P 16085-25

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommuns beslut den 7 maj 2024 (diarienr SBN 2023-002278) att bevilja bygglov för altan på fastigheten i Göteborgs kommun samt avslår bygglovsansökan avseende altanen.

SVEA HOVRÄTT DOM P 16085-25

BAKGRUND

Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun (stadsbyggnadsnämnden) gjorde ett tillsynsbesök på fastigheten den 17 augusti 2022. Då noterades bland annat att en altan byggts längs med huvudbyggnadens västra fasad och på del av framsidan av byggnaden samt på större delen av baksidan. Altanens höjd över marken medförde att det hade skapats ett utrymme under golvet som till viss del användes som förråd. Stadsbyggnadsnämnden ansåg att åtgärden innebar att gällande detaljplan överskridits på så sätt att högsta tillåtna byggnadsarea överskridits och att byggnaden placerats för nära tomtgräns, vilket medförde att det inte var möjligt att bevilja bygglov för altanen i den utformningen.

Fastighetsägaren lämnade då in en ansökan om bygglov för en annan utformning av altanen. Ansökan innebär i huvudsak att ytan på altanen ska minskas genom att den norra delen av altanen och det utrymme under altanen som utnyttjats som förråd tas bort, se vidstående situationsplan och nedanstående ritningar.

Stadsbyggnadsnämnden beviljade bygglov för altanen såsom en bygglovspliktig fasadändring. Bygglovsbeslutet är förenat med villkor om att byggherren inom viss tid

SVEA HOVRÄTT DOM P 16085-25

ska vidta ändringar av den redan utförda altanen i överensstämmelse med det beviljade bygglovet. Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen har fastställt stadsbyggnadsnämndens beslut.

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska upphäva stadsbyggnadsnämndens beslut att bevilja bygglov för en altan på deras grannfastighet .

Stadsbyggnadsnämnden har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

har getts tillfälle att yttra sig i målet, men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

och har anfört i huvudsak detsamma som i mark- och miljödomstolen med bland annat följande tillägg och förtydliganden.

Altanen utgör en tillbyggnad, inte en fasadändring. Mark- och miljödomstolen har inte tagit hänsyn till hur utrymmet under altanen kan nyttjas som ett användbart utrymme. Altanens golvhöjd och takhöjd talar för att den, sett tillsammans med dess volymökning, utgör en tillbyggnad. Det nämnden har anfört om att utrymmet under altanen inte är avsett för vistelse eller på annat sätt är användbart är av mindre betydelse i målet.

Stadsbyggnadsnämnden har i anfört i huvudsak följande.

Altanens utformning medför inte någon volymökning och den ska därför ses som en fasadändring. Utrymmet under altanen, och golvhöjden, överstiger inte 1,7 meter. Det utrymmet är inte heller avsett för vistelse eller användbart på annat sätt, vilket förstärks av att utrymmet är stängt. Altanen innebär inte någon betydande olägenhet för

SVEA HOVRÄTT DOM P 16085-25

klagandena eftersom de har sin altan på den västra sidan av sitt bostadshus och sitt garage nära den fastighetsgräns som nu är aktuell.

Parterna har lämnat in fotografier m.m. till stöd för sin talan.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den 1 december 2025 infördes nya bestämmelser i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. I detta mål ska dock, enligt vad som anges i övergångsbestämmelserna, de äldre bestämmelserna tillämpas.

Mark- och miljööverdomstolen har att ta ställning till om nämnden haft fog för att bevilja bygglov för en altan i den utformning som nu sökts lov för. En avgörande fråga för den bedömningen är om altanen då fortfarande är att betrakta som en tillbyggnad eller om det, som underinstanserna har funnit, endast blir fråga om en åtgärd som utgör en sådan ändring som medför en avsevärd påverkan på byggnadens yttre utseende (fasadändring). En tillbyggnad får, enligt gällande detaljplan och till skillnad från en altan som är att betrakta som en fasadändring, som huvudregel inte placeras närmare än 4,5 meter från fastighetsgränsen. (Se 9 kap. 2 § första stycket 2 respektive 3 c och 9 kap. 30 § PBL, femte punkten i övergångsbestämmelserna till PBL, 39 § byggnadsstadgan [1959:612], BS, samt den stadsplan som gäller som detaljplan för fastigheten.)

