Szkoła Morska w Szczecinie

Akademia Ekonomiczna im. Karola Adamieckiego w Katowicach

Akademia Ekonomiczna w Krakowie

Akademia Ekonomiczna w Poznaniu

Szkoła Główna Handlowa

Akademia Ekonomiczna im. Oskara Langego we Wrocławiu

Akademia Pedagogiczna im. KEN w Krakowie

Akademia Pedagogiki Specjalnej Im. Marii Grzegorzewskiej

Akademia Podlaska w Siedlcach

Akademia Świętokrzyska im. Jana Kochanowskiego w Kielcach

Pomorska Akademia Pedagogiczna w Słupsku

Akademia Pedagogiczna im. Jana Długosza w Częstochowie

Wyższa Szkoła Filozoficzno-Pedagogiczna ”Ignatianum” w Krakowie

Wyższa Szkoła Pedagogiczna w Rzeszowie

Akademia Techniczno-Rolnicza im. J. J. Śniadeckich w Bydgoszczy

Akademia Rolnicza im. Hugona Kołłątaja w Krakowie

Akademia Rolnicza w Lublinie

Akademia Rolnicza im. Augusta Cieszkowskiego w Poznaniu

Akademia Rolnicza w Szczecinie

Szkoła Główna Gospodarstwa Wiejskiego w Warszawie

Akademia Rolnicza we Wrocławiu

Akademia Medyczna w Białymstoku

Akademia Medyczna imt Ludwika Rydygiera w Bydgoszczy

Akademia Medyczna w Gdańsku

Śląska Akademia Medyczna w Katowicach

Collegium Medicum Uniwersytetu Jagiellońskiego w Krakowie

Akademia Medyczna w Lublinie

Uniwersytet Medyczny w Łodzi

Akademia Medyczna im. Karola Marcinkowskiego w Poznaniu

Pomorska Akademia Medyczna w Szczecinie

Akademia Medyczna w Warszawie

Akademia Medyczna im, Piastów Śląskich we Wrocławiu

Centrum Medyczne Kształcenia Podyplomowego

Chrześcijańska Akademia Teologiczna w Warszawie

Papieski Fakultet Teologiczny we Wrocławiu

Papieski Wydział Teologiczny w Warszawie

Instytut Teologiczny im. Błogosławionego Wincentego Kadłubka w Sandomierzu

Instytut Teologiczny im. Świętego Jana Kantego w Bielsku-Białej

Akademia Marynarki Wojennej im. Bohaterów Westerplatte w Gdyni

Akademia Obrony Narodowej

Wojskowa Akademia Techniczna im. Jarosława Dąbrowskiego w Warszawie

Wojskowa Akademia Medyczna im. Gen. Dyw. Bolesława Szareckiego w Łodzi

Wyższa Szkoła Oficerska Wojsk Lądowych im. Tadeusza Kościuszki we Wrocławiu

Wyższa Szkoła Oficerska Wojsk Obrony Przeciwlotniczej im. Romualda Traugutta

Wyższa Szkoła Oficerska im. gen. Józefa Bema w Toruniu

Wyższa Szkoła Oficerska Sił Powietrznych w Dęblinie

Wyższa Szkoła Oficerska im. Stefana Czarnieckiego w Poznaniu

Wyższa Szkoła Policji w Szczytnie

Szkoła Główna Służby Pożarniczej w Warszawie

Akademia Muzyczna im. Feliksa Nowowiejskiego w Bydgoszczy

Akademia Muzyczna im. Stanisława Moniuszki w Gdańsku

Akademia Muzyczna im. Karola Szymanowskiego w Katowicach

Akademia Muzyczna w Krakowie

Akademia Muzyczna im. Grażyny i Kiejstuta Bacewiczów w Łodzi

Akademia Muzyczna im, Ignacego Jana Paderewskiego w Poznaniu

Akademia Muzyczna im. Fryderyka Chopina w Warszawie

Akademia Muzyczna im. Karola Lipińskiego we Wrocławiu

Akademia Wychowania Fizycznego i Sportu im. Jędrzeja Śniadeckiego w Gdańsku

Akademia Wychowania Fizycznego w Katowicach

Akademia Wychowania Fizycznego im. Bronisława Czecha w Krakowie

Akademia Wychowania Fizycznego im. Eugeniusza Piaseckiego w Poznaniu

Akademia Wychowania Fizycznego Józefa Piłsudskiego w Warszawie

Akademia Wychowania Fizycznego we Wrocławiu

Akademia Sztuk Pięknych w Gdańsku

Akademia Sztuk Pięknych Katowicach

Akademia Sztuk Pięknych im, Jana Matejki w Krakowie

Akademia Sztuk Pięknych im, Władysława Strzemińskiego w Łodzi

Akademia Sztuk Pięknych w Poznaniu

Akademia Sztuk Pięknych w Warszawie

Akademia Sztuk Pięknych we Wrocławiu

Państwowa Wyższa Szkoła Teatralna im. Ludwika Solskiego w Krakowie

Państwowa Wyższa Szkoła Filmowa, Telewizyjna i Teatralna im, Leona Schillera w Łodzi

Akademia Teatralna im. Aleksandra Zelwerowicza w Warszawie

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa im, Jana Pawła II w Białej Podlaskiej

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Chełmie

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Ciechanowie

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Elblągu

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Głogowie

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Gorzowie Wielkopolskim

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa im. Ks, Bronisława Markiewicza w Jarosławiu

Kolegium Karkonoskie w Jeleniej Górze

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa im. Prezydenta Stanisława Wojciechowskiego w Kaliszu

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Koninie

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Krośnie

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa im, Witelona w Legnicy

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa im, Jana Amosa Kodeńskiego w Lesznie

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Nowym Sączu

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Nowym Targu

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Nysie

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa im, Stanisława Staszica w Pile

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Płocku

Państwowa Wyższa Szkoła Wschodnioeuropejska w Przemyślu

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Raciborzu

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa im, Jana Gródka w Sanoku

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Sulechowie

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa im, Prof. Stanisława Tarnowskiego w Tarnobrzegu

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Tarnowie

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa im. Angelusa Silesiusa w Wałbrzychu

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa we Włocławku

Państwowa Medyczna Wyższa Szkoła Zawodowa w Opolu

Państwowa Wyższa Szkoła Informatyki i Przedsiębiorczości w Łomży

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Gnieźnie

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Suwałkach

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Wałczu

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Oświęcimiu

Państwowa Wyższa Szkoła Zawodowa w Zamościu

(2) Kulturinstitutioner i det regionala eller lokala självstyret

(3) Nationalparker

Babiogórski Park Narodowy

Białowieski Park Narodowy

Biebrzański Park Narodowy

Bieszczadzki Park Narodowy

Drawieński Park Narodowy

Gorczański Park Narodowy

Kampinoski Park Narodowy

Karkonoski Park Narodowy

Magurski Park Narodowy

Narwiański Park Narodowy

Ojcowski Park Narodowy

Park Narodowy ”Bory Tucholskie”

Park Narodowy Gór Stołowych

Park Narodowy ”Ujście Warty”

Pieniński Park Narodowy

Poleski Park Narodowy

Roztoczański Park Narodowy

Słowiński Park Narodowy

Świętokrzyski Park Narodowy

Tatrzański Park Narodowy

Wielkopolski Park Narodowy

Wigierski Park Narodowy

Woliński Park Narodowy

(4) Offentliga primär- och sekundärskolor

(5) Offentliga radio- och tv-företag

Telewizja Polska S.A. (Polsk TV)

Polskie Radio S.A. (Polsk radio)

(6) Offentliga museer, teatrar, bibliotek och andra kulturella institutioner

Muzeum Narodowe w Krakowie

Muzeum Narodowe w Poznaniu

Muzeum Narodowe w Warszawie

Zamek Królewski w Warszawie

Zamek Królewski na Wawelu – Państwowe Zbiory Sztuki

Muzeum Żup Krakowskich

Państwowe Muzeum Auschwitz-Birkenau

Państwowe Muzeum na Majdanku

Muzeum Stutthof w Sztutowie

Muzeum Zamkowe w Malborku

Centralne Muzeum Morskie

Muzeum ”Łazienki Królewskie”

Muzeum Paląc w Wilanowie

Muzeum Łowiectwa i Jeździectwa w Warszawie

Muzeum Wojska Polskiego

Teatr Narodowy

Narodowy Stary Teatr Kraków

Teatr Wielki – Opera Narodowa

Filharmonia Narodowa

Galeria Zachęta

Centrum Sztuki Współczesnej

Centrum Rzeźby Polskiej w Orońsku

Międzynarodowe Centrum Kultury w Krakowie

Instytut im, Adama Mickiewicza

Dom Pracy Twórczej w Wigrach

Dom Pracy Twórczej w Radziejowicach

Instytut Dziedzictwa Narodowego

Biblioteka Narodowa

Instytut Książki

Polski Instytut Sztuki Filmowej

Instytut Teatralny

Filmoteka Narodowa

Narodowe Centrum Kultury

Muzeum Sztuki Nowoczesnej w Warszawie

Muzeum Historii Polski w Warszawie

Centrum Edukacji Artystycznej

(7) Offentliga forskningsinstitutioner, institutioner för forskning och utveckling och andra vetenskapliga institutioner

(8) Offentliga autonoma hälsovårdsenheter som inrättats av det regionala eller lokala självstyret, eller sammanslutningar av sådana enheter

(9) Övriga

Panstwowa Agencja Informacji i Inwestycji Zagranicznych

XXII PORTUGAL

Institutos públicos sem carácter comercial ou industrial (allmänna institut utan industriell eller kommersiell karaktär)

Serviços públicos personalizados (offentliga organ som utgör en juridisk person)

Fundações públicas (allmänna stiftelser)

Estabelecimentos públicos de ensino, investigação científica e saúde (allmänna inrättningar för utbildning, vetenskaplig forskning och hälsa)

INGA (National Agricultural Intervention and Guarantee Institute/Instituto Nacional de Intervenção e Garantia Agrícola)

Instituto do Consumidor

Instituto de Meteorologia

Instituto da Conservação da Natureza

Instituto da Agua

ICEP/Instituto de Comércio Externo de Portugal

Instituto do Sangue

XXIII RUMÄNIEN

Academia Română

Biblioteca Națională a României

Arhivele Naționale

Institutul Diplomatic Român

Institutul Cultural Român

Institutul European din România

Institutul de Investigare a Crimelor Comunismului

Institutul de Memorie Culturală

Agenția Națională pentru Programe Comunitare în Domeniul Educației și Formării Profesionale

Centrul European UNESCO pentru Invățământul Superior

Comisia Națională a României pentru UNESCO

Societatea Română de Radiodifuziune

Societatea Română de Televiziune

Societatea Națională pentru Radiocomunicații

Centrul Național al Cinematografiei

Studioul de Creație Cinematografică

Arhiva Națională de Filme

Muzeul Național de Artă Contemporană

Palatul Național al Copiilor

Centrul Național pentru Burse de Studii în Străinătate

Agenția pentru Sprijinirea Studenților

Comitetul Olimpic și Sportiv Român

Agenția pentru Cooperare Europeană în domeniul Tineretului (EUROTIN)

Agenția Națională pentru Sprijinirea Inițiativelor Tinerilor (ANSIT)

Institutul Național de Cercetare pentru Sport

Consiliul Național pentru Combaterea Discriminării

Secretariatul de Stat pentru Problemele Revoluționarilor din Decembrie 1989

Secretariatul de Stat pentru Culte

Agenția Națională pentru Locuințe

Casa Națională de Pensii și alte Drepturi de Asigurări Sociale

Casa Națională de Asigurări de Sănătate

Inspecția Muncii

Oficiul Central de Stat pentru Probleme Speciale

Inspectoratul General pentru Situații de Urgență

Agenția Națională de Consultanță Agrícola

Agenția Națională pentru Ameliorare și Reproducție în Zootehnie

Laboratorul Central pentru Carantină Fitosanitară

Laboratorul Central pentru Calitatea Semințelor și a Materialului Săditor

Insitutul pentru Controlul produselor Biologice și Medicamentelor de Uz Veterinar

Institutul de Igienă și Sănătate Publică și Veterinară

Institutul de Diagnostic și Sănătate Animală

Institutul de Stat pentru Testarea și Inregistrarea Soiurilor

Banca de Resurse GeneticeVegetale

Agenția Națională pentru Dezvoltarea și Implementarea Programelor de Reconstrucție a Zonele Miniere

Agenția Națională pentru Substanțe și Preparate Chimice Periculoase

Agenția Națională de Controlul Exporturilor Strategice și al Interzicerii Armelor Chimice

Administrația Rezervației Biosferei ”Delta Dunării” Tulcea

Regia Națională a Pădurilor (ROMSILVA)

Administrația Națională a Rezervelor de Stat

Administrația Națională Apele Române

Administrația Națională de Meteorologie

Comisia Națională pentru Reciclarea Materialelor

Comisia Națională pentru Controlul Activităților Nucleare

Agenția Manageriala de Cercetare Stiințifică, Inovare și Transfer Tehnologic

Oficiul pentru Administrare și Operare al Infrastructurii de Comunicații de Date ”RoEduNet”

Inspecția de Stat pentru Controlul Cazanelor, Recipientelor sub Presiune și Instalațiilor de Ridicat

Centrul Român pentru Pregătirea și Perfecționarea Personalului din Transporturi Navale

Inspectoratul Navigației Civile (INC)

Regia Autonomă Registrul Auto Român

Agenția Spațială Română

Scoala Superioară de Aviație Civilă

Regia Autonomă ”Autoritatea Aeronautică Civilă Română”

Aeroclubul României

Centrul de Pregătire pentru Personalul din Industrie Bușteni

Centrul Român de Comerț Exterior

Centrul de Formare și Management București

Agenția de Cercetare pentru Tehnică și Tehnologii militare

Agenția Română de Intervenții și Salvare Navală-ARSIN

Asociația Română de Standardizare (ASRO)

Asociația de Acreditare din România (RENAR)

Comisia Națională de Prognoză (CNP)

Institutul Național de Statistică (INS)

Comisia Națională a Valorilor Mobiliare (CNVM)

Comisia de Supraveghere a Asigurărilor (CSA)

Comisia de Supraveghere a Sistemului de Pensii Private

Consiliul Economic și Social (CES)

Agenția Domeniilor Statului

Oficiul Național al Registrului Comerțului

Autoritatea pentru Valorificarea Activelor Statului (AVAS)

Consiliul Național pentru Studierea Arhivelor Securității

Avocatul Poporului

Institutul Național de Administrație (INA)

Inspectoratul Național pentru Evidența Persoanelor

Oficiul de Stat pentru Invenții și Mărci (OSIM)

Oficiul Român pentru Drepturile de Autor (ORDA)

Oficiul Național al Monumentelor Istorice

Oficiul Național de Prevenire și Combatere a Spălării banilor (ONPCSB)

Biroul Român de Metrologie Legală

Inspectoratul de Stat în Construcții

Compania Națională de Investiții

Compania Națională de Autostrăzi și Drumuri Naționale

Agenția Națională de Cadastru și Publicitate Imobiliară

Administrația Națională a Imbunătățirilor Funciare

Garda Financiară

Garda Națională de Mediu

Institutul Național de Expertize Criminalistice

Institutul Național al Magistraturii

Scoala Nationala de Grefieri

Administrația Generală a Penitenciarelor

Oficiul Registrului Național al Informațiilor Secrete de Stat

Autoritatea Națională a Vămilor

Banca Națională a României

Regia Autonomă ”Monetăria Statului”

Regia Autonomă ”Imprimeria Băncii Naționale”

Regia Autonomă ”Monitorul Oficial”

Oficiul Național pentru Cultul Eroilor

Oficiul Român pentru Adopții

Oficiul Român pentru Imigrări

Compania Națională ”Loteria Română”

Compania Națională ”ROMTEHNICA”

Compania Națională ”ROMARM”

Agenția Națională pentru Romi

Agenția Națională de Presă ”ROMPRESS”

Regia Autonomă ”Administrația Patrimoniului Protocolului de Stat”

Institute și centre de cercetare (forskningsinstitut och forskningscentrum)

Instituții de învățământ de stat (statliga läroinrättningar)

Universități de stat (statliga universitet)

Muzee (museer)

Biblioteci de stat (statliga bibliotek)

Teatre de stat, opere, operete, filarmonica, centre și case de cultură (statliga teatrar, operor, filharmoniska orkestrar, kulturhus och kulturcentrum)

Reviste (tidskrifter)

Edituri (förlag)

Inspectorate școlare, de cultură, de culte (inspektionsmyndigheterna för skolor, kultur och religiösa samfund)

Complexuri, federații și cluburi sportive (idrottsförbund och idrottsföreningar)

Spitale, sanatorii, policlinici, dispensare, centre medicale, institute medico-legale, stații ambulanță (sjukhus, sanatorier, kliniker, läkarcentraler, rättsmedicinska institut och ambulansstationer)

Unități de asistență socială (socialhjälpsenheter)

Tribunale (domstolar)

Judecătorii (domstolar)

Curți de apel (appellationsdomstolar)

Penitenciare (fängelser)

Parchetele de pe lângă instanțele judecătorești (åklagarmyndigheter)

Unități militare (militära enheter)

Instanțe militare (militärdomstolar)

Inspectorate de Politie (polisinspektionsmyndigheter)

Centre de odihnă (vilo- och hälsohem).

