P 14945-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med ändring av mark- och miljödomstolens dom och Bygg- och miljönämnden i Örebro kommuns beslut den 21 oktober 2024 att ge bygglov för nybyggnad av parhus med tillhörande förråd på fastigheten X (ärendenummer SHBG 2023- 001877) avslår Mark- och miljööverdomstolen bygglovsansökan.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14945-25

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

L.E., R.E., P.K., L.K. och A.Z. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva och avslå beslutet om bygglov. I andra hand har de yrkat att domstolen ska upphäva beslutet och besluta att bygglovsärendet inte får avgöras innan frågan om ändring av gällande detaljplan har avslutats, alternativt att målet ska återförvisas till bygg- och miljönämnden för fortsatt handläggning.

Bygg- och miljönämnden i Örebro kommun har motsatt sig yrkandet om att upphäva bygglovet.

Örebro schakt och mark AB har motsatt sig yrkandet om att upphäva bygglovet.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

L.E., R.E., P.K., L.K. och A.Z. har anfört i huvudsak följande. Planbeskrivningen får anses juridiskt bindande utifrån sidhänvisningen från plankartan till planbeskrivningen gällande gestaltning och var radhus/parhus får uppföras inom planområdet. Bland annat anges att radhus/parhus får uppföras vid Ekeby gård. Det kan därför inte anses planenligt att uppföra parhus/radhus på den aktuella fastigheten. Den ansökta byggnationen överensstämmer inte med planbeskrivningens krav på gestaltning utifrån dess storlek/volym, takens utformning och arkitektur, som är avsevärt mer modern än omkringliggande bebyggelse. Exempelvis är takfot/taksprång i princip i liv med fasaden.

Kommunen borde med hänsyn till pågående arbete med att ändra detaljplanen ha beslutat att bygglovet inte ska avgöras förrän planarbetet avslutats. Eftersom ärendet rör frågan om ett bygglovsärendes planenlighet har Örebro kommuns skrivningar i förslaget till ändring av detaljplanen stor betydelse i tolkningshänseende och bör därför tas i beaktande vid aktuell prövning.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14945-25

E m.fl. har hänvisat till kommunens svar i granskningsutlåtandet till den ändrade detaljplanen samt till vad som anges i ärendelistan inför nämndens sammanträde den 20 augusti 2026.

Nämnden har anfört i huvudsak följande. Av planbeskrivningen till den nu gällande detaljplanen framgår att bebyggelse ska ske med endast friliggande enbostadshus förutom vid Ekeby gård. Då intentionen inte har någon reglering i de juridiskt bindande planbestämmelserna är uppförande av parhus planenligt. För att bestämmelserna i detaljplanen framåt ska spegla intentionerna i planbeskrivningen pågår en ändring av detaljplanen. Inte heller efter ändringen kommer den aktuella fastigheten ha bestämmelsen ”endast friliggande bostadshus”. Det som gestaltningsmässigt skiljer parhuset från intilliggande byggnader är i huvudsak takfallet och färgsättningen utifrån att boendeenheterna utförs sammankopplade med två sammanbyggda sadeltak. Utifrån platsens förutsättningar bedöms detta dock inte innebära ett sådant främmande inslag som strider mot hänsynskraven.

Örebro schakt och mark AB har anfört i huvudsak följande. Trots att det finns en pågående detaljplaneändring för området ska prövningen ske utifrån gällande detaljplan för området. Den nu gällande planbeskrivningen är endast vägledande och saknar juridiskt bindande verkan. Eftersom plankartan inte innehåller planbestämmelse med förbud mot uppförande av radhus/parhus på den aktuella fastigheten är den ansökta byggnationen planenlig i denna del. Området där fastigheten är belägen består av varierad byggnation med mindre och enklare sommarstugor som varit fallfärdiga eller haft ett stort renoveringsbehov. I närområdet har cirka 10–20 fritidshus ersatts med beviljade permanentbostäder. Skrivningen om kulturhistoriska värden är kopplad till Ekeby gård och gäller inte för området närmast fastigheten. Även om det av planbeskrivningen framgår att Ekeby gård har ett högt kulturhistoriskt värde har planen möjliggjort byggnation av par- och radhus ”för att få ett varierat område”. Denna skrivning får tolkas på så sätt att det vid framtagandet av detaljplanen vid Ekeby gård och även i Framnäs i allmänhet har önskats en blandad bebyggelse. Den ansökta byggnationen har anpassats både utifrån den typ av bebyggelse som i planbeskrivningen anges passa in och de exempel på byggnation som anges inte passa in i området. Den ansökta byggnationen är således förenlig med gällande detaljplan.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14945-25

