P 1710-26

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1710-26

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Stadsbyggnadsnämnden i Malmö kommun (nämnden) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa nämndens beslut att avslå ansökan om bygglov.

Mima arkitekter AB har förelagts att svara på överklagandet men har inte kommit in med något yttrande.

Malmö kommun, J.H., K.H., K.J., R.J., M.L., R.M., Å.M., A.N., A.NI., H.N., C.S., L.S., M.S., L.SW., M.W. och J.W. har getts möjlighet att yttra sig men har inte hörts av.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Nämnden har vidhållit sitt beslut och lagt till i huvudsak följande.

Oavsett de förändringar som gjorts i det grupphusområde i vilket fastigheten X ingår är det fortfarande ett relativt välbevarat grupphusområde där läsbarheten av byggnadernas ålder och karaktär fortfarande är tydlig. Husen har en tidstypisk arkitektur. Framför allt är den ändring som gjorts vad gäller grannparhusets fasad av mindre slag. Parhuset var innan ändringen av X en integrerad enhet med god helhetsverkan. Grannparhuset har fortfarande en tegelfasad, även om den bytts till liknande tegel i löpförband. Mark- och miljödomstolen saknar grund för bedömningen att den mindre ändringen av grannparhuset motiverar att nu aktuell ändring av X, som bl.a. innebär byte av ursprunglig tegelfasad till annat fasadmaterial, är varsam och väl anpassad till omgivningen. Ändringen innebär att huset på X skiljer sig markant från övriga byggnader i grupphus-konstellationen, och inte minst grannparhuset. En viss uppblandning kan inte tas som argument för ett förstörande av resterande byggnader som är värda att bevara.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1710-26

Det allmänna intresset av att tillvarata byggnadens karaktärsdrag väger tyngre än fastighetsägarens intresse av åtgärden. Detta utifrån byggnadens värden och den påverkan på omgivningen som ändringen innebär. Det har inte kommit fram något angeläget enskilt intresse av att vidta ändringen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Formella frågor

Mark- och miljödomstolen har gjort en annan bedömning än nämnden och länsstyrelsen och funnit att bygglov i efterhand kan ges för ansökt åtgärd. Mark- och miljödomstolens avgörande – som innebär att ärendet återförvisas till nämnden för beviljande av bygglov enligt ansökan – har inte föregåtts av kommunicering med berörda sakägare, se 15 § lagen (1996:242) om domstolsärenden jämförd med 5 kap. 3 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar samt rättsfallet MÖD 2020:7. Mark- och miljödomstolens underlåtenhet att kommunicera med sakägare innebär att det förekommit ett rättegångsfel i mark- och miljödomstolen. Mark- och miljööverdomstolen – som gett sakägarna möjlighet att yttra sig här – finner att målet i detta fall kan prövas i sak utan att det återförvisas till mark- och miljödomstolen.

Den 1 december 2025 trädde ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i kraft. I enlighet med punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagändringarna tillämpar Mark- och miljööverdomstolen de i målet aktuella paragraferna i den lydelse som de hade före den 1 december 2025.

Prövningen i sak

Mima arkitekter AB har ansökt om bygglov i efterhand för fasadändring i form av putsning samt byte av kulör på fasad och träpanel samt byte av material och kulör på fönster, dörrar och takskjutport.

Frågan i målet är om den ansökta åtgärden strider mot kraven på anpassning och varsamhet i 2 kap. 6 § och 8 kap. 17 § PBL.

SVEA HOVRÄTT DOM P 1710-26

Fastigheten X i Malmö kommun omfattas av en stadsplan från 1980. Stadsplanen gäller som detaljplan. Planen saknar bestämmelser om bebyggelsens utformning och området är inte heller utpekat som särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Bostadshuset på fastigheten utgör den ena halvan av ett parhus. I kvarteret Ålkistan finns ytterligare två sådana parhus. Av utredningen framgår att parhusen när de byggdes hade fasader av gult tegel men att det över tid skett ett flertal fasadändringar i området. I husgruppen förekommer i dag fasadmaterial av såväl tegel i olika förband som puts i varierande kulörer. Mot bakgrund av att grupphusområdet inte längre kan anses helt enhetlig i fråga om fasadmaterial och kulörval bedömer Mark- och miljööverdomstolen att ifrågavarande ändringar är godtagbart anpassade till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan. Anpassningskravet i 2 kap. 6 § PBL är därmed uppfyllt.

