• MÖD 2013:19:Domarjäv ------ Tekniskt råd deltog i två avgöranden från mark- och miljödomstol som innebar att beslut från en länsstyrelse rörande föreläggande att vid vite återställa stenmurar överprövades. Vid överklagande till Mark- och miljööverdomstolen gjordes jäv gällande. Jävet uppgavs bestå bl.a. i att tekniska rådet är gift med en tjänsteman på länsstyrelsen som uttalat sig i media i frågan om stenmurars bevarande. Tjänstemannen deltog inte i beslutet hos länsstyrelsen men ansågs ha tagit befattning med sakfrågan och, som hög tjänsteman, uttalat sig på länsstyrelsens vägnar. Omständigheterna har sammantaget ansetts vara ägnade att rubba förtroendet för tekniska rådets opartiskhet i enlighet med 4 kap. 13 § 10 punkten rättegångsbalken. Domarna har undanröjts och målen återförvisats till mark- och miljödomstolen för ny prövning.
• RH 2021:14:Även när ett överklagat ärende om skuldsanering inte har kommunicerats med sökandens borgenärer, innehåller det sådana intressemotsättningar att det inte kan anses otvistigt. En tingsnotarie är därmed inte behörig att avgöra ett sådant ärende.

Prop. 2019/20:189: Den som vill inleda ett ärende vid tingsrätten genom en anmälan, en ansökan, ett överklagande eller på något annat sätt ska göra detta skriftligen.

Enligt paragrafen ska den som vill inleda ett ärende vid tingsrätten göra detta skriftligen. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Paragrafen ändras på så sätt att den hittillsvarande möjligheten för regeringen ...

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka kontaktuppgifter som parterna är skyldiga att lämna till rätten. Övervägandena finns i avsnitt 14.3.

• NJA 2000 s. 109:I ärende om utmätning för uttagande av bl.a. böter och skatt har utmätningen hävts på talan av tredje man. Denne har ansetts inte kunna få ersättning för rättegångskostnader av staten. - Eftersom Riksskatteverket i hovrätten framställt yrkande endast avseende utmätningen har verkets yrkande i Högsta domstolen om att befrias från skyldighet att ersätta motpartens rättegångskostnader i tingsrätten avvisats.

• NJA 2015 s. 653:När ett överklagande har getts in till fel domstol finns det inte utrymme för att analogiskt tillämpa bestämmelserna i 10 kap. 20 a § och 19 kap. 11 a § rättegångsbalken om överlämnande av ansökan till behörig domstol.
• NJA 2022 s. 1088:Ett överlämnande från en obehörig till en behörig domstol får ske bara i samband med att ett ärende inleds. Ett överlämnande är möjligt om den obehöriga domstolen inte har börjat handlägga ärendet.

• RH 2016:44:Om ett överklagande i ett domstolsärende inte uppfyller de formella kraven enligt ärendelagen ska en domstol ge parten möjlighet att komplettera sitt överklagande när det utan närmare analys bedöms att det finns en viss möjlighet till framgång med överklagandet.

• NJA 2006 s. 531:Fråga om en miljödomstol skall avvisa en ansökan av en miljö- och byggnämnd om utdömande av vite enligt miljöbalken på grund av att föreskriven ansökningsavgift inte har betalats.
• MÖD 2012:5:Tillstånd till mellanlagring av farligt avfall m.m.; fråga om avvisning av ansökan ----- Miljöprövningsdelegationen ansåg, trots att förelägganden om kompletteringar inte följts, att miljökonsekvensbeskrivningen var tillräcklig och meddelade tillstånd till den sökta verksamheten. Mark- och miljödomstolen fann beskrivningen bristfällig och avvisade ansökan, utan att lämna sökanden ytterligare tillfälle till komplettering. Mark- och miljööverdomstolen instämde i att processhinder förelåg och fann att mark- och miljödomstolen varit oförhindrad att avvisa ansökan utan att först förelägga om komplettering.
• RH 2017:22:Sedan Kronofogdemyndigheten beslutat om utmätning, har gäldenären ringt en handläggare vid myndigheten och uppgett att han befinner sig på sjukhus och att han på grund av sitt hälsotillstånd inte kan skriva samt att han därför vill överklaga beslutet muntligen. Handläggaren har upprättat en tjänsteanteckning om detta och angett vilken ändring gäldenären yrkar och varför han anser att beslutet ska ändras. Tjänsteanteckningen, som överlämnats till tingsrätten, har ansetts uppfylla kravet på att kronofogdemyndighetens beslut ska överklagas skriftligen.
• NJA 2022 s. 504:När ett överklagande har avgjorts i sak får ett nytt överklagande inte prövas. Det gäller även om det nya överklagandet görs inom överklagandetiden.