Nämndens uttalanden i det pågående planarbetet saknar betydelse för den pågående prövningen. En kommande detaljplaneändring kan inte retroaktivt påverka lagligheten i ett redan beviljat bygglov.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den 1 december 2025 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i kraft. I målet ska bestämmelserna i dess lydelse före det datumet tillämpas, se punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2025:974) om ändring i plan- och bygglagen.

Målet avser bygglov för nybyggnad av ett parhus med tillhörande förråd på fastigheten X i Örebro kommun. Fastigheten omfattas av detaljplan för fastigheten A m.fl. (område vid Framnäs och Ekeby gård). Nämnden har den 20 augusti 2026 beslutat att ändra den gällande detaljplanen. Beslutet har överklagats och således inte fått laga kraft. Den ändrade detaljplanen ska därför inte tillämpas i detta mål (se 5 kap. 40 § PBL).

Utsnitt från bygglovshandlingarna

Klagandena har i Mark- och miljööverdomstolen yrkat att anstånd bör meddelas enligt 9 kap. 28 § plan- och bygglagen (i dess lydelse före den 1 december 2025) med anledning av att kommunen har påbörjat ett arbete med att ändra den detaljplan som gäller för den fastighet som ansökan om bygglov avser. Enligt den angivna paragrafen får byggnadsnämnden besluta att ett ärende om lov inte ska avgöras förrän ett planarbete har avslutats, om ärendet avser ett påbörjat arbete för att bland annat anta eller ändra en detaljplan.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14945-25

Enligt Mark- och miljööverdomstolen bör nämndens uppfattning om huruvida det finns anledning att besluta om anstånd som utgångspunkt tillmätas stor betydelse. I detta fall har kommunens påbörjade arbete med att ändra den nu gällande detaljplanen inte föranlett nämnden att besluta om anstånd. Enligt domstolens bedömning föreligger det inte sådana omständigheter som innebär att det i detta fall har funnits anledning för underinstanserna att besluta om anstånd med avgörandet. Det finns inte heller anledning för Mark- och miljööverdomstolen att besluta om sådant anstånd. Den omständigheten att kommunen under handläggningen här har beslutat att ändra detaljplanen ger inte anledning till någon annan bedömning.

Bygglovets förenlighet med gällande detaljplan

Den huvudsakliga frågan i målet är om de åtgärder som ansökan om bygglov avser är förenliga med den detaljplan som gäller för fastigheten.

Mark- och miljööverdomstolen delar underinstansernas bedömning att det i planen inte finns något förbud mot att uppföra parhus eller radhus på den nu aktuella fastigheten. Ansökan är således planenlig i detta avseende.

Bland planbestämmelserna på plankartan anges under rubriken Gestaltning (utseende ny bebyggelse) att ”ny bebyggelse ska anpassas efter den äldre befintliga bebyggelsens karaktär i området när det gäller färg, form, material och taklutningar (enligt den text som angivits i planbeskrivningen, s. 18–20)”.

Som mark- och miljödomstolen redogjort för framgår av de angivna sidorna i planbeskrivningen bland annat följande.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14945-25

I planbeskrivningen sägs även följande i fråga om gestaltning av ny bebyggelse i Framnäs (s. 18).

I planbeskrivningen ges även exempelbilder på äldre angränsande bebyggelse i Ekeby- Almby (s. 18) och på byggnadsutformning som inte anses passa in i föreslagen plan kring Ekeby gård (s. 19).

Genom hänvisningen i planbestämmelsen blir de krav avseende gestaltning som anges på s. 18–20 i planbeskrivningen en del av bestämmelsen.

