M 1556-26
En brygganläggning har ansetts kräva strandskyddsdispens då den inte är en ersättningsbrygga eller är uppförd i enlighet med en tidigare lämnad dispens. Då särskilda skäl för dispens saknats har länsstyrelsen haft fog för att förelägga om borttagande av anläggningen.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-11-13 M 1556-26 060302 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2026-01-12 i mål nr M 4077-25, se bilaga A PARTER Klagande
Motpart Länsstyrelsen i Västra Götalands län
SAKEN Strandskyddsdispens och föreläggande om borttagande av brygganläggning på fastigheten i Munkedals kommun
Instans
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.
SVEA HOVRÄTT DOM M 1556-26
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
och har i första hand yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ge strandskyddsdispens och tillstånd enligt föreskrifterna för naturvårdsområdet Gullmarn, och, som det får uppfattas, därvid ska upphäva föreläggandet om rättelse. I andra hand har de yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska återförvisa målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning.
Länsstyrelsen i Västra Götalands län har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och vidhållit sitt beslut.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
och har gett in bland annat fotografier och ortofoton samt anfört samma omständigheter som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg.
Strandskydd gällde inte för fastigheten när åtgärden vidtogs. En tillämpning av strandskyddsbestämmelserna retroaktivt saknar lagstöd. Det har redan givits dispens för bryggan och den har inte förfallit, oavsett om den nuvarande bryggan skiljer sig i storlek eller utformning. Platsen har varit ianspråktagen sedan tidigt 1970-tal och det finns ett officiellt servitut för båtplats från 1968 vilket gör att området saknar betydelse för strandskyddets syften. Anläggningen har sannolikt endast renoverats under perioden 2006 2009. Den har inte varit borttagen under en längre period. Platsen omfattas alltså inte av strandskydd eftersom platsen är ianspråktagen. De har förvärvat fastigheten i god tro eftersom det fanns ett servitut och saknades notering om föreläggande i fastighetsregistret. Om strandskyddsbestämmelserna är tillämpliga ska dispens ändå ges eftersom bryggan inte medför någon privatisering, är miljömässigt skonsam och ett nekande av dispens är oproportionerligt.
Länsstyrelsen har gett in bland annat orto- och flygfoton samt anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg.
SVEA HOVRÄTT DOM M 1556-26
Det är tydligt att vattenområdet där brygganläggningen är belägen har omfattats av strandskydd sedan 1975. Av tillgängliga orto- och flygfoton framgår att det fanns en kortare hängbrygga på platsen vid fototillfällena 1974, 1978, 1995, 2001 och 2006. Den bryggan motsvarar dock inte den brygganläggning som är föremål för det aktuella målet, vare sig i utformning eller storlek. Dagens brygganläggning utgörs av en landgång och en flytbrygga. År 2010 gavs dispens för en hängbrygga som fick vara maximalt 8 x 2 meter och därmed inte av samma typ eller storlek som den nu aktuella bryggan, som är 14 meter lång och 30 m stor. Eftersom dispensen inte togs i anspråk har den förfallit och den aktuella brygganläggningen ska ses som en helt ny brygganläggning. Från och med fototillfället 2012 fram till det senaste fotot från 2024 är det den aktuella brygganläggningen med landgång och flytbrygga som finns på platsen. Det har därmed inte ihållande sedan strandskyddets inträde funnits en brygga av motsvarande storlek och utformning på platsen. Den aktuella platsen ligger inom strandskydd, naturvårdsområde, Natura 2000-område, riksintresse för naturvård, riksintresse för friluftsliv, riksintresse för högexploaterad kust och en plats med grunda mjukbottnar. Det rör sig om en plats där restriktivitet mot dylika brygganläggningar ska gälla. Dispens kan därmed inte ges för bryggan.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Den av länsstyrelsen ingivna strandskyddskartan visar att vattenområdet där brygganläggningen är belägen har omfattats av strandskydd sedan 1975. Av utredningen framför allt de orto- och flygfoton som länsstyrelsen har gett in framgår att det på den aktuella platsen har funnits en mindre hängbrygga sedan innan strandskyddets införande, att hängbryggan var borttagen vid fototillfället 2009 samt att den nu aktuella brygganläggningen finns på platsen från och med fototillfället 2012. Brygganläggningen är klart större än både den hängbrygga som tidigare fanns på platsen och den hängbrygga för vilken dispens gavs 2010. Brygganläggningen kan därmed varken anses vara en ersättningsbrygga för den tidigare hängbryggan eller ett ianspråktagande av dispensen från 2010. Brygganläggningen utgör alltså en ny anläggning som är förbjuden enligt 7 kap. 15 § miljöbalken och för vilken det krävs särskilda skäl för dispens enligt 7 kap. 18 e g §§ miljöbalken.
