Lag (1996:242) om domstolsärenden

(Ärendelagen)

Departement
Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad
1996-04-11
Ändring införd
SFS 1996:242 i lydelse enligt SFS 2020:925
Ikraft
1996-07-01
Upphäver
Lag (1946:807) om handläggning av domstolsärenden
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2021-11-16

Lag (1996:242) om domstolsärenden är en lag som reglerar handläggningen i tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen av sådana rättsvårdsärenden som skall tas upp av en tingsrätt och som inte skall handläggas enligt rättegångsbalken enligt lagen om domstolsärenden.

Lagens tillämpningsområde

1 §  Denna lag gäller handläggningen i tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen av sådana rättsvårdsärenden som skall tas upp av en tingsrätt och som inte skall handläggas enligt rättegångsbalken.

2 §  Om en annan lag än förvaltningslagen (2017:900) innehåller en bestämmelse som avviker från denna lag, tillämpas den bestämmelsen. Lag (2018:776).

Domstolarnas sammansättning m.m.

3 §  I fråga om domstolar och domare tillämpas 1-4 kap.rättegångsbalken. Vid handläggningen av ett ärende består tingsrätten av en lagfaren domare. Om det finns särskilda skäl med hänsyn till ärendets beskaffenhet, får tingsrätten dock bestå av tre sådana domare. När det gäller hovrättens sammansättning tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser för tvistemål. Vid omröstning tillämpas 16 eller 29 kap.rättegångsbalken. En skiljaktig mening skall antecknas.

[S2]När en anställd som inte är lagfaren domare handlägger ett ärende enligt en särskild föreskrift gäller reglerna om jäv i 4 kap.rättegångsbalken.

  • MÖD 2013:19:Domarjäv ------ Tekniskt råd deltog i två avgöranden från mark- och miljödomstol som innebar att beslut från en länsstyrelse rörande föreläggande att vid vite återställa stenmurar överprövades. Vid överklagande till Mark- och miljööverdomstolen gjordes jäv gällande. Jävet uppgavs bestå bl.a. i att tekniska rådet är gift med en tjänsteman på länsstyrelsen som uttalat sig i media i frågan om stenmurars bevarande. Tjänstemannen deltog inte i beslutet hos länsstyrelsen men ansågs ha tagit befattning med sakfrågan och, som hög tjänsteman, uttalat sig på länsstyrelsens vägnar. Omständigheterna har sammantaget ansetts vara ägnade att rubba förtroendet för tekniska rådets opartiskhet i enlighet med 4 kap. 13 § 10 punkten rättegångsbalken. Domarna har undanröjts och målen återförvisats till mark- och miljödomstolen för ny prövning.
  • RH 2021:14:Även när ett överklagat ärende om skuldsanering inte har kommunicerats med sökandens borgenärer, innehåller det sådana intressemotsättningar att det inte kan anses otvistigt. En tingsnotarie är därmed inte behörig att avgöra ett sådant ärende.

Hur ärendet inleds vid tingsrätten

4 §  Den som vill inleda ett ärende vid tingsrätten genom en anmälan, en ansökan, ett överklagande eller på något annat sätt ska göra detta skriftligen. Lag (2020:925).

Prop. 2019/20:189: Den som vill inleda ett ärende vid tingsrätten genom en anmälan, en ansökan, ett överklagande eller på något annat sätt ska göra detta skriftligen.

Enligt paragrafen ska den som vill inleda ett ärende vid tingsrätten göra detta skriftligen. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Paragrafen ändras på så sätt att den hittillsvarande möjligheten för regeringen ...

  • MÖD 2012:9:Formkrav för överklagande ----- Mark- och miljööverdomstolen har ansett att en av länsstyrelsen upprättad tjänsteanteckning om överklagande av ett beslut, uppfyller kravet på skriftlighet avseende överklaganden.

5 §  En enskild parts första skrivelse till tingsrätten ska innehålla uppgifter om partens

  1. namn och personnummer eller organisationsnummer,
  2. postadress och adress till arbetsplats samt i förekommande fall annan adress där parten kan anträffas för delgivning,
  3. telefonnummer till bostaden och arbetsplatsen samt mobiltelefonnummer, med undantag för nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang som behöver uppges endast om tingsrätten begär det,
  4. e-postadress, och
  5. förhållanden i övrigt av betydelse för delgivning med parten.

[S2]Om den enskilde har en ställföreträdare, ska motsvarande uppgifter lämnas även om ställföreträdaren. Har den enskilde utsett ombud, ska ombudets namn, postadress, e-postadress, telefonnummer till arbetsplatsen och mobiltelefonnummer anges.

[S3]Finns det en enskild motpart i ärendet, ska den som inleder ärendet lämna uppgifter om motparten i de hänseenden som anges i första och andra styckena. Uppgift om motpartens eller dennes ställföreträdares arbetsplats, telefonnummer, e-postadress och ombud behöver dock lämnas endast om uppgiften är tillgänglig utan särskild utredning för den som inleder ärendet. Saknar motparten känd adress, ska uppgift lämnas om den utredning som gjorts för att fastställa detta.

[S4]Uppgifterna ska gälla förhållandena när uppgifterna lämnas till tingsrätten. Om något av dessa förhållanden ändras eller om en uppgift är ofullständig eller felaktig, ska det genast anmälas till tingsrätten. Lag (2010:1966).

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka kontaktuppgifter som parterna är skyldiga att lämna till rätten. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.

6 §  En ansökan skall innehålla uppgifter om

  1. det som yrkas,
  2. de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet och
  3. de bevis som åberopas och det som skall styrkas med varje särskilt bevis.

[S2]Skriftliga bevis skall ges in samtidigt med ansökan.

7 §  Ett överklagande skall innehålla uppgifter om

  1. det beslut som överklagas,
  2. i vilken del beslutet överklagas och den ändring i beslutet som yrkas,
  3. grunderna för överklagandet och i vilket avseende skälen för beslutet enligt klagandens mening är oriktiga och
  4. de bevis som åberopas och det som skall styrkas med varje särskilt bevis.

[S2]Skriftliga bevis skall ges in samtidigt med överklagandet.

  • NJA 2000 s. 109:I ärende om utmätning för uttagande av bl.a. böter och skatt har utmätningen hävts på talan av tredje man. Denne har ansetts inte kunna få ersättning för rättegångskostnader av staten. - Eftersom Riksskatteverket i hovrätten framställt yrkande endast avseende utmätningen har verkets yrkande i Högsta domstolen om att befrias från skyldighet att ersätta motpartens rättegångskostnader i tingsrätten avvisats.

8 §  Har ett överklagande getts in till tingsrätten i stället för till den förvaltningsmyndighet som meddelat det överklagade beslutet, skall tingsrätten överlämna överklagandet till myndigheten. Överklagandet skall anses ha kommit in till myndigheten den dag det kom in till tingsrätten.

[S2]Finner tingsrätten i annat fall i samband med att ett ärende inleds att den saknar behörighet att handlägga ärendet men att en annan domstol skulle vara behörig, skall tingsrätten lämna över den skrivelse genom vilken ärendet inletts till den domstolen, om den som inlett ärendet inte har något att invända mot detta och det inte heller finns något annat skäl mot att skrivelsen överlämnas. Skrivelsen skall anses ha kommit in till den senare domstolen samma dag som den kom in till den tingsrätt som först tog emot skrivelsen.

