P 2586-26
MÖD har bedömt en tillbyggnad i tomtgräns som planenlig och att åtgärden inte medför betydande olägenhet för grannfastigheten.
SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr 2026-11-06 P 2586-26 060208 Stockholm
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2026-01-30 i mål nr P 5922-25, se bilaga A
PARTER
Klagande
L.v.S.
Ombud: B.v.S.
Ombud: S.v.S.
Ombud: M.v.S.D.
Motpart
1Miljö- och byggnadsnämnden i Vellinge kommun 235 81 Vellinge 2. O.S.
SAKEN
Bygglov för tillbyggnad av komplementbyggnad på fastigheten X i Vellinge kommun
Instans
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagandet.
SVEA HOVRÄTT DOM P 2586-26
YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
L.v.S. har yrkat i första hand att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva nämndens beslut om bygglov och i andra hand att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och återförvisa målet dit för ny prövning.
O.S.och Miljö- och byggnadsnämnden i Vellinge kommun har motsatt sig ändring.
UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
L.v.S. har anfört i huvudsak detsamma som i underinstanserna med i huvudsak följande tillägg.
Den sökta åtgärden innebär en höjdökning om cirka 50 cm och en längd om cirka 12 m som i tomtgränsen bildar en väggverkan mot hennes fastighet. Den tidigare etablerade lägre och mer uppbrutna strukturen på bebyggelsen vid tomtgränsen ersätts av en sammanhängande byggnadsvolym med annan visuell och rumslig dominans. Även utformningen och hur tomtgränsen i praktiken definieras genom bebyggelsen har betydelse.
Det saknas utredning som visar att den ökade höjden varit nödvändig för åtgärdens funktion. Eftersom det finns andra mindre ingripande alternativ behöver en proportionalitetsbedömning göras. En anpassning till befintlig höjd på bebyggelsen vid tomtgränsen, cirka 270 cm, framstår som ett möjligt alternativ som skulle innebära väsentligt mindre påverkan.
Motpartens hänvisning till marknivåskillnader förändrar inte den visuella och rumsliga påverkan som uppstår genom byggnadsvolymen i tomtgränsen. Marknivåskillnaderna som motparten hänvisar till kan inte vitsordas.
SVEA HOVRÄTT DOM P 2586-26
Det framgår inte av bygglovsprövningen hur åtgärden påverkar befintliga gränsstrukturer eller vilka ingrepp som behöver göras under byggtiden i anslutning till tomtgränsen och på den befintliga muren. I samband med byggnationen har den ursprungliga tegelavtäckningen på muren tagits bort och därefter återmonterats. Byggnationen innebär alltså inte enbart en ny högre vägg mot hennes fastighet utan påverkar även den befintliga murens ursprungliga utformning och karaktär.
O.S.har anfört i huvudsak följande. L.v.S. måste ha missförstått hur bygglovsritningarna ska tolkas. Tillbyggnaden blir knappt 11 m lång och höjden ska vara samma som på den befintliga tomtgränsbebyggelsen. Missförståndet torde kunna bero på att Gamlegatan sluttar kraftigt från Skolgatan ner mot Storgatan vilket gör att marknivån på bygglovsfastigheten ligger lägre än marknivån på L.v.S.s fastighet. Måtten på bygglovsritningen utgår från markförhållandena på bygglovsfastigheten. Tillbyggnaden kommer alltså inte att vara högre än planket på L.v.S.s fastighet.
Miljö- och byggnadsnämnden i Vellinge kommun har hänvisat till sitt beslut.
UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN
L.v.S. och O.S.har åberopat bevisning i form av illustrationer och fotografier.
Mark- och miljööverdomstolen har hållit syn på fastigheterna A och X i Vellinge kommun.
MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL
Den 1 december 2025 ändrades vissa bestämmelser plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Eftersom ärendet inleddes hos nämnden före den 1 december 2025 ska i detta fall äldre bestämmelser tillämpas i målet, se p. 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (2025:974) om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).
