De funktionsnedsattas ekonomiska förhållanden

De funktionsnedsattas ekonomiska förhållanden

Socialdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss.

Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/

Tryckt av Edita Sverige AB Stockholm 2008

ISBN 978-91-38-23079-4 ISSN 0284-6012

Förord

Denna rapport har utarbetats av Uta Bertram och Bengt Eklind, analysfunktionen inom Socialdepartementets samordningskansli.

En referensgrupp, bestående av representanter från Socialdepartementets socialtjänstenhet, Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan har deltagit i arbetet. Många värdefulla synpunkter har erhållits av referensgruppen och vid gemensamberedningen av denna rapport.

Det är dock enbart författarna som svarar för innehåll och slutsatser.

Stockholm i oktober 2008.

Anders Ekholm Departementsråd.

Sammanfattning

Rapporten redovisar på ett samlat sätt antalet personer med funktionsnedsättning utan dubbelräkning och hur dessa ingår i ett antal kumulativa grupper, konstruerade med hjälp av SCB:s undersökning om hushållens ekonomi (HEK). Grupperna har bildats med utgångspunkt från administrativa kriterier, det vill säga hur många som har assistansersättning, stöd enligt den så kallade LSS-lagen, hemtjänst/särskilt boende enligt Socialtjänstlagen, färdtjänstinsatser, handikappersättning, bilstöd, sjuk-/aktivitetsersättning etc. I den ordinarie statistiken redovisas varje grupp enskilt för sig, men unikt för denna rapport är att vi kan se hur många som har funktionsnedsättning enligt flera kriterier utan att dubbelräkna dem. Vidare kan vi till en del studera såväl inkomster som kostnader och kostnadsersättningar samtidigt.

Beträffande de ekonomiska förhållandena sker redovisning enligt följande dimensioner:

I kapitel 3 redovisas den ekonomiska standarden i enlighet med de metoder, som används av Statistiska centralbyrån vid deras mätningar av den ekonomiska situationen för den svenska befolkningen.

I kapitel 4 belyser vi hur personer med funktionsnedsättning i förvärvsarbetande åldrar får sin försörjning, dvs. i vilken grad de kan leva på eget arbete eller om de är hänvisade till samhällets stöd.

I kapitel 5 analyserar vi de särskilda kostnader som kan hittas i HEK –undersökningen och de kostnadsersättningar i form av handikappersättning och vårdbidrag som utbetalas av samhället.

I kapitel 6 slutligen försöker vi analysera hur bilden av den ekonomiska standarden för de funktionsnedsatta förändras med anledning av de särskilda kostnaderna och kostnadsersättningarna.

Den analysen blir dock bara partiell, då stora merkostnader, som drabbar personer med funktionsnedsättning, ej finns representerade i HEK – undersökningen.

Några huvudresultat:

Denna rapport omfattar funktionsnedsatta i alla åldrar. Begreppet funktionsnedsättning inkluderar alla tillstånd som utgör svårigheter i det vardagliga livet oavsett orsak till dessa.

Någon självklar siffra på antalet funktionsnedsatta personer finns inte. Vi kan dock här redovisa antalet med utgångspunkt från olika kriterier: - Drygt 500 000 personer har praktiskt stöd i form av färdtjänst, hemtjänst, särskilt boende,

personlig assistans eller andra praktiska insatser. - Lägger man till samtliga personer med ekonomiska stöd relaterade till funktionshinder, så

stiger antalet till ca 1 100 000 personer. - Inkluderas även de personer, som har rapporterat självskattat funktionshinder, ökar antalet

till 1 450 000 personer. - Utesluter vi personer som enbart har sjukersättning/aktivitetsersättning men inga andra

insatser relaterade till funktionshinder och ej heller har en självskattad funktionsnedsättning,

sjunker antalet till 1 300 000 personer.

- Anknytning till arbetsmarknaden är för personer med funktionsnedsättning i allmänhet låg

men varierar mycket mellan olika grupper. Speciellt låg andel med lön (7 %) har personer,

som får praktiska åtgärder utom enbart färdtjänst (LSS, LASS, SoL). Personer med handikappersättning (36 %) eller med rehabiliteringsersättning (50 %) har löneinkomster i betyd-

ligt högre utsträckning, vilket dock fortfarande är betydligt mindre än vad befolkningen har i

allmänhet (75 %). Högst anknytning till arbetsmarknaden har personer med enbart själv-

skattad funktionsnedsättning (74 %). Dessa har inkomst från lön i samma utsträckning som

befolkningen i allmänhet, dock något lägre än personer utan funktionsnedsättning (78 %). - Bland de med praktiska åtgärder eller ekonomiskt stöd verkar kvinnorna ha löneinkomst

över basbeloppet i större utsträckning än männen. Skillnaden är dock inte signifikant. Medelvärdet för individuell löneinkomst över 0 kronor är dock högre för män än för kvinnor.

- De funktionsnedsattas ekonomiska standard påverkas emellertid inte enbart av sina egna ar-

betsinkomster utan även av eventuella familjemedlemmars inkomster och av sociala transfereringar. Det gör att de funktionsnedsatta i genomsnitt inte har en anmärkningsvärt låg eko-

nomisk standard i förhållande till befolkningen i sin helhet. Slutsatsen blir ungefär densamma

som i Välfärdsbokslutet (SOU 2001:56). Enligt Välfärdsbokslutet uppger dock de funktions-

nedsatta som individer att de har ekonomiska problem i större utsträckning än vad andra

grupper redovisar. Denna aspekt går dock inte att undersöka via HEK. - Barn med funktionsnedsättning har inte lägre ekonomisk standard än barn i allmänhet. - För äldre gäller med hänsyn till extra kostnader och kostnadsersättningar, att de som har

hjälp enligt Socialtjänstlagen, har en låg standard jämfört med pensionärer i övrigt. - Personer med handikappersättning får i de flesta fall kostnadsersättning i en utsträckning

som kan antas täcka de faktiska merkostnaderna väl. Det finns dock undantag, där de faktiska

merkostnaderna är betydligt högre. - I gruppen 20-64 år har de allra flesta grupper med funktionsnedsättning en sämre anknytning

till arbetsmarknaden än personer i utan funktionsnedsättning. Funktionsnedsatta personer

har i regel låga löneinkomster. Särskilt låga löneinkomster har personer med extra låg anknytning till arbetsmarknaden. Vi vet dock inte om det beror på låg timlön eller liten arbetstid.

- Det statistiska grundmaterialet bör förbättras, om man önskar redovisa de funktionsned-

sattas ekonomi, efter korrigering för kostnader och kostnadsersättningar. Närmare 50 % av

kostnaderna saknas.

1¶Bakgrund

Levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning har undersökts i flera sammanhang. SCB har på regeringens uppdrag (beslut 2001-05-31) belyst levnadsförhållandena 1988-1999 utifrån de uppgifter som finns i SCB:s levnadsnivåundersökningar (ULF). Riksförsäkringsverket genomförde en undersökning på 7 000 personer i åldern 23-64 år, som har assistansersättning, handikappersättning eller bilstöd. Resultatet publicerades i RFV analyserar 2003:15 . Kommittén Välfärdsbokslut, SOU 2001:56, redovisade sin syn i en rapport baserat på SCB:s undersökning ”hushållens ekonomi” (HEK) och ULF. Med anledning av dessa har vi fått i uppdrag att på ett fördjupat sätt analysera den ekonomiska situationen för olika grupper med funktionsnedsättning. Förutom konventionella beräkningar av den ekonomiska standarden, kommer vi att belysa egenförsörjningsgraden, dvs. i vilken utsträckning de själva kan försörja sig med förvärvsarbete i förhållande till befolkningen i sin helhet. Vi skall också använda den information som finns i HEKundersökningen för att så långt som möjligt belysa de merkostnader som är förknippade med funktionsnedsättningen. Med anledning av detta har vi sammanställt den information som finns om hushållens ekonomiska situation, samt tagit fram ny information från HEK – undersökningen 2003-2004. HEK–undersökningen, som genomförs av SCB, är den undersökning i Sverige, som används för att belysa hushållens ekonomiska situation. HEK är Sveriges bästa och förmodligen även en av världens bästa undersökningar om hushållens ekonomi. För den användning som här avses, är det av betydelse att det för åren 2003 och 2004 finns ett extra – urval på 300 personer med handikappersättning och 300 föräldrar med vårdbidrag för barn med funktionsnedsättning. I intervjudelen ställs också frågor om avgifter och merkostnader. Sålunda framlägger vi härmed en rapport om de ekonomiska förhållandena för personer med funktionsnedsättning.

1 Ojämlikhet i levnadsvillkor – en jämförelse mellan personer med funktionshinder och övriga befolkningen

2¶Hur många personer med funktionsnedsättning finns det?

”Den relativa eller miljörelaterade förståelsen av handikapp är numera knappast omstridd i

Sverige. Begreppsmässigt innebär det att man idag vare sig inom politik eller inom forskning

talar om handikappade individer, utan om människor med funktionshinder eller funktions-

nedsättningar. Ordet handikapp används oftast i sammansättningen ’handikappolitik’ – en

beteckning på olika insatser som syftar till att möjliggöra för personer med funktionsned-

sättning att vara lika delaktiga i samhället som andra, eller med andra ord förhindra att ett

funktionshinder blir handikappande.”

I denna rapport kommer vi fortsättningsvis att använda ordet funktionsnedsättning som term för en nedsatt kroppsfunktion av fysisk eller psykisk karaktär eller avvikande kroppsstruktur, dvs. förekomst av sjukdom eller dylikt. Funktionshinder är däremot de hinder som kan uppstå på grund av funktionsnedsättning. Detta följer den internationella klassificeringen ICF . Vi undersöker således de ekonomiska förhållandena för personer med funktionsnedsättning.

Det finns ingen enighet om vad som är en funktionsnedsättning eller vilka som är funktionshindrade. Ett sätt att fylla igen denna kunskapslucka är att utifrån vårt grundmaterial uppskatta antalet personer med funktionsnedsättning utifrån olika kriterier. Vi har tagit som uppgift att göra detta samt att redovisa de ekonomiska förhållandena för dessa grupper.

Inom ramen för rapporten ”Ekonomiska förhållanden för personer med funktionsnedsättning” presenteras här för första gången en skattning av antalet personer med funktionsnedsättning, där man ser hur många som har funktionsnedsättning enligt olika kriterier. Vanligtvis ser man hur många som får assistansersättning, handikappersättning etc., varför personerna blir dubbelräknade, om de får hjälp av olika slag. I denna rapport ser vi däremot hur individerna kan få stöd enligt olika lagar och kriterier, och när vi lägger ihop antalet individer kommer de att räknas bara en gång och riskerar ej att bli dubbelräknade.

Beräkningen i denna rapport baserar sig på den information som insamlas i SCB:s inkomstundersökning (HEK) om antalet personer med funktionsnedsättning med beslut om stöd enligt ett stort antal olika lagar, enligt vilka stödet antingen kan innebära samhälleliga praktiska insatser eller ekonomiska kostnadsersättningar eller transfereringar som kan erhållas med anledning av funktionsnedsättning. Personer som enligt HEK:s hushållsenkät uppgivit en självskattad funktionsnedsättning har inkluderats, även om de inte får någon samhällelig insats.

Att på detta sätt kunna skatta antalet personer med funktionsnedsättning beroende på vilka typer av samhällsstöd de är beviljade eller om de har funktionsnedsättning enligt egen uppfattning men utan samhällsstöd, är ett helt nytt sätt att belysa begreppet funktionsnedsättning och ger ny kunskap.

Skattningen för de olika grupper , som nedan redovisas, omfattar samtliga åldrar, d.v.s. både barn/ungdomar (0-19 år), personer i aktiv ålder (20-64 år) samt personer 65 år och äldre. Varje åldersgrupp redovisas även var för sig. Beräkningarna baserar sig på ett genomsnitt av antalet personer 2003 och 2004 uppskattat med hjälp av HEK-undersökningen.

1 Citat ur Funktionshinder och välfärd, Välfärdsbokslut/SOU 2001:56 2 ICF=International Classification of Functioning, Disability and Health.

Hur många personer med funktionsnedsättning finns det?

Vi redovisar personerna i kumulativa grupper beroende på vilka typer av stöd de får: Grupp 1. Personer med praktiska insatser utom enbart färdtjänst Grupp 2. Samtliga personer med praktiska insatser Grupp 3. Personer med praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd Grupp 4. Samtliga personer med samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning Grupp 5. Ett strängare mått: Personer med samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning utom enbart aktivitets-/sjukersättning.

