Guidelines on the appropriate subsets of exposures in the application of the systemic risk buffer

EBA/GL/2020/13 30 september 2020

Riktlinjer för lämpliga undergrupper av sektorexponeringar för vilka behöriga eller utsedda myndigheter får tillämpa en systemriskbuffert i enlighet med artikel 133.5 f i direktiv 2013/36/EU

1. Efterlevnads- och rapporteringsskyldigheter Riktlinjernas status

1. Detta dokument innehåller riktlinjer som har utfärdats enligt artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 . I enlighet med artikel 16.3 i förordning (EU) nr 1093/2010 ska de behöriga myndigheterna och finansinstituten med alla tillgängliga medel söka följa riktlinjerna.

2. I riktlinjerna fastställs Europeiska bankmyndighetens (EBA) syn på lämplig tillsynspraxis inom det europeiska systemet för finansiell tillsyn eller på hur unionsrätten bör tillämpas inom ett särskilt område. De behöriga myndigheter enligt definitionen i artikel 4.2 i förordning (EU) nr 1093/2010, eller, i förekommande fall, de utsedda myndigheter som avses i artikel 133.3 i direktiv 2013/36/EU som omfattas av dessa riktlinjer ska följa dem genom att på lämpligt sätt införliva dem i sin praxis (till exempel genom att ändra sina rättsliga ramar eller tillsynsrutiner), även när riktlinjerna i första hand riktas till institut.

Rapporteringskrav

3. Enligt artikel 16.3 i förordning (EU) nr 1093/2010 måste de behöriga eller utsedda myndigheterna meddela EBA om de följer eller avser att följa dessa riktlinjer, alternativt ange skälen till att de inte gör det senast den (10.01.2021). Om någon sådan anmälan inte inkommer inom denna tidsfrist kommer EBA att anse att de behöriga eller utsedda myndigheterna inte följer riktlinjerna. Anmälningar ska lämnas på det formulär som tillhandahålls på EBA:s webbplats till compliance@eba.europa.eu med hänvisningen ”EBA/GL/2020/13”. Anmälningar ska inges av personer som har befogenhet att rapportera om hur reglerna efterlevs på de behöriga eller utsedda myndigheternas vägnar. Alla förändringar i graden av efterlevnad måste rapporteras till EBA.

4. Anmälningar kommer att offentliggöras på EBA:s webbplats i enlighet med artikel 16.3.

2. Syfte, tillämpningsområde och definitioner Syfte

5. I dessa riktlinjer anges, i enlighet med artikel 133.6 i direktiv 2013/36/EU, de lämpliga undergrupper av sektorexponeringar för vilka den berörda myndigheten får tillämpa en systemriskbuffert i enlighet med artikel 133.5 f i det direktivet.

6. I dessa riktlinjer beskrivs dessutom tillämpningen av systemriskbufferten på dessa undergrupper av sektorexponering i enlighet med artikel 133 i direktiv 2013/36/EU, särskilt systemrelevansen hos de risker som härrör från dessa sektorexponeringar och interaktionen mellan den sektoriella systemriskbufferten och andra makrotillsynsåtgärder samt ömsesidighet.

Tillämpningsområde

7. Dessa riktlinjer ska tillämpas när den berörda myndigheten ålägger institut ett krav på att upprätthålla en systemriskbuffert enligt artikel 133 i direktiv 2013/36/EU för en undergrupp av någon av de sektorexponeringar som finns i en medlemsstat enligt vad som anges i artikel 133.5 b i det direktivet.

Målgrupper

8. Dessa riktlinjer riktar sig till behöriga myndigheter enligt definitionen i artikel 4.2 i) i förordning (EU) nr 1093/2010 eller, i förekommande fall, till de utsedda myndigheter som avses i artikel 133.3 i direktiv 2013/36/EU (tillsammans kallade berörda myndigheter).