SVEA HOVRÄTT DOM M 1556-26
Mark- och miljööverdomstolen delar mark- och miljödomstolens bedömning att det saknas särskilda skäl för att meddela dispens från strandskyddsbestämmelserna och att proportionalitetsbedömningen inte leder till någon annan slutsats.
Länsstyrelsens beslut är föranlett av den ansökan om dispens som klagandena gav in till länsstyrelsen i mars 2025. I vad mån tidigare förelägganden har antecknats i fastighetsregistret saknar därmed betydelse. I likhet med mark- och miljödomstolen finner Mark- och miljööverdomstolen att länsstyrelsen haft fog för det nu meddelade föreläggandet.
Sammantaget ska överklagandet därmed avslås. Mot bakgrund av denna utgång saknas anledning att pröva förutsättningarna för tillstånd för brygganläggningen enligt föreskrifterna för Gullmarns naturvårdsområde.
Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten samt hovrättsråden Malin Wik, referent, Katarina Welin och Helen Blomberg.
Föredragande har varit hovrättsfiskalen Nathalie Andersson.
VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Målnummer Meddelad i Vänersborg M 4077-25 2026-01-12
PARTER Klagande
Pinecone Properties AB
Motpart Länsstyrelsen i Västra Götalands län
ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 15 augusti 2025 dnr 11553- 2025 och 9121-2025, se bilaga 1 SAKEN Strandskyddsdispens och tillstånd enligt föreskrifterna för naturvårdsområdet Gullmarn för brygganläggning på fastigheten i Munkedals kommun
DOMSLUT
1Mark- och miljödomstolen avvisar överklagandet från Pinecone Properties AB. 2. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet från och .
Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 4077-25
BAKGRUND
Länsstyrelsen i Västra Götalands län beslutade den 15 augusti 2025 (dnr 11553-2025 och 9121-2025) att avslå och ansökan om strandskyddsdispens och tillstånd enligt föreskrifterna för naturvårdsområdet Gullmarn för brygganläggning på fastigheten i Munkedals kommun. Länsstyrelsen beslutade även att och skulle vidta följande åtgärder.
1Riva och forsla bort brygganläggning (landgång och flytbrygga) från strandskyddsområdet och naturvårdsområdet.
2Återställa marken som upptas av anläggningarna i punkt nr 1 så att inte betonggjutningar, metallfundament eller övriga fästanordningar finns kvar.
3Skicka bilder till länsstyrelsen som styrker att åtgärderna har utförts på ett tillfredsställande sätt senast två veckor efter det att åtgärderna i punkt 1-2 ska vara färdiga.
Åtgärderna skulle vara utförda senast tre månader efter att det att beslutet har vunnit laga kraft, se bilaga 1.
m.fl. har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
, och Pinecone Properties AB (klagandena) har yrkat, såsom får förstås, att mark- och miljödomstolen med ändring av länsstyrelsens beslut ska bevilja
Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 4077-25
strandskyddsdispens och tillstånd enligt föreskrifterna för Gullmarns naturvårdsområde.
Klagandena har vidhållit vad som tidigare har anförts samt tillagt och utvecklat sitt överklagande med bl.a. följande.