XXIV SLOVENIEN

Javni zavodi s področja vzgoje, izobraževanja ter športa (offentliga institutioner inom barnomsorg, utbildning och idrott)

Javni zavodi s področja zdravstva (offentliga institutioner inom hälsovård)

Javni zavodi s področja socialnega varstva (offentliga institutioner inom social säkerhet)

Javni zavodi s področja kulture (offentliga institutioner inom kulturområdet)

Javni zavodi s področja raziskovalne dejavnosti (offentliga institutioner inom vetenskap och forskning)

Javni zavodi s področja kmetijstva in gozdarstva (offentliga institutioner inom jord- och skogsbruk)

Javni zavodi s področja okolja in prostora (offentliga institutioner inom miljö och fysisk planering)

Javni zavodi s področja gospodarskih dejavnosti (offentliga institutioner inom området för ekonomisk verksamhet)

Javni zavodi s področja malega gospodarstva in turizma (offentliga institutioner inom området småföretag och turism)

Javni zavodi s področja javnega reda in varnosti (offentliga institutioner inom allmän ordning och säkerhet)

Agencije (organ)

Skladi socialnega zavarovanja (socialförsäkringsfonder)

Javni skladi na ravni države in na ravni občin (allmänna fonder på central förvaltningsnivå och kommunal nivå)

Družba za avtoceste v RS

Enheter som grundats av statliga eller lokala organ och som omfattas av Sloveniens statsbudget eller de lokala myndigheternas budget

Andra juridiska personer enligt definitionen av offentliga personer i artikel 3.2 i ZJN-2.

XXV SLOVAKIEN

Icke-industriella och icke-kommersiella juridiska personer som grundats eller inrättats genom särskilda rättsakter eller administrativa åtgärder i syfte att tillfredsställa allmänna behov, som uppfyller minst ett av följande kriterier:

Helt eller delvis finansierad av en upphandlande myndighet, dvs. statlig myndighet, kommun, självförvaltande region eller annan juridisk person som samtidigt uppfyller villkoren i artikel 1.9 a, b eller c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG.

Förvaltas eller kontrolleras av en upphandlande myndighet, dvs. statlig myndighet, kommun, självförvaltande region eller annat offentligrättsligt organ som samtidigt uppfyller villkoren i artikel 1.9 a, b eller c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG.

Mer än hälften av ledamöterna i dess styrelse utses eller väljs av en upphandlande myndighet, dvs. statlig myndighet, kommun, självförvaltande region eller annan juridisk person som samtidigt uppfyller villkoren i artikel 1.9 a, b eller c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG.

Sådana personer är offentligrättsliga organ som exempelvis utövar följande verksamhet:

I enlighet med lag nr 16/2004 Coll. om Slovakiens television

I enlighet med lag nr 619/2003 Coll. om Slovakiens radio

I enlighet med lag nr 581/2004 Coll. om sjukförsäkringsföretag i dess lydelse enligt lag nr 719/2004 Coll., som tillhandahåller sjukförsäkring enligt lag nr 580/2004 Coll. om sjukförsäkring i dess lydelse enligt lag 718/2004 Coll.

I enlighet med lag nr 121/2005 Coll. genom vilken den konsoliderade fattningen av lag nr 461/2003 Coll. om socialförsäkring i dess ändrade lydelse utfärdas.

XXVI FINLAND

Offentliga eller offentligt kontrollerade organisationer eller företag som inte har industriell eller kommersiell karaktär.

XXVII SVERIGE

Alla icke-kommersiella organisationer vars upphandling övervakas av Konkurrensverket.

XXVIII — FÖRENADE KUNGARIKET

Organ

Design Council

Health and Safety Executive

National Research Development Corporation

Public Health Laboratory Service Board

Advisory, Conciliation and Arbitration Service

Commission for the New Towns

National Blood Authority

National Rivers Authority

Scottish Enterprise

Ordnance Survey (officiell kartläggning)

Myndigheten för finansiella tjänster

Kategorier

Maintained schools (statsunderstödda skolor)

Universities and Colleges financed for the most part by other contracting authorities, (Universitet och högskolor som i de flesta fall finansieras av andra upphandlingsmyndigheter)

National Museums and Galleries (Nationella gallerier och museer)

Research Councils (Råd med uppgift att befrämja forskning)

Fire Authorities (Myndigheter med uppgift att bekämpa skogsbränder)

National Health Service Strategic Health Authorities (Nationella hälsovårdsmyndigheter)

Police Authorities (Polismyndigheter)

New Town Development Corporations (Statliga bolag för utveckling av nya städer)

Urban Development Corporations (Statliga bolag för stadsutveckling)

BILAGA IV

BELGIEN

BULGARIEN

Администрация на Народното събрание

Aдминистрация на Президента

Администрация на Министерския съвет

Конституционен съд

Българска народна банка

Министерство на външните работи

Министерство на вътрешните работи

Министерство на държавната администрация и административната реформа

Министерство на извънредните ситуации

Министерство на земеделието и храните

Министерство на здравеопазването

Министерство на икономиката и енергетиката

Министерство на културата

Министерство на образованието и науката

Министерство на околната среда и водите

Министерство на отбраната

Министерство на правосъдието

Министерство на регионалното развитие и благоустройството

Министерство на транспорта

Министерство на труда и социалната политика

Министерство на финансите

Statliga organ, kommittéer, verkställande organ och andra statliga myndigheter som inrättats enligt lag eller genom ministerrådets dekret som har en funktion med avseende på utövandet av verkställande befogenheter:

Агенция за ядрено регулиране

Висшата атестационна комисия

Държавна комисия за енергийно и водно регулиране

Държавна комисия по сигурността на информацията

Комисия за защита на конкуренцията

Комисия за защита на личните данни

Комисия за защита от дискриминация

Комисия за регулиране на съобщенията

Комисия за финансов надзор

Патентно ведомство на Република България

Сметна палата на Република България

Агенция за приватизация

Агенция за следприватизационен контрол

Български институт по метрология

Държавна агенция ”Архиви”

Държавна агенция ”Държавен резерв и военновременни запаси”

Държавна агенция ”Национална сигурност”

Държавна агенция за бежанците

Държавна агенция за българите в чужбина

Държавна агенция за закрила на детето

Държавна агенция за информационни технологии и съобщения

Държавна агенция за метрологичен и технически надзор

Държавна агенция за младежта и спорта

Държавна агенция по горите

Държавна агенция по туризма

Държавна комисия по стоковите борси и тържища

Институт по публична администрация и европейска интеграция

Национален статистически институт

Национална агенция за оценяване и акредитация

Националната агенция за професионално образование и обучение

Национална комисия за борба с трафика на хора

Агенция ”Митници”

Агенция за държавна и финансова инспекция

Агенция за държавни вземания

Агенция за социално подпомагане

Агенция за хората с увреждания

Агенция по вписванията

Агенция по геодезия, картография и кадастър

Агенция по енергийна ефективност

Агенция по заетостта

Агенция по обществени поръчки

Българска агенция за инвестиции

Главна дирекция ”Гражданска въздухоплавателна администрация”

Дирекция ”Материално-техническо осигуряване и социално обслужване” на Министерство на вътрешните работи

Дирекция ”Оперативно издирване” на Министерство на вътрешните работи

Дирекция ”Финансово-ресурсно осигуряване” на Министерство на вътрешните работи

Дирекция за национален строителен контрол

Държавна комисия по хазарта

Изпълнителна агенция ”Автомобилна администрация”

Изпълнителна агенция ”Борба с градушките”

Изпълнителна агенция ”Българска служба за акредитация”

Изпълнителна агенция ”Военни клубове и информация”

Изпълнителна агенция ”Главна инспекция по труда”

Изпълнителна агенция ”Държавна собственост на Министерството на отбраната”

Изпълнителна агенция ”Железопътна администрация”

Изпълнителна агенция ”Изпитвания и контролни измервания на въоръжение, техника и имущества”

Изпълнителна агенция ”Морска администрация”

Изпълнителна агенция ”Национален филмов център”

Изпълнителна агенция ”Пристанищна администрация”

Изпълнителна агенция ”Проучване и поддържане на река Дунав”

Изпълнителна агенция ”Социални дейности на Министерството на отбраната”

Изпълнителна агенция за икономически анализи и прогнози

Изпълнителна агенция за насърчаване на малките и средни предприятия

Изпълнителна агенция по лекарствата

Изпълнителна агенция по лозата и виното

Изпълнителна агенция по околна среда

Изпълнителна агенция по почвените ресурси

Изпълнителна агенция по рибарство и аквакултури

Изпълнителна агенция по селекция и репродукция в животновъдството

Изпълнителна агенция по сортоизпитване, апробация и семеконтрол

Изпълнителна агенция по трансплантация

Изпълнителна агенция по хидромелиорации

Комисията за защита на потребителите

Контролно-техническата инспекция

Национален център за информация и документация

Национален център по радиобиология и радиационна защита

Национална агенция за приходите

Национална ветеринарномедицинска служба

Национална служба ”Полиция”

Национална служба ”Пожарна безопасност и защита на населението”

Национална служба за растителна защита

Национална служба за съвети в земеделието

Национална служба по зърното и фуражите

Служба ”Военна информация”

Служба ”Военна полиция”

Фонд ”Републиканска пътна инфраструктура”

Авиоотряд 28

TJECKIEN

Ministerstvo dopravy

Ministerstvo financí

Ministerstvo kultury

Ministerstvo obrany

Ministerstvo pro místní rozvoj

Ministerstvo práce a sociálních věcí

Ministerstvo průmyslu a obchodu

Ministerstvo spravedlnosti

Ministerstvo školství, mládeže a tělovýchovy

Ministerstvo vnitra

Ministerstvo zahraničních věcí

Ministerstvo zdravotnictví

Ministerstvo zemědělství

Ministerstvo životního prostředí

Poslanecká sněmovna PČR

Senát PČR

Kancelář prezidenta

Český statistický úřad

Český úřad zeměměřičský a katastrální

Úřad průmyslového vlastnictví

Úřad pro ochranu osobních údajů

Bezpečnostní informační služba

Národní bezpečnostní úřad

Česká akademie věd

Vězeňská služba

Český báňský úřad

Úřad pro ochranu hospodářské soutěže

Správa státních hmotných rezerv

Státní úřad pro jadernou bezpečnost

Česká národní banka

Energetický regulační úřad

Úřad vlády České republiky

Ústavní soud

Nejvyšší soud

Nejvyšší správní soud

Nejvyšší státní zastupitelství

Nejvyšší kontrolní úřad

Kancelář Veřejného ochránce práv

Grantová agentura České republiky

Státní úřad inspekce práce

Český telekomunikační úřad

DANMARK

Folketinget Rigsrevisionen

Statsministeriet

Udenrigsministeriet

Beskæftigelsesministeriet 5 styrelser og institutioner

Domstolsstyrelsen

Finansministeriet 5 styrelser og institutioner

Forsvarsministeriet 5 styrelser og institutioner

Ministeriet for Sundhed og Forebyggelse Adskillige styrelser og institutioner, herunder Statens Serum Institut

Justitsministeriet Rigspolitichefen, anklagemyndigheden samt 1 direktorat og et antal styrelser

Kirkeministeriet 10 stiftsøvrigheder

Kulturministeriet 4 styrelser samt et antal statsinstitutioner

Miljøministeriet 5 styrelser

Ministeriet for Flygtninge, Invandrere og Integration 1 styrelse

Ministeriet for Fødevarer, Landbrug og Fiskeri 4 direktoraterog institutioner

Ministeriet for Videnskab, Teknologi og Udvikling Adskillige styrelser og institutioner, Forskningscenter Risø og Statens uddannelsesbygninger

Skatteministeriet 1 styrelse og institutioner

Velfærdsministeriet 3 styrelser og institutioner

Transportministeriet 7 styrelser og institutioner, herunder Øresundsbrokonsortiet

Undervisningsministeriet 3 styrelser, 4 undervisningsinstitutioner og 5 andre institutioner

Økonomi- og Erhvervsministeriet Adskilligestyrelser og institutioner

Klima- og Energiministeriet 3 styrelser og institutioner

TYSKLAND

Auswärtiges Amt

Bundeskanzleramt

Bundesministerium für Arbeit und Soziales

Bundesministerium für Bildung und Forschung

Bundesministerium für Ernährung, Landwirtschaft und Verbraucherschutz

Bundesministerium der Finanzen

Bundesministerium des Innern (endast civil materiel)

Bundesministerium für Gesundheit

Bundesministerium für Familie, Senioren, Frauen und Jugend

Bundesministerium der Justiz

Bundesministerium für Verkehr, Bau und Stadtentwicklung

Bundesministerium für Wirtschaft und Technologie

Bundesministerium für wirtschaftliche Zusammenarbeit und Entwicklung

Bundesministerium der Verteidigung (icke-militär materiel)

Bundesministerium für Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit

ESTLAND

Vabariigi Presidendi Kantselei;

Eesti Vabariigi Riigikogu;

Eesti Vabariigi Riigikohus;

Riigikontroll;

Õiguskantsler;

Riigikantselei;

Rahvusarhiiv;

Haridus- ja Teadusministeerium;

Justiitsministeerium;

Kaitseministeerium;

Keskkonnaministeerium;

Kultuuriministeerium;

Majandus- ja Kommunikatsiooniministeerium;

Põllumajandusministeerium;

Rahandusministeerium;

Siseministeerium;

Sotsiaalministeerium;

Välisministeerium;

Keeleinspektsioon;

Riigiprokuratuur;

Teabeamet;

Maa-amet;

Keskkonnainspektsioon;

Metsakaitse- ja Metsauuenduskeskus;

Muinsuskaitseamet;

Patendiamet;

Tarbijakaitseamet;

Riigihangete Amet;

Taimetoodangu Inspektsioon;

Põllumajanduse Registrite ja Informatsiooni Amet;

Veterinaar- ja Toiduamet

Konkurentsiamet;

Maksu –ja Tolliamet;

Statistikaamet;

Kaitsepolitseiamet;

Kodakondsus- ja Migratsiooniamet;

Piirivalveamet;

Politseiamet;

Eesti Kohtuekspertiisi Instituut;

Keskkriminaalpolitsei;

Päästeamet;

Andmekaitse Inspektsioon;

Ravimiamet;

Sotsiaalkindlustusamet;

Tööturuamet;

Tervishoiuamet;

Tervisekaitseinspektsioon;

Tööinspektsioon;

Lennuamet;

Maanteeamet;

Veeteede Amet;

Julgestuspolitsei;

Kaitseressursside Amet;

Kaitseväe Logistikakeskus;

Tehnilise Järelevalve Amet.

IRLAND

President's Establishment

Houses of the Oireachtas – [parlamentet]

Department of theTaoiseach – [Premiärministern]

Central Statistics Office

Department of Finance

Office of the Comptroller and Auditor-General

Office of the Revenue Commissioners

Office of Public Works

State Laboratory

Office of the Attorney General

Office of the Director of Public Prosecutions

Valuation Office

Office of the Commission for Public Service Appointments

Public Appointments Service

Office of the Ombudsman

Chief State Solicitor's Office

Department of Justice, Equality and Law Reform

Courts Service

Prisons Service

Office of the Commissioners of Charitable Donations and Bequests

Department of the Environment, Heritage and Local Government

Department of Education and Science

Department of Communications, Energy and Natural Resources

Department of Agriculture, Fisheries and Food

Department of Transport

Department of Health and Children

Department of Enterprise, Trade and Employment

Department of Arts, Sports and Tourism

Department of Defence

Department of Foreign Affairs

Department of Social and Family Affairs

Department of Community, Rural and Gaeltacht – [Gaelisktalande regioner] Affairs

Arts Council

National Gallery.

