M 12204-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Miljö- och byggnämndens, Region Gotland, beslut den 14 oktober 2024 (ärende MBNV-2023-1457) att förelägga om kompletterande undersökning på fastigheten i Gotlands kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM M 12204-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Miljö- och byggnämnden, Region Gotland (nämnden) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska undanröja mark- och miljödomstolens dom och i första hand fastställa nämndens beslut och i andra hand återförvisa målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt behandling.

NCC Industry AB (bolaget) har motsatt sig att mark- och miljödomstolens dom ändras.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Nämnden har anfört i huvudsak följande.

Nämnden delar inte mark- och miljödomstolens bedömning att föroreningshalterna är låga i två av grundvattenrören i de senast tagna proverna. Analyserade halter av arsenik i rör GV 2301 har vid båda provtagningstillfällena varit höga. Halterna överstiger Livsmedelsverkets riktvärde för enskilt dricksvatten och är att klassas som mycket hög halt (klass 5) enligt Statens geologiska undersöknings (SGU) tillståndsklasser för oorganiska ämnen i grundvatten. Övriga provtagna grundvattenrör, som visat på låga arsenikhalter, ligger på 100 200 meters avstånd från rör GV 2301 och är inte placerade i grundvattenriktningen i förhållande till det röret. Omfattningen av spridning av arsenikförorening i grundvattenriktningen är därmed inte känd. Närmaste bostadsfastigheter i grundvattenriktningen har kommunalt vatten och närmaste kommunala grundvattenuttag ligger på något över en kilometers avstånd.

Vad gäller förekomsten av petroleumkolväten i grundvatten var halten av tunga alifater i rör GV 2302 höga både vid provtagningen i juni och i september 2023. Enligt SGU:s tillståndsklasser för organiska ämnen i grundvatten var det mycket hög halt (klass 5) vid den första provtagningen och hög halt (klass 4) vid den andra. Vid provtagningstillfället i juni uppmättes hög halt (klass 4) även i rör GV 2301. Då det var ovanligt mycket nederbörd i augusti, dvs. något före den andra provtagningen i

SVEA HOVRÄTT DOM M 12204-25

september, befaras att den provtagningen inte var representativ. Tillräcklig kunskap om nuvarande förorening av tunga alifater i grundvatten i området finns således inte.

Mark- och miljödomstolen har felaktigt angett att källtermen för arsenik i mark har åtgärdats. Vid tidigare markundersökning påträffades arsenik över Naturvårdsverkets riktvärde för mindre känslig markanvändning i en punkt i jord vid ett kemikalieförråd. Vid förnyad provtagning inom samma delområde var halten något över riktvärdet för känslig markanvändning, varför nämnden då bedömde att det inte fanns skäl att kräva åtgärd av föroreningen i mark. Kunskap finns inte om eventuell ytterligare arsenikförorening i marken inom fastigheten. Det är skäligt att kräva att bolaget vidtar utredning, trots att arsenik inte förekommit i bolaget normala produktion. Den konstaterade markföroreningen hör rimligtvis på något sätt till den enda miljöfarliga verksamhet som bedrivits på platsen under många år.

Bolaget har i huvudsak åberopat samma omständigheter som vid mark- och miljödomstolen, med bl.a. följande tillägg. Det är oskäligt att, såsom nämnden anför, ålägga bolaget ett verksamhetsansvar baserat på 10 kap. miljöbalken utifrån att arsenik rimligtvis på något sätt kunna kopplas till bolagets verksamhet. Bolaget har inte bedrivit verksamhet som kan kopplas till en arsenikförorening. Det är ostridigt att bolaget enbart har bedrivit asfalttillverkning, och därtill hörande hantering av asfaltmassor, i vilken arsenik inte hanteras eller kan ge upphov till arsenikförorening.

Bolaget har på nytt anlitat Geosyntec Consultants AB som upprättat en promemoria av vilken det framgår att förekomsten av arsenik i jord vid PG06, i anslutning till kemikalieförrådet, är tydligt avgränsad. Mot bakgrund av detta och då arsenik inte kunnat påvisas i halter som är tillräckligt höga för att utgöra risk för spridning inom områdets mark, bedöms det inte som troligt att någon betydande källa till spridning av arsenik föreligger inom området för den tidigare asfaltverksamheten. Avseende alifater har genomförda utredningar av mark inte kunnat identifiera några andra potentiella källor till spridning av petroleumkolväten inom det undersökta verksamhetsområdet än den som eliminerats genom utförd schaktsanering av förorenad jord och rösberg följt av tätning av sprickor i underliggande ytligt berg. Det är osannolikt att det kan ske någon fortsatt spridning av petroleumföroreningar från området.