När det gäller frågan om de sökta åtgärderna är förenliga med planbestämmelsen att ny bebyggelse ska anpassas efter den äldre befintliga bebyggelsens karaktär i området gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14945-25

I likhet med mark- och miljödomstolen bedömer Mark- och miljööverdomstolen att planbestämmelsen om gestaltning omfattar planområdet i sin helhet och att färgsättningen enligt ansökan (grå kulör) får anses förenlig med de krav som följer av planbeskrivningen i denna del. Mark- och miljööverdomstolen instämmer även i bedömningen att de föreslagna förrådstaken är planstridiga.

När det gäller de sökta byggnadernas utformning i övrigt gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning. Enligt planbestämmelsen ska ny bebyggelse anpassas efter den äldre befintliga bebyggelsens karaktär i området när det gäller färg, form, material och taklutningar enligt vad som anges i planbeskrivningen s. 18–20. Där framgår bland annat att nya och gamla byggnader tillsammans ska forma en enhetlig karaktär som inte ger för stora brytningar mellan det som är nytt och gammalt. Markoch miljööverdomstolen konstaterar att det sökta parhuset har en asymmetrisk fönstersättning, att huset saknar takfot och att den valda utformningen med dubbla sadeltak och parallella taknockar saknar motsvarighet i området. Parhuset har även i övrigt få likheter med den karaktär som den äldre bebyggelsen i området uppvisar utifrån de exempelbilder som anges i planbeskrivningen. Den önskade gestaltningen ligger i flera avseenden i stället nära den utformning som enligt exempelbilderna inte anses passa in i planområdet.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer, utifrån vad som anges i planbeskrivningen, att det sökta parhuset inte uppfyller kravet att utformningen ska anpassas till den äldre befintliga bebyggelsens karaktär. Den sökta åtgärden strider därför mot planbestämmelsen om gestaltning. Avvikelsen utgör inte en sådan liten avvikelse som skulle kunna godtas enligt 9 kap. 31 b § plan- och bygglagen (i dess lydelse före den 1 december 2025). Överklagandet ska därför bifallas och ansökan om bygglov avslås.

SVEA HOVRÄTT DOM P 14945-25 Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Marianne Wikman Ahlberg och Ulf Wickström, referent, samt tekniska rådet Johan Hjalmarsson. Föredragande har varit Sanna Tonemar.

Bilaga A

2025-10-02 P 1552-25

Meddelad i Nacka

PARTER

Klagande

1L.E.

2R.E.

3L.K.

4P.K.

5S.S.

6A.Z.

Motparter

1Bygg- och miljönämnden i Örebro kommun Box 30000 701 35 Örebro 2. Örebro schakt och mark AB Björkvallabacke 814 705 91 Örebro

ÖVERKLAGAT BESLUT

Länsstyrelsen i Örebro läns beslut 2025-02-03 i ärende nr 7173-2024, se bilaga 1

SAKEN

Bygglov på fastigheten X i Örebro kommun

Sida 2 NACKA TINGSRÄTT DOM P 1552-25

DOMSLUT

1Mark- och miljödomstolen avslår S.S.s överklagande.

2Med ändring av underinstansernas avgöranden upphäver mark- och miljödomstolen Bygg- och miljönämnden i Örebro kommuns beslut 2024-10- 21 om bygglov för nybyggnad av parhus och förråd på fastigheten X i Örebro kommun, ärendenummer SHBG 2023-001877, beslutsnummer D 2024-002802, och återförvisar bygglovsärendet till Bygg- och miljönämnden i Örebro kommun för fortsatt handläggning.

Sida 3 NACKA TINGSRÄTT DOM P 1552-25

BAKGRUND

Bygg- och miljönämnden i Örebro kommun (nämnden) beviljade bygglov för nybyggnad av ett parhus med tillhörande förråd på fastigheten X i Örebro kommun. Beslutet överklagades av ett flertal parter till Länsstyrelsen i Örebro län (länsstyrelsen), som beslutade att avvisa bl.a. S.S.s överklagande och avslå övriga överklaganden. Länsstyrelsens beslut har nu överklagats av L.E., R.E., A.Z., L.K., P.K. och S.S..

YRKANDEN M.M.

L.E., R.E., A.Z., L.K. och P.K. (de klagande) har i första hand yrkat att beslutet om bygglov ska upphävas och avslås, i andra hand att ärendet återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning.