GREKLAND

Υπουργείο Εσωτερικών;

Υπουργείο Εξωτερικών;

Υπουργείο Οικονομίας και Οικονομικών;

Υπουργείο Ανάπτυξης;

Υπουργείο Δικαιοσύνης;

Υπουργείο Εθνικής Παιδείας και Θρησκευμάτων;

Υπουργείο Πολιτισμού;

Υπουργείο Υγείας και Κοινωνικής Αλληλεγγύης;

Υπουργείο Περιβάλλοντος, Χωροταξίας και Δημοσίων Έργων;

Υπουργείο Απασχόλησης και Κοινωνικής Προστασίας;

Υπουργείο Μεταφορών και Επικοινωνιών;

Υπουργείο Αγροτικής Ανάπτυξης και Τροφίμων;

Υπουργείο Εμπορικής Ναυτιλίας, Αιγαίου και Νησιωτικής Πολιτικής;

Υπουργείο Μακεδονίας- Θράκης;

Γενική Γραμματεία Επικοινωνίας;

Γενική Γραμματεία Ενημέρωσης;

Γενική Γραμματεία Νέας Γενιάς;

Γενική Γραμματεία Ισότητας;

Γενική Γραμματεία Κοινωνικών Ασφαλίσεων;

Γενική Γραμματεία Απόδημου Ελληνισμού;

Γενική Γραμματεία Βιομηχανίας;

Γενική Γραμματεία Έρευνας και Τεχνολογίας;

Γενική Γραμματεία Αθλητισμού;

Γενική Γραμματεία Δημοσίων Έργων;

Γενική Γραμματεία Εθνικής Στατιστικής Υπηρεσίας Ελλάδος;

Εθνικό Συμβούλιο Κοινωνικής Φροντίδας;

Οργανισμός Εργατικής Κατοικίας;

Εθνικό Τυπογραφείο;

Γενικό Χημείο του Κράτους;

Ταμείο Εθνικής Οδοποιίας;

Εθνικό Καποδιστριακό Πανεπιστήμιο Αθηνών;

Αριστοτέλειο Πανεπιστήμιο Θεσσαλονίκης;

Δημοκρίτειο Πανεπιστήμιο Θράκης;

Πανεπιστήμιο Αιγαίου;

Πανεπιστήμιο Ιωαννίνων;

Πανεπιστήμιο Πατρών;

Πανεπιστήμιο Μακεδονίας;

Πολυτεχνείο Κρήτης;

Σιβιτανίδειος Δημόσια Σχολή Τεχνών και Επαγγελμάτων;

Αιγινήτειο Νοσοκομείο;

Αρεταίειο Νοσοκομείο;

Εθνικό Κέντρο Δημόσιας Διοίκησης;

Οργανισμός Διαχείρισης Δημοσίου Υλικού;

Οργανισμός Γεωργικών Ασφαλίσεων;

Οργανισμός Σχολικών Κτιρίων;

Γενικό Επιτελείο Στρατού;

Γενικό Επιτελείο Ναυτικού;

Γενικό Επιτελείο Αεροπορίας;

Ελληνική Επιτροπή Ατομικής Ενέργειας;

Γενική Γραμματεία Εκπαίδευσης Ενηλίκων;

Υπουργείο Εθνικής Άμυνας;

Γενική Γραμματεία Εμπορίου.

SPANIEN

Presidencia de Gobierno

Ministerio de Asuntos Exteriores y de Cooperación

Ministerio de Justicia

Ministerio de Defensa

Ministerio de Economía y Hacienda

Ministerio del Interior

Ministerio de Fomento

Ministerio de Educación, Política Social y Deportes

Ministerio de Industria, Turismo y Comercio

Ministerio de Trabajo e Inmigración

Ministerio de la Presidencia

Ministerio de Administraciones Públicas

Ministerio de Cultura

Ministerio de Sanidad y Consumo

Ministerio de Medio Ambiente y Medio Rural y Marino

Ministerio de Vivienda

Ministerio de Ciencia e Innovación

Ministerio de Igualdad

FRANKRIKE

(1) Ministerier

Services du Premier ministre

Ministère chargé de la santé, de la jeunesse et des sports

Ministère chargé de l'intérieur, de l'outre-mer et des collectivités territoriales

Ministère chargé de la justice

Ministère chargé de la défense

Ministère chargé des affaires étrangères et européennes

Ministère chargé de l'éducation nationale

Ministère chargé de l'économie, des finances et de l'emploi

Secrétariat d’Etat aux transports

Secrétariat d’Etat aux entreprises et au commerce extérieur

Ministère chargé du travail, des relations sociales et de la solidarité

Ministère chargé de la culture et de la communication

Ministère chargé du budget, des comptes publics et de la fonction publique

Ministère chargé de l'agriculture et de la pêche

Ministère chargé de l'enseignement supérieur et de la recherche

Ministère chargé de l'écologie, du développement et de l'aménagement durables

Secrétariat d’Etat à la fonction publique

Ministère chargé du logement et de la ville

Secrétariat d’Etat à la coopération et à la francophonie

Secrétariat d’Etat à l’outre-mer

Secrétariat d’Etat à la jeunesse, des sports et de la vie associative

Secrétariat d’Etat aux anciens combattants

Ministère chargé de l'immigration, de l'intégration, de l'identité nationale et du co-développement

Secrétariat d’Etat en charge de la prospective et de l’évaluation des politiques publiques

Secrétariat d’Etat aux affaires européennes,

Secrétariat d’Etat aux affaires étrangères et aux droits de l’homme

Secrétariat d’Etat à la consommation et au tourisme

Secrétariat d’Etat à la politique de la ville

Secrétariat d’Etat à la solidarité

Secrétariat d'Etat en charge de l'industrie et de la consommation

Secrétariat d'Etat en charge de l'emploi

Secrétariat d'Etat en charge du commerce, de l'artisanat, des PME, du tourisme et des services

Secrétariat d'Etat en charge de l'écologie

Secrétariat d'Etat en charge du développement de la région-capitale

Secrétariat d'Etat en charge de l'aménagement du territoire

(2) Institutioner, oberoende myndigheter och domstolar

Présidence de la République

Assemblée Nationale

Sénat

Conseil constitutionnel

Conseil économique et social

Conseil supérieur de la magistrature

Agence française contre le dopage

Autorité de contrôle des assurances et des mutuelles

Autorité de contrôle des nuisances sonores aéroportuaires

Autorité de régulation des communications électroniques et des postes

Autorité de sûreté nucléaire

Autorité indépendante des marchés financiers

Comité national d’évaluation des établissements publics à caractère scientifique, culturel et professionnel

Commission d’accès aux documents administratifs

Commission consultative du secret de la défense nationale

Commission nationale des comptes de campagne et des financements politiques

Commission nationale de contrôle des interceptions de sécurité

Commission nationale de déontologie de la sécurité

Commission nationale du débat public

Commission nationale de l’informatique et des libertés

Commission des participations et des transferts

Commission de régulation de l’énergie

Commission de la sécurité des consommateurs

Commission des sondages

Commission de la transparence financière de la vie politique

Conseil de la concurrence

Conseil des ventes volontaires de meubles aux enchères publiques

Conseil supérieur de l’audiovisuel

Défenseur des enfants

Haute autorité de lutte contre les discriminations et pour l’égalité

Haute autorité de santé

Médiateur de la République

Cour de justice de la République

Tribunal des Conflits

Conseil d'Etat

Cours administratives d'appel

Tribunaux administratifs

Cour des Comptes

Chambres régionales des Comptes

Cours et tribunaux de l'ordre judiciaire (Cour de Cassation, Cours d'Appel, Tribunaux d'instance et Tribunaux de grande instance)

(3) Nationella offentliga administrativa inrättningar

Académie de France à Rome

Académie de marine

Académie des sciences d'outre-mer

Académie des technologies

Agence centrale des organismes de sécurité sociale (ACOSS)

Agence de biomédicine

Agence pour l'enseignement du français à l'étranger

Agence française de sécurité sanitaire des aliments

Agence française de sécurité sanitaire de l'environnement et du travail

Agence Nationale pour la cohésion sociale et l'égalité des chances

Agence nationale pour la garantie des droits des mineurs

Agences de l'eau

Agence Nationale de l'Accueil des Etrangers et des migrations

Agence nationale pour l'amélioration des conditions de travail (ANACT)

Agence nationale pour l'amélioration de l'habitat (ANAH)

Agence Nationale pour la Cohésion Sociale et l'Egalité des Chances

Agence nationale pour l'indemnisation des français d'outre-mer (ANIFOM)

Assemblée permanente des chambres d'agriculture (APCA)

Bibliothèque publique d'information

Bibliothèque nationale de France

Bibliothèque nationale et universitaire de Strasbourg

Caisse des Dépôts et Consignations

Caisse nationale des autoroutes (CNA)

Caisse nationale militaire de sécurité sociale (CNMSS)

Caisse de garantie du logement locatif social

Casa de Velasquez

Centre d'enseignement zootechnique

Centre d'études de l'emploi

Centre d'études supérieures de la sécurité sociale

Centres de formation professionnelle et de promotion agricole

Centre hospitalier des Quinze-Vingts

Centre international d'études supérieures en sciences agronomiques (Montpellier Sup Agro)

Centre des liaisons européennes et internationales de sécurité sociale

Centre des Monuments Nationaux

Centre national d'art et de culture Georges Pompidou

Centre national des arts plastiques

Centre national de la cinématographie

Centre National d'Etudes et d'expérimentation du machinisme agricole, du génie rural, des eaux et des forêts (CEMAGREF)

Centre national du livre

Centre national de documentation pédagogique

Centre national des œuvres universitaires et scolaires (CNOUS)

Centre national professionnel de la propriété forestière

Centre National de la Recherche Scientifique (C.N.R.S)

Centres d'éducation populaire et de sport (CREPS)

Centres régionaux des œuvres universitaires (CROUS)

Collège de France

Conservatoire de l'espace littoral et des rivages lacustres

Conservatoire National des Arts et Métiers

Conservatoire national supérieur de musique et de danse de Paris

Conservatoire national supérieur de musique et de danse de Lyon

Conservatoire national supérieur d'art dramatique

Ecole centrale de Lille

Ecole centrale de Lyon

École centrale des arts et manufactures

École française d'archéologie d'Athènes

École française d'Extrême-Orient

École française de Rome

École des hautes études en sciences sociales

Ecole du Louvre

École nationale d'administration

École nationale de l'aviation civile (ENAC)

École nationale des Chartes

École nationale d'équitation

Ecole Nationale du Génie de l'Eau et de l'environnement de Strasbourg

Écoles nationales d'ingénieurs

Ecole nationale d’ingénieurs des industries des techniques agricoles et alimentaires de Nantes

Écoles nationales d'ingénieurs des travaux agricoles

École nationale de la magistrature

Écoles nationales de la marine marchande

École nationale de la santé publique (ENSP)

École nationale de ski et d'alpinisme

École nationale supérieure des arts décoratifs

École nationale supérieure des arts et techniques du théâtre

École nationale supérieure des arts et industries textiles Roubaix

Écoles nationales supérieures d'arts et métiers

École nationale supérieure des beaux-arts

École nationale supérieure de céramique industrielle

École nationale supérieure de l'électronique et de ses applications (ENSEA)

Ecole nationale supérieure du paysage de Versailles

Ecole Nationale Supérieure des Sciences de l'information et des bibliothécaires

Ecole nationale supérieure de la sécurité sociale

Écoles nationales vétérinaires

École nationale de voile

Écoles normales supérieures

École polytechnique

École technique professionnelle agricole et forestière de Meymac (Corrèze)

École de sylviculture Crogny (Aube)

École de viticulture et d'œnologie de la Tour- Blanche (Gironde)

École de viticulture – Avize (Marne)

Etablissement national d’enseignement agronomique de Dijon

Établissement national des invalides de la marine (ENIM)

Établissement national de bienfaisance Koenigswarter

Établissement public du musée et du domaine national de Versailles

Fondation Carnegie

Fondation Singer-Polignac

Haras nationaux

Hôpital national de Saint-Maurice

Institut des hautes études pour la science et la technologie

Institut français d'archéologie orientale du Caire

Institut géographique national

Institut National de l'origine et de la qualité

Institut national des hautes études de sécurité

Institut de veille sanitaire

Institut National d'enseignement supérieur et de recherche agronomique et agroalimentaire de Rennes

Institut National d'Etudes Démographiques (I.N.E.D)

Institut National d'Horticulture

Institut National de la jeunesse et de l'éducation populaire

Institut national des jeunes aveugles – Paris

Institut national des jeunes sourds – Bordeaux

Institut national des jeunes sourds – Chambéry

Institut national des jeunes sourds – Metz

Institut national des jeunes sourds – Paris

Institut national de physique nucléaire et de physique des particules (I.N.P.N.P.P)

Institut national de la propriété industrielle

Institut National de la Recherche Agronomique (I.N.R.A)

Institut National de la Recherche Pédagogique (I.N.R.P)

Institut National de la Santé et de la Recherche Médicale (I.N.S.E.R.M)

Institut national d'histoire de l'art (I.N.H.A.)

Institut national de recherches archéologiques préventives

Institut National des Sciences de l'Univers

Institut National des Sports et de l'Education Physique

Institut national supérieur de formation et de recherche pour l'éducation des jeunes handicapés et les enseignements inadaptés

Instituts nationaux polytechniques

Instituts nationaux des sciences appliquées

Institut national de recherche en informatique et en automatique (INRIA)

Institut national de recherche sur les transports et leur sécurité (INRETS)

Institut de Recherche pour le Développement

Instituts régionaux d'administration

Institut des Sciences et des Industries du vivant et de l'environnement (Agro Paris Tech)

Institut supérieur de mécanique de Paris

Institut Universitaires de Formation des Maîtres

Musée de l'armée

Musée Gustave-Moreau

Musée national de la marine

Musée national J.-J.-Henner

Musée du Louvre

Musée du Quai Branly

Muséum National d'Histoire Naturelle

Musée Auguste-Rodin

Observatoire de Paris

Office français de protection des réfugiés et apatrides

Office National des Anciens Combattants et des Victimes de Guerre (ONAC)

Office national de la chasse et de la faune sauvage

Office National de l'eau et des milieux aquatiques

Office national d'information sur les enseignements et les professions (ONISEP)

Office universitaire et culturel français pour l'Algérie

Ordre national de la Légion d'honneur

Palais de la découverte

Parcs nationaux

Universités

(4) Övriga nationella offentliga organ:

Union des groupements d'achats publics (UGAP)

Agence Nationale pour l'emploi (A.N.P.E)

Caisse Nationale des Allocations Familiales (CNAF)

Caisse Nationale d'Assurance Maladie des Travailleurs Salariés (CNAMS)

Caisse Nationale d'Assurance-Vieillesse des Travailleurs Salariés (CNAVTS)

KROATIEN

1) Republiken Kroatiens statliga organ:

Kroatiens parlament

Republiken Kroatiens president

Kroatiska presidentens kansli

Kansli för Kroatiens president efter utgången av mandatperioden

Regeringen i Republiken Kroatien

Kanslier för Republiken Kroatiens regering

Ministerier

Statliga ämbetsverk

Statliga administrativa organisationer

Statliga organ på länsnivå

Republiken Kroatiens författningsdomstol

Republiken Kroatiens högsta domstol

Domstolar

Statens rättsliga råd

Justitiekanslern

Åklagarnas råd

Ombudsmannens kanslier

Statliga kommissionen för tillsyn av offentliga upphandlingsförfaranden

Kroatiska centralbanken

Statens revisionsverk

2) Statliga organ och kontor:

Kroatiska civilflygsbyrån

Byrån för elektroniska medier

Byrån för utredningar av flygolyckor och tillbud

Byrån för offentlig–privata partnerskap

Byrån för kvalitet och ackreditering inom hälsovården

Byrån för läkemedel och medicintekniska produkter

Byrån för mobilitet och EU-program

Byrån för kust- och sjöfart

Byrån för återuppbyggnad av fortet Tvrđa i Osijek

Byrån för utbildning och lärarutbildning

Byrån för tryckbärande anordningar

Byrån för försäkring av arbetstagares fordringar vid arbetsgivares konkurs

Utbetalningsställe för jordbruk, fiske och landsbygdsutveckling

Byrån för jordbruksmark

Byrån för transaktioner och medling i fast egendom

Byrån för områden med explosionsfarliga omgivningar

Byrån för regional utveckling i Kroatien

Tillsynsorgan för järnvägsmarknaden

Byrån för revision av EU-programmens genomförandesystem

Säkerhetsbyrån för järnvägstransport

Byrån för yrkesinriktad utbildning och vuxenutbildning

Byrån för statlig egendomsförvaltning

Byrån för inre vattenvägar

Kroatiska miljöbyrån

Byrån för skydd av personuppgifter

Kroatiska konkurrensbyrån

Organ för vetenskap och högre utbildning

Statlig byrå för insättningsgaranti och omstrukturering av banker

Finansorgan

Kroatiska livsmedelsbyrån

Kroatiska byrån för småföretag

Kroatiska övervakningsorganet för finansiella tjänster

Kroatiska byrån för obligatoriska oljelager

Kroatiska byrån för post och elektronisk kommunikation

Kroatiska ackrediteringsbyrån

Kroatiska energitillsynsorganet

Kroatiska nyhetsbyrån

Kroatiska jordbruksbyrån

Centrala finans- och upphandlingsbyrån.