SVEA HOVRÄTT DOM M 12204-25

Bolaget har till stöd för sin talan gett in och åberopat en promemoria från Geosyntec Consultants AB daterad 2026-01-29.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Nämnden har med stöd av 10 och 26 kap. miljöbalken förelagt bolaget att inkomma med en plan för samt att genomföra och redovisa kompletterande undersökning med ytterligare provtagning avseende arsenik och alifater. Mark- och miljödomstolen har bedömt att det inte föreligger någon föroreningsskada på fastigheten och har därför upphävt föreläggandet. Det som Mark- och miljööverdomstolen ska pröva är om nämnden haft fog för sitt beslut att förelägga bolaget att vidta de aktuella åtgärderna.

Är 10 kap. miljöbalken tillämpligt?

Bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken ska tillämpas på mark- och vattenområden, grundvatten samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (10 kap. 1 § miljöbalken). För att bestämmelserna i kapitlet ska vara tillämpliga krävs alltså att det är fråga om ett område som är förorenat. Det är således inte möjligt att tillämpa bestämmelserna i syfte att utreda om ett område eventuellt är förorenat.

Av utredningen i målet framgår att det på fastigheten påträffats markföroreningar i form av oljeförorenad jord och olja i fri fas, vilka bolaget avhjälpt genom schaktsanering under november och december år 2022. Efter utförd schaktsanering utfördes kontrollprovtagning som redovisades genom en saneringsrapport i april år 2023. Provtagningen visade bl.a. på halter av alifatiska kolväten som i flera prover överskred Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning i de massor från fastigheten som användes för att återfylla schaktet. Vid provtagningen påträffades även arsenik i jord vid en provgrop nordväst om schaktområdet, i anslutning till ett kemikalieförråd, i sådan halt som precis översteg riktvärdet för känslig markanvändning.

SVEA HOVRÄTT DOM M 12204-25

Kompletterande provtagningar av grundvattnet genomfördes i juni och september 2023 i tre nyinstallerade grundvattenrör. I rör GV 2302 (belägen norr om saneringsområdet) uppmättes mycket höga halter av alifatiska kolväten enligt SGU:s tillståndsklasser för organiska ämnen i grundvatten vid första provtagningstillfället och höga halter vid andra tillfället. Höga halter av alifatiska kolväten uppmättes även i rör GV 2301 (belägen nordväst om saneringsområdet) vid det första provtagningstillfället. I samma rör uppmättes också mycket höga halter av arsenik enligt SGU:s tillståndsklasser för oorganiska ämnen i grundvatten vid båda provtagningstillfällena. En kompletterande provtagning av arsenik i rör GV 2303 (belägen vid saneringsområdet) utfördes i juli 2023 och visade på låga halter av arsenik.

Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att grundvattenproverna genomgående visat på höga halter av alifater, om än med stora variationer mellan provtagningstillfällena. Precis som nämnden anfört bedömer domstolen att den ovanligt stora mängden nederbörd inför provtagningen i september 2023, där det uppmättes klart lägre halter i rör GV 2302 än i juni 2023, gör det svårt att bedöma om provtagningen var representativ för föroreningssituationen eller inte. Det är heller inte möjligt att jämföra provtagningen i september 2023 med några andra provtagningstillfällen, eftersom grundvattnet i det aktuella röret endast har analyserats två gånger.

Bolaget har anfört att avvikelsen i mätresultaten mellan provtagningstillfällena kan förklaras av att förorening frigjorts vid borrningen av grundvattenröret. Domstolen bedömer att även om den omständigheten, i någon utsträckning, påverkat provtagningen i juni 2023 ger det inte tillräckligt starkt stöd för att någon förorening inte föreligger eller är av så pass begränsad omfattning att den inte kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Fastigheten ligger inom primär skyddszon för Visby vattenskyddsområde. Det är därför särskilt viktigt att utreda om föroreningens spridning i grundvattnet är mer än lokal. Härtill kommer att det schaktade området, som rör GV 2302 ligger i grundvattenriktningen från, efter utförd sanering återfylldes med massor i vilka det påträffats alifater i halter överstigande riktvärdet för känslig markanvändning. Det är således inte möjligt att, som bolaget menar, bedöma risken för fortsatt spridning av petroleumföroreningar från området som osannolik. Sammantaget finner Mark- och miljööverdomstolen, till skillnad från

SVEA HOVRÄTT DOM M 12204-25

mark- och miljödomstolen, att det på fastigheten föreligger en föroreningsskada avseende alifater i den mening som avses i 10 kap. 1 § miljöbalken.