SVEA HOVRÄTT DOM P 2586-26
En ansökan om bygglov ska enligt 9 kap. 21 § PBL vara skriftlig och innehålla de ritningar, beskrivningar och andra uppgifter som behövs för prövningen. Det är sökanden som genom sin ansökan anger ramen för bygglovsprövningen. En ansökan ska i regel bedömas utifrån vad som anges vara den åtgärd som bygglov söks för och det ritningsunderlag som sökanden har gett in (se bland annat rättsfallet NJA 2021 s. 187, p. 14 och 15, ”Bygglovet i Kungsbacka”). Av ansökningshandlingarna i målet framgår att åtgärden avser en tillbyggnad av befintlig gårdsbyggnad om 10,9 m x 5,5 m och att höjden på tillbyggnaden, 2,8 m i framkant och 3,2 m mot tomtgräns, ska vara densamma som höjden på den befintliga gårdsbyggnaden. Vid syn på fastigheten kunde också konstateras att tillbyggnaden – som redan var uppförd – hade samma höjd som befintlig gårdsbyggnad.
Av 9 kap. 30 § PBL följer att bygglov ska beviljas om den fastighet och det byggnadsverk som åtgärden avser överensstämmer med detaljplanen, om åtgärden inte strider mot detaljplanen och åtgärden uppfyller de krav som följer av bland annat 2 kap. 6 § första stycket 1 och 2 kap. 9 § PBL.
Den detaljplan som gäller för fastigheten medger inom det aktuella området uppförande av uthus, garage och dylika mindre gårdsbyggnader om detta för varje särskilt fall prövas vara förenligt med ett prydligt och ändamålsenligt bebyggande av kvarteret. Nämnden har gett bygglov och därmed bedömt den aktuella tillbyggnaden som en sådan mindre gårdsbyggnad som är tillåten. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att gårdsbyggnaden tillsammans med ansökt tillbyggnad ger en sammantaget förhållandevis stor byggnad. Detta får anses rymmas inom bestämmelsens bedömningsutrymme. Mark- och miljööverdomstolen instämmer därmed i nämndens bedömning.
Enligt 2 kap. 6 § första stycket 1 PBL, ska ett byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Mark- och miljööverdomstolen delar den bedömning som mark- och miljödomstolen har gjort om att åtgärden inte står i strid med denna bestämmelse.
SVEA HOVRÄTT DOM P 2586-26
Av 2 kap. 9 § PBL följer att byggnadsverk inte får lokaliseras, placeras och utformas så att den avsedda användningen eller byggnadsverket medför en betydande olägenhet för omgivningen.
Bedömningen av om en olägenhet är betydande måste ske mot bakgrund av samtliga omständigheter, däribland läge, användningssätt, områdets karaktär, förhållandena på orten och innehållet i tillämplig detaljplan. Den omgivningspåverkan som bedömts och accepterats inom ramen för tillämplig detaljplan ska inte omprövas i ett senare bygglovsärende. Det är endast den omgivningspåverkan som åtgärden genererar utöver den påverkan som har prövats i detaljplanen som kan medföra att bygglov inte beviljas, förutsatt att påverkan bedöms vara betydande (Se bland annat rättsfallen MÖD 2013:1 och MÖD 2017:14.)
L.v.S. har gjort gällande bland annat att tillbyggnaden på grannfastigheten ger en väggliknande effekt mot hennes fastighet med negativ påverkan på tillgången till kvällssol, ljusinsläpp, utsikt, rumsupplevelse och känsla av luftighet.