• NJA 2013 s. 3:Lantmäterimyndighet har rätt att överklaga domstols avgörande rörande debitering av förrättningskostnader.

• AD 2014 nr 5:Fråga om en rådman vid handläggning av ett adoptionsärende har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen på ett sätt som ska föranleda disciplinpåföljd för tjänsteförseelse enligt 14 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.
• NJA 2015 s. 546:Domstolens utredningsskyldighet i ärenden om adoption.
• NJA 2014 s. 731:Innebörden av domstolens utredningsskyldighet i ärenden om upphörande av förvaltarskap.
• NJA 2011 s. 381:Tillstånd till prövning i hovrätt av mål om förordnande av särskild företrädare för barn.
• RH 2016:44:Om ett överklagande i ett domstolsärende inte uppfyller de formella kraven enligt ärendelagen ska en domstol ge parten möjlighet att komplettera sitt överklagande när det utan närmare analys bedöms att det finns en viss möjlighet till framgång med överklagandet.
• MÖD 2018:10:Syn ----- Enligt 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska mark- och miljödomstolen hålla syn på stället, om det behövs. Bestämmelsen har tillämpats analogivis vid prövning av frågan om syn i Mark- och miljööverdomstolen.
• NJA 2013 s. 842:Statens skadeståndsansvar enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen och enligt Europakonventionen när en miljösanktionsavgift har dömts ut trots att tillräckliga påståenden rörande förutsättningarna för ett sådant ansvar inte hade framställts i målet.
• NJA 2018 s. 350:Fråga hur en domstol ska förhålla sig till utredningen i ett ärende rörande anordnande av förvaltarskap.

• NJA 2008 s. 1053:Beviskravet för samäganderätt när någon vill få till stånd en försäljning av lös egendom enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt och motparten invänder att han eller hon är ensam ägare till egendomen.
• RH 2001:65:I ett utsökningsmål begärde klaganden att få höras under sanningsförsäkran. Detta uppfattade hovrätten som en villkorad begäran om sammanträde. Bl.a. med hänsyn till att part inte kan höras under straffansvar i ärenden avslog hovrätten klagandens begäran om sammanträde.
• NJA 1999 s. 602:Fråga om HovR bort hålla muntlig förhandling i mål om skuldsanering. 13 och 14 §§ lagen (1996:242) om domstolsärenden samt artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen.
• MÖD 2013:45:Klagomål på buller m.m. ----- En mark- och miljödomstols underlåtenhet att på parts begäran hålla muntlig förhandling i ett mål som berört fråga om sådana civila rättigheter som avses i Europakonventionen har bedömts som ett rättegångsfel. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt mark- och miljödomstolens dom och återförvisat målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
• MÖD 2020:21:Undanröjande och återförvisning på grund av rättegångsfel ----- Ett mål om bygglov har återförvisats till mark- och miljödomstolen eftersom mark- och miljödomstolen inte har hållit sammanträde trots att det begärts av enskild part.