Vad gäller förekomsten av arsenik kan Mark- och miljööverdomstolen inledningsvis konstatera att det av utredningen inte framgår att någon källterm för arsenik i jord har åtgärdats. Att så är fallet har inte heller påståtts av bolaget. Saneringsarbeten uppges endast ha utförts i anslutning till det område där asfaltverket stod uppställt och inte i anslutning till det kemikalieförråd där det tidigare påträffats arsenik i jord.

Avseende provtagningarna som gjorts i grundvattnet delar domstolen nämndens bedömning att halterna som uppmätts i grundvattnet i rör GV 2301 är höga. Utöver att halterna vid båda tillfällena klassats som mycket höga enligt SGU:s tillståndsklasser har de också överstigit Livsmedelsverkets riktvärde för enskilt dricksvatten, som uppgår till 5,0 mikrogram/l. På fastigheten har provtagning gjorts i andra grundvattenrör, både under sommaren år 2023 och tidigare. De proverna har visat på låga halter av arsenik. Som nämnden påpekar har dock övriga grundvattenrör legat på relativt långt avstånd från rör GV 2301 och inte varit placerade i grundvattenriktningen från det röret eller kemikalieförrådet. Det är således inte möjligt att från provtagningarna i grundvattnet bedöma omfattningen av arsenikföroreningen på fastigheten. Inte heller omständigheten att det vid tidigare provtagning av jord uppmättes halter av arsenik överstigande riktvärdet för mindre känslig markanvändning vid en punkt (PG06) i anslutning till kemkaliförrådet, medför att arsenikföroreningen skulle vara tydligt avgränsad, såsom bolaget anfört. Mark- och miljööverdomstolen finner därmed att föroreningsskada föreligger även avseende arsenik. Bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken är således tillämpliga både avseende föroreningen av alifater och arsenik.

Är bolaget verksamhetsutövare?

Det är klarlagt att bolaget eller bolag hörande till samma moderbolag som bolaget har bedrivit asfaltstillverkning i området sedan lång tid tillbaka. Inom ramen för verksamheten har olika oljebaserade vätskor använts och förvarats på området. I anslutning till det tidigare asfaltverket har oljeföroreningar påträffats. Bolaget har

SVEA HOVRÄTT DOM M 12204-25

således bedrivit verksamhet som har bidragit till föroreningsskadan och är därmed att anse som verksamhetsutövare och som utgångspunkt också ansvarig för avhjälpande enligt bestämmelserna i 10 kap. miljöbalken.

Finns det skäl att jämka omfattningen av bolagets ansvar?

Av 10 kap. 4 § miljöbalken följer att den som är ansvarig för att avhjälpa en föroreningsskada i skälig omfattning ska utföra eller bekosta det avhjälpande som på grund av föroreningen behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljön. När ansvarets omfattning bestäms ska hänsyn tas till hur lång tid som har förflutit sedan föroreningen ägde rum, vilken skyldighet den ansvarige hade att förhindra framtida skadeverkningar och omständigheterna i övrigt. Om en verksamhetsutövare visar att den har bidragit till föroreningen endast i begränsad mån, ska även detta beaktas vid bedömningen av ansvarets omfattning.

Enligt praxis ska skälighetsavvägningen enligt 10 kap. 4 § miljöbalken göras i två steg (se t.ex. MÖD 2010:18 och MÖD 2014:2). För det första ska det utredas vilka efterbehandlingsåtgärder som är miljömässigt motiverade och rimliga från kostnadssynpunkt. Därefter ska det ske en bedömning av ansvarets omfattning.

De provtagningar som tidigare utförts på fastigheten har visat på förorening av alifater och arsenik. Det föreläggande som är föremål för prövning i målet rör kompletterande undersökning, innebärande fortsatt provtagning för att följa upp föroreningen för att kunna bedöma risk för spridning, risk för människors hälsa och miljö samt om behov av åtgärder föreligger. Provtagning ska ske i sådan omfattning att risk för spridning utanför det tidigare verksamhetsområdet för asfaltverket kan bedömas. Mark- och miljööverdomstolen finner att föreläggandet är såväl miljömässigt motiverat som rimligt från kostnadssynpunkt.

I fråga om ansvarets omfattning har bolaget gjort gällande att det inte kan ha orsakat föroreningen av arsenik eftersom asfalttillverkning och därtill hörande hantering av asfaltmassor varken hanterar arsenik eller kan ge upphov till en arsenikförorening.