Definitioner

9. Om inget annat anges har de termer som används och definieras i direktiv 2013/36/EU och i förordning (EU) nr 575/2013 samma innebörd i dessa riktlinjer. Dessutom gäller följande definitioner i dessa riktlinjer: kommersiell fastighet: varje fastighet som inte är en bostadsfastighet i den mening som avses i artikel 4.1.75 i förordning (EU) nr 575/2013. konsumtionskredit: konsumtionskredit enligt definitionen i kategori 2 del 2 i bilaga 2 till Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1071/2013 . exponeringsdimension: en specifik egenskap hos en exponering. element i en exponeringsdimension: en underavdelning i en exponeringsdimension. finansiella bolag: ett finansiellt bolag enligt definitionen i punkt 2.55 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013 . valutalån: utlåning i utländsk valuta enligt definitionen i EBA:s riktlinjer om gemensamma förfaranden och metoder för översyns- och utvärderingsprocessen (ÖUP) och stresstester för tillsynsändamål . offentlig förvaltning: offentlig förvaltning enligt definitionen i punkt 2.111 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013. institutionell enhet: en institutionell enhet enligt definitionen i punkt 1.57 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013. juridisk person: en rättslig enhet enligt definitionen i punkt 5 i Europeiska centralbankens förordning (EU) 2016/867 . fysisk person: ett hushåll enligt definitionen i punkt 2.118 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013. icke-finansiella bolag: ett icke-finansiellt bolag enligt definitionen i punkt 2.45 i bilaga A till förordning (EU) nr 549/2013. nödlidande: klassificering av en exponering som nödlidande enligt punkterna 213–219 del 2 i bilaga V till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 . berörd myndighet: den behöriga myndighet eller, i förekommande fall, den utsedda myndighet som avses i artikel 133.3 i direktiv 2013/36/EU. bostadsfastighet: en bostadsfastighet enligt definitionen i artikel 4.1.75 i förordning (EU) nr 575/2013. hushållsexponeringar: exponeringar som får hänföras till klassen för hushållsexponeringar i enlighet med artikel 123 i förordning (EU) nr 575/2013. sektorexponeringar: de exponeringskategorier som anges i artikel 133.5 b i direktiv 2013/36/EU. total skuldkvot i förhållande till EBITDA: kvoten mellan den totala skulden och EBITDA enligt definitionen i avsnitt 3 i ECB:s vägledning för transaktioner med hävstång (Guidance on leveraged transactions) (maj 2017). exponering utan säkerhet: en exponering som inte är säkrad genom en retentionsrätt, panträtt eller annan säkerhet som ska användas om gäldenären underlåter att betala.

3. Genomförande Tillämpningsdatum

10. Dessa riktlinjer gäller från och med den 29 december 2020.

4. Kriterier för identifiering av undergrupper av sektorexponeringar

11. När de tillämpar en systemriskbuffert i enlighet med artikel 133.4 och 133.5 f i direktiv 2013/36/EU bör de berörda myndigheterna, om inte annat följer av avsnitten 5 och 7, identifiera en eller flera undergrupper av sektorexponeringar genom en kombination av ett element eller delelement från var och en av följande exponeringsdimensioner: a. Typ av gäldenär eller motpartssektor. b. Typ av exponering. c. Typ av säkerhet. Förteckningen över elementen i varje dimension inklusive deras uppdelning anges i avsnitt 6.

12. Utöver den minimiuppsättning dimensioner som avses i punkt 11 får de berörda myndigheterna, när så är lämpligt, vederbörligen motiverat och proportionerligt för att förebygga och minska makrotillsynsrisker eller systemrisker, enligt vad som avses i artikel 133.1 i direktiv 2013/36/EU, ytterligare kombinera de valda elementen eller delelementen i de dimensioner som avses i punkt 11 med ett element eller delelement från någon av följande korrelerade underdimensioner, enligt följande: a. Ekonomisk verksamhet (för elementet ”juridisk person” i dimensionen ”typ av gäldenär eller motpartssektor”). b. Riskprofil (för dimensionen ”typ av exponering”). c. Geografiskt område (för dimensionen ”typ av säkerhet”). Förteckningen över elementen i varje underdimension, inklusive deras uppdelning, anges i avsnitt 6.

13. Genom undantag från punkt 12 får de berörda myndigheterna, om det anses nödvändigt, kombinera två element från underdimensionen ”riskprofil”, förutsatt att de risker som härrör från den berörda undergruppen av sektorexponeringar är systemrelevanta enligt avsnitt 5.

14. Exempel på möjliga kombinationer av element och delelement i de dimensioner och underdimensioner som avses i detta avsnitt finns i bilaga 2.

5. Kriterier för bedömning av systemrelevansen hos de risker som härrör från undergrupperna av sektorexponeringar

15. När de berörda myndigheterna identifierar en undergrupp av sektorexponeringar på vilken de kan tillämpa en systemriskbuffert bör de överväga om det är motiverat att aktivera en sektoriell systemriskbuffert på grundval av systemrelevansen hos de risker som härrör från den undergrupp av sektorexponeringar som de vill inrikta sig på, med hänsyn till de olika källor där dessa risker kan framträda ur ett nationellt finansiellt stabilitetsperspektiv, och undvika en alltför detaljerad tillämpning av den sektoriella systemriskbufferten.

