P 902-26

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer Miljö- och bygglovsnämnden i Härryda kommuns beslut den 27 maj 2025 (§ 68, dnr 2025MBN2) att ge positivt förhandsbesked för nybyggnad av fem enbostadshus på fastigheten X i Härryda kommun.

SVEA HOVRÄTT DOM P 902-26

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Aktiebolaget Hindås Villastad (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen i första hand ska upphäva mark- och miljödomstolens dom och fastställa nämndens beslut om positivt förhandsbesked. Bolaget har i andra hand yrkat att mark- och miljödomstolens dom ska undanröjas och ärendet återförvisas till länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen för förnyad prövning.

Miljö- och bygglovsnämnden i Härryda kommun (nämnden) har medgett bolagets yrkande om ändring.

D B, T B, V H och A H H har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har i huvudsak anfört följande.

Mark och miljödomstolens dom innehåller sådana brister i domskälen att det inte går att utläsa de rättsliga övervägandena. Det saknas en konkret behovsbedömning av om detaljplaneläggning är nödvändig. Projektet avser fem enbostadshus på relativt stora tomter. De utgör ett småskaligt tillskott i området och kan inte likställas med en ny sammanhållen bebyggelse av det slag som normalt förutsätter detaljplan. Åtgärden har ingen påtaglig omgivningspåverkan. En naturvärdesinventering har genomförts som visar att området saknar höga naturvärden och att inga fridlysta arter påverkas av åtgärden. Åtgärden kan genomföras utan olägenhet för omgivningen genom de villkor som ställts upp om till exempel bevarande av träd och natur på tomterna. Att kräva en tids- och resurskrävande planprocess framstår som oproportionerligt. Kommunen har i sin översiktsplan uppmärksammat det höga byggnadstrycket i vissa områden och tidigare haft en restriktiv hållning mot byggande utanför detaljplanelagd mark. Kommunfullmäktige i Härryda kommun har i februari 2025 antagit riktlinjer för hur ny bostadsbebyggelse i områden utanför detaljplan ska prövas genom förhandsbesked. Riktlinjerna syftar till att skapa en enhetlig och förutsägbar tillämpning av PBL i

SVEA HOVRÄTT DOM P 902-26

situationer där kompletterande bebyggelse aktualiseras i redan etablerade bebyggelsemiljöer. Av riktlinjerna framgår att ett begränsat antal nya bostäder i områden där planeringsförutsättningar såsom infrastruktur, teknisk försörjning och kommunal service redan är uppfyllda i normalfallet kan prövas genom förhandsbesked och efterföljande bygglov i stället för genom detaljplan.

Bolaget ifrågasätter inte att området har allmänt höga kultur- och naturvärden. Markoch miljödomstolen har däremot inte visat hur dessa värden faktiskt påverkas av åtgärden. Ingen fullständig intresseavvägning har gjorts av mark- och miljödomstolen. Frågan om byggnadernas utformning och anpassning kommer i sin helhet att kunna hävdas och bevakas av nämnden i bygglovskedet, varvid samråd vid behov kan ske med bebyggelseantikvarie. Eftersom bygglovsprövningen inbegriper ett skydd mot förvanskning av värdefulla bebyggelsemiljöer utgör förekomsten av kulturhistoriska värden i ett befintligt bebyggelseområde inte i sig ett behov av att tillkommande bebyggelse ska prövas genom detaljplan. Det är också av betydelse att lokaliseringen enligt förhandsbeskedet inte ligger inom det område av Bocköhalvön som omfattas av särskilt värdefullt bebyggelseområde. Det finns inga omständigheter som talar för att områdets karaktärsdrag och det förhållningssätt som preciserats i kulturmiljöprogrammet inte kan säkerställas och upprätthållas inom ramen för den efterföljande bygglovsprövningen.

Några konkreta behov avseende markanvändningen på fastigheten som bara kan tillgodoses genom en kommande detaljplan har inte anförts av underinstanserna. När det som i det aktuella fallet rör sig om ett område där typiska detaljplanefrågor – såsom infrastruktur, kommunikationer, teknisk försörjning och kommunal service – redan är lösta och ett helhetsgrepp över den fysiska planeringen redan har gjorts blir tyngden i det allmänna intresset betydligt svagare och påverkar därmed proportionalitetsbedömningen till den enskildes fördel. Under sådana förutsättningar är detaljplaneläggning inte nödvändigtvis den mest lämpliga metoden för att tillgodose dessa typer av allmänna intressen. Eftersom bostadsmiljön och infrastrukturen redan är utbyggd kommer inte heller de sökta byggnationerna på fastigheten utan upprättande av detaljplan att försvåra kommunens fysiska planering av området på ett negativt sätt.