Till stöd för sin talan har de sammanfattningsvis anfört följande.

Det har i praxis klargjorts att vid tolkningen av en oklar planbestämmelse ska planbeskrivningen väga tungt. I detta fall har kommunen valt att i planbestämmelserna inkludera sidhänvisningar till planbeskrivningen, vilket får som följd att dessa sidor i planbeskrivningen utgör en integrerad del av de juridiskt bindande planbestämmelserna. Häri kan bl.a. utläsas att ”Radhus (varvid det noteras att parhus är en typ av radhus) och kedjehus får uppföras nära Ekeby gård” (s. 19). Adressen A 22, som nu aktuell bygglovsansökan avser, ligger inte i närheten av Ekeby gård, utan i andra änden av planområdet. På s. 20 klargörs att detaljplanen innebär att ca 35 fler friliggande villor, par- och radhus kan byggas. Med enkel matematik utifrån antalet fastigheter inom planen går det snabbt att landa i slutsatsen att det inte kan vara fråga om några rad-, par- eller kedjehus på några andra platser än den anvisade platsen vid Ekeby gård om detta antal ska kunna hållas.

Sida 4 NACKA TINGSRÄTT DOM P 1552-25

Planbestämmelserna anger vidare att ”ny bebyggelse ska anpassas efter den äldre befintliga bebyggelsens karaktär i området när det gäller färg, form, material och taklutningar (enligt den text som angivits i planbeskrivningen, s. 18-20)”. I ljuset av detta noteras att det i aktuell del av planområdet (eller någon annan del heller) inte förekommer några hus som är i närheten av den volym som föreslås här (bruttoarea om 370 kvm). På s. 19 i planbeskrivningen anges att det i ”planområdet skall endast finnas hus med sadeltak eller brutna tak (mansardtak) för att passa in och förstärka platsen”. Det som föreslås i bygglovsansökan är inte ett klassiskt sadeltak enligt den gängse definitionen – dvs. att två obrutna takfall är förenade uppe i en taknock, och sluttar åt ett varsitt håll. I stället är det två taknockar, vilket snarare för tankarna till ett radhusområde. Även de föreslagna förrådens tak har en, i förhållande till planbestämmelserna, felaktig utformning eftersom de har pulpettak. Pulpettak tillåts endast om förrådsbyggnaden placeras i gräns i syfte att byggas samman med grannens motsvarighet.

Dessutom har det angivits att förrådsbyggnaderna ska ha papptak, trots att planbestämmelserna (genom sidhänvisning till planbeskrivningen s. 19) tydligt anger att ”tak utförs i tegel eller plåt”. Arkitekturen är också avsevärt mycket modernare än omkringliggande bebyggelse, vilket tycks ha gått bygglovshandläggaren helt förbi när det påstås att arkitekturen ”varsamt knyter an till omgivande bebyggelse”. Exempelvis är takfot/taksprång i princip i liv med fasaden (dvs. takfoten tycks inte skjuta ut för att skydda fasaden under), vilket av självklara byggnadstekniska skäl inte förekommit innan moderna s.k ”ladhus” började byggas.

R.E. och S.S. har i första hand yrkat att beslutet om bygglov ska upphävas och avslås, i andra hand att ärendet återförvisas till nämnden för fortsatt handläggning. Till stöd för sin talan har de i huvudsak anslutit sig till de klagandes överklagande. R.E. har gett in handlingar från en pågående planprocess avseende samma område. I den nya planbeskrivningen anges hur den ursprungliga planen rätteligen bör tolkas och

Sida 5 NACKA TINGSRÄTT DOM P 1552-25

medger samtidigt att en rad bestämmelser i den ursprungliga planen varit felaktiga. I den nya planbeskrivningen anges bl.a. att det ”utifrån ursprungliga planens intention regleras att endast friliggande enbostadshus får byggas, förutom vid Ekeby gård” och att ”med ändringen av detaljplanen åtgärdas felaktiga planbestämmelser…”. Eftersom målet rör frågan om ett bygglovsärendes planenlighet, har skrivningarna i förslaget till ändring av detaljplanen stor betydelse i tolkningshänseende, och bör därför tas i beaktande av mark- och miljödomstolen.