  • NJA 2015 s. 653:När ett överklagande har getts in till fel domstol finns det inte utrymme för att analogiskt tillämpa bestämmelserna i 10 kap. 20 a § och 19 kap. 11 a § rättegångsbalken om överlämnande av ansökan till behörig domstol.
  • NJA 2022 s. 1088:Ett överlämnande från en obehörig till en behörig domstol får ske bara i samband med att ett ärende inleds. Ett överlämnande är möjligt om den obehöriga domstolen inte har börjat handlägga ärendet.

Brister i en inledande skrivelse m.m.

9 §  Om den skrivelse genom vilken ärendet inletts innehåller brister, får domstolen förelägga parten att avhjälpa dem inom en viss tid. Har föreskriven avgift inte betalats, skall parten föreläggas att betala. När det finns anledning till det skall domstolen förelägga parten att ge in ett bevis om sin behörighet att inleda ärendet vid domstolen eller om vem som är ställföreträdare för en part. Om ärendet inte kan prövas i sak utan att föreläggandet följts, skall parten upplysas om detta.

  • RH 2016:44:Om ett överklagande i ett domstolsärende inte uppfyller de formella kraven enligt ärendelagen ska en domstol ge parten möjlighet att komplettera sitt överklagande när det utan närmare analys bedöms att det finns en viss möjlighet till framgång med överklagandet.

10 §  Följs inte ett föreläggande enligt 9 §, skall tingsrätten avvisa anmälan, ansökan eller överklagandet,

  1. om bristerna är sådana att den skrivelse genom vilken ärendet inletts inte kan läggas till grund för någon prövning i sak,
  2. om bristerna avser föreskrifterna i 5 § och inte har endast ringa betydelse för frågan om delgivning eller
  3. om föreskriven avgift inte har betalats.

[S2]Avvisning skall ske även när det finns något annat hinder för prövningen. Frågan om ett överklagande har kommit in i rätt tid skall dock prövas av tingsrätten endast när en förvaltningsmyndighet har beslutat om avvisning och myndighetens beslut överklagas till tingsrätten.

  • NJA 2006 s. 531:Fråga om en miljödomstol skall avvisa en ansökan av en miljö- och byggnämnd om utdömande av vite enligt miljöbalken på grund av att föreskriven ansökningsavgift inte har betalats.
  • MÖD 2012:5:Tillstånd till mellanlagring av farligt avfall m.m.; fråga om avvisning av ansökan ----- Miljöprövningsdelegationen ansåg, trots att förelägganden om kompletteringar inte följts, att miljökonsekvensbeskrivningen var tillräcklig och meddelade tillstånd till den sökta verksamheten. Mark- och miljödomstolen fann beskrivningen bristfällig och avvisade ansökan, utan att lämna sökanden ytterligare tillfälle till komplettering. Mark- och miljööverdomstolen instämde i att processhinder förelåg och fann att mark- och miljödomstolen varit oförhindrad att avvisa ansökan utan att först förelägga om komplettering.
  • RH 2017:22:Sedan Kronofogdemyndigheten beslutat om utmätning, har gäldenären ringt en handläggare vid myndigheten och uppgett att han befinner sig på sjukhus och att han på grund av sitt hälsotillstånd inte kan skriva samt att han därför vill överklaga beslutet muntligen. Handläggaren har upprättat en tjänsteanteckning om detta och angett vilken ändring gäldenären yrkar och varför han anser att beslutet ska ändras. Tjänsteanteckningen, som överlämnats till tingsrätten, har ansetts uppfylla kravet på att kronofogdemyndighetens beslut ska överklagas skriftligen.
  • NJA 2022 s. 504:När ett överklagande har avgjorts i sak får ett nytt överklagande inte prövas. Det gäller även om det nya överklagandet görs inom överklagandetiden.

Beslutsmyndighetens ställning vid överklagande

11 §  Om en enskild överklagar en förvaltningsmyndighets beslut, är förvaltningsmyndigheten motpart till den enskilde sedan handlingarna i ärendet överlämnats till domstolen.

  • NJA 2013 s. 3:Lantmäterimyndighet har rätt att överklaga domstols avgörande rörande debitering av förrättningskostnader.

Allmänt om handläggningen av ärenden

12 §  Domstolen skall se till att ärendet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att inget onödigt dras in i ärendet. Genom frågor och påpekanden skall domstolen försöka avhjälpa otydligheter och ofullständigheter i parternas framställningar.

  • AD 2014 nr 5:Fråga om en rådman vid handläggning av ett adoptionsärende har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen på ett sätt som ska föranleda disciplinpåföljd för tjänsteförseelse enligt 14 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.
  • NJA 2015 s. 546:Domstolens utredningsskyldighet i ärenden om adoption.
  • NJA 2014 s. 731:Innebörden av domstolens utredningsskyldighet i ärenden om upphörande av förvaltarskap.
  • NJA 2011 s. 381:Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om förordnande av särskild företrädare för barn.
  • RH 2016:44:Om ett överklagande i ett domstolsärende inte uppfyller de formella kraven enligt ärendelagen ska en domstol ge parten möjlighet att komplettera sitt överklagande när det utan närmare analys bedöms att det finns en viss möjlighet till framgång med överklagandet.
  • MÖD 2018:10:Syn ----- Enligt 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska mark- och miljödomstolen hålla syn på stället, om det behövs. Bestämmelsen har tillämpats analogivis vid prövning av frågan om syn i Mark- och miljööverdomstolen.
  • NJA 2013 s. 842:Statens skadeståndsansvar enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen och enligt Europakonventionen när en miljösanktionsavgift har dömts ut trots att tillräckliga påståenden rörande förutsättningarna för ett sådant ansvar inte hade framställts i målet.
  • NJA 2018 s. 350:Fråga hur en domstol ska förhålla sig till utredningen i ett ärende rörande anordnande av förvaltarskap.

13 §  Förfarandet hos domstolen är skriftligt.

[S2]I förfarandet bör det ingå sammanträde när detta kan antas vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av ärendet.

[S3]Domstolen kan begränsa ett sammanträde till att utreda parternas ståndpunkter i ärendet, till att ta upp muntlig bevisning eller på det sätt som annars är lämpligt.

  • NJA 2008 s. 1053:Beviskravet för samäganderätt när någon vill få till stånd en försäljning av lös egendom enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt och motparten invänder att han eller hon är ensam ägare till egendomen.
  • RH 2001:65:I ett utsökningsmål begärde klaganden att få höras under sanningsförsäkran. Detta uppfattade hovrätten som en villkorad begäran om sammanträde. Bl.a. med hänsyn till att part inte kan höras under straffansvar i ärenden avslog hovrätten klagandens begäran om sammanträde.
  • NJA 1999 s. 602:Fråga om HovR bort hålla muntlig förhandling i mål om skuldsanering. 13 och 14 §§ lagen (1996:242) om domstolsärenden samt artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen.
  • MÖD 2013:45:Klagomål på buller m.m. ----- En mark- och miljödomstols underlåtenhet att på parts begäran hålla muntlig förhandling i ett mål som berört fråga om sådana civila rättigheter som avses i Europakonventionen har bedömts som ett rättegångsfel. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt mark- och miljödomstolens dom och återförvisat målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
  • MÖD 2020:21:Undanröjande och återförvisning på grund av rättegångsfel ----- Ett mål om bygglov har återförvisats till mark- och miljödomstolen eftersom mark- och miljödomstolen inte har hållit sammanträde trots att det begärts av enskild part.