SVEA HOVRÄTT DOM P 902-26

Underinstanserna har inte analyserat om de äldre avstyckningsplanerna fortfarande gäller eller vilken betydelse de ska tillmätas vid bedömningen av planbehov enligt 4 kap. 2 § PBL. Om markens användning för bostadsändamål redan är planlagd saknas rättsligt stöd för att avslå ett förhandsbesked enbart med hänvisning till att ny detaljplan behövs. De äldre planerna är under alla omständigheter rättsligt relevanta planbeslut som visar markens användning för bostäder redan har prövats och godtagits av det allmänna.

Om Mark- och miljööverdomstolen inte anser att tillgängligt processmaterial utgör tillräckligt underlag för att bekräfta kommunens bedömning rörande de platsspecifika förhållandena begär bolaget att domstolen håller syn.

Nämnden har vidhållit bedömningen att ett positivt förhandsbesked ska beviljas för åtgärden.

D B, T B, V H och A H H har utöver vad de anförde i underinstanserna anfört i huvudsak följande. Behov av detaljplaneläggning föreligger mot bakgrund av det höga bebyggelsetrycket, åtgärdens omfattning, kumulativa effekter samt kultur- och naturvärden. Det stämmer inte att infrastruktur och kommunikationer är lösta inom området. Det framgår av kommunens och Trafikverkets egna underlag att vägnätet inte är väldimensionerat. Kommunen drev under lång tid planarbete och den antagna planen 2023 upphävdes på grund av ett processuellt fel. Det påvisar att planbehov fortfarande kvarstår. Att kommunen har antagit riktlinjer för att inte återuppta planarbete innebär inte att ansökan om förhands-besked kan prövas direkt. Det stämmer inte att bolagets ansökan är en begränsad komplettering av befintlig bebyggelse. Exploateringsambitionen är väsentligt mer omfattande än de fem husen som ansökan avser. Den ingivna naturutredningen visar att huvuddelen av identifierade värdeelement – däribland träd och död ved – är lokaliserade inom det område som omfattas av ansökan, vilket utgör ett starkt skäl mot exploatering och visar att markanvändningen inte är lämplig utan föregående plan-läggning.

SVEA HOVRÄTT DOM P 902-26

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Utgångspunkter för prövningen Sedan målet överklagats har vissa ändringar beslutats i PBL som omfattar de paragrafer som är tillämpliga i målet. Enligt beslutade övergångsbestämmelser ska även högre rätt tillämpa paragraferna i den lydelse som var i kraft då målet inleddes. Aktuella bestämmelser har i huvudsak inte ändrats till innehållet men 9 kap. 17 § har upphävts och bestämmelsen om förhandsbesked återfinns numera i 9 kap. 41 §.

Den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd kan begära ett förhandsbesked i frågan om åtgärden kan tillåtas på platsen (se 9 kap. 17 § PBL i den lydelse som var gällande då målet inleddes). Prövningen ska i första hand vara inriktad på lämpligheten av markanvändningen. Med det avses främst om en byggnadsåtgärd kan tillåtas på den avsedda platsen och utgör i huvudsak en prövning av markens lämplighet för den avsedda åtgärden. Avsikten med förhandsbesked är inte att prövningen ska omfatta alla frågor som ska prövas i bygglovsprocessen. För att ett positivt förhandsbesked ska kunna ges måste grundläggande förutsättningar vara åtminstone översiktligt klarlagda till exempel avseende vatten och avlopp eller hälsofrågor som buller (se prop. 1985/86:1 s. 285 och Mark- och miljööverdomstolen dom den 13 september 2024 i mål nr P 16397-23).

Viss markanvändning ska prövas med detaljplan. Kommunen ska i sådan process pröva ett mark- eller vattenområdes lämplighet för bebyggelse och byggnadsverk samt reglera bebyggelsemiljöns utformning för en ny sammanhållen bebyggelse med bygglovspliktiga byggnadsverk, om det behövs med hänsyn till bebyggelsens karaktär, omfattning eller inverkan på omgivningen, till behovet av samordning eller till förhållandena i övrigt, se 4 kap. 2 § första stycket 1 PBL. Med sammanhållen bebyggelse avses bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark, se 1 kap. 4 § PBL.

Bedömningen av om en ny sammanhållen bebyggelse medför ett behov av planläggning ska göras genom en helhetsbedömning av förhållandena i det enskilda fallet. Samtliga förhållanden som kan ha betydelse för behovet av planläggning ska beaktas.