16. Vid tillämpning av punkt 15 bör de berörda myndigheterna göra en kvantitativ och kvalitativ bedömning av systemrelevansen hos de risker som härrör från undergruppen av sektorexponeringar, inbegripet, i förekommande fall, fastställande av väsentlighetströsklar.

17. När de berörda myndigheterna gör den bedömning som avses i punkt 16 bör de ta hänsyn till följande kriterier: a. Storlek. b. Risknivå. c. Sammanlänkning.

5.1. Storlek

18. De berörda myndigheterna bör överväga om storleken på den berörda undergruppen sektorexponeringar kan ge upphov till en allvarlig risk för det finansiella systemet och den reala ekonomin i en viss medlemsstat. För dessa ändamål får de berörda myndigheterna beakta undergruppens relativa storlek i förhållande till det inhemska banksystemets totala tillgångar, det inhemska banksystemets totala riskvägda tillgångar, det inhemska banksystemets totala kapital och BNP i den inhemska ekonomin. De berörda myndigheterna får också i förekommande fall ta hänsyn till andra faktorer, såsom marknadsstrukturen för vissa exponeringar.

5.2. Risknivå

19. De berörda myndigheterna bör överväga om kredit-, marknads- och likviditetsrisken för den berörda undergruppen exponeringar korrelerar med omfattningen av de förluster som härrör från denna undergrupp. Vid eventuella risknivåmätningar kan hänsyn tas till historiska förluster/nedskrivningar, PD/LGD-utveckling, värdejusteringar och marknadsutveckling. Framåtblickande indikatorer, inbegripet förluster vid ogynnsam makroekonomisk utveckling, kan också övervägas, med tanke på makrotillsynsbuffertarnas förebyggande karaktär.

5.3. Sammanlänkning

20. De berörda myndigheterna bör överväga om andra undergrupper av exponeringar eller finansmarknadsaktörer direkt och/eller indirekt är beroende av den berörda undergruppen sektorexponeringar och huruvida förverkligandet av risk i den undergruppen kan leda till negativa direkta och/eller indirekta spridningseffekter till andra exponeringar eller finansmarknadsaktörer.

6. Klassificering av dimensioner och underdimensioner

21. De dimensioner och underdimensioner i en undergrupp av sektorexponeringar som avses i avsnitt 4 bör omfatta de element som anges i detta avsnitt. I bilaga 1 finns en översikt över de dimensioner och korrelerade underdimensioner tillsammans med respektive element som bör användas för att identifiera en särskild undergrupp av en sektorexponering i enlighet med dessa riktlinjer.

6.1. Typ av gäldenär eller motpartssektor

22. Dimensionen ”typ av gäldenär eller motpartssektor” bör omfatta två ömsesidigt uteslutande element, nämligen 6.1.1. juridisk person, eller 6.1.2. fysisk person.

23. Delen ”juridisk person” bör omfatta följande delelement: 6.1.1.1. Icke-finansiella bolag. 6.1.1.2. Finansiella bolag. 6.1.1.3. Offentlig förvaltning.

6.1.a. Ekonomisk verksamhet

24. Underdimensionen ”ekonomisk verksamhet” bör omfatta de näringsgrenar som anges med en alfabetisk kod i den första nivån (avdelningar) i den gemensamma statistiska näringsgrensindelningen i Europeiska gemenskapen (Nace rev. 2) enligt bilaga 1 till förordning (EG) nr 1893/2006 .

6.2. Typ av exponering

25. Dimensionen ”typ av exponering” bör omfatta följande: 6.2.1. Alla exponeringar. 6.2.2. Hushållsexponeringar. 6.2.3. Andra exponeringar än hushållsexponeringar.

26. En ytterligare uppdelning med avseende på följande instrument kan övervägas enligt den klassificering som anges i bilagorna II och IV till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 680/2014 : a. Poster i balansräkningen: i. egetkapitalinstrument ii. skuldförbindelser iii. lån och förskott. b. Poster utanför balansräkningen: iv. gjorda låneåtaganden v. utställda finansiella garantier vi. andra gjorda åtaganden.