14 §  Domstolen skall hålla sammanträde, om det begärs av en enskild part. Sammanträde behöver dock inte hållas om ärendet inte skall prövas i sak, om avgörandet inte går parten emot eller om ett sammanträde på grund av någon annan särskild omständighet inte behövs.

  • NJA 2008 s. 1053:Beviskravet för samäganderätt när någon vill få till stånd en försäljning av lös egendom enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt och motparten invänder att han eller hon är ensam ägare till egendomen.
  • NJA 2005 s. 697:En hovrätt har under löpande överklagandetid fastställt ett beslut om besöksförbud. Klaganden har därefter, men innan klagotiden löpt ut, begärt sammanträde inför rätten. Hovrättens förfarande har föranlett återförvisning till hovrätten.
  • NJA 2003 s. 523:Fråga om HovR:n bort hålla sammanträde i ett ärende om förordnande av boutredningsman.
  • RH 2001:65:I ett utsökningsmål begärde klaganden att få höras under sanningsförsäkran. Detta uppfattade hovrätten som en villkorad begäran om sammanträde. Bl.a. med hänsyn till att part inte kan höras under straffansvar i ärenden avslog hovrätten klagandens begäran om sammanträde.
  • NJA 1998 s. 860:Fråga om HovR bort hålla sammanträde i ett domstolsärende. 14 § lagen (1996:242) om domstolsärenden.
  • NJA 2000 s. 161:Fråga om prövningstillstånd i hovrätt sedan tingsrätt avgjort överklagande av exekutiv försäljning av fastighet utan att tillmötesgå en begäran om muntlig förhandling.
  • NJA 1999 s. 602:Fråga om HovR bort hålla muntlig förhandling i mål om skuldsanering. 13 och 14 §§ lagen (1996:242) om domstolsärenden samt artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen.
  • MÖD 2013:45:Klagomål på buller m.m. ----- En mark- och miljödomstols underlåtenhet att på parts begäran hålla muntlig förhandling i ett mål som berört fråga om sådana civila rättigheter som avses i Europakonventionen har bedömts som ett rättegångsfel. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt mark- och miljödomstolens dom och återförvisat målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
  • RH 2014:57:Ett ärende om anordnande av förvaltarskap avgjordes slutligt vid tingsrätten av annan domare än den som tidigare lett sammanträde i ärendet. Förfarandet har ansetts utgöra rättegångsfel. Eftersom felet inte inverkat på ärendets utgång har dock tingsrättens beslut inte undanröjts.
  • RH 1997:64:Rätt till muntlig förhandling har ansetts föreligga i skuldsaneringsärende vid tingsrätten, trots att prövningen varit begränsad till avgörande av rättsfrågor.
  • NJA 2008 s. 963:Frågor om tillämpning av lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.
  • MÖD 2020:21:Undanröjande och återförvisning på grund av rättegångsfel ----- Ett mål om bygglov har återförvisats till mark- och miljödomstolen eftersom mark- och miljödomstolen inte har hållit sammanträde trots att det begärts av enskild part.

Skriftväxlingen

15 §  Om det i ärendet finns en motpart, skall domstolen ge denne tillfälle att svara inom en viss tid. Domstolen skall samtidigt lämna en upplysning om att ärendet kan komma att avgöras även om det inte kommer in något svar till domstolen.

[S2]Första stycket gäller inte,

  1. om det saknas anledning att anta att ärendet till någon del kommer att avgöras till motpartens nackdel eller
  2. om motparten är en sådan förvaltningsmyndighet som avses i 11 § och det är onödigt att myndigheten ges tillfälle att svara.

  • NJA 2019 s. 629:Klagan över domvilla. En dom från mark- och miljödomstolen om upphävande av en detaljplan har undanröjts på grund av rättegångsfel när en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare, vars intressen påverkats på ett påtagligt sätt av den av kommunen antagna planen, inte har fått tillfälle att yttra sig hos domstolen innan målet avgjorts.
  • RH 2006:45:En tingsrätt har, trots att den ene av två vårdnadshavare inte delgivits handlingarna i ärendet, meddelat slutligt beslut mot den andre vårdnadshavaren i ett ärende om utseende av särskild företrädare för barn. Hovrätten har undanröjt beslutet eftersom det aktuella rättsförhållandet ansetts vara av det slaget att det är odelbart i den meningen att endast ett avgörande kan ges för alla som har del i saken.

16 §  Den som getts tillfälle att svara skall göra det skriftligen, om inte domstolen bestämmer att svaret får lämnas muntligen.

[S2]I svaret skall parten ange om yrkandena i ärendet eller, när ärendet har inletts genom en anmälan, den åtgärd som ärendet gäller medges eller inte medges. Om yrkandena eller åtgärden inte medges, skall parten ange skälen för detta och de bevis som åberopas. Skriftliga bevis skall ges in till domstolen.

17 §  Domstolen får förelägga en part att inom en viss tid yttra sig skriftligen. I föreläggandet skall det tas in en upplysning om att ärendet kan komma att avgöras även om det inte kommer in något sådant yttrande till domstolen.

Sammanträde

18 §  Till ett sammanträde skall domstolen kalla den som är part. En myndighet som är motpart enligt 11 § behöver dock inte kallas annat än om domstolen finner att myndighetens närvaro behövs för utredningen i ärendet. Myndigheten skall dock alltid underrättas om sammanträdet.

[S2]I kallelsen skall det tas in en upplysning om betydelsen enligt 20 § av att parten uteblir från sammanträdet. Om domstolen finner att en part bör infinna sig personligen, får domstolen föreskriva vite.

[S3]I fråga om ersättning för kostnader för parts inställelse tillämpas 11 kap. 6 § rättegångsbalken. Lag (1996:1653).

19 § Har upphävts genom lag (2005:707).

20 §  Att en part uteblir från ett sammanträde hindrar inte att domstolen handlägger och avgör ärendet. Om det i tingsrätt är den som inlett ärendet eller i högre domstol klaganden som uteblir, får ärendet avskrivas från vidare handläggning.

21 §  I fråga om offentlighet och ordning m.m. vid ett sammanträde tillämpas 5 kap.1-5 och 9-15 §§rättegångsbalken.

[S2]Under sammanträdet ska det föras anteckningar om vad som förekommer vid detta när det gäller yrkanden, medgivanden, bestridanden, åberopanden, invändningar och erkännanden samt om den utredning som läggs fram vid sammanträdet. Om sammanträdet har begränsats enligt 13 §, ska även det antecknas.

