NJA 2010 not 50

1. Enligt hovrättens dom, som har vunnit laga kraft i den delen, har S.A.K. gjort sig skyldig till brukande av falsk urkund genom att i en asylutredning åberopa ett förfalskat irakiskt körkort, ett förfalskat irakiskt identitetskort och ett förfalskat irakiskt medborgarskapsbevis, vilket inneburit fara i bevishänseende.

2. För brukande av falsk urkund är stadgat fängelse i högst två år. Som hovrätten har funnit är brottets straffvärde i detta fall fängelse en månad. Frågan är nu vilken påföljd som bör väljas.

3. Enligt 30 kap. 4 § 1 st. BrB ska rätten vid val av påföljd fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Som skäl för fängelse får rätten enligt paragrafens andra stycke, utöver brottslighetens straffvärde och art, beakta att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott.

4. Det brott S.A.K. gjort sig skyldig till har inte ett så högt straffvärde att det i sig motiverar ett fängelsestraff. Det finns ingen uppgift i målet om att han tidigare har gjort sig skyldig till brott. En förutsättning för att han ska dömas till fängelse är därför att brottsligheten är av sådan art att den utgör ett tillräckligt skäl för att döma till fängelse.

5. HD har i två nyligen meddelade avgöranden (se NJA 2010 s. 358) slagit fast att brukande av falsk urkund i ett asylärende hos Migrationsverket inte är ett brott av sådan art att fängelse normalt ska väljas som påföljd.

6. På grund av det anförda ska påföljden bestämmas till villkorlig dom, som i enlighet med huvudregeln i 30 kap. 8 § BrB ska förenas med dagsböter.