En tillbyggnad definieras i 1 kap. 4 § PBL som en ändring av en byggnad som innebär en utökning av byggnadens volym. Av praxis följer att en altan är att betrakta som en tillbyggnad om den visuellt ger intryck av att vara en tillbyggnad och om konstruktionen innebär en ökning av byggnadens volym. Det saknas därvid betydelse om utrymmet under altangolvet t.ex. fylls upp med jordmassor alternativt inte förses med väggar. (Se bland annat rättsfallen RÅ 2009 ref. 67 I III, RÅ 2010 not. 10 och Markoch miljööverdomstolens dom den 18 oktober 2016 i mål nr P 11268-15.)

Av handlingarna i målet framgår att altanen, med den justerade utformningen, skulle bestå av ett drygt 90 kvadratmeter stort trädäck söder och väster om huvudbyggnaden. Altanens västra långsida löper i stort sett parallellt med klagandenas fastighet, cirka en

SVEA HOVRÄTT DOM P 16085-25

meter från fastighetsgränsen. Altanen är uppdelad i två plan med ett mindre, marknära, plan i söder. Mellan de båda planen går en trappa. Marken under altangolvet har skiftande nivåer och sluttar nedåt mot norr. Altangolvet är som högst beläget 168,5 cm över marken. Utrymmet under altanen är inbyggt mot norr och väst av tätt liggande bräder. Altanen är även försedd med ett räcke i två nivåer med mer än 50 procents genomsiktlighet. Räckets höjd över altangolvet uppgår till cirka 1,1 m respektive 1,7 m.

Mark- och miljööverdomstolen anser, till skillnad från underinstanserna, att altanen både från gatan och från klagandenas fastighet ger ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad där bräderna bildar väggar och altangolvet tak. Med särskild hänsyn till att altanen till viss del ligger nästan 1,7 meter över marknivån och att utrymmet under altanen är inbyggt med tätt liggande brädor anser domstolen vidare att det står klart att det skapas ett slutet utrymme under altangolvet som innebär en ökning av byggnadens volym. De omständigheterna att marknivån inuti detta utrymme skiftar och att utrymmet i sig inte är avsett för vistelse föranleder ingen annan bedömning (jämför rättsfallet RÅ 2009 ref. 67 I och Mark- och miljööverdomstolens dom den 27 oktober 2014 i mål nr P 3455-14). Den sökta åtgärden utgör alltså en tillbyggnad för vilken det krävs bygglov.

Eftersom altanen placeras närmare fastighetsgränsen än 4,5 meter, det saknas medgivande från grannarna och det inte heller i övrigt framkommit särskilda skäl att medge

SVEA HOVRÄTT DOM P 16085-25

en sådan placering (se 39 § BS) strider åtgärden mot gällande detaljplan. Åtgärden är alltså planstridig. Eftersom det inte är fråga om en liten avvikelse (se 9 kap. 31 b § PBL) kan bygglov, redan på den grunden, inte ges. Frågan om åtgärden eventuellt också innebär att den tillåtna byggnadsarean överskrids saknar därmed betydelse.

Överklagandet ska, mot denna bakgrund, bifallas och bygglovsansökan avslås.

Mark- och miljööverdomstolens dom får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om markoch miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Claes-Göran Sundberg, hovrättsrådet Petra Bergman, referent, tekniska rådet Johan Hjalmarsson och hovrättsrådet Catharina Adlercreutz.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Julian Kaijser.