ITALIEN

(1) Upphandlande enheter

Presidenza del Consiglio dei Ministri

Ministero degli Affari Esteri

Ministero dell’Interno

Ministero della Giustizia e Uffici giudiziari (esclusi i giudici di pace)

Ministero della Difesa

Ministero dell’Economia e delle Finanze

Ministero dello Sviluppo Economico

Ministero delle Politiche Agricole, Alimentari e Forestali

Ministero dell’Ambiente – Tutela del Territorio e del Mare

Ministero delle Infrastrutture e dei Trasporti

Ministero del Lavoro, della Salute e delle Politiche Sociali

Ministero dell' Istruzione, Università e Ricerca

Ministero per i Beni e le Attività culturali, comprensivo delle sue articolazioni periferiche

(2) Övriga nationella offentliga organ:

CONSIP (Concessionaria Servizi Informatici Pubblici)

CYPERN

Προεδρία και Προεδρικό Μέγαρο

Γραφείο Συντονιστή Εναρμόνισης

Υπουργικό Συμβούλιο

Βουλή των Αντιπροσώπων

Δικαστική Υπηρεσία

Νομική Υπηρεσία της Δημοκρατίας

Ελεγκτική Υπηρεσία της Δημοκρατίας

Επιτροπή Δημόσιας Υπηρεσίας

Επιτροπή Εκπαιδευτικής Υπηρεσίας

Γραφείο Επιτρόπου Διοικήσεως

Επιτροπή Προστασίας Ανταγωνισμού

Υπηρεσία Εσωτερικού Ελέγχου

Γραφείο Προγραμματισμού

Γενικό Λογιστήριο της Δημοκρατίας

Γραφείο Επιτρόπου Προστασίας Δεδομένων Προσωπικού Χαρακτήρα

Γραφείο Εφόρου Δημοσίων Ενισχύσεων

Αναθεωρητική Αρχή Προσφορών

Υπηρεσία Εποπτείας και Ανάπτυξης Συνεργατικών Εταιρειών

Αναθεωρητική Αρχή Προσφύγων

Υπουργείο Άμυνας

Υπουργείο Γεωργίας, Φυσικών Πόρων και Περιβάλλοντος

Τμήμα Γεωργίας

Κτηνιατρικές Υπηρεσίες

Τμήμα Δασών

Τμήμα Αναπτύξεως Υδάτων

Τμήμα Γεωλογικής Επισκόπησης

Μετεωρολογική Υπηρεσία

Τμήμα Αναδασμού

Υπηρεσία Μεταλλείων

Ινστιτούτο Γεωργικών Ερευνών

Τμήμα Αλιείας και Θαλάσσιων Ερευνών

Υπουργείο Δικαιοσύνης και Δημοσίας Τάξεως

Αστυνομία

Πυροσβεστική Υπηρεσία Κύπρου

Τμήμα Φυλακών

Υπουργείο Εμπορίου, Βιομηχανίας και Τουρισμού

Τμήμα Εφόρου Εταιρειών και Επίσημου Παραλήπτη

Υπουργείο Εργασίας και Κοινωνικών Ασφαλίσεων

Τμήμα Εργασίας

Τμήμα Κοινωνικών Ασφαλίσεων

Τμήμα Υπηρεσιών Κοινωνικής Ευημερίας

Κέντρο Παραγωγικότητας Κύπρου

Ανώτερο Ξενοδοχειακό Ινστιτούτο Κύπρου

Ανώτερο Τεχνολογικό Ινστιτούτο

Τμήμα Επιθεώρησης Εργασίας

Τμήμα Εργασιακών Σχέσεων

Υπουργείο Εσωτερικών

Επαρχιακές Διοικήσεις

Τμήμα Πολεοδομίας και Οικήσεως

Τμήμα Αρχείου Πληθυσμού και Μεταναστεύσεως

Τμήμα Κτηματολογίου και Χωρομετρίας

Γραφείο Τύπου και Πληροφοριών

Πολιτική Άμυνα

Υπηρεσία Μέριμνας και Αποκαταστάσεων Εκτοπισθέντων

Υπηρεσία Ασύλου

Υπουργείο Εξωτερικών

Υπουργείο Οικονομικών

Τελωνεία

Τμήμα Εσωτερικών Προσόδων

Στατιστική Υπηρεσία

Τμήμα Κρατικών Αγορών και Προμηθειών

Τμήμα Δημόσιας Διοίκησης και Προσωπικού

Κυβερνητικό Τυπογραφείο

Τμήμα Υπηρεσιών Πληροφορικής

Υπουργείο Παιδείας και Πολιτισμού

Υπουργείο Συγκοινωνιών και Έργων

Τμήμα Δημοσίων Έργων

Τμήμα Αρχαιοτήτων

Τμήμα Πολιτικής Αεροπορίας

Τμήμα Εμπορικής Ναυτιλίας

Τμήμα Οδικών Μεταφορών

Τμήμα Ηλεκτρομηχανολογικών Υπηρεσιών

Τμήμα Ηλεκτρονικών Επικοινωνιών

Υπουργείο Υγείας

Φαρμακευτικές Υπηρεσίες

Γενικό Χημείο

Ιατρικές Υπηρεσίες και Υπηρεσίες Δημόσιας Υγείας

Οδοντιατρικές Υπηρεσίες

Υπηρεσίες Ψυχικής Υγείας

LETTLAND

(1) Ministerier, kanslier för ministrar med ansvar för särskilda insatser, och underordnade institutioner till dessa

Aizsardzības ministrija un tās padotībā esošās iestādes

Ārlietu ministrija un tas padotībā esošās iestādes

Bērnu un ģimenes lietu ministrija un tās padotībā esošas iestādes

Ekonomikas ministrija un tās padotībā esošās iestādes

Finanšu ministrija un tās padotībā esošās iestādes

Iekšlietu ministrija un tās padotībā esošās iestādes

Izglītības un zinātnes ministrija un tās padotībā esošās iestādes

Kultūras ministrija un tas padotībā esošās iestādes

Labklājības ministrija un tās padotībā esošās iestādes

Reģionālās attīstības un pašvaldības lietu ministrija un tās padotībā esošās iestādes

Satiksmes ministrija un tās padotībā esošās iestādes

Tieslietu ministrija un tās padotībā esošās iestādes

Veselības ministrija un tās padotībā esošās iestādes

Vides ministrija un tās padotībā esošās iestādes

Zemkopības ministrija un tās padotībā esošās iestādes

Īpašu uzdevumu ministra sekretariāti un to padotībā esošās iestādes

Satversmes aizsardzības birojs

(2) Andra statliga institutioner

Augstākā tiesa

Centrālā vēlēšanu komisija

Finanšu un kapitāla tirgus komisija

Latvijas Banka

Prokuratūra un tās pārraudzībā esošās iestādes

Saeimas kanceleja un tās padotībā esošās iestādes

Satversmes tiesa

Valsts kanceleja un tās padotībā esošās iestādes

Valsts kontrole

Valsts prezidenta kanceleja

Tiesībsarga birojs

Nacionālā radio un televīzijas padome

Citas valsts iestādes, kuras nav ministriju padotībā (andra statliga institutioner som inte hör till något ministerium)

LITAUEN

Prezidentūros kanceliarija

Seimo kanceliarija

Institutioner som är underställda Seimas [parlamentet]

Lietuvos mokslo taryba;

Seimo kontrolierių įstaiga;

Valstybės kontrolė;

Specialiųjų tyrimų tarnyba;

Valstybės saugumo departamentas;

Konkurencijos taryba;

Lietuvos gyventojų genocido ir rezistencijos tyrimo centras;

Vertybinių popierių komisija;

Ryšių reguliavimo tarnyba;

Nacionalinė sveikatos taryba;

Etninės kultūros globos taryba;

Lygių galimybių kontrolieriaus tarnyba;

Valstybinė kultūros paveldo komisija;

Vaiko teisių apsaugos kontrolieriaus įstaiga;

Valstybinė kainų ir energetikos kontrolės komisija;

Valstybinė lietuvių kalbos komisija;

Vyriausioji rinkimų komisija;

Vyriausioji tarnybinės etikos komisija;

Žurnalistų etikos inspektoriaus tarnyba.

Vyriausybės kanceliarija

Institutioner som är underställda Vyriausybės [regeringen]

Ginklų fondas;

Informacinės visuomenės plėtros komitetas;

Kūno kultūros ir sporto departamentas;

Lietuvos archyvų departamentas;

Mokestinių ginčų komisija;

Statistikos departamentas;

Tautinių mažumų ir išeivijos departamentas;

Valstybinė tabako ir alkoholio kontrolės tarnyba;

Viešųjų pirkimų tarnyba;

Narkotikų kontrolės departamentas;

Valstybinė atominės energetikos saugos inspekcija;

Valstybinė duomenų apsaugos inspekcija;

Valstybinė lošimų priežiūros komisija;

Valstybinė maisto ir veterinarijos tarnyba;

Vyriausioji administracinių ginčų komisija;

Draudimo priežiūros komisija;

Lietuvos valstybinis mokslo ir studijų fondas;

Lietuvių grįžimo į Tėvynę informacijos centras

Konstitucinis Teismas

Lietuvos bankas

Aplinkos ministerija

Institutioner som är underställda Aplinkos ministerija [Miljöministeriet]:

Generalinė miškų urėdija;

Lietuvos geologijos tarnyba;

Lietuvos hidrometeorologijos tarnyba;

Lietuvos standartizacijos departamentas;

Nacionalinis akreditacijos biuras;

Valstybinė metrologijos tarnyba;

Valstybinė saugomų teritorijų tarnyba;

Valstybinė teritorijų planavimo ir statybos inspekcija.

Finansų ministerija

Institutioner som är underställda Finansų ministerija [Finansministeriet]:

Muitinės departamentas;

Valstybės dokumentų technologinės apsaugos tarnyba;

Valstybinė mokesčių inspekcija;

Finansų ministerijos mokymo centras.

Krašto apsaugos ministerija

Institutioner som är underställda Krašto apsaugos ministerijos [Försvarsministeriet]:

Antrasis operatyvinių tarnybų departamentas;

Centralizuota finansų ir turto tarnyba;

Karo prievolės administravimo tarnyba;

Krašto apsaugos archyvas;

Krizių valdymo centras;

Mobilizacijos departamentas;

Ryšių ir informacinių sistemų tarnyba;

Infrastruktūros plėtros departamentas;

Valstybinis pilietinio pasipriešinimo rengimo centras.

Lietuvos kariuomenė

Krašto apsaugos sistemos kariniai vienetai ir tarnybos

Kultūros ministerija

Institutioner som är underställda Kultūros ministerija [Kulturministeriet]:

Kultūros paveldo departamentas;

Valstybinė kalbos inspekcija.

Socialinės apsaugos ir darbo ministerija

Institutioner som är underställda Socialinės apsaugos ir darbo ministerijos [Ministeriet för social säkerhet och sysselsättning]:

Garantinio fondo administracija;

Valstybės vaiko teisių apsaugos ir įvaikinimo tarnyba;

Lietuvos darbo birža;

Lietuvos darbo rinkos mokymo tarnyba;

Trišalės tarybos sekretoriatas;

Socialinių paslaugų priežiūros departamentas;

Darbo inspekcija;

Valstybinio socialinio draudimo fondo valdyba;

Neįgalumo ir darbingumo nustatymo tarnyba;

Ginčų komisija;

Techninės pagalbos neįgaliesiems centras;

Neįgaliųjų reikalų departamentas.

Susisiekimo ministerija

Institutioner som är underställda Susisiekimo ministerija [Transport- och kommunikationsministeriet]:

Lietuvos automobilių kelių direkcija;

Valstybinė geležinkelio inspekcija;

Valstybinė kelių transporto inspekcija;

Pasienio kontrolės punktų direkcija.

Sveikatos apsaugos ministerija

Institutioner som är underställda Sveikatos apsaugos ministerijos [Folkhälsoministeriet]:

Valstybinė akreditavimo sveikatos priežiūros veiklai tarnyba;

Valstybinė ligonių kasa;

Valstybinė medicininio audito inspekcija;

Valstybinė vaistų kontrolės tarnyba;

Valstybinė teismo psichiatrijos ir narkologijos tarnyba;

Valstybinė visuomenės sveikatos priežiūros tarnyba;

Farmacijos departamentas;

Sveikatos apsaugos ministerijos Ekstremalių sveikatai situacijų centras;

Lietuvos bioetikos komitetas;

Radiacinės saugos centras.

Švietimo ir mokslo ministerija

Institutioner som är underställda Švietimo ir mokslo ministerijos [Utbildnings- och forskningsministeriet]:

Nacionalinis egzaminų centras;

Studijų kokybės vertinimo centras.

Teisingumo ministerija

Institutioner som är underställda Teisingumo ministerija [Justitieministeriet]:

Kalėjimų departamentas;

Nacionalinė vartotojų teisių apsaugos taryba;

Europos teisės departamentas

Ūkio ministerija

Įstaigos prie the Ūkio ministerijos [Ekonomiministeriet]:

Įmonių bankroto valdymo departamentas;

Valstybinė energetikos inspekcija;

Valstybinė ne maisto produktų inspekcija;

Valstybinis turizmo departamentas

Užsienio reikalų ministerija

Diplomatinės atstovybės ir konsulinės įstaigos užsienyje bei atstovybės prie tarptautinių organizacijų

Vidaus reikalų ministerija

Institutioner som är underställda Vidaus reikalų ministerija [Inrikesministeriet]:

Asmens dokumentų išrašymo centras;

Finansinių nusikaltimų tyrimo tarnyba;

Gyventojų registro tarnyba;

Policijos departamentas;

Priešgaisrinės apsaugos ir gelbėjimo departamentas;

Turto valdymo ir ūkio departamentas;

Vadovybės apsaugos departamentas;

Valstybės sienos apsaugos tarnyba;

Valstybės tarnybos departamentas;

Informatikos ir ryšių departamentas;

Migracijos departamentas;

Sveikatos priežiūros tarnyba;

Bendrasis pagalbos centras.

Žemės ūkio ministerija

Institutioner som är underställda Žemės ūkio ministerijos [Jordbruksministeriet]:

Nacionalinė mokėjimo agentūra;

Nacionalinė žemės tarnyba;

Valstybinė augalų apsaugos tarnyba;

Valstybinė gyvulių veislininkystės priežiūros tarnyba;

Valstybinė sėklų ir grūdų tarnyba;

Žuvininkystės departamentas

Teismai [Domstolar]:

Lietuvos Aukščiausiasis Teismas;

Lietuvos apeliacinis teismas;

Lietuvos vyriausiasis administracinis teismas;

apygardų teismai;

apygardų administraciniai teismai;

apylinkių teismai;

Nacionalinė teismų administracija

Generalinė prokuratūra

Andra administrativa enheter i centralförvaltningen (institucijos [institutioner], įstaigos [inrättningar], tarnybos[enheter])

Aplinkos apsaugos agentūra;

Valstybinė aplinkos apsaugos inspekcija;

Aplinkos projektų valdymo agentūra;

Miško genetinių išteklių, sėklų ir sodmenų tarnyba;

Miško sanitarinės apsaugos tarnyba;

Valstybinė miškotvarkos tarnyba;

Nacionalinis visuomenės sveikatos tyrimų centras;

Lietuvos AIDS centras;

Nacionalinis organų transplantacijos biuras;

Valstybinis patologijos centras;

Valstybinis psichikos sveikatos centras;

Lietuvos sveikatos informacijos centras;

Slaugos darbuotojų tobulinimosi ir specializacijos centras;

Valstybinis aplinkos sveikatos centras;

Respublikinis mitybos centras;

Užkrečiamųjų ligų profilaktikos ir kontrolės centras;

Trakų visuomenės sveikatos priežiūros ir specialistų tobulinimosi centras;

Visuomenės sveikatos ugdymo centras;

Muitinės kriminalinė tarnyba;

Muitinės informacinių sistemų centras;

Muitinės laboratorija;

Muitinės mokymo centras;

Valstybinis patentų biuras;

Lietuvos teismo ekspertizės centras;

Centrinė hipotekos įstaiga;

Lietuvos metrologijos inspekcija;

Civilinės aviacijos administracija;

Lietuvos saugios laivybos administracija;

Transporto investicijų direkcija;

Valstybinė vidaus vandenų laivybos inspekcija;

Pabėgėlių priėmimo centras

LUXEMBURG

Ministère d’Etat

Ministère des Affaires Etrangères et de l’Immigration

Ministère de l’Agriculture, de la Viticulture et du Développement Rural

Ministère des Classes moyennes, du Tourisme et du Logement

Ministère de la Culture, de l’Enseignement Supérieur et de la Recherche

Ministère de l’Economie et du Commerce extérieur

Ministère de l’Education nationale et de la Formation professionnelle

Ministère de l’Egalité des chances

Ministère de l’Environnement

Ministère de la Famille et de l’Intégration

Ministère des Finances

Ministère de la Fonction publique et de la Réforme administrative

Ministère de l’Intérieur et de l’Aménagement du territoire

Ministère de la Justice

Ministère de la Santé

Ministère de la Sécurité sociale

Ministère des Transports

Ministère du Travail et de l’Emploi

Ministère des Travaux publics

UNGERN

Egészségügyi Minisztérium

Földművelésügyi és Vidékfejlesztési Minisztérium

Gazdasági és Közlekedési Minisztérium

Honvédelmi Minisztérium

Igazságügyi és Rendészeti Minisztérium

Környezetvédelmi és Vízügyi Minisztérium

Külügyminisztérium

Miniszterelnöki Hivatal

Oktatási és Kulturális Minisztérium

Önkormányzati és Területfejlesztési Minisztérium

Pénzügyminisztérium

Szociális és Munkaügyi Minisztérium

Központi Szolgáltatási Főigazgatóság

MALTA

Uffiċċju tal-Prim Ministru (Premiärministerns kansli)

Ministeru ghall-Familja u Solidarjeta' Socjali (ministeriet för familjefrågor och social solidaritet)

Ministeru ta’ l-Edukazzjoni, Zghazagh u Impjiegi (Ministeriet för utbildning, ungdomsfrågor och sysselsättning)

Ministeru tal-Finanzi (Finansministeriet)

Ministeru tar-Riżorsi u l-Infrastruttura (Ministry for Resources and Infrastructure)

Ministeru tat-Turizmu u Kultura (Ministeriet för turism och kultur)

Ministeru tal-Ġustizzja u l-Intern (Ministry for Justice and Home Affairs)

Ministeru għall-Affarijiet Rurali u l-Ambjent (Ministry for Rural Affairs and the Environment)

Ministeru għal Għawdex (Ministry for Gozo)

Ministeru tas-Sahha, 1-Anzjani u Kura fil-Kommunita' (ministeriet för hälso- och sjukvård, äldreomsorg och vård i närmiljön).