• NJA 2008 s. 1053:Beviskravet för samäganderätt när någon vill få till stånd en försäljning av lös egendom enligt lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt och motparten invänder att han eller hon är ensam ägare till egendomen.
• NJA 2005 s. 697:En hovrätt har under löpande överklagandetid fastställt ett beslut om besöksförbud. Klaganden har därefter, men innan klagotiden löpt ut, begärt sammanträde inför rätten. Hovrättens förfarande har föranlett återförvisning till hovrätten.
• NJA 2003 s. 523:Fråga om HovR:n bort hålla sammanträde i ett ärende om förordnande av boutredningsman.
• RH 2001:65:I ett utsökningsmål begärde klaganden att få höras under sanningsförsäkran. Detta uppfattade hovrätten som en villkorad begäran om sammanträde. Bl.a. med hänsyn till att part inte kan höras under straffansvar i ärenden avslog hovrätten klagandens begäran om sammanträde.
• NJA 1998 s. 860:Fråga om HovR bort hålla sammanträde i ett domstolsärende. 14 § lagen (1996:242) om domstolsärenden.
• NJA 2000 s. 161:Fråga om prövningstillstånd i hovrätt sedan tingsrätt avgjort överklagande av exekutiv försäljning av fastighet utan att tillmötesgå en begäran om muntlig förhandling.
• NJA 1999 s. 602:Fråga om HovR bort hålla muntlig förhandling i mål om skuldsanering. 13 och 14 §§ lagen (1996:242) om domstolsärenden samt artikel 6 punkt 1 i Europakonventionen.
• MÖD 2013:45:Klagomål på buller m.m. ----- En mark- och miljödomstols underlåtenhet att på parts begäran hålla muntlig förhandling i ett mål som berört fråga om sådana civila rättigheter som avses i Europakonventionen har bedömts som ett rättegångsfel. Mark- och miljööverdomstolen har upphävt mark- och miljödomstolens dom och återförvisat målet till mark- och miljödomstolen för fortsatt handläggning.
• RH 2014:57:Ett ärende om anordnande av förvaltarskap avgjordes slutligt vid tingsrätten av annan domare än den som tidigare lett sammanträde i ärendet. Förfarandet har ansetts utgöra rättegångsfel. Eftersom felet inte inverkat på ärendets utgång har dock tingsrättens beslut inte undanröjts.
• RH 1997:64:Rätt till muntlig förhandling har ansetts föreligga i skuldsaneringsärende vid tingsrätten, trots att prövningen varit begränsad till avgörande av rättsfrågor.
• NJA 2008 s. 963:Frågor om tillämpning av lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.
• MÖD 2020:21:Undanröjande och återförvisning på grund av rättegångsfel ----- Ett mål om bygglov har återförvisats till mark- och miljödomstolen eftersom mark- och miljödomstolen inte har hållit sammanträde trots att det begärts av enskild part.

• NJA 2019 s. 629:Klagan över domvilla. En dom från mark- och miljödomstolen om upphävande av en detaljplan har undanröjts på grund av rättegångsfel när en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare, vars intressen påverkats på ett påtagligt sätt av den av kommunen antagna planen, inte har fått tillfälle att yttra sig hos domstolen innan målet avgjorts.
• RH 2006:45:En tingsrätt har, trots att den ene av två vårdnadshavare inte delgivits handlingarna i ärendet, meddelat slutligt beslut mot den andre vårdnadshavaren i ett ärende om utseende av särskild företrädare för barn. Hovrätten har undanröjt beslutet eftersom det aktuella rättsförhållandet ansetts vara av det slaget att det är odelbart i den meningen att endast ett avgörande kan ges för alla som har del i saken.

• 5 kap. 3 § Lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar

• 18 § 2 st

Prop. 2018/19:81: Paragrafen innehåller bestämmelser om offentlighet och ordning samt användning av ljud- och bildteknik. Övervägandena finns i avsnitt 9.

I första stycket hänvisas till ytterligare paragrafer i 5 kap. rättegångsbalken (9 a–d och 13–15 §§). Det innebär att det vid sammanträden i ärenden som handläggs enligt förevarande lag blir möjligt ...