Diagram 2 Antal personer med funktionsnedsättning enligt olika kriterier

1 800 000

1 600 000

1 450 000

1 400 000

100% 1 300 000

1 200 000

90%

1 090 000

1 000 000

75%

800 000

600 000

528 000

36%

400 000

310 000

21%

200 000

Personer med praktiska Samtliga personer med Personer med praktiska Personer med samhällsstöd Samhällsstöd och/eller

insatser utom enbart praktiska insatser insatser och/eller ekonomisk och/eller själv- skattad självskattad

färdtjänst stöd funktions- nedsättning funktionsnedsättning utom

enbart aktivitets-/

sjukersättning

2.1¶Personer med praktiska insatser utom enbart färdtjänst

I denna, den antalsmässigt smalaste gruppen av personer med funktionsnedsättning, ingår endast sådana individer som har beslut om praktiska stödinsatser inklusive den statliga assistansersättningen men exklusive de som enbart erhåller färdtjänstinsatser. Besluten kan ha fattats enligt Socialtjänstlagen (SoL) , Lagen om stöd till vissa funktionshindrade personer (LSS) och/eller Lagen om statlig assistansersättning (LASS). Varje person kan ha ett eller flera beslut enligt dessa insatser/lagar. De kan även ha insatser enligt andra lagar dessutom, men för att tillhöra denna grupp måste de åtminstone ha ett beslut enligt ovannämnda lagar. I denna grupp ingår totalt 310 000 personer, varav ca 15 000 (5 %) tillhör åldersgruppen 0-19 år, 45 400 (15 %) befinner sig i åldern 20-64 år och 249 600 (81 %) är 65 år eller äldre.

2.2¶Samtliga personer med praktiska insatser

Den första persongruppen (personer med praktiska insatser utom enbart färdtjänst) har nu utökats genom att inkludera även det antal personer som har beslut om enbart färdtjänst. Den således utökade gruppen omfattar totalt drygt 528 000 personer. 23 500 (4 %) är i åldern 0-19 år, 106 900 (20 %) tillhör åldersgruppen 20-64 år och 397 800 (75 %) är 65 år eller äldre.

Persongruppen med funktionsnedsättning ökar således med 70 % om även de personer inräknas som enbart har beslut om färdtjänst men inga andra praktiska primärkommunala stödinsatser.

2.3¶Personer med praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

Denna persongrupp inkluderar förutom ovan redovisade personer med beslut om praktiska insatser även sådana personer som har ett eller flera beslut om ekonomiska stöd kopplade till funktionsnedsättning, d.v.s. kostnadsersättningar eller transfereringar, men inga praktiska insatser. Som kostnadsersättning räknas följande ekonomiska stöd: Ej beskattningsbart vårdbidrag, handikappersättning samt bilstöd.

Som transfereringar räknas: Beskattningsbart vårdbidrag, aktivitets- respektive sjukersättning, rehabiliteringspenning samt arbetsskadelivränta.

Antalet personer med funktionsnedsättning enligt denna avgränsning uppgår till knappt 1 090 000 individer. Därav tillhör 57 400 (5 %) åldersgruppgen 0-19 år, 610 400 (56 %) är i åldern 20-64 år och 422 100 personer (39 %) är 65 år eller äldre.

Denna tredje grupp, som inkluderar både individer med praktiska insatser och/eller ekonomiska stöd, har således fördubblats jämfört med gruppen ”Samtliga personer med praktiska insatser”.

2.4¶Samtliga personer med samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning

I denna grupp ingår förutom alla personer med beslut om praktiska insatser och /eller ekonomiska kostnadsersättningar/transfereringar även de personer som enbart har uppgivit ett självskattat funktionshinder enligt Statistiska centralbyråns HEK-hushållsenkät men som inte har något beslut om praktiska insatser eller ekonomiskt stöd kopplad till funktionsnedsättning enligt svensk lagstiftning.

Definitionen på självskattat funktionshinder enligt frågan i HEK-hushållsenkäten lyder: Har du/han/hon något funktionshinder dvs. någon funktionsnedsättning, någon sjukdom eller något annat besvär som medför att du/han/hon har svårigheter att utan hjälp eller hjälpmedel utföra olika aktiviteter ”hinder i vardagen”.

Med denna – den vidaste definitionen av persongruppen med funktionsnedsättning – uppgår det totala antalet personer till drygt 1 450 000 individer. Drygt 108 000 (7 %) tillhör åldersgruppen 0-19 år, knappt 736 000 (51 %) är i åldern 20-64 år och knappt 607 000 (42 %) är 65 år eller äldre.

Utifrån definitionen självskattat funktionshinder men utan beslut om stöd/insatser enligt svensk lagstiftning, har således ytterligare drygt 360 000 personer (25 %) kunnat identifieras tillhörande den totala gruppen ”personer med funktionsnedsättning”. Knappt 51 000 (14 %) av dessa personer är 0-19 år, 125 000 (35 %) är i åldern 20-64 år och knappt 185 000 (51 %) är 65 år eller äldre.

Antalet personer med självskattad funktionsnedsättning utan beslut om praktiska insatser och/eller ekonomiska stöd enligt svensk lagstiftning utgör således en fjärdedel av den totala persongruppen med funktionsnedsättning. Noteras bör här att andelen barn/ungdomar i den självskattade gruppen är större än i den totala gruppen, medan andelen i åldern 20-64 år är mindre. Andelen personer 65 år eller äldre är också betydligt större i den självskattade gruppen.

2.5¶Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning utom enbart aktivitets-/sjukersättning

I samhällsdebatten ställs idag ofta frågan om alla de personer, som har beslut på den statliga transfereringen aktivitets- eller sjukersättning, verkligen bör inkluderas i den totala kretsen av personer med funktionsnedsättning – dvs. om alla dessa personer tillhör gruppen som har ”någon funktionsnedsättning, någon sjukdom eller något annat besvär som medför att du/han/hon har svårigheter att utan hjälp eller hjälpmedel utföra olika aktiviteter ’hinder i vardagen’.” Här bör observeras att ’hinder i vardagen’ enligt HEK-enkäten även inkluderar hinder att utföra ett förvärvsarbete.

Vi försöker här att skärskåda den fjärde gruppen utifrån denna frågeställning och delar in den i två undergrupper:

En grupp som förutom aktivitets-/sjukersättning samtidigt har minst en ytterligare samhällelig stödinsats av antingen praktisk eller ekonomisk karaktär kopplad till funktionsnedsättning eller har rapporterat självskattad funktionsnedsättning, och en grupp som enbart har beslut om aktivitets-/sjukersättning och inget annat stöd och som inte heller har rapporterat självskattad funktionsnedsättning. Denna analys berör av naturliga skäl endast åldersgruppen 20-64 år, där beslut på aktivitets-/sjukersättning kan bli aktuell.

Åldersgruppen 20-64 tillhörande den fjärde gruppen uppgår totalt till ca 736 000 personer. Drygt 570 000 av dessa, d.v.s. nära 80 procent, har utöver förmånen aktivitets-/sjukersättning beviljats minst en ytterligare samhällelig stödinsats kopplad till funktionsnedsättning av antingen praktisk eller ekonomisk karaktär eller har rapporterat självskattat funktionshinder.

Ca 165 000 personer, drygt 20 procent, har endast förmånen aktivitets-/sjukersättning och har inte heller rapporterat självskattad funktionsnedsättning. Personerna har således inte själva bedömt att de har en funktionsnedsättning i enlighet med den i hushållsenkäten specificerade definitionen. Dessa 165 000 personer utgör ungefärligen en tredjedel av samtliga personer 20-64 år med beslut på aktivitets-/sjukersättning. Detta är en uppseendeväckande stor andel.

Här finns det anledning att ställa sig en del frågor om vilka krafter som gör att människor hamnar utanför arbetslivet. Vilken roll spelar vårt sjukvårdssystem? Vilken roll spelar försäkringskassan, som fattar beslut om aktivitets-/sjukersättning och på vilka grunder? Och vilken roll spelar arbetsgivarna? Finns det suboptimeringsvinster för stressade läkare som styr sjukskrivningsmönstret? Finns det suboptimeringsvinster för stressade försäkringskassehandläggare som har förväntningar på sig att sänka sjukpenningutbetalningarna? Och vilka överväganden gör arbetsgivarna?

För att få fram ett totalt antal personer till en femte grupp, som skulle kunna representera ett strängare mått på funktionsnedsättning, har de personer exkluderats som enbart har beslut på aktivitets-/sjukersättning och inga andra praktiska eller ekonomiska samhällsstöd och som inte heller har rapporterat självskattat funktionshinder. En sådan persongrupp skulle då hamna på knappt 1 300 000 individer, varav 8 % 0-19 år, 44 % 20-64 år och 47 % 65 år eller äldre.

2.6¶Kan det finnas ytterligare personer med funktionsnedsättning?

Svaret är med stor sannolikhet ja. Att behöva deklarera en funktionsnedsättning kan för många människor fortfarande kännas belagd med stor olust eller till och med skam – speciellt om orsaken är psykiskt sjukdom, utvecklingsstörning eller liknande funktionsnedsättning. Det är säkerligen så att vissa personer hellre väljer att blunda för eventuella besvär de har i sin dagliga livsföring så att de inte ens för sig själva behöver erkänna att dessa skulle kunna bero på en funktionsnedsättning av något slag. Livsstrategierna för att undvika detta kan här vara många. Och var går gränsen mellan mindre variationer i människors egenskaper eller fysiska utrustning och när blir de till en tydlig funktionsnedsättning? Det är naturligt att inte alla vill ha en uppfattning om detta. Och det ligger inte inom ramen för denna rapport att försöka besvara denna fråga.

Vi har dock under arbetet med denna rapport försökt att bilda oss en uppfattning om hur stor den persongrupp kan vara som har valt att inte besvara frågan om självskattad funktionsnedsättning. I den mån personer har deltagit i att besvara frågor i HEK-hushållsenkäten men inte svarat på just denna fråga, så kan vi se det. Ca 30 % av urvalet har dock inte alls besvarat hushållsenkäten. För detta bortfall har dock en särskild uppräkning gjorts, där man beaktar att alla inte har svarat på enkäten. Andelen av de svarande som har svarat ’vet ej’ eller ’vill ej svara’ på frågan om självskattat funktionsnedsättning ligger långt under 1 procent – i absoluta tal på mellan 18 000 och 33 000 personer. Om vi antar att fördelningen på ja och nej av dessa motsvarar dem som har svarat på frågan, skulle 12% av dessa (mellan 2 000 – 4 000 personer ytterligare) kunna antas besvarat frågan om självskattad funktionsnedsättning med ja. De flesta, ungefärligen 75 % av dessa, kan dock antas erhålla även andra samhälleliga stödinsatser relaterade till funktionshinder och är därför redan med i våra beräkningar på dessa grunder. Endast mellan 500 och 1 000 personer – om fördelningen är lika som för de som har besvarat frågan om självskattad funktionsnedsättning – skulle därmed kunna ha ett självskattat funktionshinder men inte erhålla någon samhällelig insats och därmed saknas i våra skattningar. Är det så att det finns en tendens att personer med vissa funktionsnedsättningar i högre utsträckning har valt att inte besvara HEK-hushållsenkäten därför att de saknar förmåga eller därför att de upplever det integritetskränkande, så kan det finnas en underskattning här. Skulle andelen vara dubbelt så stor som det uppmätta antalet, skulle det saknade antalet kunna ligga på mellan 1 000 och 2 000 personer. Vore den tredubbelt större skulle det saknade antalet kunna ligga mellan 1 500 och 3 000 individer osv. Allt detta är dock mycket små tal som knappast påverkar våra beräkningar och slutsatser nämnvärt.

Som analytiker av funktionshindrades ekonomiska förhållanden känns det naturligtvis olyckligt när man inte kan inkludera alla berörda människor i analysen, speciellt eftersom det verkar troligt att en del som förnekar sin funktionsnedsättning kan drabbas mycket hårt, speciellt ekonomiskt men även på andra sätt i sin livsföring, och de kan naturligtvis inte heller få någon hjälp om de inte söker någon. Och samhället kan i och med detta inte heller få någon chans att få veta hur vanlig sådana hinder är och får då svårare att utveckla insatser som skulle kunna kompensera för den nedsatta funktionen.

