M 15429-25
MÖD har bedömt att nämnden haft fog att avsluta tillsynsärende om buller från vägtrafik då en översiktlig beräkning indikerat att åtgärdsnivån för ekvivalentbuller i infrastrukturpropositionen underskrids med god marginal. Eftersom den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid fasad bedömts ligga under 55 dBA vid aktuell fastighet har det inte funnits skäl att granska kommunens åtgärdsprogram eller långsiktiga planering för bullersanering.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-08-25 M 15429-25 060103 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-10-17 i mål nr M 3126-25, se bilaga A
PARTER
Klagande
M.K.
Motpart
Tillstånds- och tillsynsnämnden i Kalix kommun 952 81 Kalix
SAKEN
Klagomål på trafikbuller på fastigheten X i Kalix kommun
Instans
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.
SVEA HOVRÄTT DOM M 15429-25
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
M.K. har yrkat att målet ska återförvisas till Tillstånds- och tillsyns- nämnden i Kalix kommun.
Tillstånds- och tillsynsnämnden i Kalix kommun har motsatt sig ändring av markoch miljödomstolens dom.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
M.K. har bland annat anfört följande. Även om det rör sig om buller i äldre befintlig miljö finns det en skyldighet för väghållaren att agera vid bullerstörningar. Bullret är inte mindre störande bara för att det rör sig om en byggnad som uppfördes innan 1997. Den samlade situationen vid bostaden bör beaktas, både buller utomhus och inomhus samt luftföroreningar och vibrationer. Hennes byggnad har även i all väsentlighet renoverats sedan 1997.
Folkhälsomyndighetens riktvärden för buller inomhus bör tillämpas vid bedömningen av om det föreligger en olägenhet för människors hälsa. Buller från vägtrafiken är mycket påtagligt i hennes bostad, där alla sovrum och köket har fasad och fönster mot vägen. I detta fall medför trafiken även vibrationer, vilket samverkar med och förstärker bullret. Bullret påverkar hälsan både psykiskt och fysiskt. Trafiksituationen har även medfört skador på byggnaden på hennes fastighet och det finns risk för att ytterligare skador uppstår. Detta riskerar att drabba henne ekonomiskt.
Nämndens bullermätningar är inte tillförlitliga. Ingen bullermätning har gjorts vid fasad. Metoden som använts för beräkning av buller är inte anpassad till aktuell vägsituation utan avser större vägar där det förekommer jämn trafik. Hennes bostad är belägen vid en backe och metoden tar inte hänsyn till de ljud som kommer från inbromsningar och gaspådrag. Ingen hänsyn tas heller till den tunga trafiken som förekommer på vägen. Det har heller inte utförts några utredningar av förekomsten av vibrationer och nämnden har inte tagit ställning till detta. Sättet som trafikmätningarna utförts på och resultatet av dessa ifrågasätts. Hon har utfört egna mätningar där det
SVEA HOVRÄTT DOM M 15429-25
framgår att det förekommer höga bullernivåer. Det finns även andra bullerberäkningsmetoder, exempelvis Nord2000, som tar hänsyn till flera parametrar och därmed ger en mer representativ bild av bullersituationen. Hennes krav på bullerdämpande åtgärder står kvar.
Det ifrågasätts att ärendet handlagts och beslutats av handläggare vid bygg- och miljöavdelningen. Ärendet borde hanterats av nämnden för en demokratisk process.
Nämnden har i huvudsak anfört att det inte framkommit något som ger anledning att ändrar nämndens tidigare bedömningar. Ärendet har handlagts och beslutats i enlighet med nämndens delegationsordning.
UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
Mark- och miljööverdomstolen har inhämtat remissyttrande från Naturvårdsverket som har anfört i huvudsak följande.
Den metod som nämnden använt sig av för beräkning av buller, som framgår i broschyren ”Hur mycket bullrar trafiken”, är avsedd att användas som ett stöd för att översiktligt beräkna ekvivalent ljudnivå för dygn vid mottagarpunkt. Den ger en indikation på ljudnivån och kan användas dels för bedömning av i vilken omfattning man behöver ta hänsyn till ljudnivån, dels för att bedöma behovet av ytterligare bullerutredningar. Metoden är framtagen för att beskriva ett värsta fall-scenario, vilket innebär att avläst ljudnivå oftast innebär en viss överskattning.