• MÖD 2020:7:Kommunicering med sakägare inför återförvisning av mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en byggnadsnämnds beslut att avslå en ansökan om bygglov och återförvisat ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Domen föregicks inte av kommunicering med berörda sakägare. MÖD har, till skillnad från vad som varit fallet i tidigare avgöranden, bedömt att den underlåtna kommuniceringen inte innefattar ett grovt rättegångsfel enligt 50 kap. 26 § rättegångsbalken.
• PMÖD 2016:1:I ett mål om undersökning enligt 5 kap. 3 § konkurrenslagen (2008:579) (s.k. gryningsräd) begärde klaganden, med hänvisning till sin rätt till partsinsyn, att vissa handlingar som Konkurrensverket hade gett in i målet skulle lämnas ut. Konkurrensverket motsatte sig begäran på den grunden att handlingarna omfattades av utredningssekretess enligt 17 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Eftersom målet handlades enligt bestämmelserna i lagen (1996:242) om domstolsärenden var den sk. kollisionsregeln i 10 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen tillämplig. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att handlingarna inte skulle lämnas ut till klaganden eftersom det var ett allmänt intresse av samhällelig vikt att skydda uppgifter i den pågående utredningen. Däremot hade klaganden rätt att få upplysning om innehållet i handlingarna i den utsträckning som behövdes för att kunna tillvarata sin rätt i ärendet.

• RH 2005:15:Betydelsen av anteckning på parkeringsanmärkning.

• MÖD 2021:1:Verkställighetsförordnande ----- En miljöprövningsdelegation gav ett bolag tillstånd till bergtäkt, men avslog bolagets ansökan om att tillståndet skulle få tas i anspråk trots att beslutet inte vunnit laga kraft (verkställighetsförordnande). I mark- och miljödomstolen framställde bolaget ett interimistiskt yrkande om verkställighetsförordnande. Mark- och miljödomstolen avslog yrkandet utan att pröva det i sak. Efter överklagande har MÖD funnit att det, med stöd av 26 § andra stycket ärendelagen, funnits en laglig möjlighet att pröva yrkandet. MÖD har därför återförvisat frågan om verkställighetsförordnande för prövning i sak till mark- och miljödomstolen.

• MÖD 2014:36:Bullervillkor för vindkraftverk ----- Den omständigheten att kommunen efter mark- och miljödomstolens dom återtagit sin tillstyrkan till en vindkraftetablering har inte ansetts kunna beaktas i Mark- och miljööverdomstolen då prövningen varit begränsad till ett bullervillkor som endast bolaget överklagat. I fråga om bullervillkoret har Mark- och miljööverdomstolen delat mark- och miljödomstolens bedömning att det varit motiverat med ett krav på 35 dB(A) i en del av ett naturreservat som också utpekats som tyst område.
• RH 2014:57:Ett ärende om anordnande av förvaltarskap avgjordes slutligt vid tingsrätten av annan domare än den som tidigare lett sammanträde i ärendet. Förfarandet har ansetts utgöra rättegångsfel. Eftersom felet inte inverkat på ärendets utgång har dock tingsrättens beslut inte undanröjts.
• RH 2021:9:Frågor kring skälighetsprövning av arvode till en förvaltare enligt föräldrabalken.

• AD 2014 nr 5:Fråga om en rådman vid handläggning av ett adoptionsärende har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen på ett sätt som ska föranleda disciplinpåföljd för tjänsteförseelse enligt 14 § lagen (1994:260) om offentlig anställning.