Det känns dock samtidigt viktig att respektera enskilda personers beslut. Har man fått en fråga om man ”har svårigheter att utan hjälp eller hjälpmedel utföra olika aktiviteter (hinder i vardagen)” och man väljer att svara ’vet ej’ eller att inte besvara frågan, så måste detta respekteras. Vi väljer därför att i denna rapport inte skatta något antal för personer med funktionsnedsättning som har valt att inte redovisa sådan nedsättning.

2.7¶Slutsats

Utifrån ovan redovisade beräkningar kan slutsatsen dras att det totala antalet personer med funktionsnedsättning i Sverige ligger för åren 2003/2004 på mellan 1 300 000 (enligt ett strängare mått) och 1 450 000 individer (samtliga med praktiska och/eller ekonomiska samhällsstöd kopplade till funktionsnedsättning eller med självskattat funktionshinder). Dessa utgör mellan 15 % och 17 % av den totala befolkningen. Drygt 360 000 av dessa personer (25 %) erhåller ej några praktiska eller ekonomiska samhälleliga stöd men har uppgivit självskattad funktionsnedsättning.

Av det totala antalet personer med funktionsnedsättning är 108 000 barn mellan 0-19 år och utgör 5 % av totalbefolkningen i denna åldersgrupp.

Mellan 570 000 och 736 000 är i förvärvsaktiv ålder och utgör mellan 11 % och 14 % av totalbefolkningen i åldern 20-64 år. 607 000 är 65 år eller äldre och utgör 39 % av den äldre totalbefolkningen.

Hur många personer med funktionsnedsättning finns det?

Tabell 2 Tusentals personer med funktionsnedsättning enligt olika kriterier

0-19 år 20-64 år 65- år Samtliga

Praktiska insatser

Färdtjänst 16 89 330 435 Samtliga praktiska insatser 23 107 398 528

Kostnadsersättningar

Bilstöd 4 18 2 24 Vårdbidrag eller Handikappers. 17 46 14 77 Därav utan praktiska insatser 11 18 5 33

Ekonomiska bidrag

Rehabiliteringspenning 0 59 0 59 Arbetsskadelivränta 0 66 24 90 Sjukpenning samt annan till funktionsnedsättning relaterad förmån 0 199 0 199

kvinnor 18 49 102 169

enbart aktivitets-/sjukersättning

3¶Den ekonomiska standarden

Grundläggande vid undersökning av de funktionshindrades ekonomi är att på konventionellt sätt beräkna individens disponibla inkomst. I detta sammanhang redovisas medianinkomsten samt hur stor inkomstojämlikheten är ( ginikoefficienten), samt risk för fattigdom och spridningen kring detta mått. (Spridningsmåtten finns enbart i bilagetabellerna). Dessutom redovisas information om hur den disponibla inkomsten är sammansatt av faktorinkomster (lön, näringsinkomster och kapitalinkomster) plus sociala transfereringar (sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag mm) minus direkta skatter. Jämförelser görs också mellan olika grupper med funktionsnedsättning och relevanta referensgrupper. Utöver inkomsterna bestäms de ekonomiska förhållandena av eventuell förmögenhet. Vi har studerat förmögenhetsskillnaderna men har ingen kommentar att ge eftersom felprocenten för de flesta grupperna är mycket stora. Intresserade hänvisas till bilagetabellerna.

Personer med funktionsnedsättning har ofta utgifter av olika slag, som den övriga befolkningen inte har. En indikation på detta är att de med funktionsnedsättning i större utsträckning än andra upplever ekonomiska problem och har sämre förmåga att skaffa fram pengar inom en snar framtid .

Faktaruta:

Den disponibla inkomsten för ett hushåll definieras som summan av arbetsinkomster, kapitalinkomster, sociala transfereringar minus direkta skatter. För att ta hänsyn till försörjningsbördan för hushåll med olika storlek, dividerar man inkomsten med så kallade konsumtionsenheter(ke). Man får då hushållets disponibla inkomst/ke . Vi har använt samma som SCB använt i sitt senaste statistiska meddelande om inkomstfördelningen 2004.

Varje individ i hushållet tilldelas denna inkomst, och på så sätt erhåller varje individ en disponibel inkomst/ke. Vi benämner måttet ekonomisk standard. Detta innebär ett antagande att samtliga medlemmar av hushållet delar hushållets ekonomiska resurser lika.

Faktorinkomst: Lön + näringsinkomster + kapitalinkomster, det vill säga de inkomster som individen/familjen själva har av arbete eller kapital.

De sociala transfereringarna består av bidrag för förlorad arbetsförtjänst (sjukpenning, föräldrapenning och A-kassa) samt andra bidrag som barnbidrag, pensioner, bostadsbidrag mm.

Risk för fattigdom: Andel personer med en ekonomisk standard lägre än 60% av medianen. Risk för fattigdom används av EU i all redovisning om sociala förhållanden.

Handikappersättning, bilstöd och skattefritt vårdbidrag är bidrag för täckande av merkostnader för personer med funktionsnedsättning och ingår ej i den disponibla inkomsten.

Skattepliktigt vårdbidrag är däremot en ersättning för vårdnadshavarnas minskade möjlighet att förvärvsarbeta på grund av barnets vårdbehov. Vårdbidraget saknar dock koppling till föräldrarnas faktiska inkomstbortfall och ger ingen rätt till ledighet från arbetet. Det skattepliktiga vårdbidraget ingår i den disponibla inkomsten.

1 Välfärdsbokslutet, SOU 2001:56 ”Funktionshinder och välfärd” 2 HE 25 SM 0601

Gini-koefficient: Detta är det vanligaste måttet på ojämnheten i inkomstfördelningen. Ginikoefficienten antar värdet 0 när inkomsten är lika för alla och värdet 1 vid maximal ojämnhet, dvs. när en person får alla inkomster.

Som framgår av faktarutan ovan sker redovisningen av de disponibla inkomsterna/ke på individasis och inte på hushållsbasis, men däremot kommer samtliga individer i hushållet att ha samma disponibla inkomst/ke. Övriga inkomstslag i tabellen bygger på samma redovisningsprincip. Detta innebär t.ex. att individerna delar på hushållets arbetsinkomster, och man ser hur mycket av den disponibla inkomsten som kommer från arbete och kapital (faktorinkomst).

3.1¶Barn (0-19 år)

Barn med funktionsnedsättning har inte en ekonomisk levnadsstandard, som är lägre än för barn i allmänhet. Man kan inte för någon grupp finna att den ekonomiska standarden för barnen med funktionsnedsättning på ett signifikant sätt skiljer sig från barn i allmänhet. Detta gäller vare sig man tittar på den disponibla medianinkomsten, eller andelen med risk för fattigdom. Ej heller har de ekonomiskt bistånd i en anmärkningsvärd omfattning.

Däremot finns det tecken på att faktorinkomsterna är lägre för föräldrar till barn med funktionsnedsättning, men detta kompenseras genom högre bidrag och lägre skatter. Ingen speciell skillnad mellan könen framgår av materialet, varför någon uppdelning inte redovisas i nedanstående tabell. Intresserade hänvisas till bilagetabellerna.

Tabell 3.1 Den ekonomiska standarden för barn 0-19 år med funktionsnedsättning jämfört med samtliga barn i åldersgruppen. Disponibel inkomst/ke 2003/2004.

Hela befolkningen samt grupper med funktionsnedsättning av Disponibel inkomst Faktor- Risk för Andel med ekonomiskt

1

Samhällsstöd och/ eller självskattad funktions-

nedsättning. 135 700 132 000 11,1 9,7 1 Se faktaruta kap. 3

3.2¶Förvärvsarbetande åldrar (20-64 år)

För personer i förvärvsarbetande åldrar (20-64 år) med funktionsnedsättning finns det klara skillnader i ekonomisk standard mellan olika grupper.

Lägst ekonomisk standard har de som får olika praktiska insatser utom enbart färdtjänst (LASS, LSS, SoL). Medianinkomsten är för dessa 118 000 kr. Dessa kategorier har nästan inga egna inkomster, och om de har det, är de små. Andelen med risk för fattigdom förefaller ligga lite högre (11,3 %) än för samtliga 20-64 –åringar (8,2 %), men statistiskt sett är skillnaden inte säkerställd.

3 I allmänhet handlar det här om föräldrarnas inkomster, även om inkomsterna fördelas lika på samtliga hushållsmedlemmar.

För personer med färdtjänst, bilstöd eller handikappersättning är den ekonomiska standarden högre. Men även om de egna inkomsterna är högre, är de inte lika höga som för 20-64 åringar i allmänhet eller för personer utan funktionsnedsättning. Medianinkomsten för dessa grupper är cirka 140 000 kronor att jämföra med samtliga 20-64-åringar, där medianinkomsten är 166 000 kronor. Andelen med risk för fattigdom är ca 8 %.

För personer med ekonomiskt stöd i form av rehabiliteringspenning, arbetsskadelivränta, sjukersättning-/aktivitetsersättning, avtalspensioner (vid de två sista skall samtidigt finnas andra stöd relaterade till funktionsnedsättning) är den ekonomiska standarden ännu högre och närmar sig standarden för normalbefolkningen (166 000 kr). De med arbetsskadelivränta (178 000 kr) har en högre standard. Andelen med risk för fattigdom understiger i samtliga fall 6 %. Speciellt låg är den för de med arbetsskadelivränta ( 3 %) och avtalspension (2 %).

För personer med självskattad funktionsnedsättning enbart (utan samhällsstöd) ligger medianvärdet för den ekonomiska standarden nära 156 000 kr, vilket är ca 10 000 kr lägre än för de utan funktionshinder. Andelen med risk för fattigdom (12,4 %) är högre, dvs. den ligger på samma nivå som för personer med praktiska insatser utom enbart färdtjänst. Detta beror framför allt på kvinnorna situation (17,0 %). Männens andel är betydligt lägre (9,5 %).

Tabell 3.2 Den ekonomiska standarden för personer med funktionsnedsättning i förvärvsarbetande åldrar (20-64 år) jämfört med samtliga personer i förvärvsarbetande åldrar. Disponibel inkomst/ke 2003/2004

Hela befolkningen samt grupper med funktionsnedsättning av olika Disponibel Faktor- inkomst Risk för Andel med

1

Arbetsskadelivränta 178 000 94 600 7,7 1,0

Samhällsstöd och/eller självskattad funktions- nedsättning utom

1

Se faktaruta kap. 3

3.3¶Pensionärer (65- år)

Även för pensionärer med funktionsnedsättning finns skillnader mellan olika grupper.För samtliga pensionärer är medianvärdet på den ekonomiska standarden 129 000 kr, och för personer utan funktionsnedsättning är medianvärdet 138 000 kr.

Alla grupper, såväl män som kvinnor, som får hjälp enligt socialtjänstlagen (SoL), har en lägre ekonomisk standard. För yngre personer (65-74 ) är medianvärdet 118 000 kr. Någon skillnad mellan könen finns ej. För äldre personer med SoL är medianinkomsten för män 121 000 kr och 107 000 kr för kvinnor.

Några skillnader mellan de som bor i särskilt boende och övriga kan ej påvisas.Personer med handikappersättning, arbetsskadelivränta eller bilstöd, men utan praktiska stödinsatser enligt ovan har en ekonomisk standard (143 000 kr) fullt i nivå med personer utan funktionshinder.

Personer med enbart självskattad funktionsnedsättning har en ekonomisk standard (129 200 kr) på samma nivå som pensionärsbefolkningen i allmänhet.

Tabell 3.3 Den ekonomiska standarden för pensionärer med funktionsnedsättning jämfört med samtliga personer i åldersgruppen. Disponibel inkomst/ke 2003/2004

Hela befolkningen samt grupper med funktionsnedsättning av olika Disponibel Faktor- inkomst Risk för Andel med

slag inkomst kr/år (kr/år) fattigdom ekonomiskt bistånd

1

Socialtjänstlagen(SoL) 110 500 600 15,5 0,8

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst 110 500 600 15,5 0,9

1 Se faktaruta kap. 4

3.4¶Tidigare mätningar

Enligt Välfärdsbokslutet är den ekonomiska standarden inte anmärkningsvärt låg för de olika grupperna med funktionsnedsättning. Även om grupperna är annorlunda än i vår undersökning och avser grupper med olika funktionsförmåga, snarare än den administrativa indelning som vi använder, kan man inte säga att resultaten avviker särskilt mycket från våra. Data är från ULFundersökningarna. Medianvärdena är uttryckta i 1999 års priser.