Ministeru ta' l-Affarijiet Barranin (Utrikesministeriet)

Ministeru għall-Investimenti, Industrija u Teknologija ta’ Informazzjoni (Ministeriet för investeringar, industri och informationsteknik)

Ministeru tal-Kompetittività u l-Komunikazzjoni (Ministeriet för konkurrenskraft och kommunikation)

Ministeru ta’ l-Izvilupp Urban u Toroq (Ministeriet för stadsutveckling och vägar)

NEDERLÄNDERNA

Ministerie van Algemene Zaken

Bestuursdepartement

Bureau van de Wetenschappelijke Raad voor het Regeringsbeleid

Rijksvoorlichtingsdienst

Ministerie van Binnenlandse Zaken en Koninkrijksrelaties

Bestuursdepartement

Centrale Archiefselectiedienst (CAS)

Algemene Inlichtingen- en Veiligheidsdienst (AIVD)

Agentschap Basisadministratie Persoonsgegevens en Reisdocumenten (BPR)

Agentschap Korps Landelijke Politiediensten

Ministerie van Buitenlandse Zaken

Directoraat-generaal Regiobeleid en Consulaire Zaken (DGRC)

Directoraat-generaal Politieke Zaken (DGPZ)

Directoraat-generaal Internationale Samenwerking (DGIS)

Directoraat-generaal Europese Samenwerking (DGES)

Centrum tot Bevordering van de Import uit Ontwikkelingslanden (CBI)

Centrale diensten ressorterend onder P/PlvS (Centrala tjänster underställda generalsekreteraren/ställföreträdande generalsekreteraren)

Buitenlandse Posten (ieder afzonderlijk)

Ministerie van Defensie (Försvarsministeriet)

Bestuursdepartement

Commando Diensten Centra (CDC)

Defensie Telematica Organisatie (DTO)

Centrale directie van de Defensie Vastgoed Dienst

De afzonderlijke regionale directies van de Defensie Vastgoed Dienst

Defensie Materieel Organisatie (DMO)

Landelijk Bevoorradingsbedrijf van de Defensie Materieel Organisatie

Logistiek Centrum van de Defensie Materieel Organisatie

Marinebedrijf van de Defensie Materieel Organisatie

Defensie Pijpleiding Organisatie (DPO)

Ministerie van Economische Zaken

Bestuursdepartement

Centraal Planbureau (CPB)

SenterNovem

Staatstoezicht op de Mijnen (SodM)

Nederlandse Mededingingsautoriteit (NMa)

Economische Voorlichtingsdienst (EVD)

Agentschap Telecom

Kenniscentrum Professioneel & Innovatief Aanbesteden, Netwerk voor Overheidsopdrachtgevers (PIANOo)

Regiebureau Inkoop Rijksoverheid

Octrooicentrum Nederland

Consumentenautoriteit

Ministerie van Financiën

Bestuursdepartement

Belastingdienst Automatiseringscentrum

Belastingdienst

de afzonderlijke Directies der Rijksbelastingen (olika direktorat inom skatte- och tullförvaltningen)

Fiscale Inlichtingen- en Opsporingsdienst (incl. Economische Controle dienst (ECD))

Belastingdienst Opleidingen

Dienst der Domeinen

Ministerie van Justitie

Bestuursdepartement

Dienst Justitiële Inrichtingen

Raad voor de Kinderbescherming

Centraal Justitie Incasso Bureau

Openbaar Ministerie

Immigratie en Naturalisatiedienst

Nederlands Forensisch Instituut

Dienst Terugkeer & Vertrek

Ministerie van Landbouw, Natuur en Voedselkwaliteit

Bestuursdepartement

Dienst Regelingen (DR)

Agentschap Plantenziektenkundige Dienst (PD)

Algemene Inspectiedienst (AID)

Dienst Landelijk Gebied (DLG)

Voedsel en Waren Autoriteit (VWA)

Ministerie van Onderwijs, Cultuur en Wetenschappen

Bestuursdepartement

Inspectie van het Onderwijs

Erfgoedinspectie

Centrale Financiën Instellingen

Nationaal Archief

Adviesraad voor Wetenschaps- en Technologiebeleid

Onderwijsraad

Raad voor Cultuur

Ministerie van Sociale Zaken en Werkgelegenheid

Bestuursdepartement

Inspectie Werk en Inkomen

Agentschap SZW

Ministerie van Verkeer en Waterstaat

Bestuursdepartement

Directoraat-Generaal Transport en Luchtvaart

Directoraat-generaal Personenvervoer

Directoraat-generaal Water

Centrale diensten (Central Services)

Shared services Organisatie Verkeer en Watersaat

Koninklijke Nederlandse Meteorologisch Instituut KNMI

Rijkswaterstaat, Bestuur

De afzonderlijke regionale Diensten van Rijkswaterstaat (olika regionala enheter för offentliga arbeten)

De afzonderlijke specialistische diensten van Rijkswaterstaat (olika fackorgan för offentliga arbeten)

Adviesdienst Geo-Informatie en ICT

Adviesdienst Verkeer en Vervoer (AVV)

Bouwdienst

Corporate Dienst

Data ICT Dienst

Dienst Verkeer en Scheepvaart

Dienst Weg- en Waterbouwkunde (DWW)

Rijksinstituut voor Kunst en Zee (RIKZ)

Rijksinstituut voor Integraal Zoetwaterbeheer en Afvalwaterbehandeling (RIZA)

Waterdienst

Inspectie Verkeer en Waterstaat, Hoofddirectie

Port state Control

Directie Toezichtontwikkeling Communicatie en Onderzoek (TCO)

Toezichthouder Beheer Eenheid Lucht

Toezichthouder Beheer Eenheid Water

Toezichthouder Beheer Eenheid Land

Ministerie van Volkshuisvesting, Ruimtelijke Ordening en Milieubeheer

Bestuursdepartement

Directoraat-generaal Wonen, Wijken en Integratie

Directoraat-generaal Ruimte

Directoraat-general Milieubeheer

Rijksgebouwendienst

VROM Inspectie

Ministerie van Volksgezondheid, Welzijn en Sport

Bestuursdepartement

Inspectie Gezondheidsbescherming, Waren en Veterinaire Zaken

Inspectie Gezondheidszorg

Inspectie Jeugdhulpverlening en Jeugdbescherming

Rijksinstituut voor de Volksgezondheid en Milieu (RIVM)

Sociaal en Cultureel Planbureau

Agentschap t.b.v. het College ter Beoordeling van Geneesmiddelen

Tweede Kamer der Staten-Generaal

Eerste Kamer der Staten-Generaal

Raad van State

Algemene Rekenkamer

Nationale Ombudsman

Kanselarij der Nederlandse Orden

Kabinet der Koningin

Raad voor de rechtspraak en de Rechtbanken

ÖSTERRIKE

Bundeskanzleramt

Bundesministerium für europäische und internationale Angelegenheiten

Bundesministerium für Finanzen

Bundesministerium für Gesundheit, Familie und Jugend

Bundesministerium für Inneres

Bundesministerium für Justiz

Bundesministerium für Landesverteidigung

Bundesministerium für Land- und Forstwirtschaft, Umwelt und Wasserwirtschaft

Bundesministerium für Soziales und Konsumentenschutz

Bundesministerium für Unterricht, Kunst und Kultur

Bundesministerium für Verkehr, Innovation und Technologie

Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit

Bundesministerium für Wissenschaft und Forschung

Österreichische Forschungs- und Prüfzentrum Arsenal Gesellschaft m.b.H

Bundesbeschaffung G.m.b.H

Bundesrechenzentrum G.m.b.H

POLEN

Kancelaria Prezydenta RP

Kancelaria Sejmu RP

Kancelaria Senatu RP

Kancelaria Prezesa Rady Ministrów

Sąd Najwyższy

Naczelny Sąd Administracyjny

Wojewódzkie sądy administracyjne

Sądy powszechne – rejonowe, okręgowe i apelacyjne

Trybunat Konstytucyjny

Najwyższa Izba Kontroli

Biuro Rzecznika Praw Obywatelskich

Biuro Rzecznika Praw Dziecka

Biuro Ochrony Rządu

Biuro Bezpieczeństwa Narodowego

Centralne Biuro Antykorupcyjne

Ministerstwo Pracy i Polityki Społecznej

Ministerstwo Finansów

Ministerstwo Gospodarki

Ministerstwo Rozwoju Regionalnego

Ministerstwo Kultury i Dziedzictwa Narodowego

Ministerstwo Edukacji Narodowej

Ministerstwo Obrony Narodowej

Ministerstwo Rolnictwa i Rozwoju Wsi

Ministerstwo Skarbu Państwa

Ministerstwo Sprawiedliwości

Ministerstwo Infrastruktury

Ministerstwo Nauki i Szkolnictwa Wyższego

Ministerstwo Środowiska

Ministerstwo Spraw Wewnętrznych i Administracji

Ministerstwo Spraw Zagranicznych

Ministerstwo Zdrowia

Ministerstwo Sportu i Turystyki

Urząd Komitetu Integracji Europejskiej

Urząd Patentowy Rzeczypospolitej Polskiej

Urząd Regulacji Energetyki

Urząd do Spraw Kombatantów i Osób Represjonowanych

Urząd Transportu Kolejowego

Urząd Dozoru Technicznego

Urząd Rejestracji Produktów Leczniczych, Wyrobów Medycznych i Produktów Biobójczych

Urząd do Spraw Repatriacji i Cudzoziemców

Urząd Zamówień Publicznych

Urząd Ochrony Konkurencji i Konsumentów

Urząd Lotnictwa Cywilnego

Urząd Komunikacji Elektronicznej

Wyższy Urząd Górniczy

Główny Urząd Miar

Główny Urząd Geodezji i Kartografii

Główny Urząd Nadzoru Budowlanego

Główny Urząd Statystyczny

Krajowa Rada Radiofonii i Telewizji

Generalny Inspektor Ochrony Danych Osobowych

Państwowa Komisja Wyborcza

Państwowa Inspekcja Pracy

Rządowe Centrum Legislacji

Narodowy Fundusz Zdrowia

Polska Akademia Nauk

Polskie Centrum Akredytacji

Polskie Centrum Badań i Certyfikacji

Polska Organizacja Turystyczna

Polski Komitet Normalizacyjny

Zakład Ubezpieczeń Społecznych

Komisja Nadzoru Finansowego

Naczelna Dyrekcja Archiwów Państwowych

Kasa Rolniczego Ubezpieczenia Społecznego

Generalna Dyrekcja Dróg Krajowych i Autostrad

Państwowa Inspekcja Ochrony Roślin i Nasiennictwa

Komenda Główna Państwowej Straży Pożarnej

Komenda Główna Policji

Komenda Główna Straży Granicznej

Inspekcja Jakości Handlowej Artykułów Rolno-Spożywczych

Główny Inspektorat Ochrony Środowiska

Główny Inspektorat Transportu Drogowego

Główny Inspektorat Farmaceutyczny

Główny Inspektorat Sanitarny

Główny Inspektorat Weterynarii

Agencja Bezpieczeństwa Wewnętrznego

Agencja Wywiadu

Agencja Mienia Wojskowego

Wojskowa Agencja Mieszkaniowa

Agencja Restrukturyzacji i Modernizacji Rolnictwa

Agencja Rynku Rolnego

Agencja Nieruchomości Rolnych

Państwowa Agencja Atomistyki

Polska Agencja Żeglugi Powietrznej

Polska Agencja Rozwiązywania Problemów Alkoholowych

Agencja Rezerw Materiałowych

Narodowy Bank Polski

Narodowy Fundusz Ochrony Środowiska i Gospodarki Wodnej

Państwowy Fundusz Rehabilitacji Osób Niepełnosprawnych

Instytut Pamięci Narodowej – Komisja Ścigania Zbrodni Przeciwko Narodowi Polskiemu

Rada Ochrony Pamięci Walk i Męczeństwa

Służba Celna Rzeczypospolitej Polskiej

Państwowe Gospodarstwo Leśne ”Lasy Państwowe”

Polska Agencja Rozwoju Przedsiębiorczości

Urzędy wojewódzkie

Samodzielne Publiczne Zakłady Opieki Zdrowotnej, jeśli ich organem założycielskim jest minister, centralny organ administracji rządowej lub wojewoda

PORTUGAL

Presidência do Conselho de Ministros

Ministério das Finanças e da Administração Pública

Ministério da Defesa Nacional

Ministério dos Negócios Estrangeiros

Ministério da Administração Interna

Ministério da Justiça

Ministério da Economia e da Inovação

Ministério da Agricultura, Desenvolvimento Rural e Pescas

Ministério da Educação

Ministério da Ciência, Tecnologia e do Ensino Superior

Ministério da Cultura

Ministério da Saúde

Ministério do Trabalho e da Solidariedade Social

Ministério das Obras Públicas, Transportes e Comunicações

Ministério do Ambiente, do Ordenamento do Território e do Desenvolvimento Regional

Presidença da Republica

Tribunal Constitucional

Tribunal de Contas

Provedoria de Justiça

RUMÄNIEN

Administrația Prezidențială

Senatul României

Camera Deputaților

Inalta Curte de Casație și Justiție

Curtea Constituțională

Consiliul Legislativ

Curtea de Conturi

Consiliul Superior al Magistraturii

Parchetul de pe lângă Inalta Curte de Casație și Justiție

Secretariatul General al Guvernului

Cancelaria primului ministru

Ministerul Afacerilor Externe

Ministerul Economiei și Finanțelor

Ministerul Justiției

Ministerul Apărării

Ministerul Internelor și Reformei Administrative

Ministerul Muncii, Familiei și Egalității de Sanse

Ministerul pentru Intreprinderi Mici și Mijlocii, Comerț, Turism și Profesii Liberale

Ministerul Agriculturii și Dezvoltării Rurale

Ministerul Transporturilor

Ministerul Dezvoltării, Lucrărilor Publice și Locuinței

Ministerul Educației Cercetării și Tineretului

Ministerul Sănătății Publice

Ministerul Culturii și Cultelor

Ministerul Comunicațiilor și Tehnologiei Informației

Ministerul Mediului și Dezvoltării Durabile

Serviciul Român de Informații

Serviciul de Informații Externe

Serviciul de Protecție și Pază

Serviciul de Telecomunicații Speciale

Consiliul Național al Audiovizualului

Consiliul Concurenței (CC)

Direcția Națională Anticorupție

Inspectoratul General de Poliție

Autoritatea Națională pentru Reglementarea și Monitorizarea Achizițiilor Publice

Consiliul Național de Soluționare a Contestațiilor

Autoritatea Națională de Reglementare pentru Serviciile Comunitare de Utilități Publice(ANRSC)

Autoritatea Națională Sanitară Veterinară și pentru Siguranța Alimentelor

Autoritatea Națională pentru Protecția Consumatorilor

Autoritatea Navală Română

Autoritatea Feroviară Română

Autoritatea Rutieră Română

Autoritatea Națională pentru Protecția Drepturilor Copilului

Autoritatea Națională pentru Persoanele cu Handicap

Autoritatea Națională pentru Turism

Autoritatea Națională pentru Restituirea Proprietăților

Autoritatea Națională pentru Tineret

Autoritatea Națională pentru Cercetare Stiințifica

Autoritatea Națională pentru Reglementare în Comunicații și Tehnologia Informației