[S3]I fråga om dokumentation av berättelser som lämnas i bevissyfte och av syn tillämpas 6 kap.6 och 6 a §§rättegångsbalken. Lag (2019:304).

Prop. 2018/19:81: Paragrafen innehåller bestämmelser om offentlighet och ordning samt användning av ljud- och bildteknik. Övervägandena finns i avsnitt 9.

I första stycket hänvisas till ytterligare paragrafer i 5 kap. rättegångsbalken (9 a–d och 13–15 §§). Det innebär att det vid sammanträden i ärenden som handläggs enligt förevarande lag blir möjligt ...

Parters rätt att få del av uppgifter

22 §  Ett ärende får inte avgöras utan att den som är part har fått kännedom om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än parten och har fått tillfälle att yttra sig över uppgiften.

[S2]Domstolen får dock avgöra ärendet utan att så har skett

  1. om avgörandet inte går parten emot,
  2. om uppgiften saknar betydelse eller
  3. om det av någon annan anledning är uppenbart obehövligt att parten får kännedom om uppgiften.

[S3]I fråga om en myndighet som är motpart enligt 11 § behöver första stycket inte tillämpas, om detta är onödigt.

  • MÖD 2020:7:Kommunicering med sakägare inför återförvisning av mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en byggnadsnämnds beslut att avslå en ansökan om bygglov och återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Domen föregicks inte av kommunicering med berörda sakägare. MÖD har, till skillnad från vad som varit fallet i tidigare avgöranden, bedömt att den underlåtna kommuniceringen inte innefattar ett grovt rättegångsfel enligt 50 kap. 26 § rättegångsbalken.
  • PMÖD 2016:1:I ett mål om undersökning enligt 5 kap. 3 § konkurrenslagen (2008:579) (s.k. gryningsräd) begärde klaganden, med hänvisning till sin rätt till partsinsyn, att vissa handlingar som Konkurrensverket hade gett in i målet skulle lämnas ut. Konkurrensverket motsatte sig begäran på den grunden att handlingarna omfattades av utredningssekretess enligt 17 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Eftersom målet handlades enligt bestämmelserna i lagen (1996:242) om domstolsärenden var den sk. kollisionsregeln i 10 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen tillämplig. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att handlingarna inte skulle lämnas ut till klaganden eftersom det var ett allmänt intresse av samhällelig vikt att skydda uppgifter i den pågående utredningen. Däremot hade klaganden rätt att få upplysning om innehållet i handlingarna i den utsträckning som behövdes för att kunna tillvarata sin rätt i ärendet.

Bevisning

23 §  I fråga om bevisning i allmänhet tillämpas 35 kap. 1-7 och 10 12 §§ rättegångsbalken.

[S2]Skriftliga handlingar vilka åberopas som bevis skall ges in till domstolen utan dröjsmål. Detsamma gäller sådana föremål vilka åberopas som bevis och kan flyttas till domstolen. Om det behövs får domstolen förelägga den part som åberopat beviset att inom en viss tid ge in detta. I föreläggandet skall det tas in en upplysning om att ärendet kan komma att avgöras även om parten inte gett in beviset.

  • RH 2005:15:Betydelsen av anteckning på parkeringsanmärkning.

24 §  Vid sammanträde får vittnesförhör hållas. Förhöret får hållas under ed. I övrigt tillämpas 36 kap.1-18 och 20-25 §§rättegångsbalken på förhöret. Lag (2005:707).

25 §  I fråga om skriftliga bevis tillämpas 38 kap.1-5 och 7-9 §§rättegångsbalken. I fråga om syn tillämpas 39 kap.1 och 4-5 §§rättegångsbalken. I fråga om sakkunnig tillämpas 40 kap.rättegångsbalken, dock inte hänvisningen i 11 § till 36 kap. 19 § rättegångsbalken. Lag (2005:707).

Säkerhetsåtgärder och inhibition

26 §  Om det är av synnerlig vikt, får domstolen för tiden intill dess att ärendet har avgjorts besluta om sådana åtgärder som säkerställer det som ärendet gäller. Den som åtgärden rör skall dessförinnan ha fått tillfälle att yttra sig, om det inte är fara i dröjsmål. Beslutet får när som helst ändras.

[S2]En domstol som skall pröva ett överklagande får besluta att det överklagade beslutet tills vidare inte får verkställas och även i övrigt besluta tills vidare rörande saken.

  • MÖD 2021:1:Verkställighetsförordnande ----- En miljöprövningsdelegation gav ett bolag tillstånd till bergtäkt, men avslog bolagets ansökan om att tillståndet skulle få tas i anspråk trots att beslutet inte vunnit laga kraft (verkställighetsförordnande). I mark- och miljödomstolen framställde bolaget ett interimistiskt yrkande om verkställighetsförordnande. Mark- och miljödomstolen avslog yrkandet utan att pröva det i sak. Efter överklagande har MÖD funnit att det, med stöd av 26 § andra stycket ärendelagen, funnits en laglig möjlighet att pröva yrkandet. MÖD har därför återförvisat frågan om verkställighetsförordnande för prövning i sak till mark- och miljödomstolen.

Beslut

27 §  Domstolens beslut skall grundas på det som handlingarna innehåller och det som i övrigt har förekommit i ärendet.

[S2]Om ärendet har inletts genom en ansökan eller ett överklagande, får det beslut genom vilket ärendet avgörs inte gå utöver det som yrkats. När det finns särskilda skäl får dock domstolen även utan yrkande besluta till det bättre för en enskild part, om det inte är till nackdel för något motstående enskilt intresse.

  • MÖD 2014:36:Bullervillkor för vindkraftverk ----- Den omständigheten att kommunen efter mark- och miljödomstolens dom återtagit sin tillstyrkan till en vindkraftetablering har inte ansetts kunna beaktas i Mark- och miljööverdomstolen då prövningen varit begränsad till ett bullervillkor som endast bolaget överklagat. I fråga om bullervillkoret har Mark- och miljööverdomstolen delat mark- och miljödomstolens bedömning att det varit motiverat med ett krav på 35 dB(A) i en del av ett naturreservat som också utpekats som tyst område.
  • RH 2014:57:Ett ärende om anordnande av förvaltarskap avgjordes slutligt vid tingsrätten av annan domare än den som tidigare lett sammanträde i ärendet. Förfarandet har ansetts utgöra rättegångsfel. Eftersom felet inte inverkat på ärendets utgång har dock tingsrättens beslut inte undanröjts.
  • RH 2021:9:Frågor kring skälighetsprövning av arvode till en förvaltare enligt föräldrabalken.

28 §  Av ett beslut genom vilket domstolen avgör ärendet skall de skäl som bestämt utgången framgå, om beslutet går någon part emot. Detsamma gäller andra beslut, om det behövs. I ett beslut som innebär att ett överklagat beslut fastställs behöver skälen anges endast om de avviker från skälen i det överklagade beslutet.

  • AD 2014 nr 5:Fråga om en rådman vid handläggning av ett adoptionsärende har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen på ett sätt som ska föranleda disciplinpåföljd för tjänsteförseelse enligt 14 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.