4 Socialtjänstlagen 5 Funktionshinder och välfärd(SOU 2001:56)

Tabell 3.4.1 Ekonomisk standard för olika grupper med funktionsnedsättning, medianvärden (tkr)

Hela befolkningen samt grupper med funktionsnedsättning 16-64 år 65-84 år av olika slag

1988-89 1998-99 1988-89 1998-99

Befolkningen 120 133 90 109 Nedsatt hörsel 124 137 90 109 Nedsatt syn 107 106 81 96 Rörelsehinder 112 122 83 96 Långvariga psykiska besvär 108 107 81 101 Någon av ovanstående funktionsnedsättning 119 129 86 105 Nedsatt rörlighet i armar/händer 114 123 83 96 För gruppen nedsatt rörlighet i armar/händer avser jämförelsen 1988-89 och 1996-97

Däremot anger många att de har problem med de löpande utgifterna och att kunna få fram pengar snabbt. Generellt har betydligt fler ekonomiska problem än befolkningen i stort. Detta är en indikation på merkostnader som personer med funktionsnedsättning har.

Tabell 3.4.2 Funktionshindrade 16-64 år med ekonomiska problem. Procent

Hela befolkningen samt grupper med funktionsned- Saknar kontantmarginal Problem med löpande utgifter Stora ekonomiska sättning av olika slag svårigheter

1988-89 1998-99 1988-89 1998-99 1988-89 1998-99

Befolkningen 10,9 16,4 13,8 20,6 4,7 9,1 Nedsatt hörsel 11,2 21,8 13,0 21,2 6,2 13,6 Nedsatt syn 30,7 40,7 31,2 (29,7) 16,6 (26,3) Rörelsehinder 24,7 31,7 15,4 36,3 8,9 19,0 Långvariga psykiska besvär 31,9 41,8 23,3 40,6 14,8 24,0 Någon av ovanstående funktionsnedsättning

17,2 26,2 15,4 26,7 8,0 15,8 Nedsatt rörlighet i armar/händer 20,6 34,9 19,1 29,1 8,7 22,4 Siffror inom parantes baseras på mindre än 40 observationer För gruppen nedsatt rörlighet i armar/händer avser jämförelsen 1988-89 och 1996-97

4¶Hur försörjer sig personer med funktionsnedsättning?

I kapitel 3 har vi analyserat hur den ekonomiska situationen varierar mellan olika grupper. Den ekonomiska situationen beror där inte enbart på individens ekonomi utan i hög grad också på övriga hushållsmedlemmar, och vilka inkomster de kan ha. I kapitel 4 skall vi titta lite närmare på egna inkomster och förvärvsarbete för personer med funktionsnedsättning. Detta har betydelse främst för åldersgruppen 20-64 år, varför vi koncentrerar oss på denna åldersgrupp.

4.1¶Förvärvsarbetande åldrar (20-64 år)

För att belysa förvärvsarbetets betydelse har vi använt 2 indikatorer. 1. Vi har analyserat förvärvsarbetets omfattning genom att beräkna andelen med löneinkomster

över 1 prisbasbelopp , den definition av förvärvsarbete som används i den officiella inkomststatistiken .

2. Vi har även sett på de årliga löneinkomsterna för de som faktiskt har löneinkomster.

Därigenom kan vi visserligen inte få reda på timlönen, men vi får ytterliggare en indikation på funktionsnedsatta personers situation på arbetsmarknaden och hur den varierar mellan olika grupper.

Personer med praktiska insatser utom enbart färdtjänst har löneinkomster i mycket låg utsträckning (7 % har löneinkomster över 1 prisbasbelopp). Medellönen för de som har löneinkomster är 88 000 kronor/år.

Av personer med färdtjänst, handikappersättning eller bilstöd har närmare 30 % löneinkomster över 1 prisbasbelopp och medellönen är 130 000 kronor/år. Även inom denna grupp finns variationer. Medellönen för de med färdtjänst är 102 000 kronor och 157 000 för de med bilstöd. Även för dessa grupper är såväl medellönen som förvärvsgraden dock långt lägre än medellön (231 000 kr) och förvärvsgrad (78 %) för 20-64-åringar, utan funktionshinder.

Av personer med enbart självskattad funktionsnedsättning har 73,6 % löneinkomster över 1 prisbasbelopp. Medelinkomsten per år ligger på 223 700 kr. Detta är 10 000 kr lägre än för befolkningen i allmänhet.

1 Prisbasbeloppet var 38 600 kr 2003 och 39 300 kr 2004. 2 Strikt sett skall även förvärvsinkomster som egenföretagare ingå, men betydelsen av detta är ringa för de slutsatser som dras i detta avsnitt.

Diagram 4.1 Procent med löneinkomst

Procent med löneinkomst

t a g g t

ej ns tta

jä änt bar

ttnin nnin sa

tser, Bilstöd ed

rdt sä pe ttad

sa elivr s. en

änst Fä er gs sn

in ad ed

in on

rdtj sk app er vska sn

fä ts äl

tiska ilt ion nkti

be dik Sj

ak kt fu

Ar hab Ej

Pr Han

Re fun

Det finns också ett tydligt samband mellan andelen på arbetsmarknaden och lönens storlek. Grupper, som har högt deltagande på arbetsmarknaden har också hög löneinkomst, vilket tydligt framgår av diagram 5.2. Vi vet dock inte om det beror på låg timlön eller låg arbetstid.

Diagram 4.2 Sambandet mellan deltagandet på arbetsmarknaden och medellönen

st

om 150

nk r) nei (tk lö el

ed M

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90

Procent med löneinkomst

Tabellen i kap 4, redovisar även den disponibla inkomsten på ett okonventionellt sätt, nämligen genom att arbetsinkomster, individuella transfereringar och skatter läggs på den person som faktiskt har dessa inkomster/skatter. Hushållsanknutna transfereringar som bostadsbidrag och barnbidrag delas lika för de vuxna i samboende hushåll. Barnens inkomster ingår ej i beräkningarna. På detta sätt kan man studera självförsörjningsgraden hos personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga och med hela befolkningen . Resultaten avviker inte på ett avgörande sett från slutsatserna i kapitel 3, där vi mäter den ekonomiska standarden för olika grupperingar men ligger generellt lägre.

De som får praktiska insatser i form av LASS, LSS eller SoL har lägst inkomster. De med färdtjänst, handikappersättning eller bilstöd ligger i en mellangrupp. Högst inkomster har de med arbetsskadeersättning. Inkomsterna är dock lägre än för 20-64-åringar i allmänhet. I kapitel 3 hade de med arbetsskadeersättning en högre ekonomisk standard än 20-64 åringarna i allmänhet. Detta tyder på att inkomstläget för övriga familjemedlemmar till personer med arbetsskadeersättning är förhållandevis höga.

3 I kapitel 4, beräknas den ekonomiska standarden så att först beräknas den disponibla inkomsten för hela hushållet dividerat med antal konsumtionsenheter. Därefter påförs denna ekonomiska standard samtliga individer i hushållet. 4 Se faktaruta kapitel 4 för definition av ekonomisk standard

Hur försörjer sig personer med funktionsnedsättning

Tabell 4.1 Andel med lön(%) och genomsnittlig lön/år för personer som har lön, samt individuell disponibel inkomst år 2003/2004.

Hela befolkningen samt grupper med funktionsnedsättning av Procent personer Medellön (kr) för Individuell Individuell olika slag med lön minst 1 personer med lön disponibel disponibel inkomst

prisbasbelopp inkomst Median (kr) Medelvärde

(kr)

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning

I diagram 4.3 har vi satt den disponibla inkomsten för olika funktionsnedsatta grupper i relation till inkomsten för hela befolkningen 20-64 år (100 %). Det visar sig då att den individuella disponibla inkomsten för nästan alla grupper är lägre än när vi mäter individernas ekonomiska standard. Detta visar att de funktionsnedsattas standard höjs av inkomsterna från andra hushållsmedlemmar.

Diagram 4.3 Funktionsnedsattas disponibla inkomster i % av inkomsterna för ej funktionsnedsatta. Medianvärden

120,0%

Ekonomisk standard Individuell disponibel inkomst

100,0%

80,0%

60,0%

40,0%

20,0%

0,0% öd ta änst Bilst ttning ttning ttning änst Färdtj ersä edsä art edsä ngspenning kattad vs Utan nsn enb nsn iska insatser, ej färdtj teri äl Sj tio tio Arbetskadelivrän Prakt Handikapp habili funk funk Re

5¶Merkostnader och kostnadsersättningar från samhället

Personer med funktionsnedsättning har ofta särskilda kostnader av olika slag för att på så sätt kompensera sitt handikapp.

I denna rapport har vi i möjligaste mån sökt belysa storleken av dessa kostnader. I HEK finns uppgifter om tandläkar- och sjukvårdskostnader, kostnader för hjälpmedel, förbrukningsartiklar och hemhjälp, samt kostnader för färdtjänst. Via en enkät till kommunerna för personer i HEKurvalet har vi också upplysningar om avgifter till kommunerna för deras insatser.

De funktionsnedsatta får också kostnadsersättningar i form av handikappersättning, skattefria vårdbidrag, och bilstöd . HEK-undersökningen har kompletterats med dessa uppgifter via administrativa uppgifter. Idealt sett borde den disponibla inkomsten korrigeras med dessa kostnader och kostnadsersättningar. Frågan är nu hur väl kostnaderna och kostnadsersättningarna matchar varandra. De extrakostnader som finns i HEK-undersökningen täcker bara delvis de merkostnader som man kan erhålla vårdbidrag eller handikappersättning för. Försäkringskassan har i två rapporter analyserat ansökningar från ett antal län och därvid fördelat yrkade och godkända kostnader på ett antal ändamål. Merkostnader för hjälpmedel, hälsa och färdtjänst finns representerade i HEK – undersökningen. Genomsnittlig godkänd merkostnad för handikappersättning i de undersökta länen är 12 985 kr. Ca 47 % uppskattas enligt ovan nämnda undersökning vara med i HEK , vilket är ca 6 100 kr. Den genomsnittliga extrakostnaden för personer 20-64 år med handikappersättning är i HEK- undersökningen 6 200 kr, nästan fullständig samstämmighet med det beräknade teoretiska värdet. Möjligt är dock att starkt funktionsnedsatta har svarat på kostnadsfrågorna i lägre utsträckning än andra personer, och att kostnaderna i HEK-undersökningen blir underskattade av detta skäl.

Genomsnittlig godkänd merkostnad för obeskattat vårdbidrag är 5 440 kr, vilket ligger nära det faktiska genomsnittliga beloppet på vårdbidraget i HEK. Täckningen av merkostnaderna i HEK borde vara 44 % = 2 393 kr, vilket ligger nära det uppmätta HEK-värdet 2 300 kr för barn 0-19 år.

Dessa resultat indikerar således att man får realistiska kostnadsuppskattningar i HEK-undersökningen inom de områden där man ställer frågor. Däremot ställs frågor bara inom en del av de områden som kan berättiga till vårdbidrag/handikappersättning. Den genomsnittliga handikappersättningen är ca 18 000 kronor, vilket betydligt överstiger den ovan redovisade merkostnaden på 13 000 kronor. Detta beror på att man kan få handikappersättning inte bara för merkostnader utan även för hjälpbehov. Reglerna för när ersättning kan fås på grund av hjälpbehov är synnerligen oklara, men resultaten indikerar att 25-30 % (5 000 av 18 000 kronor) är av sådant slag.

1 Bilstöd utbetalas endast vid inköp och anpassningar ca vart 7:e år. Nyttan ligger i möjligheten till enklare förflyttning, och och ökar således möjligheten till förvärvsarbete. Därför kan bilstöd vara svår att använda som kostnad, däremot är den uppenbarligen en nyttofaktor. 2 Merutgifter i handikappersättningen (2005:9) och merkostnader i vårdbidraget (2006:19) 3 I HEK-undersökningen saknas ”övrig utgifter” i form av utgifter för extra tvätt, kläder, hjälp av anhörig, snöskottning, telekostnader mm. Beträffande merutgifter för resor saknas bl.a. lägeresor, utflykter, biltvätt, garage. 4 Vårdbidraget är i denna beräkning utlagt på barnen, även om det är en förälder som ansökt.