Autoritatea Națională pentru Serviciile Societății Informaționale

Autoritatea Electorală Permanente

Agenția pentru Strategii Guvernamentale

Agenția Națională a Medicamentului

Agenția Națională pentru Sport

Agenția Națională pentru Ocuparea Forței de Muncă

Agenția Națională de Reglementare în Domeniul Energiei

Agenția Română pentru Conservarea Energiei

Agenția Națională pentru Resurse Minerale

Agenția Română pentru Investiții Străine

Agenția Națională pentru Intreprinderi Mici și Mijlocii și Cooperație

Agenția Națională a Funcționarilor Publici

Agenția Națională de Administrare Fiscală

Agenția de Compensare pentru Achiziții de Tehnică Specială

Agenția Națională Anti-doping

Agenția Nucleară

Agenția Națională pentru Protecția Familiei

Agenția Națională pentru Egalitatea de Sanse între Bărbați și Femei

Agenția Națională pentru Protecția Mediului

Agenția națională Antidrog

SLOVENIEN

Predsednik Republike Slovenije

Državni zbor Republike Slovenije

Državni svet Republike Slovenije

Varuh človekovih pravic

Ustavno sodišče Republike Slovenije

Računsko sodišče Republike Slovenije

Državna revizijska komisja za revizijo postopkov oddaje javnih naročil

Slovenska akademija znanosti in umetnosti

Vladne službe

Ministrstvo za finance

Ministrstvo za notranje zadeve

Ministrstvo za zunanje zadeve

Ministrstvo za obrambo

Ministrstvo za pravosodje

Ministrstvo za gospodarstvo

Ministrstvo za kmetijstvo, gozdarstvo in prehrano

Ministrstvo za promet

Ministrstvo za okolje in, prostor

Ministrstvo za delo, družino in socialne zadeve

Ministrstvo za zdravje

Ministrstvo za javno upravo

Ministrstvo za šolstvo in šport

Ministrstvo za visoko šolstvo, znanost in tehnologijo

Ministrstvo za kulturo

Vrhovno sodišče Republike Slovenije

višja sodišča

okrožna sodišča

okrajna sodišča

Vrhovno državno tožilstvo Republike Slovenije

Okrožna državna tožilstva

Državno pravobranilstvo

Upravno sodišče Republike Slovenije

Višje delovno in socialno sodišče

delovna sodišča

Davčna uprava Republike Slovenije

Carinska uprava Republike Slovenije

Urad Republike Slovenije za preprečevanje pranja denarja

Urad Republike Slovenije za nadzor prirejanja iger na srečo

Uprava Republike Slovenije za javna plačila

Urad Republike Slovenije za nadzor proračuna

Policija

Inšpektorat Republike Slovenije za notranje zadeve

General štab Slovenske vojske

Uprava Republike Slovenije za zaščito in reševanje

Inšpektorat Republike Slovenije za obrambo

Inšpektorat Republike Slovenije za varstvo pred naravnimi in drugimi nesrečami

Uprava Republike Slovenije za izvrševanje kazenskih sankcij

Urad Republike Slovenije za varstvo konkurence

Urad Republike Slovenije za varstvo potrošnikov

Tržni inšpektorat Republike Slovenije

Urad Republike Slovenije za intelektualno lastnino

Inšpektorat Republike Slovenije za elektronske komunikacije, elektronsko podpisovanje in pošto

Inšpektorat za energetiko in rudarstvo

Agencija Republike Slovenije za kmetijske trge in razvoj podeželja

Inšpektorat Republike Slovenije za kmetijstvo, gozdarstvo in hrano

Fitosanitarna uprava Republike Slovenije

Veterinarska uprava Republike Slovenije

Uprava Republike Slovenije za pomorstvo

Direkcija Republike Slovenije za caste

Prometni inšpektorat Republike Slovenije

Direkcija za vodenje investicij v javno železniško infrastrukturo

Agencija Republike Slovenije za okolje

Geodetska uprava Republike Slovenije

Uprava Republike Slovenije za jedrsko varstvo

Inšpektorat Republike Slovenije za okolje in prostor

Inšpektorat Republike Slovenije za delo

Zdravstveni inšpektorat

Urad Republike Slovenije za kemikalije

Uprava Republike Slovenije za varstvo pred sevanji

Urad Republike Slovenije za meroslovje

Urad za visoko šolstvo

Urad Republike Slovenije za mladino

Inšpektorat Republike Slovenije za šolstvo in šport

Arhiv Republike Slovenije

Inšpektorat Republike Slovenije za kulturo in medije

Kabinet predsednika Vlade Republike Slovenije

Generalni sekretariat Vlade Republike Slovenije

Služba vlade za zakonodajo

Služba vlade za evropske zadeve

Služba vlade za lokalno samoupravo in regionalno politiko

Urad vlade za komuniciranje

Urad za enake možnosti

Urad za verske skupnosti

Urad za narodnosti

Urad za makroekonomske analize in razvoj

Statistični urad Republike Slovenije

Slovenska obveščevalno-varnostna agencija

Protokol Republike Slovenije

Urad za varovanje tajnih podatkov

Urad za Slovence v zamejstvu in po svetu

Služba Vlade Republike Slovenije za razvoj

Informacijski pooblaščenec

Državna volilna komisija

SLOVAKIEN

Ministerier och andra myndigheter i centralförvaltningen enligt lag nr 575/2001 Coll. om regeringens och den centrala statsadministrationens myndigheters struktur, i dess lydelse enligt senare förordningar:

Kancelária Prezidenta Slovenskej republiky

Národná rada Slovenskej republiky

Ministerstvo hospodárstva Slovenskej republiky

Ministerstvo financií Slovenskej republiky

Ministerstvo dopravy, pôšt a telekomunikácií Slovenskej republiky

Ministerstvo pôdohospodárstva Slovenskej republiky

Ministerstvo výstavby a regionálneho rozvoja Slovenskej republiky

Ministerstvo vnútra Slovenskej republiky

Ministerstvo obrany Slovenskej republiky

Ministerstvo spravodlivosti Slovenskej republiky

Ministerstvo zahraničných vecí Slovenskej republiky

Ministerstvo práce, sociálnych vecí a rodiny Slovenskej republiky

Ministerstvo životného prostredia Slovenskej republiky

Ministerstvo školstva Slovenskej republiky

Ministerstvo kultúry Slovenskej republiky

Ministerstvo zdravotníctva Slovenskej republiky

Úrad vlády Slovenskej republiky

Protimonopolný úrad Slovenskej republiky

Štatistický úrad Slovenskej republiky

Úrad geodézie, kartografie a katastra Slovenskej republiky

Úrad jadrového dozoru Slovenskej republiky

Úrad pre normalizáciu, metrológiu a skúšobníctvo Slovenskej republiky

Úrad pre verejné obstarávanie

Úrad priemyselného vlastníctva Slovenskej republiky

Správa štátnych hmotných rezerv Slovenskej republiky

Národný bezpečnostný úrad

Ústavný súd Slovenskej republiky

Najvyšši súd Slovenskej republiky

Generálna prokuratura Slovenskej republiky

Najvyšši kontrolný úrad Slovenskej republiky

Telekomunikačný úrad Slovenskej republiky

Úrad priemyselného vlastníctva Slovenskej republiky

Úrad pre finančný trh

Úrad na ochranu osobn ý ch udajov

Kancelária verejneho ochranu prav

FINLAND

Justitiekanslersämbetet

Kommunikationsministeriet

Fordonsförvaltningscentralen AKE

Luftfartsförvaltningen

Meteorologiska institutet

Sjöfartsverket

Havsforskningsinstitutet

Banförvaltningscentralen RHK

Järnvägsverket

Vägförvaltningen

Kommunikationsverket

Jord- och skogsbruksministeriet

Livsmedelssäkerhetsverket

Lantmäteriverket

Landsbygdsverket

Justitieministeriet

Dataombudsmannens byrå

Domstolar

Högsta domstolen

Högsta förvaltningsdomstolen

Hovrätter

Tingsrätter

Förvaltningsdomstolar

Marknadsdomstolen

Arbetsdomstolen

Försäkringsdomstolen

Konsumenttvistenämnden

Fångvårdsväsendet

HEUNI – Europeiska institutet för kriminalpolitik, verksamt i anslutning till Förenta Nationerna

Konkursombudsmannens byrå

Konsumenttvistenämnden

Justitieförvaltningens servicecentral

Justitieförvaltningens datateknikcentral

Rättspolitiska forskningsinstitutet

Rättsregistercentralen

Centralen för undersökning av olyckor

Brottspåföljdsverket

Brottspåföljdsområdets utbildningscentral

Rådet för brottsförebyggande

Sametinget

Riksåklagarämbetet

Fångvårdsväsendet

Undervisningsministeriet

Utbildningsstyrelsen

Statens filmgranskningsbyrå

Försvarsministeriet

Försvarsmakten

Inrikesministeriet

Befolkningsregistercentralen

Centralkriminalpolisen

Rörliga polisen

Gränsbevakningsväsendet

Länstyrelserna

Skyddspolisen

Polisyrkeshögskolan

Polisens teknikcentral

Polisens datacentral

Polisinrättningen i Helsingfors

Räddningsverket

Nödcentralsverket

Migrationsverket

Inrikesförvaltningens servicecentral

Social- och hälsovårdsministeriet

Besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden

Besvärsnämnden för socialtrygghet

Läkemedelsverket

Rättsskyddscentralen för hälsovården

Strålsäkerhetscentralen

Folkhälsoinstitutet

Utvecklingscentralen för läkemedelsbe-handling

Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral

Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes

Försäkringsinspektionen

Arbets- och näringsministeriet

Konsumentverket

Konkurrensverket

Patent- och registerstyrelsen

Riksförlikningsmännens byrå

Statliga förläggningar för asylsökande

Energimarknadsverket

Geologiska forskningscentralen

Försörjningsberedskapscentralen

Konsumentforskningscentralen

Centralen för turistfrämjande

Mätteknikcentralen

Tekes – utvecklingscentralen för teknologi och innovationer

Säkerhetsteknikcentralen

Statens tekniska forskningscentral

Nationella diskrimineringsnämnden

Arbetsrådet

Minoritetsombudsmannens byrå

Utrikesministeriet

Statsrådets kansli

Finansministeriet

Statskontoret

Skatteförvaltningen

Tullverket

Statistikcentralen

Statens ekonomiska forskiningscentral

Miljöministeriet

Finlands miljöcentral

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet

Statens revisionsverk

SVERIGE

A

Affärsverket svenska kraftnät

Akademien för de fria konsterna

Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden

Allmänna pensionsfonden

Allmänna reklamationsnämnden

Ambassader

Ansvarsnämnd, statens

Arbetsdomstolen

Arbetsförmedlingen

Arbetsgivarverk, statens

Arbetslivsinstitutet

Arbetsmiljöverket

Arkitekturmuseet

Arrendenämnder

Arvsfondsdelegationen

Arvsfondsdelegationen

B

Banverket

Barnombudsmannen

Beredning för utvärdering av medicinsk metodik, statens

Bergsstaten

Biografbyrå, statens

Biografiskt lexikon, svenskt

Birgittaskolan

Blekinge tekniska högskola

Bokföringsnämnden

Bolagsverket

Bostadsnämnd, statens

Bostadskreditnämnd, statens

Boverket

Brottsförebyggande rådet

Brottsoffermyndigheten

C

Centrala studiestödsnämnden

D

Danshögskolan

Datainspektionen

Departementen

Domstolsverket

Dramatiska institutet

E

Ekeskolan

Ekobrottsmyndigheten

Ekonomistyrningsverket

Ekonomiska rådet

Elsäkerhetsverket

Energimarknadsinspektionen

Energimyndighet, statens

EU/FoU-rådet

Exportkreditnämnden

Exportråd, Sveriges

F

Fastighetsmäklarnämnden

Fastighetsverk, statens

Fideikommissnämnden

Finansinspektionen

Finanspolitiska rådet

Finsk-svenska gränsälvskommissionen

Fiskeriverket

Flygmedicincentrum

Folkhälsoinstitut, statens

Fonden för fukt- och mögelskador

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Formas

Folke Bernadotte Akademin

Forskarskattenämnden

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap

Fortifikationsverket

Forum för levande historia

Försvarets materielverk

Försvarets radioanstalt

Försvarets underrättelsenämnd

Försvarshistoriska museer, statens

Försvarshögskolan

Försvarsmakten

Försäkringskassan

G

Gentekniknämnden

Geologiska undersökning

Geotekniska institut, statens

Giftinformationscentralen

Glesbygdsverket

Grafiska institutet och institutet för högre kommunikation- och reklamutbildning

Granskningsnämnden för radio och TV

Granskningsnämnden för försvarsuppfinningar

Gymnastik- och Idrottshögskolan

Göteborgs universitet

H

Handelsflottans kultur- och fritidsråd

Handelsflottans pensionsanstalt

Handelssekreterare

Handelskamrar, auktoriserade

Handikappombudsmannen

Handikappråd, statens

Harpsundsnämnden

Haverikommission, statens

Historiska museer, statens

Hjälpmedelsinstitutet

Hovrätterna

Hyresnämnder

Häktena

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Högskolan Dalarna

Högskolan i Borås

Högskolan i Gävle

Högskolan i Halmstad

Högskolan i Kalmar

Högskolan i Karlskrona/Ronneby

Högskolan i Kristianstad

Högskolan i Skövde

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Högskolan på Gotland

Högskolans avskiljandenämnd

Högskoleverket

Högsta domstolen

I

ILO kommittén

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Inspektionen för strategiska produkter

Institut för kommunikationsanalys, statens

Institut för psykosocial medicin, statens

Institut för särskilt utbildningsstöd, statens

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

Institutet för rymdfysik

Institutet för tillväxtpolitiska studier

Institutionsstyrelse, statens

Insättningsgarantinämnden

Integrationsverket

Internationella programkontoret för utbildningsområdet

J

Jordbruksverk, statens

Justitiekanslern

Jämställdhetsombudsmannen

Jämställdhetsnämnden

Järnvägar, statens

Järnvägsstyrelsen

K

Kammarkollegiet

Kammarrätterna

Karlstads universitet

Karolinska Institutet

Kemikalieinspektionen

Kommerskollegium

Konjunkturinstitutet

Konkurrensverket

Konstfack

Konsthögskolan

Konstnärsnämnden

Konstråd, statens

Konsulat

Konsumentverket

Krigsvetenskapsakademin

Krigsförsäkringsnämnden

Kriminaltekniska laboratorium, statens

Kriminalvården

Krisberedskapsmyndigheten

Kristinaskolan

Kronofogdemyndigheten

Kulturråd, statens

Kungl. biblioteket

Kungl. konsthögskolan

Kungl. musikhögskolan i Stockholm

Kungl. tekniska högskolan

Kungl. vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

Kungl vetenskapsakademin

Kustbevakningen

Kvalitets- och kompetensråd, statens

Kärnavfallsfondens styrelse

L

Lagrådet

Lantbruksuniversitet, Sveriges

Lantmäteriverket

Linköpings universitet

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

Livsmedelsverk, statens

Livsmedelsekonomiska institutet

Ljud- och bildarkiv, statens

Lokala säkerhetsnämnderna vid kärnkraftverk

Lotteriinspektionen

Luftfartsverket

Luftfartsstyrelsen

Luleå tekniska universitet

Lunds universitet

Läkemedelsverket

Läkemedelsförmånsnämnden

Länsrätterna

Länsstyrelserna

Lärarhögskolan i Stockholm

M

Malmö högskola

Manillaskolan

Maritima muséer, statens

Marknadsdomstolen

Medlingsinstitutet

Meteorologiska och hydrologiska institut, Sveriges

Migrationsverket

Militärhögskolor

Mittuniversitetet

Moderna museet

Museer för världskultur, statens

Musikaliska akademien

Musiksamlingar, statens

Myndigheten för handikappolitisk samordning

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

Myndigheten för skolutveckling

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning

Myndigheten för Sveriges nätuniversitet

Myndigheten för utländska investeringar i Sverige

Mälardalens högskola

N

Nationalmuseum

Nationellt centrum för flexibelt lärande

Naturhistoriska riksmuseet

Naturvårdsverket

Nordiska Afrikainstitutet

Notarienämnden

Nämnd för arbetstagares uppfinningar, statens

Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Nämnden för styrelserepresentationsfrågor