SVEA HOVRÄTT DOM M 12204-25

Av förarbetena till 10 kap. 4 § miljöbalken framgår att om en verksamhetsutövare kan visa att en del av föroreningen endast beror på åtgärder av andra verksamhetsutövare bör det normalt inte vara skäligt att ålägga denne efterbehandlingsansvar för den delen av föroreningen (se prop. 1997/98:45 del 2 s. 121). Det har också i praxis, när det funnits flera verksamhetsutövare som kan ha bidragit till föroreningen, inte ansetts skäligt att förelägga en verksamhetsutövare som kunnat visa att dess verksamhet inte kan ha bidragit till föroreningsskada avseende ett visst ämne att behöva analysera det ämnet (MÖD 2014:2). Det är alltså verksamhetsutövaren som har bevisbördan för att föroreningen endast beror på andra verksamhetsutövare.

I målet är det utrett att bolaget är den enda verksamhetsutövaren inom fastigheten. Det är också utrett att arsenikföroreningen påträffats i jord intill ett kemikalieförråd inom ett område där bolaget, eller bolag i samma koncern, har bedrivit asfaltstillverkning under lång tid. I grundvattenriktningen från kemikalieförrådet ligger rör GV 2301, där arsenik påträffats i grundvattnet. Att arsenik uppmätts vid bolagets kemikalieförråd talar enligt domstolen emot bolagets uppgift om att arsenik varken har använts eller hanterats inom verksamheten. Utredningen ger heller inte stöd för att det skulle finnas någon annan verksamhetsutövare, varken geografiskt eller historiskt, vars åtgärder arsenikföroreningen kan bero på. Bolaget har således inte visat att föroreningen endast beror på åtgärder av andra verksamhetsutövare. Det är därför skäligt att förelägga bolaget att utreda förekomsten av arsenik på fastigheten.

Sammanfattningsvis finns det enligt Mark- och miljööverdomstolen skäl att förelägga bolaget att genomföra kompletterande undersökning på sätt som nämnden har beslutat. Mark- och miljödomstolens dom ska därmed ändras och nämndens beslut fastställas.

SVEA HOVRÄTT DOM M 12204-25 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik, Maria L. McMurray, referent, och Christina Ericson samt tekniska rådet Anna-Lena Olsson. Föredragande har varit hovrättsfiskalen Julian Kaijser.

NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer 2025-08-07 M 2400-25 Meddelad i Nacka

PARTER Klagande NCC Industry AB

Motpart Miljö- och byggnämnden på Region Gotland

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Gotlands läns beslut den 6 mars 2025 i ärende nr 4663-2024, se bilaga 1

SAKEN Föreläggande om kompletterande undersökning på fastigheten i Region Gotland

DOMSLUT

Med ändring av länsstyrelsens beslut upphäver mark- och miljödomstolen Miljö- och byggnämnden på Region Gotlands beslut den 14 oktober 2024 i ärende MBNV-2023-1457.

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM M 2400-25

YRKANDEN M.M.

NCC Industry AB (bolaget) har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och framfört sammanfattningsvis följande.

Det är inte skäligt att förelägga bolaget att vidta ytterligare åtgärder inom området, vare sig vad gäller alifater eller arsenik, eftersom det inte föreligger någon kvarvarande föroreningsskada eller pågående föroreningsspringning. Bolaget har anlitat Geosyntec som har skrivit en promemoria där genomförda åtgärder tydligt sammanställts och kvarvarande risker för alifater och arsenik bedömts.

Såvitt avser alifater har riskbilden sammanställts vad gäller den ursprungliga oljeföroreningen, dess borttagning och nu kvarvarande spridningsrisk till grundvatten. Bilden avseende alifater är alltså tydlig och uppfyller bolagets utredningsansvar och bevisbörda enligt försiktighetsprincipen, även beaktat att området är beläget inom vattenskyddsområde på Gotland. Det finns en tydlig och välmotiverad helhetsbild och spridning har inte påträffats på länge, varför det inte föreligger någon pågående föroreningsspridning avseende alifater.

Vad gäller arsenik har inte bolaget kunnat bidra i någon del till denna förorening eftersom bolaget varken har hanterat eller innehaft någon verksamhet på platsen som inkluderar hantering av arsenik eller som skulle kunna ha medfört att arsenikförorening kan ha uppstått. Eftersom bolaget, i egenskap av verksamhetsutövare, inte har orsakat föroreningsskadan ska bolaget inte vara skyldig att avhjälpa eller utreda skadan. Inte heller ska någon utredningsbörda om ursprunget till arseniken påföras bolaget. Trots detta har en riskanalys gjorts av Geosyntec som sammanfattningsvis redogjort att en mer konservativ riskbedömning leder till att förekomsten av arsenik i marken inte utgör någon risk ur spridningshänseende.

Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM M 2400-25

Miljö- och byggnämnden på Gotland (nämnden) har vidhållit det som framgår av nämndens beslut med tillägget att behov av kompletterande undersökning kvarstår.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.

Frågan i målet är om nämnden har haft fog att förelägga bolaget att genomföra kompletterande undersökning med ytterligare provtagning för att följa upp tidigare konstaterad förorening av alifater och arsenik i två olika grundvattenrör (GV 2301 och GV 2302) samt undersökning med rapport som ska redovisas till nämnden. Den kompletterande undersökningen ska enligt nämnden rikta in sig på att följa upp föroreningshalt i de grundvattenrör där förorening tidigare påträffats samt ytterligare provtagning i tillgängliga grundvattenrör och enskilda brunnar för att säkrare kunna bedöma omfattningen av spridning av konstaterad förorening.

Av utredning i målet framgår sammanfattningsvis följande. Bolaget avvecklade sin asfaltsverksamhet på fastigheten år 2021. Fastigheten är belägen inom ett primärt vattenskyddsområde. En miljöteknisk undersökning från år 2022 visade på oljeföroreningar i fri fas, där halter av alifatiska och aromatiska kolväten översteg riktvärden för känslig (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Föroreningarna åtgärdades genom schaktsanering samma år, varvid tre stora sprickor noterades i kalkberget. För att kontrollera eventuell spridning till berggrunden genomfördes grundvattenprovning år 2023 via tre nya grundvattenrör. I rör GV 2302 (norr om saneringsområdet) uppmättes höga till mycket höga halter av alifatiska kolväten. Även i GV 2301 (nordväst) uppmättes höga halter av alifatiska kolväten samt mycket höga halter av arsenik vid två provtagningstillfällen.

Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM M 2400-25

Till domstolen har kompletterande utredning lämnats in från bolaget med sammanfattningsvis följande innehåll. Oljeförorenad jord har schaktats bort ner till berg, sprickor har tätats med stenmjöl och provtagning visar avtagande halter av alifater i grundvattnet, särskilt i det nedströms placerade grundvattenröret GV 2302. I GV 2301 har förhöjda halter av arsenik och alifater påträffats men dessa har inte kunnat kopplas till den tidigare asfaltsverksamheten. Arsenik som påvisats i mark nära en förrådsbyggnad saknar koppling till tidigare verksamhet och uppmätta halter ligger under riktvärden för både mindre känslig markanvändning (MKM) och skydd av dricksvatten (KMdricksvatten). Samtliga identifierade källor till oljeförorening är nu avlägsnade, och eftersom dessa har varit begränsade till mycket ytliga marklager eller tätade sprickor flera meter ovan grundvattennivån är det inte troligt att restföroreningar kvarstår i djupare berg. De snabbt avklingande halterna i GV 2302 är en effekt av att förorening frisatts i samband med rörets installation snarare än som tecken på fortsatt spridning. Då inga ytterligare källor har identifierats utanför saneringsområdet och inga mätbara halter uppmätts i övriga kontrollpunkter, är risken för fortsatt spridning till grundvatten mycket låg.

Enligt mark- och miljödomstolen är utredningen i målet, tillsammans med den kompletterande utredning som bolaget lämnat in till domstolen, tillräcklig för att kunna få en helhetsbild av föroreningssituationen på fastigheten och därmed för att avgöra frågan om det föreligger olägenheter för människors hälsa och miljön. Utredningen ger stöd för att föroreningshalterna i grundvattenrören där förorening tidigare påträffats är låga och att omfattningen av konstaterad förorening är så pass begränsad att den inte utgör någon risk för människors hälsa eller miljön. Källtermer för både olja i jord och arsenik i jord har åtgärdats och vidare utredning bedöms sannolikt inte ge mer kunskap om föroreningssituationen. Sammanfattningsvis saknas alltså anledning att låta bolaget utföra ytterligare undersökningar för att bedöma förekomsten av olägenheter för människors hälsa och miljön. Med bifall till bolagets yrkande ska därför föreläggandet upphävas.

Sida 5 NACKA TINGSRÄTT DOM M 2400-25 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 28 augusti 2025. Prövningstillstånd krävs. Peter Winge Ola Lindstrand Målet har avgjorts av rådmannen Peter Winge, ordförande, och tekniska rådet Ola Lindstrand. Föredragande har varit Altay Hakyemez.