Faktaruta:

Vårdbidrag kan erhållas av förälder till funktionshindrat barn. Det finns skattepliktig och ej skattepliktig del. Vårdbidraget kan erhållas till och med juni det år då barnet fyller 19 år. Den skattepliktiga delen är en delvis kompensation för att föräldrarna har varit tvungna att gå ned i arbetstid. Någon faktisk koppling till den förlorade arbetsförtjänsten finns dock ej. Denna del ingår i inkomstberäkningarna i HEK-undersökningen. - Vårdbidrag, ej beskattningsbar del, utgör ersättning för merkostnader för den

funktionshindrades behov. Det minsta beloppet som kan ges är 18 % av prisbasbeloppet och det maximala är 69 %. Denna del av vårdbidraget ingår ej i inkomstberäkningarna. Maximalt kan det totala vårdbidraget uppgå till 250 % av prisbasbeloppet. (ca 97 500 kr/år).

- Handikappersättning kan erhållas till 69, 53, eller 36 % av prisbasbeloppet allt efter hjälpbe-

hovets omfattning eller merutgifternas storlek. Handikappersättningen ingår ej i inkomstberäkningarna. Handikappersättningen kan erhållas från och med juli månad personen fyller 19 år. Funktionshindret skall ha inträffat före 65 år ålder.

Merkostnaderna i de refererade undersökningarna av försäkringskassan delades upp i boende, hjälpmedel (specialskor, CD-spelare etc.), hälsa (inklusive högkostnadsskydd), övrigt (kläder, förbrukningsvaror mm), och resor och annat.

Observera att de kostnader som redovisas nedan är enbart de, som vi kan hitta i HEK-undersökningen.

5.1¶Barn (0-19 år)

Frågor om kostnader för sjukvård och tandvård ställs inte till personer under 18 år, men då denna typ av vård är kostnadsfri i de flesta landsting , kan man anta att dessa kostnader är små för dessa barn (med funktionsnedsättning eller ej). För läkemedel finns vissa kostnader (ca 700 kr/år). För barn med LASS eller bilstöd är kostnaderna något högre (ca 1200 kr).

De största kostnaderna avser hjälpmedel, som i huvudsak går till barn med LASS (5 900 kr i medeltal) och även till barn med färdtjänst eller bilstöd (drygt 2 000 kr). De med LASS är den grupp som har de högsta totala kostnaderna (8 600 kr), men kostnaderna är mycket ojämnt fördelade. 80 % av personerna har 9 000 kr eller lägre, medan 10 % har minst 30 000 kr.

Kostnadsersättningar för barn ges i huvudsak i form av vårdbidrag till föräldrarna. För att kunna göra jämförelser med merkostnaderna har vi i denna undersökning emellertid lagt dem på barnen med funktionsnedsättning. Barn med vårdbidrag får i genomsnitt en ersättning på 5 700 kr/år. Den genomsnittliga kostnadsersättningen till grupper med praktiska insatser utom färdtjänst (LSS, LSS eller SoL) uppgår till mellan 4 000 och 5 000 kr. Spridningen är dock stor och majoriteten erhåller inget stöd. Omkring 10 % erhåller stöd på belopp mellan 10 000 och 20 000 kronor.

Inga anmärkningsvärda skillnader förekommer vid fördelningen av merkostnader och kostnadsersättningar på pojkar och flickor, varför ingen redovisning görs på kön. För intresserade hänvisas dock till en fördelning på kön i bilagetabellerna.

5 Tandvård är kostnadsfri upp till 19 år enligt lag, medan varje landsting bestämmer för sjukvården. De flesta landsting har kostnadsfri sjukvård för barn, även om åldersgränserna variera mellan 16 och 20 år. Gotland och Uppsala län tar ut halv avgift.

Tabell 5.1 Merkostnader och kostnadsersättningar för barn år 2003/2004. Medelvärde kr/år och person

Hela befolkningen samt grupper med Hjälpmedel/ Färd- Hemtjänst Summa Skattefritt Handi- Summa funktionsnedsättning av olika slag förbruknings- tjänst merkost- vårdbidrag kapper- kostnads-

artiklar nader sättning ersättningar Hela befolkningen 0-19 år 30 10 0 100 50 20 70 Samtliga utan funktionsnedsättning 0 0 0 0 0 0 0

Assistansersättning(LASS) 5 900 1 400 0 8 600 3 900 1 100 5 000 Praktiska insatser utom enbart färd-

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd 800 300 0 1 700 1 600 600 2 200 Självskattad funktionsnedsättning enbart 400 0 0 1000 0 0 0 Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning 600 100 0 1 400 900 400 1 300

5.2¶Förvärvsarbetande åldrar (20-64 år)

Skillnaderna i kostnaderna för tandvård, sjukvård och läkemedel är små. På årlig basis rör det sig om några hundralappar. För läkemedel kan skillnaderna vara 500-1 000 kr/år. Personer med bilstöd har de högsta kostnaderna för hjälpmedel (2 300 kr), därefter följer i tät ordning de med LASS, SoL och handikappersättning. Färdtjänstkostnader är högst för LASS-gruppen (2 000 kr). Personer med SoL-insatser har med bred marginal de högsta hemtjänstkostnaderna (3 200 kr).

Totalt sett är merkostnaderna högst (9 000 kr/år) för personer med SoL-insatser, 7 000 kr för de med bilstöd och mellan 6 100 – 6 600 kr för de med LASS, handikappersättning respektive färdtjänst. För övriga grupper ligger merkostnaderna på 3 000 –4 500 kr.

En förklaring till varför personer med SoL-insatser har högre merkostnader än de med LSS och LASS – som ju i allmänhet kan förutsättas ha större behov av stöd – är att hemtjänstinsatser enligt SoL-beslut är avgiftsbelagda, medan stödinsatser enligt lagarna LSS och LASS är gratis för den enskilde. Deras merkostnader kan visserligen vara högre i vissa fall men härrör endast från kostnadsområden förutom hemtjänst. Personer utan funktionsnedsättning och (20-64)-åringar i allmänhet redovisar kostnader på drygt 2 000 kr/år.

Merkostnaderna är ojämnt fördelade, men inte lika ojämnt som för barnen. För LASS-personer har 80 % kostnader på 8 500 kr eller lägre, medan 10 % har minst 10 500 kr. För SoL-personer uppgår merkostnaderna för 70 % till högst 8 500 kr eller lägre medan 10 % har minst 21 000 kr.

Fördelningen av merkostnader mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning visar inga större skillnader. Samma gäller kostnadsersättningar.

Vuxna med funktionsnedsättning får kostnadsersättningar främst som handikappersättning. Vårdnadsbidrag utgår till barn. För de som har handikappersättning utgår dessa till i genomsnitt 18 700 kr/år. För personer med praktiska insatser utom enbart färdtjänst är genomsnittet 7 200 kr – mest för de med LASS (13 900 kr). Även personer med färdtjänst( 5 000 kr) och bilstöd ( 11 900 kr) erhåller betydande belopp. Andra kategorier funktionsnedsatta än som nämnts här erhåller inte kostnadsersättningar till några betydande belopp. 90% av personerna med handikappersätt-

ning har mellan 14 000 kr och 27 100 kr. De med de 10 % högsta kostnadsersättningarna erhåller upp till 45 000 kr. De med LASS får ofta handikappersättning, men ca 25% får det inte. 10% får 27 000 kr eller mer. Minst 30 % av LASS-personerna har lägre kostnadsersättning än kostnader. För högst 70 % är situationen tvärtom. Observera dock att de redovisade merkostnaderna enbart avser de, som vi faktiskt kan mäta i HEK-undersökningen. Ej redovisade merkostnader kan förskjuta balansen.

Tabell 5.2 Merkostnader och kostnadsersättningar för förvärvsarbetande åldrar år 2003/2004. Medelvärde kr/år och person

Hela befolkningen samt grupper med Hjälpmedel/förb Färd- Hemtjänst S:a mer- Skattefritt Handi- S:a kostfunktionsnedsättning av olika slag rukningsartiklar tjänst kostnader vårdbidrag kapp- nadsersätt-

ersättning ningar Hela befolkningen 20-64 år 40 30 10 2 300 0 200 200

Rehabiliteringspenning 300 100 0 3 600 0 300 300 Arbetsskadelivränta 200 100 60 4 000 0 400 400 Praktiska insatser och/eller ekono-

Självskattad funktionsnedsättning

Samhällsstöd och/eller självskattad

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning utom enbart

5.3¶Pensionärer (65- år)

För pensionärer står hemtjänsten för de högsta kostnaderna. Äldre med social hemtjänst (SoL) har en genomsnittlig kostnad på drygt 6 000 kr/år. Gruppen med praktiska insatser utom enbart färdtjänst (250 000 personer) består nästan enbart av personer som erhåller SoL. Således är de nästan samma grupp som de med SoL (246 000 personer) och har följaktligen kostnader på ungefär

samma belopp. För pensionärer i allmänhet är kostnaderna däremot små. Det rör sig snarast om belopp under 1 000 kr.

För övriga kostnadsslag är kostnaderna små och skillnaderna mellan personer med funktionsnedsättning och övriga är små. Kostnaderna för sjukvård, tandvård och mediciner avviker över huvud taget inte gentemot pensionärer i allmänhet. Kostnaderna för hjälpmedel och förbrukningsartiklar rör sig om ett antal hundralappar, och kostnaderna för färdtjänst ligger mellan 500 och 1 000 kr.

Totalt sett är den genomsnittliga kostnaden ca 10 000 kronor för äldre med praktiska insatser utom enbart färdtjänst. De med färdtjänst eller handikappersättning redovisar belopp på ca 7 000 kronor. Dessa siffror kan jämföras med 3 600 kr för pensionärer som saknar funktionsnedsättning. Skillnaderna inom de olika grupperna med funktionsnedsättning är stora. Nästan oberoende av vilken grupp som studeras är merkostnaderna cirka 1 500 – 3 500 kronor per år för pensionärer med de 30 % lägsta kostnaderna, medan särskilt de med SoL-insatser har höga kostnader. De 10 % med högsta kostnaderna har merkostnader på närmare 30 000 kronor eller mer.

Kostnadsersättningar erhålls i form av handikappersättning. För de som har handikappersättning varierar denna mellan 14 000 kr och 27 000 kr med ett genomsnittligt värde på 17 600 kr. Då det för pensionärerna inte finns några andra kostnadsersättningar än handikappersättning, är beloppen små för grupper enligt andra kriterier. Högsta värdet där har yngre pensionärer med SoLinsatser (1 900 kr ).

Genomsnittligt är kostnaderna högre än kostnadsersättningarna för grupper med praktiska hjälpinsatser. För de med beslut enligt SoL är nettokostnaderna i genomsnitt 10 000 kr. Man skulle kunna bortse från kostnader för läkarvård, tandvård och mediciner på ca 3 500 kr. Dessa kostnader är normala levnadsomkostnader och skillnaden mellan funktionsnedsatta och övriga var små i detta avseende, så den egentliga merkostnaden är ca 6 500 kr. Högkostnadsdelen ingår emellertid i sådana kostnader man kan yrka kostnadsersättning för, varför vi väljer att inkludera ovan nämnda kostnader för läkarvård etc. i kostnadsberäkningen.

För personer som bor i särskilt boende är merkostnaderna betydligt högre. Det rör sig om 14 000 kr/år för kvinnor respektive 17 000 kr/år för män. 50 % av kvinnorna och männen har en kostnad på 5 000 kr/år eller mindre, medan kostnaden för 10 % av kvinnorna överstiger 35 000 kr/år och för 10 % av männen överstiger den 44 000 kr/år.

För pensionärer med handikappersättning är situationen annorlunda. Nettomerkostnaden uppgår här till ca -10 000 kr, d.v.s. personer med handikappersättning erhåller ett bidrag, som överstiger de faktiska merkostnaderna med 10 000 kr. I enlighet med vad som tidigare redovisats är dock en mer realistisk uppskattning av de totala merkostnaderna ca 13 000 kr. Detta skulle innebära att nettomerkostnaden skulle uppgå till ca -4 000 kronor/år. Detta överstigande belopp kan bero på den handikappersättning som utbetalas för hjälpbehov och inte för merkostnader.