När det gäller frågan om åtgärden strider mot varsamhetskravet i 8 kap. 17 § PBL gör Mark- och miljööverdomstolen följande bedömning.

Enligt 8 kap. 17 § PBL ska ändring av en byggnad utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.

Mark- och miljööverdomstolen delar nämndens uppfattning att parhusets ursprungliga tegelfasad är tidstypisk för 1960-talet och att tegelfasaden har utgjort ett viktigt karaktärsdrag för parhuset. Det är tveksamt om en ändring av fasadmaterial från tegel till puts kan anses uppfylla kravet på varsamhet i detta fall. Av uppgifterna i målet framgår dock att det aktuella bostadshuset brann ned till grunden 2006 varvid allt organiskt material, inklusive dörrar och fönster, brann upp. Endast tegelfasaden och grundplattan kunde bevaras. Det framgår också att befintliga dörrar och fönster sattes in 2009. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar därmed att flera av bostadshusets ursprungliga tidstypiska uttryck har gått förlorade. Det framgår inte att nämnden har ifrågasatt tillåtligheten av dessa ändringar, varför de måste beaktas vid bedömningen

SVEA HOVRÄTT DOM P 1710-26

av den ansökta åtgärdens förenlighet med varsamhetskravet. Med den utgångspunkten bedömer Mark- och miljööverdomstolen, om än med viss tveksamhet, att nu ansökta ändringar inte strider mot kravet på varsamhet i 8 kap. 17 § PBL. Det enskilda intresset av att få genomföra ändringarna får därmed anses väga tyngre än det allmänna intresset av att bevara byggnadens kvarvarande karaktärsdrag. I sammanhanget går det vidare inte att helt bortse från att den ansökta åtgärden inte längre kräver bygglov till följd av genomförda ändringar i PBL.

Sammanfattningsvis delar Mark- och miljööverdomstolen mark- och miljödomstolens bedömning att bygglov kan ges i efterhand. Nämndens överklagande ska därför avslås.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Malin Wik och Maria L. McMurray, referent, tekniska rådet Ewa Andrén Holst samt hovrättsrådet Katarina Welin.

Föredragande har varit Sonja Rodhe.

Bilaga A

VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Målnummer Meddelad i Växjö P 5111-24 2026-01-15

PARTER Klagande Mima Arkitekter AB, 224 57 Lund Ombud: Jur. kand. S.L. Best Legal Sverige AB

Motpart Stadsbyggnadsnämnden i Malmö kommun 205 80 Malmö

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Skåne läns beslut den 16 augusti 2024 i ärende nr 24414-2024, se bilaga 1

SAKEN Bygglov på fastigheten X i Malmö kommun

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen undanröjer Länsstyrelsen i Skåne läns beslut och återförvisar målet till Stadsbyggnadsnämnden i Malmö kommun för beviljande av bygglov för bibehållande av fasadändring i form av putsning samt byte av kulör på fasad och träpanel, byte av material och kulör på fönster och dörrar samt takskjutport på fastigheten X i Malmö kommun.

Sida 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5111-24

BAKGRUND

Stadsbyggnadsnämnden i Malmö kommun (nämnden) avslog genom beslut den 12 juni 2024 en ansökan om fasadändring i efterhand av befintligt bostadshus på fastigheten X i Malmö kommun.

Mima arkitekter AB (bolaget) överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen) som genom det nu överklagade beslutet avslog överlagandet.

Mima arkitekter har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Mima arkitekter AB har yrkat att mark- och miljödomstolen beviljar bygglov för bibehållande av fasadändring i form av putsning samt byte av kulör på fasad och träpanel, byte av material och kulör på fönster och dörrar samt takskjutport.

Som skäl har bolaget anfört bl.a. följande. Stadsbyggnadskontorets bedömning är att den ansökta åtgärden är planenlig, men att även om det förekommer avvikande inslag i grupphuskvarteret utgör den genomförda ändringen en så påtaglig förändring att den inte kan anses innebära en varsam ändring med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och de kulturhistoriska och konstnärliga värdena. Byggnaden bedöms inte vara en sådan särskilt värdefull byggnad som avses i 8 kap. 13 § plan- och bygglagen. Byggnaden är inte heller utpekad i översiktsplan, kulturmiljöprogram eller andra typer av underlagsmaterial eller genom yttrande från personer eller institutioner som bedöms ha en särskild kompetens inom området.