Nämnden mot diskriminering

Nämnden för elektronisk förvaltning

Nämnden för RH anpassad utbildning

Nämnden för hemslöjdsfrågor

O

Oljekrisnämnden

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Operahögskolan i Stockholm

P

Patent- och registreringsverket

Patentbesvärsrätten

Pensionsverk, statens

Personregisternämnd statens, SPAR-nämnden

Pliktverk, Totalförsvarets

Polarforskningssekretariatet

Post- och telestyrelsen

Premiepensionsmyndigheten

Presstödsnämnden

R

Radio- och TV–verket

Rederinämnden

Regeringskansliet

Regeringsrätten

Resegarantinämnden

Registernämnden

Revisorsnämnden

Riksantikvarieämbetet

Riksarkivet

Riksbanken

Riksdagsförvaltningen

Riksdagens ombudsmän

Riksdagens revisorer

Riksgäldskontoret

Rikshemvärnsrådet

Rikspolisstyrelsen

Riksrevisionen

Rikstrafiken

Riksutställningar, Stiftelsen

Riksvärderingsnämnden

Rymdstyrelsen

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

Räddningsverk, statens

Rättshjälpsmyndigheten

Rättshjälpsnämnden

Rättsmedicinalverket

S

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund

Sameskolstyrelsen och sameskolor

Sametinget

SIS, Standardiseringen i Sverige

Sjöfartsverket

Skatterättsnämnden

Skatteverket

Skaderegleringsnämnd, statens

Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor

Skogsstyrelsen

Skogsvårdsstyrelserna

Skogs och lantbruksakademien

Skolverk, statens

Skolväsendets överklagandenämnd

Smittskyddsinstitutet

Socialstyrelsen

Specialpedagogiska institutet

Specialskolemyndigheten

Språk- och folkminnesinstitutet

Sprängämnesinspektionen

Statistiska centralbyrån

Statskontoret

Stockholms universitet

Stockholms internationella miljöinstitut

Strålsäkerhetsmyndigheten

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, SIDA

Styrelsen för Samefonden

Styrelsen för psykologiskt försvar

Stängselnämnden

Svenska institutet

Svenska institutet för europapolitiska studier

Svenska ESF rådet

Svenska Unescorådet

Svenska FAO kommittén

Svenska Språknämnden

Svenska skeppshypotekskassan

Svenska institutet i Alexandria

Sveriges författarfond

Säkerhetspolisen

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

Södertörns högskola

T

Taltidningsnämnden

Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Teaterhögskolan i Stockholm

Tingsrätterna

Tjänstepensions och grupplivnämnd, statens

Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet

Totalförsvarets forskningsinstitut

Totalförsvarets pliktverk

Tullverket

Turistdelegationen

U

Umeå universitet

Ungdomsstyrelsen

Uppsala universitet

Utlandslönenämnd, statens

Utlänningsnämnden

Utrikesförvaltningens antagningsnämnd

Utrikesnämnden

Utsädeskontroll, statens

V

Valideringsdelegationen

Valmyndigheten

Vatten- och avloppsnämnd, statens

Vattenöverdomstolen

Verket för förvaltningsutveckling

Verket för högskoleservice

Verket för innovationssystem (VINNOVA)

Verket för näringslivsutveckling (NUTEK)

Vetenskapsrådet

Veterinärmedicinska anstalt, statens

Veterinära ansvarsnämnden

Väg- och transportforskningsinstitut, statens

Vägverket

Vänerskolan

Växjö universitet

Växtsortnämnd, statens

Å

Åklagarmyndigheten

Åsbackaskolan

Ö

Örebro universitet

Örlogsmannasällskapet

Östervångsskolan

Överbefälhavaren

Överklagandenämnden för högskolan

Överklagandenämnden för nämndemanna-uppdrag

Överklagandenämnden för studiestöd

Överklagandenämnden för totalförsvaret

FÖRENADE KUNGARIKET

Cabinet Office

Office of the Parliamentary Counsel

Central Office of Information

Charity Commission

Crown Estate Commissioners (Vote Expenditure Only)

Crown Prosecution Service

Department for Business, Enterprise and Regulatory Reform

Competition Commission

Gas and Electricity Consumers’ Council

Office of Manpower Economics

Department for Children, Schools and Families

Department of Communities and Local Government

Rent Assessment Panels

Department for Culture, Media and Sport

British Library

British Museum

Commission for Architecture and the Built Environment

The Gambling Commission

Historic Buildings and Monuments Commission for England (English Heritage)

Imperial War Museum

Museums, Libraries and Archives Council

National Gallery

National Maritime Museum

National Portrait Gallery

Natural History Museum

Science Museum

Tate Gallery

Victoria and Albert Museum

Wallace Collection

Department for Environment, Food and Rural Affairs

Agricultural Dwelling House Advisory Committees

Agricultural Land Tribunals

Agricultural Wages Board and Committees

Cattle Breeding Centre

Countryside Agency

Plant Variety Rights Office

Royal Botanic Gardens, Kew

Royal Commission on Environmental Pollution

Department of Health

Dental Practice Board

National Health Service Strategic Health Authorities

NHS Trusts

Prescription Pricing Authority

Department for Innovation, Universities and Skills

Higher Education Funding Council for England

National Weights and Measures Laboratory

Patent Office

Department for International Development

Department of the Procurator General and Treasury Solicitor

Legal Secretariat to the Law Officers

Department for Transport

Maritime and Coastguard Agency

Department for Work and Pensions

Disability Living Allowance Advisory Board

Independent Tribunal Service

Medical Boards and Examining Medical Officers (War Pensions)

Occupational Pensions Regulatory Authority

Regional Medical Service

Social Security Advisory Committee

Export Credits Guarantee Department

Foreign and Commonwealth Office

Wilton Park Conference Centre

Government Actuary’s Department

Government Communications Headquarters

Home Office

HM Inspectorate of Constabulary

House of Commons

House of Lords

Ministry of Defence

Defence Equipment & Support

Meteorological Office

Ministry of Justice

Boundary Commission for England

Combined Tax Tribunal

Council on Tribunals

Court of Appeal – Criminal

Employment Appeals Tribunal

Employment Tribunals

HMCS Regions, Crown, County and Combined Courts (England and Wales)

Immigration Appellate Authorities

Immigration Adjudicators

Immigration Appeals Tribunal

Lands Tribunal

Law Commission

Legal Aid Fund (England and Wales)

Office of the Social Security Commissioners

Parole Board and Local Review Committees

Pensions Appeal Tribunals

Public Trust Office

Supreme Court Group (England and Wales)

Transport Tribunal

The National Archives

National Audit Office

National Savings and Investments

National School of Government

Northern Ireland Assembly Commission

Northern Ireland Court Service

Coroners Courts

County Courts

Court of Appeal and High Court of Justice in Northern Ireland

Crown Court

Enforcement of Judgements Office

Legal Aid Fund

Magistrates’ Courts

Pensions Appeals Tribunals

Northern Ireland, Department for Employment and Learning

Northern Ireland, Department for Regional Development

Northern Ireland, Department for Social Development

Northern Ireland, Department of Agriculture and Rural Development

Northern Ireland, Department of Culture, Arts and Leisure

Northern Ireland, Department of Education

Northern Ireland, Department of Enterprise, Trade and Investment

Northern Ireland, Department of the Environment

Northern Ireland, Department of Finance and Personnel

Northern Ireland, Department of Health, Social Services and Public Safety

Northern Ireland, Office of the First Minister and Deputy First Minister

Northern Ireland Office

Crown Solicitor’s Office

Department of the Director of Public Prosecutions for Northern Ireland

Forensic Science Laboratory of Northern Ireland

Office of the Chief Electoral Officer for Northern Ireland

Police Service of Northern Ireland

Probation Board for Northern Ireland

State Pathologist Service

Office of Fair Trading

Office for National Statistics

National Health Service Central Register

Office of the Parliamentary Commissioner for Administration and Health Service Commissioners

Paymaster General’s Office

Postal Business of the Post Office

Privy Council Office

Public Record Office

HM Revenue and Customs

The Revenue and Customs Prosecutions Office

Royal Hospital, Chelsea

Royal Mint

Rural Payments Agency

Scotland, Auditor-General

Scotland, Crown Office and Procurator Fiscal Service

Scotland, General Register Office

Scotland, Queen’s and Lord Treasurer’s Remembrancer

Scotland, Registers of Scotland

The Scotland Office

The Scottish Ministers

Architecture and Design Scotland

Crofters Commission

Deer Commission for Scotland

Lands Tribunal for Scotland

National Galleries of Scotland

National Library of Scotland

National Museums of Scotland

Royal Botanic Garden, Edinburgh

Royal Commission on the Ancient and Historical Monuments of Scotland

Scottish Further and Higher Education Funding Council

Scottish Law Commission

Community Health Partnerships

Special Health Boards

Health Boards

The Office of the Accountant of Court

High Court of Justiciary

Court of Session

HM Inspectorate of Constabulary

Parole Board for Scotland

Pensions Appeal Tribunals

Scottish Land Court

Sheriff Courts

Scottish Police Services Authority

Office of the Social Security Commissioners

The Private Rented Housing Panel and Private Rented Housing Committees

Keeper of the Records of Scotland

The Scottish Parliamentary Body Corporate

HM Treasury

Office of Government Commerce

United Kingdom Debt Management Office

The Wales Office (Office of the Secretary of State for Wales)

The Welsh Ministers

Higher Education Funding Council for Wales

Local Government Boundary Commission for Wales

The Royal Commission on the Ancient and Historical Monuments of Wales

Valuation Tribunals (Wales)

Welsh National Health Service Trusts and Local Health Boards

Welsh Rent Assessment Panels

BILAGA V

BILAGA VI

I detta direktiv används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

1)

a) tekniska specifikationer: i fråga om offentliga byggentreprenadkontrakt, samtliga tekniska föreskrifter, vilka bland annat skall upptas i de allmänna specifikationerna, med angivande av de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att materialet, produkten eller varan skall kunna beskrivas på ett sådant sätt att detta lämpar sig för den upphandlande myndighetens planerade användning. Dessa egenskaper skall omfatta nivå på miljöprestanda, projektering för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för funktionshindrade) och bedömning av överensstämmelse, prestanda, säkerhet och mått, samt förfarandena vid bedömning av kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning och märkning samt produktionsprocesser och -metoder. De skall även innefatta bestämmelser om projektering och kostnad, provnings- och kontrollregler, villkoren för att entreprenaden skall antas, tekniken eller metoderna för byggnadsverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande myndigheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar har möjlighet att föreskriva i fråga om den fullbordade entreprenaden samt om ingående material eller delar.

b) teknisk specifikation: i fråga om offentliga tjänste- eller varukontrakt, en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, som kvalitetsnivåer, nivå på miljöprestanda, projektering för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för funktionshindrade) och bedömning av överensstämmelse, prestanda, produktens användningsområde, säkerhet eller mått, samt krav på produkten angående den beteckning under vilken den saluförs, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning, bruksanvisningar, produktionsprocesser och -metoder samt förfaranden vid bedömning av överensstämmelse.

2) standard: en teknisk specifikation som godkänts av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad och kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som faller under en av följande kategorier:

— Internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

— Europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

— Nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

3) europeiskt tekniskt godkännande: en positiv teknisk bedömning av en produkts lämplighet för att användas för ett bestämt ändamål, grundad på att de grundläggande kraven på byggentreprenaden är uppfyllda genom produktens konstitutiva egenskaper tillsammans med de villkor som fastställts för användningen och utnyttjandet. Ett europeiskt tekniskt godkännande skall utfärdas av ett organ för godkännande som för detta ändamål utsetts av medlemsstaten.

4) gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation som har utarbetats i enlighet med ett förfarande som erkänts av medlemsstaterna och som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

5) teknisk referens: en produkt, med undantag för officiella standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov.

BILAGA VII

BILAGA VII A

MEDDELANDE OM OFFENTLIGGÖRANDE AV FÖRHANDSMEDDELANDE OM UPPHANDLARPROFIL

1. Land där den upphandlande myndigheten finns

2. Den upphandlande myndighetens namn

3. Internetadress för upphandlarprofilen (URL)

4. Referensnummer enligt CPV-nomenklaturen

FÖRHANDSMEDDELANDE

1. Den upphandlande myndighetens namn, adress, faxnummer, e-postadress samt i förekommande fall motsvarande uppgifter för den enhet som kan lämna ytterligare information och, i fråga om tjänste- och byggentreprenadkontrakt, de enheter som tillhandahåller information, t.ex. via den aktuella statliga webbplatsen, om det allmänna regelverk för skatter, miljöskydd, anställningsskydd och arbetsvillkor som gäller på den plats där kontraktet skall fullgöras.

2. I tillämpliga fall, angivande av att det rör sig om ett offentligt kontrakt som är reserverat för skyddade verkstäder eller ett kontrakt som skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning.

3. För offentliga byggentreprenadkontrakt: slag och omfattning av byggentreprenaden, plats för utförande; om entreprenaden är uppdelad i flera delar, väsentliga särdrag för de olika delarna i förhållande till entreprenaden; om möjligt en uppskattning av kostnadsramen för arbetet, referensnummer enligt nomenklaturen. För offentliga varukontrakt: Slag och mängd eller värde avseende de produkter som skall levereras, nomenklaturens referensnummer; referensnummer enligt nomenklaturen. För offentliga tjänstekontrakt: planerad total upphandling i var och en av tjänstekategorierna enligt bilaga II A, referensnummer enligt nomenklaturen.

4. Preliminärt datum när förfarandet för tilldelning av kontraktet eller kontrakten skall inledas, inom varje kategori när det gäller offentlig upphandling av tjänster.

5. I tillämpliga fall, angivande av att det rör sig om ett ramavtal.

6. I tillämpliga fall, övriga upplysningar.

7. Datum då meddelandet avsänts eller då meddelandet om offentliggörande av detta meddelande om upphandlarprofil avsänts.

8. Angivande av huruvida upphandlingen omfattas av avtalet.

MEDDELANDE OM UPPHANDLING

Öppna förfaranden, selektiva förfaranden, konkurrenspräglad dialog, förhandlade förfaranden:

1) Den upphandlande myndighetens namn, adress, telefon- och faxnummer och e-postadress.

2) I tillämpliga fall, angivande av att det rör sig om ett offentligt kontrakt som är reserverat för skyddade verkstäder eller ett kontrakt som skall fullgöras inom ramen för program för skyddad anställning.

3)

a) Det valda upphandlingsförfarandet.

b) I tillämpliga fall, skäl till det påskyndade förfarandet (i fråga om selektiva och förhandlade förfaranden).

c) I tillämpliga fall, angivande av om det rör sig om ett ramavtal.

d) I tillämpliga fall, angivande av om det rör sig om ett dynamiskt inköpssystem.

e) I tillämpliga fall, användning av elektronisk auktion (vid öppna, selektiva eller förhandlade förfaranden, i det fall som avses i artikel 30.1 a).

4) Typ av upphandling.

5) Plats för utförande/genomförande av byggentreprenaden, leverans av varorna eller tjänsterna.

6)

a) För byggentreprenadkontrakt:

Slag och omfattning av det arbete som skall utföras och allmän beskrivning av entreprenaden. Ange särskilt option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen samt antalet eventuella förlängningar. Om entreprenaden eller kontraktet är uppdelat i flera delar skall storleksordningen på de olika delarna anges; referensnummer enligt nomenklaturen.

Uppgifter om syftet med entreprenaden eller kontraktet när det senare även innebär projektering.

När det gäller ramavtal, ange även ramavtalets planerade löptid, det totala beräknade värdet för entreprenaden under hela ramavtalets löptid samt, i den utsträckning detta är möjligt, kontraktens värde och frekvens.

b) För varukontrakt:

Slag av varor som skall levereras med särskilt angivande av om anbuden infordras med avseende på köp, leasing, hyra, hyrköp eller en kombination av dessa, referensnummer enligt nomenklaturen. Mängd av de varor som skall levereras med särskilt angivande av option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen samt antalet eventuella förlängningar och referensnummer enligt nomenklaturen.

I samband med tidsbegränsade kontrakt eller kontrakt som kan förnyas inom en given tid anges även, om möjligt, tidsplanen för planerade senare varuupphandlingar.

När det gäller ramavtal, ange även ramavtalets planerade löptid, det totala beräknade värdet för varorna under hela ramavtalets löptid samt, i den utsträckning detta är möjligt, kontraktens värde och frekvens.

c) För tjänstekontrakt:

Tjänstekategori och benämning. Referensnummer enligt nomenklaturen. Omfattning av de tjänster som skall levereras. Ange särskilt option på fortsatt upphandling och, om möjligt, en uppskattning av tidpunkten för utnyttjande av optionen samt antalet eventuella förlängningar. I samband med kontrakt som kan förnyas inom en given tid anges även, om möjligt, tidsplanen för senare tjänsteupphandling. När det gäller ramavtal, ange även ramavtalets planerade löptid, det totala beräknade värdet för tjänsterna under hela ramavtalets löptid samt, i den utsträckning detta är möjligt, kontraktens värde och frekvens.

Angivande av huruvida utförandet av tjänsten enligt lagar eller författningar är förbehållet en viss yrkesgrupp. Hänvisning till lag eller författning.

Angivande av huruvida juridiska personer skall ange namn och yrkeskvalifikationer på den personal som är ansvarig för utförandet av tjänsten.

7) Om kontrakten är uppdelade i flera delar skall det anges om de ekonomiska aktörerna kan lämna anbud på en, flera och/eller alla delar.

8) Sista datum för slutförande av byggentreprenaden/varu-/tjänsteleveranserna eller byggentreprenad-/varu-/tjänstekontraktets varaktighet och, så långt det är möjligt, sista datum för påbörjande av byggentreprenaden eller sista datum för påbörjande eller genomförande av varuleveransen eller tillhandahållandet av tjänsterna.

9) Tillåtelse av eller förbud mot alternativa anbud.

10) I förekommande fall, särskilda villkor för kontraktets fullgörande.

11) Öppna förfaranden:

a) Namn, adress, telefon- och faxnummer samt e-postadress till den avdelning från vilken kontraktshandlingar och förfrågningsunderlag kan beställas.

b) I förekommande fall, sista datum för sådan beställning.

c) I förekommande fall, belopp och betalningsvillkor för sådana dokument.