6 Gäller åldersgruppen 75 år eller äldre i ej publicerad underbilaga

Mer kostnader och kostnadsersättningar från samhället

Tabell 5.3 Merkostnader och kostnadsersättningar för pensionärer år 2003/2004. Medelvärde kr/år och person

Hela befolkningen samt grupper med Hjälpmedel/för Färd- Hem- S:a mer- Skattefritt Handikapp- S:a kostfunktionsnedsättning av olika slag brukningsartik- tjänst tjänst kostnader vårdbidrag ersättning nadsersätt-

lar ningar

Hela befolkningen 100 200 900 4 600 0 200 200

65- år Samtliga utan funktionsnedsättning

Praktiska insatser utom enbart

färdtjänst 300 700 6 300 10.000 0 400 400 Färdtjänst 300 900 2 500 7 100 0 400 400 Samtliga praktiska insatser 300 700 3 300 7 700 0 400 400 Handikappersättning 600 1 000 2 000 7 000 0 17 200 17 200

Praktiska insatser och/eller eko-

Självskattad funktionsnedsättning

Samhällsstöd och/eller självskattad

6¶Diskussion om den ekonomiska standarden med hänsyn taget till merkostnader och kostnadsersättningar

Målsättningen är här att korrigera den konventionellt beräknade disponibla inkomsten med hjälp av den extrainformation vi får om de merkostnader och kostnadsersättningar vi har rapporterat om i kapitel 5. Tyvärr kunde vi konstatera att endast knappt 50% av de bidragsberättigade merkostnaderna finns representerade i HEK-undersökningen. Kostnader som ej finns representerade gäller extra hög förslitning av kläder, extra dyra matkostnader samt resekostnader vid sidan av färdtjänsten. Om HEK-undersökningen skall användas för studier om de funktionsnedsattas ekonomi, där man även beaktar merkostnader och kostnadsersättningar, bör HEK-undersökningarna kompletteras på denna punkt. Detta förefaller möjligt, då resultaten tyder på att skattningarna av merkostnaderna är rimliga för de komponenter, man faktiskt har ställt frågor om.

På grund av undertäckningen av kostnaderna, kommer vi inte att redovisa en korrigerad disponibel inkomst, men det finns ändå vissa kommentarer som kan göras.

6.1¶Handikappersättning

För personer 20-64 år har de med handikappersättning merkostnader i betydande omfattning. Dessa överstiger de redovisade kostnaderna i HEK-undersökningen betydligt. Totalt är underskattningen ca 7 000 kr/person. Därutöver kan man få handikappersättning för visst hjälpbehov, som ligger vid sidan av kostnadsersättningen, som motsvarar ca 5000 kr/person. Om vi betraktar denna hjälpbehovsersättning som en sorts ideell kostnadsersättning, som det inte finns en exakt prislapp på (eftersom det inte finns några kvitton), kommer nettokostnaderna ligga mycket nära 0. Enligt detta resonemang skulle i så fall kostnadsersättningarna väl svara mot de faktiska kostnaderna, och den konventionella beräkningen av den ekonomiska standarden borde ge en realistisk bild av det verkliga förhållandet. Resonemanget gäller givetvis enbart som genomsnitt. I det enskilda fallet kan stora avvikelser förekomma.

6.2¶Pensionärer med insatser enligt Socialtjänstlagen

Personer, som får hjälp enligt Socialtjänstlagen redovisar en merkostnad på 10 000 kr/person med enbart obetydlig kostnadsersättning. Detta innebär att den disponibla inkomsten kommer att minska med motsvarande belopp. Med hänsyn till denna faktor kommer den disponibla inkomsten att minska väsentligt.

1 Dock med korrigering för antalet familjesammansättningen med hjälp av konsumtionsenheter.

Teknisk beskrivning

Bilaga 1.1 Använd undersökning

Som dataunderlag till denna rapport har vi använt SCB:s undersökning om hushållens ekonomi (HEK). Detta är en årlig återkommande urvalsundersökning som består av cirka 18 000 hushåll eller närmare 30 000 individer. Inkomster, sociala bidrag och skatter mäts huvudsakligen med registeruppgifter från skattemyndigheterna, försäkringskassan, centrala studiestödsnämnden och från kommuner. Med hjälp av telefonenkät till hushållen erhålles uppgifter om hushållets sammansättning, sysselsättningssituation, barnomsorg, äldreomsorg, kostnader för sjukvård, läkemedel, tandvård samt kostnader för hjälpmedel mm, samt om personen själv uppfattar sig ha funktionsnedsättning. Beroende på att grupperna med funktionsnedsättning i många fall är ganska små, riskerar man att få resultat med stor statistisk osäkerhet. För att minska den statistiska felkällan, har vi slagit ihop två årgångar av HEK-undersökningarna. Resultaten av vår undersökning kommer därför att basera sig på ett genomsnitt av förhållandena 2003/2004. För dessa år har vi dessutom utökat urvalet med 300 personer extra med handikappersättning och 300 med vårdbidrag för handikappat barn. För 2003 och 2004 (de år som rapporten behandlar) finns även en enkät till kommunerna som visar de insatser kommunerna ger till äldre och till personer 0-64 år enligt Socialtjänstlagen.

För att ytterligare förstärka denna utredning har vi också samlat in uppgifter om vilka personer, som har hjälp enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), assistansersättning (LASS), färdtjänst samt bilstöd. Uppgifter om bilstöd används enbart för att klassificera personerna i olika grupper, ej för inkomst- eller kostnadsberäkningar. Bilstöd får man bara när behov uppstår och inte varje år, och personer med bilstöd är sådana som fått stöd någon gång under åren 1988 - 2004.

Bilaga 1.2 Användning av enkätinformation

I en del avseenden användes enkätfrågor från HEK-undersökningen. Detta gäller bland annat frågor om personen har funktionsnedsättning, samt om merkostnader för funktionsnedsättningen. Emellertid svarar bara ca 70 % på dessa frågor, och här finns således ett betydande bortfall. SCB har utvecklat ett särskilt skattningsförfarande där man enbart använder hushåll som svarat på enkäten. För att räkna upp från urvalet till hela befolkningen använder man en så kallad enkätvikt i stället för det ordinarie uppvägningsförfarandet. Detta gäller framför allt resultaten i kapitel 6 och 7.

Bilaga 1.3 Jämförelse med AMS/SCB:s mätning

Arbetsmarknadsstyrelsen/Statistiska centralbyrån har vid flera tillfällen i samband med AKUmätningar genomfört studier över ett totalt antal personer i aktiv ålder med funktionsnedsättningar. Mätningen avser självskattad funktionsnedsättning och definitionen är

snarlik den som används i HEK-hushållsenkäten. Den åldersgrupp som tillfrågats är 16-64-åringar och resultatet enligt rapporten ”Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden – 4-kvartalet 2004” är att ca 1 080 000 personer har uppgivit självskattad funktionsnedsättning . Siffran bör jämföras med resultatet för ovan redovisat Grupp 4, ”Samtliga personer med samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning”, som uppgår för åldersgruppen 20-64 år till 736 000 individer. Observeras bör att HEK-siffran representerar fyra årskullar färre än AMS/SCB siffran. Efter korrigering för att fyra åldersklasser ej ingår i HEK-beräkningarna, borde antalet med funktionsnedsättning i HEK uppgå till ca 800 000 personer i åldern 16-64 år. Det statistiska slumpfelet (5 %-nivån) ligger i detta fall på ca 4 % eller ca 30 000 personer. AKU redovisar med andra ord betydligt fler personer med funktionsnedsättning än vad HEK-undersökningen gör. Frågetekniken skiljer sig emellertid åt mellan AKU och HEK. I AKU räknar man upp ett antal tillstånd som nedsatt syn, hörsel, allergi, epilepsi, psoriasis, etc. men kräver ej nedsatt arbetsförmåga. HEK-frågan är mycket mer öppen, räknar inte upp olika tillstånd, men kräver att man har svårigheter att utföra olika aktiviteter i vardagen. Dessa skillnader i frågetekniken borde innebära att AKU-frågan genererar fler personer med funktionsnedsättning.

Bilaga 1.4 Jämförelse av inkomstundersökningarnas resultat med den officiella statistiken

Det uppräknade antalet individer enligt inkomstundersökningarna 2003 och 2004 har inom varje lagrum jämförts med den officiella statistiken från Socialstyrelsen, SCB och Försäkringskassan för respektive område. En rimlig överensstämmelse har därvid kunnat konstateras för de flesta lagområden. Undantag utgör antalet personer med statlig assistansersättning samt med stöd och service till vissa funktionshindrade.

För assistansersättning är uppräkningen av det totala antalet med beslut närmast i total överensstämmelse med uppgifterna från Försäkringskassans register (-0,4 %), men fördelningen på personkrets 1+2 visar en kraftig underskattning, medan antalet för personkrets 3 visar en lätt överskattning. Anledningen till denna snedfördelning är att det i det inmatade registret om assistansersättning saknades information om personkretstillhörighet för ett antal förmånstagare. Den största avvikelsen förekommer för antalet personer med LSS insatser. Där utgör det uppräknade antalet 84 procent av antalet enligt den officiella statistiken, vilket måste anses som en kraftig underskattning. Ungefär hälften skulle kunna förklaras utifrån den statistiska osäkerheten. Cirka 8 procent är således oförklarad.

En ännu kraftigare snedfördelning visar siffrorna där LSS-gruppen indelats efter personkretstillhörighet. Från LSS-personkretsgruppen 1+2 finns en underrepresentation i jämförelse med den officiella statistiken för år 2003 med 42 procent, medan antalet personer från personkrets 3 visar en lätt underrepresentation (-2,4 %). Skälet till detta stora bortfall är att uppgiften om LSSpersonkretstillhörighet för år 2004 hämtades från frågor i HEK-hushållsenkät eftersom LSSregistret saknade uppgiften detta år. Det kan antas att frågor om denna typ av funktionsnedsättning av många personer anses så integritetskänsliga, att de avstår från att besvara frågorna. Speciellt gäller detta frågor om funktionsnedsättningen gäller förståndshandikapp eller annan typ av hjärnskada. Genom att bortfallet är speciellt stort för den ena personkretsen, innebär det att det sker en snedvridning vid uppräkningen av materialet, vilket är allvarligt. Vi har därför avstått att använda oss av den information som inhämtats för LSS-personkretstillhörighet.

Antalet personer med insatser enligt socialtjänstlagen är representerade med drygt 90 procent, vilket kan anses tillfredställande.

Personer med färdtjänst - beslut visar en 16-procentig överrepresentation. Denna kan dock förklaras med att den i HEK- hushållsenkäten formulerade frågan gällde ”färdtjänst eller sjukresor”.

Vårdbidrag, handikappersättning, bilstöd, aktivitets-/sjukersättning, rehabiliteringspenning samt arbetsskadelivränta är samtliga representerade utan större avvikelse.

Tabell Bilaga 1.4 Antal personer med funktionsnedsättning enligt HEK-antalsuppräkning jämfört med den officiella statistiken

(LSS)

(HEK endast helårsbefolkning)

Bilaga 2

Tabellbilaga

Utöver det material, som vi har publicerat i huvudtexten, finns en stor tabellbilaga för den intresserade.

I dessa tabeller redovisas antal personer med funktionsnedsättning enligt olika kriterier samt ett stort antal mått för dessa gruppers inkomster respektive kostnader. I tabellerna finns även felprocent för dessa beräkningar. Det är den statistiska felmarginalen i form av 95-procentiga konfidensintervall, som här har beräknats.

I exempelvis bilagetabell 3.1B, står att medianvärdet för disponibel inkomst är 165 830 kr/år för samtliga personer i åldern 20-64 år. Felprocenten anges till 0,6 %. Detta innebär att det sanna medianvärdet med 95 % säkerhet ligger inom intervallet 165 830 +- 0,6 % (164 835 – 166 825). Bilagetabellerna är numrerade efter det kapitel som tabellen tillhör.

Bilagetabell 2: Antal personer med funktionsnedsättning enligt olika kriterier 2003/2004

2*)

Ej insatser men vårdbidrag, ej beskattningsbar del eller 11 000 17 800 4 600

handikappersättning

Ej insatser men vårdbidrag, beskattningsbar del eller aktivitets- 33 400 358 200

/sjukersättning

självskattad funktionsnedsättning

Ej insatser men sjukpenning samtidigt med andra ersättningar 166 100

Bilaga 2

aktivitets-/sjukersättning

enbart aktivitets-/sjukersättning

Kommentar:

def 2 *) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat någon av förmånerna LASS, LSS, SoL, färdtjänst, handikappersättning, bilstöd, arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning eller uppgivit självskattad funktionsnedsättning.

def 3 **) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat aktivitets- eller sjukersättning men ingen av förmånerna omnämnda under definition 2.