• NJA 2014 s. 578:När tredje man överklagar en utmätning och gör gällande att egendomen tillhör honom är gäldenären normalt inte att anse som motpart i utmätningsärendet.
• RH 2004:65:Frågan om en förmögenhetsökning huvudsakligen uppkommen till följd av att gäldenärens hyresrätt ombildades till bostadsrätt innebar att gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen hade förbättrats efter skuldsaneringen. Även fråga om rättegångskostnader i skuldsaneringsärenden.
• NJA 2000 s. 109:I ärende om utmätning för uttagande av bl.a. böter och skatt har utmätningen hävts på talan av tredje man. Denne har ansetts inte kunna få ersättning för rättegångskostnader av staten. - Eftersom Riksskatteverket i hovrätten framställt yrkande endast avseende utmätningen har verkets yrkande i Högsta domstolen om att befrias från skyldighet att ersätta motpartens rättegångskostnader i tingsrätten avvisats.
• RH 2002:18:Sedan hovrätten, efter ansökan av borgenären, med stöd av Luganokonventionen förklarat en tysk dom verkställbar här i landet mot gäldenären, har denne ansökt om ändring av verkställighetsbeslutet. Han har sedermera återkallat sin ändringsansökan, varefter borgenären yrkat ersättning för rättegångskostnader avseende såväl det ursprungliga verkställighetsärendet som ändringsärendet. Hovrätten har funnit att gäldenären kan förpliktas att ersätta borgenärens rättegångskostnader endast såvitt de avser ändringsärendet, dvs. för det andra skedet av exekvaturförfarandet.
• NJA 2012 s. 896:Statens ansvar för motparts kostnad i ärende om utsökning. En privaträttslig fordran som fastställts genom dom har utmätts för bl.a. skatteskulder. Fråga om staten i det ärende varigenom fordringen utsöks ska anses som enskild vid tillämpningen av 32 § ärendelagen.
• RH 2010:59:En gäldenär som är sambo med en välbeställd person har inte beviljats skuldsanering. Även fråga om rättegångskostnader i ärende om skuldsanering.
• RH 1997:63:Staten har betraktats som enskild part i ärende rörande verkställighet av ett utmätningsbeslut; staten har företrätts av RSV inte som representant för beslutsmyndigheten utan som den som sökt verkställighet av fordran.
• NJA 1998 s. 443:I ärende om utmätning för uttagande av bl a böter och skatt har staten ansetts inte kunna med tillämpning av 32 § lagen (1996:242) om domstolsärenden få ersättning från motparten för sina kostnader i ärendet.
• NJA 2015 s. 374:En enskild som vinner ett överklagat utmätningsmål som avser fordran på skatt, böter eller liknande har rätt till ersättning av staten för rättegångskostnader som har varit befogade med hänsyn till sakens beskaffenhet. (Målet avgjort av HD i dess helhet och antecknat i HD:s minnesbok.)

• 35 §
• 17 § 3 st Förordning (1996:381) med tingsrättsinstruktion

• NJA 2013 s. 3:Lantmäterimyndighet har rätt att överklaga domstols avgörande rörande debitering av förrättningskostnader.
• MÖD 2017:56:Intervention och klagorätt gällande detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att en fastighetsägare inte har rätt att överklaga ett avgörande varigenom ett beslut att anta en detaljplan avseende den egna fastigheten upphävts och inte funnit det motiverat att utöka kretsen klagoberättigade genom att tillämpa rättegångsbalkens bestämmelser om intervention analogt. Ansökan om intervention har därför avslagits och överklagandet avvisats.
• RH 2011:39:Part, som fått fullt bifall till sina yrkanden i tingsrätten, har i ärende om överflyttning av barn enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn tillåtits att överklaga med ett nytt yrkande om att barnen skulle hämtas genom polismyndighetens försorg.
• MÖD 2012:51:Klagorätt ----- Kommunen hade på initiativ av en fastighetsägare beslutat att anta en detaljplan som rörde dennes fastighet. Efter överklagande av granne upphävde mark- och miljödomstolen detaljplanen. Kommunen och fastighetsägaren överklagade mark- och miljödomstolens dom till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att det endast är kommunen som har befogenhet att anta planer och som ensam avgör om och vid vilken tidpunkt planläggning ska ske. Fastighetsägaren har inte någon i plan- och bygglagstiftningen grundad rättighet att få till stånd en detaljplan avseende den egna fastigheten. Beslutet att upphäva planen kunde därmed inte anses angå fastighetsägaren på ett sådant sätt att denne hade rätt att överklaga domen. Överklagandet avvisades därför.
• MÖD 2012:22:Kommunal nämnds klagorätt i mål om bygglov ----- Mark- och miljödomstolen har upphävt en miljö- och byggnadsnämnds beslut att bevilja bygglov. Nämnden har haft ställning som motpart i målet. Domen har ansetts gå nämnden emot och nämnden har därför haft rätt att överklaga domen till Mark- och miljööverdomstolen.
• NJA 2021 s. 1030:Klagorätt. Ett detaljplanebeslut kan ge en markägare – vars möjlighet att använda sin mark beror av att planen består – ett sådant skyddsvärt intresse att markägaren har rätt att överklaga en domstols avgörande att ändra eller upphäva planen.
• RH 2022:35:Fråga om Inskrivningsmyndigheten för företagsinteckningars återsändande av ansökningar om företagsinteckning är att betrakta som överklagbara beslut. Även fråga om vem som har klagorätt beträffande ett beslut från Inskrivningsmyndigheten för företagsinteckningar.