Örebro schakt och mark AB har yttrat sig i målet och sammanfattningsvis anfört följande. Kommunen har beslutat om bygglov i enlighet med gällande detaljplan. Planen anger att det finns två områden för radhus/parhus, men det finns inget förbud mot att bygga radhus/parhus på andra platser inom planområdet. Bestämmelsen om att ny bebyggelse ska anpassas till äldre bebyggelse i fråga om färg, form, material och taklutning gäller inte för den aktuella fastigheten. Därför görs ingen sådan prövning i detta ärende. När detaljplanen togs fram prövades redan frågor om byggnaders utseende. Därför är bygglovsprövningen begränsad till att kontrollera att åtgärden stämmer med planens bestämmelser. Det klagandena anfört om byggnadens utseende är därför inte skäl att neka bygglov. Eftersom åtgärden är planenlig har nämnden inte behövt höra grannarna innan beslutet. En plankarta med tillhörande planbestämmelser har direkt rättsverkan medan en planbeskrivning och planillustration inte är juridiskt bindande. Det innebär att det endast är otydliga plankartor och otydliga planbestämmelser kan bli föremål för tolkning (se NJA 2022 s. 922). Det som framförts om ökad biltrafik, belastning på vägar, vatten och avlopp är frågor som prövas i planprocessen, inte i bygglovet. Även om viss ökad trafik eller insyn kan uppstå anser undertecknad att det inte rör sig om betydande olägenheter enligt 2 kap. 9 § PBL.

Nämnden har yttrat sig i målet och sammanfattningsvis anfört följande. Överklagandena föranleder inte nämnden att göra en annan bedömning än den som framgår av det överklagade beslutet. Planbeskrivningen i den ursprungliga

Sida 6 NACKA TINGSRÄTT DOM P 1552-25

detaljplanen beskriver att bebyggelse ska ske med endast friliggande enbostadshus förutom vid Ekeby gård. Denna intention har dock ingen reglering i de juridiskt bindande planbestämmelserna och därför är parhus i dagsläget planenligt. För att bestämmelserna i detaljplanen framåt ska spegla intentionerna i planbeskrivningen så pågår just nu en ändring av detaljplanen. De planerade planbestämmelserna i ändringen av detaljplanen är inte tillämpbara i det nu aktuella ärendet. Den aktuella fastigheten kommer dock inte heller efter ändringen ha bestämmelsen "endast friliggande enbostadshus".

DOMSKÄL

Klagorätt

Mark- och miljödomstolen konstaterar att S.S.s fastighet ligger ca 200 meter från bygglovsfastigheten. Fastigheterna skiljs åt av en väg och ett flertal andra fastigheter. Det har inte framkommit att S.S. skulle vara särskilt berörd av det överklagade bygglovsbeslutet på ett sådant sätt att han av den anledningen har rätt att överklaga beslutet. Länsstyrelsens beslut att avvisa hans överklagande var därmed riktigt. S.S.s överklagande ska mot den bakgrunden avslås.

Prövning i sak

Tillämpliga bestämmelser, utöver vad som redovisas nedan, framgår av länsstyrelsens beslut, se bilaga 1.

Mark- och miljödomstolen instämmer inledningsvis i underinstansernas bedömning att bygglovet är förenligt med anpassningkravet. Inte heller vad som har anförts angående att bygglovet skulle medföra betydande olägenheter i form av ökad biltrafik och belastning på vägar, avlopp, vatten och dagvattenledningar medför att bygglovet ska upphävas.

Sida 7 NACKA TINGSRÄTT DOM P 1552-25

Domstolen övergår till att bedöma bygglovets förenlighet med den gällande detaljplanen. Att kommunen planerar att göra förändringar i detaljplanen påverkar inte domstolens bedömning av innehållet i den nu gällande detaljplanen. Vad som eventuellt kan komma att framgå av en framtida detaljplan eller vilka intentioner kommunen ger uttryck för i den pågående planprocessen kan inte beaktas förrän en ny detaljplan trätt i kraft, och därmed inte inom ramen för nu aktuell prövning.