27. Instrumentet ”lån och förskott” ska innehålla följande uppdelning: iii.a valutalån iii.b konsumtionskredit.

6.2.a. Riskprofil

28. Underdimensionen ”riskprofil” bör omfatta följande: 6.2.a.1. nödlidande 6.2.a.2. riskvikt 6.2.a.3. total skuldkvot i förhållande till EBITDA (endast för juridiska personer) 6.2.a.4. belåningsgrad 6.2.a.5. kvot mellan lån/inkomst (endast för fysiska personer) 6.2.a.6. skuldkvot (endast för fysiska personer) 6.2.a.7. kvot mellan skuldbetalning/inkomst (endast för fysiska personer). De mätnings- och beräkningsmetoder och definitioner som anges i bilagorna IV och V till rekommendation ESRB/2016/14 om förbättrad statistik över fastighetssektorn, ändrad genom Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 21 mars 2019 (ESRB/2019/3), bör användas för elementen 6.2.a.4–6.2.a.7. Elementen 6.2.a.1–6.2.a.7 bör innefatta uppgifter om ett tröskelvärde som bör eller inte bör överskridas när en undergrupp av exponeringar identifieras.

6.3. Typ av säkerhet

29. Dimensionen ”typ av säkerhet” bör omfatta följande ömsesidigt uteslutande element: 6.3.1. Med säkerhet/ställd säkerhet. 6.3.2. Utan säkerhet.

30. Elementet ”med säkerhet/ställd säkerhet” bör omfatta följande uppdelning: 6.3.1.1. Alla typer av säkerhet. 6.3.1.2. Säkrad genom bostadsfastigheter. 6.3.1.3. Säkrad genom kommersiella fastigheter. 6.3.1.4. Säkrad med annan säkerhet än fast egendom.

6.3.a. Geografiskt område

31. Underdimensionen ”geografiskt område” bör omfatta följande element (territoriella enheter) enligt den europeiska gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts) som fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 1059/2003 : 6.3.a.1. Medlemsstat (territoriell enhet på Nuts 1-nivå ). 6.3.a.2. Region i en medlemsstat (territoriell enhet på Nuts 2-nivå). 6.3.a.3. Delregion eller stad för de tidigare territoriella enheterna (territoriell enhet på Nuts 3nivå).

32. När ett element från underdimensionen ”geografiskt område” kombineras med ett element eller delelement i dimensionen ”typ av säkerhet” avses följande med underdimensionen ”geografiskt område”: a) När exponeringen är säkrad genom bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter avser underdimensionen fastighetens specifika placering (region, delregion eller stad) i medlemsstaten eller alla exponeringar som är säkrade i den medlemsstaten. b) När exponeringen är säkrad genom annan säkerhet än fast egendom avser underdimensionen, när det gäller fysiska personer, gäldenärens eller motpartens bosättningsort (region, delregion eller stad) i medlemsstaten eller alla exponeringar som är säkrade genom annan säkerhet än fast egendom i den medlemsstaten, och, när det gäller juridiska personer, den specifika platsen för den juridiska personens säte (region, delregion eller stad) inom medlemsstaten. c) När exponeringen är utan säkerhet avser underdimensionen, när det gäller fysiska personer, gäldenärens eller motpartens särskilda bosättningsort (region, delregion eller stad) i medlemsstaten eller alla exponeringar utan säkerhet i den medlemsstaten, och, när det gäller juridiska personer, den specifika platsen för den juridiska personens säte (region, delregion eller stad) inom medlemsstaten.

7. Allmänna principer vid identifiering av en undergrupp av sektorexponeringar

33. När den berörda myndigheten identifierar en undergrupp av sektorexponeringar i enlighet med avsnitten 4–6 bör den säkerställa rätt balans mellan hanteringen av de makrotillsynsrisker eller systemrisker som härrör från den berörda undergruppen och de oavsiktliga konsekvenserna av att en systemriskbuffert tillämpas på denna undergrupp.

34. För att underlätta en korrekt identifiering av de undergrupper av sektorexponeringar som systemriskbufferten kan tillämpas på, och i synnerhet för att undvika överlappningar och dubbelräkning av risker, bör de berörda myndigheterna samarbeta med behöriga myndigheter, om de inte är samma myndigheter.

7.1. Obefogad interaktion med andra makrotillsynsåtgärder

35. Vid tillämpning av punkt 32 bör de berörda myndigheterna särskilt a. se till att de risker som hanteras genom tillämpning av en sektoriell systemriskbuffert som fastställs i enlighet med dessa riktlinjer är tydligt och noggrant definierade, b. när de planerar att införa en sektoriell systemriskbuffert ta hänsyn till och närmare fastställa interaktionen med andra aktiva makrotillsynsåtgärder för att undvika att systemriskbufferten aktiveras på ett obefogat sätt för risker som redan har åtgärdats genom dessa makrotillsynsåtgärder, c. undvika obefogad interaktion som kan uppstå mellan systemriskbuffertar om samma systemrisker är föremål för flera sektoriella och/eller bredare systemriskbuffertar eller om samma element används för att identifiera en undergrupp av sektorexponering i systemriskbuffertar som omfattar flera sektorer.