Bryggan används för rekreation, bad, båtliv samt fågelskådning inte bara av dem som fastighetsägare, utan även för allmänheten och inom ramen för Pinecone Properties AB som bedriver näringsverksamhet inom turismnäringen på möjliggör vattenanknutna aktiviteter som stärker besöksnäringen för den blåa ekonomin i området. Platsen och bryggan är öppen för allmänheten att nyttja och allmänheten avhålls inte från att beträda området. En väg har under sommaren 2025 anlagts ner till bryggan och uppmuntrar således allmänheten att besöka och vistas på badplatsen/bryggan. Utöver det är platsen tillgänglig för kunder som hyr stuga/campingplats på adressen. Därtill ska understrykas att strandnära fastigheters rätt till brygga bör innebära att ägaren till en strandnära fastighet ska kunna utnyttja stranden genom anläggande av en brygga. Enligt marinundersökning med botteninspektion, genomförd av Frog Marine Service, framkommer att inga uppenbara fysiska hinder för utökning av småbåtshamn i området. Beslut om dispens kan meddelas eftersom intrånget i naturvärdena är obetydligt, eller i vart fall kan kompenseras i skälig utsträckning i området eller i något annat område inom Gullmarns naturvårdsområde.
För att Pinecone Properties AB ska kunna bedriva sin verksamhet inom turismnäringen krävs tillgång till bryggan för badgäster samt möjlighet att lägga i kanot/kajak och det hänvisas till 7 kap. 18 f § miljöbalken. Bryggan är öppen för allmänheten och den bidrar till utveckling av landsbygden enligt 7 kap. g § miljöbalken. Verksamheten är enligt 7 kap. 18 h § 2 miljöbalken av sådant slag och har en sådan begränsad omfattning att strandskyddets syften
Sida 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 4077-25
fortfarande tillgodoses långsiktigt. Det hänvisas vidare till 16 kap. 9 § första stycket 3 miljöbalken och kompensationsåtgärder.
DOMSKÄL
Klagorätt Överklagbara domar eller beslut får överklagas av den som domen eller beslutet angår, om avgörandet har gått honom eller henne emot (16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken).
Det är och som ansökt om strandskyddsdispens och tillstånd enligt föreskrifterna för Gullmarns naturvårdsområde. Länsstyrelsens beslut riktar sig mot och och inte mot Pinecone Properties AB. Länsstyrelsens beslut kan därför inte anses angå Pinecone Properties AB på ett sådant sätt att bolaget ska anses vara berörd av länsstyrelsens beslut. Pinecone Properties AB:s överklagandet ska därför avvisas.
Länsstyrelsens beslut Inledningsvis noterar mark- och miljödomstolen att strandskyddsreglerna ändrades den 1 juli 2025. Några övergångsbestämmelser meddelades inte såvitt avser de bestämmelser som är av intresse i målet. Ansökan ska bedömas utifrån den nya lydelsen av de ändrade bestämmelserna (se NJA 2020 s. 285). Länsstyrelsen har, såvitt framgår, inte tillämpat de nya strandskyddsbestämmelserna, vilket är en brist och kan medföra skäl för återförvisning till länsstyrelsen. Mark- och miljödomstolen bedömer dock att bristen i detta fall inte är så allvarlig att det hindrar domstolen att göra en prövning i sak med tillämpning av de nya strandskyddsbestämmelserna.
Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet får det beaktas om det område som upphävandet eller dispensen avser
Sida 5 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 4077-25
1redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften,
2genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl avskilt från området närmast strandlinjen,
3behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området,
4behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området,
5behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, eller
6behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse (7 kap. 18 e § miljöbalken).
Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om dispens från strandskyddet får det beaktas om dispensen avser en byggnad, anläggning, anordning eller åtgärd som inte är avsedd att tillgodose bostadsändamål, om
1den behövs för en förvärvsverksamhet som har en begränsad påverkan på strandskyddets syften och är avsedd att bedrivas varaktigt i ett område med låg bebyggelsegrad och lågt bebyggelsetryck, och
2det strandnära läget innebär en fördel för byggnadens, anläggningens, anordningens eller åtgärdens funktion som inte kan uppnås utanför det strandskyddade området. (7 kap. 18 f § miljöbalken).