Antalet fordon vid en vägsträcka behöver uppgå till omkring 1 000 fordon per dygn för att vid korta avstånd uppnå riktvärdet 55 dBA. Är avståndet längre eller hastigheten lägre än 50 km/h och det inte enbart är hårdgjord mark mellan vägkant och mottagarpunkt blir ljudnivån vid 3 000 fordon per dygn lägre än 55 dBA.
Av ärendet framgår att den aktuella vägsträckan trafikeras av cirka 300 fordon per dygn, vilket innebär att ekvivalent ljudnivå sannolikt blir betydligt lägre än 55 dBA vid berörd fastighet. Det är mer än 10 dBA under åtgärdsnivån som gäller vid äldre
SVEA HOVRÄTT DOM M 15429-25
befintlig bebyggelse vilket är en god marginal för bedömning. Det krävs vidare mycket höga vibrationsnivåer för att skador på byggnader ska kunna uppstå. Eftersom antalet fordon per dygn är så lågt som 300 bedöms risken för olägenhet orsakad av såväl maximala ljudnivåer som eventuell förekomst av vibrationer som låg.
Kommunen bör arbeta systematiskt och långsiktigt med att begränsa vägtrafikbuller från det kommunala vägnätet. Åtgärdsprogram utgör ett stöd i arbetet och ett motiv för kommunen att i första hand åtgärda de mest bullerutsatta områdena. I det aktuella ärendet bedöms dock eventuell avsaknad av åtgärdsprogram inte påverka bedömningen, då ljudnivån utifrån uppmätta trafiksiffror är lägre än de långsiktiga riktvärdena. Riktade skyddsåtgärder blir därför knappast aktuella ens på längre sikt.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Inledningsvis konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att handläggaren som beslutat i ärendet haft delegation för detta enligt den delegationsordning som gällde vid tidpunkten för beslutet. Det har därmed inte förekommit något formellt fel vid nämndens handläggning av ärendet.
Frågan om när åtgärder ska vidtas mot buller från vägtrafik har prövats av Mark- och miljööverdomstolen vid flera tillfällen (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 18 juni 2024 i mål nr 6569-23 med där gjorda hänvisningar). Utgångspunkten vid prövningen bör vara att bullernivåerna inte ska vara högre än vad som motsvarar en god miljö. En god miljö har ansetts motsvara de riktvärden för ny- och ombyggnationer som framgår av infrastrukturpropositionen (prop. 1996/97:53). För äldre befintliga miljöer, det vill säga bostäder uppförda före våren 1997, anges att åtgärdsprogram för statlig trafikinfrastruktur i en första etapp bör omfatta fastigheter där bullernivån utomhus uppgår till 65 dBA ekvivalentnivå (se a. prop. s. 43 f). Anledningen till detta är att behovet av åtgärder är mycket omfattande och att de mest utsatta bostäderna måste prioriteras. Endast i särskilda fall kan det finnas anledning att överväga bullerdämpande åtgärder vid lägre bullernivåer (se bl.a. MÖD 2000:32).
SVEA HOVRÄTT DOM M 15429-25
Den aktuella byggnaden är uppförd före år 1997. Åtgärdsnivån som gäller för befintliga miljöer ska därmed tillämpas för att bedöma om det kan finnas skäl att vidta bullerdämpande åtgärder.
För att utreda behovet av bullerdämpande åtgärder har kommunen använt sig av en bullerberäkningsmetod som återges i Boverkets broschyr ”Hur mycket bullrar trafiken”. Den angivna metoden har tagits fram för att översiktligt bedöma ekvivalenta bullernivåer från vägtrafik vid bostäder. För att beräkna bullernivåerna utgår metoden från trafikmängd, avstånd mellan väg och mottagare samt skyltad hastighet. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att metoden är översiktlig, men att de indikativa beräkningarna kan användas för att bedöma om det finns behov av mer utförliga bullerutredningar. Om metoden indikerar att bullernivåerna ligger nära de åtgärdsnivåer som framgår av i infrastrukturpropositionen kan det därmed finnas skäl att vidta ytterligare utredningsåtgärder. I detta fall har ljudnivån från vägtrafik beräknats till lägre än 55 dBA vid M.K.s fastighet. Detta indikerar att ljudnivån är mer än 10 dBA lägre än åtgärdsnivån i infrastrukturpropositionen. När åtgärdsnivån underskrids med så pass mycket saknas skäl att genomföra ytterligare bullerutredningar utomhus eller inomhus.