29 §  Det beslut genom vilket domstolen avgör ärendet skall sändas till parterna samma dag som beslutet meddelas eller, om beslutet meddelas vid ett sammanträde, inom en vecka från sammanträdet. Om det finns en skiljaktig mening skall den bifogas.

30 §  I de fall där ett beslut kan överklagas skall parterna få upplysning om detta.

[S2]Innebär beslutet att ärendet avgjorts skall parterna få upplysning om vad de skall iaktta vid ett överklagande. Har ärendet inte avgjorts, skall parterna underrättas om att de efter begäran kan få en sådan upplysning från domstolen.

[S3]Krävs det prövningstillstånd vid överklagande, skall parterna få upplysning även om detta och om de grunder på vilka sådant tillstånd kan meddelas.

Omedelbar verkställighet

31 §  I fråga om omedelbar verkställighet av domstolens beslut tillämpas 17 kap. 14 § rättegångsbalken. Ett beslut enligt 26 § får verkställas omedelbart.

Rättegångskostnader

32 §  I ett ärende där enskilda är motparter till varandra får domstolen med tillämpning av 18 kap.rättegångsbalken förplikta den ena parten eller dennes ställföreträdare, ombud eller biträde att ersätta den andra parten för dennes kostnader i ärendet eller det som i domstolen betalats av allmänna medel.

  • NJA 2014 s. 578:När tredje man överklagar en utmätning och gör gällande att egendomen tillhör honom är gäldenären normalt inte att anse som motpart i utmätningsärendet.
  • RH 2004:65:Frågan om en förmögenhetsökning huvudsakligen uppkommen till följd av att gäldenärens hyresrätt ombildades till bostadsrätt innebar att gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen hade förbättrats efter skuldsaneringen. Även fråga om rättegångskostnader i skuldsaneringsärenden.
  • NJA 2000 s. 109:I ärende om utmätning för uttagande av bl.a. böter och skatt har utmätningen hävts på talan av tredje man. Denne har ansetts inte kunna få ersättning för rättegångskostnader av staten. - Eftersom Riksskatteverket i hovrätten framställt yrkande endast avseende utmätningen har verkets yrkande i Högsta domstolen om att befrias från skyldighet att ersätta motpartens rättegångskostnader i tingsrätten avvisats.
  • RH 2002:18:Sedan hovrätten, efter ansökan av borgenären, med stöd av Luganokonventionen förklarat en tysk dom verkställbar här i landet mot gäldenären, har denne ansökt om ändring av verkställighetsbeslutet. Han har sedermera återkallat sin ändringsansökan, varefter borgenären yrkat ersättning för rättegångskostnader avseende såväl det ursprungliga verkställighetsärendet som ändringsärendet. Hovrätten har funnit att gäldenären kan förpliktas att ersätta borgenärens rättegångskostnader endast såvitt de avser ändringsärendet, dvs. för det andra skedet av exekvaturförfarandet.
  • NJA 2012 s. 896:Statens ansvar för motparts kostnad i ärende om utsökning. En privaträttslig fordran som fastställts genom dom har utmätts för bl.a. skatteskulder. Fråga om staten i det ärende varigenom fordringen utsöks ska anses som enskild vid tillämpningen av 32 § ärendelagen.
  • RH 2010:59:En gäldenär som är sambo med en välbeställd person har inte beviljats skuldsanering. Även fråga om rättegångskostnader i ärende om skuldsanering.
  • RH 1997:63:Staten har betraktats som enskild part i ärende rörande verkställighet av ett utmätningsbeslut; staten har företrätts av RSV inte som representant för beslutsmyndigheten utan som den som sökt verkställighet av fordran.
  • NJA 1998 s. 443:I ärende om utmätning för uttagande av bl a böter och skatt har staten ansetts inte kunna med tillämpning av 32 § lagen (1996:242) om domstolsärenden få ersättning från motparten för sina kostnader i ärendet.
  • NJA 2015 s. 374:En enskild som vinner ett överklagat utmätningsmål som avser fordran på skatt, böter eller liknande har rätt till ersättning av staten för rättegångskostnader som har varit befogade med hänsyn till sakens beskaffenhet. (Målet avgjort av HD i dess helhet och antecknat i HD:s minnesbok.)

Rättelse av skrivfel och liknande

33 §  Ett beslut som innehåller en uppenbar oriktighet till följd av domstolens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende får rättas av domstolen.

[S2]Om domstolen av misstag inte har fattat ett beslut som skulle ha meddelats i samband med ett avgörande, får domstolen komplettera sitt avgörande i det hänseendet inom två veckor från det att avgörandet meddelades.

[S3]Om det inte är uppenbart obehövligt skall parterna få tillfälle att yttra sig innan rättelse eller komplettering sker. Rättelsen eller kompletteringen skall om möjligt antecknas på varje exemplar av beslutet.

Omprövning av beslut

34 §  När en tingsrätt i ett ärende som inletts på annat sätt än genom överklagande finner att ett beslut som den har meddelat är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall domstolen ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part (omprövning).

[S2]Skyldigheten att ompröva beslutet gäller även om beslutet överklagas. Skyldigheten gäller dock inte, om tingsrätten redan har överlämnat handlingarna i ärendet till en högre domstol eller om det i annat fall finns särskilda skäl mot att tingsrätten ändrar sitt beslut.

[S3]Omprövning får inte ske, om frågan om omprövning kommer upp först sedan tiden för överklagande av beslutet har gått ut.

35 §  Ett överklagande av en tingsrätts beslut förfaller, om tingsrätten själv efter omprövning enligt 34 § ändrar beslutet så som klaganden begär. I så fall tillämpas inte 38 § fjärde stycket.

[S2]Ändrar domstolen beslutet på annat sätt än klaganden begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet, om inte avvisning skall ske enligt 38 § fjärde stycket.

Allmänt om överklagande av domstolens beslut

36 §  Ett beslut får överklagas av den som beslutet rör, om det har gått honom eller henne emot.

  • NJA 2013 s. 3:Lantmäterimyndighet har rätt att överklaga domstols avgörande rörande debitering av förrättningskostnader.
  • MÖD 2017:56:Intervention och klagorätt gällande detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att en fastighetsägare inte har rätt att överklaga ett avgörande varigenom ett beslut att anta en detaljplan avseende den egna fastigheten upphävts och inte funnit det motiverat att utöka kretsen klagoberättigade genom att tillämpa rättegångsbalkens bestämmelser om intervention analogt. Ansökan om intervention har därför avslagits och överklagandet avvisats.
  • RH 2011:39:Part, som fått fullt bifall till sina yrkanden i tingsrätten, har i ärende om överflyttning av barn enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn tillåtits att överklaga med ett nytt yrkande om att barnen skulle hämtas genom polismyndighetens försorg.
  • MÖD 2012:51:Klagorätt ----- Kommunen hade på initiativ av en fastighetsägare beslutat att anta en detaljplan som rörde dennes fastighet. Efter överklagande av granne upphävde mark- och miljödomstolen detaljplanen. Kommunen och fastighetsägaren överklagade mark- och miljödomstolens dom till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att det endast är kommunen som har befogenhet att anta planer och som ensam avgör om och vid vilken tidpunkt planläggning ska ske. Fastighetsägaren har inte någon i plan- och bygglagstiftningen grundad rättighet att få till stånd en detaljplan avseende den egna fastigheten. Beslutet att upphäva planen kunde därmed inte anses angå fastighetsägaren på ett sådant sätt att denne hade rätt att överklaga domen. Överklagandet avvisades därför.
  • MÖD 2012:22:Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en miljö- och byggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
  • NJA 2021 s. 1030:Klagorätt. Ett detaljplanebeslut kan ge en markägare – vars möjlighet att använda sin mark beror av att planen består – ett sådant skyddsvärt intresse att markägaren har rätt att överklaga en domstols avgörande att ändra eller upphäva planen.
  • RH 2022:35:Fråga om Inskrivningsmyndigheten för företagsinteckningars återsändande av ansökningar om företagsinteckning är att betrakta som överklagbara beslut. Även fråga om vem som har klagorätt beträffande ett beslut från Inskrivningsmyndigheten för företagsinteckningar.