Som särskilda skäl vid prövningen av en fråga om upphävande av eller dispens från strandskyddet inom ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen får det beaktas om ett strandnära läge för en byggnad, verksamhet,
Sida 6 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 4077-25
anläggning eller åtgärd bidrar till utvecklingen av landsbygden. Om prövningen gäller en dispens för att uppföra enstaka en- eller tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader och andra åtgärder får det i stället beaktas om huset eller husen avses att uppföras i anslutning till ett befintligt bostadshus (7 kap. 18 g § miljöbalken).
Mark- och miljödomstolen konstaterar inledningsvis att brygganläggningen är belägen inom strandskyddat område och att den som utgångspunkt är förbjuden utan dispens (7 kap. 15 § miljöbalken). Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning, med de skäl som länsstyrelsen angett, att det inte föreligger några särskilda skäl för dispens enligt 7 kap. 18 e § första stycket 1 miljöbalken (förutvarande 7 kap. 18 c § första stycket 1 miljöbalken) eller 7 kap. 18 e § första stycket 3 miljöbalken (förutvarande 7 kap. 18 c § första stycket 3 miljöbalken) för brygganläggningen.
Klagandena har i mark- och miljödomstolen gjort gällande 7 kap. 18 f § miljöbalken som skäl för dispens. Syftet med bestämmelsen i 7 kap. 18 f § miljöbalken är att stärka förutsättningarna för förvärvsverksamheter på landsbygden. Strandskyddsdispens förutsätter att verksamhetens sammanlagda effekter har en begränsad påverkan på strandskyddets syften. Dispens enligt bestämmelsen skulle t.ex. kunna beviljas för mindre anläggningar som caféer eller bryggor som behövs för fisketurism (se prop. 2024/25:102 s. 44). I lagtexten används begreppen beskriva hur tätt ett område är bebyggt och vilken efterfrågan på byggande som finns där (se a. prop. s. 45). Som riktmärke gäller att områden som utgör tätorter enligt Statistiska centralbyråns statistik, dvs. områden med en sammanhängande bebyggelse om minst 200 invånare, inte ska anses ha en låg bebyggelsegrad. Sådana områden har således normalt en för hög bebyggelsegrad för att särskilda skäl vid dispensprövningen ska föreligga (se prop. 2024/25:102 s. 70). För att strandskyddsdispens ska kunna beviljas enligt bestämmelsen krävs dessutom att det strandnära läget innebär en funktionell fördel som inte kan uppnås utanför strandskyddat område. Det kan till exempel
Sida 7 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM M 4077-25
handla om att inom ramen för en verksamhet med jakt- eller fisketurism uppföra en brygga eller ett vindskydd i strandnära läge i anslutning till vandringsstråk (se prop. 2024/25:102 s. 46).
Som framgått ovan av förarbetsuttalandena anses inte områden med en sammanhängande bebyggelse om minst 200 invånare ha en låg bebyggelsegrad. Brygganläggningen är uppförd i ett område som har fler än 200 invånare och området har därmed en för hög bebyggelsegrad för att särskilda skäl vid dispensprövningen ska anses föreligga. Klagandena har vidare hänvisat till 7 kap. 18 g § miljöbalken. Bestämmelsen är inte tillämplig eftersom området inte utgör ett s k LIS-område (områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Mark- och miljödomstolen bedömer att det inte heller med stöd av annan bestämmelse föreligger särskilda skäl för strandskyddsdispens. En tillämpning av proportionalitetsprincipen såsom den kommer till uttryck i rättsfallet NJA 2020 s. 1129 leder inte heller till slutsatsen att dispens ska beviljas. Mark- och miljödomstolen delar även länsstyrelsens bedömning med de skäl som angetts att det inte finns förutsättningar för tillstånd enligt föreskrifterna för Gullmarns naturvårdsområde för brygganläggningen. Domstolen bedömer även att länsstyrelsen har haft fog för föreläggandet om att återställa och forsla bort anläggningen samt återställa marken. Den beslutade tiden för att efterkomma föreläggandet får anses vara väl avvägd.
Sammantaget bedömer mark- och miljödomstolen att det inte finns skäl för att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet ska därför avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)
Överklagande senast den 2 februari 2026.
I domstolens avgörande har rådmannen Susanne Mörkås, ordförande, och tekniska rådet Daniel Isaksson deltagit. Föredragande har varit beredningsjuristen Sandra Andersson.