I likhet med länsstyrelsen konstaterar Mark- och miljööverdomstolen att det redan finns en mur i tomtgränsen som medför en avskärmning med skuggning och viss instängningseffekt. L.v.S. har också själv uppfört ett plank på muren som har placerats i samma höjd som tillbyggnaden och på så sätt skymmer en del av tillbyggnaden. Utifrån dessa förhållanden, tillsammans med att tillbyggnaden bedömsplanenlig och utförts i ett tätbebyggt område, anser Mark- och miljööverdomstolen att den påverkan som tillbyggnaden genererar på L.v.S.s fastighet inte går utöver vad som får accepteras. Dessa olägenheter kan alltså inte betraktas som betydande i den mening som avses i 2 kap. 9 § PBL.
L.v.S. har anfört att domstolen även ska beakta att tegelavtäckningen på den befintliga muren i tomtgränsen har tagits bort under byggtiden och sedan återmonterats, vilket har inneburit ett ingrepp i dess ursprungliga utformning och karaktär.
SVEA HOVRÄTT DOM P 2586-26
Mark- och miljööverdomstolen anser i och för sig att ansökningshandlingarna har brister i fråga om redovisning av hur tillbyggnaden ska ansluta till den befintliga muren. Utgångspunkten vid en bygglovsprövning är emellertid att civilrättsliga förhållanden, såsom eventuella följdfrågor, inte ska prövas i ett bygglovsärende (se dock rättsfallet NJA 2021 s. 1187, ”Garagetaket i Söderbärke”). Eventuella skador som kan ha orsakats L.v.S. på grund av uppförandet av tillbyggnaden får därför hanteras i civilrättslig ordning. Det som L.v.S. har anfört om förändringar på murens tegelavtäckning utgör därför inte skäl för att ändra mark- och miljödomstolen dom.
Sammantaget gör Mark- och miljööverdomstolen bedömningen att den ansökta åtgärden är planenlig och uppfyller kraven i PBL. Mot den bakgrunden ska överklagandet avslås.
Domen får, enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, inte överklagas.
I avgörandet har deltagit hovrättslagmannen Vibeke Sylten, hovrättsråden Åsa Hanna och Margaretha Gistorp, referent, samt tekniska rådet Inger Holmqvist.
Föredragande har varit Cecilia Lönnqvist.
Bilaga A
VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Målnummer Meddelad i Växjö P 5922-25 2026-01-30
PARTER
Klagande
L.v.S.
Motpart
1O.S.
2Vellinge kommun, Miljö- och byggnadsnämnden Norrevångsgatan 3 235 81 Vellinge
ÖVERKLAGAT BESLUT
Länsstyrelsen i Skåne läns beslut av den 16 september i ärende nr 24733-2025, se bilaga 1
SAKEN
Bygglov
DOMSLUT
Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.
Sida 2 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5922-25
BAKGRUND
O.S.ansökte hos Bygg- och miljönämnden i Vellinge kommun om bygglov för tillbyggnad av komplementbyggnad samt rivning förråd och skärmtak. Genom beslut av den 25 juni 2025 beviljade bygg- och miljönämnden bygglov och rivningslov i enlighet med ansökan.
L.v.S. överklagade bygg- och miljönämndens beslut till Länsstyrelsen i Skåne län. Genom beslut av den 16 september 2025 avslog länsstyrelsen hennes överklagande.
L.v.S. har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.
YRKANDEN M.M.
L.v.S. har yrkat att mark- och miljödomstolen med ändring av länsstyrelsens beslut ska upphäva det av bygg- och miljönämnden beviljade bygglovet samt återförvisa ärendet till nämnden för fortsatt handläggning. Till stöd för sin talan har hon anfört bland annat följande.
Komplementbyggnaden kommer att få höjdprofil som tydligt avviker från bebyggelsen på hennes fastighet och övrig omkringliggande bebyggelse. Redan existerande höjder på angränsande bebyggelse bör utgöra en normgivande riktlinje för ny bebyggelse som ansluter. Byggnadshöjden för den i målet aktuella tillbyggnaden avviker tydligt från detta sammanhang. Kravet på anpassning enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen uppfylls inte.