Enligt nu gällande detaljplan får tomten får användas för bostadsanvändning i två våningar, största byggnadsarea får vara 200 kvm per fastighet och minsta fastighetsstorlek ska vara 800 kvm. Det är endast i ett område i östra delen av planområdet som plankartan anger att endast radhus är tillåtet. Då det i övriga delar, däribland det område där bygglovsfastigheten är belägen, inte råder något förbud mot radhus/parhus är detta tillåtet. Det planerade huset är därmed inte planstridigt på grund av att det är ett parhus.

I detaljplanen finns det vidare en bestämmelse om gestaltning, som anger följande:

Ny bebyggelse ska anpassas efter den äldre befintliga bebyggelsens karaktär i området när det gäller färg, form, material och taklutningar (enligt den text som angivits i planbeskrivningen, s. 18- 20).

Domstolen noterar att bestämmelsen inte är kopplad till någon specifik egenskapsbestämmelse med någon linjeavgränsning, varför den gäller i hela planområdet. Domstolen anser därför, till skillnad från länsstyrelsen, att denna bestämmelse gäller för den berörda fastigheten.

På de angivna sidorna i planbeskrivningen framgår bl.a. följande.

Färgtoner på ny bebyggelse ska anpassas utifrån den äldre bebyggelsens karaktär i Ekeby-Almby. Fasadfärger på ny bebyggelse kan exempelvis vara röd fasad med eller utan vita

Sida 8 NACKA TINGSRÄTT DOM P 1552-25

knutar, gul fasad med eller utan knutar i vit eller brun kulör samt ljusgrå fasad.

Bostadshus skall ha sadeltak eller brutet tak (mansardtak). Komplementbyggnader ska ha sadeltak. Tak utförs i tegel eller plåt. Tak får inte uppföras som är platta, säteri, valmade, dubbelpulpet, eller pulpet (med undantag för att garage och förrådsbyggnad placeras i gräns enligt nedan). Tak ska ha röd eller svart färg. Bostadshus uppförda i 1 plan eller 1½ plan ska ha taklutning mellan 18 och 45 grader för att täcka in de olika exempel på byggnadstyper som kännetecknar den äldre bebyggelsen i Ekeby- Almby. Bostadshus i 2 plan får ha en taklutning på maximalt 35 grader. Mansardtak godtas med maximala lutningarna, 35 grader för övre taklutningen och 55 grader för nedre taklutningen. Garageoch förrådsbyggnader ska utformas med sadeltak med en taklutning mellan 18-35 grader. Pulpettak kan tillåtas på garage- och förrådsbyggnad om byggnaden placeras i gräns, med syfte att byggas samman med grannen. Takets lutning skall då vara in mot egna fastigheten. Dubbelt pulpettak godtas inte.

Då färgerna som omnämns i planbeskrivningen enbart är exemplifierande anser domstolen att den enligt bygglovet föreslagna fasadfärgen inte uppenbart strider mot detaljplanen. De valda färgerna är enligt domstolens mening anpassade efter områdets karaktär. Parhuset är även försett med ett sadeltak, även om takdelarna inte delar nock.

Domstolen noterar dock att förråden, enligt bygglovshandlingarna, ska ha pulpettak och inte sadeltak. Dessutom är taken inte sammanbyggda i gräns. Skrivningarna kring utformningen av tak enligt planbeskrivningen är formulerade som ska-krav utan några angivna undantag. De föreslagna förrådstaken är därmed planstridiga.

Då något grannehörande inte genomförts enligt 9 kap. 25 § första stycket 1 plan- och bygglagen (2010:900) är domstolen förhindrad att som första instans pröva om åtgärden kan godtas som en liten avvikelse från detaljplanen enligt 9 kap. 31 b § samma lag. Då bygglovsärendet mot denna bakgrund inte utretts tillräckligt innan beslut fattades ska målet visas åter till nämnden för fortsatt handläggning.

Sida 9 NACKA TINGSRÄTT DOM P 1552-25

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 23 oktober 2025.

Charlotte Jansson Malin Danielsson

I domstolens avgörande har tf. rådmannen Charlotte Jansson, ordförande, och tekniska rådet Malin Danielsson deltagit. Föredragande har varit Torbjörn Kreuger.