37 §  Ett beslut som inte innebär att ärendet avgörs får överklagas endast i samband med överklagande av ett beslut som innebär att ärendet avgörs. Överklagande får dock ske särskilt, när domstolen

  1. ogillat en invändning om jäv mot någon ledamot av domstolen eller en invändning om att det finns ett hinder för ärendets prövning,
  2. avvisat ett ombud eller ett biträde,
  3. beslutat i en fråga om säkerställande av det som ärendet gäller eller beslutat att ett överklagat beslut tills vidare inte får verkställas eller i övrigt beslutat tills vidare rörande saken,
  4. förelagt någon att medverka på annat sätt än genom inställelse inför domstolen och en underlåtenhet att följa föreläggandet kan medföra särskild påföljd för honom eller henne,
  5. vid prövning enligt 3 kap. 4 § första stycket 5 tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 4 § första stycket 5 yttrandefrihetsgrundlagen funnit det vara av synnerlig vikt att en uppgift som avses där lämnas vid vittnesförhör,
  6. beslutat i en fråga om undersökning eller omhändertagande av person eller egendom eller om någon annan liknande åtgärd,
  7. utdömt vite eller någon annan påföljd för underlåtenhet att följa föreläggande eller straff för förseelse i förfarandet eller förklarat att någon ska ersätta en kostnad för förfarandet,
  8. beslutat i en fråga som gäller ersättning för någons medverkan i ärendet, eller
  9. beslutat i annat fall än som avses i 8 i en fråga som gäller rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619).

[S2]Ett beslut genom vilket ärendet återförvisas till en lägre domstol eller till en förvaltningsmyndighet får överklagas endast om beslutet innefattar avgörande av någon fråga som inverkar på ärendets utgång. Lag (2018:1915).

Prop. 2017/18:260: 1. ogillat en invändning om jäv mot någon ledamot av domstolen eller en invändning om att det finns ett hinder för ärendets prövning,

  • MÖD 2012:15:Överklagande av nekad inhibition av bygglovsbeslut ----- Mark- och miljödomstols beslut att inte meddela inhibition i ett överklagat mål rörande bygglov får överklagas särskilt.
  • MÖD 2023:6:Överklagbarhet av återförvisningsbeslut ----- Mark- och miljööverdomstolen har i två avgöranden 2016, med frångående av tidigare praxis (MÖD 2013:43), funnit mark- och miljödomstols återförvisningsbeslut överklagbart. Detta när mark- och miljödomstolen undanröjt länsstyrelsens beslut att avvisa en närboendes överklagande av ett lovbeslut och återförvisat ärendet till länsstyrelsen, med anledning av att mark- och miljödomstolen gjorde en annan bedömning av klagorätten än länsstyrelsen. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att motsvarande ska gälla i ett ärende angående tillstånd till en enskild avloppsanläggning när länsstyrelsen gjort en annan bedömning än nämnden i frågan om en granne är sakägare. Mark- och miljööverdomstolen har därmed tillåtit sökanden, som ifrågasatt att grannen var berörd av anläggningen på ett sådant sätt att denne var klagoberättigad, att överklaga länsstyrelsens beslut att upphäva tillståndet och återförvisa ärendet till nämnden för hörande av grannen.

38 §  Den som vill överklaga ett beslut skall göra detta skriftligen. Skrivelsen skall ha kommit in till den domstol som meddelat beslutet inom tre veckor från dagen för beslutet

  1. om beslutet innebär att ärendet avgjorts,
  2. om beslutet har meddelats vid ett sammanträde, eller
  3. om det vid ett sammanträde har angetts när beslutet kommer att meddelas.

[S2]I annat fall är klagotiden tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet.

[S3]Klaganden skall ange de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd skall meddelas.

[S4]Den domstol som meddelat beslutet prövar om överklagandet har gjorts i rätt tid och skall avvisa ett överklagande som har gjorts för sent. Om överklagandet inte avvisas, skall det tillsammans med övriga handlingar i ärendet sändas över till den domstol som skall pröva överklagandet.

[S5]Vid överklagande tillämpas i övrigt bestämmelserna i 7 §, 8 § första stycket samt 9 och 10 §§. Lag (2005:707).

  • NJA 2001 s. 727:Sista dag för överklagande av ett Hovrättsbeslut var enligt lag den 30 december samma år som beslutet meddelades. I fullföljdshänvisningen angavs emellertid det påföljande året. Med hänsyn till att parten företrätts av advokat har laga förfall för underlåtenhet att i rätt tid överklaga beslutet inte ansetts föreligga.
  • NJA 2022 s. 504:När ett överklagande har avgjorts i sak får ett nytt överklagande inte prövas. Det gäller även om det nya överklagandet görs inom överklagandetiden.

Överklagande av tingsrättsbeslut

39 §  Tingsrättens beslut överklagas till hovrätten.

[S2]För att hovrätten skall pröva tingsrättens beslut krävs prövningstillstånd.

[S3]Prövningstillstånd skall meddelas om

  1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
  2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till,
  3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller
  4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

[S4]I fråga om prövningstillstånd gäller även 49 kap. 14 a § rättegångsbalken. Lag (2005:707).

  • NJA 2010 s. 384:Tillstånd till prövning i hovrätt när klaganden åberopat en ny omständighet i ett ärende och det föreligger frågor av prejudikatintresse.
  • NJA 1997 s. 520:Tillstånd till prövning i HovR:n av mål om utmätning har meddelats när det framstått som tveksamt om TR:ns beslut varit rätt i sak.
  • NJA 2000 s. 161:Fråga om prövningstillstånd i hovrätt sedan tingsrätt avgjort överklagande av exekutiv försäljning av fastighet utan att tillmötesgå en begäran om muntlig förhandling.
  • NJA 2010 s. 342:Fråga om hovrätt bort meddela prövningstillstånd på grund av synnerliga skäl när rättegångsfel förekommit i tingsrätten. Felets inverkan på målets utgång (I = Ö 4919-08). Avhjälpande i hovrätten (II = Ö 1302-10).

Överklagande av hovrättsbeslut

40 §  Hovrättens beslut överklagas till Högsta domstolen.