Prop. 2017/18:260: 1. ogillat en invändning om jäv mot någon ledamot av domstolen eller en invändning om att det finns ett hinder för ärendets prövning,

• NJA 2001 s. 727:Sista dag för överklagande av ett Hovrättsbeslut var enligt lag den 30 december samma år som beslutet meddelades. I fullföljdshänvisningen angavs emellertid det påföljande året. Med hänsyn till att parten företrätts av advokat har laga förfall för underlåtenhet att i rätt tid överklaga beslutet inte ansetts föreligga.
• NJA 2022 s. 504:När ett överklagande har avgjorts i sak får ett nytt överklagande inte prövas. Det gäller även om det nya överklagandet görs inom överklagandetiden.

• NJA 2010 s. 384:Tillstånd till prövning i hovrätt när klaganden åberopat en ny omständighet i ett ärende och det föreligger frågor av prejudikatintresse.
• NJA 1997 s. 520:Tillstånd till prövning i HovR:n av mål om utmätning har meddelats när det framstått som tveksamt om TR:ns beslut varit rätt i sak.
• NJA 2000 s. 161:Fråga om prövningstillstånd i hovrätt sedan tingsrätt avgjort överklagande av exekutiv försäljning av fastighet utan att tillmötesgå en begäran om muntlig förhandling.
• NJA 2010 s. 342:Fråga om hovrätt bort meddela prövningstillstånd på grund av synnerliga skäl när rättegångsfel förekommit i tingsrätten. Felets inverkan på målets utgång (I = Ö 4919-08). Avhjälpande i hovrätten (II = Ö 1302-10).

• NJA 2016 s. 798:I ärende om verkställighet av utländsk skiljedom får part i Högsta domstolen åberopa också omständighet eller bevis som inte har lagts fram tidigare.

• NJA 2016 s. 389:Fråga om resning enligt ärendelagen. Det ligger på resningsdomstolen att rättsligt kvalificera de omständigheter som sökanden har åberopat och pröva dem enligt de resningsgrunder som domstolen anser vara tillämpliga. Om domstolen kommer fram till att resning inte kan beviljas genom en tillämpning av rättegångsbalkens bestämmelser, ska domstolen därför pröva om de åberopade omständigheterna utgör synnerliga skäl för resning enligt ärendelagen. Det gäller även om sökanden inte har åberopat ärendelagens regel.
• NJA 2007 s. 82:Vid prövning enligt 11 kap. 11 § regeringsformen av resningsärende som gäller advokats disciplinansvar är rättegångsbalkens regler om resning i brottmål en utgångspunkt för prövningen men därutöver bör denna ske med analog tillämpning av 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291).
• NJA 2019 s. 629:Klagan över domvilla. En dom från mark- och miljödomstolen om upphävande av en detaljplan har undanröjts på grund av rättegångsfel när en fastighetsägare och en nyttjanderättshavare, vars intressen påverkats på ett påtagligt sätt av den av kommunen antagna planen, inte har fått tillfälle att yttra sig hos domstolen innan målet avgjorts.
• MÖD 2011:27:Resning ----- Miljödomstolens upphävande av länsstyrelsens beslut och återförvisning av ärendet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning har i visst fall ansetts kunna bli föremål för resning enligt reglerna i lagen om domstolsärenden.
• NJA 2016 s. 395:Fråga om resning enligt ärendelagen i ett detaljplaneärende. Det har inte ansetts möjligt att partiellt resa ett detaljplaneärende utan medgivande av kommunen. Ärendelagens regel om resning på grund av synnerliga skäl ska tillämpas med särskild restriktivitet.
• RH 2000:8:I kronofogdemyndighets beslut om frivillig skuldsanering har inte upptagits skuld som gäldenären angett i sin ansökan om skuldsanering. Rättegångsbalkens regler om extraordinära rättsmedel har ansetts tillämpliga och beslutet har på ansökan av gäldenären undanröjts på grund av domvilla.
• NJA 2006 s. 70:Fråga, i ärende om klagan över domvilla på den grunden att lagfart på fastigheter ändrats genom rättelsebeslut utan att den lagfarne ägaren fått tillfälle att yttra sig, vid vilken tidpunkt denne skall anses ha fått kännedom om besluten.
• NJA 2021 s. 334:En kommunal byggnadsnämnd är inte motpart i ett ärende om återställande av försutten tid för att överklaga nämndens beslut att bevilja bygglov. Nämnden har inte rätt att överklaga ett domstolsbeslut om att återställa den försuttna tiden.
• NJA 2022 s. 1051:Klagan över domvilla. Grovt rättegångsfel att inte hämta in ett förhandsavgörande från EU-domstolen?
• NJA 2022 s. 1088:Ett överlämnande från en obehörig till en behörig domstol får ske bara i samband med att ett ärende inleds. Ett överlämnande är möjligt om den obehöriga domstolen inte har börjat handlägga ärendet.