Fastigheten X ingår, som stadsbyggnadsnämnden anger, i en mindre enklav bestående av tre st. envånings parhus, omgivna av villor och parhus från

Sida 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5111-24

olika tidsepokrar, med en stor variation på utformningen i material, färg, form och storlek. Flera av de befintliga husen på Bunkeflovägen, mitt emot X, är målade i en vit och grå färgskala liknande föreslagen kulör i bygglovsansökan. Parhusen uppfördes på 60-talet och har genom åren genomgått diverse förändringar. Av de sex fastigheterna har en försetts med nytt tegel i löpförband och tre har putsats. Samtliga originalfönster och dörrar (som enligt uppgift var av brunlaserad furu i original) har bytts ut eller målats, i de flesta fallen i vit kulör. Nämnden anger att de två hus som tidigare putsats, beviljades lov enligt tidigare lagstiftning. Inte desto mindre ingår dessa två hus i helhetsbilden av de tre parhusen. Aktuell byggnad brann ner till grunden i mars 2006. Tegelfasaden och grundplattan var det enda som kunde bevaras. Allt organiskt material inklusive dörrar och fönster brann upp. Befintliga målade träfönster och dörrar sattes in 2009 då fastigheten såldes till och återuppbygges av nuvarande ägare. Genom den intensiva hettan vid branden var teglet allvarligt skadat, men behölls i ett försök att bevara originalfasaden. Den nedbrunna byggnaden var naturligtvis upphov till stor irritation bland kringboende under de tre åren innan återuppbyggnaden. Självklart påverkades fastighetspriserna i området och möjligheterna till försäljning.

År 2021 var den ursprungliga tegelfasaden i mycket dåligt skick och behövde plockas ner helt för att sedan återuppbyggas, alternativt lagas och putsas. Återuppbyggnad av tegelfasaden skulle innebära en avsevärd kostnad, varför lagning och putsning bedömdes vara det bästa alternativet, vilket också skulle smälta in bra i kvarteret. Det var inte heller möjligt att få tag på originalteglet från 1960-talet. Bilder redovisar parhusens utformning idag med beskrivning av förändringar som skett genom åren. Då de tre parhusen redan idag har en varierande utformning med både puts, tegel och olika kulörer kan en fasadändring enligt ansökan inte anses motverka en god helhetsverkan. Parhusen uppvisar främst arkitektonisk enhetlighet genom byggnadernas skala, taksargens utformning och fönster och dörrars placering. Inget av detta förändras i och med aktuell ansökan. Stadsbyggnadskontoret har, i en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen, inte påvisat något reellt allmänintresse som

Sida 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5111-24

grund för avslag. Den tidstypiska arkitekturen är bevarad enligt ovan och därmed också byggnadens karaktärsdrag. Att tre hus i stället för två hus är putsade får anses sakna relevans ur kulturhistoriskt och konstnärligt värde. Det bör till följd av detta inte göras inskränkningar på fastighetsägarens rätt att utforma fasadskiktet efter eget tycke, i det här fallet med puts i grå kulör, än mindre ställas krav på återuppbyggnad av tegelfasad då detta skulle innebära stora kostnader för fastighetsägaren samt en längre störning och förfulning i grannskapet. Länsstyrelsen har i sitt beslut angett att det allmänna intresset av att tillvarata byggnadens befintliga karaktärsdrag väger tyngre än det enskilda intresset av att genomföra åtgärden, varför kommunen haft fog för sitt beslut. Detta trots att länsstyrelsen anger att det i en mer homogen grupphusbebyggelse, rent generellt vanligen är en fördel om enhetligheten bibehålls, eftersom det också är syftet med en sådan grupphusbebyggelse. Enhetligheten är sedan länge förlorad. Länsstyrelsen anger vidare att det inte finns något krav på total ursprunglighet för att byggnader ska anses vara bevarandevärda i sin resterande form. Sammantaget kan anföras att byggnaden, enligt samstämmiga bedömare (grannar), höjer helhetsintrycket för hela bebyggelsen på Bunkeflovägen. En återgång till likadant tegel som originalet skulle vara praktiskt svårt och mycket kostsamt, vilket torde vara klart för varje professionell bedömare, även utan specificerade kalkyler. Störningen i området skulle bli avsevärd och inte förenlig med det allmänna intresset, inte minst med tanke på vad grannfastigheterna tvingades utstå åren 2006 – 2009. Inte minst med hänsyn till länsstyrelses skrivning ovan kan de lovsökta ändringarna inte på ett ovarsamt sätt ändra byggnadens karaktärsdrag och därmed strida mot de kulturhistoriska och konstnärliga värdena.