7.2. Ömsesidighet

36. Vid fastställandet av en lämplig undergrupp av sektorexponeringar för vilka de berörda myndigheterna får tillämpa en systemriskbuffert bör de ta hänsyn till följande: a. En alltför detaljerad tillämpning av den sektoriella systemriskbufferten kommer att avskräcka andra myndigheter från att tillämpa ömsesidiga åtgärder i enlighet med artikel 134 i direktiv 2013/36/EU, om institutens genomförande av åtgärden och de berörda myndigheternas efterföljande övervakning sannolikt kommer att medföra höga kostnader. b. Det kan finnas dataluckor till följd av icke-harmoniserade definitioner mellan jurisdiktioner, vilket kan leda till utmaningar i fråga om ömsesidigt tillämpande av åtgärden, vilket i sin tur kan påverka åtgärdens effektivitet. För att minska sådana luckor bör berörda myndigheter använda redan befintliga datakällor.

37. För att underlätta så mycket som möjligt för de myndigheter som tillämpar ömsesidiga åtgärder bör de berörda myndigheterna i den aktiverande medlemsstaten sträva efter att tillhandahålla all information (inklusive definitioner och relevanta beräkningar) som de anser vara relevant och inte tillgänglig för andra medlemsstater, så att de myndigheter som tillämpar ömsesidiga åtgärder på ett tillfredsställande sätt kan bedöma om de ska tillämpa ett ömsesidigt systemriskbuffertvärde.

38. De berörda myndigheterna bör ta hänsyn till ESRB:s rekommendation 2015/2 om bedömningen av gränsöverskridande effekter och frivillig ömsesidighet för makrotillsynsåtgärder och, i förekommande fall, tillämpa ömsesidiga systemriskbuffertåtgärder som har införts i andra medlemsstater.

7.3. Offentliggörande

39. De berörda myndigheterna bör sträva efter att offentliggöra alla regler eller allmänna riktlinjer, inbegripet de väsentlighetströsklar som avses i avsnitt 5 i dessa riktlinjer, i tillämpliga fall, som har utfärdats för att genomföra bestämmelserna i dessa riktlinjer, förutsatt att offentliggörandet av sådan information inte äventyrar det finansiella systemets stabilitet.

Bilaga 1 – Förteckning över dimensioner och underdimensioner som är tillämpliga på varje sektorexponering på hög nivå Bilaga 2 – Exempel på tillämpning av kriterierna för identifiering av undergrupper av sektorexponeringar

40. Sex exempel kan illustrera tillämpningen av de kriterier för identifiering av undergrupper av sektorexponeringar som anges i avsnitt 4 i dessa riktlinjer. I alla exempel förutsätts att undergruppen är systemrelevant enligt avsnitt 5 i dessa riktlinjer.

41. Exempel 1: Vi tänker oss ett land, X, där andelen konsumentkrediter utgör 25 % av de totala lånen. Denna andel har ökat snabbt under de senaste åren (genom jakt på avkastning), främst på grund av de små marginalerna för lån med säkerhet och lättnader i kreditkraven. När land X går in i en nedgång kan konjunkturläget utlösa en kraftig ökning av fallissemang/fall av misskötsel i konsumentutlåningsportföljerna. I detta fall skulle den berörda myndigheten under en uppgång kunna tillämpa en sektoriell systemriskbuffert på följande undergrupp: 1. Typ av gäldenär eller motpartssektor = fysiska personer 2. Typ av exponering = alla exponeringar inom konsumtionskredit 3. Typ av säkerhet = utan säkerhet Detta är en undergrupp i den fjärde gruppen sektorexponeringar som avses i artikel 133.5 b i kapitalkravsdirektivet CRD V.