Prop. 2019/20:88: Paragrafen innehåller bestämmelser om straffansvar för förseelser under förfarandet och för andra brott som regleras i rättegångsbalken. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Tillägget i första stycket innebär att straffbestämmelsen även omfattar brott mot spridningsförbudet (se 21 § första stycket). Straffbestämmelsen behandlas i kommentaren ...

Prop. 2018/19:81: I fråga om straff för en förseelse under förfarandet, för brott mot förbudet att ta upp bild och för brott mot tystnadsplikt som ålagts av domstolen tillämpas 9 kap. 5–6 §§rättegångsbalken.

I fråga om vite och hämtning tillämpas 9 kap. <a href="https://lagen.nu/1942:740#K9P7" ...

Prop. 2019/20:189: En handling ska bekräftas av avsändaren om domstolen anser att det behövs.

Paragrafen, som är ny, reglerar domstolens möjlighet att begära bekräftelse av en handling. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 44 § tredje stycket. Se i övrigt författningskommentaren till <a href="https://lagen.nu/1942:740#K33P2a" ...

Prop. 2019/20:189: En handling har kommit in till domstolen den dag som handlingen når domstolen eller en behörig befattningshavare.

Om en handling genom en postförsändelse eller en avi om en betald postförsändelse som innehåller handlingen har nått domstolen eller en behörig befattningshavare en viss dag, ska handlingen dock anses ha kommit in närmast föregående arbetsdag, om det inte framstår som osannolikt att handlingen eller avin redan den ...

Prop. 2001/02:111: I andra stycket införs en hänvisning även till 32 kap. 7 § RB. Om ett sammanträde ställs in i förväg därför att någon som har kallats till sammanträdet har anmält förhinder får rätten således ändå besluta om påföljd som upptagits i föreläggandet om inställelse, om den som har anmält förhinder inte i efterhand kommer in med utredning som gör det sannolikt att han eller hon hade laga förfall. Ändringen har behandlats i ...

• MÖD 2020:13:Utdömande av vite ----- Mark- och miljööverdomstolen har – med avvikelse från tidigare praxis – bedömt att kravet på delgivning i 2 § fjärde stycket lagen (1985:206) om viten inte ska tillämpas för överinstansens avgörande rörande ett av adressaten överklagat vitesföreläggande som inte är mer ingripande för denne än det ursprungliga föreläggandet. (Se även M 751-19, M 2947-19 och P 11198-18.)

Prop. 2019/20:189: Den som är part får anlita ombud eller biträde.

I fråga om ombud eller biträde tillämpas 12 kap. 2–5 §§ och 6 § andra stycket rättegångsbalken. I fråga om fullmakt för ombud tillämpas 12 kap.8–19 §§ <a ...