Stadsbyggnadsnämnden i Malmö kommun bestrider bifall till överklagandet. Som skäl anför nämnden bl.a. följande. Nämnden hänvisar till den motivering som framgår av nämndens beslut, samt till vad länsstyrelsen anfört som grund för beslut att avslå överklagande av beslutet. Ingenting nytt har framkommit som föranleder ett ändrat ställningstagande. Förändringarna är ovarsamma och att det vid en avvägning mellan allmänna och enskilda

Sida 5 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5111-24

intressen finns grund att avslå ansökan. Det som är viktigt att bevara består inte bara av byggnadernas skala och placering av detaljer som fönster och dörrar som klaganden hävdar. Det gula teglet har ett högt bevarandevärde på sätt som framgår av nämndens beslut. Huset har en tidstypisk arkitektur och åtgärder enligt ansökan uppfyller inte kravet i 8 kap. 17 § plan- och bygglagen att förändringar av en byggnad ska utföras varsamt. Att förändringar gjorts i området utgör inte skäl att medge en ovarsam ändring på den aktuella byggnaden. Inte minst mot bakgrund av att byggnaden har en tidstypisk arkitektur med högt bevarandevärde väger det allmänna intresset att tillvarata byggnadens karaktärsdrag tyngre än det enskilda intresset att få utföra åtgärden. En ändring från gult tegel i raka stapelband till putsning och målning av fasad i grå kulör samt byte av kulör på fönster, dörrar, träpanel och takskjutsport enligt ansökan inte är en varsam ändring. Ändringen uppfyller inte heller krav på lämplighet med hänsyn till stadsbilden och intresset av en god helhetsverkan.

DOMSKÄL

Den 1 december 2025 infördes nya bestämmelser i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. I fråga om den prövning som ska göras i detta mål gäller dock, enligt övergångsbestämmelserna, att äldre bestämmelser fortfarande ska tillämpas. Vid mark- och miljödomstolens bedömning ska således bestämmelserna i PBL i dess lydelse före den 1 december 2025 tillämpas.

Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet.

Det nu ifrågavarande bygglovet rör ett parhus med fasad mot en gata som utgör infart till ett bostadsområde. Därmed har utformningen av husets fasad betydelse för stadsbilden i området. Att det är ett parhus medför även att anpassningskravet är högre än om det vore fråga om en friliggande villa. De nu ifrågavarande åtgärderna kan, som utgångspunkt, därför inte anses vara av sådan art att varsamhetskravet iakttas om det sökta bygglovet skulle beviljas.

Sida 6 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5111-24

Mark- och miljödomstolen konstaterar dock att bebyggelsen i det i målet aktuella området har en varierande utformning beträffande puts, tegel och olika kulörer, samt att de tre parhusen i kvarteret Ålkistan har förändrats på olika sätt. Utredningen visar emellertid inte huruvida samtliga dessa förändringar har skett med nämndens gillande. På sin del av det i målet aktuella huset har bolagets granne bytt ut den ursprungliga fasaden med tegel i stapelförband mot liknande tegel i löpförband. Detta synes ha skett utan reaktion från nämnden. Mot bakgrund av att grannparhusets fasad ändrats bedömer mark- och miljödomstolen att åtgärden som det nu aktuella bygglovet avser inte kan anses strida mot varsamhetskravet på så sätt som det hade kunnat göra om grannens fasad hade varit i ursprungligt skick. Mot bakgrund härav och med hänsyn till att utredningen i målet inte visar annat finner mark- och miljödomstolen att underinstanserna har saknat fog att neka bolaget det sökta bygglovet. Överklagandet ska därför bifallas och bygglovet beviljas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2(MMD-02) Överklagande senast den 5 februari 2026.

I domstolens avgörande har rådmannen Hanna Jarlbro, ordförande, och tekniska rådet Jonas T Sandelius deltagit. Föredragande har varit beredningsjuristen Robert Brisenstam.