Sid 1 (4) VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Mål nr P 755-25 Mark- och miljödomstolen 2025-10-22 meddelad i Vänersborg

PARTER Klagande

Ombud för 1 och 2: Motpart

Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 24 januari 2025 i ärende nr 23697- 2024, se bilaga 1 SAKEN Överklagande av länsstyrelsen beslut 2025-01-24 dnr: 23697-2024 avseende bygglov för fasadändring m.m. på fastigheten i Göteborgs kommun DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sid 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 755-25 Mark- och miljödomstolen

BAKGRUND Stadsbyggnadsnämnden i Göteborgs kommun (nämnden) beslutade den 7 maj 2024 att bevilja bygglov för bland annat fasadändring på enbostadshus på fastigheten i Göteborgs kommun.

och överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen) som i beslut den 24 januari 2025 avslog överklagandet.

och har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

och har yrkat att mark- och miljödomstolen, med undanröjande av länsstyrelsens beslut, ska upphäva nämndens beslut om att bevilja bygglov i efterhand för uppförd altan.

och har i tillägg till vad som lagts fram i underinstans anfört bland annat följande.

Vad nämnden har anfört när det gäller sluttande mark och stängda utrymmen är omständigheter som i sammanhanget ska tillmätas mindre betydelse. Genom tidigare avgöranden, såsom Mark- och miljööverdomstolen i mål P 3455-14 samt RÅ 2010 not 10, är det i stället av avgörande betydelse om en altan, med hänsyn till utrymmet under altanen, har inneburit en volymökning av den befintliga bostadsbyggnaden eller inte.

Vad gäller förevarande altans utformning, sett till volymökning, har den enligt underlag för bygglovet, utmed bostadshusets västra fasad, en högsta höjd om cirka 1,7 meter (168,5 centimeter) ovanför marklinjen, är cirka 4,2 meter bred och cirka 9,9 meter lång. I denna del är det klagandenas inställning att jämfört med altanens

Sid 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 755-25 Mark- och miljödomstolen

mått innebär den en volymökning av betydelse. Intrycket av att altanen är en tillbyggnad förstärks därtill av dess omfattande plana yta om cirka 96,6 kvadratmeter, beräknad efter vidtagen rättelse i enlighet med bygglov, samt att altanen även efter rättelse fortsatt bedömt kommer att vara bebyggd med vad som närmast liknar ett plank.

Jämfört med ovan ska altanen därför anses utgöra en lovpliktig tillbyggnad. I enlighet med förevarande plan, vilket även har påtalats av Stadsbyggnadskontoret Göteborgs stad i tidigare bedömning, får en huvudbyggnads areal inom aktuellt planområde inte överstiga 175 kvadratmeter.

Vidare får byggnader i enlighet med förevarande plan, genom övergångsbestämmelser till nu gällande plan- och bygglag med vidare hänvisning till övergångsbestämmelser i äldre plan- och bygglag samt byggnadsstadgan (39 §), inte uppföras närmare tomtgräns än 4,5 meter.

Klagandena har till stöd för sin talan i domstolen ingett fotografier.

DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut.

För att en altan ska ses som en tillbyggnad krävs det att den ger ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad och att det skapas ett utrymme under altangolvet som innebär en volymökning (se Mark- och miljööverdomstolens om i mål nr P 1389- 17). Vid bedömningen av om en altan är volymskapande kan beaktas altanens faktiska höjd över marknivån samt om utrymmet under altanen utgör ett användbart utrymme. Altanen är som mest belägen 168,5 cm över marknivån. Det har inte framkommit att den altan som omfattas av bygglovet fungerar som tak för ett användbart utrymme under densamma. Mark- och miljödomstolen instämmer därför sammantaget i länsstyrelsens bedömning att utrymmet under altangolvet inte innebär en volymökning. Domstolen anser heller inte att altanen ger ett visuellt intryck av att vara en tillbyggnad. Domstolen instämmer således i den bedömning

Sid 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 755-25 Mark- och miljödomstolen

som länsstyrelsen har gjort med de skäl som länsstyrelsen har angett. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 12 november 2025.

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Linus Martinson, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit tingsnotarien Jennifer Andersson Wackfelt.