De egna bullermätningar som M.K. presenterat från den förbipasserande trafiken kan inte läggas till grund för denna bedömning då flera oklarheter finns beträffande metod, kalibrering, bakgrundsljud m.m. Det är också oklart vilken typ av mätresultat som redovisas men det tycks röra sig om ljudnivåer från enskilda fordonspassager. Dessa ljudnivåer kan inte jämföras med vare sig infrastrukturpropositionens åtgärdsnivåer eller Folkhälsomyndighetens riktvärden. Det saknas därmed anledning att vidta ytterligare utredningsåtgärder till följd av de uppmätta ljudnivåerna. Markoch miljööverdomstolen delar vidare Naturvårdsverkets bedömning att den begränsade trafikmängden inte är av sådan omfattning att den kan ge upphov till sådana vibrationer som kan orsaka skador på bostadsbyggnaden. Det krävs därmed inte heller några ytterligare utredningar i det avseendet.
Naturvårdsverket har betonat att kommunerna i sitt arbete med att begränsa vägtrafikbuller från det kommunala vägnätet bör arbeta systematiskt och långsiktigt
SVEA HOVRÄTT DOM M 15429-25
och att åtgärdsprogram är ett stöd för prioritering i detta arbete. I aktuellt mål har Mark- och miljööverdomstolen inte granskat kommunens åtgärdsprogram eller långsiktiga planering för bullersanering eftersom den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid fasad bedömts ligga under 55 dBA vid fastigheten.
Sammantaget bedömer Mark- och miljööverdomstolen att nämnden haft fog för att avsluta tillsynsärendet utan någon ytterligare åtgärd. Överklagandet ska därför avslås.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg och Marianne Wikman Ahlberg, tekniska rådet Yvonne Eklund samt hovrättsrådet Ulf Wickström, referent.
Föredragande har varit Camilla Nyström.
Bilaga A
PARTER
Klagande
M.K.
Motparter
1Samhällsbyggnadsförvaltningen i Kalix kommun 2. Samhällsbyggnadsnämnden i Kalix kommun
ÖVERKLAGAT BESLUT
Beslut av Länsstyrelsen i Norrbottens län den 19 augusti 2025 i ärende nr 18124-2024, se bilaga 1
SAKEN
Klagomål om trafikbuller på fastigheten X i Kalix kommun
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
Sida 2 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 3126-25
BAKGRUND
M.K. inkom i juli 2024 med ett klagomål till samhällsbyggnads-nämnden i Kalix kommun (nämnden) avseende trafikbuller på fastigheten X. Nämnden beslutade i december 2024 att avsluta ärendet utan vidare åtgärd med den huvudsakliga motiveringen att det av Kalix kommuns samhällsbyggnadsförvaltning (förvaltningen) uppmätta trafikbullret inte överstiger riktvärdet för äldre befintlig miljö.
Nämndens beslut överklagades av M.K. till Länsstyrelsen i Norrbottens län (länsstyrelsen). Länsstyrelsen fann att nämnden haft fog för sitt beslut och avslog överklagandet den 19 augusti 2025.
M.K. har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
M.K. har, som det får förstås, yrkat att mark- och miljö-domstolen ska undanröja länsstyrelsens beslut och återförvisa ärendet till förvaltningen för att vidta åtgärder för att trafikbuller inte ska uppstå på fastigheten.
Till stöd för sitt överklagande har M.K. anfört i huvudsak samma grunder och omständigheter som vid länsstyrelsen. M.K. har i domstolen även framfört följande. Underlaget som länsstyrelsens beslut baseras på är bristfälligt. Länsstyrelsen borde inte godkänt förvaltningens trafikmätningar utan i stället beaktat hennes bullermätningar. För att bullerstörningen ska minska måste hastigheten på närliggande väg sänkas och vägen jämnas till. Därtill behöver husfasaden mot vägen ljudisoleras och de fönster som är placerade mot vägen bytas ut. Hon har uppsökt läkarvård för den mentala påfrestningen som bullstörningarna medfört.
Sida 3 UMEÅ TINGSRÄTT DOM M 3126-25
DOMSKÄL
Mark- och miljödomstolen har tagit del av de handlingar som legat till grund för länsstyrelsens beslut och vad M.K. har anfört i domstolen. Mark- och miljödomstolen delar den bedömning som länsstyrelsen har gjort. Det M.K. anfört i domstolen föranleder inte någon annan bedömning. Överklagandet ska därför avslås och länsstyrelsens avgörande därmed stå fast.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 7 november 2025.
I domstolens avgörande har tf. rådmannen Anders Carlbaum, ordförande, och tekniska rådet Åsa Engman Ölund. Föredragande har varit juristpraktikanten Tilda Säfvenberg.