SVEA HOVRÄTT DOM P 902-26

Med inverkan på omgivningen avses både den inverkan på miljön och den inverkan på omgivningen i övrigt som uppstår på grund av bebyggelsen. Exempel på sådan inverkan är om bebyggelsen ska uppföras på mark som ur miljösynpunkt är värdefull samt om den planerade användningen ger upphov till buller eller mycket trafik. Behovet av samordning kan bland annat gälla frågor om fastighetsindelning och utbyggnad av gator, vatten, avlopp, anläggningar för dagvattenhantering, el och annan teknisk försörjning. Ny sammanhållen bebyggelse inom eller i direkt anslutning till en befintlig bebyggelsestruktur kan vara en situation som i flera fall inte förutsätter planläggning enligt bestämmelsen. Så kan vara fallet om den nya bebyggelsen i allt väsentligt ansluter till den befintliga bebyggelsestrukturen i området när det gäller bland annat läge, omfattning och användning och bebyggelsen inte medför någon omgivningspåverkan av betydelse (se prop. 2017/18:167 s. 20 och 21). Ett annat skäl till att en detaljplan kan krävas är att bebyggelsetrycket är högt (se 4 kap. 2 § första stycket 4 a PBL). Om byggnadsverket kan prövas i samband med en prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked behövs dock ingen detaljplan (se 4 kap. 2 § tredje stycket PBL). Vid bedömningen av om en åtgärd förutsätter planläggning väger kommunens uppfattning tungt (se anförd prop. s. 14).

Bedömningen i detta fall Den aktuella fastigheten omfattas inte av detaljplan. Det har inte framkommit skäl att ifrågasätta att den avstyckningsplan som tidigare reglerat området är upphävd.

Nämnden har meddelat positivt förhandsbesked men länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen har efter överklagande lämnat negativt förhandsbesked med hänvisning till behovet av detaljplaneläggning. De skäl som angetts för att det skulle finnas ett sådant behov är bebyggelsens inverkan på områdets kultur- och rekreationsvärden och det höga bebyggelsetrycket.

Härryda kommun antog 2023 en detaljplan som omfattade den aktuella fastigheten. Planen upphävdes av mark- och miljödomstolen av processuella skäl. Kommunstyrelsen beslutade därefter att avstå från att påbörja ett nytt detaljplanearbete för området och antog nya riktlinjer för bebyggelseutveckling genom prövning av förhandsbesked. Riktlinjerna syftar till att underlätta bebyggelseutvecklingen utanför

SVEA HOVRÄTT DOM P 902-26

detaljplanelagda områden. Kommunen har alltså gjort bedömningen att ny bebyggelse i området lämpligen ska prövas genom förhandsbesked och klargjort att det inte finns planer på att i framtiden detaljplanelägga området. Det ställningstagandet har bekräftats av nämndens inställning i målet.

De aktuella enbostadshusen kommer i allt väsentligt att uppföras i anslutning till befintlig bebyggelsestruktur. Av utredningen framgår att det bland annat finns möjligheter till väganslutning, avfallshantering, dagvattenhantering och kommunalt vatten och avlopp. Det är alltså fråga om sådan bebyggelse som enligt förarbetenas exempel inte kräver planläggning såvitt avser platsens praktiska och tekniska förutsättningar. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i nämndens bedömning att en detaljplan inte är nödvändig för att avgöra åtgärdens lämplighet med hänsyn till de frågorna.

Fastigheten ligger inom ett område som omfattas av Härryda kommuns kulturmiljöprogram. Av programmet framgår att området består av samlad och välbevarad villabebyggelse från 1900-talets början i naturskönt, sjönära läge. Vidare anges att villorna på Bocköhalvön är exempel på den påkostade villabebyggelse som välbärgade göteborgare kring sekelskiftet lät uppföra i natursköna lägen. Villorna har generösa trädgårdar vilket gör dem till värdefulla inslag i landskapsbilden utmed sjön. Området utgör ett attraktivt rekreationsområde för promenader, bad, båtliv och tennis. Enligt kulturmiljöprogrammet berättar området vidare om ortens utveckling och historia från plats för sommarbostäder för societeten med frilufts- och idrottsanknytning till permanenta bostäder i närheten av stationen. Området omfattas av varsamhetskravet i 8 kap. 17 § PBL och hela den norra delen av udden som ringar in objekt 1–6 i områdeskartan omfattas av särskilt värdefullt bebyggelseområde enligt 8 kap. 13 § PBL. Värdefulla karaktärsdrag får inte förvanskas. Särskilt värdefulla byggnader inom området framgår i byggnadsinventeringen. (Se s. 121 och framåt i Härryda kommuns kulturmiljöprogram daterat 2022-03-16, domstolens kursivering).

Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen har i sina avgöranden utgått från att den fastighet som prövningen avser omfattas av skrivningen i kulturmiljöprogrammet avseende 8 kap. 13 § PBL. Skrivningen begränsas emellertid till den norra delen av

SVEA HOVRÄTT DOM P 902-26

udden som ringas in av vissa på kartan angivna punkter. Den nu aktuella fastigheten är inte belägen inom det utpekade området och omfattas alltså inte av det kravet enligt programmet. Det har inte heller framkommit annat än att de planerade byggnadernas närmare utformning och anpassning till bebyggelsens karaktär och kulturmiljön kan hanteras i en kommande bygglovsprocess. Inte heller kulturmiljöprogrammet utgör därför skäl mot att meddela ett positivt förhandsbesked. Även kommunens naturvårdsprogram och det naturvärdesutlåtande som Bolaget har lämnat in ger stöd för att den planerade byggnationens inverkan på omgivningen kan hanteras i en bygglovsprocess. Mark- och miljööverdomstolen instämmer därför i nämndens bedömning att en detaljplan inte heller är nödvändig för att avgöra åtgärdens lämplighet med hänsyn till påverkan på kulturmiljön eller omgivningarna i övrigt.

Av utredningen i målet framgår att det i och för sig föreligger ett högt bebyggelsetryck i området. Kommunens riktlinjer anger att ny bebyggelse i ett fall som detta ska prövas genom förhandsbesked och kommunens bedömning är att en planprocess inte behövs. Bebyggelsetrycket är enligt domstolens bedömning inte ett tillräckligt skäl för att i detta fall anse att markanvändningen ska prövas i en planprocess utan nybyggnationen kan prövas genom förhandsbesked. Inte heller den intresseavvägning som ska göras vid prövningen av frågor enligt PBL leder till en annan bedömning, se 2 kap. 1 § PBL.

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att förutsättningar finns för att ge positivt förhandsbesked för den sökta åtgärden med de villkor som nämnden har föreskrivit. Mark- och miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut ska därför ändras och nämndens beslut fastställas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark och Marianne Wikman Ahlberg, tekniska rådet Carina Nordström samt hovrättsrådet Frida Göranson, referent.

Föredragande har varit Fanny Larsson.

Bilaga A

PARTER Klagande Aktiebolaget Hindås Villastad Motpart

1Miljö- och bygglovsnämnden i Härryda kommun 2. T B

3V H

4A H H

5D B

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut den 14 november 2025 i ärende nr 28184-2025, se bilaga 1 SAKEN Förhandsbesked för nybyggnad av fem enbostadshus på fastigheten X i Härryda kommun

Sida 2 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5488-25 2026-01-14 DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

Sida 3 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5488-25 2026-01-14

BAKGRUND

Miljö- och bygglovsnämnden i Härryda kommun (nämnden) beslutade den 27 maj 2025 att lämna positivt förhandsbesked för nybyggnad av fem enbostadshus på fastigheten X, efter ansökan från Aktiebolaget Hindås Villastad (bolaget).

V H, A H H, D B och T B överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Västra Götalands län (länsstyrelsen) som den 14 november 2025 beslutade att upphäva nämndens beslut och ge negativt förhandsbesked.

Bolaget har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

Bolaget har yrkat att mark- och miljödomstolen ska upphäva länsstyrelsens beslut och fastställa nämndens beslut att ge positivt förhandsbesked. Till stöd för sin talan har bolaget anfört i huvudsak följande.

Detaljplanekravet är inte ovillkorligt utan villkorat av en behovsbedömning. Vid behovsbedömning har kommunen funnit att detaljplan inte krävs. Kommunen har planmonopol och dess bedömning om att förhandsbesked är tillräckligt bör väga tungt. Länsstyrelsens beslut att ersätta kommunens bedömning med ett kategoriskt plankrav strider mot subsidiaritetsprincipen. Att tvinga fram en detaljplan i detta fall är oproportionerligt. Bocköhalvön är ett glesbebyggt område utanför tätort och har inget utpräglat samordningsbehov av den art som motiverar detaljplan. Bolagets intresse av att genomföra projektet inom rimlig tid väger tyngre än det allmännas intresse av formell planprocess. Åtgärden kan genomföras utan planläggning.

Sida 4 VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM P 5488-25 2026-01-14

DOMSKÄL Domstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att åtgärden bör föregås av detaljplaneläggning, med anledning av bebyggelsetrycket samt områdets kulturmiljö- och rekreationsvärden. Det finns därmed inte skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 4 februari 2026.

I domstolens avgörande har chefsrådmannen Kristian Andersson, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck deltagit. Föredragande har varit tingsnotarien Sofia Gavelin.