[S2]Högsta domstolen får pröva överklagandet endast om Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd. Detta gäller dock inte vid överklagande av ett beslut om avvisning av ett överklagande av ett hovrättsbeslut.

[S3]I fråga om prövningstillstånd tillämpas bestämmelserna i 54 kap.rättegångsbalken.

41 §  Om ärendet i tingsrätten har inletts genom ett överklagande, skall sådana omständigheter eller bevis som klaganden åberopar först i Högsta domstolen beaktas endast om det finns särskilda skäl.

  • NJA 2016 s. 798:I ärende om verkställighet av utländsk skiljedom får part i Högsta domstolen åberopa också omständighet eller bevis som inte har lagts fram tidigare.

Särskilda rättsmedel

42 §  I fråga om särskilda rättsmedel mot beslut enligt denna lag eller mot beslut som vid överklagande skulle ha prövats enligt denna lag tillämpas 58 kap. 1 och 4 8 §§, 10 a § första stycket, 11 och 12 §§, 13 § första meningen samt 59 kap.1-3 §§ och 5 § första stycketrättegångsbalken. Om det finns synnerliga skäl, får resning äga rum även i andra fall än som föreskrivs i 58 kap.rättegångsbalken.

  • NJA 2016 s. 389:Fråga om resning enligt ärendelagen. Det ligger på resningsdomstolen att rättsligt kvalificera de omständigheter som sökanden har åberopat och pröva dem enligt de resningsgrunder som domstolen anser vara tillämpliga. Om domstolen kommer fram till att resning inte kan beviljas genom en tillämpning av rättegångsbalkens bestämmelser, ska domstolen därför pröva om de åberopade omständigheterna utgör synnerliga skäl för resning enligt ärendelagen. Det gäller även om sökanden inte har åberopat ärendelagens regel.
  • NJA 2007 s. 82:Vid prövning enligt 11 kap. 11 § regeringsformen av resningsärende som gäller advokats disciplinansvar är rättegångsbalkens regler om resning i brottmål en utgångspunkt för prövningen men därutöver bör denna ske med analog tillämpning av 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291).
  • NJA 2019 s. 629:Klagan över domvilla. En dom från mark- och miljödomstolen om upphävande av en detaljplan har undanröjts på grund av rättegångsfel när en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare, vars intressen påverkats på ett påtagligt sätt av den av kommunen antagna planen, inte har fått tillfälle att yttra sig hos domstolen innan målet avgjorts.
  • MÖD 2011:27:Resning ----- Miljödomstolens upphävande av länsstyrelsens beslut och återförvisning av ärendet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning har i visst fall ansetts kunna bli föremål för resning enligt reglerna i lagen om domstolsärenden.
  • NJA 2016 s. 395:Fråga om resning enligt ärendelagen i ett detaljplaneärende. Det har inte ansetts möjligt att partiellt resa ett detaljplaneärende utan medgivande av kommunen. Ärendelagens regel om resning på grund av synnerliga skäl ska tillämpas med särskild restriktivitet.
  • RH 2000:8:I kronofogdemyndighets beslut om frivillig skuldsanering har inte upptagits skuld som gäldenären angett i sin ansökan om skuldsanering. Rättegångsbalkens regler om extraordinära rättsmedel har ansetts tillämpliga och beslutet har på ansökan av gäldenären undanröjts på grund av domvilla.
  • NJA 2006 s. 70:Fråga, i ärende om klagan över domvilla på den grunden att lagfart på fastigheter ändrats genom rättelsebeslut utan att den lagfarne ägaren fått tillfälle att yttra sig, vid vilken tidpunkt denne skall anses ha fått kännedom om besluten.
  • NJA 2021 s. 334:En kommunal byggnadsnämnd är inte motpart i ett ärende om återställande av försutten tid för att överklaga nämndens beslut att bevilja bygglov. Nämnden har inte rätt att överklaga ett domstolsbeslut om att återställa den försuttna tiden.
  • NJA 2022 s. 1051:Klagan över domvilla. Grovt rättegångsfel att inte hämta in ett förhandsavgörande från EU-domstolen?
  • NJA 2022 s. 1088:Ett överlämnande från en obehörig till en behörig domstol får ske bara i samband med att ett ärende inleds. Ett överlämnande är möjligt om den obehöriga domstolen inte har börjat handlägga ärendet.

Straff, vite och hämtning

43 §  I fråga om straff för en förseelse under förfarandet, för brott mot förbuden att ta upp och sprida bild och för brott mot tystnadsplikt som ålagts av domstolen tillämpas 9 kap.5-6 §§rättegångsbalken.

[S2]I fråga om vite och hämtning tillämpas 9 kap.7-10 §§rättegångsbalken.

[S3]Domstolen ska självmant ta upp frågor om ansvar för rättegångsförseelse och om utdömande av vite som förelagts med stöd av denna lag. Lag (2020:320).

Prop. 2019/20:88: Paragrafen innehåller bestämmelser om straffansvar för förseelser under förfarandet och för andra brott som regleras i rättegångsbalken. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Tillägget i första stycket innebär att straffbestämmelsen även omfattar brott mot spridningsförbudet (se 21 § första stycket). Straffbestämmelsen behandlas i kommentaren ...

Prop. 2018/19:81: I fråga om straff för en förseelse under förfarandet, för brott mot förbudet att ta upp bild och för brott mot tystnadsplikt som ålagts av domstolen tillämpas 9 kap. 56 §§rättegångsbalken.

I fråga om vite och hämtning tillämpas 9 kap. <a href="https://lagen.nu/1942:740#K9P7" ...

Bekräftelse av handlingar

43 a §  En handling ska bekräftas av avsändaren om domstolen anser att det behövs. Lag (2020:925).

Prop. 2019/20:189: En handling ska bekräftas av avsändaren om domstolen anser att det behövs.

Paragrafen, som är ny, reglerar domstolens möjlighet att begära bekräftelse av en handling. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 44 § tredje stycket. Se i övrigt författningskommentaren till <a href="https://lagen.nu/1942:740#K33P2a" ...

Hur ankomstdagen för handlingar bestäms

44 §  En handling har kommit in till domstolen den dag som handlingen når domstolen eller en behörig befattningshavare.

[S2]Om en handling genom en postförsändelse eller en avi om en betald postförsändelse som innehåller handlingen har nått domstolen eller en behörig befattningshavare en viss dag, ska handlingen dock anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag, om det inte framstår som osannolikt att handlingen eller avin redan den föregående arbetsdagen skilts av för domstolen på ett postkontor.

[S3]En handling som finns i domstolens postlåda när domstolen tömmer den första gången en viss dag ska anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag. Lag (2020:925).

Prop. 2019/20:189: En handling har kommit in till domstolen den dag som handlingen når domstolen eller en behörig befattningshavare.

Om en handling genom en postförsändelse eller en avi om en betald postförsändelse som innehåller handlingen har nått domstolen eller en behörig befattningshavare en viss dag, ska handlingen dock anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag, om det inte framstår som osannolikt att handlingen eller avin redan den ...