Byggnaden kommer att ha en höjd (3,20 meter) och längd (12 meter) som ger upphov till en väggliknande effekt mot hennes fastighet. Det blir en påverkan på tillgången till kvällssol, ljusinsläpp, utsikt, rumsupplevelse och känslan av luftighet i hennes trädgård.
Sida 3 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5922-25
Även om byggnaden är planenlig ska hänsyn till om en byggnad kan medföra betydande olägenhet enligt 2 kap. 9 § plan- och bygglagen. En byggnad med den nu aktuella höjden och längden som är placerad direkt i tomtgräns är orimligt med hänsyn till hennes rätt till en god boendemiljö. Någon bedömning har inte gjorts där hänsyn tagits till vilken påverkan som den nu aktuella byggnaden får tillsammans med en tidigare olovligen utförd tillbyggnad. Det borde enligt henne vara relevant att en sådan helhetsbedömning görs. Den tidigare tillbyggnaden, befintligt förråd och nu aktuell byggnad innebär sammantaget en omfattande förändring av tomtens karaktär. Summan av dessa åtgärder medför betydande olägenheter för henne som granne.
Hon upplever att processen skett utan att tillräcklig dialog eller hänsyn till hennes upplevelse av boendemiljön.
DOMSKÄL
Den i målet aktuella åtgärden avser tillbyggnad av en komplementbyggnad. Med hänsyn till vad som i gällande planbestämmelse (2 § mom. 3) anges om möjligheten att på platsen uppföra uthus, garage och dylika mindre gårdsbyggnader får denna åtgärd bedömas vara planenlig. Genom denna bestämmelse får också frågan om avstånd till gräns bedömas vara reglerad och därmed är inte 39 § byggnadsstadgan tillämplig i detta fall 8 (jmf. Mark- och miljööverdomstolens dom meddelad den 29 mars 2022 i mål P 7412-21).
När det gäller anpassning till omgivningen enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen är det i första hand ett allmänt intresse som ska bevakas av bygg- och miljönämnden som därmed också har ett betydande tolkningsutrymme när det gäller denna fråga. I detta fall är det vidare utifrån vad som framgår av bygglovshandlingarna fråga om uppförande av en komplementbyggnad vars exteriöra utformning får bedömas vara tämligen ordinär. Byggnaden är därtill av relativt begränsad storlek, samt inte placerad i direkt anslutning till någon angränsande gatumark. Vid en sammantagen bedömning anser domstolen därför
Sida 4 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM P 5922-25
att den i målet aktuella komplementbyggnaden inte har en sådan påverkan på områdets natur- och kulturvärden eller är så avvikande i förhållande till befintlig bebyggelse att den strider mot anpassningskravet enligt 2 kap. 6 § planoch bygglagen. Vad L.S. anfört om höjdskillnader mellan komple-mentbyggnaden och den omkringliggande bebyggelsen föranleder inte någon annan bedömning från domstolens sida. Vad gäller av L.S. anförda olägenheter kan dessa inte bedömas vara sådana att de är betydande i den mening som avses enligt 2 kap. 9 § plan-och bygglagen. I denna bedömning har domstolen särskilt beaktat att det är fråga om ett tättbebyggt område där omgivningen både har att räkna med och får tåla att det sker förändringar vad gäller bebyggelsens utformning som kan ha en viss negativ inverkan på sådant som exempelvis utsikt, rumsupplevelse och ljusinsläpp.
Mot bakgrund av dessa överväganden och då det i övrigt inte framkommit nå-got som ger stöd för att upphäva det beviljande bygglovet avslår markoch miljödomstolen överklagandet från L.S..
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 20 februari 2026.
I domstolens avgörande har rådmannen Lars Svensson, ordförande, och tekniska rådet Jonas T Sandelius deltagit. Målet har handlagts av beredningsjuristen Klara Göthe.