12)

a) Sista datum för mottagande av anbud eller preliminära anbud, om det rör sig om införandet av ett dynamiskt inköpssystem (öppna förfaranden).

b) Sista datum för mottagande av begäran om deltagande (selektiva och förhandlade förfaranden).

c) Adress till vilken dessa skall skickas.

d) Det eller de språk som dessa skall vara avfattade på.

13) Öppna förfaranden:

a) Personer som får närvara vid öppnandet av anbuden.

b) Datum, tid och plats för öppnandet.

14) I tillämpliga fall, de säkerheter och garantier som begärs.

15) Huvudsakliga villkor för finansiering och betalning och/eller hänvisning till de texter som innehåller villkoren.

16) I tillämpliga fall, den rättsliga form som en grupp ekonomiska aktörer som tilldelas kontrakt skall anta.

17) De urvalskriterier avseende de ekonomiska aktörernas personliga ställning som kan leda till att de utesluts och de uppgifter som begärs som bevis på att de inte tillhör de kategorier som motiverar uteslutning. Urvalskriterier och uppgifter om den ekonomiska aktörens personliga ställning samt de uppgifter och handlingar som krävs för bedömningen av de ekonomiska och tekniska minimikrav som de ekonomiska aktörerna skall uppfylla. Minimistandardnivåer som eventuellt krävs.

18) För ramavtal: planerat antal, i tillämpliga fall högsta antal, deltagande ekonomiska aktörer, planerad löptid och i tillämpliga fall angivande av skälen till en löptid på över fyra år.

19) För konkurrenspräglad dialog och förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling, ange i tillämpliga fall användning av ett förfarande i successiva etapper i syfte att gradvis minska antalet lösningar att diskutera eller anbud att förhandla om.

20) För selektiva förfaranden, konkurrenspräglad dialog och förhandlade förfaranden med offentliggörande av ett meddelande om upphandling, vid utnyttjande av möjligheten att minska antalet anbudssökande som ombeds lämna ett anbud, delta i en dialog eller förhandla: planerat minsta antal och i tillämpliga fall högsta antal anbudssökande samt de objektiva kriterier som skall användas för att utse dessa anbudssökande.

21) Den tid anbudsgivaren skall vara bunden av sitt anbud (öppna förfaranden).

22) I förekommande fall, namn och adress på ekonomiska aktörer som den upphandlande myndigheten redan utsett (förhandlade förfaranden).

23) De kriterier som avses i artikel 53 och som skall användas vid tilldelning av kontrakt: ”lägsta pris” eller ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet”. De kriterier som utgör det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet samt deras inbördes viktning skall anges om de inte framgår av specifikationerna eller, vid konkurrenspräglad dialog, av det beskrivande dokumentet.

24) Namn på och adress till det organ som är behörigt vid överklaganden eller i förekommande fall medling. Exakta uppgifter om sista dag för överklagande eller vid behov tjänstens namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress från vilken dessa upplysningar kan erhållas.

25) Datum för offentliggörande av förhandsmeddelande i enlighet med de tekniska specifikationer för offentliggörande som anges i bilaga VIII eller uppgift om att sådant offentliggörande inte skall äga rum.

26) Datum då meddelandet avsänts.

27) Angivande av om kontraktet omfattas av avtalet om offentlig upphandling eller ej.

MEDDELANDE OM FÖRENKLAD UPPHANDLING INOM RAMEN FÖR ETT DYNAMISKT INKÖPSSYSTEM

1. Det land där den upphandlande myndigheten finns.

2. Den upphandlande myndighetens namn och e-postadress.

3. Hänvisning till offentliggörandet av det meddelande om upphandling som rör ett dynamiskt inköpssystem.

4. E-postadress där förfrågningsunderlaget och de kompletterande handlingarna för det dynamiska inköpssystemet finns tillgängliga.

5. Föremålet för upphandlingen: Beskrivning genom koderna i CPV-nomenklaturen och upphandlingens mängd eller omfattning.

6. Tidsperiod inom vilken preliminära anbud skall lämnas in.

MEDDELANDE OM TILLDELNING AV KONTRAKT

1. Den upphandlande myndighetens namn och adress.

2. Det valda upphandlingsförfarandet. Vid förhandlat förfarande utan föregående offentliggörande av meddelande (artikel 28), motivering.

3. För byggentreprenadkontrakt: slag och omfattning av de tjänster som skall tillhandahållas och en allmän beskrivning av entreprenaden. För varukontrakt: slag och mängd av de produkter som levereras, i förekommande fall, per leverantör; referensnummer enligt nomenklaturen. För tjänstekontrakt: tjänstekategori och benämning; referensnummer enligt nomenklaturen; omfattning av upphandlade tjänster.

4. Datum för tilldelning av kontrakt.

5. Kriterier för tilldelning av kontrakt.

6. Antal mottagna anbud.

7. Namn och adress på den eller de ekonomiska aktörer som tilldelats kontrakt.

8. Erlagt pris (minimum/maximum) eller prisklass.

9. Det/de tilldelade kontraktens värde eller högsta och lägsta anbud som har beaktats vid tilldelningen av kontraktet.

10. Värde och omfattning av den del av kontraktet som eventuellt kan bli utlagt på tredje man.

11. Datum för offentliggörande av meddelandet om upphandling i enlighet med de tekniska specifikationer för offentliggörande som återfinns i bilaga VIII.

12. Datum då meddelandet avsänts.

13. Namn på och adress till det organ som är behörigt vid överklaganden eller i förekommande fall medling. Exakta uppgifter om sista dag för överklagande eller vid behov tjänstens namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress från vilken dessa upplysningar kan erhållas.

BILAGA VII B

1. Den upphandlande myndighetens namn, adress, faxnummer och e-postadress.

2.

a) Plats för utförande av entreprenaden.

b) Koncessionens syfte: slag och omfattning av prestationerna.

3.

a) Sista datum för inlämnande av anbud.

b) Adress till vilken anbuden skall sändas.

c) Det eller de språk på vilket/vilka de skall avfattas.

4. Personliga, tekniska och finansiella villkor som skall uppfyllas av de anbudssökande.

5. Kriterier som kommer att användas vid tilldelning av kontrakt.

6. I tillämpliga fall, minsta procentandel av arbetet som läggs ut på tredje man.

7. Datum då meddelandet avsänts.

8. Namn på och adress till det organ som är behörigt vid överklaganden eller i förekommande fall medling. Exakta uppgifter om sista dag för överklagande eller vid behov tjänstens namn, adress, telefonnummer, faxnummer och e-postadress från vilken dessa upplysningar kan erhållas.

BILAGA VII C

1.

a) Plats för utförande.

b) Slag och omfattning av tjänsterna, allmänna karakteristika för arbetet.

2. Eventuell tidsfrist för utförandet.

3. Namn och adress på det organ där förfrågningsunderlaget och de kompletterande handlingarna kan begäras.

4.

a) Tidsfrister för mottagande av anbudsansökningar och anbud.

b) Adress till vilken de skall sändas.

c) Det eller de språk på vilket/vilka de skall avfattas.

5. I tillämpliga fall, den säkerhet eller de garantier som krävs.

6. Personliga, tekniska och finansiella villkor som skall uppfyllas av de anbudssökande.

7. Kriterier som kommer att användas vid tilldelning av kontrakt.

8. Datum då meddelandet avsänts.

BILAGA VII D

MEDDELANDE OM PROJEKTTÄVLING

1. Namn, adress, faxnummer och e-postadress för den upphandlande myndigheten och för de avdelningar där kompletterande handlingar kan erhållas.

2. Beskrivning av projektet.

3. Typ av projekttävling: öppen eller selektiv.

4. Vid en öppen projekttävling: sista datum för inlämnande av projekt.

5. Vid en selektiv projekttävling:

a) Planerat antal deltagare.

b) I tillämpliga fall, namnet på de deltagare som redan utsetts.

c) Kriterier för urval av deltagare.

d) Sista datum för ansökan om deltagande.

6. I tillämpliga fall, ange om deltagande förbehålls en viss yrkesgrupp.

7. Kriterier vid bedömning av projekten.

8. I tillämpliga fall, namn på de jurymedlemmar som utsetts.

9. Ange om juryns beslut är bindande för den upphandlande myndigheten.

10. I tillämpliga fall, antal och värde på priserna.

11. I tillämpliga fall, ange de utbetalningar som skall göras till samtliga deltagare.

12. Ange huruvida de kontrakt som följer på projekttävlingen kommer att tilldelas vinnaren eller vinnarna i projekttävlingen.

13. Datum då meddelandet avsänts.

MEDDELANDE OM RESULTATEN AV EN PROJEKTTÄVLING

1. Den upphandlande myndighetens namn, adress, faxnummer och e-postadress.

2. Beskrivning av projektet.

3. Totalt deltagarantal.

4. Antal utländska deltagare.

5. Tävlingens vinnare.

6. I tillämpliga fall, pris(er).

7. Hänvisning till meddelandet om projekttävlingen.

8. Datum då meddelandet avsänts.

BILAGA VIII

1. Offentliggörande av meddelanden

a) De upphandlande myndigheterna skall översända de meddelanden som avses i artiklarna 35, 58, 64 och 69 till Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer i det format som fastställs i de tillämpningsföreskrifter som kommissionen skall anta i enlighet med det förfarande som avses i artikel 77.2. De förhandsmeddelanden som avses i artikel 35.1 första stycket om upphandlarprofil enligt punkt 2 b skall även följa detta format, liksom även meddelandet om detta offentliggörande.

b) De meddelanden som avses i artiklarna 35, 58, 64 och 69 skall offentliggöras av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer eller av de upphandlande myndigheterna vid förhandsmeddelanden om upphandlarprofil enligt artikel 35.1 första stycket. De upphandlande myndigheterna kan därutöver offentliggöra denna information på Internet i form av den ”upphandlarprofil” som avses i punkt 2 b.

c) Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer skall till den upphandlande myndigheten sända en bekräftelse på det offentliggörande som avses i artikel 36.8.

2. Offentliggörande av kompletterande upplysningar.

a) De upphandlande myndigheterna uppmanas att offentliggöra samtliga specifikationer och kompletterande handlingar på Internet.

b) Upphandlarprofilen kan innehålla det förhandsmeddelande som avses i artikel 35.1 första stycket, uppgifter om pågående upphandlingar, planerade inköp, tilldelade kontrakt, annullerade förfaranden samt all annan information av allmänt intresse, såsom kontaktpunkter, telefon- och faxnummer, post- och e-postadress.

3. Format och förfaranden för överföring av meddelanden på elektronisk väg

Format och förfaranden för överföring av meddelanden på elektronisk väg är tillgängliga på följande Internetadress: http://simap.eu.int.

BILAGA IX

BILAGA IX A

Yrkesregistren samt motsvarande försäkringar och intyg för varje medlemsstat:

Belgien: Registre du Commerce, Handelsregister,

Bulgarien: Търговски регистър,

Danmark: Erhvervs- og Selskabsstyrelsen,

Tyskland: Handelsregister och Handwerksrolle,

Grekland: Registret för avtalsslutande företag (Μητρώο Εργοληπτικών Επιχειρήσεων – MEEΠ) under ministeriet för miljö, markplanering och anläggningsarbeten (YΠΕΧΩΔΕ),

Spanien: Registro Oficial de Empresas Clasificadas del Ministerio de Hacienda,

Frankrike: Registre du commerce et des sociétés och Répertoire des métiers,

i Kroatien, ”Sudski registar trgovačkih društava u Republici Hrvatskoj” eller ”Obrtni registar Republike Hrvatske”,

Irland: leverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller från Registrar of Friendly Societies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma,

Italien: Registro della Camera di commercio, industria, agricoltura e artigianato,

Luxemburg: Registre aux firmes och Rôle de la chambre des métiers,

Nederländerna: Handelsregister,

Österrike: Firmenbuch, Gewerberegister, Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern,

Portugal: Instituto dos Mercados de Obras Públicas e Particulares e do Imobiliário (IMOPPI),

Rumänien: Registrul Comerțului,

Finland: Kaupparekisteri – Handelsregistret,

Sverige: Aktiebolags-, handel eller föreningsregistren,

Förenade kungariket: entreprenören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma.

BILAGA IX B

Yrkes- och handelsregistren samt motsvarande försäkringar och intyg:

Belgien: Registre du commerce – Handelsregister,

Bulgarien: Търговски регистър,

Danmark: Erhvervs- og Selskabsstyrelsen,

Tyskland: Handelsregister och Handwerksrolle,

Grekland: Βιοτεχνικό ή Εμπορικό ή Βιομηχανικό Επιμελητήριο,

Spanien: Registro Mercantil eller, för icke-registrerade personer, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket,

Frankrike: Registre du commerce et des sociétés och Répertoire des métiers,

i Kroatien, ”Sudski registar trgovačkih društava u Republici Hrvatskoj” eller ”Obrtni registar Republike Hrvatske”,

Irland: leverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller från Registrar of Friendly Societies med uppgift om att leverantörens rörelse är incorporated eller registered, eller, om detta inte är fallet, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma,

Italien: Registro della Camera di commercio, industria, agricoltura e artigianato och Registro delle Commissioni provinciali per l'artigianato,

Luxemburg: Registre aux firmes och Rôle de la chambre des métiers,

Nederländerna: Handelsregister,

Österrike: Firmenbuch, Gewerberegister, Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern,

Portugal: Registo Nacional das Pessoas Colectivas,

Rumänien: Registrul Comerțului,

Finland: Kaupparekisteri – Handelsregistret,

Sverige: Aktiebolags-, handels- eller föreningsregistren,

Förenade kungariket: leverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies med uppgift om att leverantörens rörelse är incorporated eller registered, eller, om detta inte är fallet, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma.

BILAGA IX C

Yrkes- och handelsregistren samt motsvarande försäkringar och intyg:

Belgien: Registre du commerce – Handelsregister och Ordres professionnels – Beroepsorden,

Bulgarien: Търговски регистър,

Danmark: Erhvervs- og Selskabsstyrelsen,

Tyskland: Handelsregister, Handwerksrolle, Vereinsregister, Partnerschaftsregister och Mitgliedsverzeichnisse der Berufskammern der Länder,

Grekland: tjänsteleverantören kan åläggas att förete ett intyg om att vederbörande under ed inför en notarie försäkrat att han utövar yrket i fråga; i fall som omfattas av gällande nationell lagstiftning, för tillhandahållandet av sådana undersökningar som avses i bilaga II A, yrkesregistret Μητρώο Μελετητών och Μητρώο Γραφείων Μελετών,

Spanien: Registro Oficial de Empresas Clasificadas del Ministerio de Hacienda,

Frankrike: Registre du commerce et des sociétés och Répertoire des métiers,

i Kroatien, ”Sudski registar trgovačkih društava u Republici Hrvatskoj” eller ”Obrtni registar Republike Hrvatske”,

Irland: tjänsteleverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller från Registrar of Friendly Societies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma,

Italien, Registro della Camera di commercio, industria, agricoltura e artigianato, Registro delle commissioni provinciali per l'artigianato eller Consiglio nazionale degli ordini professionali,

Luxemburg: Registre aux firmes och Rôle de la chambre des métiers,

Nederländerna: Handelsregister,

Österrike: Firmenbuch, Gewerberegister, Mitgliederverzeichnisse der Landeskammern,

Portugal: Registo nacional das Pessoas Colectivas,

Rumänien: Registrul Comerțului,

Finland: Kaupparekisteri – Handelsregistret,

Sverige: Aktiebolags-, handels- eller föreningsregistren,

Förenade kungariket: tjänsteleverantören kan åläggas att visa upp ett intyg från Registrar of Companies eller, i avsaknad av detta, ett intyg om att vederbörande under ed har försäkrat att han utövar yrket i det land där han är etablerad, på en viss plats och under angiven firma.

BILAGA X

Utrustning för elektronisk mottagning av anbud och anbudsansökningar samt för översändning av ritningar och planer skall, i fråga om teknik och lämpliga förfaranden, åtminstone garantera att

a) de elektroniska signaturerna för anbud, anbudsansökningar, ritningar och planer överensstämmer med de nationella bestämmelserna enligt direktiv 1999/93/EG,

b) exakt tid och dag för mottagande av anbud, anbudsansökningar, ritningar och planer kan fastställas noggrant,

c) det inom rimliga gränser kan säkerställas att ingen har tillträde till de uppgifter som överförts enligt dessa krav före utgången av de fastställda tidsfristerna,

d) det vid överträdelse av detta förbud mot tillträde finns rimliga garantier för att överträdelsen klart kan spåras,

e) endast behöriga personer får fastställa eller ändra datum för öppnande av mottagna uppgifter,

f) tillträde till samtliga eller en del av de insända uppgifterna i de olika etapperna av förfarandet för kontraktstilldelning eller av projekttävlingen endast är möjlig om de behöriga personerna agerar samtidigt,

g) de insända uppgifterna inte kan göras tillgängliga förrän efter det fastställda datumet vid ett samtidigt agerande av de behöriga personerna,

h) de uppgifter som mottagits och öppnats enligt dessa krav är tillgängliga endast för de personer som har behörighet att få kännedom om dem.

BILAGA XI

BILAGA XII