  • RH 2016:32:En handling har inte ansetts vara avskild för en viss domstol när handlingen av postkontoret sorterats i lådor med post endast avsedd för domstolen, därför att postens befordran av handlingen ännu inte hade avslutats. Detta har ansetts gälla trots att den fortsatta postbefordran föranletts av ett avtal som träffats mellan domstolen och posten om utkörning.
  • RH 2021:15:Den nya lydelsen i 44 § andra stycket lagen om domstolsärenden – enligt vilken det gäller en presumtion för att en handling, som genom en postförsändelse har nått domstolen eller en behörig befattningshavare en viss dag, ska anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag – medför inte att uttrycket ”skilts av för domstolen på ett postkontor” ska ges en förändrad innebörd. I enlighet med tidigare uttalanden i rätts-praxis kan således handlingar som har levererats till domstolen genom ett postföretag inte anses ha skilts av för domstolens räkning på ett postkontor.

Hinder mot inställelse

45 §  Den som har kallats till sammanträde men inte kan inställa sig skall omedelbart anmäla det till domstolen.

[S2]I fråga om laga förfall tillämpas 32 kap.6-8 §§rättegångsbalken. Lag (2002:383).

Prop. 2001/02:111: I andra stycket införs en hänvisning även till 32 kap. 7 § RB. Om ett sammanträde ställs in i förväg därför att någon som har kallats till sammanträdet har anmält förhinder får rätten således ändå besluta om påföljd som upptagits i föreläggandet om inställelse, om den som har anmält förhinder inte i efterhand kommer in med utredning som gör det sannolikt att han eller hon hade laga förfall. Ändringen har behandlats i ...

Delgivning

46 §  Skall domstolen underrätta någon om innehållet i en handling eller om något annat, får det ske genom delgivning. Delgivning skall användas, om det är särskilt föreskrivet eller om det med hänsyn till syftet med bestämmelsen om underrättelse framgår att delgivning bör ske, men bör i övrigt tillgripas bara om det behövs med hänsyn till omständigheterna.

  • MÖD 2020:13:Utdömande av vite ----- Mark- och miljööverdomstolen har – med avvikelse från tidigare praxis – bedömt att kravet på delgivning i 2 § fjärde stycket lagen (1985:206) om viten inte ska tillämpas för överinstansens avgörande rörande ett av adressaten överklagat vitesföreläggande som inte är mer ingripande för denne än det ursprungliga föreläggandet. (Se även M 751-19, M 2947-19 och P 11198-18.)

46 a §  Bestämmelserna i 24 § delgivningslagen (2010:1932) hindrar inte att hovrätt delger en part handlingar genom förenklad delgivning, om parten under handläggningen i tingsrätten har informerats om att sådan delgivning kan komma att användas i hovrätten om tingsrättens avgörande överklagas dit.

[S2]Första stycket gäller även för Högsta domstolen om informationen har lämnats i tingsrätten eller i hovrätten. Lag (2010:1966).

Ombud och biträde

47 §  Den som är part får anlita ombud eller biträde.

[S2]I fråga om ombud eller biträde tillämpas 12 kap.2-5 §§ och 6 § andra stycketrättegångsbalken. I fråga om fullmakt för ombud tillämpas 12 kap.8-19 §§rättegångsbalken. En skriftlig fullmakt behöver dock inte ges in annat än om domstolen anser att det behövs. Lag (2020:925).

Prop. 2019/20:189: Den som är part får anlita ombud eller biträde.

I fråga om ombud eller biträde tillämpas 12 kap. 2–5 §§ och 6 § andra stycket rättegångsbalken. I fråga om fullmakt för ombud tillämpas 12 kap.819 §§ <a ...

  • NJA 2013 s. 685:Rättegångsbiträde enligt 20 kap. 2 a § föräldrabalken har tillerkänts ersättning för arbete i samband med överklagande, oavsett att den person för vilken biträdet har förordnats inte har lämnat någon skriftlig fullmakt.

Tolk och översättning av handlingar

48 §  I fråga om tolk och översättning av handlingar tillämpas 5 kap. 6 8 §§ och 33 kap. 9 §rättegångsbalken.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1996:242) om domstolsärenden

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1996.
    2. Genom lagen upphävs lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden.
    3. Har ett beslut meddelats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser i fråga om rätten att överklaga det beslutet och om vad den som vill överklaga beslutet skall iaktta.
    Förarbeten
    Rskr. 1995/96:193, Prop. 1995/96:115, Bet. 1995/96:JuU17
    Ikraftträder
    1996-07-01

Lag (1996:1653) om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:55, Prop. 1996/97:9, Bet. 1996/97:JuU3
    Omfattning
    ändr. 18, 37 §§
    Ikraftträder
    1997-12-01

Lag (1997:395) om ändring i lagen (1996:1653) om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:216, Prop. 1996/97:133, Bet. 1996/97:JuU17
    Omfattning
    ändr. 37 § i 1996:1653

Lag (2002:383) om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

Förarbeten
Rskr. 2001/02:225, Prop. 2001/02:111
Omfattning
ändr. 45 §
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2005:707) om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre bestämmelser gäller i fråga om krav på prövningstillstånd vid överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2004/05:307, Prop. 2004/05:131, Bet. 2004/05:JuU29
Omfattning
upph. 19 §; ändr. 21, 24, 25, 38, 39 §§
Ikraftträder
2008-11-01

Förordning (2007:636) om ikraftträdande av lagen (2005:707) om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

Omfattning
ikrafttr. av 2005:707

Lag (2010:1966) om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011.
  2. Äldre bestämmelser gäller om ett beslut om delgivning enligt 1517 §§delgivningslagen (1970:428) har fattats före den 1 april 2011 eller om en handling har skickats eller lämnats före denna tidpunkt.
Förarbeten
Rskr. 2010/11:30, Prop. 2009/10:237, Bet. 2010/11:JuU2
Omfattning
ändr. 5 §; ny 46 a §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2018:776) om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

Förarbeten
Rskr. 2017/18:327, Prop. 2017/18:235, Bet. 2017/18:KU22
Omfattning
ändr. 2 §
Ikraftträder
2018-07-01

Lag (2018:1915) om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

Förarbeten
Rskr. 2018/19:17, Prop. 2017/18:260, Bet. 2018/19:KU3
Omfattning
ändr. 37 §
Ikraftträder
2019-01-01

Lag (2019:304) om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

Förarbeten
Rskr. 2018/19:227, Prop. 2018/19:81, Bet. 2018/19:JuU23
Omfattning
ändr. 21, 43 §§
Ikraftträder
2019-07-01

Lag (2020:320) om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

Förarbeten
Rskr. 2019/20:260, Prop. 2019/20:88, Bet. 2019/20:JuU39
Omfattning
ändr. 43 §
Ikraftträder
2020-07-01

Lag (2020:925) om ändring i lagen (1996:242) om domstolsärenden

Förarbeten
Rskr. 2020/21:30, Prop. 2019/20:189, Bet. 2020/21:JuU4
Omfattning
ändr. 4, 44, 47 §§, rubr. närmast före 44 §; nya 43 a §, rubr. närmast före 43 a §
Ikraftträder
2021-01-01