42. Exempel 2: Vi tänker oss ett land, Y, där 70 % av hypotekslånen i bostadsfastighetssektorn är koncentrerad till landets huvudstad. Fastighetsmarknaden i huvudstaden är övervärderad (till skillnad från landsbygdsområdet) enligt nationella och internationella studier. Samtidigt har den låga räntan ökat hushållens skuldsättning i land Y betydligt. I detta fall skulle den berörda myndigheten kunna tillämpa en sektoriell systemriskbuffert på följande undergrupp: 1. Typ av gäldenär eller motpartssektor = fysiska personer

2. Typ av exponering = hushållsexponeringar 2.a. Riskprofil = belåningsgrad > 60 % och skuld > 4 3. Typ av säkerhet = bostadsfastigheter 3.a. Geografi = huvudstad Detta är en undergrupp i den första gruppen sektorexponeringar som avses i artikel 133.5 b i kapitalkravsdirektivet CRD V.

43. Exempel 3: Vi tänker oss ett land, Z, där 20 % av den totala utlåningen säkrad genom fast egendom avser den inhemska jordbrukssektorn. Den totala utlåningen säkrad genom fast egendom i land Z är större än landets BNP. I detta land är jordbrukssektorn inte lönsam. De flesta exponeringar inom denna sektor gäller kraftigt skuldsatta gäldenärer som samtidigt är mycket känsliga för räntehöjningar. För land Z utgör denna undergrupp av exponeringar en systemrisk. Den berörda myndigheten skulle kunna tillämpa en sektoriell systemriskbuffert på följande undergrupp: 1. Typ av gäldenär eller motpartssektor = icke-finansiella bolag 1.a. Ekonomisk verksamhet = Nace A 2. Typ av exponering = alla exponeringar inom lån och förskott 2.a. Riskprofil = skuldkvot i förhållande till EBITDA > 4 3. Typ av säkerhet = kommersiella fastigheter Detta är en undergrupp i den andra gruppen sektorexponeringar som avses i artikel 133.5 b i kapitalkravsdirektivet CRD V.

44. Exempel 4: Vi tänker oss ett land, W, där det totala utestående beloppet för företagsobligationer uppgår till 500 miljarder euro, vilket motsvarar 20 % av landets BNP. Nästan 50 % av dessa obligationer innehas av den inhemska banksektorn. På grund av den låga räntenivån, som har pågått i många år, har andelen företagsobligationer på den lägsta nivån av kreditvärdighet ökat från 10 % till 40 % i bankernas balansräkning. I händelse av en recession skulle förlusterna från sådana innehav kunna destabilisera den inhemska banksektorn. Den berörda myndigheten skulle kunna tillämpa en sektoriell systemriskbuffert på följande undergrupp: 1. Typ av gäldenär eller motpartssektor = icke-finansiella bolag 2. Typ av exponering = alla exponeringar inom skuldförbindelser 3. Typ av säkerhet = utan säkerhet Detta är en undergrupp i den tredje gruppen sektorexponeringar som avses i artikel 133.5 b i kapitalkravsdirektivet CRD V.

45. Exempel 5: Vi tänker oss ett land, P, där hushållens skuldsättning är relativt hög och sårbarheterna på bostadsmarknaden är betydande. Land P kännetecknas dessutom av en stor andel banker som använder internmetoden. Andelen hypotekslån i bostadsfastigheter är betydande på landsnivå, medan de genomsnittliga riskvikterna är lägre än i jämförbara EU-länder. I detta fall skulle den berörda myndigheten kunna tillämpa en sektoriell systemriskbuffert på följande undergrupp: 1. Typ av gäldenär eller motpartssektor = fysiska personer 2. Typ av exponering = hushållsexponeringar 2.a. Riskprofil = (genomsnittlig) riskvikt < 20 % 3. Typ av säkerhet = bostadsfastigheter Detta är en undergrupp i den första gruppen sektorexponeringar som avses i artikel 133.5 b i kapitalkravsdirektivet CRD V.

46. Exempel 6: Vi tänker oss ett land, Q, där banksektorn kännetecknas av en balansräkning med låg kreditkvalitet. I detta land har räntan varit låg under många år, vilket har skapat strukturella sårbarheter. I händelse av en räntehöjning i framtiden skulle risken för att nödlidande lån åter kommer att uppstå kunna innebära allvarliga systemrisker för land Q. I detta fall skulle den berörda myndigheten av förebyggande skäl kunna tillämpa en sektoriell systemriskbuffert på följande undergrupp:

1. Typ av gäldenär eller motpartssektor = icke-finansiella bolag 2. Typ av exponering = alla exponeringar 2.a. Riskprofil = nödlidande (förhållande) > 5 % 3. Typ av säkerhet = kommersiella fastigheter Detta är en undergrupp i den andra gruppen sektorexponeringar som avses i artikel 133.5 b i kapitalkravsdirektivet CRD V.