Bilaga 2

Bilagetabell 3.1A: Inkomster/konsumtionsenhet (kronor/år 2003/2004) 0-19 år

Kriterium för funktionsnedsättning Medel- Faktor- fel- Disponibel fel- Marknads- felålder inkomst per procent inkomst per procent värderad netto- procent konsumtions- konsumtions- förmögenhet enhet median- enhet per värde medianvärde konsumtionsen het medianvärde

Vårdbidrag, ej beskattningsbar eller handikappersättning 10 116 964 16 140 748 5,4 72 472 55,4 Bilstöd 13 160 066 25 151 249 11,2 83 950 76,4 Vårdbidrag, beskattningsbar eller aktivitets-/sjukersättning 10 127 897 8,6 139 262 3,2 69 666 44,6 Ej insatser men vårdbidrag, ej beskattn.bar el. handikappersättning 10 94 250 35,5 134 501 8,1 33 570 202,6 Ej insatser men vårdbidrag, beskattningsbar

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning 11 132 024 7,6 135 671 2,8 47 091 45,1

Bilaga 2

Bilagetabell 3.1B: Inkomster/konsumtionsenhet (kronor/år 2003/2004) 20-64 år

Kriterium för funktionsnedsättning Medel ålder Faktor- fel- Disponibel fel- Marknads- felinkomst per procent inkomst per procent värderad netto- procent konsumtions- konsumtions- förmögenhet per

Sjukpenning samtidigt med annan ersättning,

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

Samhällsstöd och/eller själv- skattad

Samhällsstöd och/eller själv- skattad funktionsnedsättning utom enbart aktivitets-

Kommentar:

def 2*) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat någon av förmånerna LASS, LSS, SoL, färdtjänst, handikappersättning, bilstöd, arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning eller uppgivit självskattad funktionsnedsättning.

def 3**) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat aktivitets- eller sjukersättning men ingen av förmånerna omnämnda under definition 2.

Bilaga 2

Bilagetabell 3.1C: Inkomster/konsumtionsenhet (kronor/år 2003/2004), 65- år

Kriterium för funktionsnedsättning Medel ålder Faktorinkomst fel- Disponibel inkomst fel- Marknadsvärderad netto- fel-

Praktiska insatser utom enbart

Ej insatser men något av handikappersättning, bilstöd eller arbetsskadelivränta 70 2 936 36,8 142 772 6,1 434 534 31,1

Praktiska insatser och/eller

Självskattad funktionsnedsättning

Samhällsstöd och/eller själv-

Samtliga 65- år utan funktionsnedsättning 73 4 092 8,9 138 040 1,1 606 600 4,6

Alla 65- år 76 2 697 8,5 128 874 0,9 492 430 4

Bilaga 2

Bilagetabell 3.2A: Andel med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under % av medianvärdet, procent, 0-19 år, 2003/2004.

Ej insatser men vårdbidrag, beskattningsbar eller aktivitets-

Bilaga 2

Bilagetabell 3.2B: Andel med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under % av medianvärdet, Procent, 20-64 år, 2003/2004.

Sjukpenning samtidigt med annan ersättning, insats eller

Bilaga 2

Kriterium för funktionsnedsättning Medel ålder Andel med fel- Andel med fel- Andel med fel- Andel med fel- Ginikoeffi- feldisponibel procent disponibel procent disponibel procent disponibel procent cient procent inkomst per inkomst per inkomst per inkomst per disponibel konsumtions- konsumtions- konsumtions- konsumtions- inkomst per enhet under enhet under 50 enhet under enhet under 70 konsumtions-

40 procent av procent av 60 procent av procent av enhet (0,0medianvärde medianvärde medianvärde medianvärde 1,0)

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd utom enbart

Samhällsstöd och/eller själv- skattad funktionsnedsättning utom

Kommentar:

def 2*) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat någon av förmånerna LASS, LSS, SoL, färdtjänst, handikappersättning, bilstöd, arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning eller uppgivit självskattad funktionsnedsättning. def 3**) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat aktivitets- eller sjukersättning men ingen av förmånerna omnämnda under definition 2.

Bilaga 2

Bilagetabell 3.2C: Andel med disponibel inkomst per konsumtionsenhet under % av medianvärdet, procent, 65- år, 2003/2004.

Kriterium för funktionsnedsättning Medel Andel med fel- Andel med fel- Andel med fel- Andel med fel- Ginikoefficien felålder disponibel procent disponibel procent disponibel procent disponibel procent t disponibel procent

Ej insatser men något av handi- kappersättning, bilstöd eller

Bilaga 2

Bilagetabell 3.3A: Procent i hushåll med ekonomiskt bistånd, 2003/2004, personer med funktionsnedsättning 0-19 år

Kriterium för funktionsnedsättning Medelålder Ekonomiskt fel- Ekonomiskt fel- procent bistånd > 0 procent bistånd > 9 månader, andel månader, andel

Vårdbidrag, beskattningsbar eller aktivitets- /sjukersättning 10 9,5 35,8 0,7 100 Ej insatser men vårdbidrag, ej beskattn.bar el. handikappersättning 10 17,2 70,9 0 0 Ej insatser men vårdbidrag, beskattningsbar eller

Samhällsstöd och/eller självskattad

Bilagetabell 3.3B: Procent ensamstående/sambo samt procent som bor i hushåll med ekonomisk bistånd, 2003/2004, personer med funktionsnedsättning 20-64 år

Sjukpenning samtidigt med annan ersättning,

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

Samhällsstöd och/eller själv- skattad

Samhällsstöd och/eller själv- skattad funktionsnedsättning utom enbart aktivitets-

Kommentar:

def 2*) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat någon av förmånerna LASS, LSS, SoL, färdtjänst, handikappersättning, bilstöd, arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning eller uppgivit självskattad funktionsnedsättning.

def 3**) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat aktivitets- eller sjukersättning men ingen av förmånerna omnämnda under definition 2.

Bilagetabell 3.3C: Procent ensamstående/sambo samt procent som bor i hushåll med ekonomisk bistånd, 2003/2004, personer med funktionsnedsättning 20-64 år

Ej insatser men något av handikappersättning, bilstöd eller arbetsskadelivränta 70 29,3 27,3 70,7 11,3 0 0 0 0

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt

Självskattad funktionsnedsättning enbart

Samhällsstöd och/eller själv- skattad

Samtliga 65- år utan funktionsnedsättning

73 38,1 3,1 61,9 1,9 0,8 25 0,2 50

Alla 65- år 76 46,5 2,2 53,5 1,9 0,8 25 0,1 100

Bilaga 2

Bilagetabell 4A: Individuella årsinkomster (kronor/år, 2003/2004) 0-19 år.

Kriterium för funktionsnedsättning Medelå Arbets- fel- Löne- och fel- pro- Kapital- fel- pro- Skatt fel- pro- Trans- fel- Disponibel fel- procent Löne- fel- Andel individer fellder inkomst procent närings- cent inkomst cent (individ- cent fereringar procent inkomst inkomst, procent m löne- procent (individ- inkomst (individ- värde) netto (individ- medel- värde inkomst > basvärde) (individvärde) värde) medel- (individ- värde) för individer beloppet resp. medel- inkluderande medel- värde värde) medel- värde med inkomst år värde alla som inte inkomst medelvärde >0 har inkomst medelinkomst

LASS 12 0 0 0 0 1 988 139,4 3 231 69,6 7 347 121,5 6 104 117,9 0 0 0 0,0

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst 13 205 77,1 205 77,1 1 959 146,4 3 601 30,8 11 803 46 10 366 48,5 4 224 35,2 0 0,0 Samtliga praktiska insatser 12 1 749 82,4 1 232 81,8 1 864 137,2 3 091 30,1 8 941 44,3 8 946 44,9 10 757 78,5 0,7 157,1

Vårdbidrag, ej beskattningsbar eller handikappersättning 10 548 89,2 544 89,9 770 80,9 351 60,1 -4 065 -29,5 -3 102 -45,2 10 000 82,6 0,2 250,0 Bilstöd 13 1 073 134,8 1 319 121,7 2 075 102,6 3 124 51,9 8 180 83,9 8 450 72,2 14 922 87,8 0 0 Vårdbidrag, beskattningsbar eller aktivitets-/sjukersättning 10 491 48,7 495 48,3 1 358 82,3 545 45 -2 478 -40,9 -1 170 -119,1 7 886 41,2 0,2 150 Ej insatser men vårdbidrag, ej beskattn.bar el. handikappersättning 10 501 83,8 506 83 167 313,2 166 65,1 -3 813 -48,9 -3 306 -62,6 7 204 73,5 0 0 Ej insatser men vårdbidrag, beskattningsbar eller aktivitets- /sjukersättning 10 395 60,3 407 58,7 1 059 116,2 557 75,9 -2 876 -41 -1 966 -75,5 6 664 43,8 0 0

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt

Samhällsstöd och/eller självskattad

Bilaga 2

Bilagetabell 4B: Individuella årsinkomster (kronor/år, 2003/2004) 20-64 år.

Kriterium för funktionsnedsättning Medel Arbets- fel- pro- Löne- och fel- pro- Kapital- fel- pro- Skatt fel- pro- Trans- fel- Disponibel fel- procent Löne- fel- Andel individer felålder inkomst cent närings- inkomst cent inkomst cent (individ- cent fereringar procent inkomst inkomst, procent m löne- procent

Praktiska insatser utom enbart

Ej insatser men aktivitets-/

Sjukpenning samtidigt med annan ersättning, insats eller självskattad funktionsnedsättning 46 172 667 2,9 83 886 6,5 9 543 61,7 63 312 4,1 129 365 3,7 159 481 3,5 100 992 5,7 54,7 5,7 Avtalspension samtliga personer 20-

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt

Bilaga 2

Kriterium för funktionsnedsättning Medel Arbets- fel- Löne- och fel- Kapital- fel- Skatt fel- Trans- fere- fel- Disponibel fel- Löne- inkomst, fel- Andel individer felålder inkomst procent näringsinkomst procent inkomst procent (individ- procent ringar netto procent inkomst procent medel- värde procent m löneinkomst procent (individ- (individvärde) (individ- värde) (inivid- (individvärde) för individer > bas- beloppet värde) inkluderande alla värde) medel- värde) medelvärde med inkomst resp. år medel- som inte har medel- värde medel värde >0 värde inkomst medel- inkomst inkomst

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd utom enbart

Självskattad funktionsnedsättning

Samhällsstöd och/eller själv- skattad

Samhällsstöd och/eller själv- skattad funktionsnedsättning utom enbart

Samtliga 20-64 år utan funktionsnedsättning 42 215 832 0,9 207 540 1 13 485 9,2 78 985 1,2 34 996 2,1 177 036 0,8 231 158 0,8 77,9 0,6

Alla 20-64 år 42 206 414 0,9 195 901 1 12 903 8,9 77 027 1,2 42 653 1,8 174 431 0,7 225 273 0,8 74,6 0,7 Kommentar:

def 2*) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat någon av förmånerna LASS, LSS, SoL, färdtjänst, handikappersättning, bilstöd, arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning eller uppgivit självskattad funktionsnedsättning. def 3**) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat aktivitets- eller sjukersättning men ingen av förmånerna omnämnda under definition 2.

Bilaga 2

Bilagetabell 4C: Individuella årsinkomster (kronor/år, 2003/2004), 65- år.

Kriterium för funktionsnedsättning Medel Arbets- fel- Löne- och fel- Kapital- fel- Skatt fel- Trans- fel- Disponibel fel- Löne- fel- Andel felålder inkomst procent näringsinkomst procent inkomst procent (individ- procent fereringar procent inkomst procent inkomst, procent individer m procent (individ- (individvärde) (individ- värde) netto (individ- medelvärde lönevärde) inkluderande alla värde) medel- (individ- värde) för individer inkomst > medel- som inte har in- medel- värde värde) medel- värde med inkomst basvärde komst medel- inkomst medel- värde >0 beloppet inkomst resp. år

Praktiska insatser utom enbart

Ej insatser men handikappersättning

71 6 386 148,8 6 004 145,1 2 056 252,3 47 179 18,2 155 423 12,1 116 304 12,1 44 085 117 4,1 136,6 Arbetsskadelivränta 71 4 759 65,2 4 617 67,4 3 102 133 45 897 7,4 158 890 5 120 712 5,5 42 626 53,1 4,5 62,2 Ej insatser men arbetsskadelivränta

70 6 495 74,6 6 247 77,8 4 387 146,5 46 735 9,5 158 188 6,6 122 087 7,9 63 219 53 6,3 69,8 Ej insatser men något av handikappersättning, bilstöd eller arbetsskadelivränta 70 7 665 63,9 7 212 65 4 230 123,9 47 389 8,4 158 022 5,7 122 075 6,8 64 271 44,5 6,5 60

Praktiska insatser och/eller

Självskattad funktionsned- sättning

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning 79 2 357 30,5 2 579 29,2 12 099 23,4 44 691 3,1 150 347 1,4 120 334 2,1 31 183 31,3 1,3 30,8 - män 78 4 355 39,3 4 374 39,2 15 062 28,8 58 870 4,6 178 708 2,3 139 274 3 37 898 41,5 2,1 33,3 - kvinnor 80 1 141 43,3 1 485 39 10 295 36 36 054 4 133 073 1,5 108 798 2,9 22 523 39,2 0,9 44,4

Samtliga 65- år utan funktionsnedsättning 73 10 737 11 10 974 11 20 532 14,2 57 485 2,5 162 508 1,1 136 529 1,9 61 795 10 5,2 9,6

Alla 65- år 76 7 706 10,4 7 914 10,4 17 525 11,6 52 508 1,9 157 418 0,8 130 348 1,4 57 326 9,7 3,8 7,9

Bilaga 2

Bilagetabell 5.1A: Merkostnader (kronor/år, 2003/2004), individer 0-19 år, medelvärden (enkätvikt)

Vårdbidrag, ej beskattningsbar eller handikappersättning

0 0,0 0 0,0 832 13,7 1 097 50,5 367 36,0 0 0,0 2 296 28,9 Bilstöd 0 0,0 27 92,6 1 132 16,1 2 475 84,1 1 123 43,1 0 0,0 4 757 46,6 Vårdbidrag, beskattningsbar eller aktivitets- /sjukersättning 0 0,0 0 0,0 658 8,8 729 40,3 190 26,3 0 0,0 1 577 20,9 Ej insatser men vårdbidrag, ej beskattn.bar el. handikappersättning 0 0,0 0 0,0 689 18,6 213 97,7 0 0,0 0 0,0 902 29,5 Ej insatser men vårdbidrag, beskattningsbar eller

Samhällsstöd och/eller självskattad

Bilaga 2

Bilagetabell 5.1B: Merkostnader (kronor/år, 2003/2004), individer 20-64 år, medelvärden (enkätvikt)

Kriterium för funktionsnedsättning Tandvård, fel- Sjukvård, fel- Läkemedel, fel- Hjälpmedel o fel- Färdtjänst, fel- Hemtjänst, fel- Summa extra felmedelvärde procent medelvärde procent medelvärde för procent förbruk- procent medelvärde procent medelvärde för procent kostnader, procent för samtl. för samtliga samtliga ningsartiklar, för samtliga samtliga medelvärde

Sjukpenning samtidigt med annan ersättning,

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd

Bilaga 2

Kriterium för funktionsnedsättning Tandvård, fel- Sjukvård, fel- Läkemedel, fel- Hjälpmedel o fel- Färdtjänst, fel- Hemtjänst, fel- Summa extra felmedelvärde procent medelvärde procent medelvärde för procent förbruk- procent medelvärde procent medelvärde för procent kostnader, procent för samtl. för samtliga samtliga ningsartiklar, för samtliga samtliga medelvärde individer individer individer medelvärde för individer individer för samtliga samtliga individer individer

Samhällsstöd och/eller själv- skattad

Samhällsstöd och/eller själv- skattad funktionsnedsättning utom enbart aktivitets-

Kommentar:

def 2*) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat någon av förmånerna LASS, LSS, SoL, färdtjänst, handikappersättning, bilstöd, arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning eller uppgivit självskattad funktionsnedsättning.

def 3**) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat aktivitets- eller sjukersättning men ingen av förmånerna omnämnda under definition 2.

Bilaga 2

Bilagetabell 5.1C: Merkostnader (kronor/år, 2003/2004), individer 65- år, medelvärden (enkätvikt)

Kriterium för funktionsnedsättning Tandvård, fel- Sjukvård, fel- Läkemedel, fel- Hjälpmedel o fel- Färdtjänst, fel- Hemtjänst, fel- Summa extra felmedelvärde för procent medelvärde procent medelvärde för procent förbrukningsartik- procent medelvärde procent medelvärde procent kostnader, medel- procent samtl. individer för samtliga samtliga lar, medelvärde för samtliga för samtliga värde för samtliga

Ej insatser men något av handikappersättning,

Samhällsstöd och/eller själv- skattad

Bilaga 2

Bilagetabell 5.2A: Summa merkostnader (kronor/år, 2003/2004), individer 0-19 år, decilvärden (gränsvärden), decil 1-9

Kriterium för funktionsnedsättning Summa extra fel- decil 1 fel- decil 2 fel- decil 3 fel- decil 4 fel- decil 5 fel- decil 6 fel- decil 7 fel- decil 8 fel- decil 9 felkostnader, procent procent procent procent procent procent procent procent procent procent individer, medelvärde

Praktiska insatser utom enbart färdtjänst 2 620 32 0 0 0 0 300 76 650 38 1 100 30 1 550 24 1 900 23,2 3 150 19,4 6 050 17 Samtliga praktiska insatser 3 032 23 0 0 300 71 650 39 1 134 19 1 550 16 1 709 16 2 484 14,7 3 551 15,5 6 403 17

Vårdbidrag, ej beskattningsbar eller handikappersättning 2 296 29 67 127 217 58 388 45 517 37 775 30 1 450 26 1 550 16,6 2 250 17,2 4 500 9,9 Bilstöd 4 757 47 400 109 650 99 775 69 1 550 52 1 850 43 2 910 44 4 033 28,6 6 310 32,7 11 550 36 Vårdbidrag, beskattningsbar eller aktivitets-/sjukersättning 1 577 21 0 0 50 110 200 42 388 27 650 16 775 16 1 500 11,5 1 550 4,9 2 934 11 Ej insatser men vårdbidrag, ej beskattn.bar el. handikappersättning 902 30 0 0 217 60 310 61 517 33 517 36 775 30 850 23,9 1 550 19,5 1 550 14 Ej insatser men vårdbidrag, beskattningsbar eller aktivitets- /sjukersättning 813 17 0 0 0 0 200 44 325 36 517 21 650 18 775 14,6 1 550 12,3 1 550 0

Praktiska insatser och/eller

Självskattad funktionsnedsättning

Samhällsstöd och/eller

Samtliga 0-19 utan funktionsnedsättning 29 10 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Alla 0-19 101 11 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0

Bilaga 2

Bilagetabell 5.2B: Summa merkostnader (kronor/år, 2003/2004), individer 20-64 år, decilvärden (gränsvärden), decil 1-9

Kriterium för funktionsnedsättning Summa extra fel- decil 1 fel- decil 2 fel- decil 3 fel- decil 4 fel- decil 5 fel- decil 6 fel- decil 7 fel- decil 8 fel- decil 9 felkostnader, procent procent procent procent procent procent procent procent procent procent individer, medelvärde

Praktiska insatser utom enbart

Ej insatser men handikappersättning 3 839 17 650 42 1 300 30,4 1 976 17 2 200 15,8 2 800 12,8 3 250 11,9 3 700 11,9 4 850 13 7 350 11,1 Ej insatser men aktivitets-/

Sjukpenning samtidigt med annan ersättning, insats eller självskattad funktionsnedsättning 3 965 7 1 073 12 1 600 9 2 200 4,3 2 451 6,5 2 950 3,6 3 500 5,7 4 129 5,2 5 072 5,6 7 414 7,7 Avtalspension samtliga personer

Praktiska insatser och/eller

Bilaga 2

Kriterium för funktionsnedsättning Summa extra fel- decil 1 fel- decil 2 fel- decil 3 fel- decil 4 fel- decil 5 fel- decil 6 fel- decil 7 fel- decil 8 fel- decil 9 felkostnader, procent procent procent procent procent procent procent procent procent procent individer, medelvärde

Praktiska insatser och/eller ekonomiskt stöd utom enbart

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning utom enbart aktivitets-

Samtliga 20-64 år utan funktionsnedsättning 2 108 2 0 0 400 6 750 2 900 2 1 300 1 1 700 2 2 200 0 2 900 2 4 400 2

Alla 20-64 år 2 328 2 200 8 400 0 750 0 1 000 1,9 1 500 0 1 850 2,8 2 450 0,9 3 200 1,6 4 850 1,5 Kommentar:

def 2*) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat någon av förmånerna LASS, LSS, SoL, färdtjänst, handikappersättning, bilstöd, arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning eller uppgivit självskattad funktionsnedsättning.

def 3**) Personen har förutom den refererade förmånen även fått beviljat aktivitets- eller sjukersättning men ingen av förmånerna omnämnda under definition 2.

Bilaga 2

Bilagetabell 5.2C: Summa merkostnader (kronor/år, 2003/2004), individer 65- år, decilvärden (gränsvärden), decil 1-9

Kriterium för funktionsnedsättning Summa extra fel- decil 1 fel- decil 2 fel- decil 3 fel- decil 4 fel- decil 5 fel- decil 6 fel- decil 7 fel- decil 8 fel- decil 9 felkostnader, procent procent procent procent procent procent procent procent procent procent individer, medelvärde

Praktiska insatser utom enbart

Ej insatser men handikappersättning 4 190 27,8 1 150 49,1 1 750 37 2 200 27,5 2 650 23,4 3 240 21 3 670 21 4 250 18,5 4 990 18 7 300 48,9 Arbetsskadelivränta 3 662 19,4 850 33,2 1 500 19 1 750 16,2 2 050 14,6 2 450 14 2 950 14,9 3 700 16,4 4 650 14 6 200 11,8 Ej insatser men arbetsskadelivränta 3 528 23,4 750 42,8 1 300 24 1 716 15,5 2 000 13,9 2 237 17 2 950 15,1 3 250 17,2 3 900 17 6 200 11,1 Ej insatser men något av handikappersättning, bilstöd eller arbetsskadelivränta 3 640 19,1 850 39,1 1 500 17 1 750 14,7 2 050 12,6 2 350 13 2 950 12,4 3 650 12,8 4 350 15 6 200 9,2

Praktiska insatser och/eller

Självskattad funktionsnedsättning enbart 3 679 6,5 850 18,9 1 590 9,2 2 051 3,8 2 250 3,4 2 687 3,8 3 050 4,2 3 700 5,1 4 650 6,4 6 642 9,6 - män 3 946 10,3 650 36,6 1 700 9,8 2 150 5,4 2 395 6 2 800 6,3 3 230 6 3 718 8 4 750 8,5 7 850 9,8 - kvinnor 3 462 8,1 850 28,6 1 560 12 2 050 6 2 200 5 2 500 4,8 2 950 6,4 3 700 6,9 4 450 7 6 200 9,2

Samhällsstöd och/eller självskattad funktionsnedsättning 6 296 4,3 1 285 7,9 2 000 3,9 2 430 3,1 2 900 2 3 400 3,1 4 100 3,9 5 300 5 7 850 6,3 15 188 8,7 - män 6 094 6,8 1 150 19 2 014 4,5 2 400 3,9 2 935 3,4 3 342 4,5 3 900 4,5 5 085 6,4 7 480 10 14 242 12 - kvinnor 6 419 5,5 1 300 9 2 000 5,6 2 450 4 2 900 3,1 3 443 3,8 4 242 4,3 5 400 6,4 8 040 7,8 15 600 11,2

Samtliga 65- år utan funktionsnedsättning 3 553 3,5 650 9,2 1 150 6,2 1 617 3,4 2 050 3,1 2 450 2,3 2 850 2 3 400 2,5 4 300 3,7 6 950 5,5

Alla 65- år 4 635 2,9 750 6,4 1 500 2,7 1 917 2,5 2 300 1,5 2 800 2,5 3 250 1,8 3 992 2,8 5 500 3,8 9 800 4,7

Bilaga 2

Bilagetabell 5.3A: Kostnadsersättningar (kronor/år, 2003/2004), individer 0-19 år, medelvärden

Kriterium för funktionsnedsättning Medel ålder Vårdbidrag, felprocent Handikapp- felprocent Summa kostnads- felprocent skattefri del ersättning (till ersättningar (till (till individen) individen) individen)

Ej insatser men vårdbidrag, beskattningsbar eller aktivitets-

Bilaga 2

Bilagetabell 5.3B: Kostnadsersättningar (kronor/år, 2003/2004), individer 20-64 år, medelvärden

Kriterium för funktionsnedsättning Medel ålder Vårdbidrag, felprocent Handikapp- felprocent Summa kostnads- felprocent skattefri del